NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT"

Transkript

1 NR. 2/ DECEMBER NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT Udgivet af Nordisk Administrativt Forbund på Jurist- og Økonomforbundets Forlag

2 NORDISK ADMINISTRATIVT TIDSSKRIFT udgives af Det Nordiske Administrative Forbund. Alle medlemmer modtager Nordisk Administrativt Tidsskrift. REDAKTION: Hovedredaktør: Øvrige redaktører: Redaktionel sekretær: Nationale redaktører: Professor Eija Mäkinen Det filosofiske fakultet Yliopistonranta 10, Vaasa Finland e-post: Førsteamanuensis, dr. philos Inger Marie Stigen Høgskolen i Oslo og Akerhus Fakultet for samfunnsfag Postboks 4, St. Olavs plass, 0130 Oslo Norge Universitetslærer Kristian Siikavirta Det filosofiske fakultet Yliopistonranta 10, Vaasa Finland e-post: Danmark Niels Fenger, professor, Københavns Universitet, Finland Eija Mäkinen, professor, Vasa universitet, Norge Inger Marie Stigen, Sverige Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet,

3 Nordisk Administrativt Tidsskrift 2/ Jurist- og Økonomforbundets Forlag

4 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3-2012, 89. årgang 2012 by Nordisk Administrativt Forbund og forfatterne Forsidevignet: Sikker Hansen Produktion: Jurist- og Økonomforbundets Forlag, København Forfattervejledning Alle manuskripter skal være i word-format, skrevet i Times New Roman, 12 punkts font og dobbel linjeavstand. I egen fil vedlegges forfatteropplysninger. Noter skal være i sluttnoter. Vitenskapelige artikler skal være basert på egen empirisk og/eller teoretisk analyse og vil bli vurdert av en eller flere konsulenter. Artikkelmanuskripter skal være på max tegn, inkludert mellomrom og noter (dvs ord). I tillegg vedlegges et kort sammendrag. Oversiktsartikler/kommentarartikler skal være på max tegn, inkludert mellomrom og noter. Bokomtaler skal normalt ikke overskride 8000 tegn, inkludert mellomrom. I bokomtaler brukes ikke noter. Litteraturreferanser i tekst: Hvis forfatter nevnes i teksten, settes årstall og eventuelt sidetall i parentes, slik: Christensen (2005:xx). Hvis forfatternavn ikke nevnes i teksten, settes referansen slik: (Christensen 2005:xx). Hvis det henvises til bøker med flere enn to forfattere, oppgis alle forfattere ved første henvisning, deretter brukes første forfatter og»et al«. Flere referanser skilles med semikolon. Alle referanser skal med i litteraturlisten, som plasseres bakerst i manuskriptet. Eksempel på litteraturliste Bøker: Christensen, T. og P. Lægreid (2002) Reformer og lederskap. Om omstilling i den utøvende makt. Oslo: Universitetsforlaget Tidsskriftsartikler: Christensen, T. (2006)»Staten og reformenes forunderlige verden.«nytt Norsk Tidsskrift, 23 (3): Artikler i artikkelsamling/antologi: Bergh, J. og T. Bjørklund (2009)»Lokalvalg og riksvalg: forskjeller og likheter.«i J. Saglie (red): Det nære demokratiet lokalvalg og lokal deltakelse. Oslo: Abstrakt forlag. Offentlige publikasjoner: Meld. St. 6 ( ) Nordisk samarbeid. Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet. St.meld. nr. 19 ( ) Ei forvaltning for demokrati og fellesskap. Fornyings- og administrasjonsdepartementet. NOU 2008:2 Fordeling av inntekter mellom regionale helseforetak. Helse- og omsorgsdepartementet. ISSN

5 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 89 Förord Konferensen avsatte djupa spår Av Eija Mäkinen Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang Förord Detta nummer, NAT 2/3, fungerar som årsbok för år 2012 och kommer ut både i elektronisk och skriftlig form. De flesta artiklarna har sitt ursprung i Nordiska administrativa förbundets allmänna möte, som hölls i Åbo Temat för konferensen var»den nordiska välfärdsstaten i en föränderlig värld«, och det temat kommer klart fram i detta nummer. De flesta artiklarna baserar sig på konferensföredrag. Sten Palmgren hoppas i sina öppnings- och avslutningsord att förbundet för sin del kunde sprida kunnandet när det gäller att skapa god förvaltning, och att vi ska få fruktbara diskussioner också i en aktiv framtid. Den strävan har också NAT. Lena Marcusson går i sin artikel Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten in i temat, och frågar om god förvaltning är en mänsklig rättighet, eller är det en rättighet som skulle förtjäna grundlagsskydd som en grundläggande fri- och rättighet en grundrättighet. Hon skriver att behovet för god förvaltning kan inte begränsas till att gälla endast inom den offentliga myndighetsorganisationen. Tillämpningsområdet för principerna bör i stället utvidgas. Hon tycker att rättighetsskyddet bör aktualiseras på ett kraftfullt sätt inom de vanliga rättsområdena. Artikeln är högintressant ur nordisk synvinkel, där rätten till god förvaltning finns endast inskriven i den finska grundlagen. Därtill är det värt att notera att förvaltningslagen i Finland tillämpas också på enskilda, då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Den tillämpas också på förvaltningsavtal. Det är avtal som gäller skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift, eller avtal som sammanhänger med utövning av offentlig makt. Marcussons tema kommer också fram i flera av de följande artiklarna. Knut Brofoss skriver om allmänna utvecklingslinjer i Norge från 1970 till 2012 med tanke på att social- och hälsovården genomgått en juridifiering, då tjänsterna blivit rättigheter. På grund av det som hänt frågar han sig ändå, om man längre har kvar ett rättighetsbaserat inkomstöverföringssystem. Hans fråga är om det på denna punkt skett ett paradigmskifte ifråga inkomstöverföringssystemet, och om det paradigm-skiftet kan ha några icke önskade konsekvenser för det man vill uppnå. Outi Suviranta behandlar förvaltningsrättsliga relationer kring välfärdstjänster och utvecklingen av dessa relationer. Hon tar fram frågan om styrning av välfärdstjänster. Hon frågar till exempel hur tillsynsmyndigheternas styrande och kontrollerande roll borde utvecklas, och i vilken riktning den kunde utvecklas. Hon frågar även vilken

6 90 Förord roll domstolarna, olika ombudsmän och tillsyns-myndigheter spelar i detta sammanhang, och söker efter en effektiv och ändamålsenlig väg. Linnea Henriksson skriver om Socialt kapital och tillit trumf i Norden. De skandinaviska länderna kännetecknas av ett mycket högt socialt kapital, skriver hon, och söker förklaringar till detta. Slutligen finns även implikationer och framtidsutsikter med i hennes intressanta artikel. Torbjörn Kevin frågar sig om den nordiska värdegrunden är hållbar. Under termen nordisk värdegrund samlar han alla de element som i tiderna skapade den nordiska välfärdsmodellen. Han slutar med två scenarier. Efter konferensmaterialet följer två intressanta artiklar av Niels Refslund. Den första, som undantagsvis är skriven på engelska, heter Focus on Outcome Public Governance supported by Outcome Information A contextual case story. Och den andra heter Økonomistyring i andre lande tværgående observationer. Canada, Holland, England, Sverige, Danmark. Kari Prättäläs artikel igen är med i detta pappersformat av tidskriften, fast den har publicerats elektroniskt tidigare. Orsaken är ett försök från vår sida att stimulera till nordisk debatt om temat. I framtiden kommer redaktionen alltid att välja en artikel ur föregående tidskrift, som publiceras på nytt i pappersformat i slutet av året.

7 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 91 Öppnings- och avslutningsord vid NAF:s 30:e allmänna möte Av Sten Palmgren, Ordförande Artikler: Öppnings- och avslutningsord Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang Kära nordiska vänner och medlemmar av Nordiska administrativa förbundet! Det är en utomordentlig glädje för mig att hälsa er alla hjärtligt välkomna till Åbo och till Nordiska administrativa förbundets 30:e allmänna möte! Framför oss har vi allvarliga diskussioner om ett viktigt tema, men också ett mer lättsamt program på kvällen då vi firar finska avdelningens 90-årsjubileum. Professor Nils Erik Villstrand har i en alldeles nyutkommen bok skildrat en märklig händelse för exakt 200 år sedan. I augusti 1812 träffades Rysslands kejsare Alexander I och Sveriges kronprins Karl Johan här i Åbo. Ryssland var hårt trängt av Napoleons jättearmé och behövde förvissning om att Sverige inte skulle ställa sig på Frankrikes sida. Sverige hade bara några år tidigare förlorat sin östra rikshalva Finland och i landet nådde starka revanschstämningar. Men Karl Johan som ju var Jean Baptiste Bernadotte, fransk marskalk och furste av Ponte Corvo hade ett annat perspektiv på tillvaron. För honom var Norge attraktivare och Finland en bra buffert för det svenska riket mot Ryssland. Så ledde alltså mötet i Åbo till att furstarna träffade en överenskommelse om att Danmark skulle övertalas eller tvingas att avstå Norge åt Sverige och att Sverige skulle avstå från alla anspråk på att få Finland tillbaka. Vad som sedan hände är bekant; hur Norden hade sett ut i dag, om överenskommelsen hade varit en annan eller om Napoleons armé hade utgått med segern, kan vi bara spekulera om. Bekant är också att Europa inte heller efter Napoleon har undgått att vara ett slagfält. De storpolitiska maktanspråk som var fullt gångbara för 200 år sedan ter sig kanske i våra ögon i dagens värld något märkliga. Ändå vet vi att rivalitet mellan nationer och mellan religioner och olika -ismer fortfarande är ett reellt hot. Det är förmodligen så, att endast genom att skapa välfärd i vid bemärkelse kan man bygga fred mellan folken. I det europeiska bygget är de nordiska länderna med på olika villkor och intensitet. När bygget nu vacklar måste vi ha ett förhållningssätt till hur vi kan skapa välfärd både i Norden och i Europa. Tillsammans företräder vi 25 miljoner människor det är angeläget att vi har en gemensam syn. Det brukar sägas att en fungerande förvaltning är en av förutsättningarna för välfärden. Nordiska administrativa förbundet för samman forskare och praktiker från alla nordiska länder. Samarbetet är tvärvetenskapligt och tvärfackligt. Förbundet har en viktig roll i att sammanföra människor från olika ämnesområden. Jag hoppas att

8 92 Artikler: Öppnings- och avslutningsord förbundet för sin del kan sprida kunnandet när det gäller att skapa god förvaltning och att vi ska få fruktbara diskussioner inte bara på detta möte utan också i en aktiv framtid. I samband med 90-årsjubileet har styrelsen beslutat kalla några personer till hedersmedlemmar Nordiska administrativa förbundets finska avdelning. Det är ett nöje för mig att få meddela att följande medlemmar har kallats till hedersmedlemmar: Anja-Riitta Ketokoski, Heikki Kulla, Olli Mäenpää, Matti Niemivuo och Pertti Vanne. De har alla, var på sitt sätt, som stadgarna stipulerar»på ett betydelsefullt sätt verkat för att föreningens syfte uppnås«. Anja-Riitta är en förebild som aktiv medlem. Heikki, Olli, Matti och Pertti har alla varit aktiva både inom och utanför styrelsen. Ytterligare har styrelsen beslutat kalla Roger Petersson från Sverige till hedersmedlem. Roger har under många år troget arbetat för samarbetet mellan den svenska och den finska avdelningen. Med dessa ord förklarar jag Nordiska administrativa förbundets 30:e allmänna möte öppnat. Avslutningsord: Ordförandeskapet för Nordiska administrativa förbundet cirkulerar mellan länderna så, att ett byte sker vart tredje år i samband med allmänna mötet. Eftersom de allmänna mötena kom lite i otakt förra gången, kommer Finland att överräcka ordförandeklubban redan efter två år till Sverige, som nu står i turen. För att vårt snart 100 år gamla förbund ska ha en framtid, måste vi trygga återväxten. Om alla här i dag var och en engagerar 5 nya unga medlemmar har vi med ett slag 750 nya nordister. Jag tycker vi går in för det! Nordisk administrativt tidsskrift, NAT Nordens och kanske världens äldsta tvärvetenskapliga tidskrift har efter en paus på några år återupplivats och har getts ut såväl i pappers- som i elektronisk form. Ett särskilt tack för att detta har lyckats vill jag rikta till Eija Mäkinen och Inger Marie Stiegen, som har jobbat hårt för att detta ska förverkligas. Tidskriften har nu en redaktion med Eija Mäkinen som huvudredaktör. Tanken är att uppgiften som huvudredaktör ska cirkulera så, att huvudredaktören ska komma från det land som har ordförandeskapet. Under inkörningsperioden är det dock meningen att Eija fortsätter. Det betyder att huvudredaktören byts först efter Sveriges ordförandeskap. Nu återstår för mig att rikta ett varmt tack till alla dem som har bidragit till att detta allmänna möte har kommit till stånd och förts i hamn. Särskilt vill jag tacka föredragshållarna, inledarna, korreferenterna och ordförandena i arbetsgrupperna. Jag hoppas att temat har känts lyckat och att ni åker hem klokare än när ni kom! Det är med stor tillförsikt som jag överlämnar ordförandeskapet till den svenska avdelningen.

9 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 93 Justitieminister Anna-Maja Henrikssons tal * Av justitieminister Anna-Maja Henriksson Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang Artikel: Justitieminister Anna-Maja Henrikssons tal Anna Maja Henriksson Kära nordiska grannar, bästa mötesdeltagare! Den historiska händelse som inträffade i Åbo för precis 200 år sedan mötet mellan Rysslands kejsare och Sveriges kronprins fick för sin del avgörande betydelse för den politiska utvecklingen i Norden. En utveckling som för mången säkert blev en besvikelse då Sverige avstod från alla anspråk på den östra rikshalvan Finland, som hade gått förlorad några år tidigare. Drygt etthundra år efteråt i Stockholm 1918 hölls ett möte där tjänstemän från Danmark, Norge och Sverige beslöt bilda Nordiska administrativa förbundet. Det var framstående tjänstemän som i första världskrigets kölvatten besjälades av tanken att de nordiska länderna borde närma sig varandra. Unionen mellan Sverige och Norge hade upplösts och Finland hade nyligen vunnit sin självständighet. Här i Finland kan vi känna tacksamhet mot dem som då insåg betydelsen av att orientera sig nordiskt. Det är anmärkningsvärt hur stor vikt de Nordiska juristmötena och Nordiska administrativa förbundet fick i strävandena att utveckla det nordiska rättsliga samarbetet. Det är därför en glädje för mig att i dag få gratulera den finska avdelningen som i år fyller 90 år! Det tema som ni har valt för er sammankomst»den nordiska välfärden i en föränderlig värld«innehåller implicit en oro för att välfärden sådan vi har vant oss vid är hotad och att den s.k. välfärdsstaten håller på att monteras ner. Att den nordiska modell som rönt sådan uppskattning i världen inte längre skulle vara vårt främsta varumärke och en framgångsfaktor för övriga att kopiera. Jag upplever att rädslan är befogad, men eventuellt något överdriven. I de nordiska länderna, i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige finns det knappast någon regering eller ens enskild politiker som på allvar vill montera ner vår välfärdsstat. Istället råder det en sällan skådad konsensus om att denna vår modell är värd att bevara för kommande generationer och att den är värd att utveckla med sikte på en stark välfärd och ett kompakt socialt skydd också i framtiden. Det enda som eventuellt skapar en del frågor är vägen till målet för vi vet alla att det knappast räcker att kulturminnesmärka eller patentera den nordiska modellen istället kräver den en daglig eller åtminstone månatlig eller årlig översyn och lappning och ibland * Hållet av statssekreterare Marcus Rantala vid öppningen av allmänna mötet i Åbo.

10 94 Anna Maja Henriksson till och med, att ett litet stycke rivs för att byggas upp starkare och kraftigare än tidigare. Bästa vänner, Det finns några element som är starka hörnstenar i den nordiska modellen utbildningen, socialskyddet och hälso- och sjukvården men också sysselsättningen. Jag skall kort beröra dem här. Hand i hand med välfärden vandrar utbildningen. En avgiftsfri, högklassig skola som utvecklar våra barn till tänkande individer med en egen vilja och en kunskapsbank som hjälper dem framåt i livet. Men också en utmärkt och likväl allmänt tillgänglig yrkesutbildning och högskoleutbildning som skapar förutsättningar för innovationer och för att stå oss i konkurrensen med såväl låglöneländer som de mest resurskraftiga forskningsuniversiteten i världen. Bildningssamhällets vikt, skolan och utbildningen får aldrig underskattas. Varje barn skall ha lika rättigheter till utbildning där var och en bereds likvärdiga möjligheter att ta till sig kunskapen, att ifrågasätta den, att tänka annorlunda och att lyckas. En stor björntjänst mot vår välfärdsmodell vore att införa terminsavgifter på universiteten eller än värre, i grundskolan. Vi ska inte skapa ett samhälle där det är av avgörande betydelse hur föräldrarnas socioekonomiska ställning ser ut. Här finns en av våra stora utmaningar redan idag, men utvecklingen skulle accelerera utom kontroll om vi överger grundtanken om en skola som är lika för alla. I den jämlika skolan måste vi ändå komma ihåg att se de olika behoven. Vissa barn behöver mera stöd än andra, vissa behöver stöd i ett visst ämne och vissa behöver kanske bara bli sedda. Vi måste kunna ta vara på de konstnärligt inriktade likväl som de tekniskt, på den mest lysande intellektuella begåvningen men också på den idrottsintresserade. Det är skolans uppgift att ge alla dessa en bra grund en plattform för det kommande livet. Tryggheten i vardagen är också av stor betydelse. I den ekvationen heter lösningen lyckliga och välmående barn och ungdomar. Misslyckas vi är risken för utslagning stor. Här kommer jag in på det andra temat. Nämligen de sociala skyddsnäten. Var och en skall via skolan och utbildningen ha möjlighet att vara sin egen lyckas smed. Men lika viktigt är också att det finns nät för att fånga upp de som behöver det och att det finns plats för det annorlunda. Vi kan och ska aldrig försöka stöpa allt och alla i en och samma form. Men vi får inte heller tro att vi inte har något eget ansvar och att samhället skall ta hand om och sköta allt. En mix av individens eget ansvar och samhällets hjälpande hand är nödvändig. Vi måste också bli betydligt bättre på att få klart för oss att upprätthållandet av samhället och välfärden är vars och ens ansvar. Det är ditt och mitt och mitt också som privatperson, inte bara som minister. Det ansvaret kan aldrig ges till enbart politiker eller den offentliga sektorn. Vi är alla skyldiga att ta hand om varandra, att fråga våra medmänniskor hur de mår, att sträcka ut en hjälpande hand där det behövs, att visa att vi står upp mot mobbning och våld, att lotsa någon vidare till psykvården och att se till att en människa som mår dåligt får hjälp. För det är ofta omgivningen: en partner, föräldrar, vänner, släktingar eller grannar som först märker när något är fel. Mycket tidigare än vad samhället märker det och oftast också mycket tidigare än den drabbade själv inser det.

11 Artikel: Justitieminister Anna-Maja Henrikssons tal 95 Men sen ska samhället komma in. Vi måste se till att det finns resurser för psykvård, att en anorexiasjuk pojke får hjälp eller att en spelberoende flicka får det att var och en får den hjälp de behöver då de behöver den. På så sätt kan vi också i längden göra stora inbesparingar för vi vet alla att en utslagen ungdom kostar samhället stora summor och att förebyggande vård minskar på långa sjukdomsperioder eller behov av en förtida pensionering. Vi måste bli bättre på att fånga upp människor som riskerar att hamna snett. Samhällsgarantin som vi i Finland just infört är ett bra exempel på detta. Via den tryggas varje person som är under 25 år en studieplats, lärlingsplats eller ett arbete. Den uppsökande ungdomsverksamheten och ungdomsverkstäderna har en stor och viktig roll i detta arbete och dem ska vi satsa på. Men vi får inte heller glömma att hjälpa en utbränd ensamstående flerbarnsmamma eller en slipad businessman som uppvisar en begynnande alkoholism. Näten vi ska binda måste vara såväl starka som smidiga och flexibla, enkla att skarva i eller snöra av efter behov. Ärade åhörare, Vi behöver bli bättre på att bygga fungerande kedjor och bryta ner onödiga förvaltningsmurar. Företagshälsovården skall inte vara totalt avskild från den allmänna vården, den preventiva vården skall inte vara avskild från den akuta, psykvården skall inte vara separerad från kuratorstjänster i skolan. Vi skall se helheter och skapa system som skapar möjligheter istället för hinder. Hälso- och sjukvården är en mycket viktig del i den helheten och visst är just vården också ett av den nordiska välfärdsmodellens bästa varumärken. Vården skall finnas för alla också i framtiden. Vår välfärdsmodell bygger på att var och en skall få vård när den behöver det. Och att ingen skall gå utan vård för att den inte har råd. Vi vill inte ha ett system där dina föräldrar betalar tiotusentals euro om du råkar födas med en obotlig eller svår sjukdom eller där ens gamla mamma inte får någon som helst lindring för sin kroniska värk. Detsamma gäller det offentligas ansvar för vården och för välfärden i stort. Verksamheten kan kompletteras med privata aktörer, men ansvaret det är och skall förbli hos det offentliga. Jag vill också säga några ord om sysselsättningen. Klart är att en hög sysselsättning skapar välfärd. Jag är dock trött på att man ibland i debatten får en uppfattning om att det är fel att vår befolkning blir allt äldre. Det är inte fel, det är istället en av vårt välfärdssamhälles allra största succéer. Vi lever längre och vi mår allt bättre också när vi redan uppnått en mycket aktningsvärd ålder. Det ska vi vara glada för det visar att de system vi byggt upp fungerar. Vad kan vara ett bättre bevis för att den nordiska välfärdsmodellen faktiskt gett resultat, om inte just detta. Men hur skall vi ha råd? En berättigad fråga. Samtidigt kan man ställa motfrågan; skulle vi ha råd att avstå vår välfärdsmodell? Vi kan inte sticka huvudet i sanden och hoppas att den offentliga ekonomin balanserar sig själv. Vi lever längre och då är det också logiskt att vi jobbar längre. Vi behöver hitta en väg till arbetsmarknaden allt fortare, vi skall få må bra i vårt jobb så att vi orkar och vi skall satsa på flexibilitet. Jag tror också att vi måste jobba något år längre, men en höjning av pensionsåldern är inte det viktigaste redskapet för att nå det målet. Mycket viktigare skulle vara att vi mår bättre och orkar mer och på så sätt undviker längre sjukskrivningar eller sjukpensioneringar. Och att vi faktiskt orkar

12 96 Anna Maja Henriksson jobba tills vi uppnår pensionsåldern. I de fall där det inte är möjligt, där arbetet kanske är för fysiskt tungt och krävande så är det viktigt att hitta flexibla lösningar, men exempelvis minskad arbetstid, deltidspension eller omskolning istället för sjukskrivning eller pensionering. Bästa vänner, Vi är i ett brytningsskede gällande vår välfärdsmodell och vi måste inse att den också skall vårdas för att överleva. Vi blir tvungna att också fråga oss om vi kan ge avkall på något? Finns det uppgifter som samhället inte behöver ta hand om? Finns det områden där vi behöver omprioritera och satsa mera på förebyggande? Och vad är alternativet till vår nuvarande modell? Vad händer om den nordiska modellen kollapsar? Kan vi se en sådan utveckling och kan vi ana oss till vad det skulle leda till? Om vi kan det och om den utvecklingen är en sådan vi inte vill ha vad kan vi då göra för att förhindra det? Låt mig här återkoppla till det jag sa tidigare om vars och ens ansvar. Jag tror att vi alla behöver tänka just dessa tankar och ställa oss dessa frågor. Jag tror att de flesta landar på ungefär samma svar den nordiska välfärdsmodellen behövs också i framtiden. Vi kanske har lite olika teorier om vad som behöver lappas, vad som behöver putsas och vad som kan bytas ut, men vi är överens. Det är vår största styrka och en mycket kraftfull garant för framtiden. Men det kräver att vi alla tar ansvar! Värderade åhörare, Låt mig avsluta med att säga ytterligare några ord om det nordiska samarbetet. I raden av jubileer som har nämnts här i dag vill jag lyfta fram Nordiska rådet, som fyller 60 år, och den nordiska samarbetsöverenskommelsen det så kallade Helsingforsavtalet som fyller 50 år. De får båda representera det formaliserade nordiska samarbetet. Jag antar att flera av er här som är anställda inom den offentliga förvaltningen också har erfarenhet av officiellt nordiskt samarbete. Alla ni spelar en mycket viktig roll som brobyggare. Det är anmärkningsvärt hur stort intresset för det nordiska är bland gemene man. Det arbete som görs på så kallad gräsrotsnivå långt från festtal och enbart goda föresatser är alldeles avgörande för att samarbetet skall leva vidare. Därför hoppas jag att Nordiska administrativa förbundet för sin del kan föra sina stolta traditioner vidare och entusiasmera unga tjänstemän och forskare att hålla samarbetet vid liv, så att också någon etthundra år efter mötet i Åbo i dag kan blicka tillbaka och säga. Så bra, att de förstod det då!

13 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 97 Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten? Av professor Lena Marcusson, Uppsala Universitet Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang Lena Marcusson Artikler: Den goda förvaltningen NAF:s speciella profil är att förena de som intresserar sig för offentlig förvaltning i ett brett perspektiv. Detta inbegriper politik, juridik, ekonomi och inom den vetenskapliga sfären på motsvarande sätt rättsvetenskap, statsvetenskap och ekonomiska vetenskaper. När vi diskuterar förvaltningens arbetssätt och kvalitet kan vi i allmänhet inte begränsa oss till antingen det ekonomiska eller det rättsvetenskapliga synsättet och vi kan inte heller bortse från makt och inflytandeaspekter som ofta hänförs till det statsvetenskapliga fältet. Det ligger en stor fara i att ett av perspektiven tar över: dagens upptagenhet av ekonomiska beräkningar, cost-benefit-analyser och nyckeltal illustrerar det, men även de andra perspektiven kan bli för snäva. Konceptet»god förvaltning«kan ges skiftande innehåll och frågan är vad detta begrepp står för i dag, för jurister, statsvetare, ekonomer, och om vi har anledning att omdefiniera det. Vidare ligger i rubriken frågan om man i välfärdsstaten, eller kanske snarare i det framväxande välfärdssamhället, kan behöva överväga ett särskilt skydd för de värden som vi kan sammanfatta med begreppet god förvaltning? Är god förvaltning en mänsklig rättighet eller är det en rättighet som skulle förtjäna grundlagsskydd som en grundläggande fri- och rättighet en grundrättighet? Min tanke med denna avslutande föreläsning är att diskutera hur begreppet god förvaltning kan användas i olika sammanhang och ha olika betydelse och i vilken mån god förvaltning i någon vald betydelse är ett lämpligt begrepp att formuleras och regleras som en konstitutionell rättighet. Jag måste då först konstatera att begreppen mänsklig rättighet, konstitutionell rättighet och grundrättighet används som synonymer i många sammanhang, man talar ibland om MR-juridik, och det är åtminstone för mig rätt oklart vad som omfattas av detta. Värdet av oberoende domstolar kan formuleras som ett konstitutionellt skydd för domstolarnas självständighet och/eller som en rätt för den enskilde att ha tillgång till. Detsamma kan gälla god förvaltning. I många konstitutioner skyddas en del fri- och rättigheter av samma art som vissa mänskliga rättigheter man återfinner i internationella konventioner. Det går alltså inte att finna en klar, innehållslig materiell skiljelinje mellan t.ex. mänskliga rättigheter och vissa konstitutionella rättigheter. Däremot kan vi ju dela in rättigheterna på formell grund i sådana som bygger på internationella konventioner och sådana som

14 98 Lena Marcusson stöder sig på nationella grundlagar. EU:s fördragsrättigheter blir då en tredje kategori. Jag återkommer till frågan om grundlagsskydd längre fram. Begreppet god förvaltning Men först ska jag behandla frågan om själva begreppet god förvaltning. Uppenbarligen finns det och har väl alltid funnits en stor efterfrågan på en förvaltning som fungerar effektivt och rättssäkert. Alla klagar på förvaltningen: politiker, media, företag, medborgare: Den är för stor, den kostar för mycket, det är krångel och byråkrati, den är ostyrbar och den är för långsam och ineffektiv. Till och med i våra nordiska länder som alltid återfinns bland de minst korrupta länderna i de mätningar som utförs genom World Transparency Index har även korruption blivit ett återkommande tema i kritiken av den offentliga förvaltningen. Och det är nog klokt med tanke på att korruptionen egentligen bara kan bekämpas framgångsrikt i just de länder, där den inte är alltför utbredd och där den inte är allmänt accepterad av cynism eller uppgivenhet. I sommarstiltjen i Sverige riktades plötsligt strålkastarljuset på den offentliga sektorns användning av skattemedel för dyra fester och kommunikationskonsulter. Vi har underhållits med tidningsrubriker om banketter för miljoner kronor, chokladprovning och populära artister. En myndighetschef fick avgå, en offentlig stiftelse hotas av skadeståndskrav mot styrelsen och alla andra myndigheter avkrävs redovisningar, kanske inte av regeringen men definitivt av journalisterna. Listan på felaktigheter kan göras lång och klagomålen är klassiska. Och det är helt i sin ordning. I den demokratiska staten är det livsviktigt för legitimiteten att förvaltningen fungerar på ett nöjaktigt eller bra sätt, det är det som ska hålla ihop den samhälleliga gemenskapen eller åtminstone acceptansen för priset för samlevnaden: skatter och påbud och restriktioner i den privata livsföringen. Men det har också tillkommit en del nya inslag i kritiken av förvaltningen. Vi har under dessa konferensdagar diskuterat bland annat hur offentliga medel används av privata utförare, kanske med bristfällig kvalitet som följd, med säkerhet åtföljt av bristande insyn och med inslag av vinstmaximering som kan påverka de enskildas situation. Är god förvaltning något som bara den offentliga myndighetsorganisationen ska leva upp till eller kan vi kräva även av privata utförare att de respekterar de värden som anses följa med den goda förvaltningen? Det finns sedan flera decennier nu, två parallella diskurser i den förvaltningspolitiska debatten: New Public Management (NPM) och begreppet god förvaltning. Hur förhåller de sig till varandra och finns det nya trender som borde diskuteras och analyseras noggrannare än som sker i dagens förvaltningspolitiska debatt? De två diskurserna påminner om det klassiska begreppsparet effektivitet och rättssäkerhet som varit vägledande åtminstone i förvaltningsrätten under snart hundra års tid. Det ständiga balanserandet mellan dessa värden kommer vi väl aldrig ifrån och det förtjänar också att understrykas att det inte alls alltid är fråga om motstående intressen. Den enskildes rättssäkerhet innefattar ett krav på att beslut ska kunna fattas inom rimlig tid, och effektiviteten syftar inte bara på ekonomisk effektivitet utan innehåller också krav på substantiell måluppfyllelse eller kvalitet i beslutsfattandet. Som medborgare vill vi ju att förvaltningen ska vara minst lika sparsam och effektiv

15 Artikler: Den goda förvaltningen 99 som vi önskar att vi själva vore! Och som berörda vill vi att allt ska gå rätt till. Men det vore välgörande om man kunde ladda det gemensamma innehållet i begreppsparet effektivitet och rättssäkerhet med något slags övergripande syntes som uttrycker förvaltningens värdegrund eller raison d etre. Det kunde kanske kallas god förvaltning? NPM, som utvecklar effektivitetskriterierna, har nu sedan 1980-talet varit den dominerande utgångspunkten i förvaltningspolitiken ur ett styrningsperspektiv. NPM brukar karaktäriseras som en lära som utgår från mål och resultatstyrning, managementkultur, resurskontroll, konkurrens och näringslivsmodeller. Paradoxalt är att näringslivet i samhällsdebatten både framställs som mer effektivt och kostnadsmedvetet än den offentliga förvaltningsapparaten och som mer lössläppt när det gäller förmåner för chefer och anställda! Kritiken mot NPM när den går till överdrift med kvantitativa mätningar av allt möjligt och omöjligt har börjat bli ganska massiv, sedan länge, åtminstone i forskarvärlden, men ännu syns inte många tecken på något värderingsskifte. Politikerna söker förfina styrningen men överger inte modellen. God förvaltning, då? Finns det här en anknytning till rättssäkerhetstankarna? Ja, traditionellt har rättssäkerhet i förvaltningen förbundits med både processuella rättigheter för den enskilde i förvaltningsförfarandet och med effektiva rättsmedel, Olika former av överklagande, rätt till domstolstalan och judicial review har setts som nödvändiga garantier för att bekämpa felaktiga beslut. God förvaltning handlar om allt detta, men det handlar också om att med hjälp av processuella garantier, öka antalet riktiga beslut, där förvaltningen levererar beslut på ett korrekt sätt, utan alltför lång tidsfördröjning, kort sagt på ett sätt som gör domstolsprövning överflödig. Och därmed bidrar till ökad effektivitet och kanske lägre kostnader. Både rättssäkerhet och effektivitet kan alltså rymmas i begreppet god förvaltning. Utvecklingen av god förvaltning i Europa och i EU. I Matti Niemivuos artikel God förvaltning från grundläggande till mänsklig rättighet? 1 får vi en utmärkt sammanfattning av dels utvecklingen i Europa, dels den speciella finska utvecklingen som haft nära samband med den allmäneuropeiska. Jag återkommer senare till den finska lösningen. Europarådets arbete förtjänar att betonas. Dess rekommendationer, särskilt under 1990-talet, den handbok om förhållandet mellan förvaltning och medborgare som publicerades 1996 och rekommendationen om god förvaltning som godkändes av Europarådets ministerkommitté 2007, har varit betydelsefulla för det ökade intresset från EU för dessa frågor. Som en bilaga till rekommendationen finns också en modellstadga för god förvaltning. De principer som här lyfts fram känner vi igen: här nämns legalitet, jämlikhet, objektivitet, proportionalitet, tillitsskydd, avgörande i skälig tid, skydd för privatlivet och öppenhet. Om vi snabbt vandrar vidare till EU kan vi konstatera att utvecklingen där ganska naturligt har nära anknytning till Europarådets arbete. Strävandena har nått fram till den europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter som så småningom blev en del av EU:s fördrag och rättsligt bindande 2010.

16 100 Lena Marcusson I stadgan återfinns artikel 41 som har ansetts utgöra en minimi- standard för god förvaltning: 41, Rätt till god förvaltning. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ. Denna rättighet sägs innebära bland annat att man har rätt att bli hörd, när någon åtgärd övervägs mot en och att förvaltningen är skyldig att motivera beslut. Rätt till aktinsyn med förbehåll stadgas liksom rätt till ersättning för skador som orsakats av institutionerna eller dess anställda. Rätt att använda sig av något av de officiella språken vid kontakt med EU:s institutioner anses också vara en del av rätten till god förvaltning. Det är tydligt att begreppet god förvaltning i detta sammanhang i första hand tar sikte på de processuella rättigheterna för den enskilde i förhållande till EU:s institutioner, men rättigheterna anses också gälla när EU-rättsliga regelkomplex ska tillämpas i en nationell förvaltning i någon av medlemsstaterna. 2 I arbetet Administrative law and policy of the European union, 3 har principen om god förvaltning karaktäriserats på följande sätt: The notion of good administration is a general principle of law and a fundamental right both, a framework concept that draws together a range of rights, rules and principles guiding administrative procedures. Men även om arbetet med en kodifiering av god förvaltning inom EU och Europarådet tillfälligt får anses ha nått en vilopunkt, finns det anledning att fundera över den fortsatta utvecklingen. Dels blir det fråga om vad som bör göras på nationell nivå, dels kan man med mer teoretiska utgångspunkter diskutera begreppet god förvaltning som det i dag uppfattas. God förvaltning har alltså som framgått, i dessa europeiska sammanhang en klart rättslig inriktning, men det finns också inslag som gör att man kan förstå begreppet som ett mer övergripande koncept. God förvaltning skapas knappast enbart genom att man i varje förvaltningsärende noga följer de regler som skapats till den enskildes skydd. Legitima beslut kan vara legitima antingen enbart för att procedurer har följts korrekt eller p.g.a. att beslutet är»riktigt«, materiellt rätt. God förvaltning i en bredare mening kan innebära att förvaltningen uppfattas som legitim, därför att den är effektiv och når fram till beslut som inte bara tillkommit på ett korrekt sätt utan också i materiell mening anses riktiga. NPM har medfört att legitim förvaltning även innefattar effektivt användande av resurser. Governance betonar behovet av deltagande och förhandlingar i stället för eller vid sidan av hierarkiska beslutsstrukturer. Vi kan alltså tala om effektivitet, god ekonomi och good governance vid sidan av rättssäkerhet. Alla dessa begrepp kan förenas med god förvaltning i dess rättsliga innebörd genom att man betonar kvaliteten i förvaltningsförfarandet. Vi behöver, tror jag, en övergripande term för god förvaltning som förenar juridiken och ekonomin och statsvetenskapen. Kanske legitim förvaltning, legitimate administration? 4

17 Artikler: Den goda förvaltningen 101 God förvaltning och välfärd Så ska jag gå från begreppens värld till verklighetens: vad betyder god förvaltning i välfärdsstaten och välfärdssamhället? När den Weberska byråkratimodellen med sin betoning av regelefterlevnad och ämbetsmannetik mötte den moderna välfärdsstatens organisering uppstod nya krav och förväntningar på förvaltningens effektiva och rättvisa verkställande av de politiska målen, inte minst inom områdena för social välfärd. Den byråkratiska modellen har påverkats av att det i välfärdsstaten krävs mer individuella avvägningar och diskretion i beslutsfattandet. Utrymmet för diskretionära avgöranden utvidgades och så småningom ersattes också detaljregleringen med målstyrning och resultatmått. I dag har välfärdsstaten i viss mån ersatts av ett välfärdssamhälle, där det inte längre är självklart att politikerna också ska påverka själva utförandet av välfärdstjänsterna. Man måste i stället nå legitimitet på andra sätt, t.ex. genom att medborgarna är delaktiga och uttrycker uppfattningar i processen, annars kan man inte objektivt komma fram till vad som är rätt och rimligt. Förvaltningsrätten måste hitta sätt att sätta gränser för diskretionen så att den kan fungera väl. God förvaltning måste utvecklas och omformuleras. Alla inser att den offentliga förvaltningen är så omfattande och diversifierad att förutsättningarna för god förvaltning ser väldigt olika ut inom olika förvaltningsområden. Därmed är det också i praktiken svårt att dra generella slutsatser om den konkreta betydelsen av god förvaltning i ett utvecklingsperspektiv. Jag ska i stället utifrån några exempel visa några utvecklingsdrag och diskutera möjliga konsekvenser. Frågorna rör hur god förvaltning kan påverkas av privatisering och delegation av myndighetsuppgifter. Exemplen är tagna från den svenska verkligheten och jag är medveten om att förhållandena, inte minst de rättsliga, varierar från land till land. Det finns kanske ändå möjlighet att identifiera gemensamma utgångspunkter. I Sverige har en växande del av äldrevården överlämnats till ideella föreningar, enskilda eller aktiebolag. Mycket omtalade är just nu de s.k. riskkapitalbolagen. I samband med uppmärksammade exempel på vanvård och brister i vården på boenden, som drivs av privata bolag, har det diskuterats dels om vinstdrivande bolag över huvud taget ska få bedriva verksamhet som omfattar äldrevård med offentlig finansiering, dels om hur man ska kunna garantera kvaliteten i verksamheten, oberoende av vem som driver den, privata utförare eller det offentliga. Hur ska man då garantera god vård i dessa sammanhang? Ja, det finns ett antal observationer som kan vara relevanta: Lagstiftarens roll är inte enbart att ålägga eller tillåta kommunerna att konkurrensutsätta sin verksamhet. Det måste också ställas krav på hur offentliga medel används och vilken kvalitet verksamheten ska ha. Det kan vara fråga om att åstadkomma insyn från allmänhetens och brukarnas sida. Offentlighetsprincipen kan av lagstiftaren utvidgas, liksom meddelarfriheten för de anställda i privata vårdföretag som utför offentligfinansierade arbetsuppgifter så att de vågar anmäla missförhållanden. Vidare kan krav formuleras som ska gälla vilka villkor som kommunerna måste ställa när man upphandlar tjänsterna eller överlåter verksamheter, t.ex. krav på kompetens hos verksamhetsansvariga och hos personalen och krav på uppföljning och kontroll av kvaliteten i verksamheten. Det kan också behövas lagstiftning om tystnadsplikt och integritetsskydd.

18 102 Lena Marcusson Men god förvaltning kräver ju också att själva utförandet präglas av att patienterna eller vårdtagarnas rättigheter respekteras, att de har möjlighet att påverka sin egen vårdsituation, att beslut dokumenteras och att patienter och anhöriga har insyn. Behovet av god förvaltning kan alltså inte begränsas till att gälla inom den offentliga myndighetsorganisationen. I välfärdssamhället måste tillämpningsområdet för principerna utvidgas. Ett annat exempel på detta är när offentliga förvaltningsuppgifter inte överlåts till enskilda men utförs av enskilda som fungerar som uppdragstagare, alltså inte anställda, hos myndigheten. Ett fall som väckte viss uppmärksamhet i Sverige under året var när Skolverket anlitade Proffice, ett privat bemanningsföretag, som fick rekrytera och anställa tillfällig personal, allt för att man skulle klara av en omöjlig beställning från regeringen. Riksdagen hade nämligen beslutat att alla lärare som anställs eller är anställda i en skola eller förskola ska ha en s.k. lärarlegitimation. Det innebar att Skolverket år 2011 fick i uppdrag av regeringen att under en kort tid pröva legitimation för upp till nästan lärare, som inte kunde nyanställas utan legitimation enligt de nya reglerna. Det visade sig vara en blandning av relativt enkla och mycket komplicerade ärenden. Enligt avtalet med Proffice skulle den av Proffice anställda personalen genomföra granskningar och utredningar i ärenden som gällde lärarlegitimationer. Man skulle se till att ärendet var komplett och göra en första bedömning. Själva besluten om legitimation togs sedan av Skolverkets egen personal. Instruktionerna för arbetet gavs av Skolverket, men Proffice hade ansvaret för daglig arbetsledning och arbetsmiljö. Eftersom Skolverket formellt haft ansvaret för uppdragstagarnas arbete, har det ansetts att förfarandet är lagligt. Hade arbetet i stället överlåtits till en privat utförare skulle det ha krävts ett lagstöd, eftersom arbetet kan ses som ett led i myndighetsutövning Något sådant lagstöd finns inte i detta fall.. JO har inte ansett sig ha skäl att rikta kritik mot förfarandet. Men det finns ändå anledning att ifrågasätta om förfarandet verkligen är förenligt med god förvaltning. Myndigheten, Skolverket, måste kunna garantera att förvaltningslagens bestämmelser om handläggningen, om jäv och likabehandling, följs och att det blir fråga om en opartisk och saklig behandling. Det framstår inte som betryggande ur den enskilda sökandens perspektiv att ärenden som är avgörande för yrkesverksamheten handläggs av orutinerad personal. Ett ännu mer tveksamt exempel, även här med Proffice som aktör, är när Försäkringskassans kontor i Falun använde personal därifrån för att fatta beslut i ärenden om föräldrapenning Här var det fråga om beslut, inte bara beredning vid myndighetsutövning, vilket alltså enligt svensk rätt inte får överlämnas till enskilda att utföra utan lagstöd. Men eftersom personalen ansågs som uppdragstagare i myndighetens verksamhet är det troligen lagligt, myndighetsutövningen hade ju därmed formellt inte lämnats över av myndigheten till ett enskilt rättssubjekt. Försäkringskassan har alltså ansvaret för att dessa tillfälliga uppdragstagare följer instruktioner och arbetar på ett rättssäkert sätt. Det framstår som ett experiment som inte manar till efterföljd. Det finns en del oroande tecken i den offentliga förvaltningen i dag. Och det har inte bara med förvaltningens eget sätt att hantera verksamheten att göra utan också med hur riksdag och regering formulerar och utformar villkoren för verksamheten. Ansvaret vid genomförande av reformer delas mellan lagstiftaren, regeringen och

19 Artikler: Den goda förvaltningen 103 förvaltningen. Lagstiftarens roll är ibland förbisedd i dessa sammanhang. Reformen om lärarlegitimation är ett exempel på hur riksdagen i praktiken formulerar ett omöjligt uppdrag, som sedan regeringen inte fullt ut tar ansvar för att det ska kunna genomföras på ett rimligt sätt. Det är inte tillräckligt att de folkvalda lagstiftar om ett minimalt tjänsteansvar liksom omfattande och tidskrävande reformer och stora organisationsförändringar utan tillräckliga resurser för genomförandet men samtidigt inte anses ha något alls att göra med hur kvaliteten uppnås. Och hur ska regeringen själv utföra sina uppdrag? Kan man lägga ut konsultuppdrag i stället för att tillsätta en offentlig utredning, tillåta myndigheter att upphandla bemanningsföretag i stället för att de offentligt anställda får ta hand om arbetet? Hur ska slarv med räkningar och ekonomi upptäckas och hur ska korruption bekämpas? Förutsättningarna för god förvaltning måste skapas genom lagstiftningen och genom regeringens styrning. Om inte regeringen noga följer och intresserar sig för hur myndigheterna sköter sig och kompletterar målstyrning med aktiv uppföljning, inte bara när det händer något spektakulärt, ja, då får vi upprepade skandaler med inkompetenta vårdföretag, utförsäljning av offentlig egendom, vräkiga jubileer och orimliga personalförmåner. Allt tal om värdegrund i den offentliga verksamheten kommer då att framstå som ett dåligt skämt. Så: Kasta inte ut barnet med badvattnet! Överge inte de gamla ämbetsmannaidealen till förmån för enbart kvantitativa mätningar, NPM och marknadslogik. Kombinera värdegrundsarbete med tydliga principer för handläggning. Legitim förvaltning kräver effektiv styrning och rättssäker handläggning. Grundlagsfrågan Är det då en mänsklig rättighet att slippa dålig förvaltning? Är god förvaltning en mänsklig rättighet i välfärdsstaten eller välfärdssamhället? Vi kan konstatera att god förvaltning genom det europeiska arbetet i Europarådet och genom EU:s rättighetsstadga har fått en status som en allmän rättslig princip och i viss utsträckning som en grundläggande rättighet. Men innebär det att god förvaltning också borde skrivas in i dansk, svensk, norsk och isländsk grundlag, precis som i den finska? I Finland trädde den nya grundlagen i kraft den 1 mars En tidigare ändring i grundlagen 1995 tog sikte på de grundläggande rättigheterna, men i den nya grundlagen 2000 tillkom de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. I enlighet med rättsstatsprincipen som slås fast i grundlagens 1 kap. 2 ska all utövning av offentlig makt bygga på lag och lag ska noggrant iakttas i all offentlig verksamhet. I andra kapitlet 22 understryks att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna (=kapitlets titel) och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. 2 kap. 21 handlar om rättsskydd, rätt till behörig sakbehandling och rätten att söka ändring och rätten till en rättvis rättegång. Andra stycket anger att vissa processuella rättigheter ska gälla: offentlighet vid handläggningen, rätt att bli hörd, motiverade beslut och rätt att söka ändring samt att andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning ska tryggas genom lag. 11 kap. 119 anger att de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ ska regleras genom lag om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt.

20 104 Lena Marcusson Att garantier för god förvaltning har grundlagsfästs innebär enligt Olli Mäenpää 5 att dessa krav har företräde framför annan lagstiftning och att man vid lagtolkning ska välja alternativ som är positiva till kraven på god förvaltning. Dessa kan liksom övriga grundläggande rättigheter i grundlagen begränsas genom lag. Den finska förvaltningslagens andra kapitel anger grunderna för god förvaltning: serviceskyldighet, gott språkbruk, samarbete mellan myndigheterna, rådgivning, främjande av rättsskydd och de s.k. rättsprinciperna inom förvaltningen: jämlikhets, ändamålsbundenhet, objektivitet, proportionalitet, förtroendeskydd. I lagen anges också närmare hur kraven på god förvaltning ska konkretiseras i fråga om offentlighet, förfarande och rättsskydd. Finland lyckades dessutom också starkt bidra till att det fördes in ett motsvarande stadgande i den europeiska rättighetsstadgan art 41. De övriga nordiska länderna har ännu inte fört in ett motsvarande grundlagsskydd för god förvaltning. Sverige, som är det land som senast genomfört en översyn och ny grundlagstext, har i likhet med Finland bestämmelser som anknyter till rättsskyddet i grundlagen. 2 kapitlet, som är benämnt Grundläggande fri- och rättigheter, har en av flera underrubriker. Rubriken Rättssäkerhet omfattar 2 kap. 9 11, och där återfinns en särskild rätt till domstolsprövning vid frihetsberövanden men däremot inte en allmän rätt att söka ändring av beslut. I 11 paragrafen andra stycket samma kapitel finns en ny regel om rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid och genom offentlig förhandling. I kravet på rättvis rättegång anses ligga att olika rättssäkerhetsgarantier iakttas, t.ex. rätten att bli hörd etc. Kraven gäller alla mål i domstol men däremot inte handläggningen i förvaltningen, trots att alltså rubriken Rättssäkerhet kunde tyckas lova mer. Förvaltningen har i den nya grundlagen fått ett eget kapitel, men översynen har egentligen inte tillfört så mycket när det gäller synen på förvaltningens betydelse. Begreppet god förvaltning har man inte anammat och använt. Skälet till det egna kapitlet är dessutom att domstolarna ansågs behöva ett eget kapitel. Samtidigt betonas av regeringen i propositionen att uppdelningen inte ska ses som en tyngdpunktsförskjutning i förhållandet mellan rättskipning och förvaltning (den tidigare titeln på kapitlet). Regeringen ansåg att det tvärtom var sannolikt att»möjligheterna att tydliggöra och markera den betydelse och självständighet förvaltningen har i det svenska systemet snarast ökade genom den förändrade strukturen. 6 Den nya grundlagen förbereddes genom ett omsorgsfullt utredningsarbete lett av en parlamentarisk kommitté. I grundlagsutredningens betänkande En reformerad grundlag 7 påpekar man att det i förvaltningslagen och i myndighetsförordningen finns bestämmelser som kan anses som uttryck för principen om god förvaltning men att man inte vill föregripa annat utredningsarbete som då pågick med detta. Man understryker att det i framtiden kan finnas anledning att återkomma med bland annat en bestämmelse i grundlag om att regler för den statliga förvaltningen ska finnas i lag. Det kan gälla t.ex. regler om grundläggande organisation eller förfarandet vid statlig anställning. 8 Vi kan i dag konstatera att det då pågående utredningsarbetet som man hänvisade till ännu inte lett till några resultat. Norge har nyligen genomfört en översyn av frågan om grundläggande fri- och rättigheter. 9 Här ges förslag till att de centrala rättigheter som ligger till grund för de internationella konventionerna ska grundlagsfästas. Den enskildes frihet, likhet och människovärde ska respekteras och domstolarna ska säkra detta, vilket inte ska be-

Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten?

Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten? Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 97 Den goda förvaltningen en mänsklig rättighet i välfärdsstaten? Av professor Lena Marcusson, Uppsala Universitet Nordisk Administrativt Tidsskrift

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-06-30 Dokumenttyp: Policy Process: Säkerställa kunskap och kompetens Dokumentnummer: 138 Version: 1 Författare: Ulf Yngvesson Fastställd: Ann-Louise Eksborg Hantering

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer