Behover alkoholister. behandling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behover alkoholister. behandling?"

Transkript

1 Behover alkoholister behandling? Iden att missbruksproblem går att "bota" bara man finner ratt behandlingsmetod ar gammal. Redan vid sekelskiftet gjorde en svensk dagstidning reklam for något som kallades Delamottes pulver, som påstods bota drinkare "hastigt men sakert". Den svenska nykterhetsvården var dock i huvudsak grundad på ett samhalls- och individualpreventivt tankande i kombination med skyddssynpunkter, som i forsta hand varnade om alkoholistens hustru och barn (Nycander 1967). Alkoholism betraktades som en beteendestorning, som skulle hanteras genom ett mångsidigt och konsekvent system av forebyggande åtgarder på individ- och samhiillsnivå. Tvångsintagning på alkoholistanstalt forekom i mycket begransad utstrackning och betraktades som en sista utvag om inga andra hjalpåtgarder eller påtryckningar gjorde verkan. Det man hoppades skulle avhålla alkoholisten från att dricka var inte ''behandling'' under visteisen på anstalt, utan sj alva risken att bli intagen. Alkoholisten uppfattades till borjan av 1960-talet inte som klient utan som vanlig medborgare med både rattigheter och skyldigheter. Med viilståndsokningen efter andra varldskriget och en allrnan liberalisering av attityderna, som bl.a. fick till konsekvens att alkoholransoneringen upphavdes, skedde en dramatisk okning av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Okat ekonomiskt oberoende underlattade for hustrun till en alkoholist att ta ut skilsmassa. Alkoholister fick genom battre ekonomi och lattnader av restriktioner okad tillgång till alkohol. Den snabba urbaniseringen laste upp sociala band och beroendeforhållanden. Det finmaskiga natet av sociala relationer och påtryckningsmojligheter, som var forutsattningen for den tidigare nykterhetsvården, borjade losas upp. Fortroendemannen inom nykterhetsvården, som haft lokalkannedom och en viss personlig auktoritet, borjade avlosas av socialtjansteman som sokte en rationelllegitimation for sin verksamhet. Harrned skapades den grogrund som gjorde att ett psykologiskt grundat behandlingstankande från borjan av 1970-talet fick faste inom nykterhetsvården. Alkoholism borjade i allt hogre grad betraktas som en sjukdom eller ett symptom på psykisk ohiilsa, som kraver expertkunskaper for att avhjalpas. Det var alltså inte den moderna socialmedicinens eller Anonyma Alkoholisters sjukdomsbegrepp, som betonar individens ansvar for hals an och det sociala natverkets bet ydelse, utan ett mer begransat medicinskt och psykologiskt sjukdomstankande som introducerades. Avgiftningskliniker vaxte fram i snabb takt samtidigt som vård och behandling fick ett enormt uppsving, med en successiv tyngdpunktsforskjutning från socialvården till sjukvården. I en stravan att hoja socialtjanstens anseende infordes en ny "serviceanda", som garanterade rattigheter utan tidigare krav, villkor eller skyldigheter. Entusiasmen for behandling ar for narvarande på tillbakagång i hela vastvarlden (Makela m.fl. 1981). Det ar inte bara forskningens svårigheter att belagga långsiktiga effekter av behandling som ligger bakom denna omsvangning; det minskade utrymmet for kostnadskravande statliga åtaganden har, som Makela m.fl. (1981) påpekat, stor bet ydelse i sammanhanget. Åven om det vore onskvart, så ar det i dag tveksamt om ens ett modernt valfardssamhalle skulle vara berett att ge alia alkoholmissbrukare återkommande behandling av ett slag som kraver avsevart storre resurser an de ganska enkla insatser over langre tid (Babor m.fl. 1986) som visat sig effektiva for personer som annu inte utvecklat ett tvångsmassigt beroende. Det ar också hogst några tiotusental per år av vårt lands till alkoholmissbrukare som soker och får professionell hjalp som har till syfte att andra alkoholvanorna. Merparten av de enorma summor som vården av alkoholister kostar (over tio miljarder kronor) laggs ned på tillfallig lindring av kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer till drickandet. ForbaHring utan behandling Situationen skulle vara mycket bekymmersam om en persons alkoholvanor inte kan forbattras utan formeli behandling. Men lyckligtvis ar inte bara lagstiftare och professionella behandlare engagerade i alkoholproblemet. Room (1989) rapportera

2 de att ungefar var tredje vuxen person i ett amerikanskt stickprov hade, under det foregående året, tryckt på andra for att få dem att skara ned på sitt drickande. Sådana informella forsok att kontrollera drickande har givetvis en ofantligt mycket storre omfattning an formeli behandling. Det tycks i sjalva verket vara så, menar Room, att få manniskor soker vård utan att dessforinnan ha utsatts for påtryckningar hån familj och vanner om sitt drickande. InformelIa påtryckningar kan tih och med, enligt Room, vara en forutsattning for att formeli behandling skall komma tih stånd. Många, sannolikt de flesta, av de alkoholister som slutar rnissbruka alkohol gor det utan hjalp av behandling. Gerard m.fl. (1962), Knupfer (1972) och VaiHant (1983) fann att mellan 20 och 30 procent av dem som uppnått varaktig forbattring tagit det avgorande steget i samband med behandling. I Nordstrom och Berglunds (1986) studie av alkoholister som sokt hjalp på en klinik, uppgav tre av fem forbattrade alkoholister att behandling eller overvakning haft betydeise och var femte att någon av dessa faktorer varit utslagsgivande. Det ar viktigt att hålla i rninnet att den behandling som alkoholistvården erbjuder endast utgor en ringa del av klienternas betydeisefulla kontakter med andra manniskor. Resultat som tihskrivs behandling kan i sj alva verket ha sin grund i andra handelser som sammanfallit i tiden. Det ar, som Room (1989) påpekade, troligt att så gott som aha klienter blir utsatta for påtryckningar att sluta dricka eller att dricka mindre från personer i sin narmaste sociala omgivning. Det ar också mycket vanligt att personer under behandling samtidigt soker stod, råd och vagledning hån andra an terapeuten, t.ex. familjemedlemmar, vanner, arbetskarnrater, lakare och sjalasorjare av olika slag (Bergin & Lambert 1978, s ). En forbattring kan vidare vara resultatet av andrade levnadsomstandigheter, t.ex. en forandring av arbets- eller familjesituationen. Å andra sidan kan loftesrika resultat av behandling omintetgoras av svåra personliga motgångar som klienten drabbas av. HartiH kommer att sambandet mellan manniska och miljo ar dubbelriktat. Manniskor kan som en foljd av behandling valja, forandra och skapa nya vihkor for sig sjalva, som i sin tur får dem att andra sina vanor. Saunders och Kershaw (1979) fann att varaktiga forandringar tih foljd av behandling ofta tycks folja detta monster. En helnykter period, som inletts med stod av behandling, kan exempelvis leda tih att klienten finner en ny livspartner som vagrar acceptera hans tidigare alkoholvanor, tih att han by ter tih en "torrare" arbetsmiljo eller tih att han skaffar sig en ny grupptihhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, t.ex. medlemskap i Anonyma Alkoholister, lankrareisen eller ett religiost samfund. Naturliga låkeprocesser Saunders och Kershaw (1979), Tuchfeld (1981), Giesbrecht (1983), Stall (1983), VaiHant (1983), Nordstrom och Berglund (1986), Edwards m.fl. (1987) och andra har lagt ham resultat som tyder på att nya sociala relationer av det namnda slaget, som bl.a. innebar att alkoholisten riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka, ar en avgorande forutsattning for att en forandring av alkoholvanorna skall bli varaktig. Sankt formåga att tåla alkohol och en allvarlig forsarnring av den kroppsliga hals an, som gor fortsatt drickande livshotande, ar andra anledningar till att en del alkoholister varaktigt overgår tih en nykter livsforing. Trovardigt hot om skilsmassa, ekonorniska bekymmer och rattsliga påfoljder kan också få en del alkoholister att forandra sina vanor. Kvinnliga alkoholister uppnår inte sallan en forbattring till foljd av skilsmassa (Lindberg & Ågren 1988). Forklaringen kan vara att mannen druckit stora mangder alkohol och att skilsmassan darfor innebar ett brott med ett nedbrytande dryckesmonster. Kvinnor ar annars, jamte aldre personer, den grupp som har de flesta fallen av sjalvlakning (10M 1990, s. 153 f.). Dessa grupper anses vara mer utsatta for sociala påtryckningar att forandra sin livsforing an vad yngre man ar. Bland aldre alkoholister tihkommer dessutom forsarnrad halsa och minskad alkoholtolerans som avhållande faktorer. Den lagre forekomsten av alkoholism bland aldre manniskor har i ovrigt samband med den hoga overdodligheten bland alkoholrnissbrukare, som gor att många inte hinner bli sarskilt gamla. Kunskapen om vad som får vissa alkoholister att forandra sina alkoholvanor ar inte tihracklig for att vi skall kunna forutsaga en enskild individs utsikter till varaktig forbattring utan behandling. Ludwig (1985) hiivdar att yttre forandringar av det

3 slag jag namnt ovan ar viktiga, men det avgorande ar hur alkoholisten reagerar på dem. Vaillant (1980, 1983) och Edwards m.fl. (1987) undersokte hur yttre och inre faktorer samverkar och forrnar olika monster i sattet att andra livsforingen. Båda undersokningarna fann att den typiska vagen till battring forandrades med alkoholberoendets svårighetsgrad. Personer med ett mindre utvecklat beroende angav ofta "faktiska eller hotade konsekvenser av drickandet" (Edwards m.fl.) eller "effektiv konfrontation" och "viljestyrka" (Vaillant) som orsaker till att de forandrat sina alkoholvanor. For personer med ett mer avancerat beroende tycktes dessa faktorer inte vara tillrackliga. De gravt beroende lade storre vikt vid religiost engagemang (i den amerikanska studien), Anonyma Alkoholister eller någon annan ersattning for alkoholen som erbjod en ny kalla till sjalvaktning och nya manniskor att bry sig om. I ett tidigt skede av beroendet forefalier alltså påtryckningar från den sociala omgivningen spela en stor roll, medan forandring i ett senare skede tycks fordra ett mer aktivt stallningstagande och en fordjupad insikt om individens beroende av medrnanniskor. Den psykologiska omstallning som svårt alkoholberoende personer måste genomgå har beskrivits på liknande satt av ett flertal forskare (t.ex. Tiebout 1961; Bateson 1971; Brown 1985; Flores 1988; Khantzian & Mack 1989). Omstallningsprocessen underlattas sannolikt om alkoholisten har tillgång till en "bas av trygghet" (Bowlby 1988) eller en "social kokong" (Emrick 1989) som Anonyma Alkoholister (AA), Lankarna, en religios grupp eller en nykter primargrupp vars medlemmar kanner att de hor naturligt samman. Bet ydelsen av miljofaktorer bekraftas av studier som granskat alkoholisters resurser efter avslutad behandling (Bromet & Moos 1977; Vaillant 1983). En positiv familjemiljo tycks vara den viktigaste forutsattningen for bestående forbattring. Darefter kommer stod och sammanhållning på jobbet. For personer som saknar bagge dessa forutsattningar forefaller stodgrupper av AA-typ vara ett mycket viktigt villkor for ett liv utan fortsatta alkoholproblem. Omsorg och social kontroll Ovannamnda ron bor utnyttjas som en mojlighet att lara mer om hur behandling kan påskynda och underlatta naturliga lakeprocesser. Återfallspreventiv traning (Marlatt & Gordon 1985) grundar sig på kunskaper om hur avhållsamma missbrukare hanterar situationer som innebar hog risk for återfall. Sådan traning har visat sig vara mer effektiv an traditioneli rådgivning for alkoholprobiernatiker som annu inte utvecklat ett gravt beroende (Annis och Davis 1989). CRA (The Communit y Reinforcement Approach), en metod som bedomts vara loftesrik aven for svårt alkoholberoende personer, utvecklades som en foljd av att Hunt och Azrin (1973) borjade "granska de krafter som naturligt motverkar alkoholism och... modifiera dessa krafter for att uppnå hogsta mojliga effekt" (s ). Det vi vet om forbattring utan behandling betonar vikten av ett långsiktigt stod, med inslag av social kontroll. Utan ett sådant kan det vara svårt eller omojligt att varaktigt bryta med en livsforing praglad av alkoholmissbruk. Moos och hans medarbetare (1990) understryker "behovet av en grundlaggande forandring" i tankandet om behandlingsprogram for alkoholister och deras effekter. De forespråkar en langre tids uppfoljning och stod ute i samhallet i syfte att forebygga återfall. Man kan gå annu ett steg langre och fråga sig om inte långsiktiga insatser for personer som ar svårt beroende av alkohol borde beteeknas som omsorg och social kontroll hellre an "behandling" (Lindstrom 1993). Med behandlingsbegreppet foljer garna forvantningar om snabba och varaktiga resultat. Några sådana har inte konstaterats annat an i samband med tidiga insatser riktade till missbrukare som annu inte utvecklat ett tvångsmassigt beroende (Riley m.fl. 1987; Lindstrom 1992). Begreppen omsorg och social kontroll riktar uppmarksamheten mot hur man i ett langre perspektiv kan uppnå det blygsammare målet att moderera alkoholistens drickande, dvs. minska alkoholkonsumtionen, forlanga perioderna mellan återfallen och reducera uppkomsten av alkoholbetingade skador och funktionsstorningar. En sådan målsattning motsvarar battre vad socialtjansten faktiskt har mojlighet att uppnå i arbetet med tunga alkoholmissbrukare. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:4-223-

4 Omsorg och social kontroll ar inte liktydigt med minskade ambitioner; snarare tvartom. Imiktningen på ''behandling'' i konventionell mening, parad med en tendens att avlagsna yttre krav och villkor, kan ha underlattat den utsortering av tunga missbrukare från socialtjansten som dokumenterats i olika utredningar (Jonasson & Svedberg 1978; Finne m.fl. 1981). Dessa missbrukare har inte haft den onskade behandlingsmotivationen och inte heller uppnått den sjalvstandiga och nyktra livsforing många vantat sig. Intresset har darfor forskjutits mot andra grupper med battre prognos. Om små forbattringar av de slag som namnts ovan får professionellt erkannande, skulle arbete med tunga missbrukare inte uppfattas som hopplast. En imiktning mot långsiktig omsorg, med overvakning och tillsyn av sjålva missbruket, vore inte bara i overensstammeise med de framviixande kunskaperna om miljofaktorers betydeise for alkoholvanoma. Den skulle aven kunna ge det sociala arbetet med missbrukare en egen identitet, grundad på dess sarskilda forutsattningar och majligheter. SammanfaHning och slutsatser Forskningen om forbattring utan behandling stader foljande slutsatser: 1. Många, sannolikt de flesta, av de alkoholister som uppnår en varaktig forbattring gor det utan hjalp av behandling, men i en del fall tycks behandling ha avgorande bet ydelse. Bestående forandring av livsforingen ar vanligare bland kvinnor och åldre personer an bland yngre man. 2. Forandrade alkoholvanor sammanfaller ofta med etablerandet av nya sociala relationer eller andra omståndigheter som gor att alkoholisten riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka. Det avgorande ar dock inte de yttre forandringarna som sådana utan alkoholistens satt att reagera på dem. Personer med ett mindre utvecklat alkoholberoende anger ofta påtryckningar från den sociala omgivningen som skål till att de slutat missbruka alkohol. For personer med ett mer avancerat beroende tycks forbattringen vara forknippad med ett mer aktivt stållningstagande och en fordjupad insikt om beroendet av medrnanniskor. Forandringen av alkoholvanoma underlattas ofta av en ny grupptillhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, Lex. medlemskap i AA eller ett religiost samfund. Forskningen om forbattring utan behandling bor utnyttjas som en mojlighet att lara mer om hur behandling kan påskynda och underlatta naturliga lakeprocesser. De ran som gjorts understryker vikten av att insatser for alkoholister ar långsiktiga. Åtgarder av detta slag borde kanske betecknas som omsorg och social kontroll hellre an ''behandling''. REFERENSER Lars LindstrOm Annis, H.M. & Davis, C.S. Relapse prevention. I: R.K. Hester & W.R. Miller (red.): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches. Pergamon Press, New York 1989, s Babor, T.F. & Ritson, E.B. & Hodgson, R.J.: Alcohol-related problems in the primary health care setting: A review of early intervention strategies. British Journal of Addiction 81(1986): Bateson, G.: The cybernetics of 'self': A theory of alcoholism. Psychiatry 34(1971): 1-18 Bergin, A.E. & Lambert, M.J.: The evaluation of therapeutic outcomes. I: S.L. Garfield & A.E. Bergin (red.): Handbook of Psychoterapy and Behavior Change: An Empirical Analysis. 2nd edn. Wiley, New York 1978, s Bowlby, J.: A Secure Base: Oinical Applications of Attachment Theory. Routledge, London 1988 Bromet, E. & Moos, R.H.: Environmental resources and the post-treatment functioning of alcoholic patients. Journal of Health and Social Behavior 18(1977): Brown, S.: Treating the Alcoholic: A Developmental Model of Recovery. Wiley, New York 1985 Edwards, G. & Brown, D. & Duckitt, A. & Oppenheimer, E. & Sheehan, M. & Taylor, c.: Outcome of alcoholism: The structure of patient attributions as to what causes change. British Journal of Addiction 82(1987): Emrick, C.D.: Overview of ~lcoholics Anonymous: Emerging concepts'. I: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism, Vol. 7. Plenum Press, New York 1989, s Finne, E. & Gunnarsson, E. & Stene, L.: Nykterhetsvården som kom bort. Stockholms socialforvaltning, Metodbyrå 2, rapport nr 14, Stockholm 1981 Flores, P.J.: Alcoholics Anonymous: A phenomenological and existential perspective. Alcoholism Treatment Quarterly 5(1988):1/2, Gerard, D.L. & Saenger, G. & WJl.e, R.: The abstinent alcoholic. Archives of General Psychiatry 6(1962): Giesbrecht, N.: Stakes in conformity and the 'normalization of deviants: Accounts by former and current skid row inebriates. Journal of Drug Issues 13(1983): Hunt, G.H. & Azrin, N.H.: A community-reinforcement approach to alcoholism. Behavior Research and Therapy 11(1973):

5 lnstitute of Medicine (10M). Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. National Academy Press, Washington D.C 1990 Jonasson, L. & Svedberg, L.: Vart tar "gubbarna" vagen? Stockholms socialforvaltning, Metodbyrå 1, rapport ru 11, Stockholm 1978 Khantzian, EJ & Mack, J.E.: Alcoholics Anonymous and contemporary psychodynamic theory. l: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism, Vol. 7. Plenum Press, New York 1989, s Knupfer, G.: Ex-problem drinkers. l: M. Roff & L.N. Robins & M. Pollack (red.): Life History Research in Psychopathology, Vol. 2. The University of Minnesota Press, Minneapolis 1972, s Lindberg, S. & Ågren, G. Mortality among male and female hospitalized alcoholics in Stockholm British Journal of Addiction 83(1988): Lindstrom, L.: Managing Alcoholism: Matching Clients to Treatments. Oxford University Press, Oxford 1992 Lindstrom, L.: Socialtjansten och den hemlose alkoholisten. Sociologisk Forskning 30(1993):1, Ludwig, A.M.: Cognitive proces ses associated with "spontaneous" recovery from alcoholism. Journal of Studies on AIcohol 46(1985): Marlatt, G.A. & Gordon, J.R. (red.): Relapse Prevention: Maintenance Strategies in the Treatment of Addictive Behaviors. Guilford Pres s, New York 1985 Moos, R.H. & Finney, J.w. & Cronkite, R.C: Alcoholism Treatment: Context, Process, and Outcome. Oxford University Press, New York 1990 Makela, K. & Room, R. & Single, E. & Sulkunen, P. & Walsh, B.: Alcohol, Society, and the State, Vol. 1: A comparative study of alcohol control. Addiction Research Foundation, Toronto 1981 Nordstrom, G. & Berglund, M.: Successful adjustment in alcoholism: Relationships between causes of improvement, personality, and social factors. Journal of Nervous and Mental Disease 174(1986): Nycander, S.: Svenskarna och spriten. Svensk nykterhetspolitik i kritisk belysning. PrismalVerdandi, Stockholm 1967 Riley, D.M. & Sobell, L.C & Leo, GJ. & Sobel!, M.B. & Klajner, E: Behavioral treatment of alcohol problems: A review and a comparison of behavioral and nonbehavioral studies. l: W.M. Cox (red.): Treatment and Prevention of Alcohol Problems: A Resource Manual. Academic Press, Orlando, FIa. 1987, s Room, R.: The D.S. general populations experiences of responding to alcohol problems. British Journal of Addiction 84(1989): Saunders, W.M. & Kershaw, P.W.: Spontaneous remission from alcoholism: A community study. British Journal of Addiction 74(1979): Stall, R.: An examination of spontaneous remission from problem drinking in the Bluegrass region of Kentucky. Journal of Drug lssues 13(1983): Tiebout, H.M.: Alcoholics Anonymous - an experiment of nature. Quarterly Journal of Studies on AlcohoI22(1961): Tuchfeld, B.5.: Spontaneous remission in alcoholics: Empirical observations and theoretical implications. Journal of Studies on Alcohol 42(1981): Vaillant, G.E.: The doctor's dilemma. l: G. Edwards & M. Grant (red.): Alcoholism Treatment in Transition. Croom Helm, London 1980, s Vaillant, G.E.: The Natural History of Alcoholism: Causes, Patterns, and Paths to Recovery. Harvard University Press, Cambridge, Mass Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 70, 1993:4-225-

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd. AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

Samtalsbehandling fungerar

Samtalsbehandling fungerar Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik

Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik ANDERS BERGMARK ÖVERSIKT Om den evidensbaserade missbrukarvårdens retorik och praktik I Sverige har under de senaste åren en rad prominenta offentliga aktörer kraftfullt pläderat för nödvändigheten av

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever längre Arbetar längre

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik. från vårdhögskolan 53/2000-51 1998-05-26 2000-02-29. Beslutsdatum Reviderad. Kurskod MBB 221 Dnr Dnr

Kursplan. Inst. för pedagogik. från vårdhögskolan 53/2000-51 1998-05-26 2000-02-29. Beslutsdatum Reviderad. Kurskod MBB 221 Dnr Dnr Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod MBB 221 Dnr Dnr från vårdhögskolan 53/2000-51 Beslutsdatum Reviderad 1998-05-26 2000-02-29 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik med inriktning

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter

Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter CHRISTER SANDAHL & STEN RONNBERG & KRISTINA HERLITZ & GCRAN AHLIN Korttidsterapi i grupp for alkoholberoende patienter Jomforande studie av återfallsprevention och psykodynamisk terapi Christer Sandahl

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 2009-02-09 Fallet alkohol Alkohol ingen vanlig handelsvara Evidensbaserad prevention en definition EBP innebär att

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, 2013. Ulric Hermansson Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA, univ.lektor Ledningsgruppen

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem

Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem DSociala identifikq.tioner kan vara av bet ydelse inom rehabiliteringen av missbrukare. Men var skall man hitta forebilderna och traningsplatserna? Minnesotamodellen hittar dem i "nyktra alkoholister"

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar Länsstyrelsen Skåne 2014-09-03 Evy Gunnarsson evy.gunnarsson@socarb.su.se professor i socialt arbete Förändringar i omvärlden Alkoholpolitik och

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

AUDIT. The Alcohol Use Disorders Identification Test, AUDIT: MANUAL

AUDIT. The Alcohol Use Disorders Identification Test, AUDIT: MANUAL AUDIT The Alcohol Use Disorders Identification Test, AUDIT: MANUAL Peter Wennberg, Håkan Källmén, Ulric Hermansson & Hans Bergman AUDIT är översatt och anpassad för svenskt bruk av professor emeritus Hans

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010. Forts. Gränsen. Forts 77 + 77 + alkoholkonsumtion varje vecka

Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010. Forts. Gränsen. Forts 77 + 77 + alkoholkonsumtion varje vecka Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Region Västerbotten 2015-05-21 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever längre Arbetar längre Ökade

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Psykosocial behandling av alkoholoch. dra några slutsatser?

Psykosocial behandling av alkoholoch. dra några slutsatser? ANDERS BERGMARK Psykosocial behandling av alkoholoch narkotikaproblem. Kan socialtjänsten dra några slutsatser? Den svenska regeringen har nyligen tagit ett initiativ för att förbättra kunskapsunderlaget

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy ETT PERSONALPOLITISKT HANDLINSPROGRAM FÖR DROGFRÅGOR INLEDNING Det är en självklarhet att det inte är tillåtet för kommunens anställda att förtära alkohol/missbruka andra droger

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer