Livsåskådning och etik vid behandling av alkoholkonflikten. av Inge Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsåskådning och etik vid behandling av alkoholkonflikten. av Inge Johansson"

Transkript

1 Livsåskådning och etik vid behandling av alkoholkonflikten av Inge Johansson

2 LIVSÅSKÅDNING OCH ETIK VID BEHANDLING AV ALKOHOLKONFLIKTEN Inge Johansson Tryckning och distribution: Stiftelsen Fallvikskolan, Lilla Fallvik, Åtvidaberg, 2002 ISBN

3 Innehållsförteckning INLEDNING 6 BAKGRUND OCH SYFTE 6 LÄMPLIGA BESKRIVNINGSKATEGORIER 6 SWEDENBORGS METAFORER 7 METODENS BEGRÄNSNINGAR 7 HELHETEN OCH INTUITIONEN 8 TRE FASER 8 LIVSSTEGRING 11 SOCIALA KONSEKVENSER 12 BEHANDLINGSSPIRAL 12 TVÅ MEDVETANDEPLAN 14 PLANETERNA 17 MAKROKOSMOS 18 RELATIONEN MELLAN SOLEN OCH MÄNNISKAN 18 MIKROKOSMOS 20 TRE TOLKNINGSPERSPEKTIV 20 DISKUSSIONSFRÅGOR 20 OM SKAPELSEN 22 UNIVERSUMS SKAPELSE 22 JORDENS UPPKOMST 22 LIVETS OCH ARTERNAS UPPKOMST 23 MIKROKOSMOS 24 ALKOHOLPROBLEM SOM NATURKATASTROFER 26 MÄNNISKA OCH GUD 26 MELLANKOSMOS 27 HUMANISMEN 29 PSYKETS ANKNYTNING TILL DEN KOSMISKA ENERGIN 29 HUMANISMEN 30 PANTEISMEN 32 SPINOZAS VÄRLDSBILD 32 SPINOZAS PSYKOLOGI 32 SCHELLINGS GRADSKALA 33 MILJÖRÖRELSEN 33 KREATIONISMEN 35

4 NÄRA DÖDEN UPPLEVELSEN 35 EN KREATIV TOLKNING 35 NATURLIGA TOLKNINGAR 36 DISKUSSIONSFRÅGOR 38 TILL AVSNITTET OM SKAPELSEN 38 TILL AVSNITTET OM HUMANISMEN 38 TILL AVSNITTET OM PANTEISMEN 39 TILL AVSNITTET OM KREATIONISMEN 40 KONFLIKTBEHANDLING MED HJÄLP AV DEN ALKOHOLPROBLEMATISKA LIVSLINJEN DET ETISKA PERSPEKTIVET 41 SAMMANFATTNING 41 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 43 SAMMANFATTNING 43 DEN MINSTA GEMENSAMMA NÄMNAREN 44 DISKUSSION 44 VIDEOBAND: 48 REFERENSER 50 ORDFÖRKLARINGAR 52 FÖRKORTNINGAR 52 4

5 FÖRFATTARENS FÖRORD Till läsaren Följande text är ett försök att nedteckna huvuddragen i vårt sätt att stärka klientens personlighet på en viktig punkt under behandlingsarbetet. Jag tänker på hans behov av en klar livsåskådning, som leder till enhetlighet och konsekvens i handlingslivet. Under några år, under min tid som föreståndare och kurator vid Rådgivningsbyrån i Arboga, samarbetade vi ofta med klienterna för att utveckla denna sida av deras personlighet. Med tiden utkristalliserades en metod som är användbar. Den leder dessutom till goda resultat. Som senare framgår av texten är det frågan om ett tredje steg i behandlingen. Man måste naturligtvis ha tagit de två första stegen, innan man kan ta det tredje. Men, när alla stegen har tagits kompletterar och befruktar resultaten varandra. Vi får då en behandlingsspiral som leder till en stabil och varaktig nykterhet. Den som är intresserad av hur de två första stegen bör tas, hänvisar jag till mina tidigare arbeten om Alkoholkonflikten och den problematiska livslinjen. Litteraturhänvisningar finns i slutet på broschyren. Lilla Fallvik 1/ Inge Johansson 5

6 INLEDNING Bakgrund och syfte Det följande arbetet är ett försök att sammanfatta den METOD som användes vid Rådgivningsbyrån i Arboga, för att hjälpa klienten att hitta en HÖGRE MENING med den förändring som han genomgick. Närmare bestämt gällde det att KOPPLA samman DELMÅLEN i behandlingen med ett övergripande LIVSMÅL. Resultatet blev en MÅLFÖRESTÄLLNING * där dessa olika inslag förenades. Integrationen av delmål och livsmål i en målföreställning, började terapeuten att arbeta med redan under de inledande intervjuerna och tolkningssamtalen. Han och klienten sysselsatte sig sedan omväxlande med delmål och livsmål under hela behandlingsprocessen. Terapin fungerade bäst när utvecklingen löpte parallellt. Låt oss övergå till att beskriva metodens plats i behandlingen som helhet. Lämpliga beskrivningskategorier Världsåskådning, världsbild, livsåskådning, samhällssyn och samhällsbild - se där exempel på några lämpliga beskrivningskategorier i det här momentet av behandlingen. Delmålen kan vara många och skiftande under en långvarig kontakt. Det övergripande livsmålet är däremot ständigt närvarande men blir aldrig riktigt uppnått. Medan de förstnämnda målen är inriktade på att åstadkomma klart definierade resultat i behandlingen, är det senare en vision av det klienten vill uträtta i livet mot bakgrund av den världsåskådning som han har valt. Livsmålet står i samma relation till delmålen som ett lokomotiv till vagnarna. Loket rullar på under hela resan, medan vagn efter vagn kopplas ifrån vid respektive ändstation. Men, kraften kommer ovanifrån, från elledningen. På samma sätt får livsmålet sin kraft från världsåskådningen. När klienten tagit ställning, inträder han i en idégemenskap han delar världsåskådning med många likasinnade. Det blir naturligt för honom att arbeta tillsammans med de sistnämnda för att uppnå gemensamma mål. I den gemenskapen * Syftemålsförnimmelse, målföreställning, och lyckoföreställning används som synonymer för den samlade målbilden. 6

7 kan han hämta styrka och få en känsla av vad förändringen betyder i ett större sammanhang. Swedenborgs metaforer Materien är sammansatt av mönsterbildande energi, skrev Emanuel Swedenborg ( ) redan Han visade att universum skapats av Gud med hjälp av den Andliga Solen (eller the Big Bang som vi säger idag). I förlängningen har Gud då naturligtvis också kreerat vår jord med stöd av den naturliga solen och vidare livet, människan samt hennes förmåga till andlig verksamhet. Swedenborg var naturvetenskapsman och sökte det andliga hos det materiella. Han använde ett grepp från Picco della Mirandóla ( ) och beskrev hela den biologiska utvecklingen på jorden med hjälp av en människa. Solen och människan var alltså de metaforer som Swedenborg använde för att beskriva individens roll i det väldiga panorama som vi kallar universum eller kosmos. Tanken är att samma symbolik fortfarande kan tjäna som medel när det gäller att förtydliga och förstå de stora sammanhangen. Det är nämligen den svåra uppgift som terapeut och klient skall lösa tillsammans. Målet är att uppnå samförstånd om klientens genuina uppfattning när det gäller världsåskådning och livsmål. Lyckas klienten med att internalisera en världsåskådning i sin personlighet, kan han nämligen använda intuitionen för att inhämta kunskap och sinnelagsetiken för att vägleda sitt viljeliv, skilja mellan gott och ont. Metodens begränsningar För att lyckas med internaliseringen av en världsåskådning i personligheten, fordras enligt vår erfarenhet att klienten har en någorlunda klar bild av den idétradition som han vill tillhöra. Terapeutens vägledande roll blir då lättare att axla. Man kan ändå inte begära att han skall ha insikt i alla möjliga livs- och världsåskådningar. Därför har vi begränsat kunskapskraven på två sätt: 1. Som utgångspunkt för samtalen skall terapeuten referera - förmedla några enkla vedertagna naturvetenskapliga basfakta. Det innebär att bl.a. ogrundade 7

8 myter om universums uppkomst och människans tillblivelse inte förs vidare. Därmed ersätts en stor del av föreställningarna från Bibeln och upplysningstiden med uppdaterad kunskap. Läsaren hittar dessa texter under rubriken Om skapelsen i broschyren. 2. Mot bakgrund av de basfakta som refereras anförs tre möjliga tolkningsinriktningar. Tillsamman motsvarar de huvudstråken i det västerländska tänkandets historia naturvetenskapen/humanismen; panteismen; och kreationismen. För att göra presentationen av idériktningarna gripbara i terapisamtalen har vi koncentrerat framställningen till några representativa tänkare för respektive riktning. De förmedlar samtidigt livsvisdom och har en klar inställning till droger. Helheten och intuitionen Världsåskådningen omfattar HELHETEN. Hur är tillvaron uppbyggd från början till slut? Vad är meningen med livet? Vilken roll skall jag själv axla? Den kunskap som utvecklas när man tillämpar sin världsåskådning i en given situation är som sagt intuitiv man bildar sig en uppfattning genom att tillämpa en universell ordning som är överordnad en själv. Många upplever att de har intuition utan att omfatta någon genomtänkt världsåskådning. Det är nog riktigt men det betyder i så fall att de har en åskådning inom sig, utan att ha klargjort den, förtydligat den, utvecklat den. På det sättet blir kunskapen osäker, valen diffusa. Personligheten vacklar. Man känner ångest. Förlorar sin beslutsamhet. Saknar konsekvens. Se där en illustration till världsåskådningens centrala roll i personlighetsutvecklingen! Som behandlare kan man inte tvinga någon att ta itu med ämnet i terapin. Säger klienten nej måste man respektera hans ställningstagande. En behandling som utesluter en förändring av personligheten lyckas dock sällan till 100 %. Tre faser Världsåskådning och livsmål kommer in i behandlingen när Alkoholkonflikt och Alkoholproblematisk livslinje uttytts och åtgärdats. I kronologisk ordning är det 8

9 således frågan om en tredje fas. För den läsare som inte är bekant med vår behandlingsmetod följer här en kort beskrivning av de två föregående faserna: 1. I arbetet med Alkoholkonflikten i inskränkt bemärkelse använder sig terapeuten av en empirisk kunskapsteori. Han tecknar ner klientens svar på ett antal frågor om alkoholens verkningar ordagrant på ett konferensblock (s.k. fenomenografisk intervjumetod ). Klienten övervakar att svaren blir riktigt återgivna. Verkningarna förs sedan till två olika kolumner beroende på om de upplevts som positiva eller negativa. För att illustrera Alkoholkonflikten ritar behandlaren upp den figur som visas nedan. Den härrör från ett praktikfall. Figuren visar hur materialet från intervjun grupperas i Alkoholkonfliktens sinusliknande modell, där de positiva verkningarna (förväntningarna) av ett spritintag hamnar i den vänstra bubblan, medan de negativa konsekvenserna (förväntningarna) registreras i den högra. Alkoholkonflikten i denna inskränkta form utgör en klassisk lyckokalkyl i Jeremy Benthams ( ) mening. Vidare visar figuren att det är den positiva alkoholföreställningen som driver fram den negativa ångestföreställningen. Temporalt inträder de positiva verkningarna före de negativa. ( + ) Bättre självf. Gladare, uppåt Tuffare Pratar mer Öppnare än annars på dans Kan glömma Positiva alkoholföreställningar Negativa ångestföreställningar ( - ) Svettningar Skakningar Hörselhallucin. Frånvaro/arbetet Risk för körkortet, medtrafikanter Gräl med tjejen Tid Fig. Alkoholkonflikten i inskränkt bemärkelse. 9

10 Ställningstagandet till Alkoholkonflikten sker genom jämförelser i den individuella lyckokalkylen. Den empiriska kunskapsteorin leder således fram till att behandlaren använder en utilitaristisk etik för att vägleda klienten till ett sunt ställningstagande delmål i den här fasen av terapin. Jag överlåter åt läsaren att ta terapeutens roll och väga den positiva sidan mot den negativa. Tänk då också på att värdera upplevelsernas kvalitet a la J. S. Mill ( ). Det är, som han sade, bättre att vara en olycklig Sokrates, än ett belåtet svin. Vidare - vad innebär det för motivationen att alkoholföreställningen föregår ångestföreställningen? 2. I arbetet med de bakomliggande orsakerna till problemen krävs en mer omfattande, rationell kunskapsinhämtning. Man behöver en teori som är allmängiltig och en samtalsserie vilken penetrerar alla drickandets frågor. I den Alkoholproblematiska livslinjen, har vi utformat en sådan teori, samt utarbetat en rationell intervjumanual i överensstämmelse med den. Tanken är att brist på tillit till det egna jaget och/eller omgivningen, ger upphov till en kompenserande livsstil. Den senare kan i huvudsak vara aggressiv eller undfallande. Livsstilen ger upphov till anpassningsproblem som man löser med hjälp av alkoholens positiva verkningar. Den adaptionsprocessen driver i sin tur fram negativa efterverkningar av ps.fs. och social natur. Man har hamnat i Alkoholkonflikten! Det är i det sammanhanget vi definierar livsstilen som en problemskapande livslinje vilken är den direkta orsaken till Alkoholkonflikten. Mot den här rationella kunskapen svarar en uppsättning delmål av regeletisk karaktär. Närmare bestämt hämtar man andlig kraft från beteendemaximer som skall resultera i att klienten förändrar den problemskapande livslinjen till en oproblematisk. Vi kan tänka oss flera typer av beteendemaximer för det ändamålet. Här några av de vanligaste: Maximer för att återställa tilliten, tryggheten. Maximer som syftar till att ändra den problemskapande livslinjen. 10

11 Maximer som leder till en omanpassning av beteendet från onyktert till nyktert, utan att några värden går förlorade. Maximer och målsättningar som stimulerar klientens aktivitet och gör livet spännande att leva. Låt oss återgå till det praktikfall som vi lät illustrera Alkoholkonflikten med ovan. Där noterades vid tolkningssamtalen följande anpassningsproblem, som får illustrera klientens ledande linje: Saknar självförtroende. Lätt lite negativ. Lite mesig. Säger inte mycket bland okända. Svårt att ta mig för något på dans. Grubblar över livets problem, den grå vardagen. Det är som läsaren redan förstått, frågan om en undfallande livslinje. Jämför gärna med de positiva verkningarna av alkohol i modellen av Alkoholkonflikten ovan, och sambandet mellan drickande och livsstil blir klart som dagen! Livslinjen måste följaktligen förändras i en mer offensiv riktning. För att det skall gå att genomföra, fordras att också självförtroendet tränas. Vilka beteendemaximer som kan bli aktuella i så fall, överlåter jag till läsaren att fundera över. Livsstegring Under det här arbetet är inte bara förändringen av livslinjen viktig, utan också känslan av mening med delmålen. Förändringen skall vara spännande. Jag föreslår att vi använder begreppet livsstegring för den typen av målsättning. Det gäller att anknyta förändringen till mål som ger en kick framåt i livet t.ex. i privata relationer, på jobbet eller under fritiden. 11

12 Sociala konsekvenser Missbrukarens frihet att berusa sig, blir lätt ett tvång för andra. Den fördel som berusningen skänker honom, innebär ofta katastrofer för de anhöriga. Alkoholkonfliktens negativa konsekvenser kan i sådana fall diskuteras med hjälp av Immanuel Kants ( ) tankar om hur relationer mellan människor bör vara ordnade. Han utgick ifrån att även missbrukaren har en fri vilja och kan skilja mellan gott och ont. Ett föredömligt moraliskt handlande kännetecknas av att det kan tjäna som allmän lag. Det räcker alltså inte med att missbrukaren själv tjänar på ruset. Först om han tycker, att andra skall uppträda mot honom, som han beter sig mot dem, har han rätt att utföra handlingen. En mer mänsklig formulering av Kants kategoriska imperativ lyder: Man skall alltid handla så att man behandlar det mänskliga både hos en själv och hos varje annan som ett mål. Aldrig enbart som ett medel! Vilka negativa sociala konsekvenser, kan läsaren hitta i modellen enl. figuren ovan? Fundera på hur en diskussion med klienten i praktikfallet, skulle kunna utformas med hjälp av Kants idéer! Behandlingsspiral Ur kunskapsteoretisk och etisk synpunkt, kan varje steg i behandlingen av den Alkoholproblematiska livslinjen ses som en cirkel, och de sammanlagda stegen som en utvecklingsspiral. En kris t.ex. ett återfall behöver då inte uppfattas enbart som ett misslyckande, utan kan också betraktas som en uppmaning att på nytt gripa sig an Alkoholkonflikten, nu med en starkare motivation och ett program på en högre nivå. Sören Kierkegaard ( ) hade ett korresponderande synsätt på etiken först lever man som estetiker, sedan som etiker, för att via ironisk eller humoristisk uppgivenhet sluta som religiös. Forskningen visar att det kan behövas fyra cirkelvarv i behandlingsspiralen för att uppnå en stabil och varaktig nykterhet. Ibland färre. Ibland fler. 12

13 Genom att koppla ihop världsåskådningen och livsmålet med de enskilda delmålen, hittar man alltid en väg för att blåsa nytt liv i motivationen, och fortsätta behandlingen tills Målföreställningen har uppnåtts. 13

14 TVÅ MEDVETANDEPLAN Nedan visas en modell som behandlaren kan använda när han försöker att hjälpa klienten att skapa mening och sammanhang i livet. Utgångspunkten är att allt består av samma urstoff och att människan samtidigt existerar på två plan ett oändligt och evigt, ett begränsat av rummet och tiden. Behandlaren visar först att allt i universums begynnelse var koncentrerat till en enda punkt ( punktuniversum, överst på fig.) Före punkten vet ingen hur verkligheten såg ut. Olika möjligheter kan tänkas antingen existerade materien före anden, anden före materien, eller bägge samtidigt. Vi kan inte heller veta exakt hur vår verklighet efter punkten är beskaffad i sina minsta beståndsdelar. Somliga kallar det yttersta för Gud och förandligar det mönster som har bildats (mönstret av punkter på figurens övre plan). Ärkebiskop K. G. Hammar liknade det nyligen t.ex. vid ett allomfattande minne. Där han så småningom hoppas att ta plats. Andra kallar det yttersta för Naturen och ser slumpens lagar bakom det mönster som har bildats. Där finns inget medvetande. Mönstret är frukten av en naturlig utveckling som ingen har förutsett. Bara människorna själva har förutseende och förmåga till andligt skapande. Därmed har de blivit i stånd att förändra sina levnadsvillkor. Men, utvecklingen av människans förmåga i detta avseende sker inte genom att medvetandet bevaras som en själ med evigt liv. Det är i stället efterföljande generationer här på jorden, som svarar för att det medvetna framsteget förs vidare genom utbildning, praktisk verksamhet, studiet av böcker o.s.v. 14

15 Punktuniversum Det kosmiska medvetandeplanet-mönstret I universums utveckling Oändlighet och evighet Kosmisk energi Kosmisk existens Kosmiskt medvetande Kärlek och vishet eller slump? Estetik: Det sköna eller fula 3 Livsenergi. Individuell existens. Individuellt medvetande 1 2 Det Goda och Sanna eller det Onda och Falska Det individuella medvetandeplanet: Människans medvetna val i livet. Rum och tid = Livsenergi = Inriktining = Mål Livsenergins fördelning: 1. Alkoholkonflikten och problematisk livslinje. 2. Den individuella uppgiften 3. Samhörighetsuppgiften Livs- och världsåskådning Fig. Det nedre planet med den spindelliknande figuren illustrerar just den enskilda individens (här missbrukarens) medvetande och existens. Här gäller att denne skapar sitt eget liv genom att välja hur den livsenergi som han förfogar över fördelas på olika projekt i rummet och tiden. Den tredje ringens inskridande i det övre planet symboliserar hur det individuella medvetandet (=tankemönstret) söker ledning i det kosmiska (=de odelbara partiklarnas mönster). Alltefter vilken tolkning människan gör av åskådningsproblematiken, knyter 15

16 hon an till en etisk normkälla naturen, människan, Gud eller olika kombinationer och får ledning för vad hon skall göra med sitt liv. Olika tolkningar i den ontologiska frågan, ger skilda typer av intuitiv kunskap och etiskt sinnelag. Det är dock att märka att avgränsningen av materiens minsta beståndsdelar och det mönster de bildar från den enskilda människans medvetande och existens, enbart gjorts av pedagogiska skäl. I verkligheten är individen ett stycke oändlighet ( urstoff ) som tillfälligt bildar en människas mönster. Det är den konkreta innebörden av att SAMTIDIGT existera på två plan. Tanken är som sagt att individen samtidigt existerar på bägge medvetandeplanen. Frågan om en individuell existens efter döden blir öppen genom att det individuella medvetandet övergår i det kosmiska. Späds en människas föreställningsvärld ut i universum likt ett glas vatten i havet, eller bevaras den på något sätt? 16

17 Planeterna De nio planeterna kretsar kring solen i samma riktning och i nästan samma plan. Den osynliga kraft som håller dem kvar i deras banor är solens gravitationskraft. Utan denna kraft skulle samtliga planeter, jorden också, flyga rätt ut i rymden. Planeterna har inget eget ljus utan lyser med återkastat solljus. Solen är ett väldigt klot av virvlande vitglödande gaser, mer än en miljon gånger större än jorden. Utan dess ljus och värme skulle det inte finnas något liv på jorden. Planet Diam. (i km) Omloppstid runt solen (approx.) Merkurius dygn Venus dygn Jorden dygn Mars dygn Jupiter år Saturnus år Uranus år Neptunus år Pluto år 17

18 BEHANDLINGSPROCESSEN UNDER TREDJE STEGET TVÅ FÖRSLAG TILL SYMBOLER OCH NÅGOT OM BEHANDLINGSPROCESSENS VIDARE GÅNG Makrokosmos Behandlaren bör börja med att beskriva universums och jordens uppkomst. Det väldiga perspektivet i texterna sträcker sig nämligen från the Big Bang till människans nära döden upplevelser. Trådarna binds ihop genom att SOLEN används som SYMBOL för den skapande aktiviteten, vare sig det är Naturen eller Gud bakom verket. Man kan tolka universums tillblivelse som den Ursprungliga soluppgången och ljuset under nära döden upplevelsen som ett tecken på återkomsten till det eviga och oändliga varat. När människan betraktar stjärnhimlen en kristallklar vinternatt, anar hon sin plats i det stora sammanhanget. Hon grips av förundran. Vördnad. Relationen mellan solen och människan Alla människor har en positiv relation till solen. När ett litet barn ritar blir det ofta en sol och huvudfoting som framträder på pappret. Relationen mellan himlakroppen och människan förefaller att vara arketypisk. Också i de yttersta ögonblicken framträder solens utstrålning av värme och ljus som en symbol för människans aningar om det goda, eviga livet. När mor gick bort upplevde jag själv något av detta. Jag skrev i ett memorial: Morsus gick bort fredagen den 26 mars 1999 vid middagstid. Jag var på väg mellan Arboga och Linköping när det hände. Himlen öppnade sig och solen bröt fram. Nu gick mor in i ljuset, tänkte jag! På bilradion sjön Maritza Horn: Kärleken kommer, kärleken går. Ingen kan tyda dess lagar, en text av Nils Ferlin. Det goda andliga ljuset omslöt mor. Säkert mötte henne där morfar, mormor, syskonen, far och sönerna. Antagligen också svärdottern och barnbarnen. Kanske de allra minsta barnbarnsbarnen. 18

19 Vi som kände mor, kan föreställa oss den andliga kvaliteten i det ljus som hon återgick till och som nu genomströmmar oss alla. Genom hennes verksamhet har det fått en ny och hjärtligare dimension. Kärleken. Godheten. Det är så vi tänker på henne och bemöter varandra idag. Tack mor. Vila i frid. Snarlika visioner får många människor i laddade ögonblick, utan att för den skull vara speciellt religiösa eller tro på någon personlig gud. Lägg märke till vilken betydelse hennes verksamhet har haft för den andliga kvaliteten hos det ljus som nu genomströmmar oss alla. Här framträder ett radikalt humanistiskt perspektiv i förlängningen av solens utstrålning. Men solens plats i människornas historia framträder inte bara i personliga berättelser, utan också i samhälleliga riter och ekonomiska sammanhang. Redan under den yngre stenåldern stod solen sålunda i centrum för kollektivets existentiella upplevelser. Det vet vi bl.a. genom det material som publicerats angående stensättningen Stonehenge i södra England. Solens arketypiska relation till människan kommer också till uttryck vid livets slutskede. Genom den forskning som bedrivits kring nära döden upplevelser, känner vi till att det vita, andliga ljuset omsluter människan när hon tar steget över till evigheten. Många har upplevt detta ögonblick så starkt att de tyckt sig upptas i himmelriket! Det konkreta innehållet i deras vidare öden på den andra sidan påminner då ganska mycket om den vision beträffande min mors bortgång, som jag återgav här ovan. Behandlaren kan säkert hitta många andra konkreta sätt att ta upp relationen mellan solen och människan. Det är egentligen frågan om att gestalta den oändliga oförstörbara energins övergång i ändliga former och dess återgång till det oändliga. Ljuset symboliserar det kosmiska stoff som vi alla är gjorda av. Det finns många möjligheter att anknyta till detta eviga tema i det praktiska livet. Klienten har säkert egna erfarenheter som kan gestaltas. Och man kan alltid bygga på observationer här och nu. 19

20 Mikrokosmos Nästa symboliska inslag i behandlingen handlar om livets uppkomst och utveckling, enligt den naturvetenskapliga forskningen. Man griper tillfället att jämföra tillkomsten av universum med skapelsen av människan. Vilken roll spelar Gud och Människan som allsmäktiga och allestädes närvarande andliga makter i makro- respektive mikrokosmos? Det blir naturligt att föra in alkoholproblematikerns eget beslut när det gäller drogvanor och hälsa i sammanhanget. Kan analogin mellan makro- och mikrokosmos drivas längre? Kanske samhället kan ses som ett mellankosmos, där den andliga makten utgörs av kommunstyrelsen eller regeringen, medan människan som mikroorganism utsätts för besluten? Tre tolkningsperspektiv Mot bakgrund av det naturvetenskapliga basmaterialet utvecklas sedan de nämnda tre tolkningsperspektiven ett humanistiskt, ett panteistiskt och ett kreationistiskt. Ett urval av idéer och tänkare presenteras, som ligger i linje med Fallvikmodellens humanistiska helhetssyn missbrukaren skall kunna känna tillit till sig själv och omgivningen, lyckas att förändra sin alkoholproblematiska livslinje och finna rätt plats i det stora sammanhanget. Varje tolkningsperspektiv ger ett svar på frågorna om verklighetens beskaffenhet, den etiska hållningen till alkohol och vilken samhällssyn som är att föredra. Hur skall man gå till väga vid val av perspektiv? Huvudregeln är att klienten själv får avgöra vilket synsätt han föredrar. I de allra flesta fall har vi emellertid funnit att man kan börja med att presentera alla tre. Klienten får på det sättet en orientering om några av möjligheterna innan han träffar sitt val. Samtidigt finns chansen för honom att snickra ihop en egen åskådning av de olika idéerna. Det krävs finkänslighet av behandlaren det gäller att bekräfta och följa upp klientens framsteg, medan den egna åsikten ofta får träda tillbaka. Diskussionsfrågor Efter tolkningsperspektiven följer ett begränsat antal diskussionsfrågor. Frågorna följer uppläggningen av de tre synsätten. De är en minimiram som behandlaren bör kunna fylla ut, om han skall gå iland med sin uppgift. Försök därför, som terapeut, först att besvara frågorna innan du diskuterar dessa med klienten! 20

21 Använd videofilmer, bandinspelningar och böcker när det är lämpligt! Efter texterna följer en sammanställning av det material som författaren hänvisar till i de olika avsnitten, samt en del annat som man kan ha nytta av när det gäller att utveckla perspektiven. Till slut. Kom ihåg att det är det fenomenografiska arbetssättet som är grunden för uppbyggandet av tillit, samförstånd och samverken. Bara en sådan behandlingsrelation bär frukt på längre sikt! 21

22 OM SKAPELSEN Först visas en videofilm som beskriver naturvetenskapsmännens uppfattning om hur världsalltet inklusive planeten jorden kan ha kommit till. Universums skapelse Den första diskussionspunkten handlar om hur universum har uppstått för cirka 15 miljarder år sedan. Den teori som en stor majoritet av forskare ansluter sig till innebär att världsalltet skapades genom ett slags explosion eller expansion av en oändligt liten komprimerad punkt, en utveckling som man har kallat the Big Bang, den Stora Smällen. Under detta händelseförlopp uppstod sedan en glödande sfär av energi, och i nästa skede allteftersom universum svalnade väte- och heliumkärnor, samt efter cirka år atomer. En jämförelse kan göras med den religiösa idén att universum skapades av Gud med hjälp av den Andliga Solen, som framlades av den svenske naturvetenskapsmannen Emanuel Swedenborg ( ) på 1700-talet. Kärleken och Visheten får här ta samma plats som energin och dess mönsterbildning under omvandlingen av verkligheten. Jordens uppkomst Den andra diskussionspunkten gäller vår planets tillkomst. Här står forskarna på betydligt säkrare mark. Därför bör processen framställas något noggrannare: Vår sol har fötts för omkring 5 miljarder år sedan ur ett väldigt moln av gaser, till största delen väte och stoft. Molnet började krympa samman, eftersom gravitationen drog alla dess partiklar mot varandra. I och med att molnet blev mindre hettades det upp och började glöda. Molnet av heta gaser roterade allt snabbare ju mer det krympte och lyste samtidigt allt starkare. Rotationen gav det formen av ett tillplattat klot omgivet av en skivliknande ring av gaser och stoft. Molnets centrum fortsatte att krympa, ända tills den oerhörda värmen längst in satte igång en kärnreaktion som gav solen dess energi. Den platta skivan kondenserades samtidigt till jorden och de andra planeterna, alla kretsande kring solen. 22

23 Swedenborg tillämpade också här sin hypotes om att jorden skapats av Gud med hjälp av den Andliga Solen den naturliga solen betraktade han som ett verktyg och ett stöd under processens successiva gång. Swedenborgs vision inbjuder osökt till en panteistisk betraktelse (panteism = allt är besjälat). Under den senare exkluderar man helt enkelt den fristående Guden från utvecklingen och räknar blott med en substans. Big Bang och den Andliga Solen blir två sidor av samma verklighet och Naturen lika med Gud. På det sättet kan man tänka sig både naturvetenskapliga och kreativa tolkningar av universums tillblivelse. Livets och arternas uppkomst Den tredje diskussionspunkten gäller livets och arternas uppkomst. Samtalen börjar med att behandlaren visar en videofilm om Charles Darwin ( ) och hans forskning. Filmen ger en uppfattning om hur livet kan ha uppstått för cirka 3,5 miljarder år sedan. I det varma urhavet bildades först mikrosfärer, sedan enkla prokaryota celler med arvsmassa ( DNA ) utspridd innanför sina membran och slutligen efter ytterligare cirka 1,7 miljarder år mer komplicerade eukaryota celler med arvsmassan organiserad i en kärna. Redan cellen hade alla livets kännetecken den kunde svara på retning, uppta näring, avge avfallsprodukter och föröka sig. När omgivningen förändrades försökte flera celler att samverka för att lättare kunna tillfredsställa sina behov. På det sättet uppstod nya mer sammansatta livsformer växter, djur. Dessa nya livsformer var emellertid inte garanterade någon plats på jorden. Tvärtom fick varje individ kämpa för sin plats i tillvaron. De som anpassade sig bäst överlevde, andra dog ut. Under vissa skeden utplånades hela arter. Livet bytte skepnader. Darwin blottlade mekanismerna i denna utvecklingsprocess. Normalt produceras fler avkommor än vad som är nödvändigt för att upprätthålla en konstant population. Samtidigt är de livsnödvändiga resurserna t.ex. födan begränsade. Därigenom uppstår en konkurrens om livsbetingelserna, som resulterar i att de bäst anpassade överlever. Genom processen sker en ackumulation av de variationer som förbättrar livschanserna. Darwin sammanfattade: Arterna utvecklas genom mångfald, variation och NATURLIGT URVAL! 23

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP 1 DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP PROJEKTETS BAKGRUND Under den andliga utveckling som jag har genomgått från hösten 1999 och framåt

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen

Läs mer

fredag 7 december 12 VAD ÄR RELIGION?

fredag 7 december 12 VAD ÄR RELIGION? VAD ÄR RELIGION? TROR DU PÅ NÅGOT ÖVERNATURLIGT? spöken förbannelser fredag den 13:e inte gå under stegar astrologi något magiskt avvärjande: om jag gör så här så händer inget ont Bison från Altamira-grottan

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Angående Stjärnskådning. Av: Fader Aram Kazits av Christineorden

Angående Stjärnskådning. Av: Fader Aram Kazits av Christineorden Angående Stjärnskådning Av: Fader Aram Kazits av Christineorden Förord et finns många som tvivlat på vår orden och många inom såväl kyrkan som utanför som ropat "kätteri" när de hör talas om stjärnskådare

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin!

FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI. Det finns många frågor att ställa om astrologin! 1 2 3 Ivan Wilhelm FRÅGOR OCH SVAR OM ASTROLOGI Det finns många frågor att ställa om astrologin! Vissa av frågorna ställs av så kallade skeptiker i syfte att misskreditera eller rent av förlöjliga astrologin

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Att finna själen studiehandledning

Att finna själen studiehandledning Att finna själen studiehandledning Det finns en väg från ångest och lidande till inre frid. Paul Brunton gick den vägen, fann sin själ och blev upplyst. Så här berättar han själv i den nya boken Att finna

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer