C-UPPSATS. "Det är väl bara att sluta dricka?"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. "Det är väl bara att sluta dricka?""

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:036 "Det är väl bara att sluta dricka?" - en litteraturstudie om den bästa vägen ut ur ett alkoholmissbruk. Mathilda Hamberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Psykologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk Psykologi 2010:036 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/036--SE

2 Det är väl bara att sluta dricka? En litteraturstudie om den bästa vägen ut ur alkoholmissbruk Mathilda Hamberg Psykologi C Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Teknisk psykologi

3 Abstract The addiction to, and abuse of, alcohol is a vastly spread problem in Sweden and the rest of the world. Considering the physical, mental, and social consequences that the abuse may cause the addicted and people in his, or hers, surrounding there is every reason to investigate possibilities to end it. The aim of this thesis is to map out different treatment methods, and with the help of psychological theories regarding human behavior suggest what kind of treatment is to be preferred for an alcohol addict. The results indicate that personality traits as well as the external context that one is living in, determines whether a person becomes an alcohol addict or not. Moreover, the social environment in large contributes to the identity and behavior of an alcohol addict. A close, supporting, and sober social network of people is of great help to the alcohol abusing individual in ending the addiction and can even be the decisive factor in the process. As the theories of social impact and modeling state, a close equal and sober role model is of great importance to the will and capacity to quit drinking. Finally, it can be concluded that self-efficacy and self-regulation mechanisms should be strengthened, in order to provide him or her with tools potent enough to help change habits and environment. Hence, an integration of both individual and environmental measures would be preferred as a treatment for alcoholism. Key words: alcohol addiction, sobriety, self-efficacy, self-regulation, treatment, social support

4 Sammanfattning Alkoholberoende och missbruk är ett omfattande problem i såväl Sverige som i övriga delar av världen. Med tanke på de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för både missbrukaren, och människor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att åtgärda detta. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mänskligt beteende som utgångspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar på att såväl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende. Ett närvarande, stödjande och nyktert socialt nätverk är till stor hjälp och kan t o m vara avgörande för en alkoholberoende individs utträde ur sitt missbruk. Enligt teorierna om social påverkan och modelling är en närstående, likvärdig nykter förebild av stor betydelse för den alkoholberoendes vilja och kapacitet att bli nykter. Slutligen kan det konstateras att det är nödvändigt att stärka den alkoholmissbrukandes self-efficacy och self-regulation för att han/hon skall få verktygen att bryta med sina gamla vanor och miljöer. Följaktligen skulle en integrering av såväl individuella som miljöfokuserade åtgärder vara att föredra i en behandling mot alkoholism. Nyckelord: alkoholmissbruk, nykterhet, self-efficacy, self-regulation, behandling, socialt stöd

5 Innehållsförteckning Bilaga Inledning Problemområde Definitioner Omfattning Konsekvenser av alkoholmissbruk Alkohol och olyckor Alkohol och våld Varför använder människor droger? Droganvändningens ursprung Förklaringsmodeller Hur börjar ett alkoholmissbruk? Vem blir alkoholist? Kontextens betydelse för utvecklande av alkoholism Personlighetsfaktorer Behandlingar genom tiderna Hur kan ett missbruk avslutas? Behandlingar idag Medicinsk intervention Beteendeträning och kognitiva strategier Individorienterad behandling Miljöns betydelse i behandling Behandlingar med inriktning på socialt stöd AA Anonyma alkoholister Minnesotamodellen Azrin s behandlingsmetod Det stödjande nätverket Syfte och frågeställningar Teoretiskt ramverk Self-efficacy Definition Skillnaden mellan låg och hög self-efficacy individer Self-efficacy i det initiala stadiet av ett alkoholmissbruk Self-efficacymekanismernas effekter i behandling Self-regulation/Självreglering Definition Självregleringens roll i alkoholmissbruk Självförtroendets betydelse i självreglering Att förbättra självreglering för att undvika återfall Självkoncept och identitet Social impact theory Modelling/Social inlärningsteori Inlärningsteori Metod Litteratursökning... 17

6 3.2 Avgränsningar Resultat Studie 1: Social behaviour and network therapy: Basic principles and early experiences. (Copello, Orford, Hodgson, Tober, & Barrett, 2002) SBNT Social behavior network therapy - Socialt beteende och nätverksterapi Bakgrund Syfte Resultat Studie 2: Twelve-step program use among Oxford House residents: spiritual or social support in sobriety? (Nealon-Woods, Ferrari, & Jason, 1995) Oxford House kombinerat med AA Bakgrund Syfte Resultat Studie 3: Changing network support for drinking: network support project 2-year follow-up. (Litt, Kadden, Kabela-Cormier, & Petry, 2009) Nätverksstöd Syfte Resultat Ökad Self-Efficacy Studie 4: Dismantling motivational interviewing and feedback for college drinkers: a randomized clinical trial (Walters, Vader, Harris, Field, & Jouriles, 2009) Motivational Interviewing kombinerat med Feedback Bakgrund Syfte Resultat Diskussion Resultatdiskussion Vilka faktorer är väsentliga för att komma ur ett alkoholmissbruk? Är socialt stöd en viktig faktor i behandlingen av alkoholmissbruk? Om vikten av socialt stöd och gemene mans ansvar i frågan Hur arbetet kan förbättras Förslag till framtida forskning (nya insikter) Referenser Bilaga 1

7

8 1 1. Inledning 1.1 Problemområde "Efter förra racet pappa körde, så har det varit rätt lugnt. I alla fall tills igår. Jag trodde faktiskt att han hade tagit sig i kragen. Fy fan va less jag blir. Stort släktkalas. Jag ringer innan för att kolla vad vi ska köpa med oss, hör redan då att han druckit. Tänker att jag hoppas att jag hörde fel, sitter som på nålar dit. Vi kommer dit, jodå, visst hade jag rätt. Han håller ett pinsamt jävla tal, alla ser ut som fågelholkar, lillasyster håller på att skämmas ögonen ur sig. Under resten av kvällen blir det bara värre och värre. Jag undviker honom så mycket det går, går ifrån när han kommer till bordet, orkar inte, vill inte prata med honom. Koncentrerar mig på andra människor. När vi börjar plocka undan och står i köket kommer han och ska "hjälpa till". Vid det här laget kan han knappt gå rakt eller prata ordentligt. Klockan är åtta. Efter en stund får jag nog och ber honom gå därifrån. Eller kanske försvinna, jag kommer inte ihåg. Han bli skitsur och pratar inte mer med mig på hela kvällen. Han sätter sig istället på en stol i vardagsrummet och nästan somnar." "...men det är ju så att om inte han hade varit där så hade allt varit så mycket trevligare. Nykter är det ju trevligt, varför vill man medvetet förstöra det??" (Ständigt denna besvikelse, n. d). Utdraget ovan är ett exempel på en anhörigs vardag med en alkoholist. Alltför många individer lider av sitt eget eller andras missbruk. Resultaten är förstörda vänskapsrelationer, skadade familjeband och trasiga barndomar Definitioner Nykterhetssamfundet Länkarna definierar alkoholism på följande sätt: "att kontinuerligt eller periodvis dricka så mycket alkohol så att man bryter mot sociala normer och drabbas av kroppsliga, psykiska och/eller sociala problem" (Sällskapet länkarnas riskförbund, n.d). Länkarnas syn på alkoholism som en sjukdomsbild är sprunget ur den medicinska definitionen på alkoholism som introducerades av läkare för ett par hundra år sedan. Den svenska professorn Magnus Huss (refererad av Lindström, 1986), verksam vid Karolinska institutet i mitten av 1800-talet, namngav sjukdomen alcoholismus chronicus och beskrev den som de psykiska och fysiska sjukdomssymptom som yttrade sig hos dem som under längre tid brukat överdrivet mycket alkohol. Begreppet alkoholism färgat av den klassiska sjukdomsmodellen har dock under 1970-talet fått ge vika för världshälsoorganisationen WHO's term "alkoholberoendesyndrom" (Lindström, 1986). I WHO's begrepp av alkoholmissbruk betonas den psykiska delen av beroendet, som skapar ett tvång hos brukaren att fortsätta inta alkohol för att uppnå den psykiska verkningen eller för att undvika det obehag som upplevs när tillförseln upphör. Symptomteorin, å sin sida, fokuserar på alkoholmissbruket just som ett symptom på djupare liggande orsaker och innefattar såväl psykologiska som sociala utgångspunkter i alkoholism (Lindström, 1986). Slutligen beskriver Carlson, Martin, och Buskist (2004) alkoholism som beroendet av etanol, vilket är den psykoaktiva beståndsdelen i alkoholhaltiga drycker. En psykoaktiv substans är en substans som påverkar det centrala nervsystemets funktion Omfattning Alkoholmissbruk utgör ett omfattande problem som orsakar svåra personliga och sociala konsekvenser (Bandura, 1997) både för den som brukar det och för människor i hans/hennes omgivning (Hull & Slone, 2004). Svenska och amerikanska undersökningar visar att procent av alla män och 3-5 procent av alla kvinnor blir kroniskt

9 2 alkoholberoende (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001). Över en kvarts miljon svenskar är alkoholister och antalet personer som är beroende har ökat kraftigt de senaste fem åren (Malmström & El Mahdi, 2008). De ekonomiska konsekvenserna som detta problem orsakar samhället är ej heller att förringa. Den totala kostnaden för alkoholskador i Sverige har uppskattats till 70 miljarder kronor. Hit hör förlorad arbetsinkomst, olycksfall och brottslighet (Nordegren & Tunving, 1997). Den människa, som alkoholisten transformeras till när han/ hon är berusad, kan åstadkomma men och skador för livet för sina anhöriga och i värsta fall leda till döden för alla inblandade i form av rattfylleri eller misshandel Konsekvenser av alkoholmissbruk Varje cell i kroppen påverkas av alkohol. Detta innebär att varje organ och beståndsdel på något sätt drabbas av ett alkoholbruk t ex minskar de röda blodkropparnas mängd, vilket i längden kan leda till blodbrist och de vita blodkropparnas kapacitet försvagas, vilket resulterar i ett försvagat immunförsvar. Alkoholförbränning tar mycket b-vitaminer i anspråk, vilket kan ge b-vitaminbrist som i sin tur kan orsaka skador på nerverna. Vanliga sjukdomar hos alkoholister är magkatarr och magsår (Ulwan & Mosander, 1992). Ytterligare fysiska skador på hälsan för den som missbrukar kan vara skrumplever, cancer och stroke (Hull & Slone, 2004). Även hjärnan skadas av alkohol och skador på t ex pannloberna inkluderar svårigheter att lära sig nya saker (Ulwan & Mosander, 1992). Självförebråelser, sömnsvårigheter, nedstämdhet och självmordstankar är mycket vanliga psykiska konsekvenser av hög alkoholkonsumtion och skapar i många fall ångest och social isolering. De psykiska problem som alkoholbruket skapar leder olyckligtvis ofta till att alkoholisten självmedicinerar med ytterligare alkohol och därmed är en ond cirkel skapad (Lindström, 1986) Alkohol och olyckor Studier utförda i USA visar på att ett stort antal av dem som skadas och förolyckas varje år har en hög alkoholhalt i blodet (Accidents and injuries from alcohol, n.d.). Detta kan bero på att olycksoffret p. g. a. sin berusning uppfört sig riskfyllt och t ex ignorerat säkerhetsåtgärder som bilbälte eller motorcykelhjälm. Alkohol försämrar både motorisk koordination och balans, samt rubbar bedömningsförmågan. I USA uppskattas 44 procent av alla dödliga trafikolyckor ha involverat alkoholbruk. Både problemdrickare (problem drinkers) och diagnostiserade alkoholister löper större risk för dödliga och icke-dödliga skador som resultat av en olycka än andra som har druckit före olyckan. Det har dessutom visat sig att alkoholister råkar ut för mer olyckor även i nyktert tillstånd. Risken för att dö av en olycka uppskattas vara från tre till sexton gånger högre för alkoholister än för ickealkoholister (Accidents and injuries from alcohol, n. d.) Alkohol och våld Det har länge rått en gemensam ståndpunkt bland såväl forskare som lekmän att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och våld eller aggressivt beteende (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, n.d.). Disinhibition-hypotesens förklaring till fenomenet lyder att alkohol försvagar mekanismer i hjärnan som vanligtvis hämmar impulsivt beteende, såsom t ex olämpliga aggressioner. Alkohol försämrar även informationsbehandlandet i hjärnan, vilket kan leda till att den påverkade felbedömer sociala signaler och följaktligen överreagerar på något som han/hon uppfattar som ett hot.

10 3 Ytterligare en konsekvens av alkoholförtäring är inskränkt uppmärksamhet, vilket kan leda till en felaktig bedömning av riskerna med att agera våldsamt på impuls. Roizen (1997, refererad i National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, n.d.) har konkluderat att följande procentandel av förövare av våldsbrott har varit alkoholpåverkade vid överfallstillfället: ca 86% av mördare, ca 37% av överfallsförövare, ca 60% av sexbrottslingar, ca 57% av män och ca 27% av kvinnor involverade i inomäktenskapligt våld samt ca 13% av barnmisshandlare (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, n.d.). I en studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet, Sverige, där alla sorters drogers inverkan på våldsamt beteende undersöktes, kunde det konstateras att alkohol var den mest våldsprovocerande av dem. Av 133 personer dömda för våldsbrott hade ca 58% druckit alkohol under dygnet före brottet och beräkningar visade att risken för att använda våld var 13 gånger större när alkohol var med i bilden (Haggård-Grann, Hallqvist, Långström, & Möller, 2006). Enligt en stor amerikansk undersökning av vuxna över 18 år är alkohol inblandat i så mycket som två tredjedelar av alla incidenter av fysisk aggression. Alkohol kan också länkas till sexuella överfall (Hull & Slone, 2004). Vidare är det vanligt att antisocial personlighetsstörning och tidig alkoholism förekommer tillsammans. Antisocial personlighetsstörning är en psykisk störning som bl. a karaktäriseras av en våldsam eller kriminell livsstil (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, n.d.). Forskning har resulterat i rekommendationen att en 10% höjning av ölskatten skulle kunna minska mord med 0,3%, våldtäkt med 1,32% och rån med 0,9% (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, n.d.). Mot denna bakgrund kan det tyckas ligga i allas, såväl allmänhetens som den enskilda personens intresse, att få bukt med alkoholproblemen. 1.2 Varför använder människor droger? Beroende 1 Osjälvständig; han är beroende av alkohol, tobak etc. har ett okontrollerbart begär efter 2 stå i b. av ngn el. ngt II -t beroendeframkallande som framkallar sjukligt begär (efter narkotika, alkohol e.d.) (Malmström, Györki, & Sjögren, 2002, s.60). De allra flesta som är beroende av någon drog vill troligen inte vara det. De vill antagligen inte skada sig själva eller andra, se relationer gå i kras eller förlora jobb p. g. a. sitt beroende. Varför gör de då detta? Ur evolutionsmässig synpunkt ter sig avsiktlig berusning på giftiga växter ologisk, eftersom handlingssättet står emot överlevnadsinstinkten. Andrew Weil (1986, refererad i Courtwright, 2003) söker förklara fenomenet med tesen att alla människor besitter en inre lust att ändra sitt normala medvetande. Exempel på detta är barn som snurrar runt tills de blir vimmelkantiga eller heliga män och kvinnor som försjunker i meditation. På ett rent biologiskt plan använder människan droger för att drogerna aktiverar belöningscentrat i hjärnan, vilket i naturliga fall aktiveras av mat, värme och sexuell kontakt (Carlson m. fl., 2004). Den viktigaste komponenten i belöningssystemet är neuroner som utsöndrar lyckoämnet dopamin. Drogen ger en kick, vilket innebär att den har en förstärkande effekt på beteendet. Många droger har starka förstärkande effekter, vilket leder till att vissa människor missbrukar dem eller t o m blir beroende av dem. Effekterna kan utvecklas till två sorters beroende, nämligen fysiologiskt och psykologiskt. Fysiologiskt beroende innebär ökad tolerans gentemot

11 4 drogens verkningar, dvs. ökad okänslighet för drogen och ett ökat intag för att uppnå samma effekt. Enligt Carlson m. fl. (2004) tror såväl psykologer, professionella inom hälsosektorn som lekmän att ett äkta beroende är just fysiologiskt och att det orsakas av obehagliga fysiologiska reaktioner som uppstår när en beroende försöker sluta ta drogen, s k abstinensbesvär. Abstinensbesvär innebär ofta motsatta upplevelser till drogens såsom ångestkänslor, illamående och oro. Den andra typen av beroende är det psykologiska och överses ofta i missbruksfrågan. Psykiskt beroende innebär att drogen framkallar en känsla av tillfredsställelse och en psykologisk drift som kräver kontinuerlig eller periodvis tillförsel av drogen, för att ge njutning eller undvika obehag (Carlson m. fl., 2004) Droganvändningens ursprung Droger av alla de slag har använts av människan sedan urminnes tider (Courtwright, 2003). Droger intogs från början i medicinskt syfte, då det rådde en tro att dessa hjälpte mot en rad sjukdomar. När drogernas njutningsfulla och hallucinogena verkningar upptäcktes spred de sig dock snabbt även till övriga delar av samhället. Sydamerikanska indianstammar har en tusenårig traditionell metod att förse sig med kokain genom att tugga kokablad. Arkeologiska fynd har visat att kokablad (ur vilka kokain utvinns) odlades i Peru redan f Kr. Orsaken till drogbruket tros främst ha varit brist på mat, då det använts som ersättning för födoämnen. Koka har också varit en viktig del av schamanernas religiösa ritualer då det har använts för att befrämja kontakten med gudarna. Vidare har drogen fungerat som smärtstillande och som stimulantia för arbete och sex. I ett senare skede av historien har kokain rekommenderats av den berömde psykoanalytikern Sigmund Freud som botemedel mot bl. a depressioner och alkoholism (Courtwright, 2003). Alkoholen är mänsklighetens äldsta och även mest använda berusnings- och bedövningsmedel. Alkohol erhålls ur jästsvampar som funnits på jorden miljontals år innan människan befolkade den. Nästan alla folkslag har upptäckt alkoholens berusningseffekt och därmed har de flesta kulturer, den islamistiska undantagen, integrerat alkoholkonsumtion i levnadssättet (Nordegren & Tunving, 1997). Alkoholhaltiga drycker har haft ett varierat användningsområde, som t ex vin som tjänade som ett tryggt, bakteriefritt alternativ till förorenat vatten i medeltidens hälsovådliga Europa. Innan jordbruket mekaniserades och underlättade det slitsamma kroppsliga arbetet för europeiska och nordamerikanska bönder, användes alkohol som ett bedövningsmedel mot såväl fysiska som psykiska vedermödor i arbetet. Vinodling uppstod ursprungligen mellan Svarta havet och Kaspiska havet i nuvarande Armenien någon gång mellan 6000 och 4000 f Kr. Vin dracks flitigt i hela Medelhavsområdet vid Kristi födelse och drycken omnämns i Bibeln 165 gånger. Sprit tillverkad i de tyska brännerierna under 1800-talet exporterades med vinst till de afrikanska kolonierna och blev en viktig handelsvara (Courtwright, 2003). Redan på 1000-talet berusade vikingarna i Sverige sig på mjöd, som är ett sorts öl med tillsats av olika hallucinogena medicinalväxter. Under medeltiden fortsatte konsumtionen av stora mängder öl till den ofta insaltade maten. Vid slutet av 1700-talet och särskilt i början av 1800-talet var brännvinskonsumtionen i Sverige av mycket omfattande karaktär; varje vuxen man konsumerade i genomsnitt 0,3 liter per dag, vilket motsvarar närmare 10 gånger så mycket som konsumtionen per invånare idag (Nordegren & Tunving, 1997).

12 Förklaringsmodeller Psykologer såväl som andra vetenskapsmän har länge sökt orsaken till alkoholism. Det finns flera orsaksförklaringar till drogmissbruk och alkoholism och bland dessa finns bl. a en kognitiv, en genetisk samt en social modell (Carlson m.fl., 2004). De kognitiva teoretikerna menar att människor utvecklar missbruksmönster p. g. a de förväntningar på personliga fördelar som drogerna kan ge. Ur denna synvinkel kan drogmissbruk eller beroende ses som ett sätt att handskas med sina personliga tillkortakommanden. Om en individ tror att alkohol kommer att hjälpa henne/honom att bli mer social eller att undfly sina negativa känslor kanske han/hon dricker för att komma dit. Alkoholen ger en falsk känsla av att eliminera svaga sidor, vilket leder till att individen fortsätter att missbruka. Fenomenet kan ses som negativ förstärkning eftersom att missbruket förstärks negativt av flykten från de negativa känslorna (Carlson m. fl., 2004). En möjlig källa till alkoholism som undersökts mycket är den genetiska faktorn och många forskare tror att den t o m har en avgörande betydelse (Carlson m. fl., 2004). De forskningsresultat som uppmärksammats mest i genetiken är relativt färska och utgår från tvillingstudier, adoptionsstudier samt studier av konstbefruktning hos djur. Tvillingstudierna har visat att överensstämmelsefrekvensen för alkoholbruk och alkoholism är högre bland enäggstvillingar än tvåäggstvillingar. Med detta menas att enäggstvillingar är mer lika i sina dryckesmönster än tvåäggstvillingar, vilket skulle tyda på ett genetiskt samband. En svensk adoptionsstudie har visat att barn vars biologiska föräldrar varit alkoholister hade större tendens att bli alkoholister än barn till icke-alkoholiserade föräldrar. Detta trots att de växte upp hos icke-alkoholiserade adoptivföräldrar. Slutligen har även studier utförda på råttor visat en genetisk bas för alkoholism. En stam av råttor avlades att föredra alkohol, medan en annan avlades till motsatsen. Hjärnorna hos de två grupperna av råttor uppvisade tydliga kemiska skillnader i vissa områden, vilket skulle kunna innebära att specifika mekanismer i hjärnan är relaterade till mottaglighet för alkoholberoende (Carlson, m. fl, 2004). I den sociala inlärningspsykologiska modellen anses att alkoholproblem är socialt förvärvade beteendemönster i likhet med tröstätande eller rökning. Beteendet lärs in genom mekanismer som imitation, övning, förväntningar, belöning och miljöpåverkan. Ett flertal stimuli och konsekvenser samverkar i upprätthållandet av ett beroende och dit hör bl. a minskad oro, ökat socialt anseende och ökad social smidighet i andras sällskap (Lindström, 1986) Hur börjar ett alkoholmissbruk? Miljön spelar en stor roll i utvecklandet av alkoholism. För att den tidigare nämnda genetiska disposition överhuvudtaget skall utlösas måste alkohol konsumeras från första början. Som bärare av anlaget kan en person alltså komma att antingen initiera eller undkomma ett missbruk beroende på om han/hon börjar dricka eller inte. Enligt Carlsson m. fl. (2004) inleds alkoholbruk i ung ålder p. g. a imitation och grupptryck. Många ungdomar ser drickande som någonting moget, häftigt och roligt. Morrison och Bennett (2006) nämner nyfikenhet och socialibilitet som de två vanligaste orsakerna till varför ungdomar provar att dricka alkohol första gången. Fortsättningsvis blir alkohol vanligt förekommande som ett socialt avslappningsmedel och inte sällan är alkohol en naturlig del

13 6 av sociala aktiviteter och sammankomster (Carlson m. fl., 2004). Det kamratskap, den tillfredsställelse samt den sociala press som detta beteende genererar befrämjar drickandet ytterligare (Bandura, 1997). Alkohol är i själva verket den mest brukade psykoaktiva substansen i världen näst efter koffein (Morrison & Bennett, 2006). Erikssons modell (1987, refererad av Hilte, 1996) för hur en narkotikamissbrukares identitet föds och utvecklas kallas missbrukskarriär. Processen börjar med att en person stöts ut ur sin primärgrupp och får kontakt med en missbrukskultur. Detta minskar möjligheten att leva ett vanligt liv. Personen söker sig till likasinnade för att reparera en negativ självbild och uppfattar sig själv till slut som missbrukare. Föräldrars och myndigheters reaktioner förstärker avvikarkarriären ytterligare (Hilte, 1996). Alla som smakar blir dock inte slav under substansen, medan vissa andra utvecklar ett beroende. Vad är det som gör att just de sistnämnda hamnar där de hamnar? 1.3 Vem blir alkoholist? De två i huvudsak diskuterade faktorerna i debatten om orsaken till drogmissbruk är tillgångsfaktorn och personlighetsfaktorn. Den förstnämnda pekar på exponering för droger i närmiljön som orsak till att en människa börjar använda droger, medan det i den sistnämnda menas att det skulle vara personligheten som avgör huruvida en människa hamnar i drogbruk (Courtwright, 2003). Courtwright (2003) anser att exponeringen för en drog är väsentlig för om den skall användas, men huruvida personen sedan börjar missbruka den är högst individuellt och beroende på andra faktorer Kontextens betydelse för utvecklande av alkoholism En vanligt förekommande uppfattning, enligt Lindström (1986), är att det huvudsakligen är människor med trista, enformiga liv och arbeten som drabbas av alkoholism. I själva verket är alkoholproblem betydligt mer förekommande bland människor med självständiga och i högsta grad intressanta arbeten. Dit hör t ex författare, journalister, skådespelare, läkare och diplomater. Av sju amerikanska nobelpristagare var fyra alkoholister. Frågan om social klasstillhörighet och sociala förhållanden brukar också bland gemene man associeras med alkoholproblem, men även här är inte förhållandena som förväntat. Det finns varken i Sverige eller i andra jämförbara länder något entydigt samband mellan social klasstillhörighet och alkoholberoende. Risken för alkoholism påverkas i ett socialt perspektiv mer av alkoholtraditionen och alkoholens tillgänglighet än av vilket socialt skikt en individ tillhör. Vad gäller uppväxtmiljön för vuxna alkoholister har forskning inom området visat att det sällan föreligger ett samband mellan olycklig barndom och alkoholism, men att en problemfylld uppväxt däremot kan gynna en psykosocial missanpassning i vuxen ålder. Dessa två problem bör ej förväxlas med varandra (Lindström, 1986) Personlighetsfaktorer I ett flertal studier om alkoholmissbruk omnämns den prealkoholistiska personligheten (Lindström, 1986). Det innebär att människor med psykiska bekymmer av olika slag som exempelvis känslomässig otrygghet, svår ångest, kronisk depression eller sociopati är predisponerade att tillgripa alkohol som ett sätt att hantera sin problematiska livssituation. Åsikterna om huruvida alkoholister skulle utgöra en unik personlighetstyp går dock isär kritiker och forskare emellan. Keller (1972, refererad i Lindström, 1986) anser inte att det finns någon gemensam nämnare hos alkoholister utan att varje individs bakgrundsorsaker

14 7 är unika. Kissin (1977, refererad i Lindström, 1986) däremot, framhäver ett antal egenskaper som till viss grad utmärker många alkoholister, även innan de börjat få problem med alkoholen. Ett urval av nämnda egenskaper är omogenhet, ombytligt lynne, låg tolerans för påfrestningar och självupptagenhet (Lindström, 1986). Carlson m. fl. (2004) urskiljer två huvudtyper av alkoholister; stadiga alkoholister och s k periodare. Den förstnämnda kategorin dricker regelbundet samt har antisociala och nöjessökande drag. De med antisociala drag har även en stark tendens att vara spännings- och nyhetssökare. De räds vanligtvis inte farliga situationer, blir lätt uttråkade och många av dem har även varit hyperaktiva som barn. Den andra kategorin dricker periodvis och lider ofta av ångest. I motsats till den stadiga alkoholisten är periodaren rädd för förändringar och nya saker. Han/hon tenderar också att vara sentimental, känslig för sociala signaler och försiktig (Carlson m. fl., 2004). Enligt Courtwright (2003) är håglösa och olyckliga varelser mer benägna att söka förändrade sinnestillstånd än aktiva, nöjda dito. Morrison och Bennett (2006) i sin tur hävdar att vissa individer utvecklar ett ökat alkoholintag p. g. a ensamhet, en smärtsam förlust eller fysisk symptomologi. Vad gäller olika personlighetsvariabler associerade till alkoholkonsumtion har ett flertal studier visat på samband mellan personlighetsfaktorn "samvetsgrannhet (conscientiousness) och ökad alkoholkonsumtion (Hull & Slone, 2004). Samvetsgrannhet uppfattas ofta även inkludera låg självkontroll. Det har också visats att hög neuroticism länkas till ökad alkoholkonsumtion. Slutligen associeras även hög extraversion och stor öppenhet för upplevelser med ökat drickande (Hull & Slone, 2004). 1.4 Behandlingar genom tiderna Historiskt sett har behandlingar för alkoholism och tillgången till dessa varierat. Moralen under 16- och 1700-talen löd att alla individer var ansvariga för sitt eget beteende och därmed var den enda behandling som fanns bestraffning. Synen på alkohol och dess brukare ändrades under 1800-talet till att betrakta individer som offer för den onda substansen, dvs. en sjukling, vilket medförde såväl alkoholförbud som behandlingar i USA. Behandlingarna som erbjöds var medicinska (Morrison & Bennett, 2006). Som en följd av sjukdomsideologin startades såväl i USA som i Europa ett antal behandlingsinstitutioner för alkoholister under och 1860-talen (Prestjan, 2004). Främst i USA och England fanns två dominerande metoder. I USA fanns mindre s. k homes där fokus låg på s. k. moral treatment med ansatsen att stärka den sjukes självkontroll. Viktiga komponenter i denna typ av behandling var att flytta den drabbade från den skadliga miljön till en bättre, samt att bygga upp en god relation mellan patienten och läkaren. Behandlingen var knuten till ett socialt, andligt och psykologiskt program där tillfrisknandet sågs som en moralisk process. Moral treatment hade sitt ursprung i en reform inom mentalsjukvården och de nya idéerna gick ut på att den sjuke någonstans hade ett rationellt sinne kvar och att han/hon med hjälp av detta kunde botas. Den andra falangen inom alkoholistvården förespråkade stora, statligt förankrade institutioner med makt att tvångsvårda. Dessa s.k reformatories skulle först och främst finnas till för fattiga alkoholister som inte hade råd att betala för alkoholistvård på privata hem. Uppdelningen efter social klasstillhörighet resulterade i en fri, trivsam aktivitetsbetonad behandling av individualistisk natur för de rikare och i en restriktiv, utdömande förvaringsbetonad vistelse utan någon som helst vård för de fattigare. Även i Sverige rådde från och med 1800-talets mitt en medicinsk syn på alkoholism, vilket var en stor anledning till varför statlig intervention och tvångsvård blev accepterade behandlingsmetoder. Alkoholister behandlades vanligen på lasarett och vid

15 8 hospital eller vid bad- och brunnsorter. Alkoholism behandlades även med s. k. kurer där den schreibiska kuren var vanligt förekommande. Den innebar att drinkaren låstes in och sedan försågs med enbart brännvinspreparerad mat och dryck med syftet att skapa en motvilja för sprit. Den första alkoholistanstalten i Sverige öppnades år I Sverige vårdades dock, de tidiga anstalterna till trots, de flesta alkoholister vanligen på de stora mentalsjukhusen (Prestjan, 2004). Vid 1900-talets början attribuerades dock individen återigen eget ansvar. I denna tid ansågs helnykterhet vara den enda behandlingen mot beroende, vilket självhjälpsorganisationen Anonyma Alkoholister började propagera för vid sin start I takt med att behaviorismen växte under första hälften av 1900-talet ökade även dess inflytande på t ex behandlingar för alkoholism. I det behavioristiska perspektivet anses att allt beteende är inlärt med hjälp av förstärkning och att det då även borde kunna "avinläras" på samma sätt. En sådan behandling skulle ha som mål att identifiera signalerna för en persons dryckesvanor samt den förstärkning som beteendet ges (Morrison & Bennett, 2006). 1.5 Hur kan ett missbruk avslutas? Alkoholen har stött på såväl förbud som motståndsrörelser, men har ändå överlevt och fortsatt att frodas som en naturlig del av många kulturer. Faktum är att det fram till nyligen har varit få som behandlat alkohol som en drog. Det mest uppenbara skälet till den liberala alkoholpolitiken är den ekonomiska vinst som den genererar. Industrin är stor och skatterna betydelsefulla i de västländer som dominerat världens ekonomiska och diplomatiska affärer. I början av 1900-talet utgjorde exempelvis spritskatten själva grunden för västvärldens finanser (Courtwright, 2003). 1.6 Behandlingar idag Det har rått olika meningar rörande alkoholismens natur samt den mest lämpliga behandlingsmetoden för att handskas med den (Bandura, 1997). Att en person med beroendeproblematik tjänar på att få hjälp för sina problem är enligt Wietkiewitz och Marlatt (2009) idag ett fastslaget faktum. Forskning visar att individer som försöker förändra ett beteende, t ex gå ned i vikt eller sluta röka, kommer att uppleva bakslag som ofta leder till återfall. Så många som 90% lyckas inte förändra sig efter det första försöket. Vidare hänvisar Moos (2009) till färska forskningsresultat som framhåller att missbrukande individer som genomgått behandling med större sannolikhet lyckas förbli nyktra, samt upplever mindre oro, än vad obehandlade individer gör vid en uppföljning. Enligt Nordegren och Tunving (1997) visar forskningsresultat att en tids vistelse på behandlingshem är den mest betydelsefulla faktorn för att en drogmissbrukare skall bli stabilt drogfri. Behandlingshem av typen terapeutiska samhällen och Minnesotaprogrammet har god effekt på vuxna missbrukare (Nordegren & Tunving, 1997). Miller och Brown (2009) hävdar att det finns all anledning att betrakta missbruk av substanser som ett beteende vilket som helst som svarar mot de psykologiska principer som styr problembeteende i övrigt. Behandlingsmetoderna med dokumenterat bäst effektivitet vid drogmissbruk är psykologiska, varav kognitiva beteendestrategier är de mest effektiva i behandling av alkoholmissbruk. Många av de effektiva behandlingarna mot alkohol och drogmissbruk fokuserar inte på drogmissbruket i sig, utan på de anpassningsproblem som ökar risken för återfall. Sådana behandlingar kan t ex vara social träning, beteendeäktenskapsterapi, återfallsförebyggande och stresshantering. De flesta experter är

16 9 dock överens om att de mest effektiva behandlingarna innehåller såväl medicinska som terapeutiska åtgärder (Miller och Brown, 2009) Medicinsk intervention En rekommendation från det medicinska hållet lyder att läkemedlen Akamprosat och Naltrexon bör användas i kombination med psykosocial behandling. Akamprosat dämpar suget efter alkohol, medan naltrexon bidrar till att den drabbade dricker mindre vid återfall (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2001). Apotekets statistik visar att allt fler får medicinsk behandling för sin alkoholism. Sedan 2005 har användningen av preparaten ökat med totalt cirka 17% räknat i dygnsdoser. Det motsvarar en årlig ökningstakt på 4,5% (Malmström & El Mahdi, 2008) Beteendeträning och kognitiva strategier Beteendeträning är ett alternativ i strategierna för förändring (Morrison & Bennett, 2006). Denna metod innebär att det inom ramen för programmet, t ex i workshops tränas på det nya önskade beteende. Kognitiva strategier fokuserar på att ändra en individs tankar och i synnerhet de som får honom/henne att företa riskfyllda eller ohälsosamma beteenden. Principen som ligger till grund för den här typen av terapi är att tankar har en central roll i regleringen av vårt beteende. Tankar influerar känslor, motivation och handlingar. De kan också modifieras över tid. När det gäller t ex en s. k. missbrukskarriär kan tankar i början av den vara av uppmuntrande art: "När jag dricker alkohol blir jag en roligare person". När individen blivit beroende och drogen har blivit ett medel att hantera vardagliga vedermödor kan tankebanorna istället gå i följande spår: "Jag behöver ett glas för att klara denna arbetsdag". Syftet med kognitiv terapi är att lära individen att se på sina tankar om sig själv och sitt eget beteende som hypoteser och inte som fakta. Individen får sedan i uppgift att finna alternativa sätt att se på t ex sitt alkoholbruk för att slutligen lära sig ett nytt beteende baserat på de nya tankarna. En strategi inom den kognitiva terapin är att ge individen hemläxor. Om problembeteendet i fråga är alkoholism kan individen få i uppgift att gå på en fest utan att dricka alkohol. Hemläxorna bör vara realistiska och inte alltför svåra då misslyckanden kan stärka de dåliga tankarna ytterligare. Om individen däremot lyckas med sin uppgift kan resultatet bli långvariga kognitiva beteendeförändringar. Kognitiv terapi är det dominerande psykologiska angreppssättet för många mentala störningar och har visat sig effektivt även vid alkohol- och drogberoende (Morrison & Bennett, 2006). För att förebygga risken för återfall kan sociokognitiva behandlingar för alkoholmissbruk kompletteras med träningsövningar bestående i att motstå alkohol med alkoholen tillgänglig framför sig (Moos, 2009). Träningen består i att nyktra alkoholister utsätts för lukten och åsynen av sin favoritdryck samtidigt som de ska inbilla sig vara i riskfyllda situationer med uppgiften att motstå. Sådan träning i självkontroll förstärkte förmågan att motstå alkohol. Sociokognitiva teoretiker ser denna process som en förstärkning av självregleringsförmågan, medan betingningsteoretiker ser den som utsläckning av betingade responser. Enligt Moos (2009) tyder forskning på att de mest effektiva åtgärderna för beroendeproblematik är kognitiva beteendeingripanden såsom social kompetensträning, beteendekontraktering och återfallsförebyggande träning.

17 Individorienterad behandling Lindström (1986) redogör för ett betraktelsesätt inom alkoholistvården enligt vilket det finns olika slag av alkoholister, som bör behandlas med olika metoder i syfte att nå olika resultat. Denna filosofi utmynnar i rekommendationen att utarbeta specifika behandlingsprofiler för varje enskild individ, där klientens rehabiliteringsförutsättningar inom skilda målområden beskrivs. Behandling kan alltså inte generaliseras över hela gruppen alkoholister med allmänt formulerade mål. Likväl bör inte en individ utsättas för att prova på allt som står till buds i behandlingsväg i syfte att förr eller senare träffa rätt. Enligt kritikerna stämmer det inte att all behandling är bra behandling, utan flera forskare har varnat för skadorna av för mycket behandling. En situation där klienten snurrar runt mellan olika hjälporgan och behandlingsformer riskerar bara att skapa förvirring och otrygghet (Lindström, 1986). En ståndpunkt är den som ser alkoholism som ett multideterminerat beteendemönster. Enligt det synsättet kan alkoholism variera vad gäller allvarsgrad, orsaker och personlig kontroll. All behandling bör därmed skräddarsys med hänsyn till de avgörande faktorerna i varje specifikt fall (Bandura, 1997). Bandura (1997) hävdar att den bästa metoden för alkoholmissbruk har visat sig vara att utveckla människors personliga efficacy, vilket i sin tur alstrar självförtroende och nykterhet. Enligt detta resonemang bör en behandling ge människor verktyg att hjälpa sig själva, istället för att försöka hjälpa dem direkt Miljöns betydelse i behandling Det är inte bara upp till individen själv att ändra på sig för att uppnå nykterhet, utan även omgivningen måste förändras (Bandura, 1997). Moos (2009) betonar miljöns betydelse när det gäller att bryta ett missbruk. Han menar att den sociala omgivningen och de resurser som ligger däri utgör den viktigaste och bästa behandlingen. De olika konstanta omgivningar som en människa tar del i påverkar dennes nykterhetsprocess mer än en förhållandevis kortvarig formell behandling. Ett behandlingsprogram är bara en av många livssammanhang. Moos (2009) anser att detta är någonting positivt när det gäller att komma ifrån ett missbruk. Det här perspektivet innebär att en individ som kan etablera och bibehålla positiva sociala miljöer även sannolikt kan återhämta sig från missbruket (Moos, 2009). Även Bandura (1997) framhåller att en livsstilsförändring är nödvändig för att lyckas med att avbryta ett alkoholmissbruk. I och med sin låga känsla av förmåga att kunna styra sitt eget beteende, bör problemdrickare hålla sig borta från sällskap där det dricks alkohol (Bandura, 1997) Behandlingar med inriktning på socialt stöd I missbruksbehandlingsgrupper överlag har det konstaterats att hjälp som fokuserar på social förmåga har gett bättre resultat (Moos, 2009). Idag finns ett flertal behandlingsmodeller att följa för den som vill ha hjälp för sin alkoholism. Bland de större och mer välrenommerade återfinns AA och Minnesotamodellen (Nordegren & Tunving, 1997) AA Anonyma alkoholister AA är ett program för alkoholism som grundades 1935 i USA. AA bildades när två alkoholister som kämpade för att bli nyktra upptäckte att de kunde uppnå samt vidmakthålla nykterhet genom att hjälpa andra med samma sak. AA växte så småningom till att bli en social rörelse och har varit en internationell organisation fr. o. m med

18 11 1,7 miljoner aktiva medlemmar per år idag. AA:s behandlingsprogram består i att människor hjälper sig själva att bli nyktra genom att hjälpa andra i samma situation. Grundidén är att alkoholberoende är en kronisk sjukdom som enbart kan botas med livslång nykterhet. I AA-programmet följer medlemmarna 12 steg mot nykterhet, något som kallas 12-stegsprogrammet. I det första och viktigaste steget erkänner den alkoholberoende att han/hon är just beroende och att han/hon inte har kontroll över sitt alkoholbruk och därmed inte heller över sin livssituation: 1. Vi erkände att vi var maktlösa inför spriten att vi förlorat kontrollen över våra liv (Nordegren & Tunving, 1997, sid.466). Steget efter erkännandet är att vända sig till en högre makt för att få stöd och vägledning. Denna högre makt kan för många vara Gud, men kan även ta formen av en AA-grupp eller någon annan förebild. De 10 resterande stegen fortsätter individen att jobba med under resten av sitt liv (Nordegren & Tunving, 1997). AA lär likaså ut förebyggande strategier, som t ex att göra medlemmarna uppmärksamma på känsliga tillstånd då det är lättare att få återfall, som t ex hunger, trötthet, ensamhet och ilska. Särskilt ilska och smärta är viktigt att hantera och medlemmarna uppmanas att ta ansvar för sina handlingar, oavsett hur berättigade deras känslor av ilska kan tyckas vara (Dodes, 2002, refererad i Knack, 2009). En del av AA:s framgångar har attribuerats till just de positiva sociala nätverkskvaliteterna. Studier av t ex Emrick, Tonigan, och Montgomery (1993, refererade i Litt, Kadden, Kabela-Cormier, & Petry, 2009), visar att de AA-medlemmar som är mer aktiva i kamratstödjarprogrammet klarar sig bättre än de mindre aktiva medlemmarna. Ur ett self-efficacy (ung. självförmåga) perspektiv kan regelbunden närvaro på AA-möten återställa en känsla av handlande, d v s en känsla av att det faktiskt går att göra något åt sin situation. Detta underlättar också självreglering och ger en regelbundenhet i tillvaron (Knack, 2009) Minnesotamodellen Minnesotamodellen är en behandlingsform för främst alkoholberoende, med ursprung i delstaten Minnesota, USA (Nordegren & Tunving, 1997). Modellen bygger på AA:s tolvstegsprogram för alkoholister. Målet är liksom i AA livslång avhållsamhet, dvs. att bli en s. k. nykter alkoholist. Programmet är främst avsett för dem som har ett arbete och ett socialt nätverk. Behandlingsförloppet inleds med att missbrukaren läggs in på ett behandlingshem för heldygnsvård under dagar. Under denna period får han/hon genomgå en intensiv behandling med gruppterapi, individualterapi samt avslappningsövningar. Även ett veckolångt program för de anhöriga ingår. Efter behandlingen på hemmet hänvisas patienten till fortsatt engagemang i AA, där han/hon får moraliskt och socialt stöd i att upprätthålla nykterheten. Minnesotamodellen är värdefull, men kan inte hjälpa personlighetsstörda eller svårt utslagna narkotikamissbrukare som är i behov av mer långvarig vård vid institution (Nordegren & Tunving, 1997) Azrin s behandlingsmetod En behandlingsmetod som visat sig vara mycket framgångsrik är ett multifasetterat gruppinriktat program utvecklat av Azrin med kollegor (1976, refererad i Bandura, 1997). Programmet går ut på att förbättra familjärt och socialt fungerande på ett sätt som uppmuntrar nykterhet. Alkoholberoende individer får träna sig i att hitta meningsfulla jobb och att utveckla nöjsamma fritidsaktiviteter som ersättning för sitt drickande. De får även tillgång till en social klubb där de kan stifta nyktra bekantskaper och t o m få en fadder som hjälper dem när det känns tufft. Ju mer individen engagerar sig i det sociala nätverket,

19 12 desto mindre risk för drickande och återfall. Programmet ger goda långsiktiga resultat jämfört med kontrollgrupper. Det medför kraftigt minskad alkoholism, förbättrat familjeliv samt ökad arbetstillfredsställelse. Bandura (1997) hävdar med hänvisning till Azrin s resultat att det dessutom är överlägset andra insatser såsom AA och medicinska behandlingar. Framgången i Azrin s gruppinriktade program ligger i de sociala substitut som det ersätter drickandet med. Behandlingsprogram som enbart fokuserar på att utrota missbruket, men som inte erbjuder någon annan tillfredsställande aktivitet i dess ställe möter inte mycket framgång menar Bandura (1997) Det stödjande nätverket Funktionellt socialt stöd, eller graden av emotionellt stöd, är starkt sammanlänkat med långvarig abstinens inom många beroendebeteenden. Avsaknad av högkvalitativt stöd, t ex nykterhetsstöd och närvaro av lågkvalitativt stöd, t ex socialt tryck att missbruka, sammanlänkas med återfall (Witkiewitz & Marlatt, 2009). En orsak till fortsatt alkoholmissbruk anses vara de fördelar som (kroniska) alkoholister ser i drickandet, och dessa innefattar bl. a det sociala umgänget. Det är viktigt att den drabbade individen får ett socialt stöd som hjälper till att skapa en meningsfull tillvaro under nykterhetsprocessen. Det har visat sig att alkoholister som stöds av ett nyktert socialt nätverk lyckas mycket bättre med att hålla sig nyktra, än alkoholister utan ett sådant nätverk. De miljömässiga faktorerna är särskilt viktiga för kroniska alkoholister, där en stor förändring av det sociala nätverket är nödvändig för att kunna förändra sig. Med detta i åtanke, bör ett av målen i behandlingen vara att stärka individens mellanmänskliga efficacy (förmåga), så att han/hon klarar av att skapa en stödjande miljö åt sig själv. Enligt Bandura (1997) är alkoholisten i behov av vidare socialt stöd under resten av livet för att lyckas förbli nykter. 1.7 Syfte och frågeställningar I detta examensarbete undersöks vilka olika metoder som finns för att bryta ett alkoholmissbruk. Hur kommer en människa på bästa sätt ur ett missbruk? Vilka faktorer är väsentliga för att åstadkomma detta? Är socialt stöd en viktig faktor i behandlingsmetoden? 2.1 Self-efficacy 2. Teoretiskt ramverk Definition Self-efficacy är den tro en individ har på sig själv och sina förmågor. Prestationer kan variera beroende på hur pass stark eller svag den tron är. Människor styr sina liv utefter tron på sin egen efficacy, d v s ju mer människor låter sina egna influenser påverka händelser i livet, desto mer kan de styra händelser i den riktning de vill. Faktum är att människors motivationsnivå, känslomässiga tillstånd och handlande beror mer på vad de tror på än på den objektiva sanningen. Om en individ inte tror att hon kan åstadkomma något kommer hon inte heller försöka handla. Self-efficacy innebär sammanfattningsvis att människan har kontroll över sina handlingar (Bandura, 1997).

20 Skillnaden mellan låg och hög self-efficacy individer Många studier har visat att upplevd self-efficacy är en viktig bidragande faktor till prestationsnivå oavsett talang (Bandura, 1997). Upplevd self-efficacy innebär en individs sätt att tänka om sig själv och sin förmåga att hantera olika situationer, t ex hur pass kapabel han/hon är att motstå grupptryck, kontrollera sitt ätande eller utöva säkert sex (Cervone, m. fl., 2004). En individ med låg self-efficacy tvivlar på sig själv och dessa tvivel kan lätt stjälpa den bästa talangen eller förmågan. På samma sätt kan en stark tro på sig själv, d v s hög self-efficacy framkalla stora prestationer. Människor som tvivlar på sin kapacitet i vissa områden tar också avstånd från svåra uppgifter i just de områdena. De har svårt att motivera sig själva och ger upp snabbt när de stöter på hinder. De fokuserar mer på sina tillkortakommanden när de ska utföra en svår uppgift än på själva uppgiften. Efter ett misslyckande tar det lång tid att återfå sin känsla av efficacy. De faller dessutom lätt offer för stress och depression. Människor med en stark tro på sina egna förmågor, å andra sidan, angriper svåra uppgifter som utmaningar snarare än som hot som det är bäst att undvika. De sätter utmanande mål för sig själva och håller fast vid dem. De satsar mycket i vad de gör och blir bara än mer motiverade av misslyckanden, som de återhämtar sig snabbt ifrån. De tar sig an stress och hot med självförtroende att kunna hantera dem, vilket i sin tur reducerar stress, minskar känslighet för stress och även förbättrar prestationen (Bandura, 1997). I Marlatt's (2009, refererad av Wietkiewitz & Marlatt, 2009) kognitiva beteendemodell för återfallprocessen visas att en person som slutat dricka och ska försöka hålla sig nykter kommer att ge efter för frestelsen om han/hon saknar tillräckliga coping-resurser och/eller självförtroende att hantera situationen, vilket kan översättas till att hon besitter låg self-efficacy Self-efficacy i det initiala stadiet av ett alkoholmissbruk I longitudinell forskning av Ellickson och Hays (1991, refererad av Bandura, 1997) visas att sociala influenser som uppmuntrar drogbruk av olika slag i kombination med en låg känsla av efficacy att kunna motstå social press förutspår omfattningen av drogbruk efter tonåren. En låg känsla av efficacy för att kunna reglera sitt drickande i socialt pressande situationer sammanlänkas starkt med alkoholkonsumtionen hos ungdomar som dricker. Studier har visat att de förebyggande program riktade mot tonåringar som varit mest effektiva har fokuserat på social kommunikation, problemlösningsstrategier och självreglerande förmåga att motstå grupptryck (Ellickson och Hays 1991, refererad av Bandura, 1997). I ett sådant program förändrades attityder, sociokognitiv kompetens förbättrades och intaget av alkohol och drogbruk minskades (Bandura, 1997) Self-efficacymekanismernas effekter i behandling En individs tro på sin egen förmåga (efficacy beliefs) korrelerar starkt med dryckesbeteende; låg känsla av self-efficacy = alkoholbruk, stark känsla av self-efficacy = kontroll över alkoholbruk. Bandura (1997) hänvisar till forskning inom ramen för sociokognition som tyder på att upplevd self-efficacy är en viktig operativ faktor i påbörjandet, uppnåendet och bevarandet av nyktert beteende. De som påbörjar en behandling mot alkoholism med tvivel på sin förmåga att styra över sitt drickande har lättare för att lämna programmet när de stöter på problem. Bland dem som fullföljer behandlingen har det konstaterats att ju mer behandlingen höjer den upplevda förmågan att motstå alkohol, desto bättre kontrollerar de sin alkoholkonsumtion vid uppföljning efter programmet. När nyktra alkoholister skrivs ut från behandlingshem får de inom den

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

TRE SYNSÄTT PÅ TILLFRISKNANDET

TRE SYNSÄTT PÅ TILLFRISKNANDET TRE SYNSÄTT PÅ TILLFRISKNANDET För närvarande finns det tre stora motstridiga synsätt på tillfrisknandets natur. Ett synsätt fastslår att tillfrisknandet är ett resultat av en religiös omvändelse. En annan

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk Innehåll I barnens närvaro 3 Tio knepiga frågor och några saker att fundera på Hur ofta dricker du alkohol? 4 Vad är måttligt? 5 Får man dricka sig berusad?

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer