Storu mandekl arati onen. Antagen i samlorstind av 51 markdgare frin Viisterbotten och Norrbotten vid markiigartriiff i Storuman den 28 Januari 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Storu mandekl arati onen. Antagen i samlorstind av 51 markdgare frin Viisterbotten och Norrbotten vid markiigartriiff i Storuman den 28 Januari 2006"

Transkript

1 Stru mandekl arati nen Antagen i samlrstind av 51 markdgare frin Viisterbtten ch Nrrbtten vid markiigartriiff i Struman den 28 Januari 2006

2 I n neh i I lsftifteckn in g. Dagrdning Prtkll Strumandeklaratinen Analys ch kmmentarer, 2 sidr 3 sidr av Lars OIa Hull jur kand, specialist i eurpariitt. Kmmentar till Jakt- ch fiskeutredningens slutbetiinkande SOU 2005:116 8 sidr Inledning. Vad iir iiganderiitt? Vad iir samiska riittigheter? Vad iir fri rorlighet ch icke-diskriminering? Jakten, fisket ch eurpaknventinen m miinskliga riittigheter. Frigan m beviskravet ftir rensktitselriitt pi privatiigd mark. Frigan m begriinsningar av straffiaftshg nrmgivningsmakt ch eurpaknventinens egendmsskydd. Finns det ett samband mellan utvecklingen i riittspraxis ch Ekstrdms utredningsftirslag? Sammanfatbring ch ttinkbara itgarder. Krtfattad redgdrelse ftir lagftirslaget RenbetesmiletiNrdmaling Replik i Viisterbttens Kuriren A9 3 sidr 2 sidr 1 sida av Lennart Stenman Filsfie dktr. Kmmentar ch analys Jakt ch fiske i samverkan SU 2005:116 4 sidr Aganderiitten fdr inte priivas. Awittring. Utmark. Urminnes hiivd. Sammanfattnins. Statistik Renniiring. 1 sida

3 STOROMAI.IDEKLARATIOI,IEN / EKSTROMSKA'AKT FISKEUTREDI,IINGEN lvfark:igartr;iff i Strumans flkhgskla T)c nrdnin K Inlednr'ng. 2. Val av rdfrande, fva stycken ch en sfvcken bisittare. 3. Vai av sekreterare. 4. Deltagariista ch evtl val avjusterare. 5. Presentatin av Slutbetzinkande avjakt ch fiskeutredningen. Den sa kallade Ekstmska ut'edningen presenteras av Lennart Stenman. Fredraget bdrjar I< ch avslutas Kl Juristen Lars Ola Hull inleder sinjuridiska analys i anslutring till Lennart Stenmans genmging ch ber,iknas avsluta sitt fredrag Frin Kl blir det frigesteillningar ch debatt kring den redvisning sm har lrimnats 8. Kl blir det grupparbeten sm pigar tillki Kaffepaus tiil Ki. 15,30. 10, Redvisning av grupparbetena 1 i. Samtai ch diskussiner fram till Kl FrigestZillning m det skall hallas flera liknaade mten framver. 13. Mtet avsiutas.

4 P rtk I u pprdttat vid m a rkdgarm te St ru mandekla ratinen/ jakt&fiske Strumans flkhgskia 2OOd U Jhn-Elving Hem{ell hdlsar alla vdlkmna ch efter krt inledning med inf m uppldgg fr dagens mte frklarar han mtet 6ppnat. 2. Mtet vailjer tvi mdtesrdf att leda dagens mte. P A Frhm , Erik Sandstrm 1200 till mtets avslutande. 3. Undertecknad valdes att prtkllfra dagens mte. 4. Hans Lindstrm valdes att justera dagens prtkll. 5. Deltagarlista fredrgs med uppmaning m alla deltagares underskrift m ndrvar A densamma. 6. Efter krt presentatin av sina tidigare frskningsrapprier mfattande awittringarna,rdtten till land ch vatten, rdttsdkerhet-en fficiell myt? inf m sitt deltagande sm sakkunnigt vittne i Nrdmalingrdtteg6ngen ger Lennart Stenman sin analys av slutbetiinkandet Sren Ekstrdms jakt & fiskeutredning ddr han brjar med att fullstdndigt underkdnna direktivet fran Sveriges regering sm ytterst fullstdndigt deir b.l.a privata markigarna inte finns representerade s6 ck hur hela utredningen hanterats ch genmfrlsamt en histrik m hur Svenska staten fran Abskattelandens genmfrande till dags dat alltid brutit mt sina egna uppsatta regelverk. Lennaft Stenmans sammanfattning: Ekstr6ms frslag gynnar Svenska staten ch missgynnar lkalt inflytande. 7. H6kan Jnssn presenterar sitt arb sm sakkunnig i Ekstrdmska utredningen ch han framfrde samma kritik sm Stenman. Direktivet allt fr smalt ch fullstiindigt. Det faktum att Sveriges regering vdljer att tillsdtta ensamutredare p6 sa kmplext utredningsuppdrag ch sm dessutm isin egenskap av ensamutredare vdljerch utser sina sakkunniga i str utstrdckning si blir resultatet direfter. S.Advkat Lars Ola Hull presenterar sin juridiska analys av Ekstrdms utredning ch den fir samma svidande kritik sm fran Stenman ch Jnssn. B.l.a uppmanar Ekstrdm i sin utredning m lagdndringar sm m de genmfrdes skulle strida mt vir regeringsfrm ch dair jakt & fiskerdtten lyfts ur jrd;igandet cksi det frslaget strider mt jrdabalken. Han redvisar iiven m EU:s regelverk ch m hur fta svenska dmstlar ignrerar EU:s regelverk. Aven redvisning m hur man anvdnder ch i framtiden maste anvdnda dagens juridik fr att iterhdmta gdllande lagstiftning. Aganderdtten tillfast egendm: Lagfart miste vara lika i vdrde 6ver hela Sveriges land. I Ekstrms utredning mfattar hans frslag till lagstiftaren att m hans fdrslag genmfrs har markdgare i nrra Sverige sdmre riitt till fast egendm (1/3 av Sverige) ch vi harlfar en differentierad dganderdtt till fast egendm i Sverige. Hull avslutar med samma sammanfattning sm sm Lennart Stenman: Ekstrmslutbetdnkande gynnar svenska staten ch missgynnar lkalt inflytande samt krdnker EG rdtten ch svensk frfattning. Efter Hulls anfrande avbrdts frhandlinqarna fdr lunch i en timme.

5 9. Efter lunchen redvisade Jhn-EIving Hem{ell deklarerade ldneinkmster sm rensktarna deklarerat sm ldneuttag ur sina renskdtselfretag f6r Ar Kailla SCB. Aven fllirets rvdjursresiittningar fran svenska staten till renskdtseln red visades. 10.Efter Jhn-Elvings redvisning fretgs en frigestund mfattande allmiinningar, samfdlligheter, skillnaden mellan jaktutvningsrdtt - jaktrdtt, dganderdtt - nyttjanderdtt, rdttsprdvning, Nrdmalingsm6let samt strddngar. 11. Under denna punkt vidtgs grupparbmed mil att alla rganisatiner representerade pi mtet skulle utarbeta frslag pa fr dm viktiga punkter sm skulle inga i remissvar till Ekstrms utredning. 12. Redvisning av grupparbetet frin Srsele allmdnning, Stensele - Tdrna allmdnning, Fjiillbygdens nybyggarfdrening, Fj illjaigarna Struman samt sammanslagen grupp Vilhelmina - Drtea. 13. Mtet beslutade uppdra till Stenman/Hull att utfrma remisskrivelse sm de flesta berrda kan anviinda att bemta Ekstrdms fdrslag. 14. Det blev cksi mtets beslut att mtesdeltagare erldgger en summa m 300 kr/ mtesdeltagare sm administrativt std fr detta markdgarmdtes genmfrande. 15. Mdtesrdf Erik Sandstr6m tackade alla sm niirvarat pa m6tet ch mdtesarrangdrerna fdr vdl genmfrt m6te ch frklarade mdtet avslutat. Vid pennan dag sm van. Justeras. Mtesrdf. *p*-.-.rfl*$; eu/*erz* Ludviqssn Hans Lindstrdm Erik Sandstrdm

6 S t ruman d eki arati n en Anta-sen i samlbrstand mellan mtesdeitagarna vid markii_eartriiff i Strumans fikhgskla den 28 ranuari 2006 TiII samtliga Iedamiiter av Sveriges riksdag fiir tiverv:igande ch svar ch vidarebefrdranfr kcinnedm till regering,,nv,riigh"trr ch clmstlar ' \/i v ecnenia.r irt 1 clulsplsrdi. lr.tls d.e vertramp av iganderiitten sm frekmmit i avvittringsfcirfarandena i renbetesfiii'llen ch lappmarkerna. Vi anser cksi sa(rma civerlramp ftrekmmit i samband med andra awittringsfrfara:rden ch nu genm det indrade beviskravet ftr urminnes hiivd fr rensktseln enligt UmeA tingsratts dm av I-20 milen T I733-g8 ch T 20g1-05. Vi iir trtta pa Era pisti.enden aft r;ittsszikerheten ar tryggad. genm riitten til1 dmstlsprdr'rring. Den rd.tten har riksdagsledamcitema fvzjrtm underminerat i synnerhet genm infdrandet av rcittskraftsinstitutet sm ftjrst utvecklades genm att myndigheterna pflverkade riittstiiliimpningen sm sedan ledde til1 kdifiering (SFS 1975:OZb). Vidare begriinsade riksdagen dmstlarnas rdft att till enskildas frman anglpa frfattningskrrinkande lagstiftning (SFS 1979:933). Den begr[nsningen infcirdes sm dei av var grundlag IRF 11:14) utan att riksdagens led.amter skaffade sig nigt siirskilt mandat fr aft slpa dmstlskntrllen av aft lagstiftning iir fcjrfattningsenlig. Fcji v[sterliindska demkratier iir det annars naturligt att dmstlarna utcjvar den kntrllen i flkets intresse, nagt sm Ni mlste respeklera, eljest far Ert mand"at frtydligas ch klargras i samband d.et ailmiirura valet. Vi iir trcttta pe att enskilda inte kmmer i itnjutande av det minimislrydd av mcinskliga rtittigheter i vrigt sm fljer av Eurpaknventinen m miiirskliga riittigheter ch d.ess prtkll. I knventinen firurs en r5ftighetskatalg ftjr enskilda sm fer sin mtsvarighet i Eurpadmstlens praxis av skyidigheter fr svensk lagstiftare ch myndighetsutcjvaremt enskilda. Det giiller inte minst skyd.det av iganderatten ch andra egendrnsskyddade riittigheter. Vi vill pasti att Ni ch fregiende riksdagsmiin genm lagstiftning m hur dgandet ch annan skyddad egendm ska frvaitas, lrr Er vara behciriga att sd.ffa Er pi "a peaceful enjyment f private pssessins" pi sd.tt sm dr ttalt fiirenligt med Sveriges &taganden eniigt knventinen. Varfrjr lever Ni inte upp till det lagstiftningsfrbud sm riksdagen sjiilv har bestiimt genm 2 kap 23 $ regeringsfrmen ch varfttriyns aldrig effektema av Eurpadmstlens dmar i lagstiftningen elier i svensk riittspraxis? Vi rir cks6 trcjtta pl att inte fe tillgdgra ss de rii.ttigheter sm vi har genm EU-fdrclragen ch andra hrir direkt gcillande EG-direktiy sm innebiir skyidigheter fr svenska myndighetsutcivare mt ss enskilda. Vi rir medvetna m de pi institutinell grund verksamma eknmiska krafterna i EU men cksi m att dessa krafter enligt EG-riitten mtverkas av ett tndividuellt skydd fr ss mt institutinella avarter, inte minst ndr det giiller hdnsynen tiil att vzirdet av enskiid egendm inte f6r fcirstdras genm Asid.siittande av pnnciperna m likabeltandling ch frt rrlighet. Det finns allts6. ingen plats I lagstiftning fdr de skyidigheter staten kan iliigga enskilda rned stdd av de instttutinella EG-reglema m Ni inte samtidigt beaktar de rzittigheter ch diirmed det skvdd sm individen genm samma regier har. I det s l< samhiiilsintresset glmmer Ni eiler fcjrbiser det senare i lagstittningsarbetet, vilket ailtsa ir fcirfattningsfientiigt. Vi anser cks6. att det ar p6,ert ansvar, sm de svenska dmstlama isrdsdtter sin rzitt (undennstanserna) eller srna

7 skyldtgheter (Hgsta dmstlen ch Regeringsrzitten) att inhiimta frhanclsbeskerl fran EGdmstlen i de fail det ir fri.ga m individens skydd mt natinella regler ch mlrndi gh etsut vnin_e. Dessa allmtinna uttalanden har vi fi:n-nit vara pi. piats efter genmgd.ng ch analys av jakt- ch fiskeurredningensh'ttbercinkande, SOU 2005: 116, sm fregitts av Oeibetankandena SOU 2005:17 ch Su 2005:79 med tillhcirande direktiv 2003:45. Genmgingen ger grund fcjr de vannlmnda standpunkterna genm att direhivet pil ett frfaftningsvidrigt slitt begriinsar utredningsuppdraget ch att jurister istatsfrvaiiningen, med eller utan anknfning till utredningen, tillits sprida myter m knstitutineila lrutsiittningar ch riittsizige ti1l grund fr utredningen medan andra hindras att yttra sig. Hiinsyn till tigandercitten finns inte mn[mnd i direktiven ch utredaren uppger sjiilv att han inte fer utreda den. Eniigt utredaren saknar han al1ts6. till&telse att dverviiga ftljdema av att jakten ch fisket pi knstitutinell grund iir del i iigand.eriift tillmark. Pi det siittet utel2imnas den fr utredningen allra viktigaste analysen niimligen m inte jakten ch fisket sm en del av markiigandet har en starkare knstitutinell strillning iin jakten ch fisket grundat p6. renskcitsel ch n1'ttjande av annans mark, vilket fran var sid.a?ir en sjiiivklarhet. Fciriindringar i jakten ch fisket i renskcitselns intresse far det alltsfl inte ske n6. de privata markiigamas bekstnad, viiket utredaren diiremt menar. I den samiska fri.gan beaktas uteslutande samebymedlemmarnas intressen. Utredningen utellimnar alltsa viken ritt tili jakt ch fiske sm samer utanftjr rensk6tse1n har. Ellhar gltt med pfl att samerna i Sverige har exklusiv riitt till renskcitsel sm nfing. Undantaget giiller alla samer ch inte bara de samer sm iir medlem av sameby. Lagftrsiaget innebiir siledes att staten frtfarande ska undanhilla riitt tiii jakt ch fiske fi)r samer sm stdr utanfr samebyarna. Det star cksa klart mt bakgrund av vid mdtet redvisade riittsfall att samebyarna f'ar dmstlsstd ftir att utestiinga samer frin medlemskap i samebyarna ch diirmed kan hindra samer fran att driva renskcitsel pi sarlma viilkr sm samebyarna. Lagstiftningsfrslaget innebiir att markiigarna fcjrirar sin egen dispsitin av jahen ch fisket tiil samverkansmriden ch freningar. Samma frfarande har Eurpadmstlen redan underkiint enligt ett vid mtet redvisat riittsfall fr?n Aven samebl'rnedlemmen ftjrlrar sin enskilda riitt att dispnera jakt ch fiske till samverkansmriden ch fcireningar. Ocks6. samebymedlemmens nyttjanderiittill jakt ch fiske [r skyddad av det eurpariittsliga egendmsskyddet. Fdrslaget att civerftjra sameblmedlemmens dispsitin av jakt ch fisk iir diirfr cks& ett egendmsbrtt. Vidare fer vi papeka att lagfcirsiaget innebiir att l;insstweiserna tar dispsitinen cjver jakten ch fisket, redan innan samverkansmridesfreningar lir bildade. Det kan bara ftirstilsm att Ekstrcjm anser att jakten ch fisket inte ir skyddade mt egendmsintrlns frin det ailmiinna. Svensk lzitt (l kap 18 $ regenngsfrmen) uppf]'iler '^1' tnte det *' eurparrittsliga eury:llitts'ir egendmsslqtddet 'r"*-"''iv:@qv',(art ^*, L, I irsla F.x*-"^ llllaggsprtkllet) nil,x-^-'-[-=l::!tt',lrr'l:r genm den avvikande synen pi "fuir cmpensatin", svstemet tned n,cin,qsanslutning ch tliskrtmu"rcnns av markdgama i lappmarken ch

8 renbetesfiiillen. Hnligt tbrslaget ska b&de markigare ach samebyntedlernmar betala till ibreningen ftir att jaga ch fiska pl sarnverkansmrfidet ch anses pfr svensk vis, enligl det vid rrrtitet redvisat riittsfallet frfin Haparanda tingsriixt, vara kmpenserad genr:m mcijligheten att jega pa sarrrverkansmr&det utanltir "sina marker". Mtsvarande resnemallg undertflnde Eurpadcrrnstlen i sin vid mcitet rsdvisade dm fran 1l)99. Eurapadmstlen underklinde samtidigt cxisa tvangsansiutning ch menade att siirlagstiftning lr siirskilda landsiindar int: heller [r g8ngbart. Genm den hiir dmen st&r det alltsfi klart att gallande lagstiftning avseende fiskev&rds-, viltv&rdsmr&den ch allnriinningsskgar iir fijrftttningskrf,nkande n,t mark[gare, i vart fall i lrhlllande till hur de svenska dmstlama fr n[rvarande tilliirupat dem enligt vad snm redvisats pa miitet. Fdrslaget m samverkansnrrfiden innebiir att det, blir kstnadsftirdyringar i administratin ch bevakning. Ortsbur sm intrr iir mark[gare tillftirs i praktiken ingenting ch enskilda markiigare ftr endast en br6kdel av ett eventrrellt 0r'ersktt. Eknmisk syns rensktltseln civerkmpenserad i fttrh&llande till markiigama. I fnrh&llande tilt Ovriga marktgar:e i Sv:erige, sm inte trfiffas av lagftirsiaget, lir enskikla mar*hgare i iappmarken ch pa renbetesfitllen diskriminerade. Det [r brtt mt EG-riittens regler m fri rrlighet cli icke-diskrinrinerirrg" Resuitatet blir sjunkande fastighelspriset. avflkning ch utanrrning av en tredjedels Sverige. En anlan sida av frslaget iir att det tikar knfliktema mellan alla inblandade det vill sflga mellan markiigare, samer ch staten. Gencm fcirslaget kmrner man inte ifr&n statens frtldpande itgflrder att liigga under sig disilsitinen <iver enskild egenrlnr sam pfiverkar bsde det eknnrniska ch ideeila v?irdet ftir den sm nu iiger marken eller nyttjar den. Frirslaget innebflr ett ftirfattningslaiin-kande egendamsintrang siv[l mt markiigarelx egen riitt till {Urvaltrring av jakten ch fisket sm ml renskcjtrselns riitt fiirvaltning av sin nyttjanderiitt' Det tar brt den lkala kntrcllen civer jakten ch fisket till skada fbr berrda bygder. Efte.r pttpparbeten ch redvisriing knstaterade nriitesdeltagarna enhiilligt rrrl "jakt- ch fiskeutredningerr inte kan ligga till grund tbr lagstiftning med anledning av de gen{rm direktiv ch utredning framfbrd angreppen pa det fd,lfattningseirliga egendmsskyddet, samt att den r$ttshistriska ch den juridiska analysen br: medvetet fullstlindig i utredningen' Uten hansyn till rflttshistriken ch nu gtillandegendamsskydd kan man intc separera jakt ach fiske fr*n hganderittt ch renskdtsel. h,'ictet ltesliit enhriltig (deltagarlista. bitbgas" &dfctg* l) atr st611a sig baknm Lennart Stenmans frel[sning ch Lars Ola Hulls juridiska analyser vilka trda presenterades vid rntet (flireliisningen tbilaga 2/ ch analysen /bilaga 3/hifgas), sdmt att anta ch ge ut hiirvarande deklaratin, kallad Struniimdeklaratinen) srn utel"betats med utgfugspunkt fral av gruppemas vid mtet redvisade meningar, Fr rntefr{p'h eg,ama;i8tru uffi Mdtesrdft rande vid besluien.d,,**ffe0* Hans Lindstrnt Justeringsman Samankall jetl

9 Kmnrentar t:jl Jakt- ch fiskeuh'edningens slutbetdnkande SOU 2005: 116, Fredrasnine i Struman den 28 ianuan Inledning Jakt- ch fiskeutredningen liimnade sitt siutbetiinkande, SOU 2005:116 den 17 januari Slutbetiinkandet har fregi.tts av delbetlinkandena 2005:17 (Vem far jaga ch fiska:ratt ti1l jakt ch fiske i lappmarken ch pa renbetesfiiillen) ch SOU 2005:79 (Vem flr jaga ch fiska: Histria, Flkriitt ch Milj). L&t mig inledningsvis knstatera att utredningen (Sdren Ekstrcim) fcjreslir att all mark inm den s k iappmarken ch renbetesf iillen ska siis safilman i s k samverkansmriden dit all frvaitning v jakt ch fiske ska fras. Enligt en karta sm DN hade infijrt den 17 januari 2005 pa sidan 12 iir det fraga m all mark frin nrska griinsen vid Idre tvdrs river landet, mitt ernellan Lycksele ch Umei, til1 finska grdnsen pi samma breddgrad sm G[llivare. Ekstrm siiger aft det inte ar frilga m att markiigare ska franhiindas sin jakt ch fiskeriitt ch heller inte att samebymedlemmarna ska franhiindas sin rd,tt att jaga ch fiska. Det iir enbart friga m aft jakten ch fisket ska frvaitas av samverkansfreningar enligl Ekstrcim. Ni sm iir delligare i allmiinningsskgar eller medlemmar sm markiigare av viltvirds eller fiskevi.rdsfcireningar brde krinna igen Er ch vilka hiinsyr sm tas till er jakt- ch fiskeriitt i dessa sammanhang. Fdr samebymedlemmama maste diiremt den hiir situatinen vara helt ny. Frslaget innebiir niimligen inte bara att dispsitinen dver jaicten ch fisket gir markiigaren ur hiinderna. Aven renskdtsel 96r miste m att dispnera jakt ch fisk. Vad sm visar pi det i Ekstrms ftirsiag tir de s k clvergingsbest?immelserna genm vilka den frslagna iagen m samverkansmriden ska triida i kraft den l januari 2008 ch jakten ch fisket frjrvaltas av liinsstl'relserna redan innan planer fr samverkansmrlden ch stadgar fcir s amverkans f renin garna har utarb etas ch styreis erna uts etts. Enligt vergangsbestiimmelserna ska samverkansmradena bestiimmas genm frriittningar ledda av frriittningsmiin utsedda av liinsstyrelserna. Kiinns inte detta igen fran avvittringarnas tid? Vad [r flganderitt? Vad ir samiska rflttigheter? Yad :ir fri rdrlighet ch ickediskriminering Frslaget bygger ailtsi pi att riksdagen utan vrdare skulle kunna tiilflta sig att verfra frvaitningen av jakten ch fisket filn markiigare ch rensktsein ftrst till liinsstyreisen ch sedan tiil samverkansmrdidesfcireningar. Till de senare zir siviil markiigare sm samebynediemmar tvingsansiutna. Fcirslaget bvgger cks6, pi att jakten ch fisket i lappmarken ch renbetestjiillen- inte aila marker i Svenge - ska hanteras pi detta siitt. I{iir l'dijer en genmgang lv fresiagen lagtext lneci ibreslagen ft)rfattntngskmmentar. Se viciare mln l(rtfattade recisreise iiver lqfrsiaqet i SOU :005' I i 6.

10 I likhet med Stenman kan j ag knstatera att utredninqen gegrafiskt redan ir begriinsad,qenm direktiven. Jag kan iiven knstater att direktiven helt brtser frin att rritten till jakt ch fiske iir en del av d-qanderzitten till mark ch inte ni.gn d:infran separerad rliftighet. Sm en del av dganderrtten:ir jakten ch fisket,emndlagsskyddade enligt 2 kap 18 $ regenngsfrrnen. Jakten ch i-rsket har cksi grundlagsskydd genm Sveriges 6.taganden eniigt Eurpaknventinen m miinsklisa r:ittiqherer i ihrnfeleise med lagstiftningsftrbudet i 1 k:n 'i,\ reerin5tbrmen. J a w5vlu15 Jakten ch fisket har cksa, sm en del av iiganderiitten, frfattningsskydd genm EUs frdragsregler m icke-diskriminering ch fri rdrlighet, vilket kanske dr svirare att fcjrsti. Det tir emeilertid si att genm frdragsreglema m fri rriighet gr sig ett intresset av att msiitta iigd egendm giillande. Om msdftningen av fastighet hindras av attmedlemsstat behandlar fastighetsiigare p& skilda st[llen i landet lika iir det diskriminerande ch en kriinkning av verstatliga Ellftrdrag. I detta fall kmmer fastighetsiigare i lappmarken ch pi andra stiillen att behandlas lika. Det fcjreslagna samverkanssystemet 2ir alltsl ftrenligt med EG-ritten pi grund av sin gegrafiska begriinsning. Enligt 2 kap 20 regeringsfrmen regleras samernas riitt att bedriva renskcitsel i lag. Alla syns vara civerens m ch rentigama verkar acceptera, att renskcitseln iir en brukningsriitt p6. amans mark. Den jakt- ch fiskeriitt sm ingar i renskcitselriitten iir saledes cksi en brukningsriitt eller m man sl vill en nyttjanderiift. I det avseendet iir rensktselns riitt tin jakt- ch fiske att j iimstiilla med j aktarrendatrns ch fi skea:rendatrns riiff. Jakt- ch fiskeritt sm nyftjanderiitt har cksi ett grundlags- ch ftirfatfningsenligt egendmsskydd enligt Zkap 18 $ regeringsfrmen ch enligt Sveriges itaganden enligt Eurpaknventinen. Vad sm skiljer mellan jakt- ch fisker[tt grundat p6. markiigande ch grundat nyftjanderiitt iir emellertid att nyttjanderiittshavare inte anses ha riitt att cjverli.ta riittigheten. Ritten tili jakten ch fisket grundat pl markiigandet har alltsi ett starkare frfattningsskydd iin rensktselns riitt till jakt- ch fiske sm inte flr verlitas. Detta medftjr att renskcitseln i sig inte kan piyrka nagra siirskilda riittigheter direkt riktade mt privata markrigare utan att pavisa ett fuilviirdigt civilriittsligt samband sm t ex arrendekntrakt eller bevis m urminnes hiivd. Niir utredningen nu freslir att samebymedlemmarna ska fe ratt att verlita jakt ch fiske ch dven r:itt att utnyftja jakt ch fiske till avsalu iir det alltsi fr6ga m att rensktseln tiil skillnad frin vad sm giillt tidigare, fbr samma knstitutinella riittigheter sm markiigande trts att det inte zir n6.gn iiganderiitt. Pi grund av iigandertittens fretrtide framfr nlttjanderiitt iir det diirftr inte gingbart av frfattningseniiga skrii att szinka bevisbrdan fcir rensktseln i tvister mt enskilda markrigare m rensktselriltt. Ddremt rir det mc;jligt att siinka bevisbcjrdan i tvister mellan rensktseln ch staten sm en fljd av ursprungsbeflkningens riitt eftersm det ankmmer pf, staten, inte privata markd.gare, att vdrna m den rdtten. Detta iir i praktiken vad man glrt i Nrge. Det iir dd.remt en myt att bevisbcirdan har siinkts i Nrge, i frhf,llandet meilan samema ch de prlvata rnarkd garna ansiende renskcjts elrdtten. i-imei tinesrdtt (cimen i malen T l; ch ) har emeilertici redan sdni<t beyiskrar.,et lbr urmrmes fuiivd ti1l renskcjtsei r;a enskijdas marker viiket eniigt rnrn

11 meninq sker i strid med dasens fdrfafiningsskirdd f,r deanderiitten till mark. Mer m detta nedan. FrAn EU-perspektiv hiivdar sig rensktselns rd.tt till jakt ch fiske inte ails eftersm dessa rzinigheter inte kan siiljas ch dinned inte mfartas av den fria rriigherens princip. Derta visar cksl att retten tiil jakt ch fiske grundad pi civilt markiigande har biiftre frfattningsskydd dn rdften till jakten ch fisket grunda pi rensktsel. Enligt 2 kap 20 $ andra stycket regeingsfrmen ska samernas riitt att bedriva rensktsei regleras i lag. Villkret tillkm sm en fljd av att det undantag mt fri knkurrens Sverige frhandlade sig till. EU gav tillltelse ti1l att enbart fer bedriva rensktsel.. Eniigt 25 $ renniinngslagen fir medlem i sameby jaga ch fiska pt utmarker inm deiar av byns betesmrade diir rensktsel iir tillaten I den min detta anses ge samerna rlitt till renbete, jakt ch fiske ch uttag av skg pi privatiigda marker iir det alltsi friga m att lagstiftare ger medlemmen i samebyn den hiir riittigheten pfl markii*earens bekstnad. Sett fran markligarens synvinkel iir det alltsi frlga att lagstiftaren tillater samebymedlemmarn att genm renskcjtsel gdra intrlng i markiigarens ex ++ I dll. Staten fer tiilita intrlng i det allmlinnas inkesse men enbart m staten uppfyller sina skyldigheter mt bercjrda markiigare i enlighet med iganderiittens egendmsskydd. Iagfar lterkmma tiil de reslerna. Ekstrdm brtser helt fran detta i civerfygelse m att det inte finns nigt egendmsskydd fr iganderiitten att ta hiinsyn ti1l i samband med att riksdagen antar lagstiftning sm innefattar intrang i ii.ganderlitten. I likhet med Stenman kan jag cksi knstatera att utredningen inte heller med ett enda rd berr att det endast iir medlem av sameby sm har rensktselriitt. Det villkret iir frenligt med det fr Sverige giillande undantaget fr samisk rensktsel eftersm manga samer hills utanftjr samebyarna genm att de inte beviljas medlemskap. Det rflder ingen fvekan m att samebyarna utestiinger mfurga samer fran medlemskap ch att svenska dmstlar till ch med tilliter att det sker. Frfarandet sanktineras till ch med utan att frhandsbesked frin EG-dmstlen inhlimtas. Lycksele tingsritt har t ex tillatit Vapstens sameby att utestdnga en samefamilj fran medlemskap trts att famiijen iir bsatt inm byns renbetesmride, sedan lrhundraden genm familjerlttsliga fing dr d.gare av fastighet pi byns betesmrflde ch har renmdrke sm gitt i arv m m (dm mdl T ). Aven m det tir dmstlen skyldighet att kdnna lagen lltsas man inte m att EG-rritten existerar. Vad finns det fr aniedning att enbart tiilfrarensktsein samisk jakt- ch fiskeriitt? Tillhctr inte jakt- ch fiskesamerna ch skgssamerna ursprungsbeflkningen ch drbdrarc av samma jakt- ch frskekultur sm reniigarna? Den frlgan bercir utredningen inte heller trts att den egentligen tar st?illning mt alla andra gruppenngar av samer genm att endast ge den same sm ir medlem i samebv rd.tten ti1l medlemskap i samverkansmridesf-cjrenlngama.

12 Enligt Ekstrm har han haft uppdraget att utreda hur samiska ch markrigares r:iftigheter frhiller sig ti11 varandra ch hur dagens rtittsliga situatin meilan dessa inbrdes intressen ska hanteras i frtszirtningen. Statenich starenliilhrig blag finns biand markzigama ch r1vl hnrq 1 irrrrcdninca- LrLrsulll1r5su. Aven de brsnterade skgsblagen dr representerade. Dtiremt finns det inte en enda representant ftr gruppen enskiida mark:isare. l{a1 rttrr{ri----. ntrid uti.trulurlg Il genmslras av uppfaftningen att lagstiftaren har fria hiinder att utan nigra sm heist inskriinkningar reglera frhillanden. Det frhallningss6ttet iir frfattningsstridigt. Har inte ziganderiitten till mark ett knstitutinellt skydd sm iagstiftaren inte far ftirbiga? Giiller inte ett knstitutineltt skydd 6ven fr rensktselns rltt att jaga ch fiska precisim fdr andra nytjander2itter? Ar det rimiigt att utgi fr6n att det enbart?ir samebymedlemmarna sm iir biirare av den samiska kulturen da vi har ca samer i Sverige ch samebvarnas medlemmar zir hgst ca2 500 stycken? Ar inte den samiska rd.tten inaividuett? Hur kmmer det di sig att samebyarn anses ha riitt att utestdnga samer fran medlemskap i samebyama. Varfijr dr rd.tten att jaga ch fiska flrbehallen samebymedlemmen? Finns det inte jakt- ch fiskesamer ch skgssamer sm har levt pil att jaga ch fiska ch sm tillhr d.et samiska ursprungsflket lika viil sm rendgare? Jakten, fisket ch eurpaknventinen m miinskliga riittigheter Den ftjr viltvards- ch fiskevardsmraden mtsvarande rdningen har Eurpadmstlen redan underktintill ch med fre infrandet av lagen (2000:592)m vilwardsmr6d.en (dm fallet Chassagnu mfl./, Frankrike). Frankrike hade infrt ett system med jaktmriden sm bestd flera fastigheter ch sm administrerades av en frening med styrelse. Fcjr ft)reningen giillde dels fransk iag ch dels stadgar. Fastighetsiigama var tvingade att vara medlemmar i ftireningen ch styreisen best2imde dver jakten. Frankrike hiivdade att markiigarna frtfarande var innehavare av jaktriitten ch att fcireningens enda syfte var att sdtta griinserna fr hur ch i vilken mfattning jakt fick iiga rum. Fran fransk sida var det ailtsi bara fri.ga m hinder i hur iigandet av jakt {ick brukas. Eurpadmstlen frklarade Zindi att regeisystemet innebar deis en direkt krrinkning av art I frsta tilliiggsprtkllet (en tilliten kriikning av det nyttjande sm ftiljer av iigandet av marken, dmen punkt 85), dels en kriinkning egendmsskyddet i belysning av art 14 r knventinen (diskriminering fr att systemet inte triiffade alla fastigheter, dmen punkt 95) ch deis en kriinkning av egendmsskyddet i beiysnin g av art 11 i knventinen (ritten tiit fcireningsfrihet med anledning av detta villkr riven mfattade skydd mt tvflngsanslutningar, dmen punkt 117). I fallet hade markiigama cksi anfrt att de av etiska skiil heiler inte ville att deras fastigheter skuile utnyttjas fr jakt ch att slrstemet dfumed d.ven innefattade en kriinkning av art 9 i knventinen. Den fiflgan liimnade Eurpadmstlen prcivad. Frigan rir savitt jag vet frtfarande dppen. Av detta rittsfail fciljer att det riven ir fldga m en tillilten egendmskrlinkning m lagen (1952:167) m allmiinningsskgar i Nrriand ch Daiarna anses ge stdd fcjr att styelserna tar rjver lrvaitningen av jakten ch fisket mt enskiida dekieares vilia.

13 Av Eurpadmstiens redvisnins av ndr art 1 i frsta tilliiggsprtkllet zir tiilzimplig fljer cksa att det inte heller iir tilletet att mt sameblmedlems vilja lyfta ver frvaltningen av laliten ch r-rsket til1 samverkansmridestbreningen av i princip sanuna skiil sm att det inte lir tiilatet att ta ifran markiigaren bestdmmanderitten civer frvaltningen. Frigan m beviskravet ftir rensktitselritt pi privatlgd mark Sm jag sagt tnledningsvis iir uppenbart att iiganderzitten har ett starkare knstitutineilt stcjd dn rensktseln sm brukningsriitt. Sm markzigare kan staten gra vilka eftergifter den vill pi statens mark fr jakt ch fiske mark men pl grund av det fdrfattningsenliga egendmsskyddet fbr iiganderdtten har staten inte samma riitt aft gra intring pi privatiigda marker till renskdtselns ftirman. Ska det ske lir det likviirdigt med exprpriatin ch ska ftlja bestiimmelserna fr det. Det frutsiitter att staten antingen lser in marken eller ersiitter markdgarna siviil fcjr brtfallet av jakt ch fiske, sm fr viirdeminskning av marken ch andra skadr av intringet. Aven i det fallet iir det knventinsriittsliga egendmsskyddet sm ger minimireglerna fr ers dtlnin gs skyldi gheten. Ekstrcim ch renskcitsel gr ett strt misstag, dl den inbillar sig, att renskdtselritten inklusive rltten till jakt ch fiske utan vidare f'ar utcjvas pi privatiigda marker enbart pi den grunden att rensktseln iir ett utlryck fr ursprungsbeflkningens kultur. Det tillhr niimligen samhiillet i strt att gemensamtillgdse den samiska kulturens traditin ch frtlevnad varfr det aidrig kan bli fr&ga m att privata markiigare utan ersiittning frfln staten ska tlla ett lagstadgat intrlng av renskcitsel m inte berrda markigare frivilligt ch utan ersiitlning frin renskdtseln tillater det eller redan har tillitit det sedan urminnes tid. I det s k hfiedalsmi.iet ch i det s k jiimtlandsmilet fann dmstlarna att rensktseln inte kunde bevisa urminnes hiivd ch att det i dessa fall inte fanns nign rltt till rensktsel l privatligda marker. Det gjrdes emellertid en annan bedmning i det s k nrdmalingsfallet (Umei tingsr2ifts dm , mllen T ch T ). Se min artikel Renbetesmd.let i Nrdmaling) Nrdmalingfailet innehiller alltsi sm jag pipekat en ftjriindring av begreppet urminnes hiivd med anledning av att pistienden i fcjrarbeten till renbeteslagstiftningen tiilerkiinns bevisviirde sm markdgare har att mtbevisa enligt dmen. Syftet med den friindringen syns vara att ge sken av att de privata mark:igama i iappmarken ch pa renbetesfizillen frivilligt har gett samerna ratt till rensktsel inklusive jakt ch frske pfl deras marker utan att kriiva ersiittning ch att nuvarande iisare mflste anses vara infrstldda med detta. Den utgingen ligger i statens intresse eftersm staten i si fail inte heller behcjver erszitta mark;igarna fr riitten tiil rensktseln pfl dessa vinterbetesiand utan kan spela ut att markigarna fiiviiligt har tagit pi sig att halla renskcitsein med vinterbete, jakt- ch fiske samt rdtten rtt Ia ut skg utan ersattnirrg pd sina marker.

14 lrts att staten alltsa har ett subjektivt intresse i uteingen hiivdartingsrzitten att statens egna pastienden i utredningar utgr bevis fr att rnarkifare-frivilligt ch lratis sedan urmrnnes trd stiillt sin mark till renskdtselns fbrfgande. Sm Stenman framh6'11it finns det emellertid. en miingd sakfel i statens utredningar sm gr pistiendena m rensktselns ndwar felaktiga. ar a"t visat att markd.garna inte frtlpuia" prtesterat mt rensktsel i rganiserad frm vid n6.gra eller n6.gtiltftille fcjrekmmii ch har det undanhillits eller fcirbisetts i utredningama? Har de privata markiigarna gdtagit att tendearna, frutm att ta renbete i ansprak fir jaga ch fiska ch./eller ta Lrt skg? Vad sm rar mig i Nrdmalingsfallet iir m markiigarna kmmer att tiiiatas anfbra bevisning i hvrtitten mt slutsatserna i statens utredningar. Ar invlindningarna inte anfrda i tingsrtitten kan hwiitten kmma att awisa dem sm nya mstdndigheter. Skulle dmen vinna laga kraft giiller med all siikerhet att samebyarna alitid kmmer att Aberpa uttalanden i frarbetena m nzirvar av renskcjtsel. Fir tlngsriitten sm den vili innebiir det att bevisbrdan fcir urminnes hiivd dr mkastad i frhniandet renskcitsei ch privat markligande genm den uppfattning sm staten ftretriider i sina egen utredningar. Sm jag sagt kan dmstlama pi grund av ursprungsbeflkningens rfttigheter ch rensktselns egendmsskydd sm nyftjanderiitt siinka beviskravet mt staten fr urminaes hiivd' Diiremt saknas det pi grund av att iiganderlitten har ett starkare ftirfathringsskydd iin nyftjanderiitter riittsiiga grund fr att sdnka beviskravet fijr urminnes hiivd i fvister mellan renskcjtseln ch privata markiigare. Om rensktsel inte klarar av den giingse bevisbrdan i ett direkt ftjrhillande med markiigare iir det staten sak att pi exprpriatinsrattslig grund l<isa fcjrhflllandet med markdgare, s6vida staten anser att renskcjtseln i llo-knv"ntin"n, anda rir ett bealctansviirt allmiint intresse. I si fall brde staten cksi ratificera IlO-knventinen ch dfigenm erkiinna dven and.ra uttryck fcjr den samiska kulturen iin renskcjtseln. Frigan m begr:insningar av straffrflttslig nrmgivningsmakt ch eurpaknventinens egendmsskydd Enligt min mening har Ekstrcjm frts bakm ljuset m giillande riitt av den juristgrupp sm han enligt redvisningen knutit tiil utredning ch de myndigheter sm han fbrt samtai med. under utredningens ging. Ett annat uttalande sm siikert cksi lett til1 att Ekstrrjm liimnar feiaktiga pflstlenden m rilttsl[get 2ir Bertii Bengtssns uppgift i delbetiinkandet SOU 2005:i7 s.39 att eurpaknventinen knappast ger ett ltingre gaende egendmsskydd iin 2 kap 1g $ re_eenngsfrrnen. Haparanda tingsriitt ftiilde i nvember trettn privata markigare, sm inte funnit sig i att bii verkcjrda av styrelsen i en viltv6rdsmridesfrening, fdr jaktbrtt (dm 2005-l I-0g, mdt B ). De hade jagat pa egen mark ch i prprtin mellan den egna areaien ch viitvirdsmrldets lta ch tilldelningen av iilg i licensen men fdrbjudits av freningsstyrelsens att jaga fr att de viigrade att betaia jaktarrende till freningen. I-tzimt'relse med vad jag redan sagt m det knventrnsrrittsiiga egendmsskyddet med referens tiil Eurpacimstiens dm 1999 stir det klart att det av stweisen medcie.lade ftirbudet

15 saknar rdttsverkan sm fltd av en tilliten krlinkning av de Atalade markiigamas jaktatt. Tlnssrdtten har :indi ttilsknvet sryrelsen sidan besiutanderiift att markagarnas giirning tiil ch med lbrklarats sm stratfbar enligt 4,: $ jaktlagen. Mt bakgrund av ringsrdtt.tr tittli*prring av 2 kap 18 $ regeingsfrmen ch Eurpadmstiens frbisedda dm stir det klarr att -emndlagsregeln inte uppfyller den knventinsriittsli,ea egendmsskyddet dven m detta p6stis i dmen. Van ligger di skiilnaden mellan knventin ch regeringsfrmens egendmsskydd. Enkelt utryck ligger skiilnaden i sy.nsiittet pa kmpensatinen ftr intranget ch det iir nigt sm vare sig Bertil Bengtssn i egenskap av justitierad, vir riksdag, v6r regering eller v6ia dmstlar vill erklinna. Enligt Haparanda tingsriitt, sm uttalar att grundlagsregeln uppfyller knventins skydd mt intrang i iigande, iir de Atalade kmpenserade lr intranget i markiigandet genm att mark;igarna mt avgift till freningen f6r jaga p6. marker utanftir deras egna fastigheter men inm viltvardsmridet. Samma resnemang fr Ekstrcim sm rimlighetsikiil ftjr att injbra samverkansmraden. Eniigt Eurpadmstlen (19991rs dm, punkten 82) irurebar mtsvarande situatin inte "a fair cmpensatin" fr mark[garna varftir inhanget var egendmskriinkande eniigt knventinen. Det iir med andra rd sa aft lagstiftare ch dmstlar ger sken av aff egend.msskyddet enligt var grundlag iir detsamma sm enligt Sveriges i.taganden enligt knventinen. Den hiir riittstilliimpningen strider emeilertid. inte bara mt det knventinsriittsliga egendmsskyddet utan cksi mt villkret i art 7 i eurpaknventinen, vars innebdrd bl a iir att enbart lagstiftaren kan bestiimma ndr en giinring iir straffbar. Villkret siiger i rak civersdttning att ingen {Er dcjmas till ansvar fbr n6gn giirning eller underls.tenhet sm vid tidpunkten di den begicks inte utgjrde brtt enligt natinell eller internatinell lag. Regeln triiffar den s k nrmgivningsmakten genm viiken det inte iir tillatet fitr regering -ir rikidag att dele gera straffriitts li g nrm givning. Tingsr[tten fiiilde trts detta markiigarna fr jaktbrfi sm fttljd av styrelsens beslut att frbjuda jakten med std av betaid avgrft till viltvardsmridesfcjeningen. Finns det ett samband mellan utvecklingen i rflttspraxis ch Ekstr0ms utredningsfiirslag? Brtser man frfln tillkmsten av allmiinningsskgarna, viltvs,rdsmradena ch fiskevi.rdsmr8lden sker det fcjrsta egentliga angreppet mt markdgamas dispsitin ver jakten ch fisket ir I dmar mdlen T 32/gg ch T 33/gg fcjrklarade Hvriitten fcjr vre Nrrland att styrelsen i allmiinningsskg hade besiutand.erzitt cjver markiigarnas rd.tt att deita i rganiserad jakt ch besluta m skjutprv sm villkr fcjr deitagande i jakten. Hiir tir det frlga m styrelsen <ivertar beslutanderdtt, sm egentligen faller under lagstiftaren behdri ghet. Kamman'dtten i Sundsvall fcjrklarade sedan (dm mdl ) att stlreise i ailmlinningsskg hade befgenhet att ta betait av markzigare fr ailmiinningsskgens rlikning fr riitten att jaga (avgiften kailades l?illavgift men ska inte blandas ihp med den ftillavgrft sm liinsstwelsema tar ut) iir'en m ailmrinningsskgen vare sig zigde marken eller arrenderade den av markdqama.

16 tlammarraften menade att jakten innefb.ttades av sty'elsens frvaltningsuppgifter inte rd men ndmner m att bedmningen rnnefartar egendmsintrang, diskriminering ch tvan'qsansiutning av deligama att jlimfdras med vad EuJpad.mstlen underkande i dm. lggg ars Att de irfir svenska dmarna iir till fr att jiimna marken fr de samverkansmriden ch samverkansfreningar m jakten ch fisket sm Ekstrm freslar kan se ut sm en tillf?il1ighet men dr knappast det. Tidigare hade samma kamma:rafr. (dm I , mdl 9g5-95) intagituppfattningen att styrelse i allmiinningsskg saknade bestiimmanderiitt civer jakten ch Lyckse le tingsratt (dm , mdl B 6a4-03) grllat efi etal m jaktbrtt mt tva deliigar. i uit*:in ringsskg med mtiveringen att styrelsen inte hade riift u1t f. allmiinningssklens e riikning kriiva avgrft av dem a ftir rzitten att jaga. Att dmstlama frberedde eft annat bedmningssuiff av avgiftsprblematiken framgar av att Hvrdtten fr 6we Nrrland liimnade prc;vningstitlstind i septembe r 2004 ph Aklagarkammarens verkr agand e av Lycks ele tin gsriitts dm. PrdvningstillstAndet rir miirkligt eftersm det varken kan framta sm m mark[garna jagar lvligen med avsikt eiler av grv aktsarnhet d6. det pi civilriittlig gund inte iir fastlagt att marktigarna avst6'tt fran sin dispsitin av jahen tiil ailm:innirrgrrkg"n ch styrelsen. Av samma sk:il sm i haparandam&let iir det cksi miirkiigt att Lycksele tingsriitt funnit att allmiinningsstyrelsen.fcirfgar civer en straffrafisugt sanktilnerad nrmgivniigsmakt med anknylning tilljakt. Ar den straffrattsiiga nrmgivningsmakten 6vertriidd, vilket den iir m det inte iir faststillt sedan tidigare i en civiipr..r, -utt stlielsen har riitt att icriiva markiigare pi avgifter ch diirmed meddela ftirbud atfjaga * urrgift"n inte betalas, ska dmstlarna heit enkelt awisa Sklagarmyndighetemastimningr_*.5kirrgar. Svenska dmstlar tilliimpning av nrmgivningsmakten iir siiedes inte heller i fas med dlt skydd enskild.a har mt straffriittsliga sanktiner eniigt Nt 7 i Eurpaknventinen. Sammanfattning ch tflnkbara itgzirder Sammanfattningsvis giiller alltsi med stdd. av d.et anfcjrda att slvzil Ekstrcjms ftirslag till lag m samverkansmri.den sm befintliga lagar m fiskevards- ch viltvardmraden ch m ailmiinningsskgar saknar giltighet pa frfattningsenlig grund.. Det iir pi sin plats att kriiva besked fr6'n v6'ra riksdagsmiin hur dl ser pa 1999 Ars ri rtan Eurpadmstlen ch skyddet av dganderiitten eniigt EG-riittens principer m fri rrlighet ch icke-diskriminenns. Det finns cksi aniedning frhgavhrariksd.agsmiin med. hiinslm tiil EG-rattens knkurrensregler varfcjr inte alla samer har tiilgang tili rensktsel pi samma viilkr. Mt bakgr-und av riittskraftsprblematiken ch uppenbarhetsrekvisitet i 11 kap 1a g regenngsfrmen d.r det tyvtirr cksl ncidvlindigt att und.er tiden cjverklaga mpdighetsbesiut ch dmar sm innefattar krlinkningar av egendmsskyddet. Lars Ola l{uil

17 SOU 2005:116 Jah- clt fisketttredningens frslag till lag nt satnyerkansmrdden fr jal ch fiske i lappntarken clt pd renbetes-ficitlen m nti beahancle av begreppen riganclercitt, rensktselrcin.ji't rrlighet ch icke disl'iminertng rfreclragning i Srrttman c{en 2B jan 2006 Krtfattad redgiirelse fiir lagftirslaget Frsiaget innebrir att jakt- ch fisket pa alla flretruntmark inm lappmarkerna ch p[ renbetesfiiillen ska uppdeias pi samverkansmriden ch frvaltas av samverkansfreninsar. (s 36) Frdn cigande ch rensktsel utffi frvaltning. Yerkan av ingdngna arrendeavtal Lagen ska enligt freslagna vergflngsbestdmmeiser (s 42-43) trlda i kraft den 1 jan enligt samma bestzimmelser. Lzinsstyrelsen svarar mgflende fr frvaltningen. Frvaltningen av jakten verg6.r pi fbrening frst niir styrelse iir utsedd ch liinssty"else faststiillt en plan. Fwaltningen av fisket verglr p6. freningen tidigast tre ar efter att liinsstyrelsen faststiillt en plan fr fisket. lnnebrden av lagfrslaget iir alltsi att ftrvaltningen av jakten ch fisket har lyfts ut frin att markiigandet ch rensktseln redan vid lagens ikrafttrlidande d.ven rn vare sig freningar eller verksamhetspianer existerar. Fdrslaget bygger a1lts6. pa frhillningssiittet att markiigaren behaller jakt- ch fiskeriitten men rir avhiind rdtten att jagaeller fiska m han inte de villkr sm sfyreisen flreslar (se frfattningskmmentaren s 294) Liinsstyrelserna syns cksi har riift att skriva avtai m jalct ch fiskearrende medan de handhar frvaltningen. Av vergangsbestiimmelserna framgar att ingangna arrendeavtal ska giilla mt ft)reningen. Freningen kan dck minska viirdet av uppliten jakt- ch fiskeriitt men fer da ersd.tta mellanskillnaden(s 42) F as ts tri I I an d e av s amv erkans mr d,d en Liinsstyrelsen faststiiller samverkansmrlden (s 36). Faststii.llandet ska ftireg6s av en fnittning under ledning av en fijrriittningsman(s 37). I samverkans mri.de ingar inte eker iing ch triidgflrd (1fr iindringen i renniiringsiagen). Nlgra nzirmare bestiimmeiser m hur frrtittningen ska gi till freslls inte. Jag {Er erinra m awittringsfrfarandena ch vad det inneburit fr samisk kultur ch fr enskilimarkiieande verhulrrdtaget. Dagens n-vhet hade den 17 jan2006 en bild pfl mstridda jaktmark mfattande all mark frin Idre-Sveg ti1l treriksrcjset med undantag av kusttrakterna. Liinsstl'relsen besiutar m indnngar eiler uppicisande av samverkansmraden (s 41) S cunv er lcatt s mr d d e sfr enin g en Enciast lrireningen t?r uppl6.ta jakt- ch fiske pa samverkansmrd.det fifr vad sm sdgs under utlyttet van m ldnsstweisens beteenhet) ch det fer ske mt evgrfter till t-reningen. Frenrnsen lir ta ut lvgrfter sai,al l'mediemmar sm av andra ir upnlitejsen is 36), Genm

18 deua ger lafrsiaeer srweisen befgenheter att ki.vx rn-endeavgift m m savd.l av markieare sm a\.medlem av sameby fr ritten att jaer. Se vad sm hdnt i ailmdnninesskgarna. i viltvirdsmri.dena ch r hskevirdsmridena. Medlemntar i freningen Markiigare ch medlem i sameby iir medlemmar av fiireningen (s 37). Styrelsen fer avstiinga medlem frln jakt ch frske(s 40). Triiskande medlem behliler alltsi ratten ti1l medlemskap men inle rdtten att jags eller fiska. Rstrritten pd stcitnma Fysiska persner sm inte fyl1t 18 1r har inte rcistrzitt. Ligger samverkansmrfldet pl renbetesfieil ch huvudsakligen vanfr dlingsgrdnsen tillhr hiilften av rsterna samebyarnas medlemmar ch andra hiilften markf,garnas. Ligger samverkansmridet nedan ftr dlingsgriinsen iir samebymediemmarnas andel Yq av r6sterna pl stiimman. Rdstiiingd upprdttas av llinsstyrelsen (s 38) Styrels ens s ammans cittning ch mrstning Styrelsen ska besti av 8 ledamter ch en rdftirande. I styrelsen giiller majritetsbeslut ch rdfranden har utslagsrst (rdf, vliljs med 213 majitet) I freningar vanfr dlingsgriinsen ska samebymedlemmarna ch markiigatnaha 4 ledamter vardera, nedanfr dlingsgrrinsen ska samebymedlemmarna ha 2 ledamcjter ch markligarna6. (s 38) Tillsyn ch stadgar Liinsstyrelsen faststiiller stadgar (s 36)ch utvar tillsyn (s 36). Villkr fr jahens ch fiskets frvaltning Jakten ch fisket ska frvaitas utan liigenhet fcjr rennfingen, fcirdelas mellan medlemmarna pfl iindamfllseniigt sitt, utnl'ttjas uthalligt ch riven ge rtsbr ch andra mjlighet att jaga ch fiska (s 39). Ratt ti1l smlviltjakt ch handredskapsfiske, sm inte bednvs yrkesmiissigt vanfr d.iingsgrinsen ch i renbetesfiiillen ska uppiitas til1 den sm iir fast bsatt i Svenge m nlgn iigenhet av betydelse inte uppkmmer fr renniinngen, miljdn dyl (s 40)' Eknmi Freningens intzikter ska gi trll adminrstratin, r'ilt- ch hskevird samt jakt- ch ilskebevakning ( s40),

19 l{iilf1en av versktt i samverkans mride van dlingsgriinsen ska gi tillsamebyrnediemmar cir andra hiilften tr1l markdgarna. I mrid.en nedanfiilinggrti.nsen ska % dei g[ til1 srrnr-hr'he,'j1em-*. /- 1n\.ra(s_10) Oversktt sm tiilkmmer staten ska tillkmma samefnden (s 40)

20 Renbetesmilet i Nrdmaling Vad at' derfr bet'isk.ay strt rillcintpars? Ar der rcitrsenligt? Dmen i renbetesmllet (Lrme6, tingsrrifts dm i m6.1en T ch T 20g1-05) ftjr Nrcimaiing har just fallit. Efter snabbliisning st;iller jag mig frflgan vad det rir fr beviskrav sm tillzimpats ch m beviskravet ar fdrenligt med giillande riitt. Dmstlen syns mena att det finns utrl.mme fr den hiir riittstilliimpningen genm den lria bevisprcivningens pincip. I dmen, sidan 137 stycket 4 siigs att dven m samebyarna har bevisbcjrdan ftr att det freligger en sedvaneriitt tiil vinterbete med ren pa de i mllet aktuella fastighetema, kan d.et inte rimligen krrivas att samebyarna nu skall prestera en utredning sm Zir biitke eller mer nggrarul iin de utredningar sm utfcjrts under lagstiftningsarbetet, med bdan av 1882 irs kmmittd. Det lagstiftningsarbete sm dmstlen avser utcjver 1882 ars kmmitt6arbete iir betiinkande av den 28 augusti 1883, fcirarbetena tiil 1886, 1998 ch 1928 Ars renbeteslagar inklusive samiska intervjuer ch utli.tande fran 1919 ir lapplagskmmitt6 enligt dmskiilen. Den sm lberpat urminneshiivd ch sedvaneriitt har fre den hiir dmen haft att styrka sin egen eller i vart fall sina frfiiders nrirvar pa markmriden ifriga. Den vanniimnda skrivningen innebiir ftir det frsta att det enbart dr renskcitsel sm miste styrkas berende av vem sm stitt flr sktseln. Skrivningen innebiir fcjr det andra att det iir ftan saklig synpunkt helt prvade uttaland.e m utgangspunkter fcir lagstiftning, sm har blivit ett tillrdckligt bevis fr rensktselns niiryar. Samma lagstiftningsarbeten har legat till grund fr hur renskdtsel fdriindrats genm lagstiftning frin att renskcjtseln drevs av samer sm sjiiiva iigde marken til1 en brukningsriitt p6. annans mark genm renbeteslagarna ch numera renniiringslagen. Enligt den sistniimnda iir det sameby ch inte enskiida samer sm besitter brukningsriitten. Att staten erklinner renskcjtseln sm en kilektiv brukningsriitt ger inte renskcjtsein utan vidare i'dtt att ta privat?igcia marker i ansprak. DA staten har intresse av skjuta cjver det eknmiska ansvaretnt lensktsein si ilngt sm tndriigt pa de prrvata markligarna kan uttaianden I

2006-06-07. Till Jordbruksdepartementet Registratom 103 33 Stockholm

2006-06-07. Till Jordbruksdepartementet Registratom 103 33 Stockholm 2006-06-07 Till Jordbruksdepartementet Registratom 103 33 Stockholm Aven scint som e-post till registrator@agricu lture. min istry.se Remissyttrande i Jo2006l 632 ang fiirslaget till Nordiska samekonventionen

Läs mer

STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSI(OT,.q, Vindelns folkhcigskola, umeifilialen

STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSI(OT,.q, Vindelns folkhcigskola, umeifilialen I (5) PROTOKOLL STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSI(OT,.q, Datum ch tid Sammantriidesplats Beslutande $$12-2s 2012-04-20 Kl 10:00-15:00 Vindelns flkhcigskla, umeifilialen Bertil Hlmberg (s) rdftirande Kenth

Läs mer

Lilnsstyrelsen Jlmdands lin

Lilnsstyrelsen Jlmdands lin Lilnsstyrelsen Jlmans lin BESLUT Datum 2015-05-22 Dnr (anges vi skiftvlxling) 258-5410-14 Ostersuns kmmun Milj 6- ch Samhallsntimnen 831 82 Ostersun Fartbe griinsnin g pi Strsj 6n. Ostersuns krnmun Dnr:

Läs mer

Vindelns folkhdgskola 1 //.,/' ?a u:t /t 7,fzf/z tl-y{fl t,

Vindelns folkhdgskola 1 //.,/' ?a u:t /t 7,fzf/z tl-y{fl t, (9lff*ilc',.. (7) PROTOKOLL STYRELSEN F6R VINDELNS FOLKHOCSTOUI, Datum ch tid Sammantriidesplats Beslutande $$31-37 20rL-09-22 Kl09:00 - l5:00 Vindelns flkhdgskla Bertil Hlmberg (s) rdftirande Carina Fredrikssn

Läs mer

Qkb,A\^ a'^ ffiupn$frlil. Beslut om bygglov. Brf Fyrisiing Envall Per R&sundaviigen 2 16983 SOLNA. S0kande:

Qkb,A\^ a'^ ffiupn$frlil. Beslut om bygglov. Brf Fyrisiing Envall Per R&sundaviigen 2 16983 SOLNA. S0kande: ffiupn$frlil S0knde: STADSBYGGNAD SKONTORET Brf Fyrisiing Envll Per R&sundviigen 2 16983 SOLNA Dirienummer 200911 i l 87-l Beslut m bygglv Fstighetsbeteckning: LUTHAGEN 82:2 Frirsmling: Dmkyrk Fstighetsdress:

Läs mer

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328 =dfg. ffilsl',mn' I (1) Socialfdrvaltningen I ndivid- och familjeomsorg Abdollahi Setare Tel: 0498 269000 Avierfiird, Urban Salomon Jungmansgatan 953tr, 62152 VISBY Hej Urban! Oversiinder utredningen till

Läs mer

Tilrs4. Lantmdterimynd ig heten Orebro kommun 2071,46-30. Tiils1. Tiils2. Tiils3 KOMMENTAR TILL STADGARNA

Tilrs4. Lantmdterimynd ig heten Orebro kommun 2071,46-30. Tiils1. Tiils2. Tiils3 KOMMENTAR TILL STADGARNA Lantmdterimynd ig heten 2071,46-30 KOMMENTAR TILL STADGARNA Vid hiinvisning till lagrum avser SFL lagen (7973:1L50) om f0rvaltning av samfiilligheter. Tillingressen Tiils1 Tiils2 Tiils3 Tilrs4 SFL innehaller

Läs mer

KOMMENTAR TILL STADGARNA

KOMMENTAR TILL STADGARNA KOMMENTAR TILL STADGARNA Vid hiinvisning till lagrum avser SFL lagen (1973:1$$ om f6rvaltning av samfalligheter. Till ingressen Till s I Till s 2 Till s 3 Till s 4 SFL innehaller tvingande regler frir

Läs mer

Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171. Rdkenskapsiret. f6r

Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171. Rdkenskapsiret. f6r ? t ; Arsredovisning f6r Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171 Rdkenskapsiret 2013 [ ^ Stiftelsen fdr njursjuka 1(7) Styrelsen fdr Stiftelsen fdr njursjuka fir hdrmed avge irsredovisning fdr rdkenskapsiret

Läs mer

FoR KAnINEDOM -0F 27. 200s. srann r,ax Avdelning I. Ovrnxr,.LcAT BESLUT Stadsdelsfullmdktiges beslut den 7 april 2008, S 106. r,ansn.t.

FoR KAnINEDOM -0F 27. 200s. srann r,ax Avdelning I. Ovrnxr,.LcAT BESLUT Stadsdelsfullmdktiges beslut den 7 april 2008, S 106. r,ansn.t. r,ansn.t.rten I srann r,ax 200s -0F 27 Medd-elad i Malmd KLAGAI\DE Eil Houshan g, 590823-2A7 6 R.estaurang Rex (Nobel) Restauran g & Pizzeria Nobelviigen 107 21437 Malmd Ombud: Advokat Bo Thorvinger Hamilton

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

RRCET. tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug

RRCET. tbotoexxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug RRCET tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996 Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug ronscnema 12.w 13.00 14.00 15.00 r6.00 t7.w 18.00 19.00 20.00 2r.w 22.ffi 23.00 24.00 Den glada ankan-tiiltet Gustaf Adolf-tiiltet

Läs mer

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31 il HH I,UI[Llf[JtllIll nni INTRPRSS 372G03 RTURVcKA 31 2 JIrl A N cii rc brjade jbba vid l6-iring ch frtsatinm psten under mi.nga fyttade till Thailand. Dir in skapat sig ett helt nytt liv, fast han sitter

Läs mer

STADGAR fiir Bredband i Nora Ekonomisk fiirening

STADGAR fiir Bredband i Nora Ekonomisk fiirening STADGAR fiir Bredband i Nora Ekonomisk fiirening $ l. Firma Frireningens firma iir Bredband i Nora ek.f. $ 2, F'iireningens $indamil 1. Fcireningen, som iir en ekonomisk ftlrening, har till sitt andamii

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSTOIA. Vindelns folkhdgskola, h<irsalen

STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSTOIA. Vindelns folkhdgskola, h<irsalen 1 (10) PROTOKOLL STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSTOIA Datum ch tid Sammantriidesplats Beslutande $$46-s4 201 l-12-08 Kl 09:00-14:00 Vindelns flkhdgskla, h

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 +

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 + WfYm,, Datum 2408-02-29 VAr beteckning BTN 2007-0719 I (3) Stads byg g nadskontoret Plan- och bygglov G6ran Nimmersj6 Delegationsbeslut B 086 Protokoll ftirt dver iirenden handlagt enligt 6 kap 33 $ kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus" Stockholm" 14-15 mars 2009. Dag 1,2009-03-16. $ 4 Val av miitessekreterare

Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus Stockholm 14-15 mars 2009. Dag 1,2009-03-16. $ 4 Val av miitessekreterare Intemationella Arbetslag Tegeviksgatan 40 I 1640 Stockholm Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus" Stockholm" 14-15 mars 2009 Dag 1,2009-03-16 N?irvarande: Josefin Lindgren, Danild

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019 Nya tillstånd ch tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019 Vem har beslutat m att införa nya regler? Svar: Det har riksdagen gjrt. I juni 2018 antgs prpsitinen Ökade tillståndskrav ch särskilda

Läs mer

Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512

Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 2006-10-31 Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116), Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

$ 4 F0regiende protokoll 20120917. Godkiindes och lades till handlinsarna. D) Medlemsregistratornsrapport Klubben har ca 550 medlemmar

$ 4 F0regiende protokoll 20120917. Godkiindes och lades till handlinsarna. D) Medlemsregistratornsrapport Klubben har ca 550 medlemmar Protokoll fiirt vid sammantrlide med Specialklubben f6r Shih Tzu den 6-7/10 i Giiteborg Niirvarande: Nils-olof Bratt (ordf.), Harald Andersson, Anette Hdkansson, Therese Gustafsson, Sture Wistrand, Mia

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Holmberg Katarina Juhl6n t/

Holmberg Katarina Juhl6n t/ .lra aa- - }V'!'7 VINDELNS FLKHcsKLA r (7) PROTOKOLL STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSXOL.q. Datum ch tid Sammantriidesplats Beslutande $$12-le 2r-4-2 Kl 9: - 15: H

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Roller och funktioner

Roller och funktioner Central signering Hur fungerar lösningen tekniskt ch juridiskt Stefan Santessn, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.cm Per Furberg, Setterwalls Per.Furberg@Setterwalls.se Rller ch funktiner Signeringsfunktin

Läs mer

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir.

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Tid och plats: sdndagen den 19 apr1l2015 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Frireningens ordforande Kj ell-ake Karlsson cippnar

Läs mer

x[r:anet 7. Godkännande av dagordning 8. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordfiirande vid stämman

x[r:anet 7. Godkännande av dagordning 8. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordfiirande vid stämman x[r:anet Prtkll fttrt vid årsstämma i Xtranet ruppen i Stckhlm AB (publ), rg.nr. 556634-1300, avhållen tisdagen den 26 april 2010, kl. 14.00, i blagets lkaler på Björnsnsgatan 313 i Brmma. 1. Stämmans

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

ilrb 0r; f. Beslut att beställa - bestiillningen av bryggor och Y-bommar hos Svenska Pontonhamnar' c. Två protokolljusterare -

ilrb 0r; f. Beslut att beställa - bestiillningen av bryggor och Y-bommar hos Svenska Pontonhamnar' c. Två protokolljusterare - Kaskärs Båt Clubb Prtkll från extra medlemsmöte i Kaskärs Båt CIubb 2015-10-24 åirvarande 25 medlemmar 1.,, J. 4. f,. Mötet öppnas Klubbensbrdftirande Per Wein öppnade mötet ch hälsade medlemmaa välkmna.

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen

Läs mer

Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A

Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A MISSIV 1(1) 2014-10-30 LJ2014/440 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A Bakgrund Patientnämnden i Landstinget i Jönköpings

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Stadgar. for Rikrbyggens. b o s ta d sr 2ittsf 6r enitg Gunnared.sterrassen. %Riksbyssen

Stadgar. for Rikrbyggens. b o s ta d sr 2ittsf 6r enitg Gunnared.sterrassen. %Riksbyssen Stadgar for Rikrbyggens b o s ta d sr 2ittsf 6r enitg Gunnared.sterrassen Forvaltade BRF Insats 9- Arsavgifterna fordelas ut pa sriitterna i forhallande till insatserna %Riksbyssen INNEHALLSFORTECKNING

Läs mer

fu"k ,#rms,,4t*lp..kni* Tomas Jansson, VD J6nny Gardtman, sekreierare Jerker Lindstrom (S) SAi,t,lANTRADESPRoToKoLL 1(10) 2014-12.

fuk ,#rms,,4t*lp..kni* Tomas Jansson, VD J6nny Gardtman, sekreierare Jerker Lindstrom (S) SAi,t,lANTRADESPRoToKoLL 1(10) 2014-12. a,#rms,,4t*lp..kni* SAi,t,lANTRADESPRoToKoLL Kr.mfors ilcdiateknik AB 2014-12.11 1(10) Ann xet, Horndberget kl. 13.00-15.10. Rainor Melander (S), ordl. Jonne Norlin (S) Tj6mlg0r6nda sget. Thomas Nasholm

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

vuffl/ fff(th4 Ruth Astr<im 17 FoLKHocsKoLA 1 (6) PROTOKOLL STYRELSEN TOR VINDELNS FOLKHOCSTOT,T $$20-30 2010-06-08 Kl 09:00-13:00

vuffl/ fff(th4 Ruth Astr<im 17 FoLKHocsKoLA 1 (6) PROTOKOLL STYRELSEN TOR VINDELNS FOLKHOCSTOT,T $$20-30 2010-06-08 Kl 09:00-13:00 .lalt }V' VINDELNS 17 FoLKHocsKoLA 1 (6) PROTOKOLL STYRELSEN TOR VINDELNS FOLKHOCSTOT,T Datum och tid Sammantriidesplats Beslutande $$20-30 2010-06-08 Kl 09:00-13:00 Htirsalen, Vindelns folkhrigskola Bertil

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Villavraken 166706/11. Reviderad ekonomisk plan for Bostadsrattsforeningen Villavraken Stockholms Ian. Registrerades av Bolagsverket 2012-04-30

Villavraken 166706/11. Reviderad ekonomisk plan for Bostadsrattsforeningen Villavraken Stockholms Ian. Registrerades av Bolagsverket 2012-04-30 16676/11 8 en en Villavraken Reviderad eknmisk plan fr Bstadsrattsfreningen Villavraken Stckhlms Ian Registrerades av Blagsverket 212-4-3 Reviderad eknmisk plan fr Bstadsrattsfreningen Villavraken C C

Läs mer

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 .6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Protokoll frin ordinarie stdmma fdr Skredsviks fiber ek. for.

Protokoll frin ordinarie stdmma fdr Skredsviks fiber ek. for. Protokoll frin ordinarie stdmma fdr Skredsviks fiber ek. for. Tid och plats: sdndagen den 15 juni 2014 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Foreningens ordftjrande Ingrid Karlsson oppnar m6tet.

Läs mer

$HQrcKAN. ffimte$m. lpp@rn. $h@hu 2t/$20rt. varmtvfrrlkontmma. titl Amgelhotmml. tffihfrlsaff. Engelholms. Arrangtir: Karateklubb.

$HQrcKAN. ffimte$m. lpp@rn. $h@hu 2t/$20rt. varmtvfrrlkontmma. titl Amgelhotmml. tffihfrlsaff. Engelholms. Arrangtir: Karateklubb. $HQrcKAN ffimte$m lpp@rn $h@hu 2t/$20rt tffihfrlsaff Er varmtvfrrlkontmma 3G titl Amgelhotmml Engelholms Arrangtir: Karateklubb Shotokan SHOTOKAN KARATE SM Shobu lppon Angelholm 2011 I T TAvLING DATUM

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

Protokoll ftirt vid Styrelsemtite med Scenkonstbolaget i Ostergiithnd AB 25 september 2015.

Protokoll ftirt vid Styrelsemtite med Scenkonstbolaget i Ostergiithnd AB 25 september 2015. I (s) 2015-09-25 $$41-s6 Protokoll ftirt vid Styrelsemtite med Scenkonstbolaget i Ostergiithnd AB 25 september 2015. Tid: fredagen den 25 september 2015 kl. 10.30-12.30 Plats : Ostgdtateaterns kanslilokaler,

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

B o stad sriitts ffi rening en. I{ybodaberget

B o stad sriitts ffi rening en. I{ybodaberget B o stad sriitts ffi rening en I{ybodaberget Vdlkommen till BRF Nybodaberget! Vi vill med detta brev ftirs

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga.

behöver avtalen vara extra robusta, tydliga och långsiktiga. Med denna sammanställning vill jag visa hur säker ch trygg framtiden blir för föreningarna ch dess medlemmar m avtalsförslagen sm gdkänts av SäBy ch SäKm blir verklighet. Med tanke på SäKms eknmi sm överlever

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

c\ {i4, STADGAR OM FORENINGEN fiir Bostadsriittsfiireningen Roslagsbanan 4 Orsff 769606-4743

c\ {i4, STADGAR OM FORENINGEN fiir Bostadsriittsfiireningen Roslagsbanan 4 Orsff 769606-4743 STADGAR fiir Bstadsriittsfiireningen Rslagsbanan 4 Orsff 769606-4743 OM FORENINGEN 1 $ Namn, silte ch iindamil Frireningens rnanln iir Rslagsbanan 4. Styrelsen har sitt siite i Stckhlm. Ftireningens Pindamil

Läs mer

äga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AB RONNEBYHUS ANSLAG/BEVIS Ronny Pettersson, 2:e V ordf Mats Karlsson, ledamot Thomas Svensson, ledamot

äga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AB RONNEBYHUS ANSLAG/BEVIS Ronny Pettersson, 2:e V ordf Mats Karlsson, ledamot Thomas Svensson, ledamot Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-02 Plats ch tid Beslutande Jhan Sandberg, rdförande Mats Paulssn, 1:e V rdf Rnny Petterssn, 2:e V rdf Bengt-Christer Nilssn, ledamt Kenth Zickbauer, ledamt Charltte

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag NRRTÄLJ KMMUN SAMMANTRADSPRTKLL Barn- h sklnämnden Plats h tid Nrrtäljesalen, Kmmunhuset Ankaret stunavägen 14, Nrrtälje kl. 14:00-16.20 ande nligt förtekning sid 2 Övriga deltagande Åse Mdin, tf. förvaltningshef

Läs mer

ernail: info@ palmfestivalen.com 80 275,00 266 425,00 20 656,00 577 901,00 275 0q0,00 697,00 44 397,40 100 000,00 35 000,00 8 122,43

ernail: info@ palmfestivalen.com 80 275,00 266 425,00 20 656,00 577 901,00 275 0q0,00 697,00 44 397,40 100 000,00 35 000,00 8 122,43 relleborg PalrnFestivale Box 308,23 I 2TTielleborg ernail: info@ palmfestivalen.com ArsreCovisninq för PalmFestivalen 201 2. RESULTATRAKNING lntäkter: Affärer, hyra Knallar, hyra 80 275,00 266 425,00 Ba

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Kommunfullmäktige i Härryda sammanträder i Landvetters kulturhus måndagen den 20 april 2015 kl 18.00

Kommunfullmäktige i Härryda sammanträder i Landvetters kulturhus måndagen den 20 april 2015 kl 18.00 K U N G Ö R E L S E 2015-04-09 Kmmunfullmäktige i Härryda sammanträder i Landvetters kulturhus måndagen den 20 april 2015 kl 1800 Ärenden 1 Upprp ch val av prtklljusterare samt kungörande av tid ch plats

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

tl 14arl:t:t, tl1.l l:i.-,v.'vj..-i

tl 14arl:t:t, tl1.l l:i.-,v.'vj..-i I tl 14arl:t:t, tl1.l l:i.-,v.'vj..-i l'iict;,ril?t i {ip Et't-:t,l/,t/*.,tI t,,t't] i, /:cr.r1.ii-trrcic,l kclt4tc /,: 1,lr, /,1( hc /'1,irp, kcu,'cti-ef i 4.'; a'c1 /I+ 2ic r, 5i;. 3. Stir6 i e'-,, /r

Läs mer

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer

Läs mer

Niklas Arvidsson Svenska PEFC (sekr i arbetsgruppen för skog o miljöstandarden)

Niklas Arvidsson Svenska PEFC (sekr i arbetsgruppen för skog o miljöstandarden) MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, I UPPSALA, den 2009 11 13, Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB (på telefn, del av mötet), Anders Karlssn GS facket, Bernt

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

I I TRYGGOHANSA. Försäkringsbrev. sid 1. Villkor. Verksamhet. Arspremie. Försäkringsställen. Basbelopp för är 2018

I I TRYGGOHANSA. Försäkringsbrev. sid 1. Villkor. Verksamhet. Arspremie. Försäkringsställen. Basbelopp för är 2018 a s TRYGGHASA Frsålfangsnummer rgansatinsnrpersnnr 7164p,8-44,0 Betalnlngssatt Faktura Frsakringstid 151101-161031 Frsäkringsbrev Datum 2015 09 04 Lindhaga Samfällighet c/ Sven-Gran Palm Rågkrnsgatan 56

Läs mer

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

a) r, l rt at I'yl,tt,, ol d4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN TJANSTEUTLATANDE 2013-tt-12 it Socialniimnden Oversyn av socialtjiinstens hantering av bostadsfrfrgor samt ftirslag till ftiriindring Socialniimnden ltireslis besluta: 3j! f'dresli Kommunstyrelsen att

Läs mer

Policy Wastetofuel på Facebook

Policy Wastetofuel på Facebook Helsingbrg 2012-03-15 Plicy Wastetfuel på Facebk Facebk Facebk är ett scialt nätverk, sm i dagsläget är det mest använda i Sverige. Syfte med Facebk: Föra dialg med målgrupper Starta diskussiner Skapa

Läs mer

Försäkringsvillkor Dolda fel. 2015 Finland Höghuslägenhet, radhus, parhus, fristående enfamiljshus i bostads- eller fastighetsaktiebolag

Försäkringsvillkor Dolda fel. 2015 Finland Höghuslägenhet, radhus, parhus, fristående enfamiljshus i bostads- eller fastighetsaktiebolag Försäkringsvillkr Dlda fel. 2015 Finland Höghuslägenhet, radhus, parhus, fristående enfamiljshus i bstads- eller fastighetsaktieblag Dlda Fel Försäkring 1. Försäkringsgivare Denna försäkring erbjuds av

Läs mer

DELGENERALPLAN FOR ONAS SKARGANO

DELGENERALPLAN FOR ONAS SKARGANO PORVOON KAUPUNKI ' gorga STAD ONAKSEN SA/ARISTON OSAYLEISKAAVA DELGENERALPLAN FOR ONAS SKARGANO KAAVALUONNOS 28.2.2008 PLANUTKAST KAAVAMERTIH HAr II.IrIAAnAvxser PLANBESTAnIUeISeR och -BETEcKN INGAR 1:10

Läs mer

Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning

Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Helene Hellmark Knutsson Utbi ldningsdepartementet I nfor rege ri ngens fors kn i ngspropositio n 201,6-2020 overld m na r Svens k sjukskdterskeforening

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, telefonmöte

MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, telefonmöte Uppsala 20100212 MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPPEN SOCIALA STANDARDEN, telefnmöte Fredagen den 12 februari 2010, kl 10.30 12.00 Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB, Anders Karlssn

Läs mer

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm.

sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. Stadgar f6r Bostadsrdttfdreningen Tegn6rgatan 1 g Fi5reningens Firma och sdfe sl Foreningens fi rma iir Bo stadsrdtt sforening en T egn6rgat an Stockholm. i.* l.; gl. :* 3.. re g i sre rades stdgar, stadgeindring

Läs mer

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och Till Socialstyrelsen Stockholm 2015-09-01 Svensk sj ukskdterskeforening Dnr 121 1 81 1 5 Remiss avseende lorslag - Socialstyrelsens foreskrifter och allmiinna rid (2015:XX) om behandling av personuppgifter

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Anmälan om förändring inom ägar- och ledningskretsen

Anmälan om förändring inom ägar- och ledningskretsen Anmälan m förändring inm ägar- ch ledningskretsen Enligt 2 kap. 5 b skllagen (2010:800) ska enskilda huvudmän anmäla förändringar i den krets av persner sm avses i 5 a till den sm gdkänt den enskilde sm

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer