Behover alkoholister. behandling?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behover alkoholister. behandling?"

Transkript

1 Behover alkoholister behandling? Iden att missbruksproblem går att "bota" bara man finner ratt behandlingsmetod ar gammal. Redan vid sekelskiftet gjorde en svensk dagstidning reklam for något som kallades Delamottes pulver, som påstods bota drinkare "hastigt men sakert". Den svenska nykterhetsvården var dock i huvudsak grundad på ett samhalls- och individualpreventivt tankande i kombination med skyddssynpunkter, som i forsta hand varnade om alkoholistens hustru och barn (Nycander 1967). Alkoholism betraktades som en beteendestorning, som skulle hanteras genom ett mångsidigt och konsekvent system av forebyggande åtgarder på individ- och samhiillsnivå. Tvångsintagning på alkoholistanstalt forekom i mycket begransad utstrackning och betraktades som en sista utvag om inga andra hjalpåtgarder eller påtryckningar gjorde verkan. Det man hoppades skulle avhålla alkoholisten från att dricka var inte ''behandling'' under visteisen på anstalt, utan sj alva risken att bli intagen. Alkoholisten uppfattades till borjan av 1960-talet inte som klient utan som vanlig medborgare med både rattigheter och skyldigheter. Med viilståndsokningen efter andra varldskriget och en allrnan liberalisering av attityderna, som bl.a. fick till konsekvens att alkoholransoneringen upphavdes, skedde en dramatisk okning av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Okat ekonomiskt oberoende underlattade for hustrun till en alkoholist att ta ut skilsmassa. Alkoholister fick genom battre ekonomi och lattnader av restriktioner okad tillgång till alkohol. Den snabba urbaniseringen laste upp sociala band och beroendeforhållanden. Det finmaskiga natet av sociala relationer och påtryckningsmojligheter, som var forutsattningen for den tidigare nykterhetsvården, borjade losas upp. Fortroendemannen inom nykterhetsvården, som haft lokalkannedom och en viss personlig auktoritet, borjade avlosas av socialtjansteman som sokte en rationelllegitimation for sin verksamhet. Harrned skapades den grogrund som gjorde att ett psykologiskt grundat behandlingstankande från borjan av 1970-talet fick faste inom nykterhetsvården. Alkoholism borjade i allt hogre grad betraktas som en sjukdom eller ett symptom på psykisk ohiilsa, som kraver expertkunskaper for att avhjalpas. Det var alltså inte den moderna socialmedicinens eller Anonyma Alkoholisters sjukdomsbegrepp, som betonar individens ansvar for hals an och det sociala natverkets bet ydelse, utan ett mer begransat medicinskt och psykologiskt sjukdomstankande som introducerades. Avgiftningskliniker vaxte fram i snabb takt samtidigt som vård och behandling fick ett enormt uppsving, med en successiv tyngdpunktsforskjutning från socialvården till sjukvården. I en stravan att hoja socialtjanstens anseende infordes en ny "serviceanda", som garanterade rattigheter utan tidigare krav, villkor eller skyldigheter. Entusiasmen for behandling ar for narvarande på tillbakagång i hela vastvarlden (Makela m.fl. 1981). Det ar inte bara forskningens svårigheter att belagga långsiktiga effekter av behandling som ligger bakom denna omsvangning; det minskade utrymmet for kostnadskravande statliga åtaganden har, som Makela m.fl. (1981) påpekat, stor bet ydelse i sammanhanget. Åven om det vore onskvart, så ar det i dag tveksamt om ens ett modernt valfardssamhalle skulle vara berett att ge alia alkoholmissbrukare återkommande behandling av ett slag som kraver avsevart storre resurser an de ganska enkla insatser over langre tid (Babor m.fl. 1986) som visat sig effektiva for personer som annu inte utvecklat ett tvångsmassigt beroende. Det ar också hogst några tiotusental per år av vårt lands till alkoholmissbrukare som soker och får professionell hjalp som har till syfte att andra alkoholvanorna. Merparten av de enorma summor som vården av alkoholister kostar (over tio miljarder kronor) laggs ned på tillfallig lindring av kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer till drickandet. ForbaHring utan behandling Situationen skulle vara mycket bekymmersam om en persons alkoholvanor inte kan forbattras utan formeli behandling. Men lyckligtvis ar inte bara lagstiftare och professionella behandlare engagerade i alkoholproblemet. Room (1989) rapportera

2 de att ungefar var tredje vuxen person i ett amerikanskt stickprov hade, under det foregående året, tryckt på andra for att få dem att skara ned på sitt drickande. Sådana informella forsok att kontrollera drickande har givetvis en ofantligt mycket storre omfattning an formeli behandling. Det tycks i sjalva verket vara så, menar Room, att få manniskor soker vård utan att dessforinnan ha utsatts for påtryckningar hån familj och vanner om sitt drickande. InformelIa påtryckningar kan tih och med, enligt Room, vara en forutsattning for att formeli behandling skall komma tih stånd. Många, sannolikt de flesta, av de alkoholister som slutar rnissbruka alkohol gor det utan hjalp av behandling. Gerard m.fl. (1962), Knupfer (1972) och VaiHant (1983) fann att mellan 20 och 30 procent av dem som uppnått varaktig forbattring tagit det avgorande steget i samband med behandling. I Nordstrom och Berglunds (1986) studie av alkoholister som sokt hjalp på en klinik, uppgav tre av fem forbattrade alkoholister att behandling eller overvakning haft betydeise och var femte att någon av dessa faktorer varit utslagsgivande. Det ar viktigt att hålla i rninnet att den behandling som alkoholistvården erbjuder endast utgor en ringa del av klienternas betydeisefulla kontakter med andra manniskor. Resultat som tihskrivs behandling kan i sj alva verket ha sin grund i andra handelser som sammanfallit i tiden. Det ar, som Room (1989) påpekade, troligt att så gott som aha klienter blir utsatta for påtryckningar att sluta dricka eller att dricka mindre från personer i sin narmaste sociala omgivning. Det ar också mycket vanligt att personer under behandling samtidigt soker stod, råd och vagledning hån andra an terapeuten, t.ex. familjemedlemmar, vanner, arbetskarnrater, lakare och sjalasorjare av olika slag (Bergin & Lambert 1978, s ). En forbattring kan vidare vara resultatet av andrade levnadsomstandigheter, t.ex. en forandring av arbets- eller familjesituationen. Å andra sidan kan loftesrika resultat av behandling omintetgoras av svåra personliga motgångar som klienten drabbas av. HartiH kommer att sambandet mellan manniska och miljo ar dubbelriktat. Manniskor kan som en foljd av behandling valja, forandra och skapa nya vihkor for sig sjalva, som i sin tur får dem att andra sina vanor. Saunders och Kershaw (1979) fann att varaktiga forandringar tih foljd av behandling ofta tycks folja detta monster. En helnykter period, som inletts med stod av behandling, kan exempelvis leda tih att klienten finner en ny livspartner som vagrar acceptera hans tidigare alkoholvanor, tih att han by ter tih en "torrare" arbetsmiljo eller tih att han skaffar sig en ny grupptihhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, t.ex. medlemskap i Anonyma Alkoholister, lankrareisen eller ett religiost samfund. Naturliga låkeprocesser Saunders och Kershaw (1979), Tuchfeld (1981), Giesbrecht (1983), Stall (1983), VaiHant (1983), Nordstrom och Berglund (1986), Edwards m.fl. (1987) och andra har lagt ham resultat som tyder på att nya sociala relationer av det namnda slaget, som bl.a. innebar att alkoholisten riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka, ar en avgorande forutsattning for att en forandring av alkoholvanorna skall bli varaktig. Sankt formåga att tåla alkohol och en allvarlig forsarnring av den kroppsliga hals an, som gor fortsatt drickande livshotande, ar andra anledningar till att en del alkoholister varaktigt overgår tih en nykter livsforing. Trovardigt hot om skilsmassa, ekonorniska bekymmer och rattsliga påfoljder kan också få en del alkoholister att forandra sina vanor. Kvinnliga alkoholister uppnår inte sallan en forbattring till foljd av skilsmassa (Lindberg & Ågren 1988). Forklaringen kan vara att mannen druckit stora mangder alkohol och att skilsmassan darfor innebar ett brott med ett nedbrytande dryckesmonster. Kvinnor ar annars, jamte aldre personer, den grupp som har de flesta fallen av sjalvlakning (10M 1990, s. 153 f.). Dessa grupper anses vara mer utsatta for sociala påtryckningar att forandra sin livsforing an vad yngre man ar. Bland aldre alkoholister tihkommer dessutom forsarnrad halsa och minskad alkoholtolerans som avhållande faktorer. Den lagre forekomsten av alkoholism bland aldre manniskor har i ovrigt samband med den hoga overdodligheten bland alkoholrnissbrukare, som gor att många inte hinner bli sarskilt gamla. Kunskapen om vad som får vissa alkoholister att forandra sina alkoholvanor ar inte tihracklig for att vi skall kunna forutsaga en enskild individs utsikter till varaktig forbattring utan behandling. Ludwig (1985) hiivdar att yttre forandringar av det

3 slag jag namnt ovan ar viktiga, men det avgorande ar hur alkoholisten reagerar på dem. Vaillant (1980, 1983) och Edwards m.fl. (1987) undersokte hur yttre och inre faktorer samverkar och forrnar olika monster i sattet att andra livsforingen. Båda undersokningarna fann att den typiska vagen till battring forandrades med alkoholberoendets svårighetsgrad. Personer med ett mindre utvecklat beroende angav ofta "faktiska eller hotade konsekvenser av drickandet" (Edwards m.fl.) eller "effektiv konfrontation" och "viljestyrka" (Vaillant) som orsaker till att de forandrat sina alkoholvanor. For personer med ett mer avancerat beroende tycktes dessa faktorer inte vara tillrackliga. De gravt beroende lade storre vikt vid religiost engagemang (i den amerikanska studien), Anonyma Alkoholister eller någon annan ersattning for alkoholen som erbjod en ny kalla till sjalvaktning och nya manniskor att bry sig om. I ett tidigt skede av beroendet forefalier alltså påtryckningar från den sociala omgivningen spela en stor roll, medan forandring i ett senare skede tycks fordra ett mer aktivt stallningstagande och en fordjupad insikt om individens beroende av medrnanniskor. Den psykologiska omstallning som svårt alkoholberoende personer måste genomgå har beskrivits på liknande satt av ett flertal forskare (t.ex. Tiebout 1961; Bateson 1971; Brown 1985; Flores 1988; Khantzian & Mack 1989). Omstallningsprocessen underlattas sannolikt om alkoholisten har tillgång till en "bas av trygghet" (Bowlby 1988) eller en "social kokong" (Emrick 1989) som Anonyma Alkoholister (AA), Lankarna, en religios grupp eller en nykter primargrupp vars medlemmar kanner att de hor naturligt samman. Bet ydelsen av miljofaktorer bekraftas av studier som granskat alkoholisters resurser efter avslutad behandling (Bromet & Moos 1977; Vaillant 1983). En positiv familjemiljo tycks vara den viktigaste forutsattningen for bestående forbattring. Darefter kommer stod och sammanhållning på jobbet. For personer som saknar bagge dessa forutsattningar forefaller stodgrupper av AA-typ vara ett mycket viktigt villkor for ett liv utan fortsatta alkoholproblem. Omsorg och social kontroll Ovannamnda ron bor utnyttjas som en mojlighet att lara mer om hur behandling kan påskynda och underlatta naturliga lakeprocesser. Återfallspreventiv traning (Marlatt & Gordon 1985) grundar sig på kunskaper om hur avhållsamma missbrukare hanterar situationer som innebar hog risk for återfall. Sådan traning har visat sig vara mer effektiv an traditioneli rådgivning for alkoholprobiernatiker som annu inte utvecklat ett gravt beroende (Annis och Davis 1989). CRA (The Communit y Reinforcement Approach), en metod som bedomts vara loftesrik aven for svårt alkoholberoende personer, utvecklades som en foljd av att Hunt och Azrin (1973) borjade "granska de krafter som naturligt motverkar alkoholism och... modifiera dessa krafter for att uppnå hogsta mojliga effekt" (s ). Det vi vet om forbattring utan behandling betonar vikten av ett långsiktigt stod, med inslag av social kontroll. Utan ett sådant kan det vara svårt eller omojligt att varaktigt bryta med en livsforing praglad av alkoholmissbruk. Moos och hans medarbetare (1990) understryker "behovet av en grundlaggande forandring" i tankandet om behandlingsprogram for alkoholister och deras effekter. De forespråkar en langre tids uppfoljning och stod ute i samhallet i syfte att forebygga återfall. Man kan gå annu ett steg langre och fråga sig om inte långsiktiga insatser for personer som ar svårt beroende av alkohol borde beteeknas som omsorg och social kontroll hellre an "behandling" (Lindstrom 1993). Med behandlingsbegreppet foljer garna forvantningar om snabba och varaktiga resultat. Några sådana har inte konstaterats annat an i samband med tidiga insatser riktade till missbrukare som annu inte utvecklat ett tvångsmassigt beroende (Riley m.fl. 1987; Lindstrom 1992). Begreppen omsorg och social kontroll riktar uppmarksamheten mot hur man i ett langre perspektiv kan uppnå det blygsammare målet att moderera alkoholistens drickande, dvs. minska alkoholkonsumtionen, forlanga perioderna mellan återfallen och reducera uppkomsten av alkoholbetingade skador och funktionsstorningar. En sådan målsattning motsvarar battre vad socialtjansten faktiskt har mojlighet att uppnå i arbetet med tunga alkoholmissbrukare. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:4-223-

4 Omsorg och social kontroll ar inte liktydigt med minskade ambitioner; snarare tvartom. Imiktningen på ''behandling'' i konventionell mening, parad med en tendens att avlagsna yttre krav och villkor, kan ha underlattat den utsortering av tunga missbrukare från socialtjansten som dokumenterats i olika utredningar (Jonasson & Svedberg 1978; Finne m.fl. 1981). Dessa missbrukare har inte haft den onskade behandlingsmotivationen och inte heller uppnått den sjalvstandiga och nyktra livsforing många vantat sig. Intresset har darfor forskjutits mot andra grupper med battre prognos. Om små forbattringar av de slag som namnts ovan får professionellt erkannande, skulle arbete med tunga missbrukare inte uppfattas som hopplast. En imiktning mot långsiktig omsorg, med overvakning och tillsyn av sjålva missbruket, vore inte bara i overensstammeise med de framviixande kunskaperna om miljofaktorers betydeise for alkoholvanoma. Den skulle aven kunna ge det sociala arbetet med missbrukare en egen identitet, grundad på dess sarskilda forutsattningar och majligheter. SammanfaHning och slutsatser Forskningen om forbattring utan behandling stader foljande slutsatser: 1. Många, sannolikt de flesta, av de alkoholister som uppnår en varaktig forbattring gor det utan hjalp av behandling, men i en del fall tycks behandling ha avgorande bet ydelse. Bestående forandring av livsforingen ar vanligare bland kvinnor och åldre personer an bland yngre man. 2. Forandrade alkoholvanor sammanfaller ofta med etablerandet av nya sociala relationer eller andra omståndigheter som gor att alkoholisten riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka. Det avgorande ar dock inte de yttre forandringarna som sådana utan alkoholistens satt att reagera på dem. Personer med ett mindre utvecklat alkoholberoende anger ofta påtryckningar från den sociala omgivningen som skål till att de slutat missbruka alkohol. For personer med ett mer avancerat beroende tycks forbattringen vara forknippad med ett mer aktivt stållningstagande och en fordjupad insikt om beroendet av medrnanniskor. Forandringen av alkoholvanoma underlattas ofta av en ny grupptillhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, Lex. medlemskap i AA eller ett religiost samfund. Forskningen om forbattring utan behandling bor utnyttjas som en mojlighet att lara mer om hur behandling kan påskynda och underlatta naturliga lakeprocesser. De ran som gjorts understryker vikten av att insatser for alkoholister ar långsiktiga. Åtgarder av detta slag borde kanske betecknas som omsorg och social kontroll hellre an ''behandling''. REFERENSER Lars LindstrOm Annis, H.M. & Davis, C.S. Relapse prevention. I: R.K. Hester & W.R. Miller (red.): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches. Pergamon Press, New York 1989, s Babor, T.F. & Ritson, E.B. & Hodgson, R.J.: Alcohol-related problems in the primary health care setting: A review of early intervention strategies. British Journal of Addiction 81(1986): Bateson, G.: The cybernetics of 'self': A theory of alcoholism. Psychiatry 34(1971): 1-18 Bergin, A.E. & Lambert, M.J.: The evaluation of therapeutic outcomes. I: S.L. Garfield & A.E. Bergin (red.): Handbook of Psychoterapy and Behavior Change: An Empirical Analysis. 2nd edn. Wiley, New York 1978, s Bowlby, J.: A Secure Base: Oinical Applications of Attachment Theory. Routledge, London 1988 Bromet, E. & Moos, R.H.: Environmental resources and the post-treatment functioning of alcoholic patients. Journal of Health and Social Behavior 18(1977): Brown, S.: Treating the Alcoholic: A Developmental Model of Recovery. Wiley, New York 1985 Edwards, G. & Brown, D. & Duckitt, A. & Oppenheimer, E. & Sheehan, M. & Taylor, c.: Outcome of alcoholism: The structure of patient attributions as to what causes change. British Journal of Addiction 82(1987): Emrick, C.D.: Overview of ~lcoholics Anonymous: Emerging concepts'. I: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism, Vol. 7. Plenum Press, New York 1989, s Finne, E. & Gunnarsson, E. & Stene, L.: Nykterhetsvården som kom bort. Stockholms socialforvaltning, Metodbyrå 2, rapport nr 14, Stockholm 1981 Flores, P.J.: Alcoholics Anonymous: A phenomenological and existential perspective. Alcoholism Treatment Quarterly 5(1988):1/2, Gerard, D.L. & Saenger, G. & WJl.e, R.: The abstinent alcoholic. Archives of General Psychiatry 6(1962): Giesbrecht, N.: Stakes in conformity and the 'normalization of deviants: Accounts by former and current skid row inebriates. Journal of Drug Issues 13(1983): Hunt, G.H. & Azrin, N.H.: A community-reinforcement approach to alcoholism. Behavior Research and Therapy 11(1973):

5 lnstitute of Medicine (10M). Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. National Academy Press, Washington D.C 1990 Jonasson, L. & Svedberg, L.: Vart tar "gubbarna" vagen? Stockholms socialforvaltning, Metodbyrå 1, rapport ru 11, Stockholm 1978 Khantzian, EJ & Mack, J.E.: Alcoholics Anonymous and contemporary psychodynamic theory. l: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism, Vol. 7. Plenum Press, New York 1989, s Knupfer, G.: Ex-problem drinkers. l: M. Roff & L.N. Robins & M. Pollack (red.): Life History Research in Psychopathology, Vol. 2. The University of Minnesota Press, Minneapolis 1972, s Lindberg, S. & Ågren, G. Mortality among male and female hospitalized alcoholics in Stockholm British Journal of Addiction 83(1988): Lindstrom, L.: Managing Alcoholism: Matching Clients to Treatments. Oxford University Press, Oxford 1992 Lindstrom, L.: Socialtjansten och den hemlose alkoholisten. Sociologisk Forskning 30(1993):1, Ludwig, A.M.: Cognitive proces ses associated with "spontaneous" recovery from alcoholism. Journal of Studies on AIcohol 46(1985): Marlatt, G.A. & Gordon, J.R. (red.): Relapse Prevention: Maintenance Strategies in the Treatment of Addictive Behaviors. Guilford Pres s, New York 1985 Moos, R.H. & Finney, J.w. & Cronkite, R.C: Alcoholism Treatment: Context, Process, and Outcome. Oxford University Press, New York 1990 Makela, K. & Room, R. & Single, E. & Sulkunen, P. & Walsh, B.: Alcohol, Society, and the State, Vol. 1: A comparative study of alcohol control. Addiction Research Foundation, Toronto 1981 Nordstrom, G. & Berglund, M.: Successful adjustment in alcoholism: Relationships between causes of improvement, personality, and social factors. Journal of Nervous and Mental Disease 174(1986): Nycander, S.: Svenskarna och spriten. Svensk nykterhetspolitik i kritisk belysning. PrismalVerdandi, Stockholm 1967 Riley, D.M. & Sobell, L.C & Leo, GJ. & Sobel!, M.B. & Klajner, E: Behavioral treatment of alcohol problems: A review and a comparison of behavioral and nonbehavioral studies. l: W.M. Cox (red.): Treatment and Prevention of Alcohol Problems: A Resource Manual. Academic Press, Orlando, FIa. 1987, s Room, R.: The D.S. general populations experiences of responding to alcohol problems. British Journal of Addiction 84(1989): Saunders, W.M. & Kershaw, P.W.: Spontaneous remission from alcoholism: A community study. British Journal of Addiction 74(1979): Stall, R.: An examination of spontaneous remission from problem drinking in the Bluegrass region of Kentucky. Journal of Drug lssues 13(1983): Tiebout, H.M.: Alcoholics Anonymous - an experiment of nature. Quarterly Journal of Studies on AlcohoI22(1961): Tuchfeld, B.5.: Spontaneous remission in alcoholics: Empirical observations and theoretical implications. Journal of Studies on Alcohol 42(1981): Vaillant, G.E.: The doctor's dilemma. l: G. Edwards & M. Grant (red.): Alcoholism Treatment in Transition. Croom Helm, London 1980, s Vaillant, G.E.: The Natural History of Alcoholism: Causes, Patterns, and Paths to Recovery. Harvard University Press, Cambridge, Mass Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 70, 1993:4-225-

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING Carina Bång, Beteendevetare & cert. CRAFT-terapeut info@carinabang.se www.carinabang.se 1 ROBERT J. MEYERS, PH.D. & ASSOCIATES 2 CRAFT S HUVUDMÅL CRAFT

Läs mer

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island

Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI Statistik Under 2008: ca 30000 besökare Statistik Under 2009: hittills 70000 besökare, 4-500/dag, 7-10000/månad En helt

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.

Copyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd. AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna

Läs mer

Samtalsbehandling fungerar

Samtalsbehandling fungerar Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Screening for alkohol och droger

Screening for alkohol och droger Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Datum 2012-10-22. Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation. Engelsk benämning: Social Interaction and Organization

Datum 2012-10-22. Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation. Engelsk benämning: Social Interaction and Organization 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation Engelsk benämning: Social Interaction and Organization Kurskod: 1MV017 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Militärvetenskapliga

Läs mer

Missbruksutredningen: bakgrund

Missbruksutredningen: bakgrund Vad blev det av Missbruksutredningen? ganska lite Missbruksutredningen: bakgrund I 24 av 27 länder i Europa har sjukvården ansvaret I Norge är beroendevården organiserad genom statlig försorg, i Danmark

Läs mer

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 42/2012 Teknikringen 1 Datum 20012 08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Val av behandling for alkoholism

Val av behandling for alkoholism Val av behandling for alkoholism Lars Lindstram Varje år publiceras uppskattningsvis 300 bocker och 3 700 uppsatser om alkoholism och alkoholistvård. Den vetenskapliga nyproduktionen fcirdubblas vart sj

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Intervjuer 1:1 Resumé av intervju med Lasse 1:2 Resumé av intervju med Bosse 1:3 Resumé av intervju med Peter 2 Gruppdiskussion 3 Egna reflektioner 3:1 Joannas reflektioner 3:2 Katarinas

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Genetisk riskbedömning

Genetisk riskbedömning Kommentarer MARIA ABRAHAMSON KERSTIN STENIUS Genetisk Nytt inslag i svensk alkoholskadeprevention Bakgrund En rad samverkande faktorer har bidragit till att försvaga de nordiska ländernas tidigare effektiva

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol 1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite

Läs mer

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol

Läs mer

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k Malin Nilsen Göteborgs universitet Vem är jag? Förskollärare IKT-pedagog Doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap Adjunkt i Barn-

Läs mer

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Vad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Präster ställer frågor om Anonyma Alkoholister

Präster ställer frågor om Anonyma Alkoholister Präster ställer frågor om Anonyma Alkoholister Anonyma Alkoholister i Sverige AA, Anonyma alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka

Läs mer

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

Reflektivitetens betydelse och stödjandet Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

!!! De!humanistiska!psykoterapiernas!kunskapsbas!(evidensgrund).! Vad!är!humanistisk!psykoterapi?!! !!!!!

!!! De!humanistiska!psykoterapiernas!kunskapsbas!(evidensgrund).! Vad!är!humanistisk!psykoterapi?!! !!!!! 1 Bilagatill: Uppropförennyhumanistiskpsykoterapiutbildning. D.Stiwne,2014 Dehumanistiskapsykoterapiernaskunskapsbas(evidensgrund). Vadärhumanistiskpsykoterapi? Humanistisk+psykoterapi är,liksomkbtoch

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Tolvstegsbehandling och självhjälpsgrupper - En systematisk integrerad litteraturöversikt

Tolvstegsbehandling och självhjälpsgrupper - En systematisk integrerad litteraturöversikt Örebro Universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C C-uppsats 15 högskolepoäng Vårterminen 2014 Tolvstegsbehandling och självhjälpsgrupper - En

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

RISKBRUK i Västerbotten

RISKBRUK i Västerbotten RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer