Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt"

Transkript

1 Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta Öjehagen Professor, Inst. Kliniska vetenskaper, avd. psykiatri Lunds universitet Flera orsaker alkoholmissbruk/beroende Biologi: arv 40 60% (tvilling, adop=onsstudier) ålder, kön Bakgrund: nega=va händelser uppväxten, förväntan, inlärning Miljö: =llgänglighet, umgänge, rela=oner, stress, Ökad risk psykisk sjukdomar (störst bipolär, schizofreni), personlighetsstörningar 1

2 Konsekvenser samsjuklighet depression beroende/missbruk Depressions och beroende=llståndet riskerar försämras båda iden=fieras inte all=d och behandlas inte sam=digt och samordnat Ökad risk suicidförsök, suicid, (våld) Fysisk ohälsa, för =dig död Söker ovare, fler akutbesök, fler avbrox Påverkar rela=oner och social funk=on Forskning om a2 ha två diagnoser som komplicerar varandra Depression alkoholberoende Alkoholberoende depression L absinthe E. Degas, 1876 Wikimedia projekt 2

3 Varför dricker vi alkohol? PosiAva förväntningar via föräldrar, umgänge, kultur Vällust, självsäkerhet, sex, avslappning, stå på sig Alkohol akaverar hjärnans belöningssystem Upprymdhet, välbefinnande, avslappning, rogivande, ångestdämpning Dopamin, endorfiner, opioider, serotonin, glutamat, GABA AlkoholkonsumEon vid depression effekt på måendet alkohol Ruseffekt + Minskar ever hand Normalt stämningsläge + Depression Depression + abs=nens _ Alkoholkonsum=on kan ge läxnad från depressionen, för ax hantera bakrus och senare abs=nens. En ond cirkel utvecklas beroende 3

4 Belöningssystemet ak=veras av mat, sex, fysisk ak=vitet och alkohol, ger välbefinnande. Denna upplevelse ger en önskan ax igen uppleva effekten, upprepad konsum=on ger tolerans och behov av större intag. 15% av personer med depression använder alkohol för ax hantera depressionen och 22% av dem med bipolär sjukdom. (Bolton 2009) Upprepat alkoholintag leder =ll obalans i hjärnan abs=nens och sug ever alkohol, depressionen förstärks. alkohol Utöver depressionen utvecklas e2 alkoholberoende. Depressionen föregår alkoholberoendet Stora befolkningsstudier med strukturerad diagnos=k: ECA NCS NLAES NESARC Personer med depression har mer än fördubblad risk ax bli alkoholberoende, och allra störst risk har personer med bipolär sjukdom. Depression föregår ovare beroende hos kvinnor än män. (Sher 2006) 4

5 Alkoholberoendet föregår depressionen Personer med alkoholberoende har en 3 9 ggr ökad risk ax också få en depressionssjukdom. (Grant 2004, Alonso et al 2004) Hos personer i behandling för alkoholberoende skall depression bedömas vid nykterhet. Ökad risk för självmord 75 % av personer med alkoholberoende som tar livet av sig har en sam=dig depression. Arv alkohol % + AlkoholkonsumEon vid beroende effekt på måendet Ruseffekt hjärnans belöningssystem (nucleus accumbens) beroende abs=nens _ Normalt stämningsläge _ Sänkt stämningsläge Upprepat alkoholintag leder =ll obalans i hjärnan, olika system nedregleras en neuroadapta=on påverkar stämningsläget nega=vt. alkohol Hjärnan hyperreak=v, mer stresskänslig Ökad risk återfall depression 5

6 Egentlig depression hos f.d. alkolberoende (N=6050) Personer =digare beroende ej missbrukat 12mån 4.2 ggr ökad risk för egentlig depression jmf med personer utan =digare beroende RekommendaAon: =digt säxa in behandling för depression hos personer som slutat missbruka Hasin & Grant, Arch Gen Psych

7 Sam=dig depression och alkoholberoende påverkas av flera omständigheter Arv för beroende och/eller depression ökar riskerna, liksom individens omständigheter i livet. OavseX hur alkoholberoendet har uppkommit, så medför det så småningom nega=va konsekvenser i rela=oner och sociala sammanhang med risk för förluster, som förstärker depressionen. 12 månaders prevalens befolkningen Na=onal Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Condi=ons, NESARC, n= ( ) ny intervju NESARC,n= ( ) DSM IV: Samsjuklighet beroende/missbruk och oberoende depressions, ångestsjukdomar DSM IV: Def. oberoende psykiatriskt =llstånd 4 v. nykterhet ever abs=nens, förelegat före beroende 7

8 Sökt behandling senaste 12 mån för depression (NESARC) Depression Ångest Beroende/missbruk 21% 17% Alkoholber/missbruk 18% 13% Drogber/missbruk 8% 7% Grant el al, Arc Gen Psychiatry 2004 NESARC uppföljning 3 år (N= ) OR alkoholberoende 3år 1:a intervjun Egentlig depression 1.6 Bipolar I 2.4 med kontroll sociodemografiska karaktäris=ka Grant et al

9 Depression STAR*D studien (N=4010) samsjuklighet alkoholmissbruk/beroende 1/3 med depression har aktuellt missbruk/beroende, dessa har fler =digare suicidförsök än dem utan missbruk 46% har ex arv missbruk/beroende alkohol ovare självmordsförsök, =digare debut depression Pa=enter med depression + missbruk/beroende svarar posi=vt på an=depressiv medicinering ev. 1 v. abs=nens Rek: inte avvakta anadepressiv behandling bland personer med depression + beroende, missbruk Förekomst och betydelse av alkoholproblem vid egentlig depression i kliniken: 35 studier Diagnos nu: median 16% (5 67%), befolk. 7% 2. An=depressiv behandling har effekt på depression vid alkoholberoende 3. Alkoholberoende: depressionen sämre förlopp 4. Alkohol kan öka suicidrisken 5. Sämre social funk=on, större vårdanvändning Flertalet av studierna depression, har paaenter behandlats i sluten vård få studier mindre svårt beroende. Sullivan et al SystemaAsk översikt,

10 Pa=enter med depression och alkoholmissbruk/beroende (N=505) Egentlig depression enbart n=318 jmf depression + alkoholber n=187 Resultat samsjukliga: yngre 1:a psyk. sjukvård (depression, s försök), fler depressioner, livshändelser, mer impulsivitet, mer aggression barn + vuxen, fientlighet, ovare rökning, misshandel barndom, arv alkoholproblem och beteendeproblem barndom. Sher et al 2008 Återfallsrisk alkohol vid samsjuklighet depression, PSTD och beroende Förlopp 1 år efter behandling jmf enkla tillstånd Samsjukligas återfall föregås oftare av negativa känslotillstånd, intrapersonella faktorer, social isolering Ej skillnad antal återfall, antal drinkar, tid utan droger Tate et al, Addict. Behav

11 Suicid alkoholproblem Alkoholberoende vanlig, 25 55%, diagnos vid suicid Akut risk: förlust av vik=g rela=on nära i =den Subakut: depression 50 75%, =digare självmordsförsök Berusning: kan leda =ll suicid oberoende av om alkoholberoende, depression föreligger Egentlig depression suicidförsök (NESARC) Under livet Suicidförsök + depression enbart depression n=865 n = 4253 yngre missbruk personlighetsstörning värdelöshet 11

12 Suicidalt beteende alkoholproblem Suicidförsök: största riskfaktorn för självmord Suicidförsök vid alkoholberoende ~ 30% (17 64%) svårare missbruk =dig debut alkoholproblem komorbiditet missbruk föräldrar, =dig separa=on föräldrar impulsivitet sociala problem Varför dricker den deprimerade och tvärtom? flera kännetecken individuellt Vägen in i ex beroende vid depression: större sårbarhet (arv alkohol/depression), =digare och senare livshändelser, personlighet, =llgång alkohol, umgänge, respons alkohol + alkoholens effekt, beroendet i sig Beroendeutveckling =ll depression: alkoholens inverkan biologiskt (arv, lindring mående, ökad stresskänslighet), konsekvenser rela=oner, social funk=on, soma=skt Vården: idenafiering och handläggning 12

13 Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Nuvarande ansvarsfördelning mellan landsting och kommun - behandling beroende, missbruk: kommunen - behandling psykisk sjukdom: landstinget - sociala insatser: kommunen Vikten av ansvar och samordning markerades i Nationella riktlinjer 2007, börjar uppdateras Missbruksutredning, förslag SOU 2011:35 sjukvården ansvar behandling, kommunen sociala insatser Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Modeller prövat fr.a. vid svår psykisk störning: ACT team, case management (USA inspirerade) ACT liknande team, gemensamma vårdplaner (Sverige psykiatrireform) KonsultaAoner vid psykiska sjukdomar mellan verksamheter; beroendevård, socialtjänst, psykiatri, primärvård, kriminalvård är mindre utvärderat (Miltonprojekt) 13

14 Samverkan Utvärderingar av olika former modeller av samverkan inga entydiga resultat Svårt designa studier som utvärderar effekten av själva samverkan utöver de olika behandlingar, insatser som ingår. Hislls talar kliniska erfarenheter för behov av samordning, medan stödet för olika former oklart. Behandlingsmetoder Behandling av depression vid sam=digt missbruk mest utvärderat effekt av an=depressiva. Sam=dig behandling med psykologiska metoder mot missbruket bör ske men är lite utvärderat. Integrerade metoder ex KBT (evidens för såväl missbruks som depressionsbehandling saknas). 14

15 Psykofarmakologisk behandling av depression? effekt på missbruket? Depression unipolar (meta analys 14 studier) effekt depressionen (samma som vid ej missbruk) minskad konsum=on vid stor depressionseffekt, men få helnyktra Obs hos personer med Adig debut alkoholberoende risk kan försämras av SSRI med ökad konsumaon Sam=dig behandling inriktad på missbruket betonas Nunes & Levin Curr Psychiatry 2006 Medicinsk behandling effekt alkoholproblem RCT studier (SBU, Läkemedelsverket) Ej utvärderats vid samsjuklighet Campral : minskar sug ax dricka Naltrexon : minskar den posi=va effekten Antabus : ger fysiskt obehag ihop med alkohol skall intas under övervakning NaAonella riktlinjer missbruks och beroendevård,

16 Slutsats systematisk översikt behandling 59 studier; 36 RCTs (13 psykosocial, 23 medicinsk) Inga behandlingar effektiva för båda tillstånden, men - de effektiva behandlingar som finns för psykisk sjukdom fungerar också för personer med samtidigt beroende - de effektiva behandlingar som finns för alkohol-, drog- problem fungerar också hos dem med psykisk störning - effektiviteten av integrerad behandling i samma team är fortfarande oklar Tiet Q, Mausbach, 2007 Behandlingsmetoder Na=onella riktlinjer baseras på systema=ska översikter av studier med högt bevisvärde Na=onella riktlinjer behandling vid missbruk, beroende (Socialstyrelsen 2007) Na=onella riktlinjer behandling depression (Socialstyrelsen 2010) Evidensbaserade metoder finns för båda =llstånden 16

17 Iden=fika=on av riskbruk hos pa=enter inom psykiatrin Förhindra ax riskbruk leder =ll beroende Minska risk för fysisk och psykisk skada Tidig interven=on vid riskbruk av alkohol visat posi=v effekt inom soma=sk sjukvård Screening AUDIT (intervju, fylla i själv) AUDIT: 10 frågor tre områden (max 40p) konsum=on, inkl. berusningsdrickande beroendetecken skadlig konsum=on Riskbruk : kvinnor > 6 p män > 8 p Bedöma beroende > 20 p 17

18 Riskkonsum=on psykiatrins pa=enter Studie Lund och Uppsala: Riskkonsum=on: 19% kvinnor, 25% män (högre yngre) Interven=on per telefon ax minska konsum=onen gav signifikant bäxre resultat jmf jmf ingen interven=on (randomiserad studie) Eberhard S med fl 2009 SammanfaXning Samsjuklighet depression alkoholberoende är vanligt och kan utvecklas med olika ingångar, och påverkar varandra nega=vt ömsesidigt Risk för sämre förlopp (depression, alkohol) Observera risk suicidalt beteende Uppmärksamma =digt båda diagnoser, riskbruk Behandlingar och insatser samordnas, följa pa=enterna, vid behov upprepa behandlingarna 18

19 Hur bryta negaev ömsesidig påverkan? Depression alkoholberoende I vården vikegt a2 båda diagnoserna uppmärksammas vare sig vi arbetar med depressioner eller alkoholproblem psykiatri, primärvård, beroendevård, socialtjänst 19

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 Efter psykiatrireformen nationell och internationell utblick Agneta Öjehagen Lunds universitet Presentation Tillbakablick: - Några ex. kända prevalens- och behandlingsstudier

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik psykisk störning och samtidigt beroende eller missbruk av Alkohol Narkotika Bilder av Mats Fridell Till viss del bearbetad/kompletterad av Hans Kleine 1 2 Hur kan det se ut vid första anblicken? Psykisk

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Problembeskrivning Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Temadag Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare för Beroendevården Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer