Visualisering av ett osynligt hot

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visualisering av ett osynligt hot"

Transkript

1 Visualisering av ett osynligt hot Semiotisk bildanalys av Centers for Disease Control and Preventions 3D-gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2 Moa Grundvik Ördell och Sophie Åström Institutionen för design, Grafisk design, HT20, termin 3 Vetenskaplig uppsats (B) Handledare: Anna-Sara Fagerholm

2 Abstrakt År 2020 slog coronapandemin till mot världen med full kraft, orsakad av viruset SARS-CoV-2. Nyheter och information om pandemins utveckling präglade informationsflödet tillsammans med åtskilliga visuella element med informativa syften. Antal insjuknade i sjukdomen COVID-19 samt ett snabbt växande antal dödsfall i kombination med nyheter om en sjukvård nära bristningsgränsen rapporterades kontinuerligt i olika informationskanaler. En bild som ofta förekom tillsammans med information om pandemin var en 3D-gestaltning gjord av två grafiska formgivare på uppdrag av amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ett urval mottagare upplevde CDC s 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2. Metod: Metoden som användes för studien var semiotisk bildanalys där den denotativa nivån undersöktes objektivt med hjälp av anpassade frågor och den konnotativa nivån byggde på intervjuer med elva respondenter. Resultat: Ur intervjuerna framkom både ikoniska- och symboliska tecken som främst indexerade negativa upplevelser hos respondenterna, kopplade till både personliga- och samhälleliga perspektiv. Kurs, termin, år: Vetenskaplig uppsats (B) 7,5 hp, termin 3, HT 2020 Titel: Visualisering av ett osynligt hot - Semiotisk bildanalys av Centers for Disease Control and Preventions 3D-gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2 Antal ord: 7360 Författare: Moa Grundvik Ördell och Sophie Åström Handledare: Anna-Sara Fagerholm Examinator: Karina Göransson Nyckelord: Grafisk design, Visuell kommunikation, Semiotisk bildanalys, Coronapandemin, SARS-CoV-2 1

3 Innehållsförteckning Abstract Inledning Syfte Frågeställningar Bakgrund Mikroskopfotografering av SARS-CoV Bakgrund till 3D-gestaltning av SARS-CoV Teori Visuell Kommunikation Semiotik Metod Metodval Semiotisk Bildanalys Urval Tillvägagångssätt Metodproblem Etiska aspekter Validitet och Reliabilitet Resultat och Analys Denotativ nivå Konnotativ nivå Objektet i fokus Analys av Objektet i fokus som tecken Grå Massan Analys av Grå Massan som tecken Röda proteiner Analys av Röda proteiner som tecken Bakgrunden Analys av Bakgrunden som tecken Bildens helhet Analys av Bildens helhet som tecken Slutsats Slutdisskussion Referenser Bilagor Mall för semiotisk bildanalys Intervjuförfrågan intervjumall med exempel Översiktstabell för sammanställning av resultatet Tiopunktslista för analysschema

4 1. Inledning Bild 1: Gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2 som orsakade en global pandemi 2020 med stora samhällskriser som följd. CDC, Eckert och Higgins. Den 31 december 2019 rapporterades från den kinesiska miljonstaden Wuhan det första bekräftade sjukdomsfallet orsakat av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Det dröjde inte länge innan man förstod att viruset var dödligt och mycket smittsamt. Kinas omfattande åtgärder att förhindra smittspridning misslyckades och viruset slog till mot världen med enorm kraft (Sveriges television [SVT], 2020). I januari 2020 utlyser Världshälsoorganisationen, WHO, globalt nödläge och den 11 mars klassas utbrottet av SARS-CoV-2 som en pandemi. Sedan dess har viruset spridits över alla jordens kontinenter, med undantag för Antarktis, och orsakat enorma konsekvenser med sin framfart. Ett år senare redovisar Världshälsoorganisationen att 88 miljoner människor konstaterats smittade och över 1,9 miljoner människor har avlidit till följd av sjukdomen COVID-19 (World Health Organisation [WHO], 2020). För att minska smittspridning blev den visuella kommunikationen avgörande. Myndigheter, viktiga samhällsorganisationer och nyhetskanaler har flitigt framställt viruset SARS-CoV-2 på olika visuella sätt och för olika syften men framförallt för att minska smittspridning. Andreas Göransson, biolog och forskare inom visuellt lärande och kommunikation vid Linköpings universitet, beskriver visualisering som ett kraftfullt verktyg när det gäller att skapa förståelse för data. Han menar att den visuella gestaltningen av viruset inte bara framställts som en bild till media utan också för att skapa möjligheter till djupare vetenskaplig förståelse. (Visualiseringscenter, 2020). Colette Gaiter, professor i visuell kommunikation med bakgrund inom främst grafisk design, delar i den digitala tidskriften The Conversation (2020) sina tankar om vad den visuella representationen av coronaviruset kommit att betyda som symbol under pandemin. Hon beskriver avbildningen av viruset som en förenklad representation som alla direkt känner igen och att den inte bara kommit att symboliserar ett mycket smittsamt och potentiellt dödande virus, utan också en existentiell osäkerhet och omkullkastad verklighet. Den bild av coronaviruset SARS-CoV-2 som används mest i nyhetssammanhang världen över är en 3D-animation av Alissa Eckert och Dan Higgins på uppdrag av den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Både Eckers och Higgins är alumner vid University of Georgia (UGA) och har tillsammans med sitt grafiska team tagit 3

5 fram en visualisering av coronaviruset. Gestaltningen skapades med syftet att i första hand vara lärande, förhoppningsvis också ändra beteenden kring den allvarliga situation vi nu befinner oss i år Tanken är att betona allvaret med den pågående pandemins virus utan att skrämma allmänheten (Hale, 2020). Coronaviruset är så pass litet att det inte går att se med blotta ögat, det befinner sig på en nivå där färg inte når. Men hur visualiserar man någonting som inte går att se? Eckers och Higgins har bland annat löst detta med att färgsätta virusets olika delar. De gråa, gula, orangea och röda partierna är därför färgkodade och står för de olika delarna (fetter, proteiner, och membran) som SARS-CoV-2 innehåller (ibid.). Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB, 2019, s. 7) är det viktigt att ta hänsyn till medborgarnas upplevelser av hanteringen under en kris eftersom det är deras ageranden som främst kommer att styra händelseutvecklingen och därmed konsekvensernas svårighetsgrad. Tydlig vägledning i en skrämmande och komplex situation är avgörande. Under året 2020 har en stor del av jordens befolkning exponerats för visualiseringen av coronaviruset SARS-CoV-2 tillsammans med nyheter om tusentals dödsfall, miljoner insjuknade, oförklarliga sjukdomsförlopp samt en sjukvård och samhällsekonomi nära bristningsgränsen. Att undersöka hur ett urval människor upplever den visuella gestaltningen av SARS-CoV-2 är av stor betydelse för att få förståelse och ökad kunskap om visualiseringens betydelse av den här typen av fenomen. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur Centers for Disease Control and Prevention (CDC) s 3D-gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2 upplevs av ett urval mottagare. 1.2 Frågeställningar Hur visualiseras coronaviruset SARS-CoV-2 av CDC? Hur upplevs visualiseringen av urvalet mottagare? 2. Bakgrund 2.1 Mikroskopfotografering av SARS-CoV-2 För att kunna utforska och undersöka bl.a. utseendet på SARS-CoV-2 har forskare använt sig av en metod som kallas mikroskopfotografering, vilket betyder att man genom mikroskop tar fotografi på mindre partiklar och objekt som inte går att se med blotta ögat. Ibland färglägger man även mikrografen för att ljus inte når till den nivå partiklarna befinner sig på, färg hjälper då att urskilja partiklarnas delar. Denna metod är extremt användbar i situationer där man t.ex. som i detta fall behöver undersöka och förstå sig på ett nytt virus (Svallingsson, 2020). I en mikrograf från National Institute of Health (NIH) framkommer SARS-CoV-2 utseende tydligt. På grund av dess utseende har även namnet uppkommit. Ytan uppger ett kron-liknande utseende, en slags ring med utskott på dess kropp som består av s.k. S-proteiner (s = spik). Dessa utskott är de 4

6 som fäster sig på celler och infekterar människor med sjukdomen COVID-19. NIHs corona mikrograf har färglagts för att lättare kunna urskilja dess delar, bl.a. s-proteinet, syftet med att färglägga är alltså mer visuellt pedagogiskt än estetiskt och hjälper forskare att komma underfund med hur SARS-CoV-2 fungerar (ibid.). Mikroskopbilden har även lett till ytterligare arbete med just dessa utskott av s-proteinet som fäster sig i människans celler, med en teknik kallad kryoelektronmikroskopi har man kunnat ta fram ännu mer detaljerade visualiseringar av viruset. Denna teknik innebär en nedfrysning av viruspartiklar för att kunna ta tusentals bilder genom en ström av högenergielektroner. Senare kombinerar man dessa bilder för att skapa en väldigt detaljerad 3D-visualisering av viruset. (NIH, 2020) Bild 2: Ofärgad mikrograf, NIAID. Bild 3: Färgad mikrograf, NIAID-RML. Bild 4: 3D av spik, McLellan Lab. 2.2 Bakgrund till 3D-gestaltning av Sars-CoV-2 Visualiseringen av coronaviruset SARS-CoV-2 skapades av Alissa Eckert och Dan Higgins i spetsen. Två tidigare studenter vid University of Georgia (UGA) som under 2020 och den pågående coronapandemin tillsammans med sitt grafiska team arbetat fram 3D-animationen med ett utbildande och pedagogiskt syfte. Visualiseringen av viruset skapades för Centers for Disease Control and Prevention (CDC), en amerikanska smittskyddsmyndighet. I CDCs Public Health Image Library (PHIL) går det bland annat läsa denna beskrivning av den väl igenkända bilden: This illustration, created at the Centers for Disease Control and Prevention (CDC), reveals ultrastructural morphology exhibited by coronaviruses. Note the spikes that adorn the outer surface of the virus, which impart the look of a corona surrounding the virion, when viewed electron microscopically (CDC Public Health Image Library, 2020). I en artikel från UGA Today skriven av A. Hale (2020) intervjuas Eckert och Higgins angående deras kreation som spritt sig över hela världen och blivit en ikon för coronapandemin och viruset SARS-CoV-2. Båda alumnerna är medicinskt tränade illustratörer med goda egenskaper inom bl.a. visuell kommunikation. I och med uppdraget från CDC ville dom visuellt fånga virusets identitet, göra illustrationen påtaglig trots att viruset inte går att se utan något mikroskop instrument. De två kollegorna arbetade utan att ta några genvägar. Dom har med en hel den förförståelse för ämnet samt samarbete med CDCs labb experter gjort noggrann research innan själva visualiseringen påbörjades. Samtidigt skulle arbetet gå snabbt och effektivt till, Eckert beskrev den sju dagar långa arbetsprocessen som en non-stop, ASAP mode (Hale, 2020). Genom nedladdade bilder från World Protein Data Bank kunde Higgins se vilka tre proteiner som coronaviruset huvudsakligen består av, därefter kunde Eckers börja forma utseendet i samråd med CDCs forskare. Det lades i sluttampen till ett dramatisk ljus över illustrationen för att skapa en olycksbådande känsla, men samtidigt berättar Eckert att de inte vill skrämma allmänheten med denna 5

7 bild. Tanken var snarare att allmänheten ska kunna känna av allvaret i situationen under pandemin med hjälp av bilden (Hale, 2020). I slutet av artikeln från UGA Today skriver Hale (2020) om virusets beståndsdelar som Eckert och Higgins visualiserat med hjälp av färgkodning. De röda, gula, orangea och gråa partierna står för SARS-CoV-2s fetter, proteiner, och membran. Viruset består i verkligheten inte av färg för att färg inte når den mikroskopiska nivån viruset befinner sig på. Coronaviruset i illustrationen är därför färgsatt med ett pedagogiskt och lärande syfte. Bilden är även uppbyggd med mycket detaljer, hög kontrast och skarp struktur vilket nästan får illustrationen att komma till liv. Eckers avslutar med att berätta att hon hoppas på ändrade beteenden kring pandemins allvar i och med 3D-gestaltningen. 3. Teori 3.1 Visuell kommunikation Enligt Wu (2020) är perceptuell kognition avgörande för att hjärnan ska kunna skapa en helhet och förståelse av visuell kommunikation. Skaparen måste vara medveten om att det finns en interaktionsprocess mellan designen och betraktare. Visuell design förmedlas genom färg, linjer, former och komposition vilka som helhet får betraktaren att reagera känslomässigt. De känslomässiga reaktionerna skiljer sig åt beroende på vem betraktaren är och vilken erfarenhet och psykologiska preferenser den har med sig. Visuell kommunikation beskrivs av Bergström (2017, s. 36) som ett verktyg som används inom flera olika områden för att skapa förändring och handlar om hur det visuella kommuniceras från en sändare till en mottagare med hjälp av en budbärare. I syfte att skapa förståelse och förenkling av komplex information används det grafiska mediet. Kommunikationen har, enligt Rodriguez-Estrada och Davis (2015), blivit allt mer visuellt fokuserad och den nutida människan möts konstant av visuella intryck som påverkar tankar, känslor och beteenden. De hävdar att för att bli en bildad människa under 2000-talet krävs inte bara verbal och matematisk skicklighet, utan också förmåga att tolka, kritisera samt skapa och använda visuell kommunikation på en sofistikerad nivå. Risken är stor att utsättas för svårtolkad information och det ställs orimliga förväntningar på att den enskilda individen bör ha förmåga att bedöma trovärdigheten i informationsinnehållet. För att så många som möjligt ska få ta del av forskning och vetenskapliga fakta menar Rodriguez-Estrada och Davis (2015) att en god visuell kommunikation är avgörande. Framförallt är bilder och illustrationer viktiga verktyg eftersom de kan konkretisera abstrakt data och snabbt skapa förståelse för komplexa processer. Trots detta förekommer stora brister i kunskaper om den visuella kommunikationens betydelse när forskningsresultat ska presenteras och data blir svårtolkad för de som inte är insatt i ämnesområdet. Det är viktigt att betrakta den visuella kommunikationen som en social process där symboler och symbolik används för att sända ett budskap som ska nå mottagaren. För att lyckas med detta krävs goda kunskaper inom det grafiska designområdet (ibid.). 3.2 Semiotik Människan är, enligt Chandler (2017, s. 7-12) driven av ett behov av att skapa mening och kan därför inte undvika att tolka sin omgivning. Enligt honom är semiotiken viktig för att göra oss mindre benägna att ta verkligheten för given och den medvetandegör oss om vår egen roll i den sociala verkligheten. 6

8 Att se genom det semiotiska perspektivet är intellektuellt stärkande och ger människan förståelse inför att information och mening inte är givna innehåll i världen utan snarare skapade av oss själva. Semiotiken hjälper oss alltså att plocka isär det vi tar för givet och gör vårt tolkningssystem mer explicit. Att förneka studiet av tecken är lika med att ge andra makten och kontrollen över den betydelsevärld som vi lever i (ibid.). Semiotiken ligger inom språkvetenskapens område och undersöker människans meningsskapande och upplevelser av betydelser i kommunikativa sammanhang. Centralt inom semiotiken är studerandet av tecken (Hansson et al., 2013, s. 9-10). Lingvisten Ferdinand de Saussure (f. 1857, d. 1913) var en av de första att betrakta det talade språket som ett system av tecken. Enligt Saussure består tecknet av två komponenter, uttrycket och innehållet. Uttrycket är det konkreta ljud som får innehållet att uppstå. För att framkalla innehållet hus krävs uttrycket, alltså det bestämda ljudet av ordet hus. Uttryck kallas också signifikant eller det betecknande och innehållet kan benämnas som signifié eller det betecknade. Tecknen måste befinna sig i ett sammanhang för att få en betydelse. Detta på grund av att tecken når sitt värde i relation till varandra och därmed är de också beroende av varandra (ibid.). Det är när uttryck och innehåll sammanfaller som tecknet bildas. En bild kan både betraktas som ett tecken i sig och samtidigt vara uppbyggt av flera tecken. För att kunna avgränsa ett tecken och hitta dess kärnbetydelse behöver hänsyn tas till form och substans. Formen är det som inte är utbytbart i tecknet, alltså det som get tecknet dess identitet. Substansen är tvärtom utbytbar och tillfällig (Hansson et al., 2013, s ). Även om Saussure skapade sin struktur utifrån det verbala språket så används hans tankar och begrepp vid analys av bild, film, musik, arkitektur m.m. Uttryck och innehåll är fortfarande centrala för bildandet av tecken, men nu är uttrycket någonting vi förnimmer med våra sinnen och innehållet är det som uttrycket får oss att associera till (ibid.). För att kunna tolka tecken måste det finnas en kod, för utan koder är mänsklig tolkning inte möjlig. Koden kan liknas vid sociala normer vilka bestämmer hur vi ska uppföra oss vid olika typer av situationer. Den semiotiska koden styr språkliga betydelser och handlingar. Det var Roland Barthes, språkforskare och författare med rötter hos de franska strukturalisterna, som 1964 publicerade den första semiotiska bildanalysen (Hansson et al., 2013, s ). Ett tecken har nödvändigtvis inte en betydelse utan kan ge upphov till andra tecken. Denna skillnad delas in i denotativ- och konnotativ nivå, där den denotativa nivån behandlar tecknets kärnbetydelse och den konnotativa nivån associationstecknen. Mer specifikt fastställs konnotativa tecken utifrån individens säregna erfarenheter eller utifrån en delad kulturell kontext (Hansson et al., 2013, s ). Charles Sanders Peirce (f. 1839, d. 1914) var en amerikansk semiotiker som ansåg att all kunskap innefattar användning av tecken, tolkningen av tecken och slutledningar som baseras på tecknen. För att förklara sina tankar kring tecknens betydelse i hur människan tolkar sin livsvärld formulerade han teckentriaden. I teckentriaden ingår ikoner, index och symboler som alla är sammankopplade med sina representationer på olika sätt. Ikoner kommunicerar sin betydelse genom att utseendemässigt överensstämma med sitt fysiska objekt, medan index utgörs utifrån ett logiskt samband. Både ikoner och index har alltså naturliga relationer till sina representationer. Symboler bygger däremot på en konvention och kräver kulturella kunskaper för att kunna tolkas (Hansson et al., 2013, s ). 7

9 4. Metod Den empiriska forskningen har till uppgift att analytiskt förklara samhälleliga fenomen genom förenklade beskrivningar av komplicerade processer (Esiasson et al, 2019, s ). För att lyckas med detta på ett säkert sätt är valet av forskningsmetod avgörande och vilar helt mot vilket forskningsproblem som ska undersökas. Valet ska göras utifrån vilken metod som med högst säkerhet besvarar forskningsfrågan med lägst risk för systematiska fel. Det vill säga den metod som antas ge högst validitet och reliabilitet. Validitet innebär att vi mäter det som vi avser mäta och reliabilitet att vi mäter på rätt sätt (Esiasson et al, 2019, s. 57) 4.1 Metodval Uppsatsens syfte var att analysera visualiseringen av Eckert och Higgins 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2, samt undersöka hur den upplevdes av ett urval mottagare. För detta ändamål ansågs semiotisk bildanalys vara den metod som bäst kunde ge svar på forskningsfrågan. Metoden möjliggjorde detaljerad analys av 3D-animationen på denotativ och konnotativ nivå vilket ökade möjligheten till en mer fokuserad och djupare vetenskaplig förståelse för hur den upplevs och för dess betydelse Semiotisk Bildanalys Semiotisk bildanalys innebär som tidigare nämnt en analys av tecken, koder och tolkning med denotation och konnotation. Den denotativa nivån beskriver de faktiska beståndsdelarna i bilden, och med hjälp av ett anpassat analysschema som innehåller frågor eller påståenden inom olika kategorier t.ex bildgenre, tecken, symboler, komposition, kontext m.fl. analyseras bilden objektivt och neutralt. På den konnotativa nivån tolkas bildens beståndsdelar, bl.a. associationer, känslor, värderingar och attityder (Hansson et al., 2013, s ). Privata associationer spelar också in och menas med att var och en som tolkar bilden kan ha ett privat minne eller en upplevelse som endast den personen håller. Dessa privata associationer berättar inget om bildens generella betydelse men påverkar hur den enskilda personen tolkar bilden och bör hållas i åtanke vid analys (ibid.). Hansson et al (2013, s ) beskriver att termerna analys och tolkning ibland används som begrepp med samma innebörd, men vid en semiotisk bildanalys är det viktigt att dessa skiljs åt. Analys innebär här att någonting bryts ner till mindre beståndsdelar och tolkningen den spontana avläsningen av tecken. Innan analysschemat upprättas så finns det några saker som behöver förtydligas, nämligen att noga definiera vad som ska analyseras, ur vilket perspektiv det ska analyseras och hur det ska analyseras. 4.2 Urval Enligt Esiasson et al (2019, s ) är det av vikt att argumentera för urvalsstrategi utifrån ambitionen med resultatet samt varför urvalet bedöms vara de som bäst kan svara allmängiltigt på den ställda forskningsfrågan. 3D-animationen av coronaviruset valdes enligt ett strategiskt urval. Att undersöka hur just denna bild upplevdes ur mottagarnas perspektiv ansågs intressant främst på grund av den enorma spridning bilden haft i mediala sammanhang samt att den vilar på en vetenskaplig grund. 8

10 För undersökning gjordes det strategiska urvalet av mottagare med ambition att inkludera representanter för en så bred grupp som möjligt för att gynna generaliserbarheten. Respondenterna har därför strategiskt valts ut med hänsyn till att de befinner sig i olika åldersgrupper, har spridd könstillhörighet och har påverkats i olika grad av coronapandemin. Samtliga har deltagit med en förförståelse inför undersökningsobjektet, detta har varit omöjligt att undvika med tanke på hur stort utrymme coronapandemin krävt i nästan samtliga informationskanaler. Med största sannolikhet har också alla mottagare i urvalet upplevt inskränkningar i vardagen till följd av pandemin då detta varit oundvikligt med tanke på att restriktioner och allmänna rekommendationer gäller alla medborgare. Totalt intervjuades elva respondenter mellan åldrarna 20-67, samtliga boende i två kommuner i Västernorrlands län. Respondenterna har bidragit till variation i urvalet då samtligas sysselsättningar befann sig inom olika områden så som; sjuksköterska, undersköterska, socionom, pensionär, arbete inom media och foto, förskolelärare, student och skyddsombud. 4.3 Tillvägagångssätt Den denotativa delen av bildanalysen genomfördes av uppsatsens författare. Den gjordes i ett första steg enskilt för att sedan jämföras med varandra och därmed säkra en mer objektiv beskrivning av bilden (bilaga 1). Den konnotativa analysen gjordes genom intervjuer med urvalet mottagare. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via videosamtal med hänsyn till den rådande pandemin. Alla intervjuer gjordes enligt en intervjumall (bilaga 1) som utformats utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna formulerades på ett sätt som gynnade öppna och beskrivande svar från mottagaren och som gav möjlighet till följdfrågor om så behövdes. Mottagarna kontaktades digitalt (e-post, messenger eller sms) med förfrågan om intervjudeltagande. För att säkerställa att alla fick samma information om studien och tillvägagångssätt skickades en informationstext (bilaga 2) till de som var intresserade att delta. Inför sammanställningen av data från den konnotativa nivåns intervjuer skrevs först respondenternas svar ner ordagrant. Essensen av svaren fördes därefter in två enskilda tabeller för att skapa struktur till det senare analysarbetet (bilaga 3). Ur essensen lyftes nyckelord av bl.a. tecken, associationer och känslor som senare kunde kopplas samman med identifierade tecken i en sammansatt analystabell (bilaga 4). Efter de enskilda analyserna i både konnotativ- och denotativ nivå jämfördes och sammanfördes analyserna till resultatet som tolkades utifrån den vetenskapliga teorin som tidigare valts. Med hjälp av dokument och tabell sammanställdes resultaten och jämfördes. Av dessa sammanställda resultat bildades senare den text i resultat- och analysdelen som kan läsas i denna uppsats. Datainsamlingen vid samtalsintervjuer skedde enligt Esiassion et al (2019, s ) genom en dialog mellan intervjuare och mottagare. Intervjun baserades på innan bestämda frågor, men dess ordningsföljd, formulering och innehåll kunde komma att ändras beroende på samtalets gång. Frågorna kunde också bli av öppen karaktär jämfört med en frågeundersökning där mottagaren svarar enligt alternativt (ibid.). Inför undersökningen sammanställdes en intervjumall baserad på givna frågor av mer öppen karaktär som gav utrymme för följdfrågor. Intervjumallen testades på testpersoner som inte var deltagare i undersökningens urval för att säkerställa en viss grad av kvalitet. Frågorna i intervjumallen formulerades på ett sätt som fick den konnotativa nivån i bilden att manifesteras genom mottagarna. 9

11 4.4 Metodproblem Värt att ha i åtanke är att författarna exponerats för den bild som respondenterna konnoterat. Det behöver i den här studien inte innebära någonting negativt utan har snarare möjliggjort för respondent och intervjuare att mötas i samtalet om upplevelsen kring bilden. Det har dock varit extra viktigt att hela tiden vara medveten om den egna förförståelsen för att inte låta den styra i analysen. Att respondenterna valts genom strategiskt urval kan föra med sig både för- och nackdelar. I fallet för denna uppsats har urvalsmetoden främjat datainsamlingen och möjliggjort en större mängd data för den korta tidsperioden. Att respondenter och intervjuare varit kända för varandra sedan tidigare har inneburit en fördel i det avseendet att samtalet varit naturligt från start. Samtidigt kan denna faktor ha utgjort en risk för omedveten styrning av samtalet utifrån relationsklimatet. 4.5 Etiska Aspekter I dagens samhälle har forskningen en viktig roll och det ställs stora krav och förväntningar på den. Den som genomför vetenskaplig forskning har ett ansvar, inte bara mot de som medverkar i studier, utan också gentemot de som direkt eller indirekt kommer att påverkas av forskningens resultat. Därför förväntas att forskaren genomför studier av hög kvalitet, fria från yttre påverkningar och egna intressen. Särskilt höga krav ställs på forskning som involverar människor i sina studier. Deltagare ska behandlas med respekt, inte riskeras att skadas eller kränkas samt inte på något sätt tas ifrån sina rättigheter (Vetenskapsrådet, 2017, s ). Av etiska skäl och för respekt mot skaparna av bilderna i denna uppsats har copywright i säkerställts. De bilder som används kommer bland annat från CDC, NHI och National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) och bland dessa bilder finns ingen copywright. For the public domain images, there is no copyright, no permission required, and no charge for their use. (NIAID, 2016). Enligt bildkällorna uppskattas dock en passande hänvisning till skaparna vilket självklart har respekterats och använts i denna uppsats. Detta innebär en så kallad Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0), som betyder att det är fritt att dela, ladda ner och använda bilden men skaparens-, myndighetens- eller organisationens namn ska tillskrivas vid bilden som används (Creative Commons, 2020). Inför intervjuerna till undersökningen gavs information ut om samtycke av inspelning. Ljudinspelningen publicerades varken i uppsatsen eller på annan plats, syftet med detta hjälpmedel var att kunna säkerställa respondenternas svar från intervjufrågorna. Varje person fick därför innan intervjun ägde rum förfrågan om tillåtelse att spela in samtalet, det bekräftades av respondenterna med ett Ja i samband med första intervjuförfrågan. Det bedöms alltså att det inte har överskridits någon gräns för etiska förhållningssätt genom de åtgärder och hjälpmedel som vidtagits i samband med undersökningen. 4.6 Validitet och Reliabilitet Esaiasson et al (2019, s ) beskriver validiteten som ett kvalitetsmått på att forskningen faktiskt mäter det som avses att mätas och reliabiliteten att det mäts på rätt sätt. Validiteten anges vara det svåraste och största problemet i den empiriska forskningen eftersom det lätt kan uppstå diskrepans 10

12 mellan den teoretiska och operationella nivån vilket riskerar att orsaka ett opålitligt resultat. Reliabiliteten skadas oftast under datainsamling och vid analys av data. Oftast beror detta på slarvfel som exempelvis oläsliga anteckningar, bristande uppmärksamhet under intervjuer eller missförstånd (ibid). I denna undersökning har intervjuerna, efter respondenternas godkännande, spelats in för att anteckningar ska kunna föras vid ett senare tillfälle. Detta har möjliggjort en djupare analys i det som sägs eftersom genomföraren av intervjun tillåtits vara fullt närvarande och inte behövt fokusera på att anteckna i stunden. För att nå en god validitet är datainsamling och analys baserad på Hansson et al (2013, s ) tiopunktslista för bildanalys (bilaga 5). Där beskrivs att man inom bildanalys måste särskilja på två termer som ofta används som synonymer inom forskningssammanhang, nämligen analys och tolkning. I det aktuella sammanhanget betyder analys att dela upp någonting i mindre beståndsdelar, medan tolkning innebär den spontana och vardagliga avläsningen av tecken. För att minska risken för fel i analysdelen användes en analystabell. I det första steget kopierades svaret från respondenten ordagrant in för att sedan brytas ner till tolkningsbara och meningsbärande enheter. Detta skapade en transparent och kontrollerbar analys av det som framkom under intervjuerna och som utmynnade i resultatet av undersökningen. 5. Resultat och Analys I det här kapitlet presenteras först den semiotiska bildanalysens denotativa nivå vilken utfördes av studiens författare. Därefter presenteras den konnotativa delen av bildanalysen, indelad enligt de tecken som framkom i respondentintervjuerna; Objektet i fokus, Grå massan, Röda proteiner Bakgrunden och Bildens helhet. Efter varje teckenpresentation följer den semiotiska teckenanalysen. Bild 1: 3D-gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2. CDC, Eckert och Higgins. 11

13 5.1 Denotativ nivå Bilden är en dataanimering i 3D-format med ett centrerat objekt i fokus som tar upp cirka ⅓ av ytan. Det centrerade objektet har delar i skärpa och oskärpa och är ljussatt från flera olika vinklar vilket skapar kontrast mot den mörka bakgrunden. Det centrerade objektet i bilden är i fokus. Den består av en gråfärgad klotform med ojämn veckad textur på sin yta. På den gråfärgade ytan står röda, lite högre, trianglar regelbundet utplacerade med en mjukare textur. På grund av ljussättning faller de röda trianglarnas skuggor över den grå ytan. Mellan de röda trianglarna ligger orangea prickar två och två, på något ställe finns enstaka gula prickar. Objektet syns mot en mörkt tonad bakgrund där en ljuskälla verkar finnas bakom det huvudsakliga objektet vilket skapar en gradient som blir mörkare ut mot bildens kanter. Sidorna på klotet ligger utanför fokus och i den mörka bakgrundens finns suddiga orangea objekt som inte är i fokus vilket skapar ett djup i bilden. Färgerna som förekommer i bilden är förutom gråskalor också rött, oranget, och gult. Svart förekommer i objektets skuggpartier. Det förekommer runda former och triangelformer. Färg och form hänger ihop i bilden genom att de skapar kontraster mot varandra och är kontinuerliga då de förekommer formmässigt. Alla triangelformer är röda, mindre prickar på objektet som förekommer två och två är orangefärgade, de som förekommer en och en är gula och det stora klotet är grått. Färgkodningen har använts på ett sätt som kategoriserar formerna. 5.2 Konnotativ nivå Objektet i fokus Nästan samtliga respondenter relaterade omgående objektet i fokus till ett coronavirus. Anledningen troddes av de själva främst bero på att de under året 2020 frekvent exponerats för bilden i samband med information om coronapandemin. Det verkade också finnas en gemensam övertygelse om att vem som helst som skulle visas bilden direkt skulle förknippa den med ett coronavirus. Den är starkt förankrad hos alla, alla vet att det föreställer ett coronavirus. Endast en respondent upplevde svårighet med att placera objektet i fokus men associerade den ändå till pandemin. Infekterad, smitthärd och motbjudande var ord som användes för att beskriva hur objektet upplevdes. Samtliga respondenter beskrev att objektet signalerade fara och fungerade som en varning att man ska hålla sig borta. Jag skulle inte plocka den om den växte på en buske. Flera beskrev att den kändes otäck på grund av vetskapen om vad den orsakar och reflekterade över att utan förkunskap eller sammanhang skulle det kunna vara någonting fint. Många respondenter nämnde att man framförallt drogs till symmetrin över objektet och några associerade till en apelsin med torkade nejlikor eller en allium blomma. Objektets främsta betydelse upplevdes dock vara varning för fara. Det ser inte ut som att man ska närma sig den, den ser farlig ut. 12

14 5.2.2 Analys av Objektet i fokus som tecken Att nästan alla respondenter direkt kopplade bilden till coronapandemin tyder på att Eckert och Lockharts 3D-animation av SARS-CoV-2 fått en stark symbolisk betydelse i samhället. Som Hansson et al (2013, 22-23) beskrev i förklaringen till Peirces teckentriad behöver ett symboliskt tecken bygga på konvention och betydelsen behöver vara kulturellt förankrad för att kunna förstås. Som flera respondenter reflekterade över hade objektet fått sin symboliska betydelse just genom upprepad exponering tillsammans med rapportering om coronapandemin. Även den respondent som inte kunde placera bildens motiv associerade till pandemin eller andra stora kriser och katastrofer. Att bilden i hög grad och under längre tid exponerats för respondenterna styrker alltså antagandet att den bör betraktas som en symbol eftersom den kommit att bygga på konvention och fått en kulturell betydelse i samhället. Att betrakta objektet i fokus som en ikon försvåras av det faktum att den inte känns igen utifrån överensstämmelse med sitt fysiska objekt vilket Hansson et al (ibid.) beskrev som typiskt för ikoner. Istället är det just upprepad exponering av den aktuella bilden som skapat igenkänningen och därmed den gemensamma tolkningen. Detta utesluter att objektet i fokus i den här studien skulle vara någonting annat än ett symboliskt tecken. Sammanfattningsvis är analysen att objektet i fokus bör betraktas som en symbol med stark indexering för fara och varning, vilket uppnåtts genom frekvent exponering till en stor mängd människor i samband med coronapandemin Grå massan En annan del av bilden, och objektet, som utifrån intervjuerna framstod som ett tecken var den grå massan. Framförallt var det ytans textur som väckte uppmärksamhet och den beskrevs bland annat likna porerna på en apelsin. Hos några väckte texturen positiva associationer till textila material som frotté eller sammet medan en respondent upplevde att den påminde om en smutsig och ofräsch heltäckningsmatta. Majoriteten av respondenterna upplevde den grå massan som någonting negativt och kände känslor av äckel och obehag på grund av dess organiska struktur. Den grå massan gör ju att den [objektet i fokus] verkligen ser ut som cancer, död och pest. USCH! USCH! USCH! Men bland de mer negativa beskrivningarna av den grå massan som skrovlig, slemmig, kall och hemsk förekom också associationer till mjukhet och fluffighet Analys av Grå massan som tecken Till skillnad från objektet i fokus skulle den grå massan, som ett tecken i sig, kunna benämnas som en ikon. Anledningen är att den skapade starka associationer till redan kända fysiska objekt för respondenterna vilket överensstämmer med beskrivningen av Hansson et al (2013, s ). För den grå massan som ikoniskt tecken uppstod tydliga skillnader mellan respondenterna. Den ena delen utgjordes av de som upplevde att ikonen indexerade negativa associationer, medan den andra delen upplevde motsatsen. De som upplevde en positiv indexering associerade texturen till olika textila material och beskrev den som fluffig eller mjuk, medan de som upplevde en negativ indexering verkade associera texturen till organiskt material. Den grå färgen i kombination med ytans textur tycktes vara det som indexerade obehag och äckel hos respondenterna. 13

15 5.2.5 Röda proteiner Objektets röda proteiner visade sig nästan uteslutande vara det mest iögonfallande i bilden och någonting som i princip samtliga respondenter reagerade på. Framförallt var det den röda färgen som upplevdes signalera varning men även här var texturen någonting som väckte obehag hos flera. De röda proteinerna beskrevs av respondenterna som någonting som växer ut ur den grå massan, som torn, svampar eller träd. Flera respondenter reflekterade över att det var just de röda proteinerna som fick objektet att signalera hotfullhet. I många fall benämndes de som spröt eller fästpunkter vilket var en innebörd som återspeglades i en känsla av att de kopplar på sig eller sticker. De röda grejerna känns som att de kommer tränga in i min hud eller ta sig in i mina lungor. Jag vill inte ha dom i mina lungor eller i andras lungor för den delen. Jag blir rädd, rent visuellt för de grejerna. Jag känner mig hotad. Många av respondenterna menade att det var kontrasten som uppstod mellan den grå massan och de röda proteinerna som gjorde att objektet nästan upplevdes hoppa ur bilden och skapade en hotfull känsla. För den respondent som inte kopplade bilden direkt till ett coronavirus kunde de röda proteinerna symbolisera eller upplevas som en grafisk framställning över antal människor som smittats av viruset och dess geografiska utbredning över världen, eller en planet som befinner sig i ett allvarligt läge. rött känns som att det symboliserar någonting som inte är bra, som att jorden blöder Analys av Röda proteiner som tecken De röda proteinerna fångade snabbt respondenternas uppmärksamhet på grund av den röda färgläggningen som indexerade varning eller fara. Skulle färgen bytas ut skulle indexeringen förmodligen förändras och därför blir analysen att den röda färgen i sig är ett symboliskt tecken med egen indexering för respondenterna. Den har också en stark del i att ge de röda proteinerna sin form vilket Hansson et al (2013, s ) beskrev som tecknets oföränderliga identitet. Det samma gäller för den starka kontrasten mellan den grå massan och de röda proteinerna som skapade en upplevelse av att objektet kom närmre. Kontrasten skulle därför kunna betraktas som ett eget indexerande tecken i bilden. Beskrivningen av proteinerna som utväxande svampar eller träd som hakar sig på eller sticker tolkas som att respondenterna tillskrev proteinerna levande egenskaper på grund av den organiska texturen. Analysen blir därför att de röda proteinernas textur är ett indexerande tecken i sig som skapar upplevelse av objektet som ett levande ting och bidrar till upplevelsen av objektet som hotfullt Bakgrunden Bakgrunden beskrevs av respondenterna främst som ett universum eller en stjärnhimmel och väckte viss osäkerhet kring miljön i vilken objektet befinner sig i. Man ser ju också vad som ser ut att vara ett universum, som planeter, så då tänker jag att det är mer som en jord. Som inte mår så bra kanske. Associationerna till rymden berodde främst på de suddiga orangea prickarna mot den mörka bakgrunden eftersom de liknade stjärnor för respondenterna. Bakgrunden upplevdes ge bilden ett speciellt djup som för vissa skapade en illusion av att objektet i fokus närmade sig. Det fanns också 14

16 de som med logiskt resonemang antog att de orangea prickarna föreställde fler viruspartiklar. Hos en respondent skapade detta svårigheter att föreställa sig ett slut på pandemin. Ju längre jag tittar på bilden så upplever jag att de bakom kommer närmre. Jag får en domedagskänsla. Som att fler virus väntar när det här är över, men då är alla pengar slut, allt sjukvårdsmaterial och sjukvårdspersonal kommer att vara slut. Och när den är avklarad så kommer ännu fler Analys av Bakgrunden som tecken Analysen blir, utifrån resultatet, att bakgrunden ska betraktas som ett ikoniskt tecken eftersom den fick majoriteten av respondenter att associera till ett universum. Detta stämmer överens med beskrivningen av ikoniska tecken enligt Hansson et al (2013, s ), förutom att tecknet påminner respondenterna om någonting annat än vad den faktiskt ska föreställa. Bakgrunden upplevdes av flera försvåra tolkningen av objektet i fokus som istället för ett virus betraktades som en planet i en rymd. Utifrån att bakgrunden skapade förvirring och osäkerhet hos respondenterna i denna studie, riskerar den som ikoniskt tecken hindra bilden från att uppnå sitt informativa syfte. Som Rodriguez-Estrada och Davis (2015) beskrev behöver symboliken i visuell kommunikation betraktas som en social process för att på rätt sätt nå mottagaren. Den totala analysen för bakgrunden blir för denna studie, att den bör betraktas som ett ikoniskt tecken vilket indexerar domedag och underlägsenhet, samt svårigheter att se slutet på pandemin som en global katastrof Bildens helhet Med undantag för en respondent så hade alla mottagare sett bilden en tidigare och bilden beskrevs som högt exponerad i olika informationssammanhang år Helheten av bilden uppfattades därav som en stark symbol för coronapandemin. Bilden beskrevs även som en stark grafisk 3D-visualisering av coronaviruset och flera mottagare uppmärksammade den höga kvalitén eller teknik som skapade fascination över virusets utseende. Uppbyggnaden påpekades av ett flertal och därav av associerades bilden av många direkt med coronapandemin. Några konstaterade att bildens syfte var av informativ karaktär, att varna eller skapa en vetenskaplig förståelse för viruset och respekt för det rådande globala krisläget. Det fanns en utbredd upplevelse av att bilden var lätt att förstå och det ingav hög grad av tillit och trovärdighet hos respondenterna vilka kopplade det till den höga igenkänningen. Vid närmare eftertanke var det dock flera som reflekterade över att bilden i sig endast visar hur ett coronavirus ser ut och ingenting om hur det fungerar. Samt att om den visas utan sitt sammanhang tappar den sin kraft och blir svårare att förstå. Den berättar ingenting om jag inte innan visste vad det var. Det kan vara ett hantverk, ett konstverk, eller en planet ute i rymden som man tagit bild på! Egentligen kan de va vad som helst eftersom den inte informerar om något. Då många av respondenterna upplevde bilden som en symbol för coronapandemin så associerades den för det mesta till pandemirelaterade situationer. Många uttryckte att de var less, irriterade och trötta på att se bilden i fråga i nyhetsflöden, då den påminde om allt som viruset ställt till med för varje enskild person. Vissa uttryckte att de saknar den frihet som var innan pandemin, och andra uttryckte rädsla att råka sprida smittan till anhöriga. En person berättade att hen själv hade insjuknat i sjukdomen COVID-19 och uttryckte tacksamhet att hen hade kunnat tillfriskna hemma utan sjukhusvård. Tankar kring alla omställningarna som gjorts i vardagen kom också på tal hos rätt 15

17 många respondenter, bland annat att ha tillbringat stor tid i karantän och ensamhet samt ändrade vardagsvanor både i hemmet och på arbetsplatser. Det har blivit en annan vardag med den här lilla prylen. Jag tänker på mitt arbete på fritids och hur vi har ändrat på alla vanor. Man tvättar händerna mer, torkar ytor mer noggrant, till och med spritar ytor. Nyser och hostar i armvecket, och det är inlärt riktigt bra nu på även de som bara är 5-6 år. Associationer som gjordes till ett större perspektiv var bland annat att denna bild påminde om krisen som coronapandemin dragit med sig ute i samhället. Respondenterna upplevde att de kom att tänka på ett nedstängt och begränsat samhälle som har drabbat många människor. Ekonomiska samhällsproblem, politik kring corona och sjukvården är några exempel som togs upp och många upplevde stark oro över framtiden. Mycket rädslor och misstänksamhet mot omgivningen, samt hur viktigt det var att göra sitt till samhället i och med att följa restriktioner för att få ett stopp på smittspridningen och pandemin. Ilska och frustration uppstod när personer tänkte på att restriktioner inte följs och besvikelse uttrycktes över att myndigheter hade kunnat hantera situationen bättre. Jag tänker att detta är någonting som kommer att stå med i historieböckerna. Det kommer påverka framtiden på sätt som vi inte kan ana ännu. Det är knappt att man orkar tänka på det. Känslan är negativ, väldigt negativ. Samtidigt som det uttrycktes väldigt många negativa känslor och tankar i samband med helheten av bilden i fråga, så upplevde en del respondenter att de försökte behålla hoppet och hitta positiva tankar trots att det kändes mörkt. En del upplevde att de tittade väldigt objektivt på bilden och berättade att de valde att inte känna så mycket, just för att bilden var så pass känsloladdad. Bilden upplevdes som hotfull, ond, och farlig och hos en del respondenter uppstod en känsla av maktlöshet över hela pandemi situationen. Känslor som ofta beskrevs var frustration, äckel, obehag, oro och hopplöshet. Hoppet ska man inte förlora men det känns mörkt Analys av Bildens helhet som tecken Bildens helhet analyseras som ett eget tecken då den ett flertal gånger benämndes av respondenterna som en symbol för coronapandemin, detta med anledningen att media i hög grad har exponerat bilden i samband med coronarelaterad information. Bilden i sig innehåller flera tecken, ikoner och symboler men dess helhet har också väckt många associationer och känslor bland de intervjuade respondenterna. En analys av detta är att helhetsintrycket var starkt laddat hos många och de flesta upplevde mestadels negativa tankar när bilden visades upp. Detta på grund av att bildens helhet associerades med pandemins negativa sidor både i respondenternas vardag och ute i samhället. Bilden symboliserar därav delvis ett delat samhälle med ökad misstänksamhet gentemot varandra som smittbärare, samt frustration och bristande tillit för myndigheter som inte upplevdes ha gjort tillräckligt. Upplevelsen av minskad solidaritet, utifrån att många inte följer rekommenderade restriktioner, ledde till kraftfulla känslor av hopp- och maktlöshet över situationen. Bilden symboliserar även respondenternas personliga upplevelser, som som att bl.a. sitta i karantän, ensamhet och minnet av en friare tid innan pandemin. Som Wu (2020) skriver så reagerar betraktarna känslomässigt på helheten på grund av att den visuella designen förmedlas genom färger, linjer, former samt komposition. Helheten väckte alltså olika minnen, associationer och känslor hos de intervjuade personerna i denna undersökning just för att bilden är en sammansättning av flera olika element som har tolkats tillsammans och samtidigt. Dock skiljer sig de känslomässiga reaktionerna åt beroende på vem respondenten är och vilka 16

18 erfarenheter den har med sig sedan tidigare. Genom analysering av respondenternas svar från intervjuerna märktes de personliga skillnaderna rätt tydligt, samtidigt tydliggjordes det vid analysen att många upplevelser av helheten också liknade varandra. Vikten av god visuell kommunikationen i just denna bild har vid analys framkommit som avgörande för att förstå bildens syfte. Många av respondenterna kände igen bilden sedan tidigare men påpekade att den egentligen inte berättar vad syftet handlar om eller vad bilden ska föreställa. 3D-gestaltningens syfte var att uppmärksamma krisen och allvaret med coronaviruset samt den pandemi viruset orsakat runt om i världen år Bilden är ett exempel på en typ av visuell kommunikation som Rodriguez-Estrada och Davis (2015) menar är avgörande för att så många som möjligt ska få ta del av forskning och vetenskapliga fakta. Skaparna Higgins och Eckert håller en god förkunskap inom det grafiska designområdet samt hur vetenskapliga bilder ska visualiseras. Alumnerna gestaltade en vetenskapligt grundad 3D-bild som skulle vara viruset så verklighetstrogen som möjligt, detta har framkommit vid analys att respondenterna har uppmärksammat. Trots detta var en del mottagare misstänksamma mot dess trovärdighet, mest på grund av färgerna och bakgrunden. Det analyseras att färgerna upplevdes som overkliga och tillgjorda, som att de egentligen inte hörde hemma där, och bakgrunden upplevdes mer som ett universum med stjärnor och planeter än en visualisering av en mikroskopisk virusbild. Analysen blir därav att tolkningen av bildens helheten helt har legat i mottagarnas händer trots de goda kunskaperna som skaparna erhåller. 6. Slutsats Syftet med studien var att undersöka hur Centers for Disease Control and Prevention (CDC) s 3D-gestaltning av coronaviruset SARS-CoV-2 upplevdes av ett urval mottagare. Detta gjordes genom en semiotisk bildanalys som ledde fram till slutsatsen att 3D-animationen av Sars-cov-2 kommit att bli en kraftfull visuell symbol för coronapandemin. Dess symboliska betydelse har uppnåtts i en kombination av frekvent exponering i media tillsammans med personliga erfarenheter av pandemin. Bilden består av flera ikoniska tecken med stark indexering om bland annat hotfullhet, rädsla, äckel och obehag. Analysen visade att detta främst orsakades av den starka färgkontrasten mellan rött och grått samt texturen som gav liv till objektet. Detta leder fram till slutsatsen att objektet upplevs som någonting levande med mål att haka sig fast och förstöra vilket intensifierar uppfattningen av den som någonting hotfullt, inte bara mot den egna personen utan också mot närstående och samhället i stort. Ytterligare en slutsats är att bilden väcker starka negativa känslor hos mottagare, med koppling till personliga erfarenheter från pandemin och en kraftig oro för hur samhället påverkas och kommer att påverkas, utmanar bilden mottagarens hopp om en ljus framtid. Studien tydliggör också en delad upplevelse kring bristande solidaritet i samhället och misstänkliggörande av medmänniskor som smittbärare samt en kraftigt påverkad tillit till svenska myndigheters krishantering. Avslutningsvis pekar studien på att 3D-animationen till största delen har uppnått sitt syfte genom att förstärka allvaret med den globala pandemin och viruset SARS-CoV-2. Bilden är en kraftfull symbol för den gemensamt levda erfarenheten av coronapandemin, men innehållet av missvisande tecken riskerar att skapa missuppfattningar och försvårar tolkningen. 17

19 7. Slutdiskussion Studiens resultat bidrar till förståelse för människors gemensamma och personliga upplevelser av visuella element under en samhällskris. Coronapandemin är någonting som påverkat hela jordens befolkning och genom studerandet av symbolers påverkan på människan i sammanhanget kan ökad förståelse fås för hur den visuella kommunikationen kan användas effektivt vid framtida kriser. Kommande studier kan med fördel undersöka skillnader och likheter i upplevelser mellan olika visualiseringar av SARS-CoV-2. Sådana studier skulle kunna ge ytterligare kunskap för hur människan påverkas av det stora, och i många fall spretiga, visuella informationsflödet under coronapandemin. En uppföljande studie skulle kunna komplettera med kunskap kring om upplevelsen av bilden som symbol förändras över tid eller parallellt med samhällskrisens olika faser. Sådan kunskap skulle kunna vara användbar vid skapandet av visuell kommunikation vid liknande kriser, samt ge den visuella kommunikationen ett självklart utrymme i krishantering på samhällsnivå. 18

20 8. Referenser Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation (11 uppl.). Carlsson bokförlag: Stockholm. Bild 1: Från CDC. A. Eckert och D. Higgins. (2020) [Illustration]. CC BY 2.0. Bild 2: Från NIAID. (2020). [Mikrograf foto]. CC BY 2.0 Bild 3: Från NIAID-RML. (2020). [Mikrograf foto]. CC BY 2.0. Bild 4: Från McLellan Lab, UT Austin. (2020). [3D gestaltning]. ccines-treatments. CC BY 2.0. CDC, Public Health Library. (15 december 2020). Chandler, D. (2017). Semiotics - the basics (3). Routledge Taylor & Francis Group: London and New York. Creative Commons. (15 december 2020) Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0). Esiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wägnerud, L. (2019). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.). Wolters Kluwer: Visby. Gaiter, C. The Conversation. (7 december 2020). Vizualising the virus. Hale, A. UGA Today. (8 december 2020) Alissa Eckert and Dan Higgins: Visualizing a Virus. Hansson, H., Karlsson, S-T., & Nordström, Z. G. (2013). Seendets språk - exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori (6). Studentlitteratur: Lund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2019). Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar [Broschyr]. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. NHI. (8 december 2020). Novel coronavirus structure reveals targets for vaccines and treatments. ccines-treatments NIAID. (15 december 2020). Copyright and Reuse of Graphics and Text. Norrköpings Visualiseringscenter. (8 december 2020) Lär dig mer om coronavirus. [Video] 19

21 Rodriguez Estrada, F. C., & Davis, L. S. (2015). Improvning visual communication of science through the incorporation of graphic design theories and practices into science communication. Science Communication, 37 (1), doi/pdf/ / Svallingsson, E. Karolinska Institutet. (8 december 2020). Att visualisera ett virus. LJZw55CAhG32Bk8bExC-nU1tbDJFrY Sveriges television. (7 december 2020). Detta har hänt - coronaviruset i Kina. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Broschyr]. Vetenskapsrådet. R_2017.pdf World Health Organisation. (7 december 2020). Coronavirus disease (COVID-19) pandemic. BjT4nhD9fwRlm8SIXli_JiWTAljnDenymBxgvyDwmViL9hPDpw1l7oWZBkaAoreEALw_wcB Wu, G. (2020). Analysis of art psychology and preference based on visual communication skills. Revista Argentina de Clinica Psicologica, 29 (2), /

22 9. Bilagor 9.1 Bilaga 1: Mall för semiotisk bildanalys 21

23 9.2 Bilaga 2: Intervjuförfrågan 22

24 9.3 Bilaga 3: Intervjumall med exempel 9.4 Bilaga 4: Översiktstabell för sammanställning av resultatet 23

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov...

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov... Bildanalys Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov... Fråga1 har många olika svar. Några är: Vi vill dokumentera livet, händelser

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

BILDANALYS ANALYSERA BILDER BILDANALYS ANALYSERA BILDER GÖR EN BILDANALYS Er uppgift: 1. Beskriv på allt du ser på för någon som inte ser bilden, utan att lägga in värderingar. 2. Nu lägger du in dina värderingar. Tolka vad du tycker

Läs mer

Att uttrycka mig Gustav Karlsson

Att uttrycka mig Gustav Karlsson Att uttrycka mig Gustav Karlsson Grundundersökning 3 poäng HT 2006 Järn & Stål / Offentlig gestaltning Innehåll Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 syfte 5 Mål 5 Frågor 5 Metod

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Inlämningsuppgift 2: DEL B

Inlämningsuppgift 2: DEL B Inlämningsuppgift 2: DEL B I denna del av uppgiften är betoningen på samspelet mellan text och bild väsentligt för bästa möjliga valaffisch i kombination med den nya logotypen och partiernas sakfrågor

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT B

EXAMINATIONSUPPGIFT B EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

FÄRGER GRAFISKA ELEMENT BILD- OCH TEXTMANÉER ANVÄNDNING SLUTORD

FÄRGER GRAFISKA ELEMENT BILD- OCH TEXTMANÉER ANVÄNDNING SLUTORD GRAFISK MANUAL IDENTITET INNEHÅLL Grafisk design och kommunikation är en sektion med en stark identitet. Vi vet vilka vi är och hur vi gör. Denna manual har gjorts för att alla andra också ska veta vilka

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Har ditt mål ett värde?

Har ditt mål ett värde? Har ditt mål ett värde? Tredje steget i processen att nå dina mål är att utforska värderingar. Vilket värde har ditt mål för dig? Denna vecka fortsätter vi att ta dig ta dig genom en målprocess som fungerat

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

I bildanalys talar man om att bilden kan fungera som tecken för något, dessa kallas för symbol, index eller ikon.

I bildanalys talar man om att bilden kan fungera som tecken för något, dessa kallas för symbol, index eller ikon. Bildanalys Bildanalys innebär att man plockar isär en bild i mindre bitar. Syftet är att det ska bli lättare att förstå vad bilder berättar och på vilka sätt bilder berättar. Det handlar alltså om vad

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?

Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare? Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet

Läs mer

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt BEDÖMNING ÅK 7-9 E D c B A BIlDsprÅK Hur utvecklat bildspråket är och om man förstår ditt arbetes budskap Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap Du har ett utvecklat bildspråk

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! K Ä N N E R D U D I G D Ö M D? Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! Du är inte ensam Inspiration för en väl fungerande vardag med barn med adhd. Metoder för att minska kaos och konflikter.

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan

8 Utan Jesus ingen mobil i fickan Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare.

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare. Föreläsning 080408 eller 080410 eller inför förpackninsdesign GRAFISK DESIGN 2 Uttrycket grafisk design skapades när industrialismen bröt igenom med en typ av produkter som skulle säljas, likaså då utvecklades

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Drabbade av naturen hur reagerar människor? Drabbade av naturen hur reagerar människor? Ann Enander Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan Människors reaktioner: teori och praktik Naturolyckor olika tolkningar? Beredskap och varning bryr vi oss? I

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation DD1393 Mjukvarukonstruktion Presentationsteknik Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation Kommunikation på DD1393 1,5hp Föreläsning 1 Presentationsteknik

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

grafisk design & layout regler

grafisk design & layout regler & layout regler Grafisk design eller grafisk formgivning är ett kreativt och konstnärligt språk, men till skillnad från en fri konstnär så får en grafisk designer i uppdrag att föra ut ett speciellt budskap.

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016 Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal...

Budskap. Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Budskap Kommunikationens verktyg - budskapet, ska formuleras och formas till en helhet som når ut till mottagaren genom en kanal... Den grafiska formen tillsammans med formuleringen av budskapet - en kanal

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer