Behover alkoholister. behandling?
|
|
- Carl-Johan Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behover alkoholister behandling? Iden att missbruksproblem går att "bota" bara man finner ratt behandlingsmetod ar gammal. Redan vid sekelskiftet gjorde en svensk dagstidning reklam for något som kallades Delamottes pulver, som påstods bota drinkare "hastigt men sakert". Den svenska nykterhetsvården var dock i huvudsak grundad på ett samhalls- och individualpreventivt tankande i kombination med skyddssynpunkter, som i forsta hand varnade om alkoholistens hustru och barn (Nycander 1967). Alkoholism betraktades som en beteendestorning, som skulle hanteras genom ett mångsidigt och konsekvent system av forebyggande åtgarder på individ- och samhiillsnivå. Tvångsintagning på alkoholistanstalt forekom i mycket begransad utstrackning och betraktades som en sista utvag om inga andra hjalpåtgarder eller påtryckningar gjorde verkan. Det man hoppades skulle avhålla alkoholisten från att dricka var inte ''behandling'' under visteisen på anstalt, utan sj alva risken att bli intagen. Alkoholisten uppfattades till borjan av 1960-talet inte som klient utan som vanlig medborgare med både rattigheter och skyldigheter. Med viilståndsokningen efter andra varldskriget och en allrnan liberalisering av attityderna, som bl.a. fick till konsekvens att alkoholransoneringen upphavdes, skedde en dramatisk okning av alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna. Okat ekonomiskt oberoende underlattade for hustrun till en alkoholist att ta ut skilsmassa. Alkoholister fick genom battre ekonomi och lattnader av restriktioner okad tillgång till alkohol. Den snabba urbaniseringen laste upp sociala band och beroendeforhållanden. Det finmaskiga natet av sociala relationer och påtryckningsmojligheter, som var forutsattningen for den tidigare nykterhetsvården, borjade losas upp. Fortroendemannen inom nykterhetsvården, som haft lokalkannedom och en viss personlig auktoritet, borjade avlosas av socialtjansteman som sokte en rationelllegitimation for sin verksamhet. Harrned skapades den grogrund som gjorde att ett psykologiskt grundat behandlingstankande från borjan av 1970-talet fick faste inom nykterhetsvården. Alkoholism borjade i allt hogre grad betraktas som en sjukdom eller ett symptom på psykisk ohiilsa, som kraver expertkunskaper for att avhjalpas. Det var alltså inte den moderna socialmedicinens eller Anonyma Alkoholisters sjukdomsbegrepp, som betonar individens ansvar for hals an och det sociala natverkets bet ydelse, utan ett mer begransat medicinskt och psykologiskt sjukdomstankande som introducerades. Avgiftningskliniker vaxte fram i snabb takt samtidigt som vård och behandling fick ett enormt uppsving, med en successiv tyngdpunktsforskjutning från socialvården till sjukvården. I en stravan att hoja socialtjanstens anseende infordes en ny "serviceanda", som garanterade rattigheter utan tidigare krav, villkor eller skyldigheter. Entusiasmen for behandling ar for narvarande på tillbakagång i hela vastvarlden (Makela m.fl. 1981). Det ar inte bara forskningens svårigheter att belagga långsiktiga effekter av behandling som ligger bakom denna omsvangning; det minskade utrymmet for kostnadskravande statliga åtaganden har, som Makela m.fl. (1981) påpekat, stor bet ydelse i sammanhanget. Åven om det vore onskvart, så ar det i dag tveksamt om ens ett modernt valfardssamhalle skulle vara berett att ge alia alkoholmissbrukare återkommande behandling av ett slag som kraver avsevart storre resurser an de ganska enkla insatser over langre tid (Babor m.fl. 1986) som visat sig effektiva for personer som annu inte utvecklat ett tvångsmassigt beroende. Det ar också hogst några tiotusental per år av vårt lands till alkoholmissbrukare som soker och får professionell hjalp som har till syfte att andra alkoholvanorna. Merparten av de enorma summor som vården av alkoholister kostar (over tio miljarder kronor) laggs ned på tillfallig lindring av kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer till drickandet. ForbaHring utan behandling Situationen skulle vara mycket bekymmersam om en persons alkoholvanor inte kan forbattras utan formeli behandling. Men lyckligtvis ar inte bara lagstiftare och professionella behandlare engagerade i alkoholproblemet. Room (1989) rapportera
2 de att ungefar var tredje vuxen person i ett amerikanskt stickprov hade, under det foregående året, tryckt på andra for att få dem att skara ned på sitt drickande. Sådana informella forsok att kontrollera drickande har givetvis en ofantligt mycket storre omfattning an formeli behandling. Det tycks i sjalva verket vara så, menar Room, att få manniskor soker vård utan att dessforinnan ha utsatts for påtryckningar hån familj och vanner om sitt drickande. InformelIa påtryckningar kan tih och med, enligt Room, vara en forutsattning for att formeli behandling skall komma tih stånd. Många, sannolikt de flesta, av de alkoholister som slutar rnissbruka alkohol gor det utan hjalp av behandling. Gerard m.fl. (1962), Knupfer (1972) och VaiHant (1983) fann att mellan 20 och 30 procent av dem som uppnått varaktig forbattring tagit det avgorande steget i samband med behandling. I Nordstrom och Berglunds (1986) studie av alkoholister som sokt hjalp på en klinik, uppgav tre av fem forbattrade alkoholister att behandling eller overvakning haft betydeise och var femte att någon av dessa faktorer varit utslagsgivande. Det ar viktigt att hålla i rninnet att den behandling som alkoholistvården erbjuder endast utgor en ringa del av klienternas betydeisefulla kontakter med andra manniskor. Resultat som tihskrivs behandling kan i sj alva verket ha sin grund i andra handelser som sammanfallit i tiden. Det ar, som Room (1989) påpekade, troligt att så gott som aha klienter blir utsatta for påtryckningar att sluta dricka eller att dricka mindre från personer i sin narmaste sociala omgivning. Det ar också mycket vanligt att personer under behandling samtidigt soker stod, råd och vagledning hån andra an terapeuten, t.ex. familjemedlemmar, vanner, arbetskarnrater, lakare och sjalasorjare av olika slag (Bergin & Lambert 1978, s ). En forbattring kan vidare vara resultatet av andrade levnadsomstandigheter, t.ex. en forandring av arbets- eller familjesituationen. Å andra sidan kan loftesrika resultat av behandling omintetgoras av svåra personliga motgångar som klienten drabbas av. HartiH kommer att sambandet mellan manniska och miljo ar dubbelriktat. Manniskor kan som en foljd av behandling valja, forandra och skapa nya vihkor for sig sjalva, som i sin tur får dem att andra sina vanor. Saunders och Kershaw (1979) fann att varaktiga forandringar tih foljd av behandling ofta tycks folja detta monster. En helnykter period, som inletts med stod av behandling, kan exempelvis leda tih att klienten finner en ny livspartner som vagrar acceptera hans tidigare alkoholvanor, tih att han by ter tih en "torrare" arbetsmiljo eller tih att han skaffar sig en ny grupptihhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, t.ex. medlemskap i Anonyma Alkoholister, lankrareisen eller ett religiost samfund. Naturliga låkeprocesser Saunders och Kershaw (1979), Tuchfeld (1981), Giesbrecht (1983), Stall (1983), VaiHant (1983), Nordstrom och Berglund (1986), Edwards m.fl. (1987) och andra har lagt ham resultat som tyder på att nya sociala relationer av det namnda slaget, som bl.a. innebar att alkoholisten riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka, ar en avgorande forutsattning for att en forandring av alkoholvanorna skall bli varaktig. Sankt formåga att tåla alkohol och en allvarlig forsarnring av den kroppsliga hals an, som gor fortsatt drickande livshotande, ar andra anledningar till att en del alkoholister varaktigt overgår tih en nykter livsforing. Trovardigt hot om skilsmassa, ekonorniska bekymmer och rattsliga påfoljder kan också få en del alkoholister att forandra sina vanor. Kvinnliga alkoholister uppnår inte sallan en forbattring till foljd av skilsmassa (Lindberg & Ågren 1988). Forklaringen kan vara att mannen druckit stora mangder alkohol och att skilsmassan darfor innebar ett brott med ett nedbrytande dryckesmonster. Kvinnor ar annars, jamte aldre personer, den grupp som har de flesta fallen av sjalvlakning (10M 1990, s. 153 f.). Dessa grupper anses vara mer utsatta for sociala påtryckningar att forandra sin livsforing an vad yngre man ar. Bland aldre alkoholister tihkommer dessutom forsarnrad halsa och minskad alkoholtolerans som avhållande faktorer. Den lagre forekomsten av alkoholism bland aldre manniskor har i ovrigt samband med den hoga overdodligheten bland alkoholrnissbrukare, som gor att många inte hinner bli sarskilt gamla. Kunskapen om vad som får vissa alkoholister att forandra sina alkoholvanor ar inte tihracklig for att vi skall kunna forutsaga en enskild individs utsikter till varaktig forbattring utan behandling. Ludwig (1985) hiivdar att yttre forandringar av det
3 slag jag namnt ovan ar viktiga, men det avgorande ar hur alkoholisten reagerar på dem. Vaillant (1980, 1983) och Edwards m.fl. (1987) undersokte hur yttre och inre faktorer samverkar och forrnar olika monster i sattet att andra livsforingen. Båda undersokningarna fann att den typiska vagen till battring forandrades med alkoholberoendets svårighetsgrad. Personer med ett mindre utvecklat beroende angav ofta "faktiska eller hotade konsekvenser av drickandet" (Edwards m.fl.) eller "effektiv konfrontation" och "viljestyrka" (Vaillant) som orsaker till att de forandrat sina alkoholvanor. For personer med ett mer avancerat beroende tycktes dessa faktorer inte vara tillrackliga. De gravt beroende lade storre vikt vid religiost engagemang (i den amerikanska studien), Anonyma Alkoholister eller någon annan ersattning for alkoholen som erbjod en ny kalla till sjalvaktning och nya manniskor att bry sig om. I ett tidigt skede av beroendet forefalier alltså påtryckningar från den sociala omgivningen spela en stor roll, medan forandring i ett senare skede tycks fordra ett mer aktivt stallningstagande och en fordjupad insikt om individens beroende av medrnanniskor. Den psykologiska omstallning som svårt alkoholberoende personer måste genomgå har beskrivits på liknande satt av ett flertal forskare (t.ex. Tiebout 1961; Bateson 1971; Brown 1985; Flores 1988; Khantzian & Mack 1989). Omstallningsprocessen underlattas sannolikt om alkoholisten har tillgång till en "bas av trygghet" (Bowlby 1988) eller en "social kokong" (Emrick 1989) som Anonyma Alkoholister (AA), Lankarna, en religios grupp eller en nykter primargrupp vars medlemmar kanner att de hor naturligt samman. Bet ydelsen av miljofaktorer bekraftas av studier som granskat alkoholisters resurser efter avslutad behandling (Bromet & Moos 1977; Vaillant 1983). En positiv familjemiljo tycks vara den viktigaste forutsattningen for bestående forbattring. Darefter kommer stod och sammanhållning på jobbet. For personer som saknar bagge dessa forutsattningar forefaller stodgrupper av AA-typ vara ett mycket viktigt villkor for ett liv utan fortsatta alkoholproblem. Omsorg och social kontroll Ovannamnda ron bor utnyttjas som en mojlighet att lara mer om hur behandling kan påskynda och underlatta naturliga lakeprocesser. Återfallspreventiv traning (Marlatt & Gordon 1985) grundar sig på kunskaper om hur avhållsamma missbrukare hanterar situationer som innebar hog risk for återfall. Sådan traning har visat sig vara mer effektiv an traditioneli rådgivning for alkoholprobiernatiker som annu inte utvecklat ett gravt beroende (Annis och Davis 1989). CRA (The Communit y Reinforcement Approach), en metod som bedomts vara loftesrik aven for svårt alkoholberoende personer, utvecklades som en foljd av att Hunt och Azrin (1973) borjade "granska de krafter som naturligt motverkar alkoholism och... modifiera dessa krafter for att uppnå hogsta mojliga effekt" (s ). Det vi vet om forbattring utan behandling betonar vikten av ett långsiktigt stod, med inslag av social kontroll. Utan ett sådant kan det vara svårt eller omojligt att varaktigt bryta med en livsforing praglad av alkoholmissbruk. Moos och hans medarbetare (1990) understryker "behovet av en grundlaggande forandring" i tankandet om behandlingsprogram for alkoholister och deras effekter. De forespråkar en langre tids uppfoljning och stod ute i samhallet i syfte att forebygga återfall. Man kan gå annu ett steg langre och fråga sig om inte långsiktiga insatser for personer som ar svårt beroende av alkohol borde beteeknas som omsorg och social kontroll hellre an "behandling" (Lindstrom 1993). Med behandlingsbegreppet foljer garna forvantningar om snabba och varaktiga resultat. Några sådana har inte konstaterats annat an i samband med tidiga insatser riktade till missbrukare som annu inte utvecklat ett tvångsmassigt beroende (Riley m.fl. 1987; Lindstrom 1992). Begreppen omsorg och social kontroll riktar uppmarksamheten mot hur man i ett langre perspektiv kan uppnå det blygsammare målet att moderera alkoholistens drickande, dvs. minska alkoholkonsumtionen, forlanga perioderna mellan återfallen och reducera uppkomsten av alkoholbetingade skador och funktionsstorningar. En sådan målsattning motsvarar battre vad socialtjansten faktiskt har mojlighet att uppnå i arbetet med tunga alkoholmissbrukare. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. IO, 1993:4-223-
4 Omsorg och social kontroll ar inte liktydigt med minskade ambitioner; snarare tvartom. Imiktningen på ''behandling'' i konventionell mening, parad med en tendens att avlagsna yttre krav och villkor, kan ha underlattat den utsortering av tunga missbrukare från socialtjansten som dokumenterats i olika utredningar (Jonasson & Svedberg 1978; Finne m.fl. 1981). Dessa missbrukare har inte haft den onskade behandlingsmotivationen och inte heller uppnått den sjalvstandiga och nyktra livsforing många vantat sig. Intresset har darfor forskjutits mot andra grupper med battre prognos. Om små forbattringar av de slag som namnts ovan får professionellt erkannande, skulle arbete med tunga missbrukare inte uppfattas som hopplast. En imiktning mot långsiktig omsorg, med overvakning och tillsyn av sjålva missbruket, vore inte bara i overensstammeise med de framviixande kunskaperna om miljofaktorers betydeise for alkoholvanoma. Den skulle aven kunna ge det sociala arbetet med missbrukare en egen identitet, grundad på dess sarskilda forutsattningar och majligheter. SammanfaHning och slutsatser Forskningen om forbattring utan behandling stader foljande slutsatser: 1. Många, sannolikt de flesta, av de alkoholister som uppnår en varaktig forbattring gor det utan hjalp av behandling, men i en del fall tycks behandling ha avgorande bet ydelse. Bestående forandring av livsforingen ar vanligare bland kvinnor och åldre personer an bland yngre man. 2. Forandrade alkoholvanor sammanfaller ofta med etablerandet av nya sociala relationer eller andra omståndigheter som gor att alkoholisten riskerar mer an forut genom att fortsatta dricka. Det avgorande ar dock inte de yttre forandringarna som sådana utan alkoholistens satt att reagera på dem. Personer med ett mindre utvecklat alkoholberoende anger ofta påtryckningar från den sociala omgivningen som skål till att de slutat missbruka alkohol. For personer med ett mer avancerat beroende tycks forbattringen vara forknippad med ett mer aktivt stållningstagande och en fordjupad insikt om beroendet av medrnanniskor. Forandringen av alkoholvanoma underlattas ofta av en ny grupptillhorighet som ar oforenlig med fortsatt drickande, Lex. medlemskap i AA eller ett religiost samfund. Forskningen om forbattring utan behandling bor utnyttjas som en mojlighet att lara mer om hur behandling kan påskynda och underlatta naturliga lakeprocesser. De ran som gjorts understryker vikten av att insatser for alkoholister ar långsiktiga. Åtgarder av detta slag borde kanske betecknas som omsorg och social kontroll hellre an ''behandling''. REFERENSER Lars LindstrOm Annis, H.M. & Davis, C.S. Relapse prevention. I: R.K. Hester & W.R. Miller (red.): Handbook of Alcoholism Treatment Approaches. Pergamon Press, New York 1989, s Babor, T.F. & Ritson, E.B. & Hodgson, R.J.: Alcohol-related problems in the primary health care setting: A review of early intervention strategies. British Journal of Addiction 81(1986): Bateson, G.: The cybernetics of 'self': A theory of alcoholism. Psychiatry 34(1971): 1-18 Bergin, A.E. & Lambert, M.J.: The evaluation of therapeutic outcomes. I: S.L. Garfield & A.E. Bergin (red.): Handbook of Psychoterapy and Behavior Change: An Empirical Analysis. 2nd edn. Wiley, New York 1978, s Bowlby, J.: A Secure Base: Oinical Applications of Attachment Theory. Routledge, London 1988 Bromet, E. & Moos, R.H.: Environmental resources and the post-treatment functioning of alcoholic patients. Journal of Health and Social Behavior 18(1977): Brown, S.: Treating the Alcoholic: A Developmental Model of Recovery. Wiley, New York 1985 Edwards, G. & Brown, D. & Duckitt, A. & Oppenheimer, E. & Sheehan, M. & Taylor, c.: Outcome of alcoholism: The structure of patient attributions as to what causes change. British Journal of Addiction 82(1987): Emrick, C.D.: Overview of ~lcoholics Anonymous: Emerging concepts'. I: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism, Vol. 7. Plenum Press, New York 1989, s Finne, E. & Gunnarsson, E. & Stene, L.: Nykterhetsvården som kom bort. Stockholms socialforvaltning, Metodbyrå 2, rapport nr 14, Stockholm 1981 Flores, P.J.: Alcoholics Anonymous: A phenomenological and existential perspective. Alcoholism Treatment Quarterly 5(1988):1/2, Gerard, D.L. & Saenger, G. & WJl.e, R.: The abstinent alcoholic. Archives of General Psychiatry 6(1962): Giesbrecht, N.: Stakes in conformity and the 'normalization of deviants: Accounts by former and current skid row inebriates. Journal of Drug Issues 13(1983): Hunt, G.H. & Azrin, N.H.: A community-reinforcement approach to alcoholism. Behavior Research and Therapy 11(1973):
5 lnstitute of Medicine (10M). Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. National Academy Press, Washington D.C 1990 Jonasson, L. & Svedberg, L.: Vart tar "gubbarna" vagen? Stockholms socialforvaltning, Metodbyrå 1, rapport ru 11, Stockholm 1978 Khantzian, EJ & Mack, J.E.: Alcoholics Anonymous and contemporary psychodynamic theory. l: M. Galanter (red.): Recent Developments in Alcoholism, Vol. 7. Plenum Press, New York 1989, s Knupfer, G.: Ex-problem drinkers. l: M. Roff & L.N. Robins & M. Pollack (red.): Life History Research in Psychopathology, Vol. 2. The University of Minnesota Press, Minneapolis 1972, s Lindberg, S. & Ågren, G. Mortality among male and female hospitalized alcoholics in Stockholm British Journal of Addiction 83(1988): Lindstrom, L.: Managing Alcoholism: Matching Clients to Treatments. Oxford University Press, Oxford 1992 Lindstrom, L.: Socialtjansten och den hemlose alkoholisten. Sociologisk Forskning 30(1993):1, Ludwig, A.M.: Cognitive proces ses associated with "spontaneous" recovery from alcoholism. Journal of Studies on AIcohol 46(1985): Marlatt, G.A. & Gordon, J.R. (red.): Relapse Prevention: Maintenance Strategies in the Treatment of Addictive Behaviors. Guilford Pres s, New York 1985 Moos, R.H. & Finney, J.w. & Cronkite, R.C: Alcoholism Treatment: Context, Process, and Outcome. Oxford University Press, New York 1990 Makela, K. & Room, R. & Single, E. & Sulkunen, P. & Walsh, B.: Alcohol, Society, and the State, Vol. 1: A comparative study of alcohol control. Addiction Research Foundation, Toronto 1981 Nordstrom, G. & Berglund, M.: Successful adjustment in alcoholism: Relationships between causes of improvement, personality, and social factors. Journal of Nervous and Mental Disease 174(1986): Nycander, S.: Svenskarna och spriten. Svensk nykterhetspolitik i kritisk belysning. PrismalVerdandi, Stockholm 1967 Riley, D.M. & Sobell, L.C & Leo, GJ. & Sobel!, M.B. & Klajner, E: Behavioral treatment of alcohol problems: A review and a comparison of behavioral and nonbehavioral studies. l: W.M. Cox (red.): Treatment and Prevention of Alcohol Problems: A Resource Manual. Academic Press, Orlando, FIa. 1987, s Room, R.: The D.S. general populations experiences of responding to alcohol problems. British Journal of Addiction 84(1989): Saunders, W.M. & Kershaw, P.W.: Spontaneous remission from alcoholism: A community study. British Journal of Addiction 74(1979): Stall, R.: An examination of spontaneous remission from problem drinking in the Bluegrass region of Kentucky. Journal of Drug lssues 13(1983): Tiebout, H.M.: Alcoholics Anonymous - an experiment of nature. Quarterly Journal of Studies on AlcohoI22(1961): Tuchfeld, B.5.: Spontaneous remission in alcoholics: Empirical observations and theoretical implications. Journal of Studies on Alcohol 42(1981): Vaillant, G.E.: The doctor's dilemma. l: G. Edwards & M. Grant (red.): Alcoholism Treatment in Transition. Croom Helm, London 1980, s Vaillant, G.E.: The Natural History of Alcoholism: Causes, Patterns, and Paths to Recovery. Harvard University Press, Cambridge, Mass Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 70, 1993:4-225-
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merLARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd
LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merAA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige
AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt
Läs merEn nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige
En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merUtbildningsprogram 2018
Från och med oktober 2017 byter vi namn från Lars Öhman Utbildning, Utredning, Behandling och Stöd till KUMTURA AB. Samma erbjudanden nu som då Utbildningsprogram 2018 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan
Läs merÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN
ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merCRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING
CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING Carina Bång, Beteendevetare & cert. CRAFT-terapeut info@carinabang.se www.carinabang.se 1 ROBERT J. MEYERS, PH.D. & ASSOCIATES 2 CRAFT S HUVUDMÅL CRAFT
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs mer-Klockan är det enda som har vett att gå!
-Klockan är det enda som har vett att gå! Tid, alkohol och hemtjänst Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Forskardag om äldre och äldreomsorg 21 mars 2018 Äldreomsorgens förändringar och arbetet med
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merAlkohol och andra droger
Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av
Läs merÄr AA något för dig?
Är AA något för dig? Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka
Läs merEn nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige
En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merUtsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Läs merStigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet
Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju
Läs merAA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige
AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar
1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,
Läs merIdeologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island
ÁSA GUDMUNDSDÓTTIR KOMMENTAR Ideologiska barriärer för psykologisk vård av alkohol- och drogproblem i Island Missbrukarvård i Island När institutionsvården expanderade på 1970- talet var Island, på grund
Läs merwww.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI
www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI Statistik Under 2008: ca 30000 besökare Statistik Under 2009: hittills 70000 besökare, 4-500/dag, 7-10000/månad En helt
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merUbåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!
Ubåtsnytt Nr 12: 2019-03-16 Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder! Även för de med stora problem!! I detta nummer används begreppen förbättring/försämring
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merCopyright The AA Grapevine, Inc. Återges med innehavarens tillstånd.
AA Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna
Läs merUnga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan
Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merBehandling av alkohol- och narkotikaproblem
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merSpecialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018
Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå B med teoretisk fördjupning, 2018 Specialistkurs Interpersonell Psykoterapi, IPT nivå B är fortsättningen för dig som har gått Nivå A i IPT. Du behöver
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merScreening for alkohol och droger
Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens
Läs merAbstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Läs merSiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna
SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merSamtalsbehandling fungerar
Samtalsbehandling fungerar Det beror inte i någon större utsträckning på metoden som används utan på faktorer hos pa9enten och hos behandlaren. Det verkar inte finnas en typ av samtals- behandling som
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merDatum 2012-10-22. Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation. Engelsk benämning: Social Interaction and Organization
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation Engelsk benämning: Social Interaction and Organization Kurskod: 1MV017 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Militärvetenskapliga
Läs merDatorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet
Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k Malin Nilsen Göteborgs universitet Vem är jag? Förskollärare IKT-pedagog Doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap Adjunkt i Barn-
Läs merPsykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende
Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merKursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr 42/2012 Teknikringen 1 Datum 20012 08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad,
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merMissbruksutredningen: bakgrund
Vad blev det av Missbruksutredningen? ganska lite Missbruksutredningen: bakgrund I 24 av 27 länder i Europa har sjukvården ansvaret I Norge är beroendevården organiserad genom statlig försorg, i Danmark
Läs merLagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö
Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1 Intervjuer 1:1 Resumé av intervju med Lasse 1:2 Resumé av intervju med Bosse 1:3 Resumé av intervju med Peter 2 Gruppdiskussion 3 Egna reflektioner 3:1 Joannas reflektioner 3:2 Katarinas
Läs merCommunity Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merEvaluering i psykoterapihandledning
Evaluering i psykoterapihandledning Margaretha Wiström Ericastiftelsen 2012-11-08 Evaluering Formativ evaluering under pågående handledning Summativ evaluering - slutevaluering Formativ evaluering under
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merAtt bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap
Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merHantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism
Hantera alkohol enkelt Sven Wåhlin, läkare Riddargatan1, Beroendecentrum Stockholm twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se Enkelt pga förhållningssätt: en insiktsfull patient viktigast - inte att
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merVilken målgrupp pratar vi om?
Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar
Läs merVal av behandling for alkoholism
Val av behandling for alkoholism Lars Lindstram Varje år publiceras uppskattningsvis 300 bocker och 3 700 uppsatser om alkoholism och alkoholistvård. Den vetenskapliga nyproduktionen fcirdubblas vart sj
Läs merASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen
Läs merVad är det sociala?? Några begrepp. Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Sociala faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Vad är det sociala?? Leili Laanemets, Malmö högskola Leili.Laanemets@mah.se Några begrepp Socialisationsprocesser Identitet
Läs merAlkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox
Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merNär äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar
När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever
Läs merÄndring av levnadsvanor: Alkohol
1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite
Läs merDet Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!
Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merInbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende Umeå Folkets hus, 7 maj 2019, klockan 9.00-16.30 En dag fylld av intressanta och aktuella föreläsningar inom riskbruk-missbruk-beroendeområdet. Dagen
Läs mer