HankenES. Detta vill Hankeiter ha ut av kåren! s. 14. Vad håller Marknadsföringsinstitutionen. med? s. 8 02/2010. Svenska handelshögskolans studentkår

Transkript

1 Hankeiten 02/2010 Svenska handelshögskolans studentkår Detta vill Hankeiter ha ut av kåren! s. 14 Vad håller Marknadsföringsinstitutionen på med? s. 8 HankenES Hanken Entrepreneurship Society s. 24

2 Detta vill Hankeiter ha ut av kåren! s. 14 Society s. 24 Hankeiten 02/2010 Innehåll Chefredaktör Isabell Mattsson redaktörer Sara Brännäs fotografer Max Edin Layout Sara Brännäs Maria Sandberg övriga medverkare Robert Sällström Mikko Toukkari Hankens Vinsällskap Clarissa Salonen AKTUELLT ansvarig utgivare Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån Helsingfors upplaga 2100 tryckeri PAGROUP Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. 3 Ledare 5 Ordförandes ord 7 Gallup 8 Vad håller Marknadsföringsinstitutionen på med? HANKEIT 11 Anders Wall-stipendiaten 14 Vad vill hankeiter ha ut av kåren? 16 Dubbla studieplatser 17 NY kolumn: Näringslivets röst STUDIELIV Hankeiten Svenska handelshögskolans studentkår 02/ Master s Committee 21 NY kolumn: Minnet som kom tilllbaka 21 Därför demonstrerar vi 22 Vinsällskapet 24 HankenES Vad håller Marknadsföringsinstitutionen på med? s. 8 HankenES Hanken Entrepreneurship KARRIÄR pärmfoto ann-sofie Berg/foto airaksinen 27 TEST: CV- databaser 31 SEFE informerar Kårföretag Hankeiten 02/2010 Kårsponsor

3 Ledare AKTUELLT Dags att sätta ner foten! Jag är inte särskilt aktiv inom högskolepolitik, eller politik i allmänhet, men det som nu är på gång inom studievärlden gör mig rent ut sagt förbannad. I detta nummer av Hankeiten kan ni läsa en artikel om hur Marknadsföringsinstitutionen håller på att skärpa till sig så att kraven som ställs för olika prestationer faktiskt efterföljs. Än så länge är det bara denna institution som gör det, men det låter som att den integrerade modellen på Hanken snart är ett minne blott och att man inom en snar framtid faktiskt måste ta ut sina kandidatpapper innan man kan inleda sina magisterstudier. Det här har ställt till det för en del äldre studerande inom marknadsföring, men mer om detta kan ni läsa på sidan 8. Vi vet från tidigare att vi har begränsad studietid på sju år och att Hanken infört en utlandstermin och uppföljer studieprestationer (ETAPPsystemet), men det händer så mycket mer på den stora arenan. Det har varit tal om att reformera studiestödet som så, att studerande uppmuntras bli snabbare färdiga. Under våren har det kommit ett förslag om att slopa inträdesproven och istället lägga all vikt på studentexamen vilket skulle förinta många studerandes chans att bli det de vill bli ifall de haft dåliga lärare i något ämne eller haft en dålig dag under skrivningarna. Dessutom demonstrerade studerande helt nyligen mot terminsavgifter, som för tillfället gäller endast studerande från länder utanför EU men som ändå är ett steg mot allmän terminsavgift. Förslag har också funnits på att ta ut en avgift för en andra examen (det vill säga om du vill byta studieinriktning eller ta dubbelexamen). Vad är då orsaken till allt detta? Jo, politikerna vill att studerande snabbare ska bli färdiga, och därför vill man sätta press på ungdomar att redan i högstadiet välja sin framtida karriär, bestraffa deltidsarbetande och kanske också i framtiden ta betalt av finländska studerande. Jag hävdar att alla dessa beslut grundar sig på att tidigare generationer studerat alltför länge, inte har planerat sin pension, och inte skaffat tillräckligt många barn och nu är de rädda för att på äldre dagar inte ha samma levnadsstandard som nu och därför måste kommande generationer pressas genom utbildningskvarnen och jobba så mycket och så länge som möjligt. Min fråga till dig är nu varför ska vi över huvud taget gå med på detta? Vi måste, precis som dagens beslutsfattare hade alla världens möjligheter i sin ungdom, få friheten att välja vår framtid men också göra misstag och ha chans att byta studieinriktning. Nationens studerande, studentkårer och också vi hankeiter måste sätta ner foten och säga STOPP om vi inte vill att framtidens generationer är utbrända vid 25 års ålder. Redan idag finns det tecken på att studerande mår dåligt hela 14 % av hankeiterna har upplevt sig ha behov av mentalvård (se artikeln om studentkårens medlemsundersökning). Nej tack, jag vill inte hamna i ett sådant träsk! I den här typen av frågor är det upp till dig själv att ta ställning och skrida till handling på det sätt som passar dig bäst. Det minsta du dock kan göra är att tänka till två gånger före du röster i riksdagsvalet nästa år det är ju trots allt riksdagen som sist och slutligen godkänner de här förslagen. Hankeiten 02/2010 3

4 4 Hankeiten 02/2010

5 Show me the money! Det är en regnig höstkväll Det är småningom dags för Mikko Toukkari Jr. att söka till universitetsutbildning. Ett alternativ är HANKEN School of Economics en Triple Crown ackrediterad nordisk handelshögskola. Idag sker antagningen på basis av studentskrivningarna och terminsavgiften är Mycket har ändrats sedan jag gick på Hanken, suckar framtida jag. Står vi på tröskeln till en tid av förändringar? Undervisningsministeriets vision med Lehikoinens arbetsgrupp i spetsen är på flera områden entydig: Ja! Den huvudsakliga mekanismen för antagning till universitet och yrkeshögskolor skall i framtiden (redan 2013) vara studentskrivningarna. Med andra ord skisserar arbetsgruppen en urvalsprocess, där högskolorna på förhand anger antagningskraven i studentskrivningarna för att erhålla en studieplats; alltså fungerar studentskrivningarna som inträdesförhör till universitet! Vid första anblicken verkar iden plausibel. Studentskrivningarna är trots allt den enda nationellt jämförbara indikatorn av studieframgången på det andra stadiet. Inget pluggande till inträdesförhör (direkt efter studentskrivningarna), inga dyra inträdeskurser. Universitetens inträdesprov blir historia, eller? Så entydig är frågeställningen trots allt inte. Huruvida studentskrivningarna är en god indikator för framgång i högskolestudier kan diskuteras. Samtidigt förväntas studerande i ett tidigare skede göra vägande val med tanke på framtiden. Ytterligare kan ett misslyckade i studentskrivningarna markant påverka möjligheten till studier på universitetsnivå. Vad är då min åsikt? En allokering av antagningskvoter (genom att öka studentexamens vikt gentemot inträdesprovets) ser jag definitivt som ett reellt alternativ. Dock är det problematiskt att centralisera antagningen helt och hållet kring studieframgången i gymnasiet. Gymnasietiden är en kort tid i livet, och skall inte styra det fram- tida karriärvalet i en alltför hög grad. Alla skall ha en reell möjlighet, oberoende av framgången i studentskrivningarna, att nå en studieplats på ett universitet. Frågan om avgiftsfri utbildning, inte minst i samband Lehikoinens arbetsgrupp, har väckt stark polemik i medierna. Efter offentlig diskussion har arbetsgruppen förflyttat utvecklingsförslagen med anknytning till avgiftsbelagd utbildning i en separat bilaga väl spelat, säger jag. Men alternativ som att begränsa den avgiftsfria studietiden och införandet av terminsavgifter finns på agendan. Avgiftsfri utbildning likt vårt hälsovårdssystem ser jag som en av hörnstenarna i vårt välfärdssamhälle; en konkurrensfördel och central byggsten av varumärket Finland. Avgiftsfri utbildning skall inte vara en förhandlingsvara i regeringsprogramsförhandlingar, och införandet av avgifter är inte lösningen på de utmaningar Lehikoinens arbetsgrupp tar ställning till. Summa summarum, presenterar Lehikoinens arbetsgrupp flera reformförslag som skulle effektivera utbildningssystemet i Finland. Behovet av åtgärder i syfte att effektivera studietiden (framför allt mellanåren) är i högsta grad aktuell, även för oss Hankeiter. Mikko Toukkari Kårordförande Hankeiten 02/2010 5

6 » 6 Hankeiten 02/2010

7 Gallup Har du varit tvungen att ändra din studieplan någon gång? AKTUELLT HANKEIT Text och foto: Isabell Mattsson Anna Ristiluoma, 5:e årets studerande, Företagsledning och organisation - Nej, egentligen inte. Eller, förra året kom det som en överraskning att man ändrade semikursen i FLO. Förr startade semigrupper både i januari och augusti, men när jag började 4:e året ändrades det alltså så att det börjar endast i januari. Det går alltså inte att börja skriva gradun på hösten längre som jag hade tänkt för det här året. Men, sist och slutligen har det inte påverkat så mycket. Michael Biaudet, 2:a årets studerande, Marknadsföring - Jag är så tidigt i mina studier att jag bara läst huvudämneskurser och inte slagit fast mitt biämne. Jag har inte gjort någon skriftlig studieplan, i början av året bestämde jag huvudämne och kollade jag vilka kurser som går. Jag kanske tar biämne via JOO-avtal. Wava Pilvinen, 4:e årets studerande, Logistik och företagsgeografi - Jo, varje år måste den skräddarsys på nytt. Jag har jobbat vid sidan om studierna från första början och då hinner man inte alltid på tenterna och så skjuts kursen upp till nästa år. Men den största orsaken är nog att jag under de två första åren tog en massa kurser i olika ämnen för att jag inte visste vad jag skulle ta för huvudämne. Jag har sen varit tvungen att gå tillbaka och försöka pussla ihop dem till helheter. Benedict Landtman, 3:e årets studerande, Finansiell ekonomi - Jag har aldrig haft en klar studieplan, men jo. Man sätter upp kortsiktiga mål som oftast nås, men inte alltid. Som ett exempel så sköt kandidatavhandlingen upp till hösten på grund av en ogjord kurs. Den blev ogjord på grund av dålig planering, dålig tajming och behov av att ta det lite lugnare. MÅNADENS HANKEITER FEBRUARI Emelie Löthner. Hon har jobbat väldigt fint inom Årsfestkommittén, hela hösten nog men speciellt utmärkande i januari/ februari. Hon tar initiativ i många olika ärenden, hon jobbar flitigt, är pigg och på glatt humör och kommer överens med alla! MARS Jannica Nicka Nyman. Nicka gör saker som ingen annan ens tänker på och har därmed visat otrolig initiativförmåga. Ifall det är något som skall fixas är Nicka alltid färdig att kolla upp saker. Hon är varje gång redo att ta på sig ansvar, även för saker som hon inte ens skulle behöva oroa sig över. Nicka har varit så mycket till hjälp i idrottsutskottet att ordförande gärna skulle se henne som vice ordförande. Hankeiten 02/2010 7

8 » AKTUELLT HANKEIT Text och foto: Isabell Mattsson Detta år har en hel del marknadsföringsstuderande blivit arga och besvikna på institutionen till och med så arga att de bytt huvudämne. Det handlar om kandidatavhandlingar som inte får skrivas, kurser som inte får tas och tillgodoräknande som uteblivit. Hankeiten har träffat prefekt Maria Holmlund-Rytkönen för att få reda på vad institutionen har att säga om dessa saker. Vad håller marknadsföringsinstitutionen på med? Marknadsföringsinstitutionen har i år gått in för att skärpa till sig så att de krav som finns faktiskt efterföljs. En del studerande har nekats att skriva kandidatavhandlingen för att de saknar några ämneskurser och känner sig orättvist behandlade. - I år finns det många fler studerande som velat ta kandidatavhandlingskursen och det har gjort att det kommit upp flera fall som inte uppfyller förkunskapskraven. De här kraven har hela tiden stått i studiehandboken. Jag vet att det för vissa studerande har blivit ett problem antingen för att de inte har läst de här kurserna eller har tänkt att man kan tumma på kraven och ändå gå kandkursen. Den här våren var över 30 studerande anmälda till kandidatavhandlingskursen. Maria berättar att hon, examinatorn och tidigare prefekten gick igenom alla dessa och tog ställning till de fall där de formella förkunskapskraven inte uppfylldes. För vissa studerande gjordes undantag för att de kommit långt i sina studier och kunde visa att de har realistiska möjligheter att bli färdiga kandidater denna vår. - För de som inte hade sådana möjligheter, för att de saknar många kurser både i marknadsföring och i andra ämnen, ansåg vi att kandkursen kan tas på hösten. Men ni har väl inte i många fall frågat studerande om deras studieplanering? - Jo, det har vi. Alla har blivit ombedda att komma in med den här informationen och en studieplan, vi har tagit studieutdrag och utrett alla de här fallen. Jag kan tänka mig några som är extra besvikna, men de har nog också blivit noggrant bedömda ifall de kan klara av att bli färdiga. Det handlar inte bara om en kurs utan många faktorer spelar in. Jag hörde om en studerande som saknar två kurser som går i första perioden i höst och vill ta både de kurserna och skriva kandidatavhandlingen samtidigt, men fått till svar att den personen inte kommer att klara av att ta två ämneskurser samtidigt som kanden. - Precis, det är ju det som är den inbyggda logiken i och med Bolognaprocessen. Vi har skild kandidat- och magisterexamen och då har naturligtvis institutionen gått in för att vi har kurser som är på kandidatnivå respektive magisternivå. Avhandlingen ska vara ett slutprov för vardera examen och det är inte meningen att man ska skriva slutprovet förrän man gått kurserna som gör dels att man kan välja ämne och dels kan skriva bättre. Hur kan institutionen avgöra hur många kurser en studerande orkar ta samtidigt? - Det handlar inte om huruvida man orkar utan att man ska ta kurserna på bästa möjliga sätt. Varför skulle man ens vilja göra slutprovet, en kandidatavhandling, förrän man har gått kurserna? Men om en studerande vill bli färdig snabbare då? - Då kan man ta de där kurserna så att man kan göra sitt slutprov då också snabbare. Maria förklarar att de studerande som fått undantag har visat på att de målmedvetet och snabbt går framåt i sina studier, men att det i andra fall är bättre att följa den rekommenderade studieplanen. Så besluten baserar sig på hur studerande presterat tidigare? - Ja nå, men också planerna överlag. Jag påpekar att en studerande kan ha motivation till att snabbt bli färdig även om studierna tidigare gått långsamt framåt, och Maria menar att det är just detta de ser på. Fördjupade kurser ska inte tas före kandidatavhandlingen I år har förkunskapskraven för många magisterkurser också skärpts så att studerande på kandidatnivå inte längre kan ta magisterkurser i samma utsträckning som tidigare. - Högskolan går in för att man ska titta på genomströmningen av elever, det vill säga vad man gör för att underlätta för studerande att bli färdiga och komma framåt i sina studier, så att det inte ska finnas underliga hinder på vägen. Maria säger att det bland studerande verkar finnas viljor eller önskningar att ta fördjupade kurser för att de är roligare eller av någon annan orsak, utan att ta ämneskurserna. - Sedan kommer man till ett skede där man inte vill gå ämneskurserna, vilket går stick i stäv med det här tudelade examenssystemet. Maria påpekar också att avklarad kandidatavhandling inte automatiskt gör en studerande till kandidat. Man måste ha gått alla kurser och ansökt om betyg. Men är inte det här att frångå den integrerade modellen som Hanken har gått in för? Åtminstone anser Studiestödsnämnden att studerande ska kunna ta magisterkurser fastän kandidatavhandlingen inte skrivits. - Ja, i vissa fall är det ju fullt möjligt och vi har fördjupade kurser som man kan ta. Men det ligger ju varken i studerandes, högskolans eller institutionens intresse att man tar kurser hur som helst, om det är planerat att man ska lära sig lite i gången och få ut mest av kurserna. 8 Hankeiten 02/2010

9 HANKEIT AKTUELLT I år har flera äldre studerande, som planerat sina studier efter det som gällde tidigare, upplevt att deras studietid förlängs ytterligare i och med att de inte fått skriva kandidatavhandlingen eller ta magisterkurser. - I alla de här fallen tror jag att det var mer eller mindre fråga om det, att man faktiskt inte heller har läst i studiehandboken, planerat det här året eller kollat upp saker i förväg. Jag tycker, speciellt om man har varit borta ur systemet en tid för att man varit utomlands, jobbat, studentkårsaktiv eller något annat, att man då man tar tag i sina studier, kollar i förväg och diskuterar hur man ska göra. - Det är ofta inte fråga om bara en sak utan flera kurser som man måste gå nästa läsår och då får man ändå inte gå vidare. Hos oss har vi kandkurs två gånger i året, både på hösten och våren, så det skjuts inte upp mycket i så fall. Men om man ändå tidigare har tagit fördjupade kurser, borde man inte anses ha tillräckliga kunskaper för att skriva kandidatavhandlingen? - Men meningen är att man inte borde få gå fördjupade kurser överlag för kanden. Det är just det här som är dilemmat! Att det blir omotiverande att börja ta ämneskurser efter att man läst fördjupade kurser, för att de anses roligare eller något sådant. - Det finns flexibilitet i vissa fall, där man inte behöver se genom fingrarna på många punkter. Det är helhetssituationen som avgör för den studerande. Maria berättar att det nu är aktuellt inom institutionen och högskolan att avgöra hur man kan både styra och hjälpa studerande att ta kurser i rätt ordning. Men motsäger inte de här fallen där äldre studerande, som planerat sina studier efter andra kriterier och hindrats att skriva kandidaten, syftet att underlätta genomströmningen av studerande? - Egentligen inte, för det står ju redan hur man ska göra för att komma igenom processen. Om man då väljer att inte skaffa sig vissa delar utan vill göra på sitt eget sätt är frågan ifall högskolan ska anpassa sig. Jag har hört om flera fall där studerande inte kan ta ut sin examen för att de tycker att de inte längre vill gå ämneskurserna. Och det är ju jättetråkigt, speciellt för studerande själva! Oklara regler för tillgodoräknande av kurser? Klagomålen på institutionen gäller också tillgodoräknande av kurser. Som Hankenstuderande får man ta kurser utanför högskolan via JOO-avtalet, men man borde inte få ta sådana kurser som finns på Hanken. Jag har förstått att vissa personer på institutionen ändå har godkänt sådana kurser? - Det vågar jag inte uttala mig om i så fall, men visst borde ju institutionen följa samma policy. I sista hand är det ändå examinator som bedömer det här och vet var linjen dras för en viss kurs. - Om man vill ta kurser vid ett JOO-universitet eller utomlands och är osäker, så ska man egentligen kolla på förhand, att kommer man att få den tillgodo och på vilket sätt? Jag rekommenderar varmt att man tar kontakt med oss i förväg så att man inte behöver bli besviken. Maria tror att fler bestämmelser om tillgodoräknande kommer att komma i samband med utlandsterminen och alla institutioner Studerande A planerade redan våren 2009 att åka på utbyte vårterminen Personen valde att ta kursen Business to Business vid Kauppis sommaren 2009 då denna kurs för detta läsår flyttades till period 4 (tidigare har den gått i period 1). Men, institutionen ville inte räkna denna kurs tillgodo utan personen skulle bli tvungen att ta kursen vid Hanken våren efter utbytet. Studerande A kände sig förtvivlad över detta då kurslitteraturen är densamma vid Hanken och Kauppis. Efter att ha talat med flera olika personer vid institutionen har studerande A nu fått kursen tillgodoräknad med motiveringen att den studerande INTE FÅR ta kursen vid Hanken då den redan avlagts vid Kauppis. Studerande A måste dock ta ytterligare 2 studiepoäng i marknadsföring då Business to Business vid Kauppis var 6 studiepoäng medan den vid Hanken ger 8 studiepoäng. Studerande B har på grund av sjukdom och krav på närvaro inte kunnat ta en ämneskurs och personen fick därför inte skriva kandidatavhandlingen denna vår. På grund av att personen inte heller får ta magisterkurser och institutionen inte vill räkna magisterkurser som tas under utbyte som annat än ämnes- eller fria studier, väljer personen i fråga att byta huvudämne. Bytet gör att personen kan planera att slutföra sina studier våren om personen stannar inom marknadsföringsinstitutionen är detta den termin då kandidatavhandlingen tidigast kan skrivas, på grund av kraven på avlagda kurser och hinder att ta magisterkurser. Studerande C saknade hösten 2009 två ämneskurser. Då Service Marketing och Business to Business för detta läsår bytte plats blev resultatet att de två kurser som studerande C saknade gick i samma period. Då personen i fråga hade planerat att ta också språk- och biämnesstudier i period 1, valde den att skjuta fram Service Marketing till hösten I januari får studerande C meddelande från examinatorn för kandidatavhandlingskursen att alla krav inte uppfylls för att skriva avhandlingen. Studerande C gör därför en ny studieplan. Då den första lektionen (med obligatorisk närvaro) pågår får studerande C ett textmeddelande från en bekant på kursen, att studerande C:s namn ropats upp under föreläsningen. Studerande C utreder detta och får till svar att man under lunchen beslutat att personen får skriva kandidatavhandlingen under våren 2009 i alla fall men detta glömde man meddela personen i fråga. Studerande C är frustrerad över att behöva ändra sin studieplan två gånger under loppet av fem dagar. Hankeiten 02/2010 9

10 AKTUELLT HANKEIT Studerande D har på grund av sjukdom varit frånvarande under en längre period och således missat kurser under hösten Studerande D saknar två ämneskurser i marknadsföring, men hade hopp om att få skriva kandidatavhandlingen. Då studerande D talade med examinatorn för kandidatavhandlingskursen efter introduktionsföreläsningen i december, hade personen hopp om att få skriva avhandlingen så länge ämnet inte berör de kurser som saknas. I januari meddelas personen dock att kandidatavhandlingen inte får skrivas på grund av att två ämneskurser saknas. Personen saknar även en biämneskurs och obligatoriska språkkurser, men avlägger dem under våren Personen blir frustrerad över att andra studerande som saknar samma ämneskurser får skriva kandidatavhandlingen redan under våren, och tappar en del av den efter sjukdomen återvunna studiemotivationen. Senare under våren meddelas studerande D att kandidatavhandlingen inte heller får skrivas under hösten 2010 på grund av de saknade kurserna. Studerande E har läst kurser i en mer sporadisk ordning och genom åren tagit både ämnes- och fördjupade kurser i marknadsföring. Personen har läst Service Marketing vid Kauppis under sommaren som ett försök att nu snabbare avlägga sin ekonomexamen. Personen skulle först inte få denna kurs tillgodoräknad, men har nu fått 6 studiepoäng för den (efter att artikeln om institutionen skrivits). Trots att studerande E avlagt många kurser i marknadsföring och anser sig ha kunskaper om ämnet, får personen inte skriva kandidatavhandlingen våren 2010 då två ämneskurser, varav den ena är Service Marketing (som institutionen inte först ville räkna tillgodo), saknas. Personen får heller inte längre ta fördjupade kurser. Studerande E är frustrerad över att inte få skriva avhandlingen, inte kunna ta marknadsföringskurser över huvud taget och dessutom vara tvungen att förlänga sin studietid. Studerande E anser det vara orättvist att de skärpta kraven drabbar äldre studerande som planerat sina studier enligt tidigare krav och möjligheter att ta magisterkurser och ämneskurser parallellt. kommer att ha rekommenderade terminer att åka utomlands för att underlätta planeringen. Innebär det att ni kommer att godkänna sådana kurser som finns här? - Det vågar jag inte säga. Men vad gäller att få tillgodoräknade kurser från andra sidan gatan, som studerande tar för att de är på finska, kvällstid eller något sådant, så tycker jag nog att det inte är rätt att Hanken måste betala för sådana studiepoäng. Maria säger att hon kollat upp detta flera gånger med Studiebyrån och att det är den policy som Hanken ska följa. Service Marketing lär vara en kurs som studerande tagit på Kauppis för att den går på sommaren. Jag har hört ett sådant påstående att den inte godkänns för att Hanken är bättre på ämnet. - Nej, det säger jag inte, men det är ett av Hankens styrkeområden. Om man väljer marknadsföring som huvudämne så förväntar sig nog arbetsgivare att man ska veta vad Hanken säger om relationsmarknadsföring och därför föredrar vi vår egen kurs. Man borde kunna vår syn när man kommer ut härifrån. Jag förstod också att litteraturen i den här kursen var densamma. Måste personen gå samma kurs igen? - Men det är ju inte bara litteraturen som är viktigt för inlärningen. Jag känner till studeranden som bytt huvudämne för att de upplevt att marknadsföringsinstitutionen orsakat dem problem. Har ni någon kommentar till detta? - Nej. Var och en får ju välja marknadsföring eller välja bort det som de vill. Det är upp till var och en, man ska välja det huvudämne som man antingen tycker bäst om eller vill jobba med i framtiden. Men om orsaken till bytet inte beror på ämnet i sig utan institutionen? - Janå, inte kan man då göra så mycket åt det Vi gör så gott vi kan. Vi gör inget som är emot det tillåtna. Vi vill inte göra livet svårt för studerande utan ge dem den bästa möjliga utbildningen och understöda en inlärningsprocess som vi tycker är bäst för dem. Maria påpekar att studerande gärna får komma och diskutera missnöje med henne eller den person det berör. - Det är så mycket som för tillfället ändras inom högskolan och så mycket som är nytt och oklart. Saker kommer att förändras även i framtiden och Hanken och institutionen arbetar nu hårt för att göra studieplanen ännu bättre och tydligare. För nya studerande finns ETAPP-systemet som följer upp studieframgången, men för äldre studerande finns inga sådana hjälpmedel. De flesta har aldrig fått någon feedback på studieplanen som de gjorde upp efter första året och tror kanske att de kan följa den genom hela sin studietid. - Studierådgivning är jätteviktigt och det är mycket att hålla reda på. Alla får hjälp på institutionen om de vill, även om det är studiebyrån som i första hand ska ge rådgivning. Men jag måste säga att det inte är många som utnyttjar lärarnas mottagningstider, det är ofattbart. Kanske studerande inte vet vad mottagningstiderna innebär, att man kan komma och fråga om annat än det som gäller specifika kurser? - Det är ju mottagning i allmänhet. Utöver dem som jag bett komma så tror jag att bara två studerande dykt upp på min mottagning sedan hösten. 10 Hankeiten 02/2010

11 HANKEIT Text: Clarissa Salonen Anders Wall-stipendiet för internationella studier gick i år till hankeiten Filip Winter, som studerar marknadsföring och entreprenörskap och företagsledning i Vasa. Vilket som slutligen kommer att bli hans huvudämne vet han inte ännu, trots att han ämnar bli klar inom ett och ett halvt år. Filip, som studerat produktdesign i England, tar nämligen i äkta konstnärsanda dagen som den kommer. För Hankeiten berättar han om stipendiet, studierna i England och sitt företag. Sitt eget livs designer Från diplomatdrömmar till konststudier Att stipendiet gick till just Filip Winter är egentligen ingen överraskning. Helsingforsfödda Filip har nämligen sedan barnsben varit full av idéer och påhitt. Ibland för många, tillägger han med ett leende. Historien berättar bland annat om Filips första innovation, en teckning som också fungerade som ett spel, men trots att estetik alltid legat nära Filips hjärta var siktet under barndomen inte inställt på en karriär inom design och konst. Filip ville nämligen bli diplomat. Intresset för att arbeta med design väcktes först senare, under Filips studieår vid Västra Nylands folkhögskola i Karis, där han studerade mediekonst och grafisk design. Från Karis åkte Filip till England för att studera vid University for the Creative Arts (UCA). Vid UCA studerade Filip ändå inte grafisk design utan produktdesign. Jag ville inte fortsätta med grafisk design och media, för jag tyckte att jag var så bra på det redan, avslöjar Filip med ett skratt. Jag ville göra något annorlunda så jag valde produktdesign, vilket ingen annan jag kände valde. Produktdesign visade sig senare vara det som jag vill syssla med i framtiden. Studierna och studiemiljön vid ett konstuniversitet i England beskriver Filip som annorlunda och öppnare i jämförelse med Finland. Idéer och åsikter byttes titt som tätt med andra studerande, inte allt för sällan vid universitetets bar där studerande ofta satt i timtal och diskuterade. Design och konst är bland det roligaste som man kan studera, menar Filip som rekommenderar designstudier för alla. Det handlar om ett nytt sätt att se på saker och ting, fortsätter han. Det var också i England som Filips tankar om att satsa på design verkligen väcktes till liv: I England lärde jag mig att produktdesign i själva verket är servicedesign. Det handlar om att fundera på alla små komponenter: varför ett visst hörn är avrundat och varför en skruv sitter på att visst ställe till exempel. Mitt slutarbete handlade om holistic design, alltså ett helhetsperspektiv på design, vilket jag också vill fortsätta med nu på Hanken. Det är också det som mitt företag är inriktat på, berättar Filip. Ann-Sofi Berg/Foto Airaksinen Oy Hankeiten 02/

12 HANKEIT Studierna vid Hanken Hösten 2009 inledde Filip sina studier på magisternivå vid Hanken i Vasa. Egentligen blev han antagen redan år 2004, då på kandidatnivå, men han medger att han på grund av fördomar inte ville flytta upp till Österbotten. Folk tyckte inte att Vasa var så trevligt och då gjorde man vad folk tyckte. Men de fördomarna skall raseras, framhåller Filip. Min inställning till Vasa och Finland överlag ändrades under studietiden i England. Finland blev ett viktigare land. Idag bryr jag mig inte heller om vad det finns för fördomar om Vasa, även om det tidigare var en stor orsak till varför jag inte ville flytta upp hit. Magisterstudierna vid Hanken innebär att Filip kombinerar konststudierna med ekonomi, vilket kan ge upphov till en del höjda ögonbryn. I själva verket är det en ganska naturlig och fungerande kombination. Filip ser produktdesign som en form av servicedesign, vilket också förklarar kopplingen till både marknadsföring och entreprenörskap. Filip har redan börjat på sin pro graduavhandling, som handlar om att kombinera designtänkande med ekonomiska strategier. Trots att Filip beräknar bli klar med sina studier inom ett och ett halvt år, vet han inte om hans slutliga huvudämne kommer att bli marknadsföring eller entreprenörskap och företagsledning. Jag läser mycket marknadsföringslitteratur på kvällarna, men strategitänkandet kommer från entreprenörskapssidan. Jag blandar helt enkelt design med marknadsföring och entreprenörskap och det är också det som jag vill skriva om i min avhandling, förklarar Filip. Eget företag, deltidsjobb och studier Under studietiden i England grundade Filip ett företag. Företaget, som Filip äger tillsammans med en annan hankeit, heter Essential Goods Ltd med bifirman Helsinki Design Company. Tanken är att Essential Goods skall vara inriktat på återförsäljning av produkter, medan Helsinki Design Company har som mål att komma fram med egna produkter och idéer, som sedan säljs vidare till företag. Det som jag är mest intresserad av är att designa produkter som vid användningen omvandlas till en service av något slag. Sådana produkter finns nog redan, men i alldeles för liten utsträckning, menar Filip. Vid sidan om studierna och företaget jobbar Filip dessutom vid Peppar & Papper som medieutvecklare. Hans arbetsuppgifter innefattar att hitta nya lösningar för annonsförsäljningen och komma med nya idéer kring webbsajten och tidningen. Filip har alltså många bollar i luften för tillfället, men tycker ändå inte att det blir för tungt med studier, jobb och eget företag. Jag har ett mål! Alla tre stöder dessutom varandra: studierna stöder firman, firman 12 Hankeiten 02/2010

13 HANKEIT Campusområdet i England, foto: Filip Winter stöder studierna och jobbet gör så att jag kan resa och leva vid sidan om. Företaget har en liten omsättning men inga löner betalas ut ännu, så jobbet behövs verkligen, berättar Filip med ett leende. Designer, inte entreprenör Trots att Filip har ett eget företag vill han helst inte kalla sig entreprenör, eftersom han tycker att det är ett komplicerat och svårförståeligt begrepp, som dessutom ofta sammankopplas med att generera pengar. Tanken med mitt företag är inte att göra pengar, utan att skapa en slags plattform där jag kan få fram mina idéer. Det är mer som en livsstil och något som jag gärna pratar om och delar med mig av till andra människor. Firman lär mig också rent praktiskt hur den ekonomiska biten fungerar. Filip föredrar i stället titeln designer. Allt man gör är design, man designar sin egen vardag. Alla är designers, säger Filip och skrattar. Stipendiet Det var en mycket chockad Filip som mottog beskedet om att han blivit tilldelad stipendiet på kronor eller omkring euro. Det ringde en advokat från Stockholm och det första jag tänkte var: Herre Gud, vad har jag nu gjort?, berättar Filip för att illustrera situationen. Stipendiepengarna kommer Filip att använda till att förkovra sina kunskaper i 3D-designritning. I praktiken innebär detta att gå kurser eller delta i designföretags processer. Jag kommer att resa runt till toppdesignföretag runt om i världen för att lära mig hur de fungerar och dela idéer, tankar och förhoppningsvis också projekt, berättar Filip. Det som Filip ändå värdesätter mer än stipendiepengarna är det s.k. Wallumninätverket, som består av andra stipendiater. Även om alla av Wallumnerna inte längre ägnar sig åt entreprenörskap, så är de engagerade och stöder yngre stipendiater och dessas idéer. Framtidsutsikter Filip siktar alltså på att bli klar med sina studier vid Hanken under Efter det planerar han att lägga ner mer tid på sitt företag, men inte full tid. Företaget skall utvecklas, men jag kommer inte att jobba med det till 100 % i början. En designer lever sällan på sin egen design under de första 10 åren. Det krävs en produktportfölj med flertalet produkter och projekt innan det fungerar att leva på sin egen design. Filip kommer till en början att ha ett annat stödande arbete vid sidan om, gärna något som tangerar företaget. Om år hoppas Filip att hans företag är större och att han då kan livnära sig på det. Drömmen är att ha en stor vit vindsvåning på ett par hundra kvadrat fylld med design och färger. Helheten skall vara inspirerande och meningsfull, säger Filip med ett leende. Vindsvåningen skall finnas där kunderna finns, det vill säga i t.ex. England, Tokyo eller Los Angeles. Men eftersom företaget heter Helsinki Design Company är Finland, om än lite problematiskt, ändå inget omöjligt alternativ. I Finland finns idéer, men hemskt lite pengar. Dessutom är finländare inte särskilt ivriga att investera i design. Det talas mycket om design och finländarna tror att de är innovativa, men det stämmer nog inte till 100 %, menar Filip. Företaget kommer Filip att jobba med så länge han trivs med det och det finns en mening i det han gör. Just nu finns en glädje med företaget och så länge som glädjen finns där så fortsätter jag, säger Filip. Sounds like a plan. Hankeiten 02/

14 Vad vill hankeiter ha ut av kåren (och studierna)? Undersökningen utfördes av Niklas Korhonen, Raisamiina Rimpelä och Nina Ylistö. Text: Isabell Mattsson 35,98% 64,02% Förra hösten gjordes åter igen en medlemsundersökning inom Svenska handelshögskolans studentkår. Antalet hankeiter som svarade på denna var 360, vilket motsvarar en fjärdedel av alla medlemmar. Trots att antalet svarande minskade från 2007, då en motsvarande undersökning gjordes, så var andelen svarande nästan densamma (vilket förstås har att göra med ett minskat antal medlemmar). Av deltagarna studerade 88 % i Helsingfors och 12 % i Vasa och fördelningen mellan de olika årskurserna var ganska jämn. En stor skillnad från den senaste undersökningen var att frågeformuläret denna gång också fanns på engelska. De viktigaste slutsatserna som man kan dra av årets undersökning är att den största delen av medlemmarna tycker att kåravgiften motsvarar nyttan de får av kårmedlemskapet. Tycker du att kåravgiften motsvarar det du får ut av kåren? Ja Nej Studievägledningen otillräcklig men borde vi se oss i spegeln? Är du medveten om dina möjligheter att påverka kursutbudet via studeranderepresentanterna i institutionsråden och språkcentret? Hankeiter är i stort sett nöjda med de fester som ordnas, men ser gärna att det ordnas fler evenemang som INTE är fester. Studentkåren borde också synas mer på högskolan och satsa på att förbättra studiemiljön och kvaliteten på undervisningen. Kontakter med näringslivet, i form av seminarier och case-tävlingar exempelvis, samt studieförmåner är något annat kåren borde satsa på. Kommunikationen inom studentkåren bör förbättras och fler resor efterfrågas. Vad gäller studierna så är det oroväckande nog hela 57 % av medlemmarna som inte är medvetna om sina möjligheter att påverka studierna. Här har studentkåren ett arbete framför sig att bättre föra ut vem studerande ska kontakta för att få till en ändring inom högskolan. Utöver detta finns det från och med år 2009 nya saker att beakta gällande studierna - utbytestermin och ETAPPsystem. Bland de svarande var det en större del som inte kände till ETAPP-systemet, vilket kan ha att göra med att äldre studerande inte berörs av det, men mer oroväckande är att närmare 65 % upplever att de inte får tillräcklig studievägledning och att hälften inte anser sig känna till Hankens utbytesprogram tillräckligt väl för att kunna planera sina studier. Dock måste hankeiter kanske se sig själva i spegeln och ta eget initiativ eftersom största delen ändå anser att de vet vart de ska vända sig för att få studievägledning. 57,06% Ja Nej 42,94% Upplever du att du får tillräckligt med vägledning i dina studier? Vet du tillräckligt om Hankens utbytesprogram för att kunna planera dina studier? 63,81% 36,19% I och med att allt större krav ställs på studerande nuförtiden så är det intressant också att titta hur hankeiter mår. Hankeiter är i allmänhet ganska sportiga, men 40 % av respondenterna dricker oftare än en gång i veckan. Hela 14 % uppger att de upplevt sig ha behov av mentalvård under sin studietid, vilket verkar oroväckande. Dessa studerande har vänt sig till studenthälsovården eller privata hälsostationer, men många har över huvud taget inte sökt sig någonstans. 51,12% 48,88% 14 Hankeiten 02/2010 Ja Nej Ja Nej

15 40% Skillnader mellan campus Det finns en del skillnader mellan studieorterna. I Helsingfors är man mer intresserad av att inkomstgränserna än studiepenningen höjs, medan situationen är tvärtom i Vasa. En större andel Vasa-hankeiter bor på hyra (95 % jämfört med 70 % i Helsingfors) men det framgår inte hur de hankeiter som INTE bor på hyra istället bor. Hankeiterna i Vasa mår i allmänhet lite bättre än hankeiterna i Helsingfors. Dessutom är Vasa-hankeiterna nöjda med IT-systemet, medan hela 59 % av Helsingfors-hankeiterna tycker att Hankens IT-system fungerar dåligt. Vilket är viktigare? Höjningen av studiepenningen eller inkomstgränsen? 40% 30% 20% 10% 40% Hur ofta är du berusad? Aldrig Högst en gång i veckan Hur ofta sportar du? Ett par gånger i veckan En gång i veckan Två gånger i veckan Tre eller flera gånger i veckan 30% 30% 20% Helsingfors 20% 10% Vasa 10% Studiepenning Inkomstgräns Båda lika viktiga Några andra intressanta saker som kom fram i studien var att endast 28 % var tvungna att återbetala studiestöd förra året, jämför med 78 % år Detta beror förmodligen på höjningen av inkomstgränser som gjorts sedan den tidigare undersökningen. I samband med detta bör nämnas att tre fjärdedelar av hankeiterna arbetar vid sidan om studierna. Aldrig Högst en gång i veckan Ett par gånger i veckan Tycker du att kårens utrymmen används effektivt och ändamålsenligt? En gång i veckan Två gånger i veckan Tre eller flera gånger i veckan 50% 40% 30% 20% 10% 40% 30% 20% 10% Upplever du att studentbladet är en bra tidning? Ja Helt ok Tillför Hankeiten mervärde? Nej : Håller inte med 5: Håller absolut med Kårens utrymmen är en ständigt återkommande fråga och i år kommer en ansiktslyftning att göras. I samband med detta bör SHS ta sig en ordentlig funderare hur Casa kan utnyttjas bättre, för tillfället tycker endast en tredjedel att utrymmena används effektivt och ändamålsenligt. Även Studentbladet får kritik av hankeiter: endast 11,5 % upplever att det är en bra tidning. Trots detta vill ändå 36 % få information genom Studentbladet. Här kan nämnas at studentkåren i år enligt verksamhetsplanen ska eftersträva att frångå obligatoriska prenumerationer av tidningen. Även Hankeiten ifrågasätts: andelen som anser att Hankeiten INTE tillför mervärde är ungefär lika stor som andelen som anser att den tillför mervärde. Endast 60 % av respondenterna i undersökningen läser Hankeiten. Medlemsundersökningen kommer att finnas som grund då beslut görs inom studentkåren. Något som redan till hösten kommer att föranleda förändringar är det faktum att 64 % av hankeiterna vill ha en läsårskalender istället för en kalenderårskalender därav höjdes också denna post i budgeten av delegationen. Ja Nej Vet ej 41,16% Jobbar du vid sidan om studierna? Ja Nej Vet ej 26,21% 19,94% 28,12% 53,85% 30,72% Hankeiten 02/

16 HANKEIT Text och foto: Sara Brännäs Hanken Juri Sant Jag njuter av mina val och livet. Jag gör just det som jag vill göra just nu. Det är därför jag orkar Camilla Kylander inledde sina studier på Hanken hösten Då hade hon ännu inga planer på att studera någon annanstans. Men under våren insåg hon att hon hade ett intresse för juridik, och hon sökte in till juridiska fakulteten samma år och kom in. Sedan hösten 2008 har hon studerat juridik och gått på Hanken parallellt. Hon planerar att avlägga magisterexamen från båda utbildningarna. Man måste nog vara organiserad och faktiskt planera sin tid ordentligt, veta var man ska vara när och göra vad. Annars går det inte, säger Camilla. Det är också tidsplaneringen som hon tycker är det svåraste. Men eftersom studierna i juridik inte kräver lika mycket närvaro, utan mest baserar sig på egen läsning, har hon lyckats pussla ihop sin tid så att hon har hunnit med båda. Hon har också lyckats hålla normal takt på studierna vid juridiska fakulteten, men Hanken-studierna har blivit lite efter. Jag har lärt mig att inte stressa. Det händer alltid att något inte går som planerat, men om jag skulle stressa över sådant skulle jag nog explodera, säger Camilla. Lika, men ändå olika Det finns en ganska stor skillnad mellan studierna vid universitetet och vid Hanken. Till exempel är kursmaterialet huvudsakligen på finska, eftersom majoriteten av dem som studerar där är finskspråkiga. Universitetet skiljer sig också från Hanken eftersom det är så mycket större. Man kommer hit till Porthania, och man ser kanske någon som man känner. På Hanken känner man igen de flesta. Det är en mindre enhet, man stöter nästan alltid på kompisar där. Trots aktiva och framgångsrika studier har Camilla haft tid också med föreningsverksamhet. På Hankens studentkår har hon varit med i IHD (International Helsinki Days) både år 2008 och Just nu är hon skattmästare i Codex, vilket hon upplever att passar henne bra, fast det tar upp en hel del av hennes tid. 16 Hankeiten 02/2010

17 dubbelstudier Hänger du med? Text: Mikael Frisk, kurator Vilken är den gemensamma nämnaren för Apple, Starbucks, Procter & Gamble, Electrolux, Barack Obama och Lady Gaga? Samtliga har lyckats aktivera och engagera miljoner konsumenter på nätet. Samtliga har fått högljudda fans, som på nätet medvetet eller omedvetet gör reklam för produkter, tjänster och politik. Samtliga har nått fler människor på några timmar än vad andra bolag lyckas med trots miljoninvesteringar i traditionella reklamkampanjer. Vad är det jag tänker på? De sociala medierna. Det härliga och samtidigt farliga med detta relativt nya sätt att kommunicera är att du inte kan kontrollera det som sägs eller skrivs. Du är fullständigt blottad och sanningen kommer alltid fram. Du kan inte dölja dig och bluffar upptäcks alltid, så utmaningen är att hitta ett för dig lämpligt sätt att utnyttja den enorma möjlighet som de olika social medierna erbjuder. Facebook, YouTube, Twitter, Linkedin, Google och tusentals bloggar är inte bara nya medier - de är ett helt nytt sätt att se och uppfatta omvärlden. Allt går snabbare, allt sker transparent, allt är möjligt - och allt kan gå fel. Många politiker grubblar över hur de kunde göra som Obama gjorde i presidentvalet i USA. Han var den första som på ett framgångsrikt sätt utnyttjade nätet. Men det finns fallgropar på nätet som kan kosta företaget/individen ryktet för många år framöver. Mona Salin har (enligt hörsägen) ca fans på nätet, medan en grupp som kallar sig Kan vi få mera fans för denna lyktstolpe än vad Mona Salin har hade lockat över fans. På engelska sägs det att perception is reality och det stämmer i högsta grad i de sociala mediernas värld. Det som sägs på nätet är sanningen. Hur kan vi på effektivast möjliga sätt få vår egen åsikt hörd eller våra produkter och tjänster kända? Det finns ingen genväg, men kanske man kan göra som en halvkänd sångare i USA: United Airlines tappade bort sångarens kära gitarr utan att visa empati och medlidande. Han komponerade en sång om sin upplevelse och satte in låten som en musikvideo på You Tube... hast du mir gesehen... över 8 miljoner downloads och United Airlines aktie rasade. Studielivet upplever man ändå trots allt bara en gång i sitt liv. Om det går så att man sedan blir klar ett halvt år senare på grund av aktivitet så är det nog värt det, säger hon. Codex är en ganska liten ämnesförening där Camilla trivs väldigt bra. Den skiljer sig från t.ex. SHS för att den är så mycket mindre. Hon berättar också att man på Codex på ett bra sätt kombinerar studierna med aktiviteterna. Det är mycket studiecirklar och sådant, som gör studierna roligare och lättare. Camilla rekommenderar varmt att alla som har ett intresse för ett annat ämne prövar på att studera det. Det ger en bredare förståelse för det egna ämnet. Det jag beskriver är hankeiternas vardag, men för många av våra företagsledare är detta en skrämmande ny värld. Att inte ha allt under kontroll och utsätta sig för miljoner åsikter som du inte kan styra kan kännas främmande. En färsk undersökning visar att det finns tre hinder för varför företag inte utvecklar en klar strategi för de sociala medierna. För det första en stel företagskultur, för det andra att man inte prioriterar initiativen inom de sociala medierna och för det tredje ledningens bristfälliga kunskap inom området. Men det finns många företag som har vaknat och börjat studera hur de kunde utnyttja möjligheterna på nätet. Ett bra och ofarligt sätt att börja äventyret är att googla fram vad som skrivs om dig/ ditt företag/din produkt. Är det den bild du vill ge? Hur vill du att bilden ska se ut? Utveckla dina sökord på Google så du får mera träffar, d.v.s. inte bara företags- och produktnamn, utan ord kring ditt varumärke, din produkt eller tjänst. Utveckla en klar strategi för hur du vill bli uppfattad på nätet, var aktiv, öppen, och kritisera eller korrigera aldrig åsikter, utan besvara dem med fakta. Var även modig när du rekryterar individer för dylika jobb. Våga välja unga fördomsfria nätnördar. För dem är de sociala medierna ingen skrämmande och ny grej, utan business as usual. Egentligen spelar det ingen roll vad du eller jag tycker. De sociala medierna är här för att stanna och farten bara ökar. Hur flexibel och förändrings benägen är du och ditt företag hänger du med? Hankeiten 02/

18 18 Hankeiten 02/2010 STUDIELIV

19 STUDIELIV Text: Isabell Mattsson Photos: Susanna Kiiskinen Parties for international master students One group of student union members, who are often marginalized, is international master students. To improve the services for these students, the Master s Committee (MC) was established a couple of years ago. During the past year, Susanna Kiiskinen has been the president of MC. - It has been a very interesting year. We had a lot to do with the master students especially in the beginning of the autumn and also near Christmas. During the spring we have had a couple of get-together events. I think it has been really fun to meet a lot of new people and I also think it has been fun for them to meet regular Hanken students. The number of participants in the events arranged by the committee has ranged from ten to fifty, depending on the kind of the event. The Master Dinner was the one that gathered the highest number of participants. What other kind of activities have you arranged? - We have also had a sauna night, bowling night and a trip to Porvoo, and also some get-togethers at some restaurants. More chill Susanna has earlier been active in several other committees within the student union, such as Casa Nostra and the freshmen committee. She says that the most obvious difference from the other committees is that MC is more chill. - We have met about one time per month and the work is not that stressful. In the arrangements of the different events, Susanna has had help from a handful of Master Tutors. - There were about six to seven tutors, but I think it would be better to have a few more, because it would then not be so much responsibility on those who are active. What would you say are the differences between master students and students on the integrated study program at Hanken? - It depends from year to year. This year we have had very active Masters, some of them really love that there is activities for them - some like parties and some other like more chill stuff like just having a beer. So, I think they like the same things as the Swedish-speaking Hanken students; you just have to market the events. Do you reach out to all Masters or are there students you haven t been able to include in the activities? - I think that there is a risk that we haven t been able to reach everyone because we use mailing lists and we took people s contact information in the beginning of the year and of course not everyone is on that list. We also have a Facebook group and we ve been trying to put a lot of information there. For the next year, it would be good to put up posters in school and also use ShsWeb. Susanna s task ends in the summer and she is now looking for someone to continue to lead the Master Committee. She also recommends more Master students to become tutors (or even president of the committee). There were already this year one international student as a tutor and it worked well: - We always speak English on our meetings Hankeiten 02/

20 STUDIELIV students and Swedish-speaking students unfortunately don t communicate that much. How do you think that MC could develop and improve for the next year? - I think that there are a lot of things to improve. For instance there could be some kind of structure within the group of tutors so that people would have different responsibilities say that someone is in charge of marketing all the events and someone plans dinners or people could be in charge of different events. This could be done with a slightly bigger group of tutors. What is more, this year we have thrown our events pretty much spontaneously so I think what would be important is that all the events would be planned in beforehand. The Master Committee could then send a greeting letter to all the master students where all events are presented. If you want to be a tutor next year, keep your eyes open during the spring and summer for the ads on ShsWeb! and it has been very nice to have someone to tell the others (Swedish-speaking tutors) about the programs and how it is to be a foreigner in Finland. Definitely the next president should do efforts to get Master students to become tutors, it is very valuable! How would you describe the relationship between the committee and the student union in general? - Well, it is of course always a problem that our committee uses a different language; the rest of the student union uses Swedish. If I want to forward the information, from the board for example, to my tutors, I have to translate it. Of course, it is a greater step to take part in the student union nights for instance if you don t know Swedish, but I don t think it is something that can t be handled once the committee is more established. I believe time will give us a solution. In general, Susanna thinks that Master Susanna Kiiskinen 20 Hankeiten 02/2010