Ivetofta 780 Jacobaus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ivetofta 780 Jacobaus"

Transkript

1 Ivetofta 780 Jacobaus Ivetofta, kommun i n.ö. Skåne, Kristianst. 1. (past.adr. Bromölla); Näsums landsf.distr., Villands doms. 1,929 inv. (1947). 1'vigtut, ort på s.v. kusten av Grönland. Kryolit-brott. Flygbas. Iwojima [ivå'ds]ima] el. S v a v e 1 ö n, huvudön bland Vulcanöarna, s. om Boninöarna i Stilla havet. 20 kvkm. Omkr. 300 inv. Vulkanisk. Huvudort: Motoyama. Ivry-sur-Se-ine [ivri'-syr-sä'n], stad i mell. Frankrike, dep. Seine, vid Seine. 43,000 inv. (1936). Livlig industri o. betyd, trädgårdsodling. Ivö, kommun i n.ö. Skåne, Kristianst. 1.; Näsums landsf.distr., Villands doms. 326 inv. (1947). Ivösjön, Skånes största sjö, i n.ö. Avflyter genom Skreboån till Östersjön. 52 kvkm. Ixelles [isäll'], förstad i s.ö. till Bryssel. Ix'ia, växtsläkte (fam. Iridaceae), 25 arter i Sydafrika. Lök el. stamknöl, blommor i klase. Flera arter odlas som prydnadsväxter inomhus. Ixi'on, i grek. myt. konung över sagofolket lapiterna, förolämpade Hera o. blev därför fängslad i underjorden vid ett evigt svängande hjul. Izmi'r el. Ismi'r, sed namn på Smyrna, turk. stad på v. kusten av Mindre Asien vid S.-viken. 200,000 inv. (1945). Ärkebiskopssäte. Missionscentrum. Mindre Asiens förnämsta handels- o. sjöfartsstad med stor export (»smyrnamattor»). Urgammal, redan tidigt betyd, handelsstad erövrat av turkarna besatt av grekerna men återtaget Izves'tija [is-], ry.,»underrättelserna», rysk tidning, utg. i Moskva sed Regeringsorgan. lzvol skij, dens. som Isvolskij. J T i. antikva el. latinsk stil. 7 /. kursiv. J t. Kem. tecken för en atom jod. 2. Förkortning av encrgienketen joule. Jabalpur Ldljabalpo' 0 ] el. J u b b u 1 p o r e, stad i Centralprovinserna, mell. Indien. 178,000 inv. (1941). Modern, vacker stad. Viktig järnvägsknut. Bomulls- o. kvarnindustri. Jabb'ok, nu N a h r-e z-z e r k a, vänsterbiflod till Jordan, omtalad i GT. Jab lonec [-nets], tjeck, namnet på Gablonz. Jablonicapasset [-nitfsa] el. T a t a'rpasset, bergpass i ö. Karpaterna. Under 1'örsta världskr. var J. av stor strategisk betydelse som förbindelseled mellan Galizien o. Ungern. Jab'lonojbergen i Sibirien, ö. om Bajkalsjön. Vattendelare mellan Lena o. Amurs flodsystem. 2,450 m ö. h. Malmfyndighetcr. Jab ne, nu J e b n a', grek. J a m'n i a, filisteisk stad v. om Jerusalem, efter dettas fall 70 e.kr. samlingsplats för judiska skriftlärde. Jaboran/diblad, blad av Pilocar'pws-arter. Jfr Pilokarpin. Jaca'na, fatr'a jaca'na, en egendomligt tillpassad, i svart, gulgrönt o. rödbrunt livligt färgad vadare med blodröd pannplåt o. en stark sporre vid handleden. Tår o. klor mycket långa. Pannan naken. Tillhör det tropiska Sydamerikas stillastående vatten, där den springer omkring på vattenväxternas stora blad (se bild). Lever av vatteninsekter o. frön. Jacaran'da [ija-], trädsläkte (fam. Bignoniaceae), 40 arter i Västindien o. Brasilien. Blad parbladiga, blommor stora, trattformade. /. obtusijo'lia lämnar det för finare snickeri högt värderade brunvioletta, mörkådriga jakarandael. palisanderträet. Äv. träsorter av ett par släkten av fam. Leguminosae kallas stundom jakaranda. J'aceuse [sjaky's], fr.,»jag anklagar»; titel på en av Zola författad anklagelseskrift mot Dreyfusprocessen; bidrog kraftigt till domens revision. Jfr Dreyfus. Jack'etkrona (av eng. jacket, jacka), hölje av porslin, som får ersätta ytlagret på en f. ö. frisk tand. Jackett' [sja-], dets. som jaquett. Jackson [dsja;kk's 0 n], städer i För. Stat. 1) i Michigan, vid Grand River. 49,000 inv. (1940). Vagn- o. maskinindustri m. m. 2) i Mississippi (huvudstad), vid Pearl River. 62,000 inv. (1940). Metodisthögskola. Bomullshandel. 3) i Tennessee, vid en bifl. till Mississippi. 22,000 inv. Bomullsindustri. Baptistuniversitet. Jackson [ds}akk's n], Andrew ( ), För. Stat:s 7:e president ( ). J- tillhörde demokraterna o. införde det s. k.»spoil system», i det han med partivänner nybesatte viktigare ämbeten. Jacksons [dsja:kk's B nsl epilepsi', symtomatisk fallandesot vid skador i storhjärnans bark med anfallsvis uppträdande lokaliserade kramper, ofta utan förlust av medvetandet. Att skilja från genuin fallandesot. Jaoksonville [dsjcekk's ö nvill], stad i Florida, s.ö. För. Stat., nära St. John's Rivers mynning. 173,000 inv. (1940). Viktig utförselhamn. Filmindustri. Vinterkurort. Jacob [ds]e''k b], N a o m i, f. 1889, eng. författarinna, mest känd genom en romantrilogi över en judisk köpmanssläkt 1 England: That wild lie (1930; Huset Gollantz, 1936), Young Emmanuel (1932; Två bröder Gollantz, 1936). Four generations (r934; Fyra generationer Gollantz, 1936). Jacob e'us, Christian (1879 T937), läkare; prof. i medicin vid Karol. inst. 1916, överläkare vid Serafimerlasarettet s. å. Upphovsman till en metod att påskynda läkning av lungtuberkulos genom att avbränna sammanväxningar av lungsäckens båda blad. En av C. Eldh utförd porträttbyst av J. avtäcktes framför Serafimerlasarettet 1940.

2 Jacobi 781 Jagielloniska ätten Jacobi [-kå'-], Friedrich Heinrich ( ), tysk filosof, hävdade ett slags itrosfilosofi», som under påvisande av förståndets begränsning såg den sanna kunskapskällan i den religiösa tron o. känslan. Blev av stor betydelse för nyromantiken. Jacobi [-kå'-], Karl Gustav Jakob ( ), tysk matematiker, prof. i Berlin. J. är mest känd genom sina grundläggande arb. i mekanik o. rörande de elliptiska funktionernas teori. 1. Jacobson, Jacob Christian ( ), dansk bryggare o. mecenat, anlade 1847 bryggeriet Gamle Carlsberg, donerade betyd, summor till Frederiksborgs iståndsättande o. grundade genom sina donationer Carlsbergfonden. 2. Jacobson, C ar 1 ( ), son till J. Ch. J., utvidgade faderns bryggerirörelse med bryggeriet Ny Carlsberg 1880 o. skänkte det 1901 i konstfrämjande syfte till Carlsbergfonden. Han grundade äv. Ny Carlsberg Glyptotek o. Kunstindustrimuseet. (Se bild.) Jacobson, Jens Peter ( ). dansk författare. Med sina båda huvudverk, 1600-talsskildringen Marie Grubbe (1876; sv. övers o. 1906) o. den psykologiska romanen Niels Lyhne (1880; sv. övers. 1907), hållna i en realistisk o. förfinad stil, utövade J. stort inflytande på nord. o. äv. tysk litteratur. (Se bild.) Jacobson, Elisabeth (tis), f. Rubin, f. 1882, g. m. den danske kulturhistorikern J. P. J. ( ), dansk språk- o. litteraturforskare, framstående runkännare. J. tog 1911 initiativ till Det danske Sprog- og l^itteraturselskab, som under J:s ledning utgivit bl. a. Danmarks gamle Landskabslove o. en Ordbog över det danske Sprog r. Tills, med Erik Moltke har J. vidare utgivit det monumentala verket Danmarks Runeindskri/ter ( ). (Se bild.) Jacobsen, Jörgen-Frantz ( ), dansk (färöisk) författare, vars postumt utgivna kärleksroman från Färöarna Barbara (1940: sv. övers. s. å.) blev en succé. Jacquemart-André-museet [sjakma'r a n *dre'] (fr. Musée Jacquemart-André), en betydande samling huvudsakl. fransk o. italiensk konst, hopbragt av målarinnan Nélie Jacquemart ( ) o. hennes man, bankiren Édouard André i Paris. Överlämnades 1912 till Institut de France. Jacquerie [sjakri'] (av Jacques Bonhomme), franskt bondeuppror 1358, stöddes av Paris' borgerskap men kuvades snart av adeln. Jacques [sjakk], fr., Jakob. Jacques Bonhomme [bånåmm'],»den hedersmannen Jakob», öknamn på franske bonden. Jacta est a'lea, lat., dets. som alea jacta est. Jad'assohn, Salomon ( ), tysk tonsättare, framstående lärare o. författare i musikteori. Jado [fr. utt. sjadd, eng. utt. dsje'd] el. n e f r i't, en tät, filtig massa av ett strålstensartat amfibolmineral av gröngrå färg o. ovanlig seghet. Användes i Orienten till prydnadsföremål; brukades till stenvapen i Europa o. Nordamerika i förhistorisk tid, num. till små dosor o. skålar, medaljonger o. smycken. J a d e i't, som har likartat utseende o. samma användning som jade, utgöres av ett pyroxenmineral. (Se färgplansch.) Jadeviken, vik av Nordsjön på Oldenburgs kust, n.v. Tyskland. 190 kvkm. Jaederholm, Gustaf ( ), psykolog, professor vid Göteb:s högsk Utarbetade en metod för intelligensundersökningar. Av. verksam vid universiteten i Berkeley o. Los Angeles i För. Stat Jaeger [jä'-j, W e r n e r, f. 1888, tysk klassisk filolog, prof. 1914, i Berlin , vid Harvard univ., För. Stat., sed. T939. Har bl. a. utg. en rad arb. rör. den grek. filosofien o. kulturen i antiken: Paideia. Die Formung des griechischen Menschen (1934), studier över Aristoteles (1912 o. 1923), Demostcnes (1940) m. fl. Jaén [chaänn']. 1. Provins i s. Spanien (Andalusien). 13,480 kvkm, 801,000 inv. (1946). Rik på mineraler, särsk. bly. 2. Huvudstad i J. 1, vid fl. Jaén. 65,000 inv. (1946). Ståtlig katedral från 1500-t. Konstmuseum. Jaensson, Knut, f. 19 / , författare, framför allt essäer o. monografier om konst o. litteratur: D. H. Lawrence (1934), Essayer (1946). Jafet, enl. 1 Mos. ro: 1 en av Noas söner, stam fader för de n. om hebréerna boende folken. Jaffa el. J a f a (i GT J a f o, i NT J o p- p e), stad i Palestina vid Medelhavet. 94,000 inv. (1944). Hamnstad för Jerusalem. Livlig utförsel av apelsiner, sesamolja, ull m. m. Stor pilgrimstrafik. Under korstågen landningsplats o. stödjepunkt för korsfararna. Jaf f na [dsjaff-], hamnstad på en ö med samma namn vid Ceylons n. kust. 63,000 inv. (1946). Jagannath (eng. form Juggernaut),»världens herre», namn på guden Visjnu o. hans berömda helgedom i staden Puri, Indien. Jagarbom, yttersta delen av bogsprötet. Jagare. 1. Snabbgående krigsfartyg, utrustat med kraftig torpedbestyckning. Användes till torpedanfall mot större fartyg, skydd mot ubåtar, bevakning m. m. 2. Snedsegel längst förut. Jfr Jaktflygplan. Jagbult, verktyg, varmed bultar jagas (inel. utdrivas). Jagersfontein [ds)a?gg' a sfåntin], stad i Oranjefristaten, Sydafrik. unionen. C:a 4,000 inv. Diamantgruvor. Jagiö [jagg'itsj], Vatroslav ( ), kroatisk språkforskare, prof. i Berlin 1874, i Petersburg 1880, i Wien J. förf. ett stort antal viktiga arb. inom slavistiken o. grundade tidskriften Archiv lär slavische Philologie ( ). Jagiello'niska ätten, polsk kunglig ätt, Jacobson, Karl Erik, f. 15 / u 1893, industriinan, verkst. direktör för AB. Götaverken sed Jacobsson, Malte, f. */«1885, filosof o. ämbetsman, prof. i Göteborg 1920, landshövd. i Göteborgs o. Bohus Bl. arb. Psykisk kausalitet (1913), Minnesekonomi (1917). Jacobsson, Oscar ( ), tecknare; särsk. känd genom sin karikatyrserie Adamson. Jacotot [sjakåtå'], Jean joseph ( ), fransk jurist o. matematiker, prof. i Dijon. J. uppfann en betydelsefull undervisningsmetod, som vid sidan av minnesträningen lägger stor vikt vid förståndsutvecklingen. Huvudarb.: Méthode d'enseignement universel ( ). Jacquard [sjaka'r], Joseph Marie ( ). fransk uppfinnare, uppfann j a c- quardmaskinen (1805), en högst fulländad maskin för vävning i mönster tor vävning 1 monster. Jagiello mska ätten, pols

3 Jaglina 782 Jakobs församling uppkallad efter JagieHo ( ). storfurste av Litauen, som genom giftermål med Hedvig (Jadwiga) av Polen äv. blev konung av Polen under namnet Wladyslaw. Ätten regerade i Polen till 1572, då den utdog på manssidan, i Böhmen o. i Ungern Jaglina, smäcker kabel. Ja'goda, Genrich Grigorjevitj ( ), rysk politiker, från 1920 en av tjekans ledande män o chef för dennas forts. G. P, U. Häktades 1937 i samb. med processen mot trotskisterna o. avrättades. von Ja'gow [-gå]. Got t lie b (1863 i935)> tysk diplomat, utrikesstatssekreterare Utg. polit. memoarer (Ursachen und Ausbruch des Weltkriegs, 1919; sv. övers. s. å.). Jagst, liögerbiflod till Neckar, Wurttemberg, Tyskland. 196 km. Jaguar, Leopar'dus on'ca, stort, svartfläckigt kattdjur. Skiljer sig från leoparden, med vilken den ofta förväxlas, genom sin storlek, tjockare huvud, kortare svans o. genom att i de ofta litet långdragna fläckarna en el. två mörka punkter framträda. Grundfärgen växlande, vitaktig, gulgrå, brun t. o. m. svart. Kroppslängd upp till 2 m. Lever av varmblodiga ryggradsdjur men äv. av alligatorer, sköldpaddor o. fisk. Central- o. Sydamerika. Jahn, Friedrich L u d w i g (1778 r852), tysk gymnasielärare, patriot, sökte nydana ungdomen främst genom fysisk fostran 0. skapade härför det s. k. turnväsendet. M / 8 Jahr, Adolf, f. 1893, skådespelare. Komiska operett- o. filmroller. Jahve', det hebr. namnet på Israels gud. Jahvist'en, den äldsta av de källskrifter, av vilka Moseböckerna utgöra en sammanarbetning. Använder genomgående gudsnamnet Jahve, därav namnet. Anses ha tillkommit i Juda rike omkr f.kr. Jainaorden el. jinisternas orden, indisk strängt asketisk munkorden, stiftad på 500-t. f.kr, av Vardhamana, vilken under namnet Mahavira tills. m. 24 föregångare dyrkas som j i n a'e r, övervinnare. Dess heliga skrift är Siddhanta. Jaipur [dsjajpo' 0!. 1. Furstestat i Rajputana, n.v. Indien. 43,205 kvkm, 3,04i,oooinv. (1941). 2. Huvudstad i J. r. 176,000 inv. (1941). Viktig järnvägsknut. Maharajans 1700-talspalats med praktfull, rikt burspråkssmyckad fasad,»vindarnas slott» (se bild). I närh. ruiner efter den forna huvudstaden Amber, Jak, annat namn för grymtoxe. Jakaranda [s]a-] el. p a 1 i s a n'd e r, ett mörkbrunt träslag. Jfr Jacaranda. Jako, PsiWacus eri'thacus, en i mell. Afrika hemmahörande papegoja, till färgen askgrå med röd stjärt. Hålles mycket allmänt som burfågel; särdeles klok o. läraktig talande papegoja. Jakob, bibliska personligheter. 1. Jakob, Isaks o. Rebeckas andre son, israeliternas stamfader (1 MOS ). 2. J a k o b, S e b e- deus' son, el. J. den äldre, liksom brodern Johannes en av Jesu apostlar. Enl. Apg. 12: 2 martyr år Jakob, Alfeus' son, kallad J. den yngre, en av Jesu apostlar. 4. Jakob,»Herrens broder» (Gal. 1: 19), trol. samme J., som senare intog en ledande ställning i den första kristna församlingen i Jerusalem (Apg. 12: 17). Martyr (omkr. år 60). Jakob (eng. James), konungar i England o. Skottland. Jakob I ( ), konung i Skottland 1567 o. England 1603, son av Maria Stuart o. Henry Darnley. Högt bildad o. teologiskt intresserad sökte J. förgäves medla i kontinentens strider. Hans brist på myndighet, som illa svarade mot hans anspråksfulla framträdande, bidrog att försvaga Tudorernas konungamakt. Jakob II ( ), konung 1685, andre son av Karl I. J:s katolska bekännelse o. böjelse för envälde skapade inom kort en jäsning, som ledde till hans fördrivande genom»den ärorika revolutionen» Vistades sedan i Frankrike o. sökte flera gånger med Ludvig XIV:s hjälp förgäves att återvinna sina kronor. Av J:s barn blevo döttrarna Maria o. Anna regerande drottningar i England. (Se bild.) Jakoba, dets. som Jakubu. Jakob Erlandsson, d dansk prelat, ärkebiskop i Lund 1254, kom genom sina anspråk på kyrklig överhöghet i strid med konung Kristofer I o. gick i landsflykt Jakob från Jiiterbogk el. Jacobus de Paradiso (omkr ), tysk munk, en av reformationens förelöpare, bekämpade det sedliga förfallet inom klosterväsendet. Jakobi'nklubben, märklig polit. klubb under Franska revolutionen, uppkallad efter sin lokal i ett jakobiner(dominikaner)kloster. Räknade urspr. många girondistiska medlemmar, som efter konungens fängslande (aug. 1792) avskildes, varefter klubben företrädde den yttersta radikalismen (Robespierre, Marat, Dantou). Upplöstes efter skräckväldets slut Jakobi'nmössa, dets. som frihetsmössa. Jakobiier, eng. polit. parti, verksamt under 1700-t. med syfte att återuppsätta den 1688 störtade Jakob II:s ätt på Englands tron. Jakobsbergs folkhögskola, i Järfälla kommun, Sthlms 1. Jakobs brev, ett av de s. k. katolska breven i NT (omkr. 100 e.kr.), av traditionen tillskrivet Jakob, Jesu broder, innehåller en samling ordspråksliknande förmaningar. Jakobs församling, församling i Sthlm. 5,600 inv. (1947). Kyrkan påbörjades 1580, invigdes Södra praktportalen av sandsten från 1644,

4 Jakobsson 783 Jamaica skänkt av överståth. H. Fleming, nuv. tornet (1730-t.) av G. J. Adelerantz o. C. Hårleman. En omfattande reparation avslutades Jakobsson, Theodor, f. '/ , överstelöjtnant (1937), föreståndare för Armémuseum , därefter dess styresman. Krigsvetenskaplig förf. Bl. arb. Lanlmilitär ens beväpning och beklädnad under äldre Vasatid o. Gustaf II Adolfs tid (1938) samt Artilleriet under Karl XII.-s tiden (1943)- Jakobsstav, föråldrat instrument (gradstock) för mätning av höjdvinklar. Jakobsstaven o. dess användning, se bild. Jakobsstaven, namn på de tre ljusa stjärnorna i Orions bälte. Jakobstad, fi. P i e t a r s a a r i, stad i ö. Finland, Vasa 1., Österbotten, vid Bottniska viken. 8,000 inv. (1942). Grundad Jakob Ulfsson, d. 1521, ärkebiskop i Uppsala Unionspartiets främste man stod J. likväl länge på god fot med Sten Sture d. ä. Uppsala universitets grundare. Jakt. 1. Dödande el. infångande av vilda djur, särsk. däggdjur o. fåglar; efter tillvägagångssättet skiljer man mellan drev- el. klappjakt, jakt med hundar, stånd- el. gångskytte o. fångst. I Sverige finnas lagbestämmelser m. m. beträffande jakträtt, fridlysning av villebråd o skottpremier på vissa rovdjur i jaktlagen o. jaktstadgan av 3 / Sjöv. Enmastat fartyg med masten i ett stycke. Jfr Yacht. Jaktfalk, Fafco rusti'co-. lus, en falkartad dagrovfågel, är hemma i n. Europa o. på Grönland. Hos oss häckar den i fjälltrakterna. Lever mest av ripor. Grå med vitaktiga tvärband;. många färgformer, längst mot norr nästan helvit. I J. användes förr till jakt på fåglar efter dressyr under I ledning av s. k. falkenerare. i Fridlyst å kronans mark. Jaktfasan, benämning på en korsning av olika fasaner, som i allm. förekommer i n. Europa. I Sverige är denna förmodl. en bastard av ädelfasan o. ringfasan. (Se bild.) Jaktflygplan el. jaktplan, äv. kallat jagare, flygplan, vanl. ensitsigt, med stor fart-, stig- o. manöverförmåga. Avsett för strid mot fientliga flygplan. Jaktgevär, för jaktbruk avsedda handeldvapen, dels för kula (studsare), dels för hagel. De tillverkas ofta med två pipor: dubbelstudsare (nedre bilden) resp. dubbelbössa (övre bilden). Gevär för både hagel o. kula finnas, t. ex. drilliug med en finkalibrig kulpipa under de båda hagelpiporna. Jakthundarna, stjärnbild under Stora Björnens svans, nära Vintergatans pol, tätt beströdd med nebulosor. Jaktkassa, kassa, som sed. börj. på 1800-t. funnits häradsvis inrättad för bestridande av kostnaden för rovdjurs utrotande. Kassorna förvaltas num. av landstingen. Jaktkort är ett bevis på erlagd jaktvårdsavgift, som var och en är pliktig att erlägga, om han vill jaga på annan mark au den han äger el. arrenderar. Jaktlagen av '/, 1938 innehåller bestämmelser om jakträtt, jaktvårdsområde, jaktvårdsavgift m. m. Jaktleopard, annat namn för gepard. Jaktlopp, jaktridning med upplopp, anordnad så, att ryttarna, det s. k. fältet, följa efter ledaren,»mastern», över hinder i terräng el. på kapplöpningsbana, tills denne giver tecken till loppets avslutning genom kapplöpning, s. k. upplopp. Jaktpass, bevis om rätt för utrikes bosatt person att utöva jakt. Jaktplan, dets. som jaktflygplan. Jaktridning el. p a r f o r s'j a k t (eng. httnting), jakt till häst efter hundar antingen efter villebråd (räv, hjort) el. efter släp, som avsätter lukt av ett visst villebråd. Vid jaktens slut, thalali», utdelas kvistar till ryttarna. Jakten ledes av en»master», biträdd av pikörer. Jaktspindlar el. 1 ö p s p i n d 1 a r, CiWgradae, en familj spindlar, vilka ej förfärdiga nät för infångande av sitt rov utan fånga detta springande. Ha långa, starka ben. Jaktstadga, författning av 3 / rörande jakttider, jaktredskap m. ni. Jakubu el. B a u t c h i, stad i n. Nigeria, Britt. Västafrika. 11,000 inv. (1936). Viktig marknads- o. handelsplats. Jakuter, turkisk-tatarisk folkstam i n.ö. Sibirien, vid fl. Lena, i republ. Jakut o. förvaltningsomr. Irkutsk. C:a 200,000 inv., huvudsakl. nomader, som driva renskötsel o. fiske. Jakutrepubliken, autonom sovjetrepublik i RSFSR, n.ö. Sibirien, kring Lena med bifloder. 3,062,100 kvkm, 401,000 inv. (1939). J:s n. o. mell. delar utgöras av tundra, i s. skogar. Fastlandsklimat. Fiske o. jakt huvudnäringar. Guldfyndigheter. Huvudstad: Jakutsk. Jakutsk', huvudstad i Jakutrepubliken, vid Lenas mellersta lopp. 23,000 inv. (1934). Av ålder viktig handelsplats. Flygförbindelse med Irkutsk. Jalandhar el. Jullund ur [dsjall' 6 nd ], stad i n.v. Indien, prov. Öst-Punjab, vid järnvägen Lahore Delhi. 135,000 inv. (1941). Garnison. Industri. Jalap'a [cha-], huvudstad i staten Veracruz, ö. mell. Mexico. 39,000 inv. (1940). Utförsel av jalaparot. Jalapaharts, ett harts, som erhålles ur jalaparot. Kraftigt avföringsmedel, om det i tarmen kommer i kontakt med galla. Jalaparot, förtjockade birötter av Exogo'nium Pur'ga (Mexico). Användes till framställning av jalapaharts. Jalis'00 [cha-], stat i mell. Mexico, vid Stilla havet. 80,863 kvkm, 1.4 mill. inv. (1940). Bergskedjor o. högslätter med höga vulkaner i v. Rika fyndigheter av guld, silver, koppar m. m. Huvudnäringar: jordbruk, boskapsskötsel o. bergsbruk. Huvudstad: Guadalajara. Jalmal', dets. som Samojedhalvön. Jalo, nuv. namnet på Ajalon. Jalousie [sjalosi'], fr., försv. j a 1 u s i' [sja-]. i. Svartsjuka, avund. 2. Fönstcrskärm. Jaloux [Ijalo'], fr., försv. j a 1 u' [ija-], svartsjuk, avundsjuk. Jalta, stad i förvaltningsområdet Krim, RSFSR, på Krims s. kust. 25,000 inv. (1939). Badort. I närh. I,ivadija, f. d. kejserligt sommarresidens. I J. avhölls febr den s. k. Krimkonferensen (se d. o.). Jamaica, britt, ö i ögruppen Stora Antillerna, Västindien. 10,806 kvkm, 1,237,000 inv.

5 Jamb 784 Jansenismen (1943), till större delen negrer o. mulatter. Tropiskt, jämnt klimat. Yppig växtlighet; skogar med värdefulla träslag, bl. a. mahogny. Huvudnäring: plantageodling. Livlig utförsel av bananer, kokosnötter, sockerrör, kaffe, tobak, kakao o. apelsiner, kryddor m. m. Ön styres av en guvernör. Huvudstad: Kingston. J. upptäcktes av Columbus 1494 o. var spansk besittning till 1655, då ön kom till England upplät England flottbaser på J. åt För. Stat. på 99 år. Jamb (av grek.), versfot, bestående av en obetonad o. en betonad stavelse (i antik vers av en kort o. en lång), tecknas. Jamblikos, stavningsform för Iamblikos. Jamboree [dsjcembåri'] (eng. av indianskt ursprung,»festlig samvaro»), lägermöte av scouter från olika nationer. Jam'burg, tidigare namn på ryska staden Kingisep. 1. James (dsje'ms], W i 11 i a m ( ). amerik. filosof o. psykolog, prof. vid Harvard Univ. 18;2; företrädare för pragmatismen o. som religionsfilosof för känslan som religionens grundval. Bl. arb. Principles of psychology (1891; förk. sv. övers. Psykologi, 1925), The varieties of religions exberience (1900; Den religiösa erfarenheten, 1906), Pragmatism (1907; sv. övers, igrö) o. A pluralistic universe (1909; Ett pluralistiskt universum, 1925)- 2. James [ds"je'ms], Henry ( ), broder till W. J.. amerik. författare, vars romaner präglas av psykologisk skarpblick. J. är en mästare i analyserande människoskildring (t. ex. i Roderick Hudson, 1875; sv. övers. 1877) o. liar blivit mönster för en rad samtida o. senare amerik. författare. På 1940-talet ha flera av hans äldre romaner på nytt uppmärksammats: The American (1878; Amerikan i Paris, 1944), Portrait of a lady ( ; Ett kvinnoporträtt, 1947). Jameson [dgje'm's n], sir L e a n d e r Starr ( )» sydafrik. läkare o. politiker, britt, imperialist. Särsk, bekant för sitt vid årsskiftet företagna misslyckade infall i Transvaal (»doktor J:s ritt»). Sydafrikanska unionens premierminister TQ Jameson [dsjc'm's n], Margaret Storm, f. 1894, eng. författarinna, har i en rad romaner med intelligens o. omdöme skildrat dels yrkeskvinnan, dels aktuella händelser i Europa, bl. a. i Cousin Honoré (1940; Spelet kring Honoré, 1947)- James River [dsje'ms rivv'ö], flod i Virginia, ö. För. Stat., från Allegbanybergen till s. Chesapeakeviken av Atlanten. 720 km. Segelbar till staden Richmond (240 km). Jamestown [ds3e>'msta n]. 1. Stad i staten New York, ö. För. Stat., med vackert läge vid Chatauquasjön. 43,000 inv. (1940), varav hälften svenskar. Möbeltillv. 2. Huvudstad på ön S:t Helena. 3,400 inv. (1938). Kolstation. Före 1840 fanns Napoleons grav där. Jamieson [dsje''mis n], Thomas Färder ( ), skotsk geolog, framställde 1865 sin s. k. istrycksteori, enl. vilken jordskorpan av ismassans tyngd nedtrycktes, landsänkning; vid isens bortsmältande upphörde trycket o. landhöjning inträdde. Jammes [sjamm], F r a n c i s ( ), fransk skald. Bl. diktsaml. hes gdorgiques chrétiennes (1 3, 19 n 12). Jamni tzer el. J a m'i t z e r, tysk guldsmedsfamilj i Niirnberg under t. De äldsta kända medl. äro Wenzel J. ( ) o. brodern A 1 b r e c h t (d. 1555). De flesta nu bevarade jamnitzarbetena härröra från Christoffer J. (T563 r6r8). Jamsrötter, yamsrötter, rotknölar av Diosco'rea-arter. Stärkelserikt näringsmedel. Janitli, friluftsmuseum i Östersund, gr Jan, polsk o. tjeck, form för Johan(nes). Jana', flod i n.ö. Sibirien, mynnar med delta i N. Ishavet. 1,050 km. Janåöek [jann'atsjäk], LeoS ( ), tjeck, kompositör. J. sammansmälte med den moderna musikens uttrycksmedel intr3-ck av den franska impressionismen o. den slav. folkvisan. Av hans 9 operor är bondedramat Jenufa (T904; uppf. i Sthlm 1940) berömdast. Märklig är äv. djuroperan Den listiga rävungen (1924). Janet [sjanä'], Pierre (1859 ^47), fransk läkare o. psykolog, prof. vid College de France Utförde banbrytande undersökningar rörande neuroserna o. hysterien. Jang-tse-kiang, stavningsform för Yang-tslkiang (se d. o.). Janioki [janitfski], Klemens ( ), polsk skald, som skrev på latin, en av de första humanisterna i Polen. Han kröntes 1540 av påven med lagerkrans. Huvudverk: Tristium liber 1 (1540). Jani'culum, Möns J., nu M o n t e G i a- n i c o 1 o, en av Korns ^ kullar, på h. Tiberstranden. Janin [sjanä"*'], Jules ( ), fransk skriftställare, bekant för sina kåserande teaterrecensioner i tidn. Journal des Débats. Jan'ina el. J o a n n'i n a. 1. Departement i v. Grekland (Epirus). 5,066 kvkm, r59,ooo inv. 2. Stad i J ,000 inv. Tillv. av guld- o. silverbroderier. Janinet [s^aninä'], Fr an c o is ( ), fransk gravör, uppskattad för sina färggravyrer i akvatint, bl. a. efter N. Lafrensen d. y. Janitsja'rer (turk.,»nya trupper»), en på T30o-t. upprättad avdelning av de turk. fottrupperna, urspr. rekryterad av rövade kristna gossar, som under hård disciplin uppfostrats till trosfanatiska muhammedaner. Kåren växte i styrka, tillvällade sig stort inflytande o. avsatte flera sultaner. Upplöstes med våld Janitsja'rmusik el. turkisk musik, militärmusik för blås- o. slaeinstrument. Jan'kov, ty. J a n k a u, liten stad i Tjeckoslovakien, s. om Prag. Vid J. vann I,cniiart Torstenson en seger över de kejserliga trupperna 24 / 2 i Jan Mayen [maj'-], norsk ö i N. Ishavet, 350 km n.ö. om Island. 413 kvkm. Bergig o. vulkanisk. Meteorologisk o. trådlös station. Jann'ings, E m i 1, f. 1884, tysk skådespelare, vann världsrykte under stumfilmen som dess främste karaktärsskådespelare, med rikt register från saftig humor till gripande tragik. 1. Janse, Otto, f. i / , arkeolog, antikvarie Har lett utgrävningar bl. a. i Sigtuna. 2. Janse, O 1 o v, f. s/ , brorson till O. J., arkeolog, professor honoris causa i Paris Uppmärksammade utgrävn. i Franska Indo- Kina o. (T940) på Filippinerna. Sed professor i östasiatisk arkeologi vid Harvard Univcrsity, För. Stat. Jansen, Jens Jonas ( ), framstående norsk predikant. Flera av hans predikosamlingar äro övers, till svenska. Jansenis'men, katolsk sekt under o t., uppkallad efter upphovsmannen, den flaml. teologen Cornelis Jansen el. Jans e'n i u s ( ), prof. i I,ouvain 1630, biskop i Ypres I sitt arb. Augustinus (1640) trädde denne i opposition mot kyrkans betydelse som medlare mellan Gud o. människa o. hävdade, att den enda vägen till frälsning vore Guds allsmäktiga nåd o. människans fromhet o. sedliga allvar. Sekten vann utbredning särsk. i Frankrike, där den fick sin medelpunkt i klostret Port-Royal vid Paris. Ord, som saknas på J, torde sökas på Y el. Dj

6 Janson Japan Dess mest framträdande representanter voro A. Arnauld o. Blaise Pascal. Jansenismen utsattes för ivrig förföljelse av jesuiterna, mot vilka Pascal skrev sin berömda stridsskrift Lettres provinciales, o. dessa utverkade 1710 påvens tillstånd att stänga o. förstöra Port- Royal. De höll. församlingarna kvarleva fortf., nu anslutna till gammalkatolikerna Janson, Kristofer Nagel ( ), norsk författare, känd för sina bondeskildringar på landsmål {Smaasiykka, 1879; Småstycken, 1880, m. fl.). Janson, Gustaf ( ), författare. Talrika spännande o. livfulla romaner o. noveller: Abrahams offer (1901), Nils Dobblare (1903), Affären Costa Negra (1910), Lögnerna (1911) m. fl. J:s hustru, Emmy Gustaf- Janson, f. Hagberg, f. Vi» 1875» har utgivit samtidsromaner. J:s son är förf. Gösta Gustaf-Janson (se denne). Janson [sja n eså n e']. Paul É m i 1 i e, f. 1872, belg. liberal politiker, advokat. Har beklätt olika ministerposter o. var konseljpresident. Justitieminister i den landsflyktiga belg. regeringen. Janson, Ture, f. 5 /» 1886, finl. svenskspråkig författare o. tidningsman, anst. i Aftonbladet Har skrivit dikter, noveller o. skådespel med Helsingforsmiljö. Janssen [s)a n ssenn'], Pierre Jules ( ), fransk astrofysiker, påvisade de s. k. telluriska linjerna i solens spektrum o. fann 1868 en metod att observera solens protuberanser, äv. när den ej är förmörkad. Janssen, Johannes ( ), tysk historiker. J:s huvudarb., Geschichte des deutschen Volkes (8 bd, ). har, trots en utpräglat katolsk tendens, bidragit till en riktigare uppfattning av reformationstidevarvet. Jansson, Hans ( ), riksdagsman i bondeståndet , talman vid två riksdagar, var en av oppositionens ledare. Jansson, Erik ( ), upphovsman till sekten Erik Jansarna (1844) i Hälsingland, som bl. a. lärde, att människan genom tron uppnår fullkomlig syndfrihet. I För. Stat., där han grundade kolonien Bishop Hill i Illinois (uppkallad efter Biskopskulla i Uppland, J:s hemsocken), dödades T. av en f. d. anhängare. Jansson, Karl Emanuel ( ), finl. målare från Åland; frilufts- o. porträttstudier av frisk o. omedelbar karaktär. Jansson, Eugéne ( ), målare, en av de mest personliga representanterna för 1890-talets stämningsmåleri i Sverige. Tolkningar av Stockholmsnaturen, oftast i blå nattbelysning {Kvällsstämning vid Kornhamn, se bild) o. under de sista åren simhoppare o. atleter. Monografi av N. G. Wolliu (1920). Janua'ri (av lat. janua'rius, helgad åt Janus), årets i:a månad. 31 dagar. Svenskt namn torsmånad. Janua'rius, den helige, Neapels skyddshelgon, biskop av Benevcnto, martyr under Dioeletianus 303. Ja'nus, fornrom. ljus- el. solgud, dyrkades främst som herre över all ino. utgång; avbildades med två ansikten, vända åt motsatta håll (romerskt mynt, se bild). Årets första månad, första dagen i varje mån. osv. voro helgade åt J., likaså alla dörrar o. portar. Till J:s ära uppfördes i Rom en dubbel valvbåge, vars portar under krig stodo öppna (därav uttrycket Janus' portar om krig). Japan el. D a i N i p p o n, kejsardöme i ö. Asien, bestående av 4 huvudöar, Honshu, Shikoku, Kyushu, Hokkaido, samt en del mindre, bland dem Ryu-kyu-öarna i s. 382,545 kvkm, 78 mill. inv. (1947). Huvudstad: Tokio. J. begränsas i ö. av Stilla havet, i v. av Japanska havet. Det är till stora delar ett skogigt bergland. På Honshu märkas J:s högsta berg, det heliga Fuji (3,778 m), o. de vilda Hidabergen med Ontaka (3,185 m). Odlade slätter finnas endast vid flodernas nedre lopp o. i det inre av n. Honshu. J. har talrika verksamma vulkaner o. heta källor samt hemsökes ofta av jord- o. havsbävningar. Floderna, som äro korta o. strida, bilda ofta delta. Klimatet är milt med regnrika somrar o. torra vintrar. Befolkningen utgöres av japaner, ett mongoliskt biandfolk, inom vilket särskiljas två typer, en smärtare med smalt ansikte o. hög näsrygg o. en mera satt med brett ansikte o. platt näsa. Religion. Shintoismen är statsreligion, men fullständig religionsfrihet råder sedan Buddhismen har stor utbredning med en mängd sekter. Den kristna missionen i J. har hittills varit föga framgångsrik. Huvudnäringar: jordbruk (ris) samt fiske, industri o. hemslöjd. Export av råsilke, sideno. bomullsvävnader, maskiner, porslin, te m. m. Författning års konstitution, som väsentligen byggde på den preussiska förf. av 1850, upphävdes 1945 efter J:s nederlag i Andra världskr. En ny förf., utarbetad efter anglosachsiska förebilder, trädde i kraft 3 / s Kejsaren berövas däri sin exekutiva makt, vilken övertages av kabinettet, som väljes av parlamentet. Detta består av rådskammaren, vars medl. väljas för sex år med omval av hälften vart tredje år, o. representanthuset, vars 466 medl. väljas för fyra år genom allmänna o. direkta val. Den politiska makten är koncentrerad till representanthuset. En högsta domstol skall övervaka, att de av parlamentet godkända lagarna stå i överensstämmelse med förf. Rösträttsåldern för män har sänkts från 25 till 20 år. Kvinnlig rösträtt har införts. Kriget som instrument för jap. politik fördömes o. armén, flottan o. flyget avskaffas. Handelsflottan (1944): 5.6 mill. bruttoton. Större delen av handels- o. örlogsflottorna förlorades under Andra världskr. Historia: J:s äldsta historia är dunkel, o. Säkra källor finnas först från omkr, 400-t. e.kr., då kinesisk kultur började vinna insteg i J. Från oinskränkt monarki med centraliserad förvaltning efter kinesiskt mönster utvecklades riket småningom till feodalstat med ärftlig länsherrevärdighet. Kejsaren, som kringgärdades av religiösa tvång, måste 1192 helt överlämna den världsliga makten åt den militära överbefälhavaren, s h o g u n landstcgo portugiserna som de första européerna i J., 1549 följda av jesuitmissionärer, som igångsatte en framgångsrik mission förbjöds kristendomen o stängdes landet för utlänningar; kineser o. holländare fingo dock bedriva en starkt begränsad handel i Nagasaki öppnades vissa hamnar för För. Stat., senare äv. för England, Ryssland o. Preussen. Främlingsinvasionen orsakade en långvarig svår kris i J., som utmynnade i revolutionen 1867, då kejsar Mutsuhito ( )

7 Japankamfer 786 Japanvax med hov- o. länsadelns hjälp störtade den sista shogunen o. inledde ett rastlöst reformarbete, som omdanade J:s förvaltning, näringsliv, undervisningsväsen o. krigsmakt efter europ. förebilder. Jämsides med den inre konsolideringen framträdde J. med en målmedveten utvidgningspolitik. Genom kriget med Kina vann J. öarna Formosa o. Pescadores; förvärven av Korea, sydl. Mandsjuriet o. halvön Diao-tung med fästningen Port Arthur måste återgå efter ingripande från Ryssland, Tyskland o. Frankrike. I freden i Portsmouth efter det för J. segerrika Ryskjapanska kriget erhöll J. de nämnda områdena på fastlandet (Korea som skyddsområde) samt halva Sahalin. Korea blev 1910 jap. provins. J. deltog i Första världskr. mot Tyskland o. erövrade Kiaochou, det tyska arrendeområdet i Shantung (återställt till Kina), samt besatte en del öar i Stilla havet, vilka därefter bildade ett jap. mandat. Efter fredsslutet 1919 inträdde J. i N.F. Sedan J. vid Washingtonkonferensen tvungits begränsa sin slagflotta i relationen 3: 5 till vardera av dessa makter o. att i niomaktsfördraget erkänna Kinas integritet, varpå den under Första världskr. från Tyskland erövrade prov. Shantung 1922 överlämnades till Kina, iakttog det de närmaste åren en starkt passiv hållning, vartill den av jordbävningen 1923 förorsakade förödelsen kraftigt bidrog. Den eng.-jap. alliansen från 1902 uppsades i samb. med Washingtonkonferensen. Under de kines, nationalisternas frammarsch höll sig J. tillbaka. Sep t inträdde emellertid en ny fas i J:s utrikespolitik: begagnande sig av den ekon. krisen i Europa, som uteslöt inblandning därifrån, lät jap. regeringen besätta först Mukden o. efter hand hela Mandsjuriet, där J. under Chang-tso-lins guvernörstid förskaffade sig stort ekon. inflytande. Då Kina svarade med bojkott av jap. varor, lät J. besätta stadsdelen Chapei i Shanghai, vilket resulterade i blodiga jap.-kinesiska strider där våren Mars d. å. utropades Mandsjuriet som självst. rike under namnet Manchukuo med den kines, exkejsaren Pu-yi som regent. Då N. F. med stöd av den utsända Lyttonkommissionens rapport vägrade erkänna Manchukuo, lämnade J förbundet. Våren s. å. utsträckte J. sin ockupation till prov. Jehol av Inre Mongoliet, o.. nov upprättades under dess påtryckning en autonom reg. i prov, Hopei o. Chahar. Kinas konsolidering under den av Chiang Kaishek ledda Nankingreg. oroade emellertid J., o. då juli 1937 en sammanstötning mellan jap. o. kines, styrkor ägde rum nära Peiping, begagnade sig J. av detta för att inleda en omfattande militäraktion mot Kina, vilken ledde till att stora delar därav blevo ockuperade (jfr Kina o. Chiang Kai-shek). Åren närmast före Andra världskr:s utbrott både J. sökt anknytningar såväl till Sovjetryssland som till det nationalsocialistiska Tyskland. Trots att J anslutit sig till Antikominternpakten, lyckades det 1941 (utrikesmin. Matsuoka) uppnå en neutralitetspakt med Sovjet, vilken förblev i kraft ända till */ Under Andra världskr. höll sig J. till en början avvaktande, men kravet på ett japanskt livsrum i Östasien skärptes mer o. mer. «/» 1940 tillförsäkrade sig J. genommarsch, rätt o. baser i Franska Indo-Kina o. ingick omedelbart därefter Tremaktspakten med Tyskland o. Italien. Den jap. aktiviteten framkallade stor oro i Storbritannien o. För. Stat., som dock förhandlingsvägen sökte hindra J. att gripa till krig. Efter ett överrumplande angrepp 7 / J på den amerik. basen Pearl Harbor (se d. o.) förklarade J. dock Storbritannien o. För. Stat. krig. Om krigshandlingarnas förlopp, se Andra världskr. Juni 1945 föranleddes jap. kejsaren att till följd av motgångarna i kriget avskaffa den dittills rådande militärdiktaturen (Tojo, Koiso). 26 juli uppmanade de allierade J. att kapitulera, men först efter det att dessa den 6 aug. tillgripit atombomben som stridsmedel o. Ryssland den 9 s.m. förklarat J. krig samt infallit i Manchukuo m. m., fann sig J. nödsakat att gå med på Potsdamkonferenscns villkor för kapitulation, dock med det förbehållet, att kejsardömet skulle bestå. De jap. huvudöarna ockuperades därefter av amerikanerna, besittningarna på fastlandet av ryssar o. kineser. J. förlorade Korea, s. delen av Sachalin, Kurilerna, Formosa, Pescadorcs, Marianerna, Marshallöarna o. Karolinerna, vilka delades mellan Kina, Ryssland o. För. Stat. Det från aug fungerande kabinettet Shidehara avgick april 1946 o. efterträddes av ministären Yoshida, sedan liberalerna (ett i realiteten konservativt parti) o. de progressiva segtat i valen. Vid valet april 1947 gingo socialdemokraterna fram o. blevo med 140 mandat det största partiet i representanthuset. På grund av valutgången avgick Yoshida o. efterträddes av socialdemokraten Katayaoia. Denne inlämnade sin avskedsansökan febr o. efterträddes mars s. å. av Ashida, vilken är ledare för det demokratiska partiet (de progressivas nya partibeteckning). Japankamfer, dets. som vanlig kamfer. Japanska graven, djup sänka i Stilla havet, ö. om Japan. Största djup 8,513 m ö. om Kurilerna. Japanska havet, randhav i ö. Asien, mellan fastlandet o. Japan. Största djup m. Japansk mistel, art av växtsläktet Eriobotrya. Japanvax el. j a p a n t a 1 g, ett av fria fettsyror, främst palmitinsyra, o. glycerider be^t^nde;

8 Japetos 787 Java ämne, som erhålles ur frukterna av ett par ifaws-arter. Användes som ersättning för bivax. Ja'petos, stavningsform för Iapetos. Japura, Yapurå el. Caquetd, flod i n.v. Sydamerika, biflod fr. v. till Amasonfloden. 2,800 km. Jaques-Daleroze [sjakk dalkrå's], fimile, f. 1865, fransk-schweiz. tonsättare, bekant genom sin metod för rytmisk gymnastik, Dalcroze-metoden, för vilken han uppehöll en läroanstalt i Hellerau invid Dresden. I Sverige infördes metoden av Anna Behle. Utgav 1942 sina memoarer i form av ett propagandaverk: Souvenirs, notes et critiques. Jaquett [ijakätf] (av fr.), egentl. kort ilvrock i koltform, num. herrock med långa, framtill avrundade skört. Jardin [sjardä"*'], Nicolas Henri ( ), fransk arkitekt verksam i Köpenhamn. Som prof. vid Konstakad. utövade J. stort inflytande på landets byggnadskonst. Jardin des Plantes [s)ardä n «' de pla n Bt], officiellt: Museum d'h istoire naturel 1 e, botanisk o. zoologisk trädgård med museum o. bibliotek i Paris, grundad Jardinjä'r [sjar-] (av fr., egentl. trädgårdsflicka), blomsterbord; prydnadskärl för blommor. Jargong [ijargång'] (av fr.), kotterispråk; ordflöde, prat. Jarkand' el. J a r k e n t', stad i Öst-Turkestan, v. Kina, vid Jarkand-Darj a, viktigaste källflöden till Tarim. Omkr. 100,000 inv. Medelpunkt för handeln i inre Asien. Jarlar kallades i Norden under vikingatid o. äldre medeltid konungens högsta ämbetsmän (i Sverige redan tidigt blott en). Ämbetet upphörde i Sverige med Birger Jarl. Ordet jarl motsvarar angelsax. eorl, hövding, eng. earl, greve. Jaroslav [slaif],ryska furstar. 1. Jaroslav I ( ), son till Vladimir den store, storfurste i Kiev, störtade 1019 med nord. vikingars hjälp sin kusin o. medtävlare Svjatopolk, äktade Olof Skötkonungs dotter Ingegerd o. lade efter hand under sig en stor del av Ryssland. J. lät utarbeta kyrkolagar o. Rysslands första lagsamling. 2. Jaroslav Vs e'v o- lodovitj ( ), storfurste i Novgorod o. Vladimir, förde krig med I v ivonien, Danmark o. Sverige. Jaroslaw [jaråss'laf], stad i vojevodsk. Rzeszow, s.ö. Polen, vid fl. San. 22,000 inv. (1938). Sockerfabriker. Under Första världskr. medelpunkt för häftiga strider sommaren Jaroslavl'. 1. Förvaltningsområde i K.SFSR, vid övre Volga. 36,900 kvkm. 2. Huvudstad i J. 1, vid Volga o. järnvägen Moskva Archangclsk. 298,000 inv. (1939). Viktig järnvägsknut o. industristad. Tillv. av syntetiskt gummi o. automobiler. Jarovise'ring (av ry. jarovofe, vårsäd) el. vernalisatio'n, metod att påskynda blomning o. fruktsättning hos kulturväxter genom att utsätta det groende fröet för lämpl. temp. o. belysning, olika för olika växter. Höstsäd kan sålunda omvandlas till vårsäd; därav namnet. Metoden befinner sig ännu på försöksstadiet. Jarrow [dsj err'å ], stad i n. England, grevsk. Durham, vid Tyne. 26,000 inv. (1946). Skeppsvarv, järnindustri, kolutförsel. Jasio'ne, örtsläkte (fam. Campanulaceae), 5 arter. Den enda hos oss, /. monta'na, monke, flerårig, med små ljusblåa, i korgar samlade blommor. Torr, grund mark, berg; täml. allni. Ja5mi'num, växtsläkte (fam. Oleaceae), omkr. 200 arter buskar, en del slingrande (Asien, Australien, Afrika o. Medelhavsområdet). Blommor gula el. vita med rörlik pip, starkt välluktande. Flera arter användas i parfymindustrien o. odlas därför i stor skala. Många äro omtyckta krukväxter (j asminer [sjasmi'n]). Jlr Philadelphus. Jasnagöra [-go'ra], höjd på vilket det berömda paulinerklostret i Cz?stochowa är beläget. Ja'snaja Polja'na, I,eo Tolstojs gods, beläget i mell. Ryssland, 6 km s.v. om staden Tula; nu Tolstoj museum. Jason, stavningsform för Iason. Jaspar [sjaspa'r], Henri ( ), belg. politiker (katolska partiet). Som utrikesminister verksam för skadeståndsfrågans lösning ef ter franska synpunkter konseljpresident tre ggr. Finansmin , 1934 äv. utrikcsmin. juni nov. Jaspis, ogenomskinliga, av järnföreningar starkt färgade, röda, bruna el. gula, täta kvartsvarieteter; användas till prydnadsföremål. Jassy el. I as i [jas}], stad i ö. Rumänien. 109,000 inv. (1945), 70 % judar. Betydande handel med spannmål, salt o. boskap. Univ. Ärkebiskopssäte. Jåszberény [ja'sbärenj], stad i Ungern, ö. om Budapest. 31,000 inv. (1941). Handel med spannmål, hästar o. boskap. Jåtaka, en stor buddhistisk legendsamling från 400-t. f.kr. Jater, folkslag i ö. Iran o. v. Indien. Omkr. 6 mill. Tala indoeurop. språk. Ja'tropha, växtsläkte (fam. Euphorbiaceae), omkr. 160 tropiska arter med skarpt frätande mjölksaft. Ur fröna av J. cur'cas pressas en olja (»oleum infernale») med synnerligen kraftigt avförande verkan. Samma egenskap ha de s. k. purgernötterna, frukter av /. mulwfida. Jatuliska avdelningen, en veckad avdelning av berggrunden i Finland. Anses vara äldre än den jotniska, men yngre än den kaleviska avdelningen. Jaurés [sjåräss'], Jean ( ), Frankrikes främste socialistiske politiker, urspr. docent i filosofi; o. från 1893 led. av deputeradekammaren, där han blev socialistiska gruppens ledare. J. stödde Zola i Dreyfusaffären, medverkade till konkordatets upphävande, motarbetade Marockopolitiken samt strävade efter samförstånd med Tyskland. Omedelbart före krigsutbrottet 1914 mördades J. av en nationalistisk fanatiker överfördes hans stoft till Panthéon i Paris. Java [dja'-], en av Stora Sundaöarna, Indonesiska republ. 132,174 kvkm (med ön Madura o. en del småöar), 42 mill. inv. (1930). Det inre är bergland med många höga toppar, alla vulkaniska, den högsta Semeroe (3,676 m ö. h.) i s.ö. På n. sidan talrika floder av vikt för bevattningen. Tropiskt, jämnt klimat med regntid nov. april. Petroleum o. tenn finnas. Slätterna o. sluttningarna synnerligen fruktbara. Huvudnäring är jordbruk. Stor utförsel av gummi, petroleum, socker, kaffe, te, tobak, kinabark, kopra. papper m. m. Vidsträckta skogar med värdefulla träslag. Handeln bedrives i a!lm. av holländare o. kineser. Befolkningen är övervägande malajisk, egentliga javaneser i mell. o. i ö. J., sundaneser i v. Den förhärskande religionen är islam, som infördes av araberna på 1400-t. Huvudstad: Batavia. J. upptäcktes av portugiserna (1522), som snart började driva handel där men 1596 undanträngdes av holländarna. Ockuperat av japanerna blev J. centrum för den mot holländarna fientliga frihetsrörelse, som aug utropade den indoncsiska republ. De jäva-

9 Javaner nesiska nationalisternas hegemoni är emellertid inte obestridd: juni 1947 förklarade sig sundancserna oberoende. Jfr Indonesien o. Pasocndan. Java'ner el. j a v a n e's e r, befolkningen på mell. o. ö. Java. Tillhöra malajiska rasen. Javasjön, havet mellan Java, Sumatra, Borneo o. Celebes. Ja, vi elsker dette landet, begynnelseorden till norska folksången, diktad av Björnson 1859 o. tonsatt av R. Nordraak. Jaxar'tes, antikens namn på Syr-darja. Jazeri'n el. j a z e r a'n (it. ghiazzerino), pansarskjorta med små, platt o. tätt liggande ringar. Jazz, beteckning från c:a 1915 av oklart ursprung för den dansmusik, som utvecklats ur ragtime o. blues. Tidvis har det improvisatoriska elementet dominerat (hot-jazz, swing). J.B., förkortning för Jordabalken. Jean [sja n s], fr., Johan. Jeanne [åjann], Johanna. Jean [sja n *], hertig av Guise ( ), fransk tronpretendent. Var bosatt i Köpenhamn. Efterlämnade tre döttrar o. sonen Henri, greve av Paris. Jeanne d'aro [sjann dark], kallad Jungfrun av Orleans ( ), fransk nationalhjältinna, bonddotter från Domremy-la- Pucelle i ö. Frankrike. Extatiskt religiös till sin läggning kände sig J. manad av helgonen att befria Frankrike från de inkräktande engelsmännen (Hundraårskriget), lyckades övertyga Karl VII om sin heliga kallelse o. befriade i spetsen för en truppstyrka 1429 Orleans samt förde Karl till Reims, där han kröntes. Tillfångatagen av engelsmännen 1430 anklagades hon för trolldom o. brändes som kätterska i Roueu. J:s framträdande väckte hos fransmännen nationell hänförelse o. hopp om framgång i frihetskampen. Helgonförklarad Jeanneret [sjanrä'], Charles Édoua r d, f. 1887, Schweiz, arkitekt, mest känd under pseudonymen Le Corbusier. Från 1917 verksam i Paris, har han lagt grunden till den moderna radikala arkitekturen o. stadsplaneringen. Betydande skriftställarverksamhet (Vers une architecture, 1923, m. fl.). Sedan 1922 har han samarbetat med sin kusin Pierre Jeanneret, f Jean Paul [sja n «påll'], pseudonym för tyske författaren J. P. Richter. Jebuséer el. j e b u s i't e r, Jerusalems befolkning vid Israels intåg i Kanaan. Jedutu'n, enl. 1 Krön. 25 sångmästare vid gudstjänsten i Jerusalem. Jeep [ds]i'p], eng., benämning på liten, amerikansk militärbil, så konstruerad att den kan framföras såväl på väg som i lättare terräng. Jenaglas Jego'rjevsk, stad i förvaltningsomr. Moskva, RSFSR. 56,000 inv. (1919). Jehol, provins i Mandsjuriet. 2. a mill. inv. (1947). Huvudstad: Cheng-tö. Jehova', oegentlig form för Jahve. Je'hu (omkr f.kr.), konung i Israel. J;s våldsamma framfart mot den av honom störtade dynastien har givit anledning till ordstävet»komma som en Jehu». Jejsk', stad i territoriet Krasnodar, RSFSR, vid Asovska sjön. 45,000 inv. Hamn. Jekaterina, ry., Katarina Jekaterinburg' heter nu Sverdlovsk. Jekaterinodar' heter nu Krasnodar. Jekaterinoslav' heter nu Dnjepropetrovsk. Jelabu'ga, stad i Tatarrepubliken, RSFSR, vid floden Karna. 12,000 inv. Jelets', stad i förvaltningsomr. Voronesj, RSFSR, vid Dons bifl. Sosna. 51,000 inv. (rg39). Jelisave'ta, ry., Elisabet. Jelisavetgrad' heter nu Kirovograd (se d. o.). Jelisavetpol', Gandsja, num. Kirovabad (se d. o.). Jellaeic de Buzim [jeu'atsjitsj de bo'sim], Joseph ( ), greve, kroat, politiker, österrik, general, bidrog som ban över Kroatien m. m. kraftigt till det ungerska upprorets kuvande Jellicoe [d }ell'ikå<>], John Rushwort, viscount J. of S c a p a, earl of J. ( ), eng. amiral, högste befälh. över eng. flottorna under Första världskris första tid. I,edde flottan i sjöslaget i Skagerak 31/ generalguvernör på Nya Zeeland. (Se bild.) Jellinek, Georg ( ), tysk statsrättslärd, prof. i Wien 1883, i Basel i88q. i Heidelberg Bl. arb. Allgemeine Slaatslchre (rgoo). Jell'ing(e), kyrkby på Jylland, Vejle Amt, Danmark, en under forntiden o. början av medeltiden betydande ort. Mellan två högar (7 8 m höga) stå två runstenar från 900-t., resta över kon. Gorm o. drottn. Tyra. Ornamentiken å den större stenen har givit upphov till beteckningen Jellingestilen. Jemappes [ÉJ mapp'], Jefferson [dsjeff' s n], stad i s.v. Belgien, prov. Hainaut. 14,000 inv. Thomas ( ), Stenkolsgruvor, industri. Vid J. segrade För. Stat:s 3:e president fransmännen «/ u 1792 över österrikarna. ( ); utarbetade vid Je'men, konungarike (imamat) i s.v. Arabien. kongressen i Philadelphia 62,000 kvkm, 3.5 mill. inv. Odling av säd, bomull, kaffe m. m. Huvudstad: Såna J. var För. Stat:s oavhängighetsförklaring. En av turkiskt o Genom upphovsmännen till det freden i Taif T934 kom J. i starkt beroende av parti, som sedan kallats det Saudi-Arabien. Invaldes i FN Imamen demokratiska. J. var äv. verksam som arkitekt (Virginiadades febr Kfter strider med upprorsmän Jahia, vilken från 1920 varit J:s härskare, möruniversitet i Charlottesville nen utropades Jahias äldste son Seif el-islam o. hans lantställe Monticello). Ahmed till imam av J. i mars Jefferson City [dsjeff' ö s n n sitfi], huvudstad Je'na, stad i mell. Tyskland, delstaten Timringen, vid fl. Saale. 71,000 inv. (1939). Berömt i Missouri, mell. För. Stat., vid fl. Missouri. 24,000 inv. (1940). univ., grundat Glassliperierna o. den optiska industrien (7-ciss) flyttades 1947 till Ryss Jefta, enl. Dom. n en domare i Israel, som i en strid mot ammoniterna lovade att i händelse av seger offra den första han mötte vid land. Vid J. slog Napoleon preussarna 'VID hemkomsten. Till sin sorg mötte han sin dotter, gav henne två månader att begråta sin bariumoxid, zinkoxid o. borsyra enl. en av Jenaglas, glas framställt med tillsats av bl. a. jungfrudom o. uppfyllde därefter sitt löfte. Schott & C:o i Jena uppfunnen metod. Olika Ett i folksagorna ofta återkommande motiv. jenaglas ha liten utvidgning för värme o. stor

10 Jenisej 789 Jerobeam kemisk motståndskraft o. användas därför till termometrar, laboratoriekärl o. d. Jenakie'vo, Ryko'vo, O r d s 3 o n i k i d's e, stad i Ukraina, s. Ryssland, n.ö. om Stalino. 88,000 inv. ^939). Maskinindustri. Jenisej', flod ; Sibirien, upprinner i n. Mongoliet, genombryter Sajanbergen o. utfaller i N. Ishavet. 4,750 km. Huvudbifl.: Angara o. Nedre Tunguska. Segelbar 2,966 km. Kanalförbindelse med fl. Ob. Jenner [dsjenn' 0 ], E d- ward ( ), eng. läkare, vaccinationens uppfinnare. J. gjorde sitt första försök med inympning av kokoppor Upptäckten väckte i början motsägelser men bröt från 1799 snabbt igenom i hela den civiliserade världen. J. tillerkändes upprepade gånger nationalbelöningar. (Se bild.) Jens Anderson Bel'denak, d. 1537, dansk biskop, Kristian II:s gunstling, medverkade vid Sthlins blodbad o. blev som lön härför biskop i Strängnäs; miste ämbetet vid befrielsekriget. Namnet Beldenak hänsyftar på J:s skallighet. Jenseits von Gut und Böse [je'nsajts fann go't ont bö'se], ty.,»bortom gott o. ont», titel på ett arbete av Nietzsche. Jensen, Christian A 1 b r e c h t ( ), dansk porträttmålare med träffande karakteriscringsförmåga. hru Birgitte Hohlenberg (1S26), se bild. Jensen, Adolf ( ). tysk tonsättare, skrev sånger, körverk, pianostycken m. m. i Schumanns stil. Jensen, Gustav ( ), norsk teolog, framstående predikant. Stiftsprost i Kristiania Bl. skr.: Indledning i Prceststjenesten (1888). Jensen, Alfred ( ), skriftställare, slavist, känd för ett flertal övers, av slavisk litteratur samt litteratur- o. kulturhist. arb. (Rysk kulturhistoria, 3 bd, 1908). Jensen, Georg ( ), dansk silversmed, vars arb. vunnit världsrykte. 1. Jensen, Johannes V. (Vilhelm), f. 1873, dansk författare, en av det moderna Danmarks främsta. Hans mångsidiga alstring kännetecknas av frisk fantasi och skarp iakttagelse. Ivrig darwinist. Bl. arb. novellsaml. Himmerlandshistorier (3 dir, ), romanerna Kongens Fald (3 dir, ), Den länge Rejse (6 bd, ; 2 bd i sv. övers. 1944), en skildring av nordborna fram till Columbus' upptäckt av Amerika, berättelsesaml. Myter (6 bd, ), essäer (Mindets Tavle, 1941), Vot Oprinddse (1942), en serie visioner från jordens ungdomstid, samt dikter, vilka räknas till de yppersta i dansk litteratur. Till 70-årsdagcn 1943 utgav I,. Nedergaard en biografi över J. Nobelpristagare Jensen, T h i t, f. 1876, syster till J. V. }., dansk författarinna, ivrig förkämpe för kvinnosaken. Bl. romaner Gerd (1918; sv. övers. 1921) o. en serie historiska romaner fr talet: Valdemar Atterdag (2 dir, 1940; sv. övers. 1941), Drotten (1943; sv. övers. s. å.), Rigets Arving (1946; sv. övers. s. å.). Jensen, Ludvig Irgcns, f. 1894, norsk tonsättare, har komponerat orkesterverk (Passacaglia), sånger o. körverk i nationellt färgad, polyfon stil. Jenson [s)a n sså n s], Nicolas (omkr ), fransk boktryckare, verksam i Venedig, skaparen av antikvastilen. Jen'ufa [-ofa], opera av I,. Janåcek (se denne). Jeppe på berget (da. Jeppe paa Bjerget), lustspel av L. Holberg, uppf. i Sthlm i:a ggn Jeppesen, K n u d, f. 1892, dansk musikforskare, har utgivit verk om Palestrinastilen in. m. samt tonsatt kyrkliga verk, främst Te Deum Danicum. Jeppsson, O 1 a ( ), politiker (frisinnad), från Mörrum i Blekinge; invaldes i AK 1917, i:e vice talman från Kommunikationsmin Landshövd. i Gotl Jeremi'a, profet i GT, framträdde omkr. 625 f.kr. o. förkunnade bl. a. Juda rikes fall (586 f.kr.). Utom Jeretnias bok tillskrivas honom i Bibeln Jeremias klagovisor. Jeremia'd, klagovisa (efter Jeremias klagovisor). Jeremias i Tröstlösa, författarnamn för Levi Rickson. Jerez de la Fronte'ra [ehereb'], stad i s. Spanien (Andalusien), prov. Cädiz. 93,000 inv. (1946). Tillv. o. utförsel av vin (sherry). Jer'ichau [-kå ], Jens Adolf ( ), dansk bildhuggare. Hans huvudarbete. Panterjägaren (1846, Glyptoteket, Köpenhamn), visar en stark naturkänsla. Hans hustru, Elisabeth Baumann-J. ( ), var känd som porträtt- o. genremålarinna. Je'riko, nuv. byn E r i h a, urgammal stad 0. fästning i Palestina, nära Jordans utlopp. Jerikoros, ett namn, givet åt 2 olika örter: Odontosper'mum pygmae'um(fam. Compositae), utbredd från Sahara till Iran, samt Anasta'- tica hierocun'tica (fam. Crucijerae), som tillhör ö. Medelhavsområdet. Jernberg, August ( ), målare, den främste färgkonstnären bland de sv. diisseldorfsmålarna. Genremålningar (Konstnärens hustru i ateljén, se bild) samt främst stilleben o. några sällsynt friskt uppfattade landskap. Jemdahl, Aron ( ), bildhuggare. Motiv särsk. från de kroppsarbetande klassernas liv: Det lider mot skymning, 1903, i sandsten (Östermalms folkskola, Sthlm). Jemdorff, August ( ), dansk målare. Karaktärsfulla porträtt o. goda sagoteckningar. Jernkontoret, en 1747 grundad, av sv. järnbruk ägd institution i Sthlm, som beviljar lån till delägarna. Står under överinseende av Brukssocieteten, lämnar ekonomiskt stöd åt järnbruken samt åt bergs- o. kolarundervisningen, varjämte en till J. direkt ansluten forskningsverksamhet bedrlvcs sed De anslutna bruken inbetala till J. en viss avgift, den s. k. jerukontorsdalern. Sed utger J. tidskr. Jernkontorets annaler. Nu gällande reglemente av 20 /j Jero'beam, konungar i Israel. Jerobeam 1, konung omkr f.kr., omtalas i 1 Kon. n 14. Jerobeam II, konung

11 Jerome 790 Jeunesse dorée omkr f.kr., omtalas i 2 Kon. 14 som en kraftfull o. duglig härskare. På hans tid uppträdde profeterna Anios o. Hosea. Jerome Ldsjcrr' ö m], Jerome Klapka ( ), eng. författare, vann stor framgång med en rad humoristiska vardagsberättelser (Idle thoughts 0/ an idle fellow, 1889; En dagdrivares funderingar, 1890, 2'hr et men in a boat, 1889; Tre mån i en båt, 1890, m. fl.). Jerring, Sven, f. 8 / la 1895, journalist, sed i AB. Radiotjänst som hallåman o. reporter; som»farbror Sven» ledare av barnprogram. Jerrold [dsjerr' ld], Douglas William ( ), eng. författare, skrev komedier o. satiriska prosaarb. (Mrs CaudWs curtain lectures; Fru Svenssons sparlakansläxor, 3:e uppl. 1883). Jersey [dsjo'si], den största av Normandiska öarna. 116 kvkm, 50,000 inv. (1940), mest fransmän. Berömd för sin kreatursras (jerseyboskap). Huvudstad: S:t Helier. Besatt av tyska trupper Jersey-boskap, en urspr. från ön Jersey härstammande smutsigt gul, rödgul el. gråaktig kreatursras, bekant för sin utomordentliga mjölk. Förekommer äv. i Sverige. Jersey City [dsjosi sitfi], stad i New Jersey, n.ö. För. Stat., vid fl. Hudson, mitt emot New York, med vilket det har tunnelförbindelse. 301,000 inv. (1940). Betydande industri o. handel. Jerubbaal [-ba'l], annat namn på Gideon. Jeru'salem, huvudstad i Palestina, vid foten av Oljeberget, mellan Kidrons o. Hinnoms dalar. 157,000 inv., därav 97,000 judar (1945). På den stora tempelplatsen ligger nuv. Klippmoskén (oriktigt benämnd Omars moské, se bild) från omkr. 700, sannolikt på samma plats som brännofferaltarct i både Salomos o. Hcrodes' tempel. Invid platsen ligger moskén Djami al- Aksa, en 7-skcppig basilika, trol. urspr. en kristen kyrka. Den av Konstantin byggda Heliga gravans kyrka förstördes av araberna men har återuppförts. Ett judiskt univ. (invigt r925), vilket 1946 hade 850 studenter o. 160 lärare, samt ett katolskt univ.; arkcol. institution. Hist. J. omtalas redan före Josuas erövring; intogs först av David, som gjorde J. till israeliternas huvudstad o. inledde en storartad byggnadsverksamhet, som nådde sin höjdpunkt under konung Salomo. 586 f.kr. förstördes J. av Nebukadnessar men återuppbyggdes efter babyl. fångenskapen. 70 e.kr. ödelades staden av romarna under Titus men återställdes på 130-t. som rom. koloni, Ac'lia CapitoWna, med förbud för judarna att beträda staden. Efter växlande invasioner av perser, greker o. olika muhammedanska dynastier erövrades J. (»den heliga staden») av korsfarare 1099 o. gjordes till huvudstad i konungariket Jerusalem med Gottfrid av Bouillon (d. noo) som förste härskare, efter- Ord, som saknas på J, f trädd av brodern Balduin I, som antog konungatiteln. Staden J, erövrades n87 av egypt. sultanen Saladin, o föll Akka, konungarikets sista stödjepunkt (titeln»konung av J.» bars senare av olika kristna härskare, sist, till 1918, av kejsar Karl av Österrike). Turkiskt från erövrades J. av engelsmännen 1917 o. var säte för den eng. mandatregeringen. Maj 1948 utkämpades förbittrade strider i J. mellan arabiska o. judiska trupper. Jerusalems skomakare, benämning på Ahasverus, den vandrande juden. Jfr Ahasverus 2. Jesaja, GT:s främste profet, verksam omkr f.kr. J. manade sina landsmän att inför alla faror orubbligt lita på Jahve o. förutsade den assyriske konungen Sanneribs nederlag (Jesajas bok, kap. 37: 36, 37). Bland T:s messianska profetior märkes julepisteln (kap. 9: 2 7). Senare delen av J:s bok (kap ) är skriven långt efter J:s död. Jesd, stad i n. Iran. 55,000 inv. (1942). Stapelort för indiska handeln. Jesenin, Sergej Aleksandrovitj ( ), rysk författare, betraktade sig själv som»den siste bypoeten». Anslöt sig till bolsjevismen men lyckades ej anpassa sig efter dess idéer. Var en tid g. m. Isadora Duncan. Jes'persen, O t to ( ), dansk språkforskare, prof. i eng. språket o. litteraturen i Köpenhamn J. var en av nutidens allra främsta språkforskare. Bl. hans talrika arb. Lehrbuch der PhoneHIt (1904) o. A modem English gr ammar (6 bd, ). Uppfann hjälpspråket n o v i a 1. Jesse rot och stam, ord ur Sv. psalmb. 5i: * hänsyftände på profetian i Jes. n: 1 o. 10, där Davids fader I s a i från Betlehem omtalas såsom den stam, varifrån ett nytt skott (Messias) skall skjuta upp. Även allegoriskt motiv i den medeltida kyrkokonsten. Jesui'tdramer, beteckning för skådespel, vanl. med motiv från kyrkans äldre historia, som särsk. på o t. skrevos för o. årligen uppf. av jesuitgymnasiernas lärjungar. Jesui'tisk, som en jesuit; ränkfull; skenhelig. Jesuitorden el. Jesu sällskap, eu av Ignatius I,oyola stiftad o. av påven Paul III 1540 stadfäst orden, som framför allt trädde i motreformationens tjänst. Genom bikt o. undervisning verkade jesuiterna för kätteriets utrotande o. den katolska trons utbredning. Ordensmedlemmarna delades i lärjungar, medhjälpare o. mästare (projessi). De sistnämnda valde ordensgeneralen. Orden upplöstes 1773 men återupprättades redan 1814, varefter den arbetat för påvekyrkan. Jesuitstil, missvisande benämning på barocken, särsk. sådan den utformades i jesuitordens kyrkor. Jesus Syrak el. S i r a k (egentl. Jesus, Syraks son), författare till den apokryfiska boken Jesus Syraks bok (200-t. f.kr.) i G T, en samling tänkespråk o. levnadsregler. Jet, eng. benämning för gagat. Jeton el. jetong [sjetång'] (av fr. jeter, kasta), spelmark; belöningspenning. Jeton de présence [s} ö tå n *' d presa n «s'], medaljliknande penning, som av en del samfund (bl. a. Sv. akad. o. Vet.akad.) utdelas till de i ett sammanträde deltagande medlemmarna. Jet propulsion, eng., rcaktionsmotor. Jfr Rcaktionsdrift. Jeumont [sjömå"»'], stad i n. Frankrike, dep. Nord, nära gränsen till Belgien, vid fl. Sambre. 6,600 inv. Järnindustri, marmorbrott. Jeune premier [sjönn pr ö mje'], fem. jeune p r e m i é r e [pr a mjä'r], fr., förste älskare resp. första älskarinna vid teatersällskap. Jeunesse dorée [sjönäss' dåre'], fr.,»gyllene ungdom»; urspr. namn på de levnadsglada kretorde sökas på Y el. Dj.

12 Jeurling 791 Jodförgiftning sar, som blevo tongivande i Paris efter Robespierres fall 1794; num. benämning på förmögen o. lättsinnig ungdom. Jeurling [jö'r-], Anders ( ), tidningsman. Grundade (1889) o. redigerade till sin död Stockholms-Tidningen. Stiftade Solbacka läroverk (vid Stjärnhov, Sörml.). Jeux floraux [sjö flårå'j, fr.,»blomsterlekar», pristävling i lyrik, som sed årl. hållas i Toulouse inför ett litterärt sällskap, Académie des jeux floraux. Jevons [dsjevv' ö ns], Stanley ( ), eng. nationalekonom o. filosof, en av skaparna av gränsnytteteorien o. av den matematiska skolan inom nationalekonomien (Theory of political economy, 1871). Jevpato'rija, stad i förvaltningsområdet Krim, RSFSR, på Krims v. kust. 28,000 inv. Badort. Jez [jesj], T o m a s z Teodor, författarnamn för Zygmunt Milkowski ( ), polsk författare. Ivrig förkämpe för demokratien o. folkens frihet deltog M. i ungerska upproret 1848 o. i polska 1863; död i Amerika. J:s frihetsidéer avspeglades i hans skrifter. Memoarer utgivna (3 bd). Jhan si. stad i Förenade provinserna, n. Indien. 103,000 inv. (19 i). Järnvägs- o. militärstation. Jidd'isoh (av yiddish, en amerik. förvrängning av ty. judisch), dets. som judetyska. Jig [dsjigg], gammal engelsk dans. Jigg, styrningsanordning vid borrning o. brotchning vid massfabrikation o. noggrann bearbetning. Fastspännes vid arbctsstycket (men i motsats mot fixtur ej vid arbetsbordet) o. fixerar defas läge i förhållande till verktyget, som införes genom styrningshål i jiggen. Denna kan av. vara utförd som rnätverkfyg el. som kombination för både bearbetning o. mätning. Jiggermast, aktersta masten på 4- o. 5- mastade segelfartyg. Jih'lava, tjeck, namnet på staden Iglau. Jiménez de Cisneros el. X i m e n e s [chime'neb de bisne'rås], Francisco ( ). spansk kardinal o. statsman, sökte med våld omvända de spanska morerna o. genomförde stränga reformer i sitt lands kyrka. Jingo, egentl. by J i n g o [baj dsjing'gå],»vid Gud», eng. slanguttryck, som under ryskeng. konflikten kom att beteckna krigsivrare o. sedan mera allmänt fått denna betydelse. J i n g o i s m', överdriven patriotism. Jingopress, chauvinistisk tidningspress. Jinnah rdsjinn'ö], Muhammed Al i, f. 1876, indisk advokat o. politiker, grundade 1906 den muhammedanska frihetsrörelsen All India-Moslem I.eague. J:s politiska grundtanke upprättandet av en självständig muhammedansk stat förverkligagades genom Indiens delning aug. 1947, varvid J. blev generalguvernör över Pakistan o. samtidigt president i dess konstituerande församl. Jfr Pakistan. Jiråsek [jirr'-], A 1 o i s ( ), tjeck, författare, romaner o. skådespel med motiv ur tjeck. hist. Jisree'1 el. Jisreelslätten, stor, fruktbar slätt i Palestina, mellan Samarien o. Galiléen, omtalad i Bibeln. Jitterbug [dsjitt' bagg], akrobatiskt betonad pardans, som i Sverige kom på modet Jiu-jit'su, japansk brottningsmetod, avsedd till självförsvar mot kroppsligt överlägsna el. beväpnade motståndare. Går ut på att genom slag på vissa ömtåliga kroppsdelar, hastigt grepp om motståndarens armar, ben el. hals försätta honom i ett tvångsläge, som gör honom maktlös. Systemet omfattar omkr. 500 olika grepp, slag o. parader. J. infördes i Sverige J. K., förkortning för justitiekanslem. J. O., förkortning för justitieombudsmannen. Jo'ab, konung Davids systerson o. fältherre (2 Sam. 2 ff,); besegrade o. dödade den upproriske Absalom. Jo'achim, Joseph ( ), ungersk violinist, 1868 förest, för konservatoriet i Berlin. Jo'aohimsthal, tjeck. Jåchymov, stad i n.v. Böhmen, Tjeckoslovakien. 7,000 inv. Gammal gruvstad (silver, radium, uran). Radiumlaboratorium o. -kuranstalt. I J. slogs sed joachimsthalern, ursprunget till den tyska thalern, den nord. dalern o. den amerik. dollarn. Joakim av Flo'ris, it. Gioacchino da Fiore (omkr ), ital. munk, förkunnade med profetisk kraft en ny tidsålders genombrott, då»det eviga evangeliet» (Upp. r4: 6) skulle uppenbara Bibelns fördolda andemening. Joäo Pessöa, till 1930 Parahyba, huvudstad i staten Parahyba, n.ö. Brasilien, vid fl. Parahyba, nära havet. 118,000 inv. (1940). Kat. ärkebiskop. Exporthandel. Anlagd Jo'as, judiska konungar. I. En son till Ahasja, var konung över Juda rike omkr f.kr. 2. En son till Joahas, var konung i Israels rike omkr f.kr.; erövrade landet ö. om Jordan från syrerna. Job, huvudpersonen i Jobs bok (i GT), en poetisk lärodikt om lidandets problem. Jobb (eng. job), arbete, urspr. endast tillfälligt arbete. Jobba, arbeta; spekulera o. göra oskäliga vinster. Jobspost, sorgebud, olycksbud. Jfr Jobaf Jochnick [jåkk'-], Adolf ( ), ämbets- o. försäkringsman, generaldirektör o. chef för Pensionsstyrelsen o. som sådan organisatör av folkpensioneringen. J. stiftade 1899 Sv. livförsäkringsanstalten Trygg o Återförsäkrings AB. Atlas. Riksbanksfullmäktiges ordf Jockey [dsjåkk'i], eng., försv. j o c k e j [jåkej'], professionell kapplöpningsryttare i motsats till jjentlemannaryttare. Jod [jådd] (av grek. io'des, violett), mörkgrått, med klor närbesläktat 1-, 3-, 5- o. 7-värt grundämne. Kem. tecken /, atomvikt , atornn:r 53, spec. vikt 4.93, sraältp , kokp Förflyktigas vid kokning till en violett, tung gas. Jod är så gott som olöslig i vatten men lättlöslig i alkohol, kloroform o. andra organiska lösningsmedel. I vatten försatt med jodkaliuni löses den, liksom i alkohol, med mörkbrun färg. Färgar i mycket små mängder stärkelse blå samt äggviteämnen o. huden gula. Förekommer i havsalger, i små mängder i sköldkörteln (jfr Tyroxin) samt i moderlutarna från chilcsalpeterfabrikationen. Jods förening med väte, i o d v ä t c, HJ, är en färglös gas, som i vattenlösning reagerar som en syra, j o d- vätesyra. Med metalier ger den salter, jod i'd er. Kaliumjodid el. jodkali u m, KJ, är ett viktigt, i den kemiska analysen o. medicinen mycket använt salt. Joddia (ty. jodeln), ett bland alpbor vanligt sångsätt utan ord med hastig övergång från brösttoner till falsett. de Jodelie [d sjådäll'], Étienne ( ), fransk författare, medlem av den s. k. Plejaden. J. var den förste, som på franska skrev skådespel efter antika mönster. Jodförgiftning el. j o d i s m', genom oförsiktigt bruk av jodpreparat uppkommen förgiftning. Symtomen: snuva, hosta, ökat tårflöde o. heshet samt ofta hudutslag. Hos en del individer, sannolikt på grund av konstitutionella anlag, uppträder mag- o. tarmrubbningar, svettningar, nervös oro med hjärtklappning, Ord, som saknas på J, 1 torde sökas på Y el. Dj

13 Jodhpur 792 Johan eventuellt en del ögonsymtom o. sköldkörtelförstoring, således en bild som vid den Basedowska sjukdomen. Jodhpur [dsjåddpo' 0 ]. 1. J. el. M a r w a r, furstestat i Rajputana, n.v. Indien. 90,814 kvkin, 2.5 niill. inv. {1941). Huvudnäring: jordbruk (majs o. bomull). Styres av en makaraja. 2. Huvudstad i J ,000 inv. (1941). Betyd, handel. Ståtligt furstepalats. Jodl, Friedrich ( ), österrik, filosof, prof. i Wien 1896; en av huvudrepresentanterna för den tyska nykantianismen. Bl. arb. Geschichte der Etkik in der neueren Philosophie (2 bd, ). Jodl, Alfred (1890 rg46), tysk generalöverste 1944, Hitlers rådgivare o. chef för hans personliga militärstab, generalstabschef (efter Zcitzlcr) 1944, avgick juli s. å. Dömd som krigsförbrytare o. avrättad oict. "946. Jodoform', CHJ 3, gult pulver med stark lukt; har tidigare använts som ströpulver i sår. Bildas då jod får inverka på en alkalisk lösning av etylalkohol el. aceton, vilket användes för att påvisa dessa ämnen (jodoformprovet). Jodometri', metoder att bestämma en rad olika ämnen genom titrcring (se d. o.) med jodlösning el. med tiosulfat, sedan jod först frigjorts. Som indikator användes stärkelse. Jodsprit, en 5 %-ig lösning av jod i koncentrerad sprit, användes till tvättning o. desinfektion av hudytor före operationer. Jodtal, den viktsmängd jod, som kan kemiskt bindas av 100 g fett. Utgör ett mått på halten av omättade fettsyror o. användes vid undersökning av fett. Jodtinktu'r,»stark jodsprit», en 10 %-ig lösning av jod i koncentrerad sprit. Användes ungefär som jodsprit. Joel, profet i GT (omkr. 500 f.kr.), förkunnade bl. a. Guds dom över hedningarna. Joensuu [jå'enso], stad i s.ö. Finland, Kuopio 1., vid Pielisälven. 6,400 inv. (1942)- Grundades Joffe, Adolf Abramovitj { ), sovjetrysk diplomat, jude, deltog i 1905 o års revolutionära rörelser o. verkade sedan som fredsunderhandlare (i Brest- Litovsk 1918 o. senare med Polen, Estland, Litauen, Lettland o. Japan) samt som ambassadör i Berlin (utvisad), Peking, Wien, Tokio o. Genua. Trotskijanhängare. Begick självmord. Joffre [sjåffr], Joseph ( ). fransk marskalk, 1911 generalstabschef o. vice president i högsta krigsrådet. Efter de franska motgångarna vid Första världskris början lyckades J. vid Marne hejda den tyska offensiven men blev efter motgångarna r9r6 avlägsnad från befälet o. använd som»teknisk rådgivare». Marskalk av Frank under större delen av sin regering, stödd av adeln, i rätt skarp motsättning till Karl. Lärd o. teologiskt intresserad sökte J. medla mellan protestanterna o. Rom o. i Sverige införa en praktfullare, mera katolskt färgad gudstjänst (»röda boken») samt lät uppfostra sin son Sigismund i katolska läran för att åt honom förvärva Polens krona. J. igångsatte flera byggnadsföretag, bl. a. Vadstena slott, vilkas stora kostnader försämrade statsfinanserna. Av sin faders egenskaper hade J. ärvt misstänksamheten o. det häftiga lynnet men saknade dennes verklighetssinne o. sunda försiktighet. Johan ( ), svensk prins, hertig av Östergötland, Johan III:s yngste son. J. var efter Sigismunds o. hans söners avsättning närmast i arvsföljd till Sveriges krona men avsade sig till förmån för Karl IX Härförare under Kalmarkriget. Johan utan land, eng. John Lackland ( ), konung av England 1199, broder o. efterträdare till Rikard Lejonhjärta, fick sitt tillnamn därav att han som prins ej haft något län. En tvist med Innocentius III ledde till att J erkände påven som sin länsherre. Efter en stormannaresning tvangs J. äv. att underteckna det ryktbara frihetsbrevet Magna charta Då J. med påvens tillstånd bröt denna försäkran, utbröt uppror, under vilket J. avled. Beryktad för grymhet o. trolöshet. Johan liden gode (fr. Jeanlebon) ( ), konung av Frankrike 1350 efter fadern Filip VI, ridderlig o. slösaktig. Engelsmännens fånge 1356 frigavs J men återvände till England, då Frankrike ej kunde betala fastställd lösen. Johan (po. J a n), polska konungar. J o h a n II K a- Simir ( ), konung 1648, son av Sigismund II av Sverige o. Polen. Den siste manlige Vasaättlingen. J. tvangs genom freden i Oliva 1660 att avstå från sin ättegrens anspråk på Sveriges tron o. avsade sig polska kronan under trycket av adelns missnöje (Se bild.) Sobieski ( ), vann en lysande seger över turkarna vid Chocim 1673, valdes efter Mikael Wisniowieckis död till konung 1674 o. drevs av den turk. faran över till kejsaren, varefter han undsatte Wien (1683) o. firades som kris rike Medl. av Fr. akad Posthuma memoarer (1932 ff.). tenhetens räddare. I det inre försvagades rikets kraft genom oupphörliga partistrider. (Se bild.) Jo'fur (isl. Jöfurr, egentl. vildgalt; furste, hjälte), mansnamn i svenska runinskrifter. I sv talsdiktning namn på Jupiter. Johan (port. J o ä o), portugisiska konungar. Johan, svenska konungar. Johan I Sverker sson (omkr ), konung 1216, son av Peter I, fördrev dennes familj o. besteg Johan I den store ( ), oäkta son av Sverker (II) Karlsson. J. lät företaga tronen Fader till Henrik Sjöfararen. ett korståg till Estland (1220). J o h a n III Johan IV ( ), konung 1640 vid landets av honom ledda frigörelse från Spanien; ( J ), son av Gustav Vasa o. Margareta Leijonhufvud. Som prins råkade J. i strid med grundläggare av dynastien Braganca. Erik XIV, bl. a. på grund av sitt giftermål Johan (ty. J o h a n n), kurfurstar 0. konungar med Katarina Jagiellonica, ledde jämte brodern, hertig Karl, upproret mot Erik o. blev tige ( )1 kurfurste 1525 efter bro av Sachsen. Johan den ståndak efter denne konung (1568), dock mot avsevärda dern Fredrik den vise. Varm främjare av medgivanden åt hertig Karl o. adeln. Han stod reformationen. Johan Fredrik den

14 Johan Johannesört ädelmodige ( ). den förres son o. efterträdare, kurfurste J:s tvist med sin syssling hertig Moritz ledde till dennes förbund med kejsaren i Schmalkaldiska kriget, vari J. blev slagen o. fången (i547)- Han måste till Moritz avstå större delen av sitt land jämte kurfurstevärdigheten o. frigavs först (Se bild.) Johan Georg ( ), kurfurste 1611, sökte i Trettioåriga kriget föra en självst. politik men ingick 1631, pressad av Gustav Adolf, förbund med denne. Då krigslyckan efter Gustav Adolfs död vände sig, slöt J. fred med kejsaren i Prag 1635 o. förbund mot Sverige, vars härar nu besegrade honom o. härjade hans land. Johan ( ), konung J- sökte att i järnbredd med Österrike o. Preussen samla ett»tredje Tyskland» men misslyckades; slöt sig i kriget 1866 till Österrike o. måste i freden ingå i Nordtyska förbundet. Johan (ty. J o h a n n), ärkehertigar av Österrike. Johan ( ), son av kejsar I,eopold II, var under upproret i Wien 1848 den flyktade kejsar Ferdinand I:s ställföreträdare. Av tyska nationalförsamlingen s. å. vald till riksföreståndare svek J. genom sin hänsyn till Habsburgs intressen de förhoppningar om Tysklands enande, som fästs vid honom. Johan ( ), son av storhertig Leopold II av Toscana, stod ständigt i opposition mot den rådande regimen, avsade sig 1881 sina värdigheter och kallade sig sedan Johan Orth. Omkom genom skeppsbrott. Johan av Leyden, egentl. Johan B ockhold ( ), tysk skräddare, utropades 1534 av vederdöparna i Miinster till»nya Israels» konung o. förde ett skräckregemente med avrättningar o. utsvävningar, tills staden blev stormad o. J. avlivad. (Se bild.) Johan av Ne'pomuk, den helige Nepomuk, Böhmens skyddshelgon, enl. legenden präst i Prag o. biktfader åt konung Wenzel IV:s gemål; dödad för sin vägran att förråda hennes bikt (trol. 1393). Hans kult främjades av jesuiterna i avsikt att utplåna minnet av Jan Hus. Johan av Salisbury [så'lsbri] (omkr ), eng. filosof o. historiker, uppträdde bl. a. mot skolastiken. Johan Kasimir ( ), pfalzgreve vid Rhen. G. m. Gustav II Adolfs halvsyster Katarina bosatte sig J i Sverige o. anförtroddes i konungens frånvaro ledningen av finansärendena o. försvaret. Hans motsättning till Axel Oxenstierna kom honom att efter Gustav Adolfs död i stort sett draga sig tillbaka från styrelsen. J. var bosatt på Stegeborg. Fader till Karl X Gustav. Johanna den vansinniga ( ). drottning av Kastilien o. Aragonien 1504, dotter av Ferdinand o. Isabella, g. m. Maximilian I:s son Filip den sköne o. moder till kejsarna Karl V o. Ferdinand I. Johannelund, Evangeliska Fosterlandsstiftelsens missionsskola i Bromma förs., Sthlm. Johannes, Sebedeus' son, en av Jesu apostlar, broder till Jakob d. ä. J. tillhörde den förtroliga lärjungakretsen (Joh. 13: 23 m. fl.); omtalas sedan av Paulus som en av den första kristna församlingens stödjepelare. Johannes, namn på 22 påvar (den siste kallade sig J. XXIII, emedan den so:e i ordningen oriktigt kallat sig J. XXI). J o- hannes VIII, påve , utvidgade påvedömets maktställning o. gjorde kejsarkröningen till en påvlig rättighet. Johannes XII, påve vid 18 års ålder ( ), ryktbar för sin sedeslöshet, avsattes av kejsar Otto I (963) men lyckades återtaga påvestolen. Johannes XV, påve , verkställde den första påvliga helgonförklaringen (993)- Johannes XXII, påve (i Avignon), känd för sin kamp mot Ludvig bayraren, som han vägrade kröna till kejsare. Johannes, östromerska kejsare. Johannes I Tzimiskes (omkr ). J:s rättrådiga, segerrika regering var en rikets blomstringstid. Johannes VIII P a 1 a i o 1 o- gos ( ), kejsare sökte förgäves ena grek. o. rom. kyrkan för att få hjälp mot turkarna, vilka vid J:s död erövrat nästan hela riket utom Konstantinopel. Johannesbergs församling, Göteborg. 27,464 inv. (1947). Johannes' brev, 3 av de s. k. katolska breven i NT (omkr. 100 e.kr.), varna mot irrlärare o. inskärpa kärleksbudet. Tillskrives en presbyter Johannes. Johannesbrödsträd, art av trädsläktet Ceratonia. Johannesburg, stad i Transvaal, Sydafrik. unionen, i guldgruvedistriktet Witwatersrand. 324,000 européer (1946). Medelpunkt för Sydafrikas rikaste guldfält. Univ., 2,800 stud. (1944). Svensk församling. Flygplats Palmifontain. Johannes döparen,»den siste profeten», framträdde som botpredikant i Juda öken O. betraktades som förelöpare till Messias. J. döpte Jesus (Matt. 3: *5) - bekräftade hans Sändning som Messias. Dödades av Herodes Antipas. Johannes' evangelium, det yngsta evangeliet i NT, enl. en gammal tradition skrivet av aposteln Johannes omkr. 100 e. Kr. Evangeliet intar en avgjord särställning, hävdar Jesus som det människovordna Ordet (logos) o. låter honom själv, framför allt i sitt avskedstal till lärjungarna o. i sin»översteprästerliga förbön» (kap. 17), betyga sin enhet med Fadern. Jesu verksamhet i Galiléen förbigås nästan fullständigt, huvudvikten lägges vid hans besök i Jerusalem, vid utsagor o. händelser, som bekräfta hans Messiasskap. Johannes* församling. 1. Församling i Sthlm. 20,051 inv. (1947). 2. Församling i Malmö. 20,246 inv. (1947). 3. Församling i Norrköping. 7,191 inv. (1947). Johanneshov, stadsdel i s. Stockholm, ingår i Enskede församling. 12,587 inv. (1947). Johannes Magnus el. Magni ( ), broder till Olaus Magnus, Sveriges siste kat. ärkebiskop (1523); kom i en svår ställning under konflikten mellan påvens o. kungadömets intressen o. lämnade Sverige Skrev i landsflykten bl. a. en berömd svensk kungakrönika, Historia de omnibus Gothorum Sueonumque regibus (tryckt 1553), färgad av en starkt nationalistisk anda o. rik på fantastiska uppgifter, vilken övat stort inflytande på äldre sv. historieskrivning. Johannes Matthi'ae Go'thus, adlad Olliequist ( ), drottning Kristinas lärare, biskop i Strängnäs Väckte ovilja hos prästerskapet genom sin strävan att sammanföra lutheraner o. reformerta o. nödgades avgå Johannes Uppenbarelse, NT:s enda profetiska bok (från omkr. 100 e.kr.), skildrar i syner Guds rikes strider o. slutliga seger. Johannesört, arter av växtsläktet Hypericum.

15 Johannisborg 794 John Bull Johannisborg, ett med vackra renässansformer prytt porttorn strax norr om Norrköping, den enda återstående resten av ett slott, som uppfördes av hertig Johan av Östergötland o. brändes av ryssarna Restaurerat Johannishus, Blekinge största gods, fideikommiss inom ätten Wachtmeister. Huvudbyggnaden uppf av C. F. Adelcrautz. Johanniterorden, den första andliga riddarorden, uppstod under första korståget ur en åt Johannes döparen helgad barmhärtighetsstiftelse i Jerusalem o. spelade en betyd, roll i kampen med islam. J. ägde under senare medeltid kloster o. sjukhus över hela Europa. Sedan Napoleon 1798 erövrat J:s sista huvudkvarter, Malta, äger orden intet område men anses alltjämt suverän. Äv. en protestantisk gren finnes. Återupplivades i Sverige Johannsen, Wilhelm Ludvig ( ), dansk botanist, prof. i Köpenhamn 1903, framstående ärftlighetsforskare o. växtfysiolog. Johan'sen, V i g g o ( ). dansk målare. Landskap, porträtt o. framför allt genreartade interiörer med utpräglat dansk, intim stämning, vanligen i dämpad ton. Johan'sen, S v e n d, f. 1890, dansk målare av expressionistisk läggning. Äv. teaterdekoratör o. bokillustratör. Johanson-Thor-, Emil, f. 80 / , grafiker o. målare, förest, för Konstakademiens etsningsskola sed Prof:s namn Johansson, Lars (Lasse), kallad L u c i- dor ( ), skald, en av stormaktstidens originellaste begåvningar. Utom en ansenlig samling bröllops- och gravkväden skrev J. ett antal kärleks- o. dryckesvisor, som i åskådlig livfullhet förebåda Bellman. En del av hans lyriska alstring utgavs 1689 under titeln Helicans blomster. Äv. psalmförfattare. J. omkom under ett källargräl. Johansson, Johan ( ), publicist. Som ledare för tidningen Argus gjorde han denna till oppositionens huvudorgan under 1820-t. o. blev därigenom en av den sv. polit. pressens grundläggare. Johansson, Christian ( ), svensk balettmästare vid kejserliga balettskolan i S:t Petersburg. En av den ryska danskonstens grundläggare. Johansson, Martin ( ), biskop i Härnösand 1888, genomdrev stiftets delning 1903, då Luleå stift tillkom. Utgav som professor i Uppsala Teologisk tidskri/t. Johansson, Gustaf ( ), finl. präst, ärkebiskop i Finland från 1899, framstående teolog o. kyrkopolitiker i konservativ anda. Johansson, Aron ( ), arkitekt. Har bl. a. utfört Riksdags- o. Riksbankshusen ( ) o. Danviks hem ( ). Johansson, K a r 1 Ferdinand ( ), språkforskare, prof. i sanskrit med jämf. indoeurop. språkforskning i Uppsala Bl. arb. Indiska sagor (1907) o. Ur Indiens heliga skrifter (1908). Johansson, Jöns ( ), läkare, prof. i fysiologi vid Karolinska institutet Socialmedicinskt verksam. Pionjär för den reglementerade prostitutionens avskaffande. Johansson, Carl Edvard ( ), uppfinnare o. ' industriman. Uppfann normalmåttsatscr av ytterst noggrant slipade stålstycken, varigenom kontroll av precisionstillverkningar i industriell skala drivits till förut oanad höjd grundades härför A B. C. E. Johansson, Eskilstuna (aktiekap. 3 mill kr. 1948) verksam vid Fords verkstäder i För. Stat. Erhöll IVA:s stora guldmedalj efter sin död. Johansson (ikälkebo), Johan ( ), hemmansägare, politiker, led. av AK samt från 1922, av FK J. var en av stiftarna av Bondeförbundet samt från 1922 partigruppens ordf. Johansson, Axel, f. 31 / , tidningsman, red. för Upsala Nya Tidning sed Ordf. i Publicistklubben Johansson, Hemming, f. 8 / , industriman, ingenjör, sed verksam vid L. M. Ericsson, dess verkst. direktör. Hed.- dr vid Tekn. högskolan i Sthlm Johansson, Klara, f. 8/ , författarinna, omdömesgill o. klarsynt litteraturkritiker (bl. a. i Sthlms Dagblad ) o. essäist. Bl. arb.: En recensents baktankar (1928), Det rika stärbhuset (1946). Johansson, Johan, f. */s 1879, målare, en av de främsta bland de moderna skånska målarnas genombrottsmän; mångsidig alstring. Johansson, C y r i 11 u s, f. 9 /, 1884, arkitekt. Bl. arb. i Sthlm Vin- o, spritcentralens magasin vid Norrtull (1923), affärshuset Centrum, Årstabron ( ). I Karlstad Värmlands museum (1929). Johansson, Albin, f. «/» 1886, affärsman, sed verkst. dir. i Kooperativa förbundet, vilket under J:s ledning utvecklats till ett riksomspännande företag. (Se bild.) 1. Johansson, Adolf ( ), författare av romaner o. noveller med vildmarksmotiv (De röda huvudena, 1917, m. fl.). 2. Johansson, Gustaf ( ). broder till A. J., författare; utgav friska skildringar särsk. från småländsk vildmark. Bl, diktsamlingar: Jägarvisor o. landsvägsballader (1913). Bl. berättelser: Myrholmspojkama (1918) o. Det röda skenet (1920). Johansson, Gotthard, f. 8 / , konstkritiker (sed i Sv. Dagbl.). V. ordf. i Sv. slöjdfören. sed Har särsk. behandlat funktionalismen. Utg Helene Schjerfbecks konst. Johansson, Ivar, f. 31 /i 1903, brottare, polisman. J. har vunnit 3 olympiska guldmedaljer samt ( ) 9 europa- o. 20 sv. mästerskap i grekisk-romersk o. fri brottning. Johansson, S v e n, f. 8 / , cyklist, affärsbiträde. J. har som tävlingscyklist (Svängis) vunnit 10 Svenska mästerskap ( ) och bl. a. nord. mästerskapet (1938) samt sexdagarsloppct (1940 o. 1942) o. sjudagarsloppet (1941). Johansson, Torsten, f. *&f, 1920, tennisspelare, europamästare i Davis Cup Johan Zapolya [sa'påja] (omkr ), furste av Siebenbitrgen Ledare för ett mot konung Ludvig II av Ungern oppositionellt adelsparti blev J. efter dennes död 1526 av sitt parti utropad till konung. Mellan honom o. Ludvigs efterträdare Ferdinand, Karl V:s broder, utbröt nu ett krig, som förskaffade sultanen stort inflytande i Ungern. John [jånn], Eugenie ( ), tysk författarinna under namnet E. M a r 1 i 11. En samlad upplaga av hennes lättflytande men schablonmässiga romaner utkom i sv. övers (n bd). John Bull [dsjånn bo-], titelfiguren ckap. 3 mill. 9HHHH I i en satir av Arbuthnot; Ord, som saknas på J, torde sökas p å Y el. Dj.

16 Johnsen 795 Jolin skämtsam benämning på eng. folket. I karikatyrer framställes J. vanl. som en undersätsig äldre herre med kindskägg, cylinderhatt, frack, röd väst o. kragstöviar (se bild å föreg. sida). Johnsen [jånn'-], Johan, holsteinsk målare, verksam i Sverige under senare delen av 1600-t. Detaljrika blomsterstycken o. landskap. Repr. i Nat.mus. Johnsen [jånn'-], Henrik Filip ( ), engelskfödd svensk tonsättare o. organist, komponerade baletter, skådespelsmusik, pianostycken, en såugsaniliug, 24 öder. Johns Hopkins University [dsjånns håpp'- kins jonivo'siti] i Baltimore, ett av För. Stat:s förnämsta universitet, öppnat Grundfonden donerades av köpmannen Johns Hopkins ( ). 4,800 studenter samt 954 lärare (1947). 1. Johnson, Axel ( ), skeppsredare, grundade 1890 Rederi AB. Nordstjernan o Johnson-linjen för trafik på Argentina o. Brasilien. 2. Johnson, Axel Ax:son, f. 25 /, 1876, son till A. J., skeppsredare o. industriman, har såsom ledare för de av fadern grundade rederiföretagen kraftigt bidragit till deras utveckling o. vidare gjort betydande insatser inom särskilt järnindustrien, bl. a. såsom ordf. o. huvuddelägare i Avesta Jernverks AB. Äger sed Norrvikens trädgårdar vid Båstad. Tekn. hed.dr i Sthlm Johnson, Helge Ax:son ( ), broder till föreg., godsägare, hovjägmästare. Donator till allmännyttiga ändamål samt en stiftelse med kulturella o. filantropiska uppgifter. Johnson, Amandus, f. "/, 1877, svenskamerik. historiker, till 1922 lärare i skandinav, språk vid Pennsylvania-universitetet, har utgivit undersökn. rör. sv. Delawarekoloniens historia samt bidrog verksamt till tillkomsten av John Morton memorial building vid Philadelphla. Även forskningsresande. Johnson, Eyvind, f. 29 / , författare. J., som tagit intryck av bl. a. Gide o. Freud, har särsk. behandlat karaktärens sönderfall i konflikten mellan verklighet o. önskedröm: romanerna De fyra främlingarna (1924), Nattövning (1938) m. fl., novellsaml. Sju liv (1944) m. fl. Genom den självbiografiska romansviten om Olof har J. blivit den ledande arbetardiktaren: Nu var det 1914 (1934), Här har du ditt Uvl (1935), Se dig inte om! (1936), Slutspel i ungdomen (1937)- Bl. senare romaner de tidspsykologiska Soldatens återkomst (1940) o. trilogien om Krilon: Grupp Krilon (1941). Krilons resa (1942). Krilon själv (1943). vari J. ger en symbolisk skildring av humanismens o. den västerländska kulturens räddning undan våld, nihilism o. barbari. Strändernas svall (1946) är en roman efter Odysséen. Johnson [dsjånn's n], Samuel, vanl. kallad doktor J. ( ), eng. författare o. lärd, den siste store förkämpen för den eng. klassiciteten; skrev bl. a. en berömd översikt över den eng. litteraturen samt den första eng. ordboken. Mest känd genom sina kärnfulla o. sinnrika yttranden, upptecknade av Boswell. Johnson [dgjånn's n], Andrew ( ). För. Stat:s 14* president ( ), Uncolns efterträdare, verkade för försoning med sydstaterna men kom därigenom i konflikt med kongressen. Johnson [dsjånn's n], Herschel, f. 1894, amerik. diplomat, minister i Sthlm , representant i FN Johnsonlagen [dsjånn's n], en 1934 antagen lag i För. Stat. förbjudande kredit åt stater, som restera för skulder från Första världskr. Uppkallad efter sin upphovsman, den isolationistiske senatorn Hiram Johnson ( ). Johnsson, W i k i n g, f. 2'/» 1878, bergsingenjör, vcrkst. dir. i Jcrnkontorct Johnsson, Ivar, f. '--.'., 1885, bildhuggare, en av den moderna sv. skulpturens främsta representanter. Bl. arb.: bronsstatyerna David (Hälsingborg, 1923; se bild) o. Kvinna vid havet, 1932, krönfigur i brons till monument över Första världskr:s offer (vid Sjöfartsmus. i Göteborg), fontänen Arbetets ära och glädje (på Fristadstorget i Eskilstuna, 1942), Tycho Brahe (på Ven, granit, 1947), Människan och hennes genius (monument i brons i Linköping, 1948) o. fontänen Livets brunn (brons o. sten), avsedd att resas i Skövde Fil. hed.dr i I.und Johnston [dsjänn'st n], sir Harry Hamilt o n ( ), eng. forskningsresande, företog vidsträckta resor i Central- o. Östafrika, där han grundlagt Ugandaprotektoratet. J. upptäckte 1901 giraffdjuret okapi. Johnstown [dsjåns'ta n], stad i Pennsylvania, n.ö. För. Stat. 67,000 inv. (1940). Metallindustri o. handel. «/s 1889 förstördes J. genom en översvämning av den 83 m högre än staden liggande Connemaughsjön. Därvid omkommo över 2,000 personer. Johore [dsjå hå'ö], malajstat i Malaj, unionen, på s. spetsen av Mälackahalvön, Bortre Indien. 7,678 kvkm, 738,000 inv. (194 )- Huvudstad: Johore Bharu (21,000 inv., 1931). de Joinville [d sj ä «'vill'], Jehan (1225 omkr. 1317), fransk riddare, deltog i korståget 1248 under Ludvig den helige o. skrev på ålderdomen ett äreminne över denne, vilket räknas som medeltidens yppersta memoarverk. Jo'jakim, konung över Juda rike omkr f.kr., son till Josia, förföljde profeterna, bl. a. Jeremia. Jo'jakin el. J e k o'n j a, son o. efterträdare till Jojakim; fördes (597 f.kr.) av Nebukadnessar fängslad till Babylon; befriades efter 37 års fångenskap. Jojkning, lappländsk sångart, bestående i gamla melodirika låtar med tillhörande text. Jökai [jå'kai], M6r ( ), ungersk författare. Av J:s fantasirika romaner är ett 20-tal övers, till svenska. Joker [ds]å k ö, sv. uttal: jå'ker], eng.,»skämtare», kort i pokerspelet. Joki [jåkk'i], fi., älv, å (vanligt i finska flod- o. ortnamn). Jokkmokk, kommun i mell. Lappland, Norrb. 1.; Jokkmokks landsf.distr., Luleå doms. 9,590 inv. (1947), därav i Kvikkjokks 270, i Porjus' 1,959 samt i Puottaure kyrkobokföringsdistrikt 1,344. Jokkmokks tingslag, Norrb. 1., omfattar Jokkmokks kommun. 9,590 inv. (1947). Luleå domsaga. Jolantha (Y o 1 a n t h e), opera med musik av P. Tjajkovskij o. libretto efter H. Hertz' drama»kong Renés Datter»; uppförd i Sthlm första gången Joliet [dsjå 'liet], stad i Illinois, n. För. Stat., vid Illinois-Michigankanalen. 42,000 inv. (1940). Järn- o. stålindustri. 1. Jolin, Johan ( ), skådespelare, författare, mest känd för sina halvt humoris-

17 Jolin 796 Jonisk (kolonn)ordning tiska, halvt känslosamma skådespel, kännetecknade av en för tiden ovanlig realism {Löjen och tårar, 1862, Friaren trän Värmland, 1864). 2. Jolin, Einar, f. 7 / , sonson till J. J., målare, har utfört utsikter över Stockholm, landskap o. figurmålningar i starkt förenklad stil, med blond, välstämd färggivning. Joliot [sjåljå'], Frédéric, f. 1900, fransk fysiker, prof. vid radiutninst. i Paris. Erhöll tills, med sin maka Irene Curie (se denna) 1935 års nobel pris i kemi för upptäckten av den artificiella radioaktiviteten vid bestrålu. av lätta atomer med alfapartiklar. Hed.dr vid Oslo univ Jfr Elementomvandling. Joll, j o 11 e el. j u 11 e, liten roddbåt. Jolo'sjön o. Jolo'öarna, dets. som Sulusjön o. Suluöarna. Jol'ster el. j o 1 s t e r p i 1, Sa'lix pentand'ra, mindre träd med glänsande grenar, avlånga, mörkgröna, ovan starkt glänsande blad. Hängen samtidiga med bladen, de hanliga med 5 ståndare i blommorna, de honliga ofta kvarsittande till följande vår. Allm. på skogsängar. Jommeiri, Nicolö ( ).»tal. tonsättare. Skrev ett 70-tal operor. Jomsborg, enl. den sena nordiska historieskrivningen en vikingaborg, anlagd av Harald Blåtand vid mitten av 900-t. troligen på ön Wollin vid Oders mynning. Den isl. J o m s- vikingasagan skildrar dess besättning som obändigt krigisk. Jon är en atom, atomgrupp, molekyl el. partikel, som avgivit el. upptagit en el. flera elektroner o. därmed blivit positivt el. negativt elektriskt laddad. De flesta salters kristallgitter äro uppbyggda av joner (j o n g i 11 e r), ex. natriumkloridkristaller av envärda pos. natriumjoner, Na+, o. envärda neg. klorjoner, Cl -. I smälta el. vattenlösning äro jonerna fritt rörliga o. vandra i elektr. fält ant. till katoden (k a t j o n e r) el. till anoden (a n j o n e r). Jfr Dissociation o. Elektrolys. I gaser finnas ofta positiva o. negativa joner, som ant. utgöras av en grupp av några få molekyler el. en sådan grupp kring en kondensationskärna (rökel. dammpartikel, dimdroppe el. dyl.); laddningen är vanl. ett elementarkvantum. Jonisation o. Jonstrålar. Jona, en profet i GT (omkr. 77 f-kr), sökte undfly Guds befallning att predika bättring i Nineve men blev till straff uppslukad av en jättefisk, kastad upp på land o. tvingad att lyda (Jonas bok). Jon-And, John ( ). grafiker o. målare, från 1927 ord. dekorationsmålare vid Operan i Sthlm. Jo'natan, enl. 1 Sam. 14, 18 m. fl. konung Sauls son o. Davids trogne vän. Jonas, Justus (1493»555). tysk teolog, prof. i Wittenberg 1521, Luthers vän o. medhjälpare vid reformationsverket. Jon (John) Blund, sagoväsen, som enl. folkföreställningen framkallar sömnighet genom att»strö sand i barnens ögon». Jo'nbytare el. j o n u t b y t a r e, ämnen som användas (i form av ett slags filtrum) för att ur lösningar avlägsna vissa jonslag genom jonutbytc (se d. o.). De äro olösliga substanser, som innehålla sura el. basiska grupper o. därför binda katjoner resp. anjoner på sin yta. Jonbytarc bestå antingen av silikat (p e r m u- t i t, se d. o.) el. av organiska ämnen, t. ex. med syror behandlat kol m. m. cl. vissa konsthartser. De sistnämnda (o r g a n o 1 i t e r) förekomma under olika handclsnamn (wofatit, amberlite) o. innehålla i regel sulfonsyregrupper (katjonbytare) el. aminogrupper (anjonbytare). Jonbytare användas bl. a. för att bortskaffa kalcium o. magnesium ur hårt vatten (avhärdning) el. störande joner vid kemisk analys. De Jfr bundna jonerna kunna ånyo frigöras o. jonbytarfiltret återställas i urspr. skick genom behandling med utspädd syra el. en saltlösning. Jo'ner el. j o'n i e r, en av grek. folkets huvudstammar, bebodde Ättika, Eubea, Kykladerna o. Mindre Asiens v. kust. De förnämsta joniska städerna, bl. a. Miletos, Priene, Kolofon, Efesos, Samos o. Kios, voro förenade till ett stadsförbund. Jones [dsjå ns], I n i g o ( ). eng. arkitekt, starkt påverkad av Palladio; generalinspektör för byggnadsväsendet i London Huvudverk: Whitehall Palace, varav blott festhallen uppfördes. Jong'kind, Johann-Barthold ( ), höll. målare o. etsare, genom sin ljuso. luftbehandling en förelöpare till impressionismen. Jonglö'r [sjång-], kringvandrande sångare i Frankrike under medeltiden. Num. gycklare, tusenkonstnär. J o n g 1 e'r a, bolla. Jo'nien, i forntiden den av jonier bebodda mell. delen av Mindre Asiens v. kust. Jonisation el. j o n i s e'r i n g, den process, varvid joner bildas i en gas, så att denna blir elektr. ledande. Förorsakas av hög temperatur, kortvågig elektromagnetisk strålning (ss. kortvågigt ultraviolett ljus, röntgen- o. gammastrålar) el. korpuskularstrålning (ex. alfa- o. elektronstrålar, kosmisk strålning) o. försiggår så, att en del av gasens molekyler förlora vardera en elektron, varpå såväl den positiva resten som elektronen anlagra andra molekyler (jfr Jon o. Wilsonkammare). I starka elektr. fält, ex. urladdningsrör, få elektronerna så hög hastighet, att de vid sammanstötning med andra molekyler jonisera dessa (stötjonisation). I atmosfärens nedre lager (troposfären) försiggår jonisation under inflytande av radioaktiv strålning från jordytan o., i mindre grad, av den kosmiska strålningen. De övre luftlagren ha hög elektr. ledningsförmåga på grund av stark jonisation genom solens ultravioletta strålning o. den kosmiska strålningen. Jfr Jonosfären. Jo'niska havet, den del av Medelhavet, som ligger mellan Grekland och s. Italien. Jo'niska skolan, benämning på de forngrek. naturfilosoferna från Mindre Asiens v. kust (särsk. staden Miletos) under 6:e årh. f.kr. Jo'niska öarna, ögrupp i Joniska havet, vid Greklands v, kust. 230,000 inv. (1938). De större öarna äro Korfu, Paxos, Leukas, Itaka, Kefallenia o. Zåkyntos. Frukt- o. vinodling. Fiske o. sjöfart. I forntiden självst. stater kommo J. tills, med det övr. Grekland under rom. o. därefter östrom. väldet, sedan under olika främmande härskare, bl. a. Venedig ; fristat 1800, under Frankrike 1807, under England 1809; tillhöra sed Grekland. Jo'nisk (kolonn)ordning, den av jonerna utformade grekiska arkitektoniska stilen. Kolonnen är högre o. smäckrare än den doriska o. höjer sig från en rund bas av orientalisk-attisk el. attisk-jonisk karaktär (i det senare o. vanligare fallet bestående av kal, omgiven av två vulster). Skaftets räfflor åtskiljas av smala ytor av kolonnstammen. Kapitalet består av en echinusartad del, prydd med jonisk ; ' L - 23 kymation (äggstav) samt abakusplatta, åtskilda av en dyna, på sidorna hoprullad i spiraler, voluter. Arkitraven har tre vågräta, utanför varandra skjutande skift (återgående på den tid, då man använde trä i stället för sten). Frisen, ett enda sammanhängande band, är ofta relicfsmyckad. Överst löper kransgesims med rännlist. Ord, som saknas på J, torde sökas på Y el. Dj

18 Jonisk tonart ~ 797 Jordaens Jonisk tonart, kyrkotonart, närmast motsv. vår durtonart med halvton mellan tredje o. fjärde, sjunde o. åttonde tonsteget. Jo'nium, radioaktivt grundämne med atomn:r go (alltså en torium-isotop), atomvikt 230, kem. tecken lo. Bildas ur uran II o. övergår under alfastrålning till radium. Halveringstid 82,000 år. Jonk'heer [-ber], fem. j o n k'v r o u w e [-frå e], den lägsta nederländska adelstiteln. Jonkvill' [sjå-], Narciss'us jonquilva, en från s. Europa härstammande narcissart med flera, täml. små, välluktande, gula blommor på varje stängel. Omtyckt krukväxt. Jonnart [sjåna'r], Charles ( ), fransk politiker o. diplomat, generalguvernör i Algeriet 1903 n samt , de allierades överkommissarie i Grekland 1917 o. ambassadör hos påven Led. av Fr. akad Jonon [-å'n], en keton, som erhålles genom att förena citral (se d. o.) med aceton. Förekommer i två isomera former. Har i stark utspädning violdoft o. användes vid parfymtillverkning. Jfr Iron. Jonosfären, den del av atmosfären som har utpräglad elektrisk ledningsförmåga. Består av fyra olika skikt av joniserade gaser: H e a v i- sideskiktet (E-skiktet) på i medeltal c:a 90 km höjd, Appletonskikten (Fi o. F2) på 160 o. 260 km höjd o. det senast upptäckta D-skiktct på c:a 50 km höjd. Höjderna över jordytan växla med tiden på dygnet o. årstiden. Skikten reflekter? radiovågorna tillbaka mot jorden, vilket möjliggjort jonosfärens utforskande samt förklarar radiovågornas stora räckvidd. Genom interfcrens mellan direkta o. reflekterade radiovågor uppstår fading. Jonrör, äldre form av röntgenrör. Jonsberg, kommun i ö. Östergötland, östergötl. 1. (pastadr. Isnäs); Vikbolandcts landsf.- distr., Bråbygdens o. Finspånga l:s doms. 1,240 inv. (1947). Jönsbök [jå ns'bå k], isl. lagbok, utarbetad under Magnus Lagaböter. Antogs 1281 av alltinget o. är bevarad i flera handskrifter (från 1300-t. o. senare). Jonsered, municipalsamhälle i Göteb. o. Bohus 1., Partille kommun. 2,152 inv. (1947). Jonsereds Fabrikers AB., Jonsered. Grundat 1833, bolag Aktiekap. 5,070,000 kr. (1948). Bomulls-, lin-, hamp-, jutespinnerier o. väverier, mek. verkst., gjuteri m. m. Verkst. dir. E. Brodén (sed. 1947). Jonson [dsjånn's n], Ben ( ), eng. författare, samtida med Shakspere. Skrev en rad satiriska sedekomedier, bl. vilka märkas Every man in his humour (1596) o. Volpone (1605). I The alchemist (1610) förlöjligas tidens böjelse för skrock o. trolldom. Äv. satiriska smådikter o. maskspel. essäer o. framför allt noveller med djup, psykologisk människoskildring: Fly till vatten o. morgon (1941), Sidor av Amerika (1946), Konvoj (1947). Jönsson, Finn ur ( ), isl. kyrkohistoriker o. kulturfrämjare, skrev en berömd isl. kyrkohistoria. Jönsson, F i n n u r ( ), isl. språkforskare, prof. i nord, filologi i Köpenhamn Huvudarb. Den oldnorske og oldislandske Litteraturs Historie (3 bd, 2:a uppl, ). Jönsson, Einar, f. 1874, >sl. bildhuggare. Hans sinnebildliga o. proletära motiv äro burna av en obändig fantasi. Jonstorp, kommun i n.v. Skåne, Malmöh. 1. (past.adr. Mjöhult); Kattarps landsf.distr., Luggude doms. 1,528 inv. (1947). Jons trålar, strålning av positivt laddade, snabba joner el. atomkärnor, som bildas genom avspjälkning av en el. flera elektroner från atomer av olika grundämnen. Uppstå, då snabba elektroner träffa atomerna, o. uppträda som kanalstrålar i urladdningsrör. Bestämning av jonernas massa i Astons masspektrograf utgör en viktig metod för påvisandet av isotoper. Särskilt snabba, energirika jonstrålar framställas med cyklotron. Jfr Jonisation, Alfapartiklar, Deutoner, H-strålar o. Protoner. Jontofores (av grek. jo'rein, bära), tillförande av läkemedel till vävnad med hjälp av elektrisk ström. Joniserade läkemedel kunna därvid tränga in genom hud- och slcmhinneytor. Jo'nutbyte, utväxling av joner mellan en saltlösning o. fasta partiklar, vilka ha kemiskt bundna joner på sin yta. Vanligast är utbyte av katjoner (b a s u t b y t e), ex. mellan jordpartiklar (lera, humus) o. markvätskan el. mellan permutit o. hårt vatten. Jfr Jonbytare. Jonventil, gemensamt namn på likriktarc, där jämte elektroner äv. gasjoner deltaga i strömtransporten. Viktigast är kvicksilverlikriktaren. Joossbaletten [jåss-], danstrupp, ledd av tysken Kurt Jooss (f. 1903), bildad Vann världsrykte genom danspantomimen»gröna bordet» (1932). Uppträdde i Sthlm 1934, 1936 o Joos van Wassenhove, dens. som van Cent, Justus. Joplin [ds}åpp'lin], stad i Missouri, mell. För. Stat. 37,000 inv. (1940). Metallindustri. Jopp'e, Bibelns namn på ctiv. Jafa. J:or, förkortning för junior. Jordabalken, förkortn. /. B. (fsv. iorpar el. iorpa balker), den avdelning av 1734 ars lag, Som avhandlar rättsliga bestämmelser ang. fast egendom. Jordabalken har sedermera i väsentliga delar ersatts av nya lagar, av vilka några upptagas i lagboken under rubriken Nya Jordabalken. Jordabrev kallas i 1734 års lag de handlingar, som domstol utfärdar rörande lagfart. Jordaens [jårda'ns], Jacob ( ), flaml. målare. Med frodig fantasi o. humor Jonson, Tor, f. l3 ln 1880, jägmästare, prof. vid Skogshögskolan , rektor Skrifter rörande skogsbrukets ekonomi m. m. Jonson, Sven, f. 2 */ , surrealistisk målare, tillhörande Halmstadgruppea. Jonsson (i Hov), Olof (1839 T930), bondepolitiker från Hälsingland, led. av AK (lantmannapartiet), av FK (högern). J. var riksbanksfullmäktig o Jonsson, Conrad, f. 19 / ia 1886,tidningsman, redaktör för tidn. Folket i Eskilstuna. Led. av AK , riksbanksfullmäktig , sed landshövding i Västmanlands 1. Jonsson, Thorsten, f. 2 */ , författare, medarb. i Dag. Nyh. sed Bikter,

19 Jordan målade han, påverkad av Rubens, helst lantliga fester o. dryckeslag samt mvtologiska motiv (Jupiters barndom, se bild å föreg. sida). Repr. i Nat.mus. Jorda'n, största floden i Palestina, upprinner på berget Hermon, genomflyter sjön Gennesaret o. utfaller i Döda havet. Eängd 350 km. Stor fallhöjd: vid källan c:a 500 m ö. h., vid mynningen 394 m under havsytan. Jordan fdsjå'rd n], sir John ( ), eng. diplomat, i Kina från 1889, som ambassadör. Framstående Kinakännare. Jorda'nes (500-t. e.kr.), gotisk historieskrivare, vilkens skrift om goterna (De origine actibusque Getarum, ofta kallad Getica; utgiven 1882 av Th. Mommsen i Monumenta Germaniae historica) är ett sammandrag av Cassiodorus' förlorade arbete om goternas historia. Jorda'nkvarn, holländare med knivarna fastade på en kon, som är axiellt förskjutbar i ett koniskt hölje. Användes i pappersindustrien. Jordarter el. lösa j or da rter, huvudsakl. under kvartärtiden bildade avlagringar, såsom grus, sand, lera, torv m. fl., vilka i motsats till största delen av de äldre geologiska periodernas avlagringar ännu icke hårdnat till fast bergart. J. förekomma som ett mer el. mindre mäktigt täcke på den fasta berggrunden. Jfr Jordartsmetaller. Jordartsmetaller el. jordmetaller, en grupp metaller, vilkas oxider kallas jordarter. Jordartsmetallerna indelas i alkaliska (kalcium, strontium o. barium). egentliga (aluminium) o. sällsynta (metaller med atomn:r 21, 39 o. 57 7*5 äro vanl. 3- värda o. ingå i flera sällsynta mineral, ex. cerit o. monazit). Jfr Grundämne. Jordavsöndring, avskiljande av viss på marken utstakad ägovidd från ett hemman utan att särskilt mantal åsattes den avsöndrade delen. Denna jorddelningsform ersattes 1928 av avstyckning (se d. o.). Jordbakterier, i matjordslagret levande bakterier, som ha betydelse för växterna, särsk. i åkerjord. Ex. jäsnings- o. förruttnelsebakt., som sönderdela kolhydrat- o. äggviteämnen (från döda växter o. djur), nitrit- o. nitratbakt., som oxidera ammoniak till salpeter, samt kvävebind, bakt. Jfr Knölbakterier o. Nitrifikation. Jordbeck el. j o r d h a r t s, dets. som naturlig asfalt el. bitumen. Jfr Jordvax. Jordberga, gods i s. Skåne, Källstorps kommun, känt sed t. Nuv. huvudbyggnaden från 1655; tillbyggt på 1800-t. Jordbin el. g r ä v b i n, föråldrad sammanfattande benämning för icke samhällsbyggande bin, vilka gräva sitt bo i jord, sand el. dyl. AB. Jordbrukarbanken, grundad 1923 för att övertaga rörelsen efter AB. Svenska lantmännens bank. Svenska staten är innehavare av större delen av aktiestocken. Grundfond 30 mill. kr., reservfond 7.4 mill. kr. (1948). Övertog 1945 Göteborgs folkbank. Verkst. dir. C. Lindahl (sed. 1936). Jordbrukarnas riksförbund, politiskt parti, utbrutet 1915 ur Bondeförbundet. Återförenades med detta Jordbrukarungdomens förbund, förk., /. U. F., bildat 1918 med syfte att genom studiecirkelverksamhet o. praktiska övningar (regelbundet återkommande pristävlingar o. d.) skapa ökat intresse bland lantungdomen för rationellt jordbruk. Åtnjuter statsunderstöd. Jordbrukets föreningsskola, specialbetonad lantmannaskola för utbildning av ledare o. funktionärer inom jordbrukets föreningsrörelse, förlagd till Säby gård, Sånga kommun, Stockholms 1. öppnades av Sveriges lantbruksförbund maj Jordbrukets upplysningsnämnd, statligt or- - 7 )8 Jordförmedlingsfonden gan med uppgift att i populär form meddela försöksverksamhetens senaste resultat på jordbrukets o. trädgårdsodlingens områden. Verksamheten började V x Utger Försök och forskning (som månadsbilaga till tidn. Jordbrukarnas föreningsblad) samt årsboken Jordbruksforskning. Instr. av s/11 r 943- Jordbruksdepartementet, statsdepartement, som handlägger ärenden rörande jordbruk o. lantmannanäringar, fiske, skogshushållning, jakt, lantmäteriväsendet, kartväsendet, egnahemsväsendet m. m. Det upprättades Departementschefen kallas i dagligt tal j o r d- bruksminister. Jordbrukskomniission fanns / inom varje hushållningssällskaps område o. bestod av en ordf. (utsedd av Kungl. Maj:t) o. fyra led., varav 2 valdes av landstinget o. 2 av hushållningssällskapets förvaltningsutskott. J. skulle övervaka att jordbruksfastigheter icke vanhävdades. Bestämmelser bl. a. i lag av «/«1927 o. 30/, J:s uppgifter övertogos 1/ av lantbruksnämnderna. Jordbruksutskottet, ordinarie utskott inom riksdagen för beredande av jordbruksärenden, lagstiftning om skogar, jakt o. fiske, vägar m. m. Utskottet består av 16 led., hälften från vardera kammaren. Jordbävning, dets. som jordskalv. Jorddelning, förändring av fastighetsindelningen på landsbygden. Best. i lagar av 18 / om delning av jord o. om sammanläggning av fastigheter på landet. Jordebok, äldre register över jordegendomarna inom visst område (kommun, län), innehållande vissa kamerala uppgifter. Jordekorrsläktet, Ta'mias, företrädesvis i Nordamerika förekommande ekorrdjur. Ha kortare ben o. svans än vanliga ekorrar samt leva på marken. Jagas för sin uppskattade päls. Den s t r i m m i g a jordekorren el. burunduken är allmän i n. Asien o. går äv. in i Ryssland. Andra släkten tillhöra Afrika. Jorden (lat. T e 11 u s), den tredje av de nio stora planeterna. Den har ungefärl. formen av ett klot, som 1 två mitt emot varandra belägna punkter (polerna) är avplattat (ekvatorradiens längd är 6,378, polarradiens 6,357 km; ekvatorns längd är 40,075, en meridians 40,010, en polcirkels km). Jordklotets volym är c:a 1,083 milliarder kbkm, dess täthet 5.5 ggr vattnets. Jorden vrider sig omkring sin axel på 23 tim. 56 min. (ett stjärndygn). Axeln lutar så, att ekvatorn bildar 23 27' vinkel mot jordbanans (ekliptikans) plan. Denna nästan oföränderliga lutning ger upphov till årstiderna o. ligger till grund för indelningen i klimatzoner. Medelavståndet frän solen är nära 150 mill. km, i börj. av jan. 2.5 mill. km kortare, i juli lika mycket längre. Omloppstiden kring solen iir 3<">5-=i«dygn (= årets längd) o. hastigheten i banan c:a 30 km i sek. Jordflytning kallas den företeelse, att av vatten genomdränkta jordarter, flytjord, långsamt glida ned i sänkor el. utefter sluttningar. Gör sig mest gällande i kalla o. fuktiga klimat o. uppträder i vårt land, utom i fjälltrakterna, ofta i älvdalarnas finsandiga avlagringar. Sådan flytjord kallas jäslera o. dess utglidning ger stundom upphov till djupa o. rikt förgrenade raviner. Jordfärger, färgstoff, som erhållas av olika mineral, ofta genom bränning. Ex. gulockra, järnockra, grönjord, kasselbrunt o. terra. Jordfästning, den kyrkliga ordningen för begravning. Regleras av 1894 års lag om jordfästning. Genom lagändring 1926 är äv. begravning utan jordfästning möjliggjord för medl. av svenska kyrkan. Jordförmedlingsfonden, av Egnahcmssty- Ord, som saknas på J, t<»rde sökas på Y el. Dj.

20 Jordgas 799 Jorpes relsen förvaltad fond för understöd åt egnahemsrörelsen. Jordgas, dets. som naturgas. Jordglob, ett kring en axel vridbart klot med avbildning av jorden. Jordgubbar, namn på i trädgårdar allmänt odlade Fraga'ria-former med stora skenfrukter, flertalet hybrider mellan F. virginia'na o. F. chiloen'sis. Jordgumma (da. jordemoder, förvrängning av isl. joömööir, av ;oö, avkomma), barnmorska. Jordkabel, elektrisk kabel, som framföres genom jorden. Måste i motsats mot luftkabeln förses med dyrbar isolering. Jordledning, metalltråd, med vilken jordning av elektr. anordningar utföres. Jordloppor, Haiti'ca, släkte av små metallglänsande, med starka hoppben försedda skalbaggar; leva av blad, oftast av de korsblommiga växterna; svåra skadeinsekter på kål, rovor m. m. Omkr. 90 arter i Sverige. Bilden förstorad (2 mm). Jordlöpare, Carabi'dae, skalbaggsfamilj, omfattande 61 skandinav, släkten. Både som larver o. som fullvuxna livnära de sig av rov: sniglar, maskar, andra insekter o. dyl. Snabba löpare. Jaga mest på nätterna. Bilden förminskad. Jordmagnetism'. Vår planet är omgiven av ett magnetiskt fält, vars karaktär, enl. vad Gilbert redan 1600 påvisade, i stort sett överensstämmer med det magnetfält, som omger en magnetiserad stålkula. Kraftlinjerna sammanlöpa mot var sin punkt rätt långt ifrån jordens geografiska poler, jordens magnetiska poler. Då det jordmagnetiska fältet jämte små dagliga variationer även visar årliga el. sekulära förändringar, måste det med tanke på kompassens missvisning kartläggas med jämna mellanrum. Jfr Agon, Deklination, Inklination, Magnetisk storm. Jordmetaller, dets. som jordartsmetaller. Jordmån, den övre delen av de lösa jordlagren, ur vilken växterna hämta sin näring. Består dels av mineral, ex. sand, lera, dels av humus, dvs. i sönderdelning stadda växtrester. Jordnatur, förr jordbruksfastigheternas indelning med hänsyn till äganderätt o. skattskyldighet, ss. kronojord, skattejord (böndernas), frälsejord (adelns). Jordning, en elektr. anordnings förbindande i en viss punkt med en ledare, sota når ned till grundvattnet, varigenom denna punkt erhåller jordens praktiskt taget konstanta spänning. Jordnöt, art av örtsläktet Arachis. Jordplåt, kopparplåt el. koppartrådsnät, nedgrävt i jorden (helst i fuktig omgivning) o. avsett till jordning av åskledare o. andra elektr. anordningar. Jordproduktivitetslagen, nationalekonomisk lag, som angiver tendensen till avtagande avkastning på jord, vara arbete o. kapital utöver det s. k. optimum nedläggas. Jordpäron, föråldrat namn på potatis. Jordregister, på grundval av jordeboken länsvis upprättad förteckning över fastigheterna på landet. Föres av överlantmätaren. Best. i lag av i*/ Jordreva, art av örtsläktet Glechoma. Jordränta, i nationalekonomien benämning på priset för produktionsfaktorn jord. Jordrök, arter av örtsläktet Fumaria. Jordskalv el. jordbävning, skakning av marken till följd av lokala rubbningar o. sättningar i den fasta jordskorpan el. genom vulkaniska krafter. Jordskalv märkas än som enstaka stötar, än som en vågformigt fortskridande rörelse. Svåra jordskalv ägde bl. a. rum i Japan 1730 (137,000 döda), i Lissabon 1755 (32,000 döda), i Ecuador o. l'eru 1797 o (40,000 döda varje gång), i Italien (Messina) 1908 (83,000 döda), i Kina r920 o. i Japan 1923 (200,000 döda) samt i Mindre Asien 1939 (30,000 döda). Jordsken, solljus, återkastat från jordens yta, varigenom månens från solen vända partier stundom synas upplysta av ett rödaktigt sken. Jordskred, en företeelse av plötslig, stundom katastrofal art, genom vilken större el. mindre partier av lösa jordlager rasa ned el. glida ut från ett högre till ett lägre område. Jordskred uppkomma t. ex. genom underminering av en jordsluttning, genom att vissa lager blivit starkt uppblötta o. därför s&piga, så att glidning lätt uppstår, cl. genom för stark belastning, med järnvägsbankar el. dyl., på mindre hållfasta jordarter. Jordslag, mögelfläckar på segelduk. Jordslagning, täckning av rötter med jord till skydd mot uttorkning; begagnas för växter, som tagits upp ur jorden o. ej genast kunna omplanteras. Jordstam, beteckning för sådana stamdelar, som utvecklas under jordytan. Förekomma hos buskar o. då förvedade, ex. Kosa-arter, samt hos fleråriga örter. Hos de senare 3 huvudtyper: rotstock, stamknöl o. lök. Jordströmmar, elektr. strömmar o. därmed sammanhängande spänningsvariationer 1 jordytan. Orsakas dels genom jordning av elektr. anläggningar, dels av kosmiska inflytelser (solfläckar, norrsken). Jordstöt, svagare jordskalv. Jordsvinsläktet, Orycte'ropus, bildar en egen däggdjursordning, rörtandade, med blott 4 å 7 emalj - lösa tänder i varje käkhalva. Har långa, styva hår, väldiga grävklor, långa öron o. lång nos. Den likaledes långa tungan, med vilken jordsvinen infånga sin föda (termiter o. myror), är starkt klibbig. Stora, med svansen till 2 m långa, giävande nattdjur. Afrika. Jorduggla, A'sio accipilri'- nus, en till färgen övervägande rostgul uggla med svarta spolstreck. Buken ljusare med långa mörkbruna fläckar, örontofsar korta, knappt synliga. Förekommer i a. Europa, Asien o. Amerika. Hos oss mest i fjälltrakterna. Flyttfågel. Fridlyst. Jordugglan har sitt namn av att den häckar på marken. (Se bild.) Jordvarg el. sibethyena, Pro'teles crista'tus, ett med en hög man försett hyenliknande, numera till mangusterna fört stort rovdjur. Kindtänderna starkt förkrympta. I,ever av termiter, insekter o. dyl. men dödar äv. mindre däggdjur. Nattdjur. Central- o. Sydafrika. JordvaX el. o z o k e r i't, vaxartad, i brunt o. grönt skiftande blandning av fasta kolväten, som uppträder huvudsakl. vid bergoljeförekomster. Det renade, så gott som färglösa jordvaxet kallas c e r s i'n. Jfr Jordbeck. Jordärtskocka, namn pä Helianthus luberosus o. på dess underjordiska, ätliga stamknölar. Jorpes, Erik, f. på Åland w/7 1894, vetenskapsman, professor i spec. medicinsk kemi vid Karolinska inst. i Sthlm sed Bekant för sin renframställning av heparin, klarläggan-

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Guds ord har haft framgång

Guds ord har haft framgång BIBELN i översikt Guds ord har haft framgång Bibeln har påverkat civilisationer. Miljoner människor säger att Bibeln har förändrat deras liv. Detta har pågått i 3500 år (sedan Moses) och över hela världen.

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem.

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem. Markus 11 (11:1 11) Jesus intåg i Jerusalem 1 När de närmade sig Jerusalem och var i närheten av Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 2 och sade till dem: Gå till byn

Läs mer

Judendomens historia

Judendomens historia Judendomens historia Judendomens historia 1. Historiska händelser 2. Religiösa föreställningar 3. Religiösa seder Moses 1.Flykten från Egypten, Ökenvandringen/Invandringen till Kanaans land Abraham 1.Patriarkernas

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

SALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA

SALOMO OCH KABBALAN KÄRNAN I UNDERVISNINGEN I KABBALA Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv VÄRLDENS PENNINGSYSTEM RLJ-1270-SE JOHN S. TORELL 26 DECEMBER 2010 DEL 2: DET ANTIKRISTLIGA SYSTEMETS TEOLOGI Djävulen måste ha militära, politiska och finansiella befogenheter

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Judendomen. Abraham judarnas stamfader Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr. Abraham judarnas stamfader Judarnas historia

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Vasa-Arkivet. Historian om Bishop Hill och Erik Jansson

Vasa-Arkivet. Historian om Bishop Hill och Erik Jansson Historian om Bishop Hill och Erik Jansson Bonden Jan Mattsson och hans Fru Sara Eriksdotter fick en son den 19 december 1808, i Biskopskulla, utanför Uppsala. Hans namn blev Erik Jansson. Som åtta åring

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN W ashington Montana North Dakota Minnesota New Hampshire Vermont Maine Massa- Oregon W isconsin chusetts Idaho W yoming South Dakota Michigan New York Rhode Island Connecticut

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

240 millioner träd har planterats i Israel sedan 1901

240 millioner träd har planterats i Israel sedan 1901 240 millioner träd har planterats i Israel sedan 1901 90 km från Haifa ute i Medelhavethar Israel funnit ca 30 milliarder kubikmeter gas. Geologer antyder att det finns mer gas där ute. Öknen och ödemarken

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Snabbrepetition av vikingatiden

Snabbrepetition av vikingatiden Snabbrepetition av vikingatiden - Vikingatiden är en tidsperiod som varade mellan ungefär år 800 och 1100. Det kan stå lite olika i olika texter, men så står det i din historiebok. - Författare och historiker

Läs mer

Striden i himlen och försoningen

Striden i himlen och försoningen Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

Religion Judendom Kristendom Islam

Religion Judendom Kristendom Islam Religion Judendom Kristendom Islam Tror på Jahve (Gud) Väntar på Messias Gud Treenigheten Gud, Jesus och den helige Ande Helig bok/skrift Bibeln: Gamla testamentet Bibeln: Gamla testamentet och Nya testamentet

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron 1535 7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron Ingångsantifon (Upp 2:17) Hör, du som har öron, vad Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge av det

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Sions framtid Detta är det ord om Juda och Jerusalem som uppenbarades för Jesaja, Amos son.

Sions framtid Detta är det ord om Juda och Jerusalem som uppenbarades för Jesaja, Amos son. Advent Jesus kommer Första söndagen i advent (år A) (1 december 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelium är Matteus 24:37-44 eller Matteus 21:1-9. Med hänsyn till barnens ålder väljer vi här att

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

Läs mer

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Extramaterial till Boken om SO 1-3 EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5 SPRÅKKURSER MED CD-SKIVOR BERLITZ Engelska för nybörjare 9789174252958 190 25% Franska för nybörjare 9789174252965 190 25% Italienska för nybörjare 9789174252972 190 25% Spanska för nybörjare 9789174252989

Läs mer

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info

Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan Frank Lorentzon lorentzon.info Apostlagärningarna och den tidiga kyrkan 2017 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Om boken Enligt traditionen del 2 av ett tvådelat verk, där Lukasevangeliet är del 1. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer