Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras. peter.wirbing@telia.com Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen"

Transkript

1 Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

2 Detta ska jag berätta om n Riskbruk och beroende kännetecken och skillnader n Den kidnappade hjärnan (och hur man kan återerövra sin hjärna) n Psykisk ohälsa och problem med alkohol och droger hönan eller ägget eller har det någon betydelse n Om återfallsprevention (ÅP) berättat utifrån beteendeanalysen, och n Om motiverande samtal (MI) som ett inslag i ÅP, och annan psykosocial behandling

3 Mitt förslag till arbetssätt n Korta teoretiska introduktioner n Reflektionspass n Jag demonstrerar ibland n Ni övar då och då n Vi utforskar tillsammans utifrån frågorna: Hur stämmer det här med våra erfarenheter? På vilka sätt kan vi använda den här kunskapen i våra klientmöten?

4 Vi börjar här n Riskbruk och beroende kännetecken och skillnader

5 Den vanligaste missbrukaren! n En man i yngre medelåldern, som riskbrukar alkohol. Han är gift eller sambo, har minderåriga barn, arbetar heltid, och han identifierar sig inte alls som missbrukare. n Han är en av ca svenska riskbrukare av alkohol

6 Riskbruk ett försök till definition n Normalkonsumenten av alkohol dricker ca 1 flaska vin (eller motsvarande) per vecka som kvinna och ca 1,5 flaska vin som man n Riskbrukaren dricker det dubbla eller mer n Men framförallt intensivdricker riskbrukaren = berusningsdricker regelbundet n Riskbrukare enligt primärvårdstudier: - Unga män, 40 procent (00-tals fenomen) - Unga kvinnor: 20 procent (00-tals fenomen) kvinnor: 30 procent (00-tals fenomen) - Samtliga: 20 procent

7 Riskbruk en mer formell definition n Riskbruk, utvecklat av allmänmedicinen, en diagnos men också ett pedagogiskt hjälpmedel n Mer än 14 standardglas/vecka (män) n Mer än 9 standardglas/vecka (kvinnor) n Återkommande intensivdrickande, 4 respektive 5 standardglas per tillfälle n Riskbeteende, både på kort och lång sikt för psykisk och somatisk ohälsa, och beroende

8 Riskbruk övergår ibland till ett beroende, exemplet alkohol n Övergången är glidande, och inte absolut n Men även vid tidiga beroendetecken rekommenderas nykterhet, vid riskbruk är rekommendationen att dricka hälsosmartare n Beroendetecken: - Abstinens. Bakrus är inte abstinens! - Mycket hög alkoholkonsumtion - Dricker allt mer sällan måttligt - Allt mer allvarliga sociala konsekvenser - Väljer drickande framför annat som tidigare var viktigt

9 Alkoholberoende en sjukdom n Belöningssystemet i hjärnan har byggts om n En sensisitering uppstår = motorvägar för alkohol och droger = sug och kontrollförlust n DSM-V, en medicinsk störning av hjärnans funktion

10 Alkoholberoende en komplex störning för lång tid n Ca svenskar är alkoholberoende n Ca lever i utanförskap n Störning av hjärnans funktion och beteende n Kräver ett behandlingsteam med flera olika (och uthålliga) specialister n Målet är nu bra livskvalitet med få och korta återfall, och det lyckas vi med lika bra eller bättre än andra specialister som behandlar kroniska, livsstilsrelaterade störningar, som t ex högt blodtryck och diabetes typ 2!

11 Så här ser alkoholproblemet ut i den kliniska vardagen n Den alkoholberoende har en mycket hög alkoholkonsumtion. Riskdrickare dricker oftast mindre n Riskdrickaren har bakrus men inte abstinens n Den alkoholberoende dricker sällan måttligt. Riskdrickaren dricker måttligt vid många eller t o m de flesta tillfällen n Riskdrickaren har oftast en socialt stabil situation. Kan t ex beskriva gräl med sin hustru, medan den alkoholberoende kan beskriva en alkoholorsakad skilsmässa eller ett alkoholorsakat avsked från sitt arbete n Den alkoholberoende har ofta allvarliga medicinska problem. Riskdrickaren har måttliga, men de finns ofta n Båda har alkoholrelaterad psykisk ohälsa. Riskbrukaren beskriver ofta oro, trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Den alkoholberoende har axel 1 diagnoser.

12 Så här är problembilden nu enligt missbruksutredningen n Riskbruk alkohol n Alkoholberoende Upp 20 procent på 10 år! n Riskbruk narkotika n Narkotikaberoende Upp 15 procent på 10 år! n Doping, regelbundet n Läkemedelsberoende

13 Så här ser alkoholproblemet ut i den kliniska vardagen n Drygt 40 procent av unga vuxna män och drygt 20 procent av unga vuxna kvinnor är riskkonsumenter av alkohol n På arbetsplatser har uppskattningsvis omkring 20 procent ett riskbruk n I årskurs 9 har upp till hälften av pojkarna och flickorna upplevt problem med alkohol n Bland klienter i socialtjänsten har upp till 30 procent ett alkoholproblem och lika många ett blandmissbruk n På en psykosavdelning kan var tredje patient ha ett riskbruk av alkohol

14 Så här ser alkoholproblemet ut i den kliniska vardagen n 60 procent av kvinnor och 40 procent av männen med beroende av alkohol har också en psykisk diagnos n Vanliga diagnoser är ångest, depression, bipolär sjukdom, och antisocial personlighetsstörning för män n Hälften av alla självmordsoffer hade alkohol i blodet

15 Alkohol och droger som en överlevnadsstrategi n n n n Som en överlevnadsstrategi vid en traumatisk uppväxt och psykisk sjukdom Alkohol och droger blir en strategi för att reglera svåra känslor och negativa tankar Två till tre gånger förhöjd risk, särskilt vid bipolär sjukdom och schizofreni (60-80 procent har alkohol- och drogproblem) Innebär en drastisk ökning av risken för sociala problem och hälsoproblem 1 procent blir farliga

16 Alkohol och droger som en livsstil n n n n Som en livsstil bland unga i utanförskap Man skapar en gatukultur där det blir hedervärt och respektabelt att leva utanför samhället Droger, både att sälja och använda, och kriminalitet fyller funktionen att ge pengar och status och är ett sätt att profilera sig i förhållande till majoritetssamhället Ett närmast övertydligt exempel på hur strukturella brister skapar drogproblem

17 Ett första reflektionspass n Resonera där ni sitter under några minuter utifrån frågorna: - Hur stämmer det här med dina erfarenheter? - Hur kan du använda det här sättet att resonera och de här kunskaperna i dina möten med klienter? - Vad behöver jag göra ännu tydligare?

18 Vi pausar i 3 minuter!

19 Vi fortsätter med detta n Den kidnappade hjärnan (och hur man kan återerövra sin hjärna) n Psykisk ohälsa och problem med alkohol och droger hönan eller ägget eller har det någon betydelse

20 Den kidnappade hjärnan Att lära oss hur hjärnans belöningssystem fungerar Hur beroende kan beskrivas som att belöningssystemet är kidnappat av alkohol och droger Vad som kan återställa ett av alkohol och droger kidnappat belöningssystem Varför vi får en sen och utdragen abstinens när vi blivit nyktra och drogfria, och hur den kan hanteras

21 Ge mig 18 skålar med vin, därför att jag älskar att vara full (Egyptisk kvinna, 2000 år f v t) n Alkohol och droger befriar oss från vårt vardagsjag och vår egen historia n Vi drar oss undan, vi går i en inre exil n Ruset är ett sätt att kapsla in oss i nuet n Kanske en lika relevant fråga som frågan Hur mycket dricker du? är frågan När flyr du?

22 Den påverkade hjärnan n Steg 1, Hjärnbarken bedövas, vår analytiska förmåga försvinner + och vår tidsuppfattning n Steg 2, Mellanhjärnan tar plats, känslorna tar över + blir självcentrerade n Steg 3, Reptilhjärnan får kommandot, reflexerna styr oss

23 Drömmen om det perfekta ruset n Det räcker med ett perfekt rus, det slår ut alla obehagliga. Det är samma mekanism som att spela på roulett, en gång vann du n För en del människor är det kompensatoriska i ruset viktigare n De får ett bättre rus n Eller har en livssituation som gör att de har ett mycket större behov av att fly den nyktra och drogfria verkligheten i ett rus

24 Två principer konkurrerar i hjärnan n Det finns en ständig konflikt mellan de sociala krav som ställs på oss och hur hjärnan arbetar n Hjärnan vill styra oss till balans: är vi trötta får vi signaler om att vila, är vi hungriga vill vi äta n Det som är socialt bra för oss kan innebära att vi måste åsidosätta våra omedelbara biologiska behov n För att välja bort den omedelbara belöningen krävs att hjärnan via pannloberna aktiverar vår motivation och våra långsiktiga mål

25 Hjärnans belöningssystem n Belöningssystemets centrum är känslohjärnan, amygdala, en gammal del av hjärnan, men belöningssystemet har också kopplingar till pannloberna, en sent utvecklad del av vår hjärna n Belöningssystemet styr våra beteenden, men inte helt ensam. Pannloberna kan bromsa och ibland ta över!

26 Hjärnans belöningssystem n Får oss att upprepa vissa beteenden evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns hos alla däggdjur. n Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta, dricka och fortplanta sig. n Utlöser dopaminduschar i hjärnan. Ökad dopaminaktivitet = lustkänsla. n Primära syftet ge vällust = motiverad

27 Hjärnans belöningssystem n Substanser och beteenden som t ex spel om pengar är betydligt mer potenta utlösare av hjärnans belöningssystem än naturligt förstärkande beteenden. n De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan lär sig att föredra att bli belönad och få dopaminduschar av substanser eller spel om pengar. n Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt problembeteendet.

28 Hjärnans belöningssystem n Amfetamin/kokain n Dopamin direkt n Heroin/opiater n Via endorfiner n Alkohol/cannabis n Via bla serotonin n Benzodiazepiner n Via GABA

29 Så stannar vi upp ett tag! n Har du någon fråga? n Har jag varit tydlig?

30 Hjärnans belöningssystem n Beroendepatienten kan ha att kämpa med upp till tre särdrag i hjärnans belöningssystem: 1. Signalsubstanser i obalans. Biologiska delförklaring till syndromet Postakut abstinens, PAA. 2. Ett nedärvt över- eller underaktivt belöningssystem 3. Ett övertränat och överkänsligt belöningssystem

31 Hjärnans belöningssystem, särdrag 1 n Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna Dopamin Utåtvänt rus På kort sikt På lång sikt Opiater Inåtvänt rus GABA Lugn Sömn Glutamat Minne Inlärning Serotonin Impulser Stämningsläge

32 Hjärnans belöningssystem, särdrag 2 n En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll för risken att få problembeteenden. n Hypotes finns att beroende personer har ett nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan = minskad känslighet för naturliga förstärkare = lätt uttråkad och nedstämd Väljer gärna extrema lösningar, arbete, träning och ibland substanser och spel för att få igång dopaminsystemen n Eller ett överaktivt dopaminsystem = ökad känslighet för alkoholens och drogers effekter. Turboeffekt. Generell riskfaktor, men särskilt i kombination med psykosocial stress

33 Hjärnans belöningssystem, särdrag 3 n Belöningssystemet i hjärnan byggs om n En sensisitering uppstår = motorvägar för alkohol och droger = sug och kontrollförlust n DSM-V, en medicinsk störning av hjärnans funktion

34 Hjärnans belöningssystem, särdrag 3 n Nykter och drogfri hjärna: Talamus Hjärnbarken Belöningssystemet n Alkohol- och drogpåverkad hjärna: Talamus (Hjärnbarken) Belöningssystemet = stimuli relaterade till alkohol och droger når hjärnan i en obearbetad form

35 Pannloberna vår allierade n Pannloberna är evolutionärt sett den senast utvecklade delen av hjärnan och hantera våra högre tankeförmågor n De kontrollerar impulser och värderar utfallet av våra beslut och handlingar (riskvärdering) n Pannloberna kan få oss att avstå från kortsiktiga belöningar till förmån för långsiktiga konsekvenser och belöningar Figur hämtad: medicine/ laureates/ 2000/ press-sv.html

36 Pannloberna vår allierade n Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi tränar desto starkare blir vi att kunna motstå kortsiktiga belöningar n Kan bli vår allierade i kampen mot impulser och alkoholoch drogsug n Dilemmat: Under ett beroende är amygdala övertränat och har dominerar över pannloberna! Figur hämtad: medicine/ laureates/ 2000/ press-sv.html

37 Hjärnan är sårbar för alkohol och droger n Våra pannlober kan ha svårt ibland att hävda sig när alkohol och droger ger upphov till ett onormalt påslag i belöningssystemet n Kokain kan motivera försöksdjur att trycka på en spak flera hundra gånger för en enda dos n Belöningssystem kan med tiden bli överkänsligt för alkohol och droger, så kallad sensisitering n Stress kan aktivera känslohjärnan amygdala = oro, nedstämdhet och sömnproblem n Trauman kan ge låga nivåer av endorfiner n Impulsivitet kan öka sårbarheten

38 Tonåringars omogna hjärnor n Det är först vid 20 till 25 års ålder som frontalloben har mognat, platsen för vår riskbedömning och långsiktiga tänkande n I en omogen hjärna går signalerna mellan nervcellerna långsammare n Belöningssystemet, och särskilt känslohjärnan amygdala, är aktivare i den omogna hjärnan = en stark motor som inte bromsas och styrs frontalloberna på grund av deras omognad n En biologisk förklaring till de riskbeteenden som ofta kännetecknar tonårstiden

39 Så stannar vi upp ett tag! n Har du någon fråga? n Har jag varit tydlig? n Vad tänker du om det här som vi resonerat om? Vad betyder det för dig? Vad får du för tankar?

40 Postakut abstinens PAA Post = efter den akuta abstinensen PAA är ett bio-psyko-social syndrom Bio = hjärnans belöningssystem PAA Psyko = man har lär sig att hantera olika situationer (positiv och negativ förstärkning) med alkohol, droger eller spel. Social = hur mycket psykosocial stress man utsätts för.

41 PAA handlar till stor del om en hjärna i obalans n Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna Dopamin Utåtvänt rus På kort sikt På lång sikt Opiater Inåtvänt rus GABA Lugn Sömn Glutamat Minne Inlärning Serotonin Impulser Stämningsläge

42 PAA syndromet PAA-syndromet n n n n n n n Kognitiva störningar Minnesstörningar Känslomässig instabilitet Sömnstörningar Koordinationsproblem Stresskänslighet Pågår 3-12 månader efter inledd alkohol-/narkotika- eller spelfrihet. Fritt efter Gorski T (1995). Vid sunda vätskor.

43 Egenvård vid PAA Vad göra vid PAA? n Motionera n Använd avslappning n Ha regelbundna kostvanor. n Undvik stress n Tacka nej till överkrav n Berätta för anhöriga och andra närstående personer n Acceptera viss grad av PAA n Komplettera vid behov med läkemedelsstöd n Studier tyder på att hjärnan återhämtar sig stegvis, viss förbättring efter 3 månader och full återhämtning efter 12 månader

44 Ett andra reflektionspass n Resonera där ni sitter under några minuter utifrån frågorna: - Hur stämmer det här med dina erfarenheter? - Hur kan du använda det här sättet att resonera och de här kunskaperna i dina möten med klienter? - Vad behöver jag göra ännu tydligare?

45 Vi pausar i 5 minuter!

46 Vi avslutar med detta n Om återfallsprevention (ÅP) berättat utifrån beteendeanalysen, n Och hur MI kan vara ett inslag i ÅP

47 Återfallsprevention utifrån KBT vid dubbeldiagnoser n Kim Mueser betonar ÅP som metod vid stöd och behandling vid dubbeldiagnoser n Evidensgraden för ÅP utifrån KBT är 1, d v s den högsta n ÅP = en strukturerad metod för att lära sig handfasta färdigheter för svåra lägen, som t ex att kognitivt vinna överpåträngande tankar om drogers nödvändighet, att härbärgera och komma förbi drogsug, att tacka nej på ett effektivt sätt till erbjudanden, och att hitta alternativa förstärkare n Målet, att ge klienten en verktygslåda av kognitiva och beteendemässiga färdigheter, och härigenom en faktisk och ökad kompetenskänsla!

48 Hjärnan och ÅP hänger ihop! n Färdigheterna i ÅP handlar mycket om att träna pannloberna och göra dem starkare och minska inflytandet av känslohjärnan, t ex genom att kartlägga fördelarna av nykterhet och drogfrihet, och träna oss att hålla det i minnet bland annat genom påminnelsekort n ÅP handlar också om att hitta nyktra och drogfria sätt att få dopaminduschar i hjärnan, men nu på naturliga sätt!

49 n Integrerad behandling vid dubbeldiagnoser Peter Wirbing och Stefan Borg. Studentlitteratur (2011)

50 Återfall är inte en blixt från en klar himmel n Stimuli Respons Konsekvens n Oro Dricker Lugn n Utvecklas över tid till den dominerade copingstrategin och i slutfasen ibland till den enda som uppfattas som tillgänglig och säker n Stimuli Respons Konsekvens n Oro Dricker Lugn

51 Demonstration av en ÅP-lektion om att tacka nej till alkohol och droger n Ur DVD filmen ÅP på institution (SiS 2012, under arbete) n Lyssna och observera n Vad uppfattar ni som KBT i detta?

52 MI har en växande roll vid behandling av klienter med dubbeldiagnos n Kim Mueser, professor i psykiatri, och ledande forskare i USA i integrerad behandling lyfter fram MI som samtalsstil i manualen Integrated Treatment for Dual Disorders (2002) n MI effektivt vid samtal om kost, motion, tobak, riskabla alkoholvanor och drogvanor n Vanliga strategi, att använda MI som förbehandling = ökad följsamhet, t ex till öppenvård inför utskrivning eller till läkemedelsbehandling

53 Märkte ni MI som samtalsstil i lektionen? n Rådgivaren lyssnar mer än ger råd och informerar n Klienten får vara expert på sig själv n Rådgivaren ger plats för klientens idéer n Rådgivaren visar respekt för klientens autonomi n Målet är att tydliggöra och förstärka klientens egen motivation, och inte minst, att stötta klientens kompetenskänsla

54 Ett tredje reflektionspass n Resonera där ni sitter under några minuter utifrån frågorna: - Hur stämmer det här med dina erfarenheter? - Hur kan du använda det här sättet att resonera och de här kunskaperna i dina möten med klienter? - Vad behöver jag göra ännu tydligare?

55 Några lästips och tips om hemsidor för dig som vill fördjupa dig n Beroendemedicin. J Franck och Ingrid Nylander. Studentlitteratur n Handbok i missbrukspsykologi. Claudia Fahlke (red). Liber n Riskbruk och missbruk. K Johansson och P Wirbing. Natur och Kultur 2008 (2:a upplagan) n n n n Artikelserie i Psykologtidningen om beroende. Redaktör Claudia Fahlke n Alkohol och Narkotika. CAN:s tidskrift

56 Några lästips och tips om hemsidor för dig som vill fördjupa dig n Motiverande samtal vid psykisk ohälsa och samsjuklighet. L Ortiz, häfte n När förändring är svårt. Att hantera motstånd med motiverande samtal. L Ortiz. Natur och Kultur n (Paul Ernshaw och Rory Allot) n Återfallsprevention. L Saxon och P Wirbing. Studentlitteratur n Integrated Treatment for Dual Disorders. A Guide. K Mueser m fl. The Guilford Press n Integrerad behandling vid alkohol- och drogproblem och samtidig psykisk sjukdom. S Borg och P Wirbing). Studentlitteratur 2011.

57 Beroendelära för ickepsykiatriker! MI och ÅP två metoder som gärna kan kombineras Föreläsning HT 2012 Björkviksgruppen

58 Vad är beroende och vad är psykisk sjukdom av det vi ser? n Riskbruk alkohol: nedstämdhet och oro, sömnstörningar, psykosocial stress n Beroende av alkohol: depression och ångest, kognitiva störningar, uttalad psykosocial stress n Cannabis: kognitiva svårigheter, panikångest, psykosocial stress n Amfetamin/kokain: utmattning, depression, paranoia n Hallucinogener: utmattning, ångest

59 Låt oss börja med ett MI-samtal med en klient om suget efter alkohol n Behandlaren: Hur skulle du vilja att det var? n Klienten: Att jag kunde höra tankarna bara då och då men inte bry mig, om du förstår vad jag menar. Jag försöker skjuta bort dom, men det går inte så bra. Då dricker jag, men jag vill ju vara nykter. Jag mår bäst då! n Behandlaren: Du har fattat ett beslut, du vill vara nykter. Det är viktigt för dig. n Klienten: Ja, så är det. Jag vill inte bli inlagd igen.

60 Låt oss börja med ett MI-samtal med en klient om suget efter alkohol n Behandlaren: Du har hitta ett skäl för nykterhet som är viktigt för dig. Samtidigt vet du inte riktigt hur du ska kunna hantera alkoholsuget. Vad gör du ändå ibland som fungerar bra? n Klienten: Ibland funkar det att jag går ut och bara går och går. n Behandlaren: Ok, du har redan ett sätt som fungerar och som passar dig. n Klienten: Men det måste finnas något enklare sätt.

61 Låt oss börja med ett MI-samtal med en klient om suget efter alkohol n Behandlaren: Jag har en idé, jag vet inte om det passar dig, men om du vill kan jag berätta. n Klienten: Ok, visst. n Behandlaren: Det kallas sugsurfing

62 MI är en samtalsstil för att tydliggöra och förstärka en persons motivation n Kännetecknande är en lyssnande och framkallande samtalsstil med öppna frågor och reflektioner som hjälper en klient att få tankar i en riktning mot förändring; - det här är nog viktigt för mig, jag hör mig ju själv säga det - och, helt hopplös är jag kanske inte n Resonera två och två i ett par minuter vad du hittar av MI i dialogen, och hur det kanske är hjälpsamt!

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Att förebygga återfall

Att förebygga återfall Att förebygga återfall MANUAL FÖR KURSLEDARE REVIDERAD VERSION Färdighetsträning vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz och Peter Wirbing. SiS manual för återfallspreventiv behandling. 2013

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket Beroendecentrum Stockholm Vi ser människan, inte bara missbruket 1 Man räknar med att det i Sverige finns: 330 000 alkoholberoende, 80 000 narkotikaberoende varav 29 500 med tungt missbruk och 65 000 läkemedelsberoende.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Claudia.Fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer