PREVENTION OCH BEHANDLING AV ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

Transkript

1 Conscientia-konceptet för PREVENTION OCH BEHANDLING AV ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK - att väcka det knäckta väsendet Grundprinciper Allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något sätt. Det man gör med andra, gör man i sitt inre med sig själv. Människan är sin medvetenhet. Det onda kan man bota endast med det goda. Innhåll 1 Introduktion 2 Fördelar och nackdelar med att använda alkohol och droger 3 Människosyn 4 Självkännedom och självförtroende 5 Prevention (förebyggande) 6 Stegen i den individuella rehabiliteringsprocessen 7 Självhjälpsgrupper 8 Verktyg för närstående Bilagor 1 Människosyn bild 2 Mänskliga rikedomar och hämningar 3 Attityd av censur 4 Trauma: kronisk censur 5 Attityd av avundsjuka 6 Perfektionism, storhetsvansinne och narcissism 7 Frågor för självkännedom 8 Plan för samarbete CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling Sverige, Finland, Brasilien con-scientia@con-scientia.org (version ) 1

2 1 Introduktion Alkoholism eller missbruk i allmänhet anses vara som vilken sjukdom som helst och som har sina multipla orsaker. Man kan säga att människan uttrycker sitt illamående på varierande sätt: via kroppsliga besvär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller sociala svårigheter. I stort sett kan man tänka sig att anledningarna till ens problematik hör till följande områden: - Under barndomen har ens egen familj sina speciella sociala och känslomässiga svårigheter, ofta i form av intolerans, aggressivitet, avvisande och/eller förnedrande - Man lider av sina genetiska svagheter; ärftliga problem både på det fysiska och psykiska planet. - Man själv har sitt eget sätt att bemöta livets möjligheter och utmaningar (problem) på mer eller mindre livsbejakande sätt. Man har sin egen attityd till att tackla livet, sin egen vilja och sitt eget ansvar. Det är något som man inte rationellt kan förutse eller förstå. - Samhälleliga orättvisor förorsakar mänskligt lidande. Själva kapitalismen grundar sig på antihumanistiska värderingar, liksom individualismen, konkurrensmentaliteten, kortsiktigheten, utnyttjandet, dvs. missbruket av naturoch andra resurser, alienationen av arbetskraften från beslutsfattande och ansvar samt ytligheten som konsumismen och vinstdrivandet främjar. Allt detta tar människan åt sig (imiterar i sitt eget inre). Detta påverkar hennes andliga (metafysiska), känslomässiga och intellektuella värderingar och förvränger kontakten med det sunda och rättvisa. - Det finns också andra möjliga hypoteser för det mänskliga lidandet, till ex. energiobalans, astrologi, näringsvanor etc. Alkoholism eller missbruk är bara en variant av olika sätt att uttrycka sitt illamående, inklusive att det i sig också ofta är ett försök att bli av med sina problem, dvs. att lösa problemet. I detta koncept är grundhypotesen den som Sokrates uttryckte: Känn dig själv bli frisk! Självkännedom, dvs. medvetenhet om sig själv, är den avgörande aspekten i förebyggandet och rehabiliteringen. I detta sammanhang täcker ordet medvetenhet följande aspekter: - Självkännedom att känna sig själv, sina egna attityder, känslovanor och intentioner, att vara medveten om sina mänskliga rikedomar och hämningar. - Människokännedom att känna sina närmaste som de är, sin mor och far, att vara förtrogen med sin bakgrund ( inre ryggsäck ), att vara medveten om dem som har haft störst inflytande i ens liv, vilket innebär att man inte dömer ut sina närmaste. - Medvetenhet om samhällets sjukliga värderingar och orättvisa struktur. - Känsla för och tro på det sunda i sig själv, i andra och i livet. 2

3 När man reser i världen, ser man på gatorna fattiga barn utan mat och tak och bredvid dem hänsynslöst rika människor som är livrädda för de utslagna. Att se sånt och inte reagera på ett praktiskt sätt betyder att man har alienerat sig. Redan i skolan lär ungdomarna sig att konkurrensen i studie- och arbetsliv är stenhård, att många har inga vettiga perspektiv och att man bara blir en onödig varelse till. Agrobusiness förgiftar naturen och maten. Det är bara den kortsiktiga vinsten som gäller. Människans girighet och storhetsvansinne har blivit den ekonomiska strukturens grundlagar. Kapital, vinst och ekonomisk tillväxt är de mest heliga dogmerna. Man behöver inga statistiska undersökningar för att kunna konstatera med sina egna ögon att samhället har en mycket ojämlik och orättvis struktur. En av de stora (kanske den största) anledningarna till missbruk och beroende finns i denna problematik. Den som är beroende hotar inte alls med sin medvetenhet maktstrukturen, hon är lätt att styra över och att utnyttja. Inte bara de som direkt utnyttjar denna marknad, lagligt eller olagligt, gör stora vinster utan även en del av drogvinsterna hamnar i politikernas fickor. Missbrukare är nödvändiga konsumenter på en av de största och mest lönsamma marknaderna. (Men detta betyder inte att människan inte skulle ha frihet och ansvar för sina val.) Målgruppen består av: - De som använder och är beroende. - Närstående, vilka ofta har svårt att handla rätt med missbrukaren - Alla de som arbetar förebyggande och med behandling Denna text baseras på Conscientia-konceptet och har vidare utvecklats av en arbetsgrupp inom MST (Brasiliens jordlösa latarbetares rörelse) för att tillämpas i jordlösas lägerområde och bosättningar. 2 Fördelar och nackdelar med att använda alkohol och droger Droger är mediciner som ger starka, positiva konsekvenser. Alkohol eller antidepressiva piller vilket är bäst? Marijuana eller lugnande piller? Droger förändrar hjärnkemin och medvetenheten. Å ena sidan: Man använder alkohol och droger för att uppnå något gott och viktigt. Man tänker inte alls på att man förstör sitt eget och andras liv. Det goda kan vara: - frihetskänsla, glädje och eufori, njutning, nästan gränslös lycka - frihet från blyghet, osäkerhet, rädsla, ångest. Frihet från sina blockeringar - känsla av storhet, känsla av existens (man finns). - upprymdhet, allt känns möjligt, alla tycker om en, alla beundrar en, man är åtråvärd - flykt från medvetenhet om sin brist på kärlek, flykt från den tomhet man känner för sin brist på kärlek - flykt från medvetenhet om sina svårigheter, flykt från medvetenhet om sina misstag och destruktiva handlingar - flykt från medvetenhet om ensamhet, sorg, depression, bitterhet och brist på mening med livet - flykt från ansvaret att använda sina mänskliga rikedomar och möjligheter - känslan av mod och härligheten av den förbjudna frukten 3

4 - sätt att skaffa vänner och sällskap - möjlighet att kunna delta i makt genom trafficking Å andra sidan: - stegvis sämre hälsa, psykiskt och fysiskt - förstörande av nära relationer - mycket smärta och besvikelse hos sina eventuella egna barn - svårighet i arbetslivet och i det sociala - förstörd egen ekonomi - risk för rättsliga problem - större risk för våldsam död Om man inte värderar för- och nackdelar ordentligt och öppet blir det svårt att motivera sig för att lämna en väsentlig vana i sitt liv. Oftast censurerar man starkt missbruket genom att se bara på nackdelar. Man skuldbelägger sig lätt och dömer sig själv (andra) som betyder censur mot medvetenhet. Då har man inte en trovärdig och rättvis syn på problemet. Därför ska fördelarnas betydelse lyftas upp. Ingen vill göra sig själv direkt illa, man letar efter större lycka och mindre smärta med alkohol och andra droger eller med annat beroende. 3 Människosyn Människosynen är den grundläggande aspekten för att kunna gå in i en djup, inre process i medvetenheten. Man brukar säga att alkohol och droger är flykt från verkligheten. Men från verkligheten kan man inte fly, i stället försöker man fly från medvetenhet om verkligheten. Detta är en väsentlig aspekt i missbruk. Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner: Den psykiska aktiviteten: Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att förnimma, uppfatta) och handlar andligt (man kunde kalla detta att hon andligar ). Till det psykiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja förhållningssätt till det man möter i livet. Vilja innebär frihet och ansvar på alla tre handlingsnivåerna. Den andliga aktiviteten är den djupaste dimensionen inom ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den intellektuella handlingsnivån. Den fysiologiska (kroppsliga, materiella) aktiviteten: Människan fungerar neurologiskt, hormonellt och immunologiskt. Med andra ord, människan fungerar (handlar) i alla sina fysiologiska processer. Vi växer, rör oss, smälter näring, tar emot energier, blir sjuka och friska, utvecklas sexuellt, åldras... I slutet upphör kroppens aktivitet. Den sociala aktiviteten: Människan utvecklar kontakten med andra redan som spädbarn. Vi förnimmer och upplever det yttre utifrån vår egen inställning (vilja ansvar). Vi får influenser från våra föräldrar och andra närstående, och senare mer och mer från samhället. På detta sätt får vi kontakt med oss själva och 4

5 mognar i vår självkännedom och vår kunskap om livet. Samhällsstrukturen och dess värderingar, på gott och ont, har stor betydelse i vår personlighetsutveckling. Vi imiterar mest det som vi uppfattar som vanligast, inklusive det sjuka. Människan har ett naturligt sunt behov av kärlek. Kärlek kan beskrivas som värme, tillit, öppenhet (nyfikenhet), glädje och tacksamhet. Kärlek betyder att vilja väl och handla i enlighet därmed. Kärleken från föräldrarnas sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. I kärleken upplever barnet sig tryggt, hennes existens är omtyckt, hon känner sig fri i att finnas till. Däremot, brist på kärlek leder lätt till behov av att bli sedd, med andra ord behov av att bli uppmärksammad och accepterad (till ex. den perfekta, klassens pajas, den negativt reagerande, den aggressive o.s.v., se bilaga 4 Trauma: kronisk censur). Detta upplevs ofta besvärande, någonting neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den väsentligaste aspekten, utan det grundläggande är det sunda behovet av kärlek. Människan vill leva, vara med, bli älskad (accepterad), upptäcka verkligheten och förverkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord, hon vill uppleva sin existens. Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister, både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika. Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Vårt handlande har en metafysisk/andlig dimension. Människan är ett mysterium i den meningen att man aldrig kan förutse hennes val, reaktioner och handlingar. Människan har viljan, friheten att välja sin inställning till livet, till det goda och till det onda. Frihet leder till ansvar. Och tvärtom: det finns inte ansvar utan frihet. Därför betyder frihet och ansvar samma sak. När man förnekar sitt ansvar förnekar man sin frihet att använda sina förmågor för att handla till livets gagn. Det nedanstående schemat belyser hur psykiska, fysiska och utåtriktade handlingar hör ihop. Se också bilaga 1 Människosyn bild. 5

6 VÅR PSYKISKA AKTIVITET PÅVERKAR VÅRT FYSISKA LIV OCH TVÄRTOM. Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Däremot leder rädsla, ilska och bitterhet (stress) till sjukdomar. Voltaire skrev: Läkekonsten består i att roa patienten, medan naturen botar sjukdomen. MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET. Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga (intuitiva) och intellektuella vetskapen om verkligheten. (Ofta kopplar man ordet medvetenhet enbart till det intellektuella men här tar man med den andliga och känslomässiga dimensionen.) Medvetenhet är som en struktur, där all förnimmelse om det yttre och inre samlas och bearbetas med ens vilja. Den inkluderar det etiska sinnet (samvetet). Utan medvetenhet har livet ingen mening alls. Medvetenhet är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Man kan förenkla det till att: Du är din medvetenhet. ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ NÅGOT SÄTT. Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de problem som vi ser hos andra också finns i oss själva. På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. (Se bilagor 2 6; Mänskliga rikedomar och hämningar, Attityd av censur, Idealisering och projektion, Perfektionism, Avundsjuka.) Vi är varandras inre speglar. (Se kapitel 5 Självkännedom och självförtroende.) DET MAN GÖR MOT ANDRA, GÖR MAN MOT SIG SJÄLV INOM SITT INRE. Det man gör uppstår från ens inre liv (aktivitet). Därför till exempel när vi gör något gott för andra, tänker vi gott, känner gott och handlar andligt i det goda (goda energier ). Vi har gjort något gott inom oss. När vi handlar ont mot andra, handlar vi ont inom oss mot oss själva. När vi sårar andra, tänker vi på ett sårande sätt, känner på ett förnekande (elakt) sätt och handlar andligt med det förnekande (energierna). Detta drabbar först oss själva inom oss. Med andra ord, vi sårar oss själva redan före vi försöker såra den andra. INGEN GÖR ILLA MEDVETET. Enligt Sokrates handlar ingen elakt med sin sanna medvetenhet i behåll. När människan agerar på ett förstörande sätt är hon i obalans. Hon ignorerar medvetenheten, väljer ignoransen. Hon upplever felaktigt att hon har rätt till och behov av att attackera det goda, vackra och sanna. Hon handlar genom att först förneka medvetenhet (samvete, det etiska) och sen genom att attackera det goda (elakhet). FÖRNEKANDET AV MEDVETENHET SKAPAR TRAUMA. Det man mest vill undvika att vara medveten om får den största makten inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar medvetenhet om detta; reaktionen blir då att förneka minnet av det som hänt, vilket aktiverar upplevelsen av händelsen; man traumatiserar sig 6

7 själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentliga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man att andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia). Se bilaga 4 Trauma: kronisk censur. DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT. Man kan inte bota det onda med rädsla eller ilska. Att bli besviken över att man fick huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. När någon är arg, blir det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i konflikt, hjälper det inte att själv hamna i konfliktattityd. Det sjuka kan botas bara med det goda. Det är det goda, kärleken, som botar det onda. Ordet andlighet förstås som det icke-materiella, m.a.o. det metafysiska, eller det transcendentala, som alla religioner studerar och beskriver, var och en på sitt sätt. Det är det mest grundläggande i alltet. Aristoteles observerade att alltets ursprung finns i det metafysiska. Viktor Frankl menade att religioner är olika språk för att vända sig till Gud/Allah/Jahve. Alla religioner ska respekteras och det förefaller fel att försöka visa att någon är bättre än den andra. Till det andliga hör begrepp som Gud, änglar och demoner, som är omöjligt att beskriva med det intellektuella. Det intellektuella (rationella) är en mycket mindre dimension än det känslomässiga och andliga. Det andliga kan ses som något ännu djupare än det känslomässiga och ännu längre bort från det intellektuella (tankeverksamheten). På så sätt fattas alla människans val först på den andliga nivån och sen blir dessa val känslohandlingar, tankehandlingar, fysiologiska handlingar och utåtriktade handlingar (beteende, reaktioner). Därmed är alla val kopplade till goda metafysiska energier (änglar) och förnekande metafysiska energier (demoner). Att känna och reflektera över det andliga, att be till Skaparen eller att svära och kalla fram demoner är direkt andliga handlingar. Människan kan också ses utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi, förmodligen i grunden metafysisk energi (Aristoteles). Människan kan liknas vid en antenn som tar emot metafysisk livsenergi (såsom ett träd som tar emot solens energi och förenar den med det fysiska). När man öppnar sig mot livet är det som att koppla in antennen. När man sluter sig stänger man av antennen och följden blir trötthet och brist på energi. Den mest väsentliga aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har någon viktig medvetenhet som man inte vill ha och reagerar med att kämpa emot, fly eller förvränga den, kopplar man ur antennen. Detta leder med tiden till utmattning. Upptagandet av energi är blockerat. När man öppnar sig för medvetenheten, kopplas antennen på. Ofta upplever vi oss som offer för våra känslor - som om de skulle uppstå från en svart låda inom oss utan något eget ansvar. Med detta bortförklarar vi våra möjligheter att agera annorlunda. Vi utesluter lätt ansvaret i våra känslohandlingar. 4 Självkännedom och självförtroende För att komma mer i balans är den enklaste vägen självkännedom. En människa som känner sig själv, sitt sätt att reagera, sina känslovanor, sina intentioner och sina blockeringar samt sina rikedomar har lättare för att umgås med andra och utveckla sig. Genom att acceptera att känna sig själv är hon öppen för att känna andra som de 7

8 är. Hon inser att hon inte kan förändra andra utan att hamna i konflikt och kamp, men hon vill hjälpa andra att komma till insikt om sig själva för att kunna utveckla sig. Självkännedom är en trygghet. Man vill inte göra sig själv illa medvetet. Då är man inte alls farlig för sig själv, men tvärtemot, man kan lita på sig. Man kan tro på sina intentioner, reaktioner och förmågor. Då har man bra självförtroende. Självkännedom leder till gott självförtroende. Och just detta försöker man nå med alkohol och droger. Men droger (mediciner) är som en genväg, som i själva verket vilseleder och lätt förorsakar en ond cirkel, ett beroende. I förebyggandet samt i behandlingen av missbruk och beroende är självkännedomen den viktigaste grundstenen. Ett viktigt sätt för att lära känna sig själv är att läsa av sina känsloreaktioner när de är mycket besvärliga, destruktiva eller blockerande. Man kallar principen för identifikation (igenkännande). När ens irritation eller rädsla gentemot en annan är svår att hantera, betyder detta att man troligen har insikt om sig själv genom den andra. Man kan kalla detta för inre spegling enligt principen: allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något sätt. Man kan bli överdrivet upprörd (irriterad, arg, ledsen, rädd) på/för någon annan (eller på en viss situation) när den andra (eller situationen) påminner om något i en själv som man inte vill se: genom likheter (naturligtvis på olika sätt och i olika grad); en person som är arg inser sin ilska genom den andras ilska (men vill oftast inte ha denna insikt), en dominant person inser sin arrogans genom den andras maktlystna attityd; den som utnyttjar andra vill inte se sådant i andra genom motsatser; en lat och passiv person inser sin förnekande attityd genom en aktiv och initiativtagande person, en ofta orolig eller sur person inser sin attityd att älta och överdriva problem genom den glada; en spänd person vill inte ha kontakt med den spontana eftersom det väcker medvetenhet om ens egen spändhet genom ett annat mera komplicerat sätt; en snål person kan provocera dig till att inse hur du i din slösaktighet kastar bort dina möjligheter, att du på detta sätt inte heller använder livets rikedomar Identifikation betyder oftast medvetenhet om intentioner och känslovanor inte nödvändigtvis på beteendemässig nivå. Just viktiga människor som föräldrar, lärare, chefer och behandlare väcker mycket medvetenhet om det goda och det onda. Människan är viktig om hon betyder kärlek, makt eller fientlighet. Identifikation är ett viktigt verktyg för självkännedom och därmed också för självförtroendet. Alla i skolan, på arbetsplatser och i hem skulle behöva ha grundkunskap om detta för att förebygga onödiga konflikter och ge bättre samarbetsanda. Detta är den grundläggande anledningen till att den s.k. personkemin inte fungerar, man får insikt om sig själv genom den andra som man inte alls vill ha. Personkemin fungerar bra när människor väcker medvetenhet om förmågor, möjligheter, glädje, trygghet, goda minnen osv. 8

9 I bilaga 7, Frågor för självkännedom, kan man väcka eller öppna medvetenhet om sig själv genom att reflektera över sina föräldrar och vad andra tycker om en. 5 Prevention (förebyggande) Prevention baseras på att utveckla självkännedom och medvetenhet om andra och samhället. Alla skulle behöva ha grundkunskaper om människan och samhället; om det sunda och det sjuka i människan och i mänskliga maktstrukturer. Livets väsen är kärleken, sanningen och skönheten. Men vi människor förvränger detta. Och de som har makt förvränger detta ännu mera genom att styra samhällets utveckling mot allt större maktkoncentration till eget gagn tills systemet faller (kanske dags för kapitalismens fall), och allt börjar om igen. Missbrukare och de som är mest alienerade är de lättaste bytena i detta sjuka spel. Förebyggande arbete är att dela ut, diskutera och bearbeta all denna typ av kunskap i skolor, kanske redan i förskolor, på arbetsplatser, i media, i politik, i kyrkor o.s.v. Det skulle inte enbart förebygga missbruk utan all typ av sjukdom. 6 Stegen i den individuella rehabiliteringsprocessen Man kan besluta sig för att gå igenom en individuell strukturell process för att behandla sitt beroende. Processen kan göras med någon annans stöd och uppföljning och den kan innebära följande steg: 1 Att tillåta problemet, att acceptera medvetenhet om sitt beroende - Ingen ber om hjälp innan man accepterat att erkänna att man har ett allvarligt problem. - För att kunna göra något konstruktivt åt sitt problem, är det nödvändigt att erkänna problemet, tillåta att känna efter det och samtidigt försöka att inte döma ut sig, skuldbelägga sig, skambelägga sig och ställa krav på sig att lösa problemet. - Först är det viktigt att acceptera att man har problemet, att leva med det och helst utan krav på att bli av med det. - Att erkänna att man inte är kapabel att lösa problemet utan hjälp. 2 Medvetandegöra sig om sitt förflutna - Beskriv spontant din livshistoria från så tidig barndom som du kommer ihåg, kanske med koppling till vad som då var på gång ute i världen och på hemmaplan. Beskriv dina föräldrar eller de närmaste människorna, deras sätt att möta livet, dvs. hur de bemötte det goda och det problematiska. - Gör en personlig bedömning, en livsbalansräkning, som handlar om vad du förverkligade i livet vad gäller gott och ont, förbered en lista över de personer som du hjälpt och en annan lista över de som du gjort illa. - Skriv ner på papper alla psykiska symtom som du känner (som ångest, osäkerhet, skuld, skam, bitterhet, rädsla, depression, hat...) och fysiska symtom (som spändhet, trötthet, darrning, 9

10 hosta, ont i magen, ont i ryggen, hjärtproblem, eksem, hjärnblödning) med syfte att känna efter dem, att acceptera dem, för att kunna acceptera medvetenhet om dem (de är nyttiga larmsignaler, de är ett tecken på det sunda). - Använd denna reflektion för att känslomässigt acceptera problemet (utan att skuldbelägga dig) och därmed på så sätt kunna prata om detta med dina närmaste. 3 Medvetandegöra sig om sina anledningar till missbruk - Skriv utförligt en lista över fördelar och nackdelar med ditt missbruk. - Medvetandegör för dig själv på vilket sätt du har tagit på dig samhällets sjuka och inverterade värderingar och hur du blev systemets slav. - Reflektera över hur du tagit på dig problematiska attityder från dina närmaste under livets gång. - Medvetandegör dig om dina egna attityder i livet genom att reflektera över listan med Mänskliga rikedomar och hämningar (bifogad i dokumentet som refererats till tidigare), och betrakta ditt eget ansvar för dina val för att inte hamna i censur. 4 Planera en förändring av dina värderingar och vanor - Studera och väck till liv humana och metafysiska universella värderingar på den individuella och sociala nivån. - Planera din förändringsprocess steg för steg eller ta ett radikalt beslut om absolutism. - Öka din motivation för förändring genom att reflektera gång på gång över fördelar och nackdelar med att använda alkohol eller droger. 5 Praktisera förändringsplanen - Sätt igång planeringen i praktiken. - Studera och reflektera över livet, över människan, över universella värden av kärlek och goda handlingar, fortsätt att främja motivationen i riktning mot det sunda och rättvisa. - Hjälp andra som har samma problem och träna dig, rent allmänt, i att alltid hjälpa andra för att motverka din egocentricitet. - Reflektera över dina handlingar varje dag och, även om du skulle falla tillbaka, reagera inte med dömande och censur utan sträva efter att på nytt uppnå förändring (undvik att reagera med stränghet inför eventuellt misslyckande). 6 Bedömning och planering - Repetera tidigare steg när så är nödvändigt. - Gör, då och då, en allmän bedömning av din process tillsammans med någon annan person. - Processen fortsätter hela livet, själva vägen är resultatet, försök inte att bli av med problemet. 10

11 7 Självhjälpsgrupper Syftet med självhjälpsgrupper är självkännedom, medvetandegörande. Meningen är att var och en skall titta inåt och inte stanna i yttre aspekter. Varje händelse eller handling ska man försöka reflektera över utifrån den psykiska synvinkeln. Därför ska man inte diskutera vad som hände eller inte hände. Och man ska undvika frågan varför, den leder till bortförklaringar och flykt från medvetenheten. Mötena ska ha en tydlig tidsstruktur för disciplin betyder trygghet. Möten ska ske minst en gång i veckan. Ett möte kan utformas på följande sätt: - En kort filosofisk eller andlig reflektion och presentation, kanske på 10 minuter. - Introduktion och diskussion om dagens tema, som varar till ex. 40 minuter. Nedan följer några förslag om olika tema som man planerar i en serie (man studerar olika aspekter på den tidigare beskrivna människosynen): - Vem är jag? Vad är en människa? Vad är livets mening? - Ansvar och frihet rädsla och hämnd - Varför vill maktstrukturen att man använder droger? - Medvetenhet och mänskliga relationer - Skuld, offerattityd och befrielse - Trauma och smärta min rycksäck - Mina drömmar mina handlingar - Avund och inversion konkurrens - Sex och rus - njutning eller lycka? - Finns det andliga? Vad är det andliga? - Perfektionism, storhetsvansinne och egocentricitet - Varför använder jag droger? - Maktkamp och till lags -attityd - Ångest och depression - Konflikten mellan värderingar och principer i samhället och i livet - Kärlek, handla gott och lycka men hur? - Någon (några) ska prata om sig själv, till ex. under nästa 40 minuters pass. Personen pratar om sina känslor, sina svårigheter, utmaningar och sina framsteg, med syfte att medvetandegöra sig själv inför andra. De andra kan sen bekräfta vad de har förstått, tydliggöra det och ge sin egen uppfattning med acceptans och värme enligt principen konstruktiv kritik (se kapitlet 9.1). Det kan bli en dialog. Det är möjligt att planera mötet så att alla kan prata om sig men då måste tiden planeras därefter. - Mötets samordnare sammanfattar insikter som kommit upp under mötet. Man kan avsluta mötet med någon filosofisk/andlig meditation eller ceremoni. Detta är ofta en nödvändig process som pågår under resten av livet. 11

12 8 Verktyg för närstående Människor, som står nära missbrukare, är mycket viktiga resurser i arbetet att organisera ett strukturellt sätt för att hjälpa denne. Familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater, lärare och alla som har intresse av att ställa upp, kan använda en process till Konstruktiv kritik och Plan för samarbete. 8.1 Konstruktiv kritik Att få kritik från andra är det bästa sättet att lära känna sig själv, samtidigt som det inte är alls lätt att ta emot. Därför ska processen att kritisera eller ge feedback vara mycket kärleksfull och med viss struktur. Brist på motivation, likgiltighet, destruktivitet och beroende kan bearbetas genom konstruktiv feedback, som kallas dialektisk återföring eller öppnande kritik. Syftet är att människan (den kritiserade) ska öppna sig för inre kontakt så att hon kan bättre acceptera att inse sina felaktiga handlingsmönster och negativa intentioner. Processen baseras på dialektiken. Varje människa har alla slag av: mänskliga rikedomar; glädje, kärlek, uppfattningsförmåga, kreativitet, bedömningsförmåga, intuition, mod, självdisciplin, ärlighet... hämningar; intolerans, avundsjuka, dåliga känslomässiga vanor, fantasier, storhetsvansinne, perfektionism, egocentricitet... Metoden går ut på att bekräfta medvetenhet om rikedomars och möjligheters existens och att medvetandegöra vars och ens attityd att hämma dem. Se bilagorna 2-6, som beskriver de mänskliga rikedomarna samt hämningarna mer detaljerat. När man ger feedback är det oftast bäst att göra det ensam med den kritiserade. Uttryck dina iakttagelser med öppenhet och kärleksfullhet och i den utsträckning det känns klokt. Allmänna principer för konstruktiv feedback: Undvik att döma, stämpla, skylla på eller tjata (moralisera). Uttryck dig kort, omtänksamt och tydligt. Förutsätt inte att han/hon ska acceptera det du säger, inte ens förvänta något sådant. Försök att agera med ödmjukhet, och se även dig själv genom den andra på något sätt. (Allt det du ser hos den andra finns också i någon mån och på något sätt hos dig själv). 12

13 Använd följande process: 1 Iaktta ditt emotionella tillstånd. Om du själv är överdrivet frustrerad, rädd eller arg, inse detta och dess orsaker inom dig. Har du orealistiska förväntningar eller fördömande inställning, överdriver du det problematiska; vill du ha makt att förändra den andra? Inrikta dig på att hjälpa den andra (man kan inte göra något gott med något ont). 2 Uppmärksamma det emotionella tillståndet hos den andra. Om hon mår illa (är ångestfull, arg, trött, sårad), belys detta med tolerans genom att prata om emotionen med respekt för att hon ska kunna komma mer i balans och ta emot ditt budskap mera konstruktivt. 3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv: mänskliga rikedomar i personen (kreativitet, uppfattningsförmåga, kunskaper, handlingskraft osv.) dennas goda handlingar (vad gott som gjorts för andra) möjligheter som livet erbjuder 4 Kom ihåg principen: allt vad man gör med andra (mot eller för), gör man med sig själv inom sig själv. Använd denna princip för att medvetandegöra hur individen motarbetar det goda genom: sitt förhindrande eller destruktiva beteende och handlingar sin tankeverksamhet (föreställningar och idéer som strider mot verkligheten, (t.ex. höga stränga krav, orättvis kritik, negativt ältande, självförnekande tankebanor) sina känslovanor, som till exempel att upprätthålla rädsla, bitterhet eller/och hat (beroende av att hålla sig fast vid negativa känslor och energier) sina destruktiva intentioner och förnekande andliga handlingar/kontakter 5 Belys konsekvenserna av detta handlande för individen själv förhindrande av egna förmågor, osäkerhet, stress, konkret förlust, förlorat förtroende 6 Förnim och bedöm den öppnande kritikens verkningar. Utveckla ditt handlingssätt och fortsätt efter behov. Främja tron på det goda samt styr personen envist mot goda handlingar. Kom ihåg att inte ställa (ha) krav (förväntningar) på att den andra ska acceptera vad du säger för att därmed undvika onödiga konflikter och så vanliga och destruktiva bråk. Några exempel på den öppnande kritiken: Jag observerar att du blockerar dina förmågor och kunskaper genom att agera så krävande och strängt gentemot dig själv. Genom att du koncentrerar all uppmärksamhet på svårigheter förlorar du kontakten med din kreativitet. Jag tror att du lätt reagerar med en förnekande inställning när det dyker upp en möjlighet till glädje och samvaro. 13

14 Jag kan tänka mig att du ofta har förnekande tankar och känslovanor om dina förmågor och möjligheter eftersom du så lätt ger upp inför nya utmaningar. Jag ser att du har en förnekande inställning till att lära dig nya saker och att utvecklas i livet. Detta gör att du inte ger dig själv en chans att använda dina verkliga förmågor. Jag uppfattar att du är så arg på din svårighet att det blir svårt även för mig här bredvid att koncentrera mig på ditt ärende och försöka hjälpa dig. Du ställer så stränga krav på dig själv (och på andra) att du blir trött av det och då orkar du helt enkelt inte alls att arbeta/studera. 8.2 Plan för samarbete I bilaga 8, Plan för samarbete, finns ett sätt för att omvandla ett komplicerat problem till en konkret handlingsplan. Syftet är att styra uppmärksamheten och kreativiteten på ett strukturellt sätt så att man skall kunna planera praktiska åtgärder för varje problemhandling. Processen förs enligt följande: 1 Först beskriver man spontant och kort fenomenet eller problemet i sig, till exempel drogberoende eller destruktivitet med livet osv. 2 Sen gör man en lista på några vanliga handlingar/handlingssätt hos den/dem som förorsakar problemet. 3 Sen fortsätter man med att beskriva med vilka handlingar andra medverkar till problemet eller hur andra reagerar destruktivt i stället för att göra något nyttigt i situationen. Nu har man förvandlat problemet till handlingar. 4 Nästa steg är att planera åtgärder på två nivåer: a. den inre nivån; reflektera och fundera ut vad man skulle kunna säga om varje handlingssätt för att medvetandegöra den motsvarande inre handlingen, t ex när man sårar den andra betyder detta att man redan har sårat sig själv, enligt metoden för öppnande kritik (allt detta skrivs i den vänstra kolumnen) och b. den yttre eller sociala nivån; att skapa regler och konsekvenser för att förebygga och stoppa destruktiva handlingar. Man kan använda metoden Plan för samarbete tillsammans med så många som möjligt involverade för att utveckla en kollektiv reflektion om fenomenet. Men då ska man inte peka ut någon; syftet är endast att öppet och strukturellt diskutera fenomenet. Var och en kan inse sin del i situationen utan någon som helst kritik eller krav. Det är vanligt att man hamnar i en maktkamp när man försöker hjälpa den som agerar destruktivt. Om du upplever något sådant i dig reflektera över detta. Medvetandegör dig själv om maktkampen. Du vill ha makten, du vill ha mer makt än vad du har, och just därför upplever du dig maktlös. Erkänn att du bemöter den 14

15 andra med maktinställning, du vill styra och kontrollera. Den andra reagerar vanligtvis på samma sätt. Detta skapar onödiga konflikter och är destruktivt. Emotioner som avslöjar maktattityd är besvikelse, bitterhet, stark ångest och vanmakt. Maktmedel är t.ex. ilska, aggressivitet, gråt, ledsnad, kränkning, rädsla och desperation. Ditt sätt att hjälpa kan vara att få den andra att göra/bete sig på ett sätt som enligt din mening är det rätta. Du vill ha makt för att kunna styra. Du vill ha kontrollen för att få den andra att lyda dig. Detta är det vanligaste sättet att försöka hjälpa den andra. Konsekvens: maktlöshet, frustration och destruktiva konflikter. Maktlösheten är direkt ett tecken på att du har en felaktig inställning, att du har en attityd att föra krig. Med krigarattityd kan man inte bota den andras sjukdom. Befinner man sig i en maktkamp har man redan gett makten till det som är destruktivt hos den andra (och hos sig själv). Man kan säga att man är i pakt, i samarbete med t.ex. missbrukares aggressivitet. Den rätta inställningen är nyfikenhet och kärlek med praktiska åtgärder i att förebygga och stoppa destruktiva handlingar. Men maktkamp kan ha dolda former. För snäll och till lags -attityd döljer vanligtvis en auktoritär inställning. Man vågar inte agera utåt för att inte, inför sig själv eller andra, avslöja sin egen starka auktoritära vilja. Man törs inte säga nej därför att då skulle ens egen allmänna negativitet och stränghet bli synlig. Ibland säger man: Jag har så svårt att säga nej. Detta grundas ofta på att man har svårt att säga ja, att vara överens med andra. Man måste hela tiden motarbeta andra på samma sätt som man motarbetar sig själv. Anledningen till detta finns troligen i: kronisk censur och perfektionism; man tål inte bemöta konflikter, missnöje eller avvisande avundsjuka (missunnsamhet), man förnekar systematiskt det man i själva verket skulle vilja, man motarbetar jämt sig själv och som konsekvens också andra. Också hos missbrukare finns denna svårighet att säga ja till samarbete, ja till det goda i livet, ja till sina möjligheter och förmågor. Den viktigaste principen lyder: Älska mig mest när jag förtjänar det minst. För det är då jag behöver det bäst! 15

16 Bilaga 1 16

17 Bilaga 2 MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR Grundprincipen är att vi alla har alla slag av mänskliga rikedomar och alla slag av hämningar i olika grad och på olika sätt. Denna dialektik tolkas som att det goda finns i dig och att det onda finns genom förnekande av det goda. Nedan finns ett sätt bland andra att beskriva rikedomar och hämningar. MÄNSKLIGA RIKEDOMAR - essentiella förmågor och talanger Sinnesförmåga - Förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna Minnesförmåga - Förmåga att förnimma det förflutna. Intuition - Det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron Kärlek - Förmåga att hysa goda känslor som värme, glädje, tacksamhet, entusiasm... Ansvarskänsla, mod, initiativ... - Förmåga till handlingskraft Kreativitet - Förmåga att fantisera, att skapa nytt Bedömningsförmåga - Det sunda förnuftet Det etiska sinnet - Ärlighet, rättvisa Det estetiska sinnet - Förmåga att känna skönhet Självdisciplin - Förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impulser Inlärningsförmåga - Förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och kunskaper. Talanger - Speciella individuella gåvor Fysiska förmågor - Fysiska förmågor, skönhet och styrka Reflektioner: Människan upplever rikedomar när hon använder dem. Om hon inte använder dem utan förnekar sina möjligheter, börjar hon uppleva att de inte finns. Människan använder sina rikedomar utifrån sin inställning till livet (sina intentioner, attityder, värderingar). Hon handlar med virtuositet genom att leva ut sin essens. Hälsa/Balans/Det goda HÄMNINGAR - attityder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter Dålig vana - Uppehåller ångest/rädsla/ilska - Ger näring till bitterhet/hat - Kan inte njuta av lugn och ro Censur - Blir rädd/arg inför vetskap om egna fel - Skuldbelägger, dömer andra och sig själv, moraliserar gärna - Uppehåller offerkänsla - Undviker, bortförklarar, ljuger... - Blir ofta sjuk, psykosomatiserar - Reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks genom den andres beteende (motstånd mot identifikation) Idealisering Idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig själv och på andra (kontrollbegär) - Upplever sig ha allt ansvar och all skuld - Upplever sig vara oersättlig - Idealiserar andra, ställer stränga/gränslösa krav på andra, lever i förväntningar Avundsjuka - Reagerar negativt på nya idéer och möjligheter - Förstorar och ältar/maler problem - Klagar och kritiserar allt - Koncentrerar uppmärksamheten på problem - Blir glad över andras misslyckande - Saknar motivation och handlingskraft - Agerar girigt eller uppehåller missnöje - Förstör och agerar elakt/aggressivt Projektion - Upplever sina egna förnekande avsikter hos andra. - Är ofta rädd och misstänksam - Upplever andra som hot Inversion (upp-och-ner värderingar) - Anser att arbeta/studera är dumt och lätt och att förstörande är smart - Upplever kärlek/goda känslor som fara/skam. Egocentricitet, narcissism - Alla dessa inre handlingssätt förutsätter egocentricitet Sjukdom/Neuros/Det onda 17

18 ATTITYD AV CENSUR Bilaga 3 Censurera betyder att dölja, att inte vilja veta det som man vet. Till exempel är det vanligt att människor reagerar med ångest, rädsla eller aggressivitet inför medvetenhet om sina brister, fel och svårigheter. En censurerande reaktion syftar till att undvika medvetenhet som man har eller borde ha. Attityden är kopplad till den emotionella inversionen; det man inte ser finns inte och när man börjar se det, då börjar det existera. När en elev/studerande ska göra prov, är hon ofta nervös, hon vill inte ha medvetenhet om hur lite hon vet. Provet skulle visa det för henne. Hon kan vara så spänd i sin rädsla att ha kontakt med sina bristfälliga kunskaper att hon i provet blir nästan blockerad. Minne, bedömningsförmåga och kreativitet fungerar inte. Censuren förlamar de psykiska förmågorna. En lärare kan ha mycket ångest över att behöva gå in i en klass där det finns arroganta och spydiga elever. Läraren har en stark önskan om att sådant inte får finnas och därför accepterar hon inte medvetenhet om det. Läraren hamnar i konflikt med sin vilja med förnimmelsen om verkligheten. Läraren vill inte veta och vill censurera sanningen om dessa elever och därför hamnar personen i obalans; stress. Om läraren skulle agera utan censur, skulle denna vara nyfiken på fenomenet och skulle vilja veta mera om det och undersöka det och sen skapa en konstruktiv strategi för att försöka leda dessa elever till insikt om deras destruktiva förhållningssätt. Censurreaktion (censurattityd) skapar stressemotioner: rädsla, ångest, ledsnad, förlamning (flykt) och/eller irritation, ilska, aggressivitet, hat (kamp mot medvetenhet) Synonymer till censurattityden: hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda) Censur kallas också försvarsreaktion. Det finns olika sätt att försvara sig mot medvetenhet: bortförklara, intellektualisera förminska, försumma, blunda skylla på andra/annat, döma, moralisera, skuldbelägga se sig själv enbart som offer fly till emotioner (ångest, rädsla, ilska, bitterhet, likgiltighet) huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjukdomar, tics splittra sig, älta oändligt missbruk av mat, droger, arbete etc. främlingskap, flykt till fantasier Några vanliga konsekvenser: Man ser inte sina problem på ett konstruktivt sätt Man beter sig försiktigt, blockerat, eller ilsket, aggressivt Bakom censuren har problemen en tendens att växa, att ta över nästan allt det sunda. Stress, svårigheter i relationer och i handlingsförmåga Panikångest, fobier, stamning, tvångshandlingar 18

19 KRONISK CENSUR TRAUMA Bilaga 4 Ett komplicerat, besvärligt eller förstörande beteende är konsekvensen av det problematiska i ens inre, d.v.s. konsekvensen av ens neurotiska värderingar, intentioner och känslovanor. En del av denna problematik uppstår av en process, där människan motarbetar sig själv genom att motarbeta den medvetenhet som hon har. När människan (ofta ett litet barn) reagerar med hård förnekelse gentemot en viktig orättvisa (mammans avvisande, pappans aggressivitet, mammans skuldbeläggande osv.) hamnar hon lätt i en ond cirkel. Processen kan beskrivas: Människan upplever något ont som är viktigt i hennes liv. Hon försöker bli av med det genom att kämpa emot det, genom att förneka det. Om hon gör detta med en hård och dömande attityd, innebär detta att hon inte ens vill se det och då hamnar hon i att förneka medvetenhet om det. Hon tror att om hon inte har medvetenhet om det då finns det inte. Den mest väsentliga aspekten inom människans existens är medvetenheten. Utan den är livet helt meningslöst. När hon förnekar medvetenheten, förnekar hon sig själv. Hon upplever sig förnekad, med andra ord sårad och kränkt. På detta sätt, genom att censurera medvetenhet, traumatiserar hon sig själv. Eftersom hon upplever sig förnekad, upplever hon att hon inte finns. Hon känner sig orättvist behandlad och hon tror att orättvisan kommer utifrån. Hon upplever sig som ett offer. Hon vill revoltera och hon reagerar med konstant flykt/kampattityd gentemot allt i livet, både mot gott och ont. Livet blir konstant försvar och kamp (stress). Eftersom hon har förnekat sig själv, sin egen existens, har hon ett starkt behov av att existera. Hon vill få bekräftelse på sin existens genom andra, så att andra ska reagera på hennes existens. Som man brukar säga, hon vill leva genom andra. Hon vill få andras uppmärksamhet. Det friska i detta är att hon har ett sunt behov av kärlek, värme, acceptans och ett behov av att få bekräftelse på att hon är värdefull som människa. Men hon har förnekat sig själv och med detta kärleken. Då vill hon desperat få andras reaktion för att känna sig levande. Hon är inte van vid kärlek, därför blir hennes försök att få andras reaktion (kärlek) lätt neurotiska. Hon blandar samman kärlek med makt. Hon använder varierande strategier ; hon vill få: o Andras acceptans/beundran: hon anstränger sig för att vara snäll, till lags, duktig, perfekt, räcka till för allt (gränslöshet), hon gör allt för att undvika andras avvisande, kritik, missnöje eller ilska eller hon vill ha makt, social/materiell framgång. o Andras uppmärksamhet: hon vill jämt bli sedd av andra, beter sig och klär sig annorlunda, vill vara clownen i klassen eller i samarbete reagerar hon alltid emot, vill vara i centrum av andras skratt eller/och frustration. o Andras medömkan/skuldkänsla: hon agerar som ett offer inför livet med självdestruktivitet, depressivitet för att väcka andras skuldkänslor. o Andras irritation/rädsla/hat/förakt: hon beter sig på ett provokativt, hotande, förstörande, elakt eller/och motbjudande sätt, använder vulgärt språk för att andra ska bli rädda, irriterade, aggressiva eller föraktfulla. (Avundsjuka, som vi alla har, förstärker ytterligare den onda cirkeln.) För att behandla detta behövs det tolerans och kärlek för att kunna reflektera över processen och acceptera medvetenhet om den, samt känna sitt ansvar för den och träna sig i att handla på motsatt sätt. 19

20 Bilaga 5 AVUNDSJUKA (MISSUNNSAMHET) Att man unnar sig det negativa, onda och missunnar sig det positiva, goda är en vanlig upp-och-ner vänd attityd. Man vill döda glädjen och framgången. Att njuta av livet är nästan syndigt. En stark avundsjuka i nära relationer kallas svartsjuka, som kan leda till att man dödar kärlekens objekt. Eleven/studeranden lider av avundsjuka när denne stör undervisningen. Att lära sig nya kunskaper betyder större möjligheter att kunna använda sina förmågor i livet, att kunna upptäcka mera om verkligheten, det leder till bättre framtid, det är bara något gott. Men ändå vill man inte det utan agerar med syfte att förhindra sin egen utveckling. Ibland vill läraren kontrollera barnen, inte på grund av sin kärlek till dem men på grund av sin avundsjuka på deras glädje, spontanitet och skönhet. I latinska språk har begreppet avundsjuka följande innehåll, som belyser syftet väl: INVIDERE = AVUNDSJUKA PÅ LATIN in = inte videre = se VAD VILL MAN INTE SE PÅ GRUND AV SIN AVUNDSJUKA? det goda, det vackra, det sanna glädje, kärlek kunskap, utveckling, framgång verkligheten, livet I de fall man ser något som man inte vill se, reagerar man med att förhindra eller förstöra det: VILL INTE SE = VILL FÖRSTÖRA Detta är en LIVSATTITYD EMOT sig själv: man hindrar sin egen glädje, utveckling, möjligheter andra: man vill förstöra andras lycka, framgång HUR MÄRKS AVUNDSJUKA? störande beteende allmän likgiltighet, kroniskt missnöje skvaller, baktaleri, skadeglädje, förnedrande ironi negativitet, att bromsa, hindra lathet, passivitet, vana att älta, överdriva problem flykt från verkligheten, upplever fantasin som bättre svårighet att välja eller fatta beslut svartsjuka, kontrollbegär maktlystnad, revirtänkande svårighet att delegera, ge information, samarbeta destruktivitet, aggressivitet, depressivitet 20