Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling

Transkript

1 Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/ /

2 1. Vad är r problemet? - Missbruk som samhällsfenomen - Vad är r det vi talar om? Språkbruk och definitioner - Teorier om missbruk 2. Hur går g r det till att sluta? - Den traditionella bilden - Ett alternativt perspektiv 3. Om självläkning - Ett historiskt perspektiv - Hur vanlig är självläkning? 4. Vägar V ut ur missbruket - Erfarenheter från n en studie av självläkning och behandling - Ett försf rsök k till sammanfattning ( state( of the art )

3 Vad är problemet?

4 Vad är alkoholmissbruk? En sjukdom som t.ex.. diabetes eller högt blodtryck Ett uttryck för svag vilja och/eller dålig karaktär En reaktion på eller en försök att fly från personliga problem En reaktion på social utsattet / svåra levnadsvillkor En dålig vana som vem som helst kan fastna i Något annat

5 Uppfattningar om alkoholmissbruk % Sjukdom Svag vilja/karaktär "Dålig vana" 60 Flykt, pers. probl. Reaktion soc. utsatt Annat Helnyktra (a) Någonsin riskkonsument (a) Problemkonsumenter (b) (a) Blomqvist m.fl.,., 2007 (Befolkningsdata( Befolkningsdata; ; N= 2.862) (b) Blomqvist & Christophs,, 2005 (N= 327)

6 Missbruk som samhällsfenomen Innebörd och meningsfullhet i begrepp som alkoholism och beroende varierar med tid och plats (t.ex. Room, Berridge, McAndrew & Edgerton) Beroende som individuell patologi uppstod med med upplysningsfilosofins och industrialismens genombrott (Levine; Gusfield, Mäkelä) Sociala problem kan förstås som resultat av definitoriska processer eller claims-making (t.ex. Spector & Kitsuse) Sociala problem som missbruk är inte bara sociala konstruktioner (konspirationsteori, vulgär konstruktionism ; jfr. Szasz om psykisk sjukdom) Hur missbruk och beroende uppfattas beror av sociala och historiska omständigheter. Detta återverkar både på omgivningens reaktioner och missbrukarens självförstående, vilket har konsekvenser för problemens förlopp (Best: mjuk konstruktionism ; Hacking: missbruk och beroende som interaktiva begrepp ; kultursociologi Giddens, Sulkunen m.fl.)

7 Sjukdom eller dåligt uppförande rande? Fyra sätt s att hantera mänskliga m problem; Brickman m.fl., 1982) Ansvar för f r problemets lösning: l Ansvar för f proble- mets uppkomst: STORT (skyldig) STORT (kapabel) MORALISK MODELL : (straff och belöning) LITET (inkapabel) UPPLYSNINGSMODELL : (underkastelse, omvändelse) LITET (förf rfördelad, rdelad, drabbad) KOMPENSATORISK MODELL : (stöd, mobilisering) MEDICINSK MODELL : (behandling, bot )

8 Synen påp alkohol- och narkotikaproblem utveckling över tid Ansvar för f r problemets lösning: l Ansvar för f proble- mets uppkomst: STORT (skyldig) STORT (kapabel) MORALISK MODELL : (straff och belöning) LITET (inkapabel) UPPLYSNINGSMODELL : (underkastelse, omvändelse) LITET (förf rfördelad, rdelad, drabbad) KOMPENSATORISK MODELL : (stöd, mobilisering) MEDICINSK MODELL : (behandling, bot )

9 Vad är r det vi talar om? Missbruk Alkoholism (narkomani) Beroende Alternativa formuleringar

10 Missbruk Avvikelse från n en norm - missbruk förutsätter tter bruk - alkoholmissbruk <> narkotikamssbruk - vem står r för f r definitionerna?

11 Alkoholism De tidiga modellerna (Rush, (problemet finns i flaskan) (Rush, Trotter,, Huss) Alkoholismrörelsen och den folkliga sjukdoms- modellen (problemet finns hos drinkaren) WHO:s alkoholismdefinition

12 WHO (1952) Alcoholics are those excessive drinkers whose dependence of alcohol has attained such a degree that it shows a noticeable mental disturbance or an interference with their bodily and mental health, their interpersonal relations and their smooth economic functioning, or who show the prodomal signs of such a development. They therefore need treatment

13 Alkoholism De tidiga modellerna (Rush, (problemet finns i flaskan) (Rush, Trotter,, Huss) Alkoholismrörelsen och den folkliga sjukdoms- modellen (problemet finns hos drinkaren) WHO:s alkoholismdefinition ( cirkelresonemang ) AA:s sjukdomsbegrepp (andlig och fysiologisk sjukdom; samspelet lekmän läkare; Jellinek)

14 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser;

15 Fysiska skador leverskador, neurologiska skador mm ALKOHOLBEROENDE- SYNDROMET ångest, kognitiva störningar, depression mm kriminalitet, familjeproblem, problem i arbetet, mm Psykiska skador Efter Lindström (1992) Sociala skador

16 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; alltmer stereotypt drickande, snabba återfall efter abstinens, craving, tolerans och kontrollförlust centrala element) Beroende i samtida diagnossystem (DSM (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier vilka som helst under ett år

17 Beroendekriterier ICD-10 och DSM-IV ICD-10 Försämrad kontroll Starkt behov ("sug sug") eller tvång Tilltagande ointresse av annat Fortsatt konsumtion trots skador Toleransökning Abstinenssymtom DSM-IV Dricker oftare och/eller mer än avsett Varaktig önskan/misslyckade försök sluta Mycket tid till att skaffa /konsumera /återhämta sig Fortsätter tter trots återkommande psyk./fys. konsekvenser Tolerans (behov av mer, minskad effekt), Minskar/överger viktig social aktivitet Abstinens (symptom; återställare)

18 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; alltmer stereotypt drickande, snabba återfall efter abstinens, craving, tolerans och kontrollförlust centrala element) Beroende i samtida diagnossystem (DSM (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier vilka som helst under ett år (99 olika beroenden enligt DSM-IV och 42 enligt ICD-10) ( beroende kan vara att dricka mer än n man planerat, använda nda mycket tid påp dryckesrelaterade aktiviteter och att minska viktiga sociala aktiviteter p g a drickandet; d.v.s. att man dricker mycket och ofta) Beroende som diagnoskategori och neurobiologiskt begrepp

19 Alternativa formuleringar Missbruk som central aktivitet / organiserande princip (Fingarette; Weckroth) (från: Jag dricker / drogar för f r att.. koppla av, dämpa d ångest, orka jobba o.s.v. till: Jag jobbar, umgås, står r ut med obehag etc. för f r att kunna dricka / droga mig ) Alcohol problems -perspektivet perspektivet (Institute of Medicine)

20 Institute of Medicine (1990)

21 Hur kan missbruk förklaras? f (perspektiv, teorityper,, teorier)

22 Historiska förstf rståelsemodeller: Dålig moral, svag karaktär, vanartighet Substansernas egenskaper (från giftighet till neurobiologi) Ärftlighet (från metabolism till gener) Personlighetsmodeller (från psykoanalys till socialpsykologi) Social marginalisering (social deprivation, stämpling m.m.).) Inlärningsteorier (från betingning till social learning ) Tillgänglighet nglighet, normer ( the collectivity of drinking ) Det multifaktoriella perspektivet

23 Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : (samverkande diskreta orsaker) FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Substansens farmakologi Personlighetsfaktorer Norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Alternativ etc. Missbruk

24 Det multifaktoriella perspektivet - aktörsmodell Individen handlar.. under inflytande av Genetisk/psykobiologisk predisposition Personlighet / läggning Substansens verkningar Rådande normer Socialt tryck etc. i enlighet med en viss handlingslogik.. präglad av erfarenheter (mål och värden, substansens verkningar) och livsmiljö (krav och stöd, upplevda möjligheter m.m.).) Efter Weckroth,, Blomqvist m.fl.

25 Missbruket som resultat av motverkande processer /Mulford (1984) tolkad av Blomqvist (1999)/ Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

26 Theory of Addiction (West, 2006) The PRIME theory /Plans, Responses, Impulses, Motives, Evaluations/ Starting point: Humans are more or less instinctive, habit-driven, emotional decision-makers with a propensity to make and break plans, powerfully influenced by our social world, with a sense of identity which can act as a source of self-control. control. (

27 The unstable mind (West 2006) The fly-by by-wire brain: the brain has evolved to be inherently unstable this makes it highly adaptable and creative but it needs constant balancing input to keep it from veering off in unwanted directions This is similar to modern fighter aircraft whose airframes are designed to be unstable and require constant input from computers to keep them on course ( )

28 Simple examples (West 2006) Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Major event Lack of balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Trigger stimulus Balancing inputs Balancing inputs

29 The dispositional landscape (West 2006) A model of dispositionenvironment interaction Environmental forces Critical periods: small environmental forces send the individual down different paths Deep chreods: small forces will not lead to lasting change; the system will settle back once they are removed; but if the system is on a cusp a small force will tip it into a new path From Waddington Tools for Thought

30 Missbruket som resultat av motverkande processer Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

31 Hur går det till att sluta?

32 Den traditionella bilden: fokus påp behandling Det mesta av vad vi vet om hur det går g r till att ta sig ur ett missbruk eller beroende kommer från n studier av behandling Behandlingsforskningen har över tid alltmer anpassat sig till en medicinsk modell: - väl l kontrollerade randomiserade studier som ideal - klart definierade insatser som utgångspunkt - krav på p objektiva mått och utfallskriterier - kortsiktiga effekter av tidsbegränsade insatser Det etablerade sättet s att tänka: t problem behandlin g bot eftervård (ev.)

33 Individen som utgångspunkt: en annan bild: Många personer med missbruksproblem kommer aldrig i kontakt med någon professionell hjälp Många av dessa hittar ändå med tiden en lösningl Behandling leder relativt sällan s till bot,, oftare till mera behandling Den rationella vårdkedjan är r en dålig d modell för f r hur människorm använder nder vårdv

34 Om självläkning

35 Spontanläkning Några beteckningar (sker ej av sig själv lv ; ; en omskrivning för f r processer vi ännu inte förstf rstår) r) Naturförlopp eller natural recovery (men de naturliga förloppen kan i olika grad innefatta behandling) Självläkning eller self-organized recovery (men människan m är r en social varelse) Icke behandlingsrelaterade lösningar l påp missbruks- eller beroendeproblem (språkligt otympligt)

36 Ett historiskt perspektiv

37 Hur vi brukade tänkat nka Deri måste m den sjuka sjelf sig hjelpa... (Macbeth; W. Shakespeare; ca ; 1606; övers. CA Hagberg).. och samma tanke idag Till alla er som har problem ha inte det (Carl-Einar Häckner; H sent 1900-tal).. om missbruk: tills helt nyss direkt kontroversiellt

38 Tre huvudfrågor genom åren Förekommer spontanläkning? Hur vanligt är r det (och vilka är spontanläkarna )? Hur går g spontanläkning kning till? (Saunders & Kershaw,, 1979).. och frågan idag Vilka samverkande inflytanden organiserade eller ej formar vägen ut ur missbruket?

39 En klassiker på alkoholområdet: Alcoholism as a self-limiting limiting disease (Les Drew, 1968): Enhetlig bild i olika australiensiska sjukvårdsregister: - Antalet identifierade alkoholister i relation till antalet personer i samma ålder i befolkningen som högst h strax före f 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. - Minskningen kan inte uttömmande förklaras f av ökad dödlighet d dlighet eller av behandlings- effekter - En del av minskningen kan tillskrivas en process som kan betecknas som spontan- läkning - Tänkbara mekanismer: ökad mognad/ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt tryck, sämre s ekonomiska resurser Kritiken:

40 Och ett par påp narkotikaområdet: Maturing out.... / The Life Cycle of Addiction (Winick,, 1962; 1964): Federala narkotikabyråns ns register över regelbundna opiatbrukare: - 2/3 av de som först f rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat) - 3/4 av dem som slutat hade gjort det före f 38 års ålder; bruket varade i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år r efter det att de börjatb - Slutsats: opiatbruket har en livscykel :: man börjar b för f r att hantera tonårens krav och emotionella påfrestningar p och majoriteten mognar ut med ökande ålder Kritiken: - Överskattning av antalet som slutat (analysen tar ej rimlig hänsyn h till dödlighet, dlighet, institutionsvistelser etc.); mognadstesen spekulativ; bygger ej påp empiri Vietnamveteranerna (Robins m.fl )

41 Översikter över studier av självläkning : Smart (1975): totalt 9 studier av spontanläkning av alkoholproblem sedan 1942; mycket varierande upplägg och resultat; fokus påp att belägga förekomst f av spontanläkning (skattad årlig förekomst f 1 33 %) Waldorf & Biernacki (1979): nio studier av spontanläkning av narkotikaproblem; lika varierande upplägg och resultat; något starkare fokus påp processer och mekanismer Blomqvist (1996): ökande intresse (30-tal studier); forskning om såväl s l prevalens som processer; argument för f r att studera samspel mellan behandling och omvärldsinflytanden

42 Var vi står r idag:. whether formal treatment is involved or not, assisted self-recovery recovery is the norm. /Blomqvist, J. & Cameron, D. (2002) Moving away from addiction: : Forces, processes and contexts. Addiction Research and Theory,, 10 (2), p. 117/. spontaneous recovery is no more a simple unitary concept than is addiction /ibid., p. 116/

43 Från utmaning till självklarhet - en början b till en förklaringf rklaring. en händelse h eller en företeelse f framstår r som ett fenomen något som är r problematiskt och behöver förklaras f endast mot bakgrund av något n antaget tillstånd av naturlig ordning (Stephen Toulmin: Foresight and Understanding,1961)

44 Ett paradigmskifte i synen påp alkoholproblem: Alkoholismparadigmet (1940-tal) Problem drinking-perspektivet perspektivet (1970-tal) (Det nya) folkhälsoperspektivet lsoperspektivet (1990-tal)

45 Synen påp alkoholproblem och spontanläkning för r 50 år r sedan och idag: Alkoholismparadigmet Det nya folkhälsoperspektivet Problematiskt drickande är: Underliggande mekanismer: Processen: Samhällsimplikationer: Individuell utveckling: Spontanläkning, förändring utan behandling Utom individens kontrolll Metaboliska; biokemiska; neuropsykologiska I princip opåverkbar Erbjuda behandling (ej moraliserande eller straff) Obönhörlig progression, kronisk (om ej stoppad av andra) Ett hot mot etablerade synsätt och mot behandlingsindustrin; uttryck för feldiagnos I princip viljestyrt Lustsökande; påverkat av tillgänglighet; normer; socialt tryck etc. Varierande Minska tillgång; påverka normer; erbjuda alternativ Oförutsägbar (förändring, fluktuation) Normalt, förväntat

46 Det senaste dryga decenniet: En expanderande, alltmer sofistikerad och alltmer differentierad forskning, i flera olika länder, l om förändring f av problematiska alkohol-,, narkotika-,, eller andra vanor, utan eller i samspel med behandling (Klingemann, H. & Sobell, L.C. (2007; red.) Promoting Self-Change from Addictive Behaviors) (Sverige: paradigmskifte i narkotikafrågan??)

47 Hur vanlig är självläkning?

48 Förbättrade alkoholvanor olika mönsterm Personer i repr.. befolkningsurval som förbf rbättrat riskfyllda dryckesvanor; N= 339/2862 Figur 1. Tre cluster av f.d. "riskkonsumenter" 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Dryckesfrekv. Mängd/gång Grad av beroende Negativa kons. "Socialt kapital" Socio-ek. ställn. Ålder vid förändr. Medv.förändring Prof./inform.hjälp Cluster 1 Cluster 2 Cluster 3 (Blomqvist m.fl., 2007)

49 Hur vanlig är självläkning kning (exemplet alkohol)? Andel som förbf rbättrat sina dryckesvanor utan behandling; N = 339 Drickande då: d Drickande nu: Normal Måttlig Riskkonsumtion 94 % 85 % Problemkonsumtion 90 % 72 % Beroende (ICD-10) 83 % 44 % Helnykter 55 % 48 % 28 % (Blomqvist m.fl., 2007)

50 Vad påverkar p sannolikheten att ta sig ur missbruk utan behandling respektive utan någon n hjälp. Logistiska regressioner. Prediktorer för r lösning l utan behandling (enbart tidigare beroende; n= 104): - svagare beroende (ICD-10) - bättre sociala resurser (index) - kortare tid med konsumtion påp risknivå Prediktorer för r lösning l utan någon n hjälp (alla tidigare riskkonsumenter; n= 339): - svagare beroende (ICD-10) - ej föräldraansvarf - kortare tid med konsumtion påp risknivå (Konsumtionsdata frekvens, mängd, m frekvens 5+ ej signifikanta (Blomqvist m.fl., 2007)

51 Ettårsuppf rsuppföljning av tidigare obehandlade personer med alkoholproblem Förbättrade* Ej förbättrade 58 (43 %) 78 (57 %) *abstinent eller lågriskdrickande sista månadm Behandlade (n= 136) Obehandlade (n= 84) 17 (20 %) 67 (80 %) Prediktorer för r förbf rbättring (logistiska regressioner): Män: - behandling - låg g social press att dricka under året ( torrt( nätverkn tverk ) Kvinnor: - eftergymnasial utbildning - låg g social press att dricka under året ( låg( g social aktivitet ) (AHF-projektet:: Blomqvist & Christophs, 2008)

52 Två amerikanska studier: NLAES-studien (Grant, 1997); befolkningsurval om personer: - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling NESARC-studien (Grant m.fl.,., 2003); befolkningsurval om personer: - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling

53 Självläkning vid narkotikaproblem (få data om prevalens) CADS-studien studien: : Befolkningsurval i Kanada (ca pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda nda olika droger som varit med om behandling: LSD drygt 10 % Marijuana ca 20 % Crack / kokain ca 20 % Opiater drygt 30 % NLAES-studien i USA (ca personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis 27 % Amfetamin 38 % Crack / kokain 45 % Hallucinogener 46 % Heroin 70 %

54 Hur går det till att sluta?

55 Missbruket och vägen ut i ett livsloppsperspektiv (Socialvetenskapliga forskningsrådet / SiS forskningsråd) + artiklar

56 Undersökningsgrupper: Obehandlade: Org. hjälp: TOTALT: Alkohol: 44 (15 kvinnor): Stabil lösning 28 ( 8 kvinnor) Påg. problem 16 ( 7 kvinnor) Narkotika: 39 (20 kvinnor): Stabil lösning 25 (14 kvinnor) Påg. problem 14 ( 6 kvinnor) ALLA 83 (35 kvinnor) 52 (15 kvinnor): 30 ( 9 kvinnor) 22 ( 6 kvinnor) 46 (13 kvinnor): 23 (12 kvinnor) 13 ( 1 kvinna) 88 (28 kvinnor) 96 (30 kvinnor): 58 (17 kvinnor) 38 (13 kvinnor) 75 (33 kvinnor): 48 (26 kvinnor) 27 ( 7 kvinnor) 171 (63 kvinnor)

57 Undersökningsinstrument/data: Bakgrund (kön, ålder, uppväxt, utbildning, arbete, familj) Alkohol- & droghistoria (debut; LDH / DAST; konsekvenser; beroende) Negativa och positiva livshändelser över tid Motiv att sluta / söka s hjälp (checklista) Vidmakthållande faktorer (checklista) Livsberättelser (drickandets och drogernas roll; vägen ut ; behandlingen)

58 Bakgrundsfaktorer; alkoholmissbrukare I genomsnitt 17 år r med alkoholproblem Druckit i genomsnitt 5 dagar/vecka (nyktra perioder inräknade) Genomsnittskons. /dryckesdag: ca 15 standarddrinkar (motsv. 3 fl.. vin) Max.kons / dryckesdag: i genomsnitt 26 standarddrinkar (lägre genomsnittlig konsumtion bland kvinnor i alla grupperna) Drygt en fjärdedel var högt beroende Knappt en fjärdedel hade Typ 2-missbruk2 missbruk Knappt hälften h kom från n ofullständig uppväxtfamilj Drygt en fjärdedel hade haft vårdv rd-/myndighetskontakt för f r psykosociala problem under uppväxten

59 Bakgrundsfaktorer; narkotikamissbrukare I genomsnitt använt nt narkotika i 16 år Allvarligt narkotikamissbruk (DAST/DSM-III III-R) Tre fjärdedelar hade debuterat med cannabis Knappt hälften h hade missbrukat både b alkohol och droger Drygt hälften h hade använt nt heroin åtminstone tidvis Mer än n nio av tio hade injicerat Drygt en fjärdedel hade använt nt mer än n tre preparat Sju av tio hade dealat Nästan två tredjedelar kom från n ofullständig uppväxtfamilj Drygt hälften h hade haft vårdv rd-/myndighetskontakt för f r psykosociala problem under uppväxten Knappt hälften h hade en missbrukande förälder f

60 Huvudsakliga skillnader självläkare < > hjälpta av behandling Hjälpt av behandling: Svårare uppväxt xt ; ; svagare sociala resurser Omfattande missbruk; många m djupt involverade i missbruksvärlden (skk narkotika) Ökande påfrestningar, p tömt ut sina resurser, ökande missbruk; sökte hjälp i omöjlig livssituation Ofta ny identitet; missbruket ofta viktig erfarenhet Självläkare : Större socialt kapital ; ; hade ofta något med sig Omfattande missbruk; alk.. mer av intakta nätverk; n många m nark. levt dubbelliv Ökande påfrestningar p och positiva inicitament motiverade försf rsök k att sluta; många m trappade ned Alk. återgick ofta till tidigare etablerad livsstil; missbruket hörh till det förflutna f

61 Huvudsakliga skillnader narkotikamissbrukare < > alkoholmissbrukare Narkotikamissbrukare: Alkoholmissbrukare: Krävde starkare incitament för f r att sluta Oftare medveten strategi Mer marginaliserade; större problem med rättvisan; r högre h psykisk press Stabil lösning l krävde stora förändringar i livssituationen; ofta mötta m av misstro; lång väg v g till stabil identitet som icke- missbrukare (skk( kvinnor) Mer stöd d i närmaste n omgivningen Kunde oftare förlita f sig påp tidigare erfarenheter; mindre dramatisk förändring (skk( självläkare )

62 Huvudsakliga skillnader kvinnor < > mänm Kvinnor: Män: Skäl l ej söka s hjälp: oro för f r stigmatisering Skäl l ej söka s hjälp: tro påp egen förmf rmåga Lösningen ofta relaterad till ansvar för r barn Oftare valt att leva ensamma eller med egna barn Mer av skuld och skam efter lösningen; men också fler som utbildat sig Lösningen ofta relaterad till (ny) partner / nya möjligheter m Oftast ny (eller samma) familj Lättare lägga l problemen bakom sig

63 Att skriva om sin historia - fyra sätt s att berätta om vägen v ut ur (narkotika)missbruket: Missbruket Lösningen L Mål/vM l/värden Förlaga Vem? Mognad och utveckling : Inse sin förmf rmåga; bryta sig loss ( finna sig själv lv ) Självst lvständig; kapabel Offer för f r omständig ndig- heter ; underordning; undvika bli vuxen Utv.- & soc.psyk. tankar om själv- förverkligande Fler kvinnor; obehandlade;ej tidiga trauman Omvändelse Offer för f r sin lägg- ning; ; ruset som förälskelse Nå botten ; ; tillstå maktlöshet; be om hjälp lp Ödmjukhet, gemenskap AA / NA; religiös omvändelse Kvinnor & män;främst behandlade Insikt och frigörelse relse : Offer för f r andra ; känsloförnekelse; självmedicinering Få kontakt med verkliga och motiv; tackla verkligheten Äkthet, sanning, realism Psykodyn. teori- Fler kvinnor; bildning; finna beh.. och obeh.; roten till det onda ofta tidiga trauman Rationalitet/ viljestyrka : Eget val; hedonism; karriärmotiv rmotiv Priset för f r högth gt ; risk förlora herraväldet ldet Ha kontroll; fåf utlopp för f kompetens Hjältehistoria ; moralisk modell Fler män; m främst mst obehandlade; större rre sociala resurser

64 Klienter om framgångsrik behandling: ( common factors) Blivit sedd och tagen påp allvar Känt att egna idéer och synsätt blivit respekterade Fått trovärdig rdig förklaring/ f upptäckt alternativ En nära n och förtroendefull f relation med någon n enskild hjälpare En trygg och drogfri miljö Åtminstone någon n emotionellt omskakande upplevelse Kunde namnge någon n specifik form av terapi Fått hjälp hantera problem i livet utanför r behandlingen

65 Ett försök till state of the art - beskrivning - vägen ut ur missbruket som en salutogen process

66 Några sammanfattande slutsatser av studier av långtidsförlopp: Långvarigt förlopp f och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag Kontextuella faktorer viktiga (bemötande; alternativ; socialt kapital) Behandling inte nödvn dvändig, men kan bana väg v för r förändringf (initiera, påskynda, p befästa) Metoden är r inte allt: (god arbetsallians, feed-back back,, individualisering och samverkan med livet utanför,, viktiga common factors i fungerande hjälp)

67 Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter INDIVIDUELLA FÖRUTSF RUTSÄTTNINGAR (Blomqvist, TTNINGAR 1999; 2002; /fritt LIVSHÄNDELSER efter Hedin & Månsson, M 1998) (Värderingar, förmf rmågor, erfarenheter; (Negativa följder; f vardagliga eller dramatiska personliga och sociala resurser) vändpunkter ;; positiva incitament) Funktionellt dric- kande/drogbruk Drickande/drogbru k central aktivitet Ökande problem (fysiskt, psykiskt,socialt) Koppling till bruket /kris/ insikt/önskan nskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet Vinster av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem ( st( stå emot ) Hopp; alternativ/ beslut; förändringsförsök STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närst rstående och vänner v utanför missbruksvärlden; rlden; professionella och informella stödsystem)

68 Det multifaktoriella perspektivet som aktörsmodell (igen) Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

69 Några viktigare referenser (utan inbördes ordning): Blomqvist, J. (1996) Paths to recovery from substance misuse: Change of lifestyle and the role of treatment. Substance Use and Misuse,, 31 (13), Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar V ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno Blomqvist, J. (2002) Att sluta med narkotika med och utan behandling. Stockholms stad, FoU-enheten enheten, 2002:2 Blomqvist, J. & Cameron, D.(2002) Editorial: Moving away from addiction: diction: forces, processes and context. Addiction Research and Theory,, 10 (2), Blomqvist, J. och Christophs, I. (2005) Vägen till vården. v Kvinnors och mäns m skäl l att söka s hjälp respektive börja behandling för f r alkoholproblem.. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2005:6 Blomqvist, J. och Christophs,, I. (forthcoming) Help-seeking and short-term term outcomes among previously untreated problem drinkers. Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. och Collin, L. (2007) Att förbf rbättra sina dryckesvanor om olika mönster för f r förändring f och om vad vården v betyder. Stockholms Universitet: SoRAD-rapport nr 42. Brickman, P, Rabinowitz,, V.C., Karuza,, J., Coates, D., Cohn, E. och Kidder, L. (1982) Models of helping and coping. American Psychologist, 37, Drew, L.R.H.(1968) Alcoholism as a self-limiting limiting disease. Quarterly Journal of Studies on Alcohol, 29,, Edwards, G. och Gross, M.M. (1976) Alcohol dependence: Provisional description of a clinical syndrome. British Medical Journal, i, Institute of Medicine, IOM (1990) Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. Washington, D.C. National Academy Press. Mulford,, H. (1984) Rethinking the alcohol problem: a natural processes model. Journal of Drug Issues, 14, Lindström,, L. (1992) Managing Alcoholism. Matching Clients to Treatments. Oxford: Oxford University Press. West, R. (2006) Theory of Addiction. Oxford: Blackwell Publishing