Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. peter.wirbing@telia.com Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen"

Transkript

1 Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

2 Detta ska jag berätta om n Riskbruk och beroende kännetecken och skillnader n Den kidnappade hjärnan (och hur man kan återerövra sin hjärna) n Psykisk ohälsa och problem med alkohol och droger hönan eller ägget eller har det någon betydelse n Om återfallsprevention (ÅP) berättat utifrån beteendeanalysen, och n Om motiverande samtal (MI) som ett inslag i ÅP, och annan psykosocial behandling

3 Mitt förslag till arbetssätt n Korta teoretiska introduktioner n Reflektionspass n Jag demonstrerar ibland n Ni övar då och då n Vi utforskar tillsammans utifrån frågorna: Hur stämmer det här med våra erfarenheter? På vilka sätt kan vi använda den här kunskapen i våra klientmöten?

4 Vi börjar här n Riskbruk och beroende kännetecken och skillnader

5 Den vanligaste missbrukaren! n En man i yngre medelåldern, som riskbrukar alkohol. Han är gift eller sambo, har minderåriga barn, arbetar heltid, och han identifierar sig inte alls som missbrukare. n Han är en av ca svenska riskbrukare av alkohol

6 Riskbruk ett försök till definition n Normalkonsumenten av alkohol dricker ca 1 flaska vin (eller motsvarande) per vecka som kvinna och ca 1,5 flaska vin som man n Riskbrukaren dricker det dubbla eller mer n Men framförallt intensivdricker riskbrukaren = berusningsdricker regelbundet n Riskbrukare enligt primärvårdstudier: - Unga män, 40 procent (00-tals fenomen) - Unga kvinnor: 20 procent (00-tals fenomen) kvinnor: 30 procent (00-tals fenomen) - Samtliga: 20 procent

7 Riskbruk en mer formell definition n Riskbruk, utvecklat av allmänmedicinen, en diagnos men också ett pedagogiskt hjälpmedel n Mer än 14 standardglas/vecka (män) n Mer än 9 standardglas/vecka (kvinnor) n Återkommande intensivdrickande, 4 respektive 5 standardglas per tillfälle n Riskbeteende, både på kort och lång sikt för psykisk och somatisk ohälsa, och beroende

8 Riskbruk övergår ibland till ett beroende, exemplet alkohol n Övergången är glidande, och inte absolut n Men även vid tidiga beroendetecken rekommenderas nykterhet, vid riskbruk är rekommendationen att dricka hälsosmartare n Beroendetecken: - Abstinens. Bakrus är inte abstinens! - Mycket hög alkoholkonsumtion - Dricker allt mer sällan måttligt - Allt mer allvarliga sociala konsekvenser - Väljer drickande framför annat som tidigare var viktigt

9 Alkoholberoende en sjukdom n Belöningssystemet i hjärnan har byggts om n En sensisitering uppstår = motorvägar för alkohol och droger = sug och kontrollförlust n DSM-V, en medicinsk störning av hjärnans funktion

10 Alkoholberoende en komplex störning för lång tid n Ca svenskar är alkoholberoende n Ca lever i utanförskap n Störning av hjärnans funktion och beteende n Kräver ett behandlingsteam med flera olika (och uthålliga) specialister n Målet är nu bra livskvalitet med få och korta återfall, och det lyckas vi med lika bra eller bättre än andra specialister som behandlar kroniska, livsstilsrelaterade störningar, som t ex högt blodtryck och diabetes typ 2!

11 Så här ser alkoholproblemet ut i den kliniska vardagen n Den alkoholberoende har en mycket hög alkoholkonsumtion. Riskdrickare dricker oftast mindre n Riskdrickaren har bakrus men inte abstinens n Den alkoholberoende dricker sällan måttligt. Riskdrickaren dricker måttligt vid många eller t o m de flesta tillfällen n Riskdrickaren har oftast en socialt stabil situation. Kan t ex beskriva gräl med sin hustru, medan den alkoholberoende kan beskriva en alkoholorsakad skilsmässa eller ett alkoholorsakat avsked från sitt arbete n Den alkoholberoende har ofta allvarliga medicinska problem. Riskdrickaren har måttliga, men de finns ofta n Båda har alkoholrelaterad psykisk ohälsa. Riskbrukaren beskriver ofta oro, trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Den alkoholberoende har axel 1 diagnoser.

12 Så här är problembilden nu enligt missbruksutredningen n Riskbruk alkohol n Alkoholberoende Upp 20 procent på 10 år! n Riskbruk narkotika n Narkotikaberoende Upp 15 procent på 10 år! n Doping, regelbundet n Läkemedelsberoende

13 Så här ser alkoholproblemet ut i den kliniska vardagen n Drygt 40 procent av unga vuxna män och drygt 20 procent av unga vuxna kvinnor är riskkonsumenter av alkohol n På arbetsplatser har uppskattningsvis omkring 20 procent ett riskbruk n I årskurs 9 har upp till hälften av pojkarna och flickorna upplevt problem med alkohol n Bland klienter i socialtjänsten har upp till 30 procent ett alkoholproblem och lika många ett blandmissbruk n På en psykosavdelning kan var tredje patient ha ett riskbruk av alkohol

14 Så här ser alkoholproblemet ut i den kliniska vardagen n 60 procent av kvinnor och 40 procent av männen med beroende av alkohol har också en psykisk diagnos n Vanliga diagnoser är ångest, depression, bipolär sjukdom, och antisocial personlighetsstörning för män n Hälften av alla självmordsoffer hade alkohol i blodet

15 Alkohol och droger som en överlevnadsstrategi n n n n Som en överlevnadsstrategi vid en traumatisk uppväxt och psykisk sjukdom Alkohol och droger blir en strategi för att reglera svåra känslor och negativa tankar Två till tre gånger förhöjd risk, särskilt vid bipolär sjukdom och schizofreni (60-80 procent har alkohol- och drogproblem) Innebär en drastisk ökning av risken för sociala problem och hälsoproblem 1 procent blir farliga

16 Alkohol och droger som en livsstil n n n n Som en livsstil bland unga i utanförskap Man skapar en gatukultur där det blir hedervärt och respektabelt att leva utanför samhället Droger, både att sälja och använda, och kriminalitet fyller funktionen att ge pengar och status och är ett sätt att profilera sig i förhållande till majoritetssamhället Ett närmast övertydligt exempel på hur strukturella brister skapar drogproblem

17 Ett första reflektionspass n Resonera där ni sitter under några minuter utifrån frågorna: - Hur stämmer det här med dina erfarenheter? - Hur kan du använda det här sättet att resonera och de här kunskaperna i dina möten med klienter? - Vad behöver jag göra ännu tydligare?

18 Vi pausar i 3 minuter!

19 Vi fortsätter med detta n Den kidnappade hjärnan (och hur man kan återerövra sin hjärna) n Psykisk ohälsa och problem med alkohol och droger hönan eller ägget eller har det någon betydelse

20 Den kidnappade hjärnan Att lära oss hur hjärnans belöningssystem fungerar Hur beroende kan beskrivas som att belöningssystemet är kidnappat av alkohol och droger Vad som kan återställa ett av alkohol och droger kidnappat belöningssystem Varför vi får en sen och utdragen abstinens när vi blivit nyktra och drogfria, och hur den kan hanteras

21 Ge mig 18 skålar med vin, därför att jag älskar att vara full (Egyptisk kvinna, 2000 år f v t) n Alkohol och droger befriar oss från vårt vardagsjag och vår egen historia n Vi drar oss undan, vi går i en inre exil n Ruset är ett sätt att kapsla in oss i nuet n Kanske en lika relevant fråga som frågan Hur mycket dricker du? är frågan När flyr du?

22 Den påverkade hjärnan n Steg 1, Hjärnbarken bedövas, vår analytiska förmåga försvinner + och vår tidsuppfattning n Steg 2, Mellanhjärnan tar plats, känslorna tar över + blir självcentrerade n Steg 3, Reptilhjärnan får kommandot, reflexerna styr oss

23 Drömmen om det perfekta ruset n Det räcker med ett perfekt rus, det slår ut alla obehagliga. Det är samma mekanism som att spela på roulett, en gång vann du n För en del människor är det kompensatoriska i ruset viktigare n De får ett bättre rus n Eller har en livssituation som gör att de har ett mycket större behov av att fly den nyktra och drogfria verkligheten i ett rus

24 Två principer konkurrerar i hjärnan n Det finns en ständig konflikt mellan de sociala krav som ställs på oss och hur hjärnan arbetar n Hjärnan vill styra oss till balans: är vi trötta får vi signaler om att vila, är vi hungriga vill vi äta n Det som är socialt bra för oss kan innebära att vi måste åsidosätta våra omedelbara biologiska behov n För att välja bort den omedelbara belöningen krävs att hjärnan via pannloberna aktiverar vår motivation och våra långsiktiga mål

25 Hjärnans belöningssystem n Belöningssystemets centrum är känslohjärnan, amygdala, en gammal del av hjärnan, men belöningssystemet har också kopplingar till pannloberna, en sent utvecklad del av vår hjärna n Belöningssystemet styr våra beteenden, men inte helt ensam. Pannloberna kan bromsa och ibland ta över!

26 Hjärnans belöningssystem n Får oss att upprepa vissa beteenden evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns hos alla däggdjur. n Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta, dricka och fortplanta sig. n Utlöser dopaminduschar i hjärnan. Ökad dopaminaktivitet = lustkänsla. n Primära syftet ge vällust = motiverad

27 Hjärnans belöningssystem n Substanser och beteenden som t ex spel om pengar är betydligt mer potenta utlösare av hjärnans belöningssystem än naturligt förstärkande beteenden. n De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan lär sig att föredra att bli belönad och få dopaminduschar av substanser eller spel om pengar. n Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt problembeteendet.

28 Hjärnans belöningssystem n Amfetamin/kokain n Dopamin direkt n Heroin/opiater n Via endorfiner n Alkohol/cannabis n Via bla serotonin n Benzodiazepiner n Via GABA

29 Så stannar vi upp ett tag! n Har du någon fråga? n Har jag varit tydlig?

30 Hjärnans belöningssystem n Beroendepatienten kan ha att kämpa med upp till tre särdrag i hjärnans belöningssystem: 1. Signalsubstanser i obalans. Biologiska delförklaring till syndromet Postakut abstinens, PAA. 2. Ett nedärvt över- eller underaktivt belöningssystem 3. Ett övertränat och överkänsligt belöningssystem

31 Hjärnans belöningssystem, särdrag 1 n Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna Dopamin Utåtvänt rus På kort sikt På lång sikt Opiater Inåtvänt rus GABA Lugn Sömn Glutamat Minne Inlärning Serotonin Impulser Stämningsläge

32 Hjärnans belöningssystem, särdrag 2 n En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll för risken att få problembeteenden. n Hypotes finns att beroende personer har ett nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan = minskad känslighet för naturliga förstärkare = lätt uttråkad och nedstämd Väljer gärna extrema lösningar, arbete, träning och ibland substanser och spel för att få igång dopaminsystemen n Eller ett överaktivt dopaminsystem = ökad känslighet för alkoholens och drogers effekter. Turboeffekt. Generell riskfaktor, men särskilt i kombination med psykosocial stress

33 Hjärnans belöningssystem, särdrag 3 n Belöningssystemet i hjärnan byggs om n En sensisitering uppstår = motorvägar för alkohol och droger = sug och kontrollförlust n DSM-V, en medicinsk störning av hjärnans funktion

34 Hjärnans belöningssystem, särdrag 3 n Nykter och drogfri hjärna: Talamus Hjärnbarken Belöningssystemet n Alkohol- och drogpåverkad hjärna: Talamus (Hjärnbarken) Belöningssystemet = stimuli relaterade till alkohol och droger når hjärnan i en obearbetad form

35 Pannloberna vår allierade n Pannloberna är evolutionärt sett den senast utvecklade delen av hjärnan och hantera våra högre tankeförmågor n De kontrollerar impulser och värderar utfallet av våra beslut och handlingar (riskvärdering) n Pannloberna kan få oss att avstå från kortsiktiga belöningar till förmån för långsiktiga konsekvenser och belöningar Figur hämtad: medicine/ laureates/ 2000/ press-sv.html

36 Pannloberna vår allierade n Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi tränar desto starkare blir vi att kunna motstå kortsiktiga belöningar n Kan bli vår allierade i kampen mot impulser och alkoholoch drogsug n Dilemmat: Under ett beroende är amygdala övertränat och har dominerar över pannloberna! Figur hämtad: medicine/ laureates/ 2000/ press-sv.html

37 Hjärnan är sårbar för alkohol och droger n Våra pannlober kan ha svårt ibland att hävda sig när alkohol och droger ger upphov till ett onormalt påslag i belöningssystemet n Kokain kan motivera försöksdjur att trycka på en spak flera hundra gånger för en enda dos n Belöningssystem kan med tiden bli överkänsligt för alkohol och droger, så kallad sensisitering n Stress kan aktivera känslohjärnan amygdala = oro, nedstämdhet och sömnproblem n Trauman kan ge låga nivåer av endorfiner n Impulsivitet kan öka sårbarheten

38 Tonåringars omogna hjärnor n Det är först vid 20 till 25 års ålder som frontalloben har mognat, platsen för vår riskbedömning och långsiktiga tänkande n I en omogen hjärna går signalerna mellan nervcellerna långsammare n Belöningssystemet, och särskilt känslohjärnan amygdala, är aktivare i den omogna hjärnan = en stark motor som inte bromsas och styrs frontalloberna på grund av deras omognad n En biologisk förklaring till de riskbeteenden som ofta kännetecknar tonårstiden

39 Så stannar vi upp ett tag! n Har du någon fråga? n Har jag varit tydlig? n Vad tänker du om det här som vi resonerat om? Vad betyder det för dig? Vad får du för tankar?

40 Postakut abstinens PAA Post = efter den akuta abstinensen PAA är ett bio-psyko-social syndrom Bio = hjärnans belöningssystem PAA Psyko = man har lär sig att hantera olika situationer (positiv och negativ förstärkning) med alkohol, droger eller spel. Social = hur mycket psykosocial stress man utsätts för.

41 PAA handlar till stor del om en hjärna i obalans n Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna Dopamin Utåtvänt rus På kort sikt På lång sikt Opiater Inåtvänt rus GABA Lugn Sömn Glutamat Minne Inlärning Serotonin Impulser Stämningsläge

42 PAA syndromet PAA-syndromet n n n n n n n Kognitiva störningar Minnesstörningar Känslomässig instabilitet Sömnstörningar Koordinationsproblem Stresskänslighet Pågår 3-12 månader efter inledd alkohol-/narkotika- eller spelfrihet. Fritt efter Gorski T (1995). Vid sunda vätskor.

43 Egenvård vid PAA Vad göra vid PAA? n Motionera n Använd avslappning n Ha regelbundna kostvanor. n Undvik stress n Tacka nej till överkrav n Berätta för anhöriga och andra närstående personer n Acceptera viss grad av PAA n Komplettera vid behov med läkemedelsstöd n Studier tyder på att hjärnan återhämtar sig stegvis, viss förbättring efter 3 månader och full återhämtning efter 12 månader

44 Ett andra reflektionspass n Resonera där ni sitter under några minuter utifrån frågorna: - Hur stämmer det här med dina erfarenheter? - Hur kan du använda det här sättet att resonera och de här kunskaperna i dina möten med klienter? - Vad behöver jag göra ännu tydligare?

45 Vi pausar i 5 minuter!

46 Vi avslutar med detta n Om återfallsprevention (ÅP) berättat utifrån beteendeanalysen, n Och hur MI kan vara ett inslag i ÅP

47 Återfallsprevention utifrån KBT vid dubbeldiagnoser n Kim Mueser betonar ÅP som metod vid stöd och behandling vid dubbeldiagnoser n Evidensgraden för ÅP utifrån KBT är 1, d v s den högsta n ÅP = en strukturerad metod för att lära sig handfasta färdigheter för svåra lägen, som t ex att kognitivt vinna överpåträngande tankar om drogers nödvändighet, att härbärgera och komma förbi drogsug, att tacka nej på ett effektivt sätt till erbjudanden, och att hitta alternativa förstärkare n Målet, att ge klienten en verktygslåda av kognitiva och beteendemässiga färdigheter, och härigenom en faktisk och ökad kompetenskänsla!

48 Hjärnan och ÅP hänger ihop! n Färdigheterna i ÅP handlar mycket om att träna pannloberna och göra dem starkare och minska inflytandet av känslohjärnan, t ex genom att kartlägga fördelarna av nykterhet och drogfrihet, och träna oss att hålla det i minnet bland annat genom påminnelsekort n ÅP handlar också om att hitta nyktra och drogfria sätt att få dopaminduschar i hjärnan, men nu på naturliga sätt!

49 n Integrerad behandling vid dubbeldiagnoser Peter Wirbing och Stefan Borg. Studentlitteratur (2011)

50 Återfall är inte en blixt från en klar himmel n Stimuli Respons Konsekvens n Oro Dricker Lugn n Utvecklas över tid till den dominerade copingstrategin och i slutfasen ibland till den enda som uppfattas som tillgänglig och säker n Stimuli Respons Konsekvens n Oro Dricker Lugn

51 Demonstration av en ÅP-lektion om att tacka nej till alkohol och droger n Ur DVD filmen ÅP på institution (SiS 2012, under arbete) n Lyssna och observera n Vad uppfattar ni som KBT i detta?

52 MI har en växande roll vid behandling av klienter med dubbeldiagnos n Kim Mueser, professor i psykiatri, och ledande forskare i USA i integrerad behandling lyfter fram MI som samtalsstil i manualen Integrated Treatment for Dual Disorders (2002) n MI effektivt vid samtal om kost, motion, tobak, riskabla alkoholvanor och drogvanor n Vanliga strategi, att använda MI som förbehandling = ökad följsamhet, t ex till öppenvård inför utskrivning eller till läkemedelsbehandling

53 Märkte ni MI som samtalsstil i lektionen? n Rådgivaren lyssnar mer än ger råd och informerar n Klienten får vara expert på sig själv n Rådgivaren ger plats för klientens idéer n Rådgivaren visar respekt för klientens autonomi n Målet är att tydliggöra och förstärka klientens egen motivation, och inte minst, att stötta klientens kompetenskänsla

54 Ett tredje reflektionspass n Resonera där ni sitter under några minuter utifrån frågorna: - Hur stämmer det här med dina erfarenheter? - Hur kan du använda det här sättet att resonera och de här kunskaperna i dina möten med klienter? - Vad behöver jag göra ännu tydligare?

55 Några lästips och tips om hemsidor för dig som vill fördjupa dig n Beroendemedicin. J Franck och Ingrid Nylander. Studentlitteratur n Handbok i missbrukspsykologi. Claudia Fahlke (red). Liber n Riskbruk och missbruk. K Johansson och P Wirbing. Natur och Kultur 2008 (2:a upplagan) n n n n Artikelserie i Psykologtidningen om beroende. Redaktör Claudia Fahlke n Alkohol och Narkotika. CAN:s tidskrift

56 Några lästips och tips om hemsidor för dig som vill fördjupa dig n Motiverande samtal vid psykisk ohälsa och samsjuklighet. L Ortiz, häfte n När förändring är svårt. Att hantera motstånd med motiverande samtal. L Ortiz. Natur och Kultur n (Paul Ernshaw och Rory Allot) n Återfallsprevention. L Saxon och P Wirbing. Studentlitteratur n Integrated Treatment for Dual Disorders. A Guide. K Mueser m fl. The Guilford Press n Integrerad behandling vid alkohol- och drogproblem och samtidig psykisk sjukdom. S Borg och P Wirbing). Studentlitteratur 2011.

57 Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

58 Vad är beroende och vad är psykisk sjukdom av det vi ser? n Riskbruk alkohol: nedstämdhet och oro, sömnstörningar, psykosocial stress n Beroende av alkohol: depression och ångest, kognitiva störningar, uttalad psykosocial stress n Cannabis: kognitiva svårigheter, panikångest, psykosocial stress n Amfetamin/kokain: utmattning, depression, paranoia n Hallucinogener: utmattning, ångest

59 Låt oss börja med ett MI-samtal med en klient om suget efter alkohol n Behandlaren: Hur skulle du vilja att det var? n Klienten: Att jag kunde höra tankarna bara då och då men inte bry mig, om du förstår vad jag menar. Jag försöker skjuta bort dom, men det går inte så bra. Då dricker jag, men jag vill ju vara nykter. Jag mår bäst då! n Behandlaren: Du har fattat ett beslut, du vill vara nykter. Det är viktigt för dig. n Klienten: Ja, så är det. Jag vill inte bli inlagd igen.

60 Låt oss börja med ett MI-samtal med en klient om suget efter alkohol n Behandlaren: Du har hitta ett skäl för nykterhet som är viktigt för dig. Samtidigt vet du inte riktigt hur du ska kunna hantera alkoholsuget. Vad gör du ändå ibland som fungerar bra? n Klienten: Ibland funkar det att jag går ut och bara går och går. n Behandlaren: Ok, du har redan ett sätt som fungerar och som passar dig. n Klienten: Men det måste finnas något enklare sätt.

61 Låt oss börja med ett MI-samtal med en klient om suget efter alkohol n Behandlaren: Jag har en idé, jag vet inte om det passar dig, men om du vill kan jag berätta. n Klienten: Ok, visst. n Behandlaren: Det kallas sugsurfing

62 MI är en samtalsstil för att tydliggöra och förstärka en persons motivation n Kännetecknande är en lyssnande och framkallande samtalsstil med öppna frågor och reflektioner som hjälper en klient att få tankar i en riktning mot förändring; - det här är nog viktigt för mig, jag hör mig ju själv säga det - och, helt hopplös är jag kanske inte n Resonera två och två i ett par minuter vad du hittar av MI i dialogen, och hur det kanske är hjälpsamt!

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Återfallspreventiva samtal

Återfallspreventiva samtal Återfallspreventiva samtal en anpassad metod i missbruksbehandling Innehåll Vad är återfallprevention? Varför är det viktigt att arbeta med återfallsprevention och återhämtning? De anpassningar vi gjort

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Att förebygga återfall

Att förebygga återfall Att förebygga återfall arbetsbok för kursdeltagare REVIDERAD VERSION Färdighetsträning vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz och Peter Wirbing SiS arbetsbok för färdighetsträning vid problem

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal - introduktion BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal en introduktion Liria Ortiz MI lärare (MINT), leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), lärare och

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola, Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden. Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.

Läs mer

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod Återfallsprevention Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition i kognitiv beteendeterapi (KBT), som fokuserar på omlärande strategier utifrån kartläggning av dysfunktionella

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP)

ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP) ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP) -tankar och erfarenheter från Socialmedicin i Stenungsund Reagan Andersson Inger Åhsman Vad är återfallsprevention? 1 Lapse och relapse Fall / snedsteg En enstaka avgränsad händelse

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder?

Ungdomar och rikstagande. Hur rustar jag mig som förälder? Ungdomar och rikstagande Hur rustar jag mig som förälder? Obalans mellan olika hjärnområdens mognad Känslor, drifter och kognitiva funktioner mognar tidigt Kontrollerande funktioner mognar sent Ta risker

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Att förebygga återfall

Att förebygga återfall Att förebygga återfall MANUAL FÖR KURSLEDARE REVIDERAD VERSION Färdighetsträning vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz och Peter Wirbing. SiS manual för återfallspreventiv behandling. 2013

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta

Läs mer