Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling"

Transkript

1 Vägar ut ur missbruk och beroende med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/ /

2 1. Vad är r problemet? - Missbruk som samhällsfenomen - Vad är r det vi talar om? Språkbruk och definitioner - Teorier om missbruk 2. Hur går g r det till att sluta? - Den traditionella bilden - Ett alternativt perspektiv 3. Om självläkning - Ett historiskt perspektiv - Hur vanlig är självläkning? 4. Vägar V ut ur missbruket - Erfarenheter från n en studie av självläkning och behandling - Ett försf rsök k till sammanfattning ( state( of the art )

3 Vad är problemet?

4 Vad är alkoholmissbruk? En sjukdom som t.ex.. diabetes eller högt blodtryck Ett uttryck för svag vilja och/eller dålig karaktär En reaktion på eller en försök att fly från personliga problem En reaktion på social utsattet / svåra levnadsvillkor En dålig vana som vem som helst kan fastna i Något annat

5 Uppfattningar om alkoholmissbruk % Sjukdom Svag vilja/karaktär "Dålig vana" 60 Flykt, pers. probl. Reaktion soc. utsatt Annat Helnyktra (a) Någonsin riskkonsument (a) Problemkonsumenter (b) (a) Blomqvist m.fl.,., 2007 (Befolkningsdata( Befolkningsdata; ; N= 2.862) (b) Blomqvist & Christophs,, 2005 (N= 327)

6 Missbruk som samhällsfenomen Innebörd och meningsfullhet i begrepp som alkoholism och beroende varierar med tid och plats (t.ex. Room, Berridge, McAndrew & Edgerton) Beroende som individuell patologi uppstod med med upplysningsfilosofins och industrialismens genombrott (Levine; Gusfield, Mäkelä) Sociala problem kan förstås som resultat av definitoriska processer eller claims-making (t.ex. Spector & Kitsuse) Sociala problem som missbruk är inte bara sociala konstruktioner (konspirationsteori, vulgär konstruktionism ; jfr. Szasz om psykisk sjukdom) Hur missbruk och beroende uppfattas beror av sociala och historiska omständigheter. Detta återverkar både på omgivningens reaktioner och missbrukarens självförstående, vilket har konsekvenser för problemens förlopp (Best: mjuk konstruktionism ; Hacking: missbruk och beroende som interaktiva begrepp ; kultursociologi Giddens, Sulkunen m.fl.)

7 Sjukdom eller dåligt uppförande rande? Fyra sätt s att hantera mänskliga m problem; Brickman m.fl., 1982) Ansvar för f r problemets lösning: l Ansvar för f proble- mets uppkomst: STORT (skyldig) STORT (kapabel) MORALISK MODELL : (straff och belöning) LITET (inkapabel) UPPLYSNINGSMODELL : (underkastelse, omvändelse) LITET (förf rfördelad, rdelad, drabbad) KOMPENSATORISK MODELL : (stöd, mobilisering) MEDICINSK MODELL : (behandling, bot )

8 Synen påp alkohol- och narkotikaproblem utveckling över tid Ansvar för f r problemets lösning: l Ansvar för f proble- mets uppkomst: STORT (skyldig) STORT (kapabel) MORALISK MODELL : (straff och belöning) LITET (inkapabel) UPPLYSNINGSMODELL : (underkastelse, omvändelse) LITET (förf rfördelad, rdelad, drabbad) KOMPENSATORISK MODELL : (stöd, mobilisering) MEDICINSK MODELL : (behandling, bot )

9 Vad är r det vi talar om? Missbruk Alkoholism (narkomani) Beroende Alternativa formuleringar

10 Missbruk Avvikelse från n en norm - missbruk förutsätter tter bruk - alkoholmissbruk <> narkotikamssbruk - vem står r för f r definitionerna?

11 Alkoholism De tidiga modellerna (Rush, (problemet finns i flaskan) (Rush, Trotter,, Huss) Alkoholismrörelsen och den folkliga sjukdoms- modellen (problemet finns hos drinkaren) WHO:s alkoholismdefinition

12 WHO (1952) Alcoholics are those excessive drinkers whose dependence of alcohol has attained such a degree that it shows a noticeable mental disturbance or an interference with their bodily and mental health, their interpersonal relations and their smooth economic functioning, or who show the prodomal signs of such a development. They therefore need treatment

13 Alkoholism De tidiga modellerna (Rush, (problemet finns i flaskan) (Rush, Trotter,, Huss) Alkoholismrörelsen och den folkliga sjukdoms- modellen (problemet finns hos drinkaren) WHO:s alkoholismdefinition ( cirkelresonemang ) AA:s sjukdomsbegrepp (andlig och fysiologisk sjukdom; samspelet lekmän läkare; Jellinek)

14 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser;

15 Fysiska skador leverskador, neurologiska skador mm ALKOHOLBEROENDE- SYNDROMET ångest, kognitiva störningar, depression mm kriminalitet, familjeproblem, problem i arbetet, mm Psykiska skador Efter Lindström (1992) Sociala skador

16 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; alltmer stereotypt drickande, snabba återfall efter abstinens, craving, tolerans och kontrollförlust centrala element) Beroende i samtida diagnossystem (DSM (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier vilka som helst under ett år

17 Beroendekriterier ICD-10 och DSM-IV ICD-10 Försämrad kontroll Starkt behov ("sug sug") eller tvång Tilltagande ointresse av annat Fortsatt konsumtion trots skador Toleransökning Abstinenssymtom DSM-IV Dricker oftare och/eller mer än avsett Varaktig önskan/misslyckade försök sluta Mycket tid till att skaffa /konsumera /återhämta sig Fortsätter tter trots återkommande psyk./fys. konsekvenser Tolerans (behov av mer, minskad effekt), Minskar/överger viktig social aktivitet Abstinens (symptom; återställare)

18 Beroende Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) ( beroende skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; alltmer stereotypt drickande, snabba återfall efter abstinens, craving, tolerans och kontrollförlust centrala element) Beroende i samtida diagnossystem (DSM (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier vilka som helst under ett år (99 olika beroenden enligt DSM-IV och 42 enligt ICD-10) ( beroende kan vara att dricka mer än n man planerat, använda nda mycket tid påp dryckesrelaterade aktiviteter och att minska viktiga sociala aktiviteter p g a drickandet; d.v.s. att man dricker mycket och ofta) Beroende som diagnoskategori och neurobiologiskt begrepp

19 Alternativa formuleringar Missbruk som central aktivitet / organiserande princip (Fingarette; Weckroth) (från: Jag dricker / drogar för f r att.. koppla av, dämpa d ångest, orka jobba o.s.v. till: Jag jobbar, umgås, står r ut med obehag etc. för f r att kunna dricka / droga mig ) Alcohol problems -perspektivet perspektivet (Institute of Medicine)

20 Institute of Medicine (1990)

21 Hur kan missbruk förklaras? f (perspektiv, teorityper,, teorier)

22 Historiska förstf rståelsemodeller: Dålig moral, svag karaktär, vanartighet Substansernas egenskaper (från giftighet till neurobiologi) Ärftlighet (från metabolism till gener) Personlighetsmodeller (från psykoanalys till socialpsykologi) Social marginalisering (social deprivation, stämpling m.m.).) Inlärningsteorier (från betingning till social learning ) Tillgänglighet nglighet, normer ( the collectivity of drinking ) Det multifaktoriella perspektivet

23 Det multifaktoriella perspektivet - statistisk modell : (samverkande diskreta orsaker) FAKTORER som orsakar BETEENDEN Genetisk predisposition Substansens farmakologi Personlighetsfaktorer Norminlärning rning Socialt tryck Tillgänglighet Alternativ etc. Missbruk

24 Det multifaktoriella perspektivet - aktörsmodell Individen handlar.. under inflytande av Genetisk/psykobiologisk predisposition Personlighet / läggning Substansens verkningar Rådande normer Socialt tryck etc. i enlighet med en viss handlingslogik.. präglad av erfarenheter (mål och värden, substansens verkningar) och livsmiljö (krav och stöd, upplevda möjligheter m.m.).) Efter Weckroth,, Blomqvist m.fl.

25 Missbruket som resultat av motverkande processer /Mulford (1984) tolkad av Blomqvist (1999)/ Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

26 Theory of Addiction (West, 2006) The PRIME theory /Plans, Responses, Impulses, Motives, Evaluations/ Starting point: Humans are more or less instinctive, habit-driven, emotional decision-makers with a propensity to make and break plans, powerfully influenced by our social world, with a sense of identity which can act as a source of self-control. control. (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/slides/070124leeds.ppt)

27 The unstable mind (West 2006) The fly-by by-wire brain: the brain has evolved to be inherently unstable this makes it highly adaptable and creative but it needs constant balancing input to keep it from veering off in unwanted directions This is similar to modern fighter aircraft whose airframes are designed to be unstable and require constant input from computers to keep them on course (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/slides/070124leeds.ppt )

28 Simple examples (West 2006) Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Major event Lack of balancing inputs Balancing inputs Balancing inputs Trigger stimulus Balancing inputs Balancing inputs

29 The dispositional landscape (West 2006) A model of dispositionenvironment interaction Environmental forces Critical periods: small environmental forces send the individual down different paths Deep chreods: small forces will not lead to lasting change; the system will settle back once they are removed; but if the system is on a cusp a small force will tip it into a new path From Waddington Tools for Thought

30 Missbruket som resultat av motverkande processer Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

31 Hur går det till att sluta?

32 Den traditionella bilden: fokus påp behandling Det mesta av vad vi vet om hur det går g r till att ta sig ur ett missbruk eller beroende kommer från n studier av behandling Behandlingsforskningen har över tid alltmer anpassat sig till en medicinsk modell: - väl l kontrollerade randomiserade studier som ideal - klart definierade insatser som utgångspunkt - krav på p objektiva mått och utfallskriterier - kortsiktiga effekter av tidsbegränsade insatser Det etablerade sättet s att tänka: t problem behandlin g bot eftervård (ev.)

33 Individen som utgångspunkt: en annan bild: Många personer med missbruksproblem kommer aldrig i kontakt med någon professionell hjälp Många av dessa hittar ändå med tiden en lösningl Behandling leder relativt sällan s till bot,, oftare till mera behandling Den rationella vårdkedjan är r en dålig d modell för f r hur människorm använder nder vårdv

34 Om självläkning

35 Spontanläkning Några beteckningar (sker ej av sig själv lv ; ; en omskrivning för f r processer vi ännu inte förstf rstår) r) Naturförlopp eller natural recovery (men de naturliga förloppen kan i olika grad innefatta behandling) Självläkning eller self-organized recovery (men människan m är r en social varelse) Icke behandlingsrelaterade lösningar l påp missbruks- eller beroendeproblem (språkligt otympligt)

36 Ett historiskt perspektiv

37 Hur vi brukade tänkat nka Deri måste m den sjuka sjelf sig hjelpa... (Macbeth; W. Shakespeare; ca ; 1606; övers. CA Hagberg).. och samma tanke idag Till alla er som har problem ha inte det (Carl-Einar Häckner; H sent 1900-tal).. om missbruk: tills helt nyss direkt kontroversiellt

38 Tre huvudfrågor genom åren Förekommer spontanläkning? Hur vanligt är r det (och vilka är spontanläkarna )? Hur går g spontanläkning kning till? (Saunders & Kershaw,, 1979).. och frågan idag Vilka samverkande inflytanden organiserade eller ej formar vägen ut ur missbruket?

39 En klassiker på alkoholområdet: Alcoholism as a self-limiting limiting disease (Les Drew, 1968): Enhetlig bild i olika australiensiska sjukvårdsregister: - Antalet identifierade alkoholister i relation till antalet personer i samma ålder i befolkningen som högst h strax före f 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. - Minskningen kan inte uttömmande förklaras f av ökad dödlighet d dlighet eller av behandlings- effekter - En del av minskningen kan tillskrivas en process som kan betecknas som spontan- läkning - Tänkbara mekanismer: ökad mognad/ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt tryck, sämre s ekonomiska resurser Kritiken:

40 Och ett par påp narkotikaområdet: Maturing out.... / The Life Cycle of Addiction (Winick,, 1962; 1964): Federala narkotikabyråns ns register över regelbundna opiatbrukare: - 2/3 av de som först f rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat) - 3/4 av dem som slutat hade gjort det före f 38 års ålder; bruket varade i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år r efter det att de börjatb - Slutsats: opiatbruket har en livscykel :: man börjar b för f r att hantera tonårens krav och emotionella påfrestningar p och majoriteten mognar ut med ökande ålder Kritiken: - Överskattning av antalet som slutat (analysen tar ej rimlig hänsyn h till dödlighet, dlighet, institutionsvistelser etc.); mognadstesen spekulativ; bygger ej påp empiri Vietnamveteranerna (Robins m.fl )

41 Översikter över studier av självläkning : Smart (1975): totalt 9 studier av spontanläkning av alkoholproblem sedan 1942; mycket varierande upplägg och resultat; fokus påp att belägga förekomst f av spontanläkning (skattad årlig förekomst f 1 33 %) Waldorf & Biernacki (1979): nio studier av spontanläkning av narkotikaproblem; lika varierande upplägg och resultat; något starkare fokus påp processer och mekanismer Blomqvist (1996): ökande intresse (30-tal studier); forskning om såväl s l prevalens som processer; argument för f r att studera samspel mellan behandling och omvärldsinflytanden

42 Var vi står r idag:. whether formal treatment is involved or not, assisted self-recovery recovery is the norm. /Blomqvist, J. & Cameron, D. (2002) Moving away from addiction: : Forces, processes and contexts. Addiction Research and Theory,, 10 (2), p. 117/. spontaneous recovery is no more a simple unitary concept than is addiction /ibid., p. 116/

43 Från utmaning till självklarhet - en början b till en förklaringf rklaring. en händelse h eller en företeelse f framstår r som ett fenomen något som är r problematiskt och behöver förklaras f endast mot bakgrund av något n antaget tillstånd av naturlig ordning (Stephen Toulmin: Foresight and Understanding,1961)

44 Ett paradigmskifte i synen påp alkoholproblem: Alkoholismparadigmet (1940-tal) Problem drinking-perspektivet perspektivet (1970-tal) (Det nya) folkhälsoperspektivet lsoperspektivet (1990-tal)

45 Synen påp alkoholproblem och spontanläkning för r 50 år r sedan och idag: Alkoholismparadigmet Det nya folkhälsoperspektivet Problematiskt drickande är: Underliggande mekanismer: Processen: Samhällsimplikationer: Individuell utveckling: Spontanläkning, förändring utan behandling Utom individens kontrolll Metaboliska; biokemiska; neuropsykologiska I princip opåverkbar Erbjuda behandling (ej moraliserande eller straff) Obönhörlig progression, kronisk (om ej stoppad av andra) Ett hot mot etablerade synsätt och mot behandlingsindustrin; uttryck för feldiagnos I princip viljestyrt Lustsökande; påverkat av tillgänglighet; normer; socialt tryck etc. Varierande Minska tillgång; påverka normer; erbjuda alternativ Oförutsägbar (förändring, fluktuation) Normalt, förväntat

46 Det senaste dryga decenniet: En expanderande, alltmer sofistikerad och alltmer differentierad forskning, i flera olika länder, l om förändring f av problematiska alkohol-,, narkotika-,, eller andra vanor, utan eller i samspel med behandling (Klingemann, H. & Sobell, L.C. (2007; red.) Promoting Self-Change from Addictive Behaviors) (Sverige: paradigmskifte i narkotikafrågan??)

47 Hur vanlig är självläkning?

48 Förbättrade alkoholvanor olika mönsterm Personer i repr.. befolkningsurval som förbf rbättrat riskfyllda dryckesvanor; N= 339/2862 Figur 1. Tre cluster av f.d. "riskkonsumenter" 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Dryckesfrekv. Mängd/gång Grad av beroende Negativa kons. "Socialt kapital" Socio-ek. ställn. Ålder vid förändr. Medv.förändring Prof./inform.hjälp Cluster 1 Cluster 2 Cluster 3 (Blomqvist m.fl., 2007)

49 Hur vanlig är självläkning kning (exemplet alkohol)? Andel som förbf rbättrat sina dryckesvanor utan behandling; N = 339 Drickande då: d Drickande nu: Normal Måttlig Riskkonsumtion 94 % 85 % Problemkonsumtion 90 % 72 % Beroende (ICD-10) 83 % 44 % Helnykter 55 % 48 % 28 % (Blomqvist m.fl., 2007)

50 Vad påverkar p sannolikheten att ta sig ur missbruk utan behandling respektive utan någon n hjälp. Logistiska regressioner. Prediktorer för r lösning l utan behandling (enbart tidigare beroende; n= 104): - svagare beroende (ICD-10) - bättre sociala resurser (index) - kortare tid med konsumtion påp risknivå Prediktorer för r lösning l utan någon n hjälp (alla tidigare riskkonsumenter; n= 339): - svagare beroende (ICD-10) - ej föräldraansvarf - kortare tid med konsumtion påp risknivå (Konsumtionsdata frekvens, mängd, m frekvens 5+ ej signifikanta (Blomqvist m.fl., 2007)

51 Ettårsuppf rsuppföljning av tidigare obehandlade personer med alkoholproblem Förbättrade* Ej förbättrade 58 (43 %) 78 (57 %) *abstinent eller lågriskdrickande sista månadm Behandlade (n= 136) Obehandlade (n= 84) 17 (20 %) 67 (80 %) Prediktorer för r förbf rbättring (logistiska regressioner): Män: - behandling - låg g social press att dricka under året ( torrt( nätverkn tverk ) Kvinnor: - eftergymnasial utbildning - låg g social press att dricka under året ( låg( g social aktivitet ) (AHF-projektet:: Blomqvist & Christophs, 2008)

52 Två amerikanska studier: NLAES-studien (Grant, 1997); befolkningsurval om personer: - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling NESARC-studien (Grant m.fl.,., 2003); befolkningsurval om personer: - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling

53 Självläkning vid narkotikaproblem (få data om prevalens) CADS-studien studien: : Befolkningsurval i Kanada (ca pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda nda olika droger som varit med om behandling: LSD drygt 10 % Marijuana ca 20 % Crack / kokain ca 20 % Opiater drygt 30 % NLAES-studien i USA (ca personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis 27 % Amfetamin 38 % Crack / kokain 45 % Hallucinogener 46 % Heroin 70 %

54 Hur går det till att sluta?

55 Missbruket och vägen ut i ett livsloppsperspektiv (Socialvetenskapliga forskningsrådet / SiS forskningsråd) + artiklar

56 Undersökningsgrupper: Obehandlade: Org. hjälp: TOTALT: Alkohol: 44 (15 kvinnor): Stabil lösning 28 ( 8 kvinnor) Påg. problem 16 ( 7 kvinnor) Narkotika: 39 (20 kvinnor): Stabil lösning 25 (14 kvinnor) Påg. problem 14 ( 6 kvinnor) ALLA 83 (35 kvinnor) 52 (15 kvinnor): 30 ( 9 kvinnor) 22 ( 6 kvinnor) 46 (13 kvinnor): 23 (12 kvinnor) 13 ( 1 kvinna) 88 (28 kvinnor) 96 (30 kvinnor): 58 (17 kvinnor) 38 (13 kvinnor) 75 (33 kvinnor): 48 (26 kvinnor) 27 ( 7 kvinnor) 171 (63 kvinnor)

57 Undersökningsinstrument/data: Bakgrund (kön, ålder, uppväxt, utbildning, arbete, familj) Alkohol- & droghistoria (debut; LDH / DAST; konsekvenser; beroende) Negativa och positiva livshändelser över tid Motiv att sluta / söka s hjälp (checklista) Vidmakthållande faktorer (checklista) Livsberättelser (drickandets och drogernas roll; vägen ut ; behandlingen)

58 Bakgrundsfaktorer; alkoholmissbrukare I genomsnitt 17 år r med alkoholproblem Druckit i genomsnitt 5 dagar/vecka (nyktra perioder inräknade) Genomsnittskons. /dryckesdag: ca 15 standarddrinkar (motsv. 3 fl.. vin) Max.kons / dryckesdag: i genomsnitt 26 standarddrinkar (lägre genomsnittlig konsumtion bland kvinnor i alla grupperna) Drygt en fjärdedel var högt beroende Knappt en fjärdedel hade Typ 2-missbruk2 missbruk Knappt hälften h kom från n ofullständig uppväxtfamilj Drygt en fjärdedel hade haft vårdv rd-/myndighetskontakt för f r psykosociala problem under uppväxten

59 Bakgrundsfaktorer; narkotikamissbrukare I genomsnitt använt nt narkotika i 16 år Allvarligt narkotikamissbruk (DAST/DSM-III III-R) Tre fjärdedelar hade debuterat med cannabis Knappt hälften h hade missbrukat både b alkohol och droger Drygt hälften h hade använt nt heroin åtminstone tidvis Mer än n nio av tio hade injicerat Drygt en fjärdedel hade använt nt mer än n tre preparat Sju av tio hade dealat Nästan två tredjedelar kom från n ofullständig uppväxtfamilj Drygt hälften h hade haft vårdv rd-/myndighetskontakt för f r psykosociala problem under uppväxten Knappt hälften h hade en missbrukande förälder f

60 Huvudsakliga skillnader självläkare < > hjälpta av behandling Hjälpt av behandling: Svårare uppväxt xt ; ; svagare sociala resurser Omfattande missbruk; många m djupt involverade i missbruksvärlden (skk narkotika) Ökande påfrestningar, p tömt ut sina resurser, ökande missbruk; sökte hjälp i omöjlig livssituation Ofta ny identitet; missbruket ofta viktig erfarenhet Självläkare : Större socialt kapital ; ; hade ofta något med sig Omfattande missbruk; alk.. mer av intakta nätverk; n många m nark. levt dubbelliv Ökande påfrestningar p och positiva inicitament motiverade försf rsök k att sluta; många m trappade ned Alk. återgick ofta till tidigare etablerad livsstil; missbruket hörh till det förflutna f

61 Huvudsakliga skillnader narkotikamissbrukare < > alkoholmissbrukare Narkotikamissbrukare: Alkoholmissbrukare: Krävde starkare incitament för f r att sluta Oftare medveten strategi Mer marginaliserade; större problem med rättvisan; r högre h psykisk press Stabil lösning l krävde stora förändringar i livssituationen; ofta mötta m av misstro; lång väg v g till stabil identitet som icke- missbrukare (skk( kvinnor) Mer stöd d i närmaste n omgivningen Kunde oftare förlita f sig påp tidigare erfarenheter; mindre dramatisk förändring (skk( självläkare )

62 Huvudsakliga skillnader kvinnor < > mänm Kvinnor: Män: Skäl l ej söka s hjälp: oro för f r stigmatisering Skäl l ej söka s hjälp: tro påp egen förmf rmåga Lösningen ofta relaterad till ansvar för r barn Oftare valt att leva ensamma eller med egna barn Mer av skuld och skam efter lösningen; men också fler som utbildat sig Lösningen ofta relaterad till (ny) partner / nya möjligheter m Oftast ny (eller samma) familj Lättare lägga l problemen bakom sig

63 Att skriva om sin historia - fyra sätt s att berätta om vägen v ut ur (narkotika)missbruket: Missbruket Lösningen L Mål/vM l/värden Förlaga Vem? Mognad och utveckling : Inse sin förmf rmåga; bryta sig loss ( finna sig själv lv ) Självst lvständig; kapabel Offer för f r omständig ndig- heter ; underordning; undvika bli vuxen Utv.- & soc.psyk. tankar om själv- förverkligande Fler kvinnor; obehandlade;ej tidiga trauman Omvändelse Offer för f r sin lägg- ning; ; ruset som förälskelse Nå botten ; ; tillstå maktlöshet; be om hjälp lp Ödmjukhet, gemenskap AA / NA; religiös omvändelse Kvinnor & män;främst behandlade Insikt och frigörelse relse : Offer för f r andra ; känsloförnekelse; självmedicinering Få kontakt med verkliga och motiv; tackla verkligheten Äkthet, sanning, realism Psykodyn. teori- Fler kvinnor; bildning; finna beh.. och obeh.; roten till det onda ofta tidiga trauman Rationalitet/ viljestyrka : Eget val; hedonism; karriärmotiv rmotiv Priset för f r högth gt ; risk förlora herraväldet ldet Ha kontroll; fåf utlopp för f kompetens Hjältehistoria ; moralisk modell Fler män; m främst mst obehandlade; större rre sociala resurser

64 Klienter om framgångsrik behandling: ( common factors) Blivit sedd och tagen påp allvar Känt att egna idéer och synsätt blivit respekterade Fått trovärdig rdig förklaring/ f upptäckt alternativ En nära n och förtroendefull f relation med någon n enskild hjälpare En trygg och drogfri miljö Åtminstone någon n emotionellt omskakande upplevelse Kunde namnge någon n specifik form av terapi Fått hjälp hantera problem i livet utanför r behandlingen

65 Ett försök till state of the art - beskrivning - vägen ut ur missbruket som en salutogen process

66 Några sammanfattande slutsatser av studier av långtidsförlopp: Långvarigt förlopp f och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag Kontextuella faktorer viktiga (bemötande; alternativ; socialt kapital) Behandling inte nödvn dvändig, men kan bana väg v för r förändringf (initiera, påskynda, p befästa) Metoden är r inte allt: (god arbetsallians, feed-back back,, individualisering och samverkan med livet utanför,, viktiga common factors i fungerande hjälp)

67 Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter INDIVIDUELLA FÖRUTSF RUTSÄTTNINGAR (Blomqvist, TTNINGAR 1999; 2002; /fritt LIVSHÄNDELSER efter Hedin & Månsson, M 1998) (Värderingar, förmf rmågor, erfarenheter; (Negativa följder; f vardagliga eller dramatiska personliga och sociala resurser) vändpunkter ;; positiva incitament) Funktionellt dric- kande/drogbruk Drickande/drogbru k central aktivitet Ökande problem (fysiskt, psykiskt,socialt) Koppling till bruket /kris/ insikt/önskan nskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet Vinster av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem ( st( stå emot ) Hopp; alternativ/ beslut; förändringsförsök STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närst rstående och vänner v utanför missbruksvärlden; rlden; professionella och informella stödsystem)

68 Det multifaktoriella perspektivet som aktörsmodell (igen) Faktorer som minskar handlingsutrymmet / gynnar missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Social utsatthet Socialt tryck etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Personliga kapaciteter (kunskaper,, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner llsreaktioner, restriktioner etc. Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar

69 Några viktigare referenser (utan inbördes ordning): Blomqvist, J. (1996) Paths to recovery from substance misuse: Change of lifestyle and the role of treatment. Substance Use and Misuse,, 31 (13), Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar V ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno Blomqvist, J. (2002) Att sluta med narkotika med och utan behandling. Stockholms stad, FoU-enheten enheten, 2002:2 Blomqvist, J. & Cameron, D.(2002) Editorial: Moving away from addiction: diction: forces, processes and context. Addiction Research and Theory,, 10 (2), Blomqvist, J. och Christophs, I. (2005) Vägen till vården. v Kvinnors och mäns m skäl l att söka s hjälp respektive börja behandling för f r alkoholproblem.. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2005:6 Blomqvist, J. och Christophs,, I. (forthcoming) Help-seeking and short-term term outcomes among previously untreated problem drinkers. Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. och Collin, L. (2007) Att förbf rbättra sina dryckesvanor om olika mönster för f r förändring f och om vad vården v betyder. Stockholms Universitet: SoRAD-rapport nr 42. Brickman, P, Rabinowitz,, V.C., Karuza,, J., Coates, D., Cohn, E. och Kidder, L. (1982) Models of helping and coping. American Psychologist, 37, Drew, L.R.H.(1968) Alcoholism as a self-limiting limiting disease. Quarterly Journal of Studies on Alcohol, 29,, Edwards, G. och Gross, M.M. (1976) Alcohol dependence: Provisional description of a clinical syndrome. British Medical Journal, i, Institute of Medicine, IOM (1990) Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. Washington, D.C. National Academy Press. Mulford,, H. (1984) Rethinking the alcohol problem: a natural processes model. Journal of Drug Issues, 14, Lindström,, L. (1992) Managing Alcoholism. Matching Clients to Treatments. Oxford: Oxford University Press. West, R. (2006) Theory of Addiction. Oxford: Blackwell Publishing

Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3

Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning. Basutbildning dag 3 Evidensbaserade psykosociala behandlings- och stödinsatser samt självläkning Basutbildning dag 3 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer

Läs mer

Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp. Jan Blomqvist, SoRAD

Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp. Jan Blomqvist, SoRAD Att sluta missbruka med eller utan samhällets hjälp Jan Blomqvist, SoRAD Innehåll: Vad är problemet? Uppfattningar om narkotikamissbruk - Teorier om narkotikamissbruk - Den svenska doxan - Det multifaktoriella

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet

Läs mer

Sociala perspektiv på missbruk och beroende

Sociala perspektiv på missbruk och beroende Sociala perspektiv på missbruk och beroende Grundläggande utgångspunkter Människan handlar intentionellt Individens livsstil och identitet formas i samspel med andra Missbruk och beroende sker i och kan

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Behandlingens mekanismer

Behandlingens mekanismer Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Läs mer

Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling

Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling JAN BLOMQVIST ÖVERSIKT Att lägga sitt missbruk bakom sig om spontanläkning och betydelsen av behandling Detta inlägg kommer att handla om det fenomen som ofta, men något oegentligt, benämns spontanläkning

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Sociala perspektiv på missbruk och beroende

Sociala perspektiv på missbruk och beroende Sociala perspektiv på missbruk och beroende Anette Skårner Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Anette.Skarner@socwork.gu.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Grundläggande utgångspunkter Människan intentionellt handlande. Individuell livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Evidensbaserat arbete i praktiken

Evidensbaserat arbete i praktiken Evidensbaserat arbete i praktiken Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds Universitet Nationell baskurs om riskbruk, missbruk och beroende Tisdagen den 22 maj 2012 Kårhuset, Högskolan i Halmstad Evidensbaserad

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem Motiverande samtal för personer med missbruksproblem sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska medicinska kunskapsöversikter 30 september 2014 www.sbu.se/2014_09 Missbruk av alkohol och

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Missbruksutredningen: bakgrund

Missbruksutredningen: bakgrund Vad blev det av Missbruksutredningen? ganska lite Missbruksutredningen: bakgrund I 24 av 27 länder i Europa har sjukvården ansvaret I Norge är beroendevården organiserad genom statlig försorg, i Danmark

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Moraliskt, medicinskt och socialt problem

Moraliskt, medicinskt och socialt problem JESSICA PALM Moraliskt, medicinskt och socialt problem Syn på alkohol- och drogproblem bland personal inom Stockholmsläns beroendevård Introduktion Hur ett socialt problem betraktas har betydelse för hur

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?

Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013 Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Cannabis (THC) verkar på på CB1 receptorer i områden i hjärnan som är vitala för beroende, kognition,

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer