Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling"

Transkript

1 Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/ /

2 1. Vad är r problemet? - Missbruk som samhällsfenomen - Vad är r det vi talar om? Språkbruk och definitioner - Teorier om missbruk 2. Hur går g r det till att sluta? - Den traditionella bilden - Ett alternativt perspektiv 3. Om självläkning - Ett historiskt perspektiv - Hur vanlig är självläkning? 4. Vägar V ut ur missbruket - Erfarenheter från n en studie av självläkning och behandling - Ett försf rsök k till sammanfattning ( state( of the art )

3 Vad är problemet?

4 Vad är alkoholmissbruk? En sjukdom som t.ex.. diabetes eller högt blodtryck Ett uttryck för svag vilja och/eller dålig karaktär En reaktion på eller en försök att fly från personliga problem En reaktion på social utsattet / svåra levnadsvillkor En dålig vana som vem som helst kan fastna i Något annat

5 Uppfattningar om alkoholmissbruk % Sjukdom Svag vilja/karaktär "Dålig vana" 60 Flykt, pers. probl. Reaktion soc. utsatt Annat Helnyktra (a) Någonsin riskkonsument (a) Problemkonsumenter (b) (a) Blomqvist m.fl.,., 2007 (Befolkningsdata( Befolkningsdata; ; N= 2.862) (b) Blomqvist & Christophs,, 2005 (N= 327)

6 Missbruk som samhällsfenomen Innebörd och meningsfullhet i begrepp som alkoholism och beroende varierar med tid och plats (t.ex. Room, Berridge, McAndrew & Edgerton) Beroende som individuell patologi uppstod med med upplysningsfilosofins och industrialismens genombrott (Levine; Gusfield, Mäkelä) Sociala problem kan förstås som resultat av definitoriska processer eller claims-making (t.ex. Spector & Kitsuse) Sociala problem som missbruk är inte bara sociala konstruktioner (konspirationsteori, vulgär konstruktionism ; jfr. Szasz om psykisk sjukdom) Hur missbruk och beroende uppfattas beror av sociala och historiska omständigheter. Detta återverkar både på omgivningens reaktioner och missbrukarens självförstående, vilket har konsekvenser för problemens förlopp (Best: mjuk konstruktionism ; Hacking: missbruk och beroende som interaktiva begrepp ; kultursociologi Giddens, Sulkunen m.fl.)

7 Sjukdom eller dåligt uppförande rande? Fyra sätt s att hantera mänskliga m problem; Brickman m.fl., 1982) Ansvar för f r problemets lösning: l Ansvar för f proble- mets uppkomst: STORT (skyldig) STORT (kapabel) MORALISK MODELL : (straff och belöning) LITET (inkapabel) UPPLYSNINGSMODELL : (underkastelse, omvändelse) LITET (förf rfördelad, rdelad, drabbad) KOMPENSATORISK MODELL : (stöd, mobilisering) MEDICINSK MODELL : (behandling, bot )

8 Synen påp alkohol- och narkotikaproblem utveckling över tid Ansvar för f r problemets lösning: l Ansvar för f proble- mets uppkomst: STORT (skyldig) STORT (kapabel) MORALISK MODELL : (straff och belöning) LITET (inkapabel) UPPLYSNINGSMODELL : (underkastelse, omvändelse) LITET (förf rfördelad, rdelad, drabbad) KOMPENSATORISK MODELL : (stöd, mobilisering) MEDICINSK MODELL : (behandling, bot )

9 Vad är r det vi talar om? Missbruk Alkoholism (narkomani) Beroende Alternativa formuleringar

10 Missbruk Avvikelse från n en norm - missbruk förutsätter tter bruk - alkoholmissbruk <> narkotikamssbruk - vem står r för f r definitionerna?

11 Alkoholism De tidiga modellerna (Rush, (problemet finns i flaskan) (Rush, Trotter,, Huss) Alkoholismrörelsen och den folkliga sjukdoms- modellen (problemet finns hos drinkaren) WHO:s alkoholismdefinition

12 WHO (1952) Alcoholics are those excessive drinkers whose dependence of alcohol has attained such a degree that it shows a noticeable mental disturbance or an interference with their bodily and mental health, their interpersonal relations and their smooth economic functioning, or who show the prodomal signs of such a development. They therefore need treatment

13 Alkoholism De tidiga modellerna (Rush, (problemet finns i flaskan) (Rush, Trotter,, Huss) Alkoholismrörelsen och den folkliga sjukdoms- modellen (problemet finns hos drinkaren) WHO:s alkoholismdefinition ( cirkelresonemang ) AA:s sjukdomsbegrepp (andlig och fysiologisk sjukdom; samspelet lekmän läkare; Jellinek)

14 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser;

15 Fysiska skador leverskador, neurologiska skador mm ALKOHOLBEROENDE- SYNDROMET ångest, kognitiva störningar, depression mm kriminalitet, familjeproblem, problem i arbetet, mm Psykiska skador Efter Lindström (1992) Sociala skador

16 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; alltmer stereotypt drickande, snabba återfall efter abstinens, craving, tolerans och kontrollförlust centrala element) Beroende i samtida diagnossystem (DSM (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier vilka som helst under ett år

17 Beroendekriterier ICD-10 och DSM-IV ICD-10 Försämrad kontroll Starkt behov ("sug sug") eller tvång Tilltagande ointresse av annat Fortsatt konsumtion trots skador Toleransökning Abstinenssymtom DSM-IV Dricker oftare och/eller mer än avsett Varaktig önskan/misslyckade försök sluta Mycket tid till att skaffa /konsumera /återhämta sig Fortsätter tter trots återkommande psyk./fys. konsekvenser Tolerans (behov av mer, minskad effekt), Minskar/överger viktig social aktivitet Abstinens (symptom; återställare)

18 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; alltmer stereotypt drickande, snabba återfall efter abstinens, craving, tolerans och kontrollförlust centrala element) Beroende i samtida diagnossystem (DSM (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier vilka som helst under ett år (99 olika beroenden enligt DSM-IV och 42 enligt ICD-10) ( beroende kan vara att dricka mer än n man planerat, använda nda mycket tid påp dryckesrelaterade aktiviteter och att minska viktiga sociala aktiviteter p g a drickandet; d.v.s. att man dricker mycket och ofta) Beroende som diagnoskategori och neurobiologiskt begrepp

19 Alternativa formuleringar Missbruk som central aktivitet / organiserande princip (Fingarette; Weckroth) (från: Jag dricker / drogar för f r att.. koppla av, dämpa d ångest, orka jobba o.s.v. till: Jag jobbar, umgås, står r ut med obehag etc. för f r att kunna dricka / droga mig ) Alcohol problems -perspektivet perspektivet (Institute of Medicine)

20 Institute of Medicine (1990)

21 Hur kan missbruk förklaras? f (perspektiv, teorityper,, teorier)

22 Historiska förstf rståelsemodeller: Dålig moral, svag karaktär, vanartighet Substansernas egenskaper (från giftighet till neurobiologi) Ärftlighet (från metabolism till gener) Personlighetsmodeller (från psykoanalys till socialpsykologi) Social marginalisering (social deprivation, stämpling m.m.).) Inlärningsteorier (från betingning till social learning ) Tillgänglighet nglighet, normer ( the collectivity of drinking ) Det multifaktoriella perspektivet

23 Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : (samverkande diskreta orsaker) FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Substansens farmakologi Personlighetsfaktorer Norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Alternativ etc. Missbruk

24 Det multifaktoriella perspektivet - aktörsmodell Individen handlar.. under inflytande av Genetisk/psykobiologisk predisposition Personlighet / läggning Substansens verkningar Rådande normer Socialt tryck etc. i enlighet med en viss handlingslogik.. präglad av erfarenheter (mål och värden, substansens verkningar) och livsmiljö (krav och stöd, upplevda möjligheter m.m.).) Efter Weckroth,, Blomqvist m.fl.

25 Missbruket som resultat av motverkande processer /Mulford (1984) tolkad av Blomqvist (1999)/ Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

26 Theory of Addiction (West, 2006) The PRIME theory /Plans, Responses, Impulses, Motives, Evaluations/ Starting point: Humans are more or less instinctive, habit-driven, emotional decision-makers with a propensity to make and break plans, powerfully influenced by our social world, with a sense of identity which can act as a source of self-control. control. (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/slides/070124leeds.ppt)

27 The unstable mind (West 2006) The fly-by by-wire brain: the brain has evolved to be inherently unstable this makes it highly adaptable and creative but it needs constant balancing input to keep it from veering off in unwanted directions This is similar to modern fighter aircraft whose airframes are designed to be unstable and require constant input from computers to keep them on course (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/slides/070124leeds.ppt )

28 Simple examples (West 2006) Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Major event Lack of balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Trigger stimulus Balancing inputs Balancing inputs

29 The dispositional landscape (West 2006) A model of dispositionenvironment interaction Environmental forces Critical periods: small environmental forces send the individual down different paths Deep chreods: small forces will not lead to lasting change; the system will settle back once they are removed; but if the system is on a cusp a small force will tip it into a new path From Waddington Tools for Thought

30 Missbruket som resultat av motverkande processer Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

31 Hur går det till att sluta?

32 Den traditionella bilden: fokus påp behandling Det mesta av vad vi vet om hur det går g r till att ta sig ur ett missbruk eller beroende kommer från n studier av behandling Behandlingsforskningen har över tid alltmer anpassat sig till en medicinsk modell: - väl l kontrollerade randomiserade studier som ideal - klart definierade insatser som utgångspunkt - krav på p objektiva mått och utfallskriterier - kortsiktiga effekter av tidsbegränsade insatser Det etablerade sättet s att tänka: t problem behandlin g bot eftervård (ev.)

33 Individen som utgångspunkt: en annan bild: Många personer med missbruksproblem kommer aldrig i kontakt med någon professionell hjälp Många av dessa hittar ändå med tiden en lösningl Behandling leder relativt sällan s till bot,, oftare till mera behandling Den rationella vårdkedjan är r en dålig d modell för f r hur människorm använder nder vårdv

34 Om självläkning

35 Spontanläkning Några beteckningar (sker ej av sig själv lv ; ; en omskrivning för f r processer vi ännu inte förstf rstår) r) Naturförlopp eller natural recovery (men de naturliga förloppen kan i olika grad innefatta behandling) Självläkning eller self-organized recovery (men människan m är r en social varelse) Icke behandlingsrelaterade lösningar l påp missbruks- eller beroendeproblem (språkligt otympligt)

36 Ett historiskt perspektiv

37 Hur vi brukade tänkat nka Deri måste m den sjuka sjelf sig hjelpa... (Macbeth; W. Shakespeare; ca ; 1606; övers. CA Hagberg).. och samma tanke idag Till alla er som har problem ha inte det (Carl-Einar Häckner; H sent 1900-tal).. om missbruk: tills helt nyss direkt kontroversiellt

38 Tre huvudfrågor genom åren Förekommer spontanläkning? Hur vanligt är r det (och vilka är spontanläkarna )? Hur går g spontanläkning kning till? (Saunders & Kershaw,, 1979).. och frågan idag Vilka samverkande inflytanden organiserade eller ej formar vägen ut ur missbruket?

39 En klassiker på alkoholområdet: Alcoholism as a self-limiting limiting disease (Les Drew, 1968): Enhetlig bild i olika australiensiska sjukvårdsregister: - Antalet identifierade alkoholister i relation till antalet personer i samma ålder i befolkningen som högst h strax före f 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. - Minskningen kan inte uttömmande förklaras f av ökad dödlighet d dlighet eller av behandlings- effekter - En del av minskningen kan tillskrivas en process som kan betecknas som spontan- läkning - Tänkbara mekanismer: ökad mognad/ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt tryck, sämre s ekonomiska resurser Kritiken:

40 Och ett par påp narkotikaområdet: Maturing out.... / The Life Cycle of Addiction (Winick,, 1962; 1964): Federala narkotikabyråns ns register över regelbundna opiatbrukare: - 2/3 av de som först f rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat) - 3/4 av dem som slutat hade gjort det före f 38 års ålder; bruket varade i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år r efter det att de börjatb - Slutsats: opiatbruket har en livscykel :: man börjar b för f r att hantera tonårens krav och emotionella påfrestningar p och majoriteten mognar ut med ökande ålder Kritiken: - Överskattning av antalet som slutat (analysen tar ej rimlig hänsyn h till dödlighet, dlighet, institutionsvistelser etc.); mognadstesen spekulativ; bygger ej påp empiri Vietnamveteranerna (Robins m.fl )

41 Översikter över studier av självläkning : Smart (1975): totalt 9 studier av spontanläkning av alkoholproblem sedan 1942; mycket varierande upplägg och resultat; fokus påp att belägga förekomst f av spontanläkning (skattad årlig förekomst f 1 33 %) Waldorf & Biernacki (1979): nio studier av spontanläkning av narkotikaproblem; lika varierande upplägg och resultat; något starkare fokus påp processer och mekanismer Blomqvist (1996): ökande intresse (30-tal studier); forskning om såväl s l prevalens som processer; argument för f r att studera samspel mellan behandling och omvärldsinflytanden

42 Var vi står r idag:. whether formal treatment is involved or not, assisted self-recovery recovery is the norm. /Blomqvist, J. & Cameron, D. (2002) Moving away from addiction: : Forces, processes and contexts. Addiction Research and Theory,, 10 (2), p. 117/. spontaneous recovery is no more a simple unitary concept than is addiction /ibid., p. 116/

43 Från utmaning till självklarhet - en början b till en förklaringf rklaring. en händelse h eller en företeelse f framstår r som ett fenomen något som är r problematiskt och behöver förklaras f endast mot bakgrund av något n antaget tillstånd av naturlig ordning (Stephen Toulmin: Foresight and Understanding,1961)

44 Ett paradigmskifte i synen påp alkoholproblem: Alkoholismparadigmet (1940-tal) Problem drinking-perspektivet perspektivet (1970-tal) (Det nya) folkhälsoperspektivet lsoperspektivet (1990-tal)

45 Synen påp alkoholproblem och spontanläkning för r 50 år r sedan och idag: Alkoholismparadigmet Det nya folkhälsoperspektivet Problematiskt drickande är: Underliggande mekanismer: Processen: Samhällsimplikationer: Individuell utveckling: Spontanläkning, förändring utan behandling Utom individens kontrolll Metaboliska; biokemiska; neuropsykologiska I princip opåverkbar Erbjuda behandling (ej moraliserande eller straff) Obönhörlig progression, kronisk (om ej stoppad av andra) Ett hot mot etablerade synsätt och mot behandlingsindustrin; uttryck för feldiagnos I princip viljestyrt Lustsökande; påverkat av tillgänglighet; normer; socialt tryck etc. Varierande Minska tillgång; påverka normer; erbjuda alternativ Oförutsägbar (förändring, fluktuation) Normalt, förväntat

46 Det senaste dryga decenniet: En expanderande, alltmer sofistikerad och alltmer differentierad forskning, i flera olika länder, l om förändring f av problematiska alkohol-,, narkotika-,, eller andra vanor, utan eller i samspel med behandling (Klingemann, H. & Sobell, L.C. (2007; red.) Promoting Self-Change from Addictive Behaviors) (Sverige: paradigmskifte i narkotikafrågan??)

47 Hur vanlig är självläkning?

48 Förbättrade alkoholvanor olika mönsterm Personer i repr.. befolkningsurval som förbf rbättrat riskfyllda dryckesvanor; N= 339/2862 Figur 1. Tre cluster av f.d. "riskkonsumenter" 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Dryckesfrekv. Mängd/gång Grad av beroende Negativa kons. "Socialt kapital" Socio-ek. ställn. Ålder vid förändr. Medv.förändring Prof./inform.hjälp Cluster 1 Cluster 2 Cluster 3 (Blomqvist m.fl., 2007)

49 Hur vanlig är självläkning kning (exemplet alkohol)? Andel som förbf rbättrat sina dryckesvanor utan behandling; N = 339 Drickande då: d Drickande nu: Normal Måttlig Riskkonsumtion 94 % 85 % Problemkonsumtion 90 % 72 % Beroende (ICD-10) 83 % 44 % Helnykter 55 % 48 % 28 % (Blomqvist m.fl., 2007)

50 Vad påverkar p sannolikheten att ta sig ur missbruk utan behandling respektive utan någon n hjälp. Logistiska regressioner. Prediktorer för r lösning l utan behandling (enbart tidigare beroende; n= 104): - svagare beroende (ICD-10) - bättre sociala resurser (index) - kortare tid med konsumtion påp risknivå Prediktorer för r lösning l utan någon n hjälp (alla tidigare riskkonsumenter; n= 339): - svagare beroende (ICD-10) - ej föräldraansvarf - kortare tid med konsumtion påp risknivå (Konsumtionsdata frekvens, mängd, m frekvens 5+ ej signifikanta (Blomqvist m.fl., 2007)

51 Ettårsuppf rsuppföljning av tidigare obehandlade personer med alkoholproblem Förbättrade* Ej förbättrade 58 (43 %) 78 (57 %) *abstinent eller lågriskdrickande sista månadm Behandlade (n= 136) Obehandlade (n= 84) 17 (20 %) 67 (80 %) Prediktorer för r förbf rbättring (logistiska regressioner): Män: - behandling - låg g social press att dricka under året ( torrt( nätverkn tverk ) Kvinnor: - eftergymnasial utbildning - låg g social press att dricka under året ( låg( g social aktivitet ) (AHF-projektet:: Blomqvist & Christophs, 2008)

52 Två amerikanska studier: NLAES-studien (Grant, 1997); befolkningsurval om personer: - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling NESARC-studien (Grant m.fl.,., 2003); befolkningsurval om personer: - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling

53 Självläkning vid narkotikaproblem (få data om prevalens) CADS-studien studien: : Befolkningsurval i Kanada (ca pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda nda olika droger som varit med om behandling: LSD drygt 10 % Marijuana ca 20 % Crack / kokain ca 20 % Opiater drygt 30 % NLAES-studien i USA (ca personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis 27 % Amfetamin 38 % Crack / kokain 45 % Hallucinogener 46 % Heroin 70 %

54 Hur går det till att sluta?

55 Missbruket och vägen ut i ett livsloppsperspektiv (Socialvetenskapliga forskningsrådet / SiS forskningsråd) + artiklar

56 Undersökningsgrupper: Obehandlade: Org. hjälp: TOTALT: Alkohol: 44 (15 kvinnor): Stabil lösning 28 ( 8 kvinnor) Påg. problem 16 ( 7 kvinnor) Narkotika: 39 (20 kvinnor): Stabil lösning 25 (14 kvinnor) Påg. problem 14 ( 6 kvinnor) ALLA 83 (35 kvinnor) 52 (15 kvinnor): 30 ( 9 kvinnor) 22 ( 6 kvinnor) 46 (13 kvinnor): 23 (12 kvinnor) 13 ( 1 kvinna) 88 (28 kvinnor) 96 (30 kvinnor): 58 (17 kvinnor) 38 (13 kvinnor) 75 (33 kvinnor): 48 (26 kvinnor) 27 ( 7 kvinnor) 171 (63 kvinnor)

57 Undersökningsinstrument/data: Bakgrund (kön, ålder, uppväxt, utbildning, arbete, familj) Alkohol- & droghistoria (debut; LDH / DAST; konsekvenser; beroende) Negativa och positiva livshändelser över tid Motiv att sluta / söka s hjälp (checklista) Vidmakthållande faktorer (checklista) Livsberättelser (drickandets och drogernas roll; vägen ut ; behandlingen)

58 Bakgrundsfaktorer; alkoholmissbrukare I genomsnitt 17 år r med alkoholproblem Druckit i genomsnitt 5 dagar/vecka (nyktra perioder inräknade) Genomsnittskons. /dryckesdag: ca 15 standarddrinkar (motsv. 3 fl.. vin) Max.kons / dryckesdag: i genomsnitt 26 standarddrinkar (lägre genomsnittlig konsumtion bland kvinnor i alla grupperna) Drygt en fjärdedel var högt beroende Knappt en fjärdedel hade Typ 2-missbruk2 missbruk Knappt hälften h kom från n ofullständig uppväxtfamilj Drygt en fjärdedel hade haft vårdv rd-/myndighetskontakt för f r psykosociala problem under uppväxten

59 Bakgrundsfaktorer; narkotikamissbrukare I genomsnitt använt nt narkotika i 16 år Allvarligt narkotikamissbruk (DAST/DSM-III III-R) Tre fjärdedelar hade debuterat med cannabis Knappt hälften h hade missbrukat både b alkohol och droger Drygt hälften h hade använt nt heroin åtminstone tidvis Mer än n nio av tio hade injicerat Drygt en fjärdedel hade använt nt mer än n tre preparat Sju av tio hade dealat Nästan två tredjedelar kom från n ofullständig uppväxtfamilj Drygt hälften h hade haft vårdv rd-/myndighetskontakt för f r psykosociala problem under uppväxten Knappt hälften h hade en missbrukande förälder f

60 Huvudsakliga skillnader självläkare < > hjälpta av behandling Hjälpt av behandling: Svårare uppväxt xt ; ; svagare sociala resurser Omfattande missbruk; många m djupt involverade i missbruksvärlden (skk narkotika) Ökande påfrestningar, p tömt ut sina resurser, ökande missbruk; sökte hjälp i omöjlig livssituation Ofta ny identitet; missbruket ofta viktig erfarenhet Självläkare : Större socialt kapital ; ; hade ofta något med sig Omfattande missbruk; alk.. mer av intakta nätverk; n många m nark. levt dubbelliv Ökande påfrestningar p och positiva inicitament motiverade försf rsök k att sluta; många m trappade ned Alk. återgick ofta till tidigare etablerad livsstil; missbruket hörh till det förflutna f

61 Huvudsakliga skillnader narkotikamissbrukare < > alkoholmissbrukare Narkotikamissbrukare: Alkoholmissbrukare: Krävde starkare incitament för f r att sluta Oftare medveten strategi Mer marginaliserade; större problem med rättvisan; r högre h psykisk press Stabil lösning l krävde stora förändringar i livssituationen; ofta mötta m av misstro; lång väg v g till stabil identitet som icke- missbrukare (skk( kvinnor) Mer stöd d i närmaste n omgivningen Kunde oftare förlita f sig påp tidigare erfarenheter; mindre dramatisk förändring (skk( självläkare )

62 Huvudsakliga skillnader kvinnor < > mänm Kvinnor: Män: Skäl l ej söka s hjälp: oro för f r stigmatisering Skäl l ej söka s hjälp: tro påp egen förmf rmåga Lösningen ofta relaterad till ansvar för r barn Oftare valt att leva ensamma eller med egna barn Mer av skuld och skam efter lösningen; men också fler som utbildat sig Lösningen ofta relaterad till (ny) partner / nya möjligheter m Oftast ny (eller samma) familj Lättare lägga l problemen bakom sig

63 Att skriva om sin historia - fyra sätt s att berätta om vägen v ut ur (narkotika)missbruket: Missbruket Lösningen L Mål/vM l/värden Förlaga Vem? Mognad och utveckling : Inse sin förmf rmåga; bryta sig loss ( finna sig själv lv ) Självst lvständig; kapabel Offer för f r omständig ndig- heter ; underordning; undvika bli vuxen Utv.- & soc.psyk. tankar om själv- förverkligande Fler kvinnor; obehandlade;ej tidiga trauman Omvändelse Offer för f r sin lägg- ning; ; ruset som förälskelse Nå botten ; ; tillstå maktlöshet; be om hjälp lp Ödmjukhet, gemenskap AA / NA; religiös omvändelse Kvinnor & män;främst behandlade Insikt och frigörelse relse : Offer för f r andra ; känsloförnekelse; självmedicinering Få kontakt med verkliga och motiv; tackla verkligheten Äkthet, sanning, realism Psykodyn. teori- Fler kvinnor; bildning; finna beh.. och obeh.; roten till det onda ofta tidiga trauman Rationalitet/ viljestyrka : Eget val; hedonism; karriärmotiv rmotiv Priset för f r högth gt ; risk förlora herraväldet ldet Ha kontroll; fåf utlopp för f kompetens Hjältehistoria ; moralisk modell Fler män; m främst mst obehandlade; större rre sociala resurser

64 Klienter om framgångsrik behandling: ( common factors) Blivit sedd och tagen påp allvar Känt att egna idéer och synsätt blivit respekterade Fått trovärdig rdig förklaring/ f upptäckt alternativ En nära n och förtroendefull f relation med någon n enskild hjälpare En trygg och drogfri miljö Åtminstone någon n emotionellt omskakande upplevelse Kunde namnge någon n specifik form av terapi Fått hjälp hantera problem i livet utanför r behandlingen

65 Ett försök till state of the art - beskrivning - vägen ut ur missbruket som en salutogen process

66 Några sammanfattande slutsatser av studier av långtidsförlopp: Långvarigt förlopp f och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag Kontextuella faktorer viktiga (bemötande; alternativ; socialt kapital) Behandling inte nödvn dvändig, men kan bana väg v för r förändringf (initiera, påskynda, p befästa) Metoden är r inte allt: (god arbetsallians, feed-back back,, individualisering och samverkan med livet utanför,, viktiga common factors i fungerande hjälp)

67 Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter INDIVIDUELLA FÖRUTSF RUTSÄTTNINGAR (Blomqvist, TTNINGAR 1999; 2002; /fritt LIVSHÄNDELSER efter Hedin & Månsson, M 1998) (Värderingar, förmf rmågor, erfarenheter; (Negativa följder; f vardagliga eller dramatiska personliga och sociala resurser) vändpunkter ;; positiva incitament) Funktionellt dric- kande/drogbruk Drickande/drogbru k central aktivitet Ökande problem (fysiskt, psykiskt,socialt) Koppling till bruket /kris/ insikt/önskan nskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet Vinster av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem ( st( stå emot ) Hopp; alternativ/ beslut; förändringsförsök STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närst rstående och vänner v utanför missbruksvärlden; rlden; professionella och informella stödsystem)

68 Det multifaktoriella perspektivet som aktörsmodell (igen) Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

69 Några viktigare referenser (utan inbördes ordning): Blomqvist, J. (1996) Paths to recovery from substance misuse: Change of lifestyle and the role of treatment. Substance Use and Misuse,, 31 (13), Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar V ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno Blomqvist, J. (2002) Att sluta med narkotika med och utan behandling. Stockholms stad, FoU-enheten enheten, 2002:2 Blomqvist, J. & Cameron, D.(2002) Editorial: Moving away from addiction: diction: forces, processes and context. Addiction Research and Theory,, 10 (2), Blomqvist, J. och Christophs, I. (2005) Vägen till vården. v Kvinnors och mäns m skäl l att söka s hjälp respektive börja behandling för f r alkoholproblem.. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2005:6 Blomqvist, J. och Christophs,, I. (forthcoming) Help-seeking and short-term term outcomes among previously untreated problem drinkers. Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. och Collin, L. (2007) Att förbf rbättra sina dryckesvanor om olika mönster för f r förändring f och om vad vården v betyder. Stockholms Universitet: SoRAD-rapport nr 42. Brickman, P, Rabinowitz,, V.C., Karuza,, J., Coates, D., Cohn, E. och Kidder, L. (1982) Models of helping and coping. American Psychologist, 37, Drew, L.R.H.(1968) Alcoholism as a self-limiting limiting disease. Quarterly Journal of Studies on Alcohol, 29,, Edwards, G. och Gross, M.M. (1976) Alcohol dependence: Provisional description of a clinical syndrome. British Medical Journal, i, Institute of Medicine, IOM (1990) Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. Washington, D.C. National Academy Press. Mulford,, H. (1984) Rethinking the alcohol problem: a natural processes model. Journal of Drug Issues, 14, Lindström,, L. (1992) Managing Alcoholism. Matching Clients to Treatments. Oxford: Oxford University Press. West, R. (2006) Theory of Addiction. Oxford: Blackwell Publishing

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling

Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling JAN BLOMQVIST ÖVERSIKT Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling Detta inlägg kommer att handla om det fenomen som ofta, men något oegentligt, benämns spontanläkning

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Åt var och en vad hen behöver?

Åt var och en vad hen behöver? Åt var och en vad hen behöver? Om möjligheter att utveckla den lokala missbruks- och beroendevården Konferens 30 maj 2013, RFMA 2013-05-30 Jan Blomqvist, SoRAD 10.25 Åt var och en vad hen behöver? Nostalgi,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

Sockerbomben i din hjärna Bli fri från ditt sockerberoende

Sockerbomben i din hjärna Bli fri från ditt sockerberoende bitten jonsson & pia nordström Sockerbomben i din hjärna Bli fri från ditt sockerberoende Optimal Förlag k a p i t e l 4 Har du problem med socker? Testa dig själv Har du problem med socker? Om du öppnat

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

ACT i Skolan. Innehåll

ACT i Skolan. Innehåll ACT i Skolan - Att hantera stress av Fredrik Livheim Innehåll Översikt för f r kursen Hur har det fungerat för f r dig? Tro inte påp ett ord jag säger! s Vad säger s din erfarenhet? Den är r din vägledare.

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Alkohol och missbruk

Alkohol och missbruk Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Varför r dricker ni alkohol? 2 3 Sökandet efter berusning är universiellt Snyggare av

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer