Livsåskådning och etik vid behandling av alkoholkonflikten. av Inge Johansson

Transkript

1 Livsåskådning och etik vid behandling av alkoholkonflikten av Inge Johansson

2 LIVSÅSKÅDNING OCH ETIK VID BEHANDLING AV ALKOHOLKONFLIKTEN Inge Johansson Tryckning och distribution: Stiftelsen Fallvikskolan, Lilla Fallvik, Åtvidaberg, 2002 ISBN

3 Innehållsförteckning INLEDNING 6 BAKGRUND OCH SYFTE 6 LÄMPLIGA BESKRIVNINGSKATEGORIER 6 SWEDENBORGS METAFORER 7 METODENS BEGRÄNSNINGAR 7 HELHETEN OCH INTUITIONEN 8 TRE FASER 8 LIVSSTEGRING 11 SOCIALA KONSEKVENSER 12 BEHANDLINGSSPIRAL 12 TVÅ MEDVETANDEPLAN 14 PLANETERNA 17 MAKROKOSMOS 18 RELATIONEN MELLAN SOLEN OCH MÄNNISKAN 18 MIKROKOSMOS 20 TRE TOLKNINGSPERSPEKTIV 20 DISKUSSIONSFRÅGOR 20 OM SKAPELSEN 22 UNIVERSUMS SKAPELSE 22 JORDENS UPPKOMST 22 LIVETS OCH ARTERNAS UPPKOMST 23 MIKROKOSMOS 24 ALKOHOLPROBLEM SOM NATURKATASTROFER 26 MÄNNISKA OCH GUD 26 MELLANKOSMOS 27 HUMANISMEN 29 PSYKETS ANKNYTNING TILL DEN KOSMISKA ENERGIN 29 HUMANISMEN 30 PANTEISMEN 32 SPINOZAS VÄRLDSBILD 32 SPINOZAS PSYKOLOGI 32 SCHELLINGS GRADSKALA 33 MILJÖRÖRELSEN 33 KREATIONISMEN 35

4 NÄRA DÖDEN UPPLEVELSEN 35 EN KREATIV TOLKNING 35 NATURLIGA TOLKNINGAR 36 DISKUSSIONSFRÅGOR 38 TILL AVSNITTET OM SKAPELSEN 38 TILL AVSNITTET OM HUMANISMEN 38 TILL AVSNITTET OM PANTEISMEN 39 TILL AVSNITTET OM KREATIONISMEN 40 KONFLIKTBEHANDLING MED HJÄLP AV DEN ALKOHOLPROBLEMATISKA LIVSLINJEN DET ETISKA PERSPEKTIVET 41 SAMMANFATTNING 41 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 43 SAMMANFATTNING 43 DEN MINSTA GEMENSAMMA NÄMNAREN 44 DISKUSSION 44 VIDEOBAND: 48 REFERENSER 50 ORDFÖRKLARINGAR 52 FÖRKORTNINGAR 52 4

5 FÖRFATTARENS FÖRORD Till läsaren Följande text är ett försök att nedteckna huvuddragen i vårt sätt att stärka klientens personlighet på en viktig punkt under behandlingsarbetet. Jag tänker på hans behov av en klar livsåskådning, som leder till enhetlighet och konsekvens i handlingslivet. Under några år, under min tid som föreståndare och kurator vid Rådgivningsbyrån i Arboga, samarbetade vi ofta med klienterna för att utveckla denna sida av deras personlighet. Med tiden utkristalliserades en metod som är användbar. Den leder dessutom till goda resultat. Som senare framgår av texten är det frågan om ett tredje steg i behandlingen. Man måste naturligtvis ha tagit de två första stegen, innan man kan ta det tredje. Men, när alla stegen har tagits kompletterar och befruktar resultaten varandra. Vi får då en behandlingsspiral som leder till en stabil och varaktig nykterhet. Den som är intresserad av hur de två första stegen bör tas, hänvisar jag till mina tidigare arbeten om Alkoholkonflikten och den problematiska livslinjen. Litteraturhänvisningar finns i slutet på broschyren. Lilla Fallvik 1/ Inge Johansson 5

6 INLEDNING Bakgrund och syfte Det följande arbetet är ett försök att sammanfatta den METOD som användes vid Rådgivningsbyrån i Arboga, för att hjälpa klienten att hitta en HÖGRE MENING med den förändring som han genomgick. Närmare bestämt gällde det att KOPPLA samman DELMÅLEN i behandlingen med ett övergripande LIVSMÅL. Resultatet blev en MÅLFÖRESTÄLLNING * där dessa olika inslag förenades. Integrationen av delmål och livsmål i en målföreställning, började terapeuten att arbeta med redan under de inledande intervjuerna och tolkningssamtalen. Han och klienten sysselsatte sig sedan omväxlande med delmål och livsmål under hela behandlingsprocessen. Terapin fungerade bäst när utvecklingen löpte parallellt. Låt oss övergå till att beskriva metodens plats i behandlingen som helhet. Lämpliga beskrivningskategorier Världsåskådning, världsbild, livsåskådning, samhällssyn och samhällsbild - se där exempel på några lämpliga beskrivningskategorier i det här momentet av behandlingen. Delmålen kan vara många och skiftande under en långvarig kontakt. Det övergripande livsmålet är däremot ständigt närvarande men blir aldrig riktigt uppnått. Medan de förstnämnda målen är inriktade på att åstadkomma klart definierade resultat i behandlingen, är det senare en vision av det klienten vill uträtta i livet mot bakgrund av den världsåskådning som han har valt. Livsmålet står i samma relation till delmålen som ett lokomotiv till vagnarna. Loket rullar på under hela resan, medan vagn efter vagn kopplas ifrån vid respektive ändstation. Men, kraften kommer ovanifrån, från elledningen. På samma sätt får livsmålet sin kraft från världsåskådningen. När klienten tagit ställning, inträder han i en idégemenskap han delar världsåskådning med många likasinnade. Det blir naturligt för honom att arbeta tillsammans med de sistnämnda för att uppnå gemensamma mål. I den gemenskapen * Syftemålsförnimmelse, målföreställning, och lyckoföreställning används som synonymer för den samlade målbilden. 6

7 kan han hämta styrka och få en känsla av vad förändringen betyder i ett större sammanhang. Swedenborgs metaforer Materien är sammansatt av mönsterbildande energi, skrev Emanuel Swedenborg ( ) redan Han visade att universum skapats av Gud med hjälp av den Andliga Solen (eller the Big Bang som vi säger idag). I förlängningen har Gud då naturligtvis också kreerat vår jord med stöd av den naturliga solen och vidare livet, människan samt hennes förmåga till andlig verksamhet. Swedenborg var naturvetenskapsman och sökte det andliga hos det materiella. Han använde ett grepp från Picco della Mirandóla ( ) och beskrev hela den biologiska utvecklingen på jorden med hjälp av en människa. Solen och människan var alltså de metaforer som Swedenborg använde för att beskriva individens roll i det väldiga panorama som vi kallar universum eller kosmos. Tanken är att samma symbolik fortfarande kan tjäna som medel när det gäller att förtydliga och förstå de stora sammanhangen. Det är nämligen den svåra uppgift som terapeut och klient skall lösa tillsammans. Målet är att uppnå samförstånd om klientens genuina uppfattning när det gäller världsåskådning och livsmål. Lyckas klienten med att internalisera en världsåskådning i sin personlighet, kan han nämligen använda intuitionen för att inhämta kunskap och sinnelagsetiken för att vägleda sitt viljeliv, skilja mellan gott och ont. Metodens begränsningar För att lyckas med internaliseringen av en världsåskådning i personligheten, fordras enligt vår erfarenhet att klienten har en någorlunda klar bild av den idétradition som han vill tillhöra. Terapeutens vägledande roll blir då lättare att axla. Man kan ändå inte begära att han skall ha insikt i alla möjliga livs- och världsåskådningar. Därför har vi begränsat kunskapskraven på två sätt: 1. Som utgångspunkt för samtalen skall terapeuten referera - förmedla några enkla vedertagna naturvetenskapliga basfakta. Det innebär att bl.a. ogrundade 7

8 myter om universums uppkomst och människans tillblivelse inte förs vidare. Därmed ersätts en stor del av föreställningarna från Bibeln och upplysningstiden med uppdaterad kunskap. Läsaren hittar dessa texter under rubriken Om skapelsen i broschyren. 2. Mot bakgrund av de basfakta som refereras anförs tre möjliga tolkningsinriktningar. Tillsamman motsvarar de huvudstråken i det västerländska tänkandets historia naturvetenskapen/humanismen; panteismen; och kreationismen. För att göra presentationen av idériktningarna gripbara i terapisamtalen har vi koncentrerat framställningen till några representativa tänkare för respektive riktning. De förmedlar samtidigt livsvisdom och har en klar inställning till droger. Helheten och intuitionen Världsåskådningen omfattar HELHETEN. Hur är tillvaron uppbyggd från början till slut? Vad är meningen med livet? Vilken roll skall jag själv axla? Den kunskap som utvecklas när man tillämpar sin världsåskådning i en given situation är som sagt intuitiv man bildar sig en uppfattning genom att tillämpa en universell ordning som är överordnad en själv. Många upplever att de har intuition utan att omfatta någon genomtänkt världsåskådning. Det är nog riktigt men det betyder i så fall att de har en åskådning inom sig, utan att ha klargjort den, förtydligat den, utvecklat den. På det sättet blir kunskapen osäker, valen diffusa. Personligheten vacklar. Man känner ångest. Förlorar sin beslutsamhet. Saknar konsekvens. Se där en illustration till världsåskådningens centrala roll i personlighetsutvecklingen! Som behandlare kan man inte tvinga någon att ta itu med ämnet i terapin. Säger klienten nej måste man respektera hans ställningstagande. En behandling som utesluter en förändring av personligheten lyckas dock sällan till 100 %. Tre faser Världsåskådning och livsmål kommer in i behandlingen när Alkoholkonflikt och Alkoholproblematisk livslinje uttytts och åtgärdats. I kronologisk ordning är det 8

9 således frågan om en tredje fas. För den läsare som inte är bekant med vår behandlingsmetod följer här en kort beskrivning av de två föregående faserna: 1. I arbetet med Alkoholkonflikten i inskränkt bemärkelse använder sig terapeuten av en empirisk kunskapsteori. Han tecknar ner klientens svar på ett antal frågor om alkoholens verkningar ordagrant på ett konferensblock (s.k. fenomenografisk intervjumetod ). Klienten övervakar att svaren blir riktigt återgivna. Verkningarna förs sedan till två olika kolumner beroende på om de upplevts som positiva eller negativa. För att illustrera Alkoholkonflikten ritar behandlaren upp den figur som visas nedan. Den härrör från ett praktikfall. Figuren visar hur materialet från intervjun grupperas i Alkoholkonfliktens sinusliknande modell, där de positiva verkningarna (förväntningarna) av ett spritintag hamnar i den vänstra bubblan, medan de negativa konsekvenserna (förväntningarna) registreras i den högra. Alkoholkonflikten i denna inskränkta form utgör en klassisk lyckokalkyl i Jeremy Benthams ( ) mening. Vidare visar figuren att det är den positiva alkoholföreställningen som driver fram den negativa ångestföreställningen. Temporalt inträder de positiva verkningarna före de negativa. ( + ) Bättre självf. Gladare, uppåt Tuffare Pratar mer Öppnare än annars på dans Kan glömma Positiva alkoholföreställningar Negativa ångestföreställningar ( - ) Svettningar Skakningar Hörselhallucin. Frånvaro/arbetet Risk för körkortet, medtrafikanter Gräl med tjejen Tid Fig. Alkoholkonflikten i inskränkt bemärkelse. 9

10 Ställningstagandet till Alkoholkonflikten sker genom jämförelser i den individuella lyckokalkylen. Den empiriska kunskapsteorin leder således fram till att behandlaren använder en utilitaristisk etik för att vägleda klienten till ett sunt ställningstagande delmål i den här fasen av terapin. Jag överlåter åt läsaren att ta terapeutens roll och väga den positiva sidan mot den negativa. Tänk då också på att värdera upplevelsernas kvalitet a la J. S. Mill ( ). Det är, som han sade, bättre att vara en olycklig Sokrates, än ett belåtet svin. Vidare - vad innebär det för motivationen att alkoholföreställningen föregår ångestföreställningen? 2. I arbetet med de bakomliggande orsakerna till problemen krävs en mer omfattande, rationell kunskapsinhämtning. Man behöver en teori som är allmängiltig och en samtalsserie vilken penetrerar alla drickandets frågor. I den Alkoholproblematiska livslinjen, har vi utformat en sådan teori, samt utarbetat en rationell intervjumanual i överensstämmelse med den. Tanken är att brist på tillit till det egna jaget och/eller omgivningen, ger upphov till en kompenserande livsstil. Den senare kan i huvudsak vara aggressiv eller undfallande. Livsstilen ger upphov till anpassningsproblem som man löser med hjälp av alkoholens positiva verkningar. Den adaptionsprocessen driver i sin tur fram negativa efterverkningar av ps.fs. och social natur. Man har hamnat i Alkoholkonflikten! Det är i det sammanhanget vi definierar livsstilen som en problemskapande livslinje vilken är den direkta orsaken till Alkoholkonflikten. Mot den här rationella kunskapen svarar en uppsättning delmål av regeletisk karaktär. Närmare bestämt hämtar man andlig kraft från beteendemaximer som skall resultera i att klienten förändrar den problemskapande livslinjen till en oproblematisk. Vi kan tänka oss flera typer av beteendemaximer för det ändamålet. Här några av de vanligaste: Maximer för att återställa tilliten, tryggheten. Maximer som syftar till att ändra den problemskapande livslinjen. 10

11 Maximer som leder till en omanpassning av beteendet från onyktert till nyktert, utan att några värden går förlorade. Maximer och målsättningar som stimulerar klientens aktivitet och gör livet spännande att leva. Låt oss återgå till det praktikfall som vi lät illustrera Alkoholkonflikten med ovan. Där noterades vid tolkningssamtalen följande anpassningsproblem, som får illustrera klientens ledande linje: Saknar självförtroende. Lätt lite negativ. Lite mesig. Säger inte mycket bland okända. Svårt att ta mig för något på dans. Grubblar över livets problem, den grå vardagen. Det är som läsaren redan förstått, frågan om en undfallande livslinje. Jämför gärna med de positiva verkningarna av alkohol i modellen av Alkoholkonflikten ovan, och sambandet mellan drickande och livsstil blir klart som dagen! Livslinjen måste följaktligen förändras i en mer offensiv riktning. För att det skall gå att genomföra, fordras att också självförtroendet tränas. Vilka beteendemaximer som kan bli aktuella i så fall, överlåter jag till läsaren att fundera över. Livsstegring Under det här arbetet är inte bara förändringen av livslinjen viktig, utan också känslan av mening med delmålen. Förändringen skall vara spännande. Jag föreslår att vi använder begreppet livsstegring för den typen av målsättning. Det gäller att anknyta förändringen till mål som ger en kick framåt i livet t.ex. i privata relationer, på jobbet eller under fritiden. 11

12 Sociala konsekvenser Missbrukarens frihet att berusa sig, blir lätt ett tvång för andra. Den fördel som berusningen skänker honom, innebär ofta katastrofer för de anhöriga. Alkoholkonfliktens negativa konsekvenser kan i sådana fall diskuteras med hjälp av Immanuel Kants ( ) tankar om hur relationer mellan människor bör vara ordnade. Han utgick ifrån att även missbrukaren har en fri vilja och kan skilja mellan gott och ont. Ett föredömligt moraliskt handlande kännetecknas av att det kan tjäna som allmän lag. Det räcker alltså inte med att missbrukaren själv tjänar på ruset. Först om han tycker, att andra skall uppträda mot honom, som han beter sig mot dem, har han rätt att utföra handlingen. En mer mänsklig formulering av Kants kategoriska imperativ lyder: Man skall alltid handla så att man behandlar det mänskliga både hos en själv och hos varje annan som ett mål. Aldrig enbart som ett medel! Vilka negativa sociala konsekvenser, kan läsaren hitta i modellen enl. figuren ovan? Fundera på hur en diskussion med klienten i praktikfallet, skulle kunna utformas med hjälp av Kants idéer! Behandlingsspiral Ur kunskapsteoretisk och etisk synpunkt, kan varje steg i behandlingen av den Alkoholproblematiska livslinjen ses som en cirkel, och de sammanlagda stegen som en utvecklingsspiral. En kris t.ex. ett återfall behöver då inte uppfattas enbart som ett misslyckande, utan kan också betraktas som en uppmaning att på nytt gripa sig an Alkoholkonflikten, nu med en starkare motivation och ett program på en högre nivå. Sören Kierkegaard ( ) hade ett korresponderande synsätt på etiken först lever man som estetiker, sedan som etiker, för att via ironisk eller humoristisk uppgivenhet sluta som religiös. Forskningen visar att det kan behövas fyra cirkelvarv i behandlingsspiralen för att uppnå en stabil och varaktig nykterhet. Ibland färre. Ibland fler. 12

13 Genom att koppla ihop världsåskådningen och livsmålet med de enskilda delmålen, hittar man alltid en väg för att blåsa nytt liv i motivationen, och fortsätta behandlingen tills Målföreställningen har uppnåtts. 13

14 TVÅ MEDVETANDEPLAN Nedan visas en modell som behandlaren kan använda när han försöker att hjälpa klienten att skapa mening och sammanhang i livet. Utgångspunkten är att allt består av samma urstoff och att människan samtidigt existerar på två plan ett oändligt och evigt, ett begränsat av rummet och tiden. Behandlaren visar först att allt i universums begynnelse var koncentrerat till en enda punkt ( punktuniversum, överst på fig.) Före punkten vet ingen hur verkligheten såg ut. Olika möjligheter kan tänkas antingen existerade materien före anden, anden före materien, eller bägge samtidigt. Vi kan inte heller veta exakt hur vår verklighet efter punkten är beskaffad i sina minsta beståndsdelar. Somliga kallar det yttersta för Gud och förandligar det mönster som har bildats (mönstret av punkter på figurens övre plan). Ärkebiskop K. G. Hammar liknade det nyligen t.ex. vid ett allomfattande minne. Där han så småningom hoppas att ta plats. Andra kallar det yttersta för Naturen och ser slumpens lagar bakom det mönster som har bildats. Där finns inget medvetande. Mönstret är frukten av en naturlig utveckling som ingen har förutsett. Bara människorna själva har förutseende och förmåga till andligt skapande. Därmed har de blivit i stånd att förändra sina levnadsvillkor. Men, utvecklingen av människans förmåga i detta avseende sker inte genom att medvetandet bevaras som en själ med evigt liv. Det är i stället efterföljande generationer här på jorden, som svarar för att det medvetna framsteget förs vidare genom utbildning, praktisk verksamhet, studiet av böcker o.s.v. 14

15 Punktuniversum Det kosmiska medvetandeplanet-mönstret I universums utveckling Oändlighet och evighet Kosmisk energi Kosmisk existens Kosmiskt medvetande Kärlek och vishet eller slump? Estetik: Det sköna eller fula 3 Livsenergi. Individuell existens. Individuellt medvetande 1 2 Det Goda och Sanna eller det Onda och Falska Det individuella medvetandeplanet: Människans medvetna val i livet. Rum och tid = Livsenergi = Inriktining = Mål Livsenergins fördelning: 1. Alkoholkonflikten och problematisk livslinje. 2. Den individuella uppgiften 3. Samhörighetsuppgiften Livs- och världsåskådning Fig. Det nedre planet med den spindelliknande figuren illustrerar just den enskilda individens (här missbrukarens) medvetande och existens. Här gäller att denne skapar sitt eget liv genom att välja hur den livsenergi som han förfogar över fördelas på olika projekt i rummet och tiden. Den tredje ringens inskridande i det övre planet symboliserar hur det individuella medvetandet (=tankemönstret) söker ledning i det kosmiska (=de odelbara partiklarnas mönster). Alltefter vilken tolkning människan gör av åskådningsproblematiken, knyter 15

16 hon an till en etisk normkälla naturen, människan, Gud eller olika kombinationer och får ledning för vad hon skall göra med sitt liv. Olika tolkningar i den ontologiska frågan, ger skilda typer av intuitiv kunskap och etiskt sinnelag. Det är dock att märka att avgränsningen av materiens minsta beståndsdelar och det mönster de bildar från den enskilda människans medvetande och existens, enbart gjorts av pedagogiska skäl. I verkligheten är individen ett stycke oändlighet ( urstoff ) som tillfälligt bildar en människas mönster. Det är den konkreta innebörden av att SAMTIDIGT existera på två plan. Tanken är som sagt att individen samtidigt existerar på bägge medvetandeplanen. Frågan om en individuell existens efter döden blir öppen genom att det individuella medvetandet övergår i det kosmiska. Späds en människas föreställningsvärld ut i universum likt ett glas vatten i havet, eller bevaras den på något sätt? 16

17 Planeterna De nio planeterna kretsar kring solen i samma riktning och i nästan samma plan. Den osynliga kraft som håller dem kvar i deras banor är solens gravitationskraft. Utan denna kraft skulle samtliga planeter, jorden också, flyga rätt ut i rymden. Planeterna har inget eget ljus utan lyser med återkastat solljus. Solen är ett väldigt klot av virvlande vitglödande gaser, mer än en miljon gånger större än jorden. Utan dess ljus och värme skulle det inte finnas något liv på jorden. Planet Diam. (i km) Omloppstid runt solen (approx.) Merkurius dygn Venus dygn Jorden dygn Mars dygn Jupiter år Saturnus år Uranus år Neptunus år Pluto år 17

18 BEHANDLINGSPROCESSEN UNDER TREDJE STEGET TVÅ FÖRSLAG TILL SYMBOLER OCH NÅGOT OM BEHANDLINGSPROCESSENS VIDARE GÅNG Makrokosmos Behandlaren bör börja med att beskriva universums och jordens uppkomst. Det väldiga perspektivet i texterna sträcker sig nämligen från the Big Bang till människans nära döden upplevelser. Trådarna binds ihop genom att SOLEN används som SYMBOL för den skapande aktiviteten, vare sig det är Naturen eller Gud bakom verket. Man kan tolka universums tillblivelse som den Ursprungliga soluppgången och ljuset under nära döden upplevelsen som ett tecken på återkomsten till det eviga och oändliga varat. När människan betraktar stjärnhimlen en kristallklar vinternatt, anar hon sin plats i det stora sammanhanget. Hon grips av förundran. Vördnad. Relationen mellan solen och människan Alla människor har en positiv relation till solen. När ett litet barn ritar blir det ofta en sol och huvudfoting som framträder på pappret. Relationen mellan himlakroppen och människan förefaller att vara arketypisk. Också i de yttersta ögonblicken framträder solens utstrålning av värme och ljus som en symbol för människans aningar om det goda, eviga livet. När mor gick bort upplevde jag själv något av detta. Jag skrev i ett memorial: Morsus gick bort fredagen den 26 mars 1999 vid middagstid. Jag var på väg mellan Arboga och Linköping när det hände. Himlen öppnade sig och solen bröt fram. Nu gick mor in i ljuset, tänkte jag! På bilradion sjön Maritza Horn: Kärleken kommer, kärleken går. Ingen kan tyda dess lagar, en text av Nils Ferlin. Det goda andliga ljuset omslöt mor. Säkert mötte henne där morfar, mormor, syskonen, far och sönerna. Antagligen också svärdottern och barnbarnen. Kanske de allra minsta barnbarnsbarnen. 18

19 Vi som kände mor, kan föreställa oss den andliga kvaliteten i det ljus som hon återgick till och som nu genomströmmar oss alla. Genom hennes verksamhet har det fått en ny och hjärtligare dimension. Kärleken. Godheten. Det är så vi tänker på henne och bemöter varandra idag. Tack mor. Vila i frid. Snarlika visioner får många människor i laddade ögonblick, utan att för den skull vara speciellt religiösa eller tro på någon personlig gud. Lägg märke till vilken betydelse hennes verksamhet har haft för den andliga kvaliteten hos det ljus som nu genomströmmar oss alla. Här framträder ett radikalt humanistiskt perspektiv i förlängningen av solens utstrålning. Men solens plats i människornas historia framträder inte bara i personliga berättelser, utan också i samhälleliga riter och ekonomiska sammanhang. Redan under den yngre stenåldern stod solen sålunda i centrum för kollektivets existentiella upplevelser. Det vet vi bl.a. genom det material som publicerats angående stensättningen Stonehenge i södra England. Solens arketypiska relation till människan kommer också till uttryck vid livets slutskede. Genom den forskning som bedrivits kring nära döden upplevelser, känner vi till att det vita, andliga ljuset omsluter människan när hon tar steget över till evigheten. Många har upplevt detta ögonblick så starkt att de tyckt sig upptas i himmelriket! Det konkreta innehållet i deras vidare öden på den andra sidan påminner då ganska mycket om den vision beträffande min mors bortgång, som jag återgav här ovan. Behandlaren kan säkert hitta många andra konkreta sätt att ta upp relationen mellan solen och människan. Det är egentligen frågan om att gestalta den oändliga oförstörbara energins övergång i ändliga former och dess återgång till det oändliga. Ljuset symboliserar det kosmiska stoff som vi alla är gjorda av. Det finns många möjligheter att anknyta till detta eviga tema i det praktiska livet. Klienten har säkert egna erfarenheter som kan gestaltas. Och man kan alltid bygga på observationer här och nu. 19

20 Mikrokosmos Nästa symboliska inslag i behandlingen handlar om livets uppkomst och utveckling, enligt den naturvetenskapliga forskningen. Man griper tillfället att jämföra tillkomsten av universum med skapelsen av människan. Vilken roll spelar Gud och Människan som allsmäktiga och allestädes närvarande andliga makter i makro- respektive mikrokosmos? Det blir naturligt att föra in alkoholproblematikerns eget beslut när det gäller drogvanor och hälsa i sammanhanget. Kan analogin mellan makro- och mikrokosmos drivas längre? Kanske samhället kan ses som ett mellankosmos, där den andliga makten utgörs av kommunstyrelsen eller regeringen, medan människan som mikroorganism utsätts för besluten? Tre tolkningsperspektiv Mot bakgrund av det naturvetenskapliga basmaterialet utvecklas sedan de nämnda tre tolkningsperspektiven ett humanistiskt, ett panteistiskt och ett kreationistiskt. Ett urval av idéer och tänkare presenteras, som ligger i linje med Fallvikmodellens humanistiska helhetssyn missbrukaren skall kunna känna tillit till sig själv och omgivningen, lyckas att förändra sin alkoholproblematiska livslinje och finna rätt plats i det stora sammanhanget. Varje tolkningsperspektiv ger ett svar på frågorna om verklighetens beskaffenhet, den etiska hållningen till alkohol och vilken samhällssyn som är att föredra. Hur skall man gå till väga vid val av perspektiv? Huvudregeln är att klienten själv får avgöra vilket synsätt han föredrar. I de allra flesta fall har vi emellertid funnit att man kan börja med att presentera alla tre. Klienten får på det sättet en orientering om några av möjligheterna innan han träffar sitt val. Samtidigt finns chansen för honom att snickra ihop en egen åskådning av de olika idéerna. Det krävs finkänslighet av behandlaren det gäller att bekräfta och följa upp klientens framsteg, medan den egna åsikten ofta får träda tillbaka. Diskussionsfrågor Efter tolkningsperspektiven följer ett begränsat antal diskussionsfrågor. Frågorna följer uppläggningen av de tre synsätten. De är en minimiram som behandlaren bör kunna fylla ut, om han skall gå iland med sin uppgift. Försök därför, som terapeut, först att besvara frågorna innan du diskuterar dessa med klienten! 20

21 Använd videofilmer, bandinspelningar och böcker när det är lämpligt! Efter texterna följer en sammanställning av det material som författaren hänvisar till i de olika avsnitten, samt en del annat som man kan ha nytta av när det gäller att utveckla perspektiven. Till slut. Kom ihåg att det är det fenomenografiska arbetssättet som är grunden för uppbyggandet av tillit, samförstånd och samverken. Bara en sådan behandlingsrelation bär frukt på längre sikt! 21

22 OM SKAPELSEN Först visas en videofilm som beskriver naturvetenskapsmännens uppfattning om hur världsalltet inklusive planeten jorden kan ha kommit till. Universums skapelse Den första diskussionspunkten handlar om hur universum har uppstått för cirka 15 miljarder år sedan. Den teori som en stor majoritet av forskare ansluter sig till innebär att världsalltet skapades genom ett slags explosion eller expansion av en oändligt liten komprimerad punkt, en utveckling som man har kallat the Big Bang, den Stora Smällen. Under detta händelseförlopp uppstod sedan en glödande sfär av energi, och i nästa skede allteftersom universum svalnade väte- och heliumkärnor, samt efter cirka år atomer. En jämförelse kan göras med den religiösa idén att universum skapades av Gud med hjälp av den Andliga Solen, som framlades av den svenske naturvetenskapsmannen Emanuel Swedenborg ( ) på 1700-talet. Kärleken och Visheten får här ta samma plats som energin och dess mönsterbildning under omvandlingen av verkligheten. Jordens uppkomst Den andra diskussionspunkten gäller vår planets tillkomst. Här står forskarna på betydligt säkrare mark. Därför bör processen framställas något noggrannare: Vår sol har fötts för omkring 5 miljarder år sedan ur ett väldigt moln av gaser, till största delen väte och stoft. Molnet började krympa samman, eftersom gravitationen drog alla dess partiklar mot varandra. I och med att molnet blev mindre hettades det upp och började glöda. Molnet av heta gaser roterade allt snabbare ju mer det krympte och lyste samtidigt allt starkare. Rotationen gav det formen av ett tillplattat klot omgivet av en skivliknande ring av gaser och stoft. Molnets centrum fortsatte att krympa, ända tills den oerhörda värmen längst in satte igång en kärnreaktion som gav solen dess energi. Den platta skivan kondenserades samtidigt till jorden och de andra planeterna, alla kretsande kring solen. 22

23 Swedenborg tillämpade också här sin hypotes om att jorden skapats av Gud med hjälp av den Andliga Solen den naturliga solen betraktade han som ett verktyg och ett stöd under processens successiva gång. Swedenborgs vision inbjuder osökt till en panteistisk betraktelse (panteism = allt är besjälat). Under den senare exkluderar man helt enkelt den fristående Guden från utvecklingen och räknar blott med en substans. Big Bang och den Andliga Solen blir två sidor av samma verklighet och Naturen lika med Gud. På det sättet kan man tänka sig både naturvetenskapliga och kreativa tolkningar av universums tillblivelse. Livets och arternas uppkomst Den tredje diskussionspunkten gäller livets och arternas uppkomst. Samtalen börjar med att behandlaren visar en videofilm om Charles Darwin ( ) och hans forskning. Filmen ger en uppfattning om hur livet kan ha uppstått för cirka 3,5 miljarder år sedan. I det varma urhavet bildades först mikrosfärer, sedan enkla prokaryota celler med arvsmassa ( DNA ) utspridd innanför sina membran och slutligen efter ytterligare cirka 1,7 miljarder år mer komplicerade eukaryota celler med arvsmassan organiserad i en kärna. Redan cellen hade alla livets kännetecken den kunde svara på retning, uppta näring, avge avfallsprodukter och föröka sig. När omgivningen förändrades försökte flera celler att samverka för att lättare kunna tillfredsställa sina behov. På det sättet uppstod nya mer sammansatta livsformer växter, djur. Dessa nya livsformer var emellertid inte garanterade någon plats på jorden. Tvärtom fick varje individ kämpa för sin plats i tillvaron. De som anpassade sig bäst överlevde, andra dog ut. Under vissa skeden utplånades hela arter. Livet bytte skepnader. Darwin blottlade mekanismerna i denna utvecklingsprocess. Normalt produceras fler avkommor än vad som är nödvändigt för att upprätthålla en konstant population. Samtidigt är de livsnödvändiga resurserna t.ex. födan begränsade. Därigenom uppstår en konkurrens om livsbetingelserna, som resulterar i att de bäst anpassade överlever. Genom processen sker en ackumulation av de variationer som förbättrar livschanserna. Darwin sammanfattade: Arterna utvecklas genom mångfald, variation och NATURLIGT URVAL! 23