Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt"

Transkript

1 Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta Öjehagen Professor, Inst. Kliniska vetenskaper, avd. psykiatri Lunds universitet Flera orsaker alkoholmissbruk/beroende Biologi: arv 40 60% (tvilling, adop=onsstudier) ålder, kön Bakgrund: nega=va händelser uppväxten, förväntan, inlärning Miljö: =llgänglighet, umgänge, rela=oner, stress, Ökad risk psykisk sjukdomar (störst bipolär, schizofreni), personlighetsstörningar 1

2 Konsekvenser samsjuklighet depression beroende/missbruk Depressions och beroende=llståndet riskerar försämras båda iden=fieras inte all=d och behandlas inte sam=digt och samordnat Ökad risk suicidförsök, suicid, (våld) Fysisk ohälsa, för =dig död Söker ovare, fler akutbesök, fler avbrox Påverkar rela=oner och social funk=on Forskning om a2 ha två diagnoser som komplicerar varandra Depression alkoholberoende Alkoholberoende depression L absinthe E. Degas, 1876 Wikimedia projekt 2

3 Varför dricker vi alkohol? PosiAva förväntningar via föräldrar, umgänge, kultur Vällust, självsäkerhet, sex, avslappning, stå på sig Alkohol akaverar hjärnans belöningssystem Upprymdhet, välbefinnande, avslappning, rogivande, ångestdämpning Dopamin, endorfiner, opioider, serotonin, glutamat, GABA AlkoholkonsumEon vid depression effekt på måendet alkohol Ruseffekt + Minskar ever hand Normalt stämningsläge + Depression Depression + abs=nens _ Alkoholkonsum=on kan ge läxnad från depressionen, för ax hantera bakrus och senare abs=nens. En ond cirkel utvecklas beroende 3

4 Belöningssystemet ak=veras av mat, sex, fysisk ak=vitet och alkohol, ger välbefinnande. Denna upplevelse ger en önskan ax igen uppleva effekten, upprepad konsum=on ger tolerans och behov av större intag. 15% av personer med depression använder alkohol för ax hantera depressionen och 22% av dem med bipolär sjukdom. (Bolton 2009) Upprepat alkoholintag leder =ll obalans i hjärnan abs=nens och sug ever alkohol, depressionen förstärks. alkohol Utöver depressionen utvecklas e2 alkoholberoende. Depressionen föregår alkoholberoendet Stora befolkningsstudier med strukturerad diagnos=k: ECA NCS NLAES NESARC Personer med depression har mer än fördubblad risk ax bli alkoholberoende, och allra störst risk har personer med bipolär sjukdom. Depression föregår ovare beroende hos kvinnor än män. (Sher 2006) 4

5 Alkoholberoendet föregår depressionen Personer med alkoholberoende har en 3 9 ggr ökad risk ax också få en depressionssjukdom. (Grant 2004, Alonso et al 2004) Hos personer i behandling för alkoholberoende skall depression bedömas vid nykterhet. Ökad risk för självmord 75 % av personer med alkoholberoende som tar livet av sig har en sam=dig depression. Arv alkohol % + AlkoholkonsumEon vid beroende effekt på måendet Ruseffekt hjärnans belöningssystem (nucleus accumbens) beroende abs=nens _ Normalt stämningsläge _ Sänkt stämningsläge Upprepat alkoholintag leder =ll obalans i hjärnan, olika system nedregleras en neuroadapta=on påverkar stämningsläget nega=vt. alkohol Hjärnan hyperreak=v, mer stresskänslig Ökad risk återfall depression 5

6 Egentlig depression hos f.d. alkolberoende (N=6050) Personer =digare beroende ej missbrukat 12mån 4.2 ggr ökad risk för egentlig depression jmf med personer utan =digare beroende RekommendaAon: =digt säxa in behandling för depression hos personer som slutat missbruka Hasin & Grant, Arch Gen Psych

7 Sam=dig depression och alkoholberoende påverkas av flera omständigheter Arv för beroende och/eller depression ökar riskerna, liksom individens omständigheter i livet. OavseX hur alkoholberoendet har uppkommit, så medför det så småningom nega=va konsekvenser i rela=oner och sociala sammanhang med risk för förluster, som förstärker depressionen. 12 månaders prevalens befolkningen Na=onal Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Condi=ons, NESARC, n= ( ) ny intervju NESARC,n= ( ) DSM IV: Samsjuklighet beroende/missbruk och oberoende depressions, ångestsjukdomar DSM IV: Def. oberoende psykiatriskt =llstånd 4 v. nykterhet ever abs=nens, förelegat före beroende 7

8 Sökt behandling senaste 12 mån för depression (NESARC) Depression Ångest Beroende/missbruk 21% 17% Alkoholber/missbruk 18% 13% Drogber/missbruk 8% 7% Grant el al, Arc Gen Psychiatry 2004 NESARC uppföljning 3 år (N= ) OR alkoholberoende 3år 1:a intervjun Egentlig depression 1.6 Bipolar I 2.4 med kontroll sociodemografiska karaktäris=ka Grant et al

9 Depression STAR*D studien (N=4010) samsjuklighet alkoholmissbruk/beroende 1/3 med depression har aktuellt missbruk/beroende, dessa har fler =digare suicidförsök än dem utan missbruk 46% har ex arv missbruk/beroende alkohol ovare självmordsförsök, =digare debut depression Pa=enter med depression + missbruk/beroende svarar posi=vt på an=depressiv medicinering ev. 1 v. abs=nens Rek: inte avvakta anadepressiv behandling bland personer med depression + beroende, missbruk Förekomst och betydelse av alkoholproblem vid egentlig depression i kliniken: 35 studier Diagnos nu: median 16% (5 67%), befolk. 7% 2. An=depressiv behandling har effekt på depression vid alkoholberoende 3. Alkoholberoende: depressionen sämre förlopp 4. Alkohol kan öka suicidrisken 5. Sämre social funk=on, större vårdanvändning Flertalet av studierna depression, har paaenter behandlats i sluten vård få studier mindre svårt beroende. Sullivan et al SystemaAsk översikt,

10 Pa=enter med depression och alkoholmissbruk/beroende (N=505) Egentlig depression enbart n=318 jmf depression + alkoholber n=187 Resultat samsjukliga: yngre 1:a psyk. sjukvård (depression, s försök), fler depressioner, livshändelser, mer impulsivitet, mer aggression barn + vuxen, fientlighet, ovare rökning, misshandel barndom, arv alkoholproblem och beteendeproblem barndom. Sher et al 2008 Återfallsrisk alkohol vid samsjuklighet depression, PSTD och beroende Förlopp 1 år efter behandling jmf enkla tillstånd Samsjukligas återfall föregås oftare av negativa känslotillstånd, intrapersonella faktorer, social isolering Ej skillnad antal återfall, antal drinkar, tid utan droger Tate et al, Addict. Behav

11 Suicid alkoholproblem Alkoholberoende vanlig, 25 55%, diagnos vid suicid Akut risk: förlust av vik=g rela=on nära i =den Subakut: depression 50 75%, =digare självmordsförsök Berusning: kan leda =ll suicid oberoende av om alkoholberoende, depression föreligger Egentlig depression suicidförsök (NESARC) Under livet Suicidförsök + depression enbart depression n=865 n = 4253 yngre missbruk personlighetsstörning värdelöshet 11

12 Suicidalt beteende alkoholproblem Suicidförsök: största riskfaktorn för självmord Suicidförsök vid alkoholberoende ~ 30% (17 64%) svårare missbruk =dig debut alkoholproblem komorbiditet missbruk föräldrar, =dig separa=on föräldrar impulsivitet sociala problem Varför dricker den deprimerade och tvärtom? flera kännetecken individuellt Vägen in i ex beroende vid depression: större sårbarhet (arv alkohol/depression), =digare och senare livshändelser, personlighet, =llgång alkohol, umgänge, respons alkohol + alkoholens effekt, beroendet i sig Beroendeutveckling =ll depression: alkoholens inverkan biologiskt (arv, lindring mående, ökad stresskänslighet), konsekvenser rela=oner, social funk=on, soma=skt Vården: idenafiering och handläggning 12

13 Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Nuvarande ansvarsfördelning mellan landsting och kommun - behandling beroende, missbruk: kommunen - behandling psykisk sjukdom: landstinget - sociala insatser: kommunen Vikten av ansvar och samordning markerades i Nationella riktlinjer 2007, börjar uppdateras Missbruksutredning, förslag SOU 2011:35 sjukvården ansvar behandling, kommunen sociala insatser Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Modeller prövat fr.a. vid svår psykisk störning: ACT team, case management (USA inspirerade) ACT liknande team, gemensamma vårdplaner (Sverige psykiatrireform) KonsultaAoner vid psykiska sjukdomar mellan verksamheter; beroendevård, socialtjänst, psykiatri, primärvård, kriminalvård är mindre utvärderat (Miltonprojekt) 13

14 Samverkan Utvärderingar av olika former modeller av samverkan inga entydiga resultat Svårt designa studier som utvärderar effekten av själva samverkan utöver de olika behandlingar, insatser som ingår. Hislls talar kliniska erfarenheter för behov av samordning, medan stödet för olika former oklart. Behandlingsmetoder Behandling av depression vid sam=digt missbruk mest utvärderat effekt av an=depressiva. Sam=dig behandling med psykologiska metoder mot missbruket bör ske men är lite utvärderat. Integrerade metoder ex KBT (evidens för såväl missbruks som depressionsbehandling saknas). 14

15 Psykofarmakologisk behandling av depression? effekt på missbruket? Depression unipolar (meta analys 14 studier) effekt depressionen (samma som vid ej missbruk) minskad konsum=on vid stor depressionseffekt, men få helnyktra Obs hos personer med Adig debut alkoholberoende risk kan försämras av SSRI med ökad konsumaon Sam=dig behandling inriktad på missbruket betonas Nunes & Levin Curr Psychiatry 2006 Medicinsk behandling effekt alkoholproblem RCT studier (SBU, Läkemedelsverket) Ej utvärderats vid samsjuklighet Campral : minskar sug ax dricka Naltrexon : minskar den posi=va effekten Antabus : ger fysiskt obehag ihop med alkohol skall intas under övervakning NaAonella riktlinjer missbruks och beroendevård,

16 Slutsats systematisk översikt behandling 59 studier; 36 RCTs (13 psykosocial, 23 medicinsk) Inga behandlingar effektiva för båda tillstånden, men - de effektiva behandlingar som finns för psykisk sjukdom fungerar också för personer med samtidigt beroende - de effektiva behandlingar som finns för alkohol-, drog- problem fungerar också hos dem med psykisk störning - effektiviteten av integrerad behandling i samma team är fortfarande oklar Tiet Q, Mausbach, 2007 Behandlingsmetoder Na=onella riktlinjer baseras på systema=ska översikter av studier med högt bevisvärde Na=onella riktlinjer behandling vid missbruk, beroende (Socialstyrelsen 2007) Na=onella riktlinjer behandling depression (Socialstyrelsen 2010) Evidensbaserade metoder finns för båda =llstånden 16

17 Iden=fika=on av riskbruk hos pa=enter inom psykiatrin Förhindra ax riskbruk leder =ll beroende Minska risk för fysisk och psykisk skada Tidig interven=on vid riskbruk av alkohol visat posi=v effekt inom soma=sk sjukvård Screening AUDIT (intervju, fylla i själv) AUDIT: 10 frågor tre områden (max 40p) konsum=on, inkl. berusningsdrickande beroendetecken skadlig konsum=on Riskbruk : kvinnor > 6 p män > 8 p Bedöma beroende > 20 p 17

18 Riskkonsum=on psykiatrins pa=enter Studie Lund och Uppsala: Riskkonsum=on: 19% kvinnor, 25% män (högre yngre) Interven=on per telefon ax minska konsum=onen gav signifikant bäxre resultat jmf jmf ingen interven=on (randomiserad studie) Eberhard S med fl 2009 SammanfaXning Samsjuklighet depression alkoholberoende är vanligt och kan utvecklas med olika ingångar, och påverkar varandra nega=vt ömsesidigt Risk för sämre förlopp (depression, alkohol) Observera risk suicidalt beteende Uppmärksamma =digt båda diagnoser, riskbruk Behandlingar och insatser samordnas, följa pa=enterna, vid behov upprepa behandlingarna 18

19 Hur bryta negaev ömsesidig påverkan? Depression alkoholberoende I vården vikegt a2 båda diagnoserna uppmärksammas vare sig vi arbetar med depressioner eller alkoholproblem psykiatri, primärvård, beroendevård, socialtjänst 19

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 Efter psykiatrireformen nationell och internationell utblick Agneta Öjehagen Lunds universitet Presentation Tillbakablick: - Några ex. kända prevalens- och behandlingsstudier

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik psykisk störning och samtidigt beroende eller missbruk av Alkohol Narkotika Bilder av Mats Fridell Till viss del bearbetad/kompletterad av Hans Kleine 1 2 Hur kan det se ut vid första anblicken? Psykisk

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare för Beroendevården Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer