Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget"

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (49) Dnr CK Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar: att att att anta denna övergripande inriktning för det fortsatta projektarbetet och uppdra till landstingsdirektören att införa ett ledningssystem i enlighet med denna inriktning, godkänna kostnaderna i presenterad kalkyl för projektet och att finansiering sker via centrala medel samt status i arbetet regelbundet ska avrapporteras till landstingsstyrelsen. Ärendet Av flera skäl behövs ett omtag i arbetet med att skapa ett ledningssystem för landstinget. Det arbete som hittills har bedrivits har summerats och erfarenheter och lärdomar har dragits och kommer att dras. Sammanfattningsvis finns dock behov av en helt annan ansats och ambitionsnivå för att kunna leva upp till de krav som ställs på ett effektivt ledningssystem. Som en följd av detta krävs även en omfattande och långsiktig finansiering av införandeprojektet. Även om det inte är tillräckligt så är det helt centralt i detta utvecklingsarbete att uppfylla föreskriften SOSFS 2011:9. I denna förutsätts att det är viktiga processer som är basen i ledningssystemet. Det bedöms viktigt att landstingets ledningssystem omfattar all verksamhet, inte enbart vården. Vi behöver alltså skapa ett ledningssystem som inte bara uppfyller föreskriften utan även fungerar som ett komplett verksamhetsledningssystem. Vi behöver skapa ett processbaserat verksamhetsledningssystem för landstinget. Grunden i ledningssystemet är de kärnprocesser som bedrivs i kärnverksamheten. Kärnprocesserna finns förstås redan men är i varierande grad identifierade och kartlagda. Inom hälso- och sjukvården talar mycket för att indelningen i kärnprocesser kommer att följa de större patient-/ sjukdomsgrupperna. På liknande sätt behöver kärnprocesserna identifieras inom våra övriga kärnverksamheter: trafik och kultur. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (49) Det är också helt centralt att styrningen på landstingsnivå hänger ihop med den operativa nivån. Sammanställning av preliminär bedömning av investeringsbelopp (mnkr) för att skapa ett ledningssystem Årligen år 1-3 Årligen år 4-6 Tot processer Övergripande projektorganisation 4,0 Akademiska sjukhuset 15,5 6,0 25 Lasarettet i Enköping 2,5 1,2 2,25 Primärvården 2,2 0,9 4,5 Habilitering och hjälpmedel 1,5 0,9 4,5 Folktandvården 0,9 2,25 Landstingsservice 1,5 0,9 4,5 Resurscentrum 1,5 0,9 4,5 Kollektivtrafikförvaltningen 1,9 0,9 6,75 Kultur i länet 0,75 0,45 4,5 Ledningskontoret 1,9 0,9 6,75 Övriga kostnader ca 8,4 8,4 SUMMA 42,55 21,45 65,5 Totalt en investering på cirka 250 mnkr En bedömning över hur landstingets investeringsutgifter och driftkostnader kommer att påverkas av detta projekt presenteras i det följande. Bedömningen utgår ifrån att ledningssystemet kan anses vara så pass infört att det kan vara i drift om 4 år d.v.s. år Investeringsutgift (mnkr) Driftkostnad (mnkr) Ledningssystemet är kärnan i landstingets styrning. Systemet kommer att behöva förvaltas, vilket innebär att landstinget kommer att ha löpande årliga driftkostnader kopplade till denna förvaltning när projektorganisationen avvecklas. Det är mycket svårt att bedöma vilka långsiktiga ekonomiska effekter ett införande av ett processbaserat ledningssystem får för landstinget. Däremot finns det anledning att lyfta fram vilka möjligheter ett införande av ett processbaserat ledningssystem innebär i förhållande till dagens sätt att styra. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (49) Med ett ledningssystem får landstinget systematisk tillgång till information om hur våra kärnprocesser lever upp till kvalitetskrav, tillgänglighetskrav, kostnadskrav etc. Med systematisk kunskap om hur våra kärnprocesser presterar finns möjlighet att ställa kvalitets- och andra krav i relation till kostnader, d.v.s. vi får möjlighet att bedöma effektivitet. I dagens styrning av landstinget görs ingen ansats att ta reda på om resurserna används mer eller mindre effektivt. Skälet är i första hand att vi idag inte styr och följer upp landstingets kärnprocesser, i vilka värdena till medborgarna skapas. Den modell som presenteras i detta ärende ger landstinget en möjlighet till det. Samtidigt ska det påpekas att det sannolikt aldrig kommer bli möjligt att med någon större exakthet avgöra hur effektivt landstingets resurser har använts. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Styrelser och nämnder Förvaltningschefer Direktörer på LLK Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Dnr CK Landstinget ledningskontor Produktionsavdelningen Andreas Endrédi E-post Landstingsstyrelsen Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Av flera skäl behövs ett omtag i arbetet med att skapa ett ledningssystem för landstinget. Det arbete som hittills har bedrivits har summerats och erfarenheter och lärdomar har dragits och kommer att dras. Sammanfattningsvis finns dock behov av en annan ansats och ambitionsnivå för att kunna leva upp till de krav som ställs på ett effektivt ledningssystem. Som en följd av detta krävs även en omfattande och långsiktig finansiering av införandeprojektet. I detta ärende beskrivs bakgrunden och syftet. Övergripande visas vilket arbete som behöver utföras och en preliminär projektorganisation redovisas. Dessutom lämnas ett förslag till finansiering av projektet. Bakgrund Landstingsstyrelsen gav år 2009 den dåvarande landstingsdirektören i uppdrag att införa ett ledningssystem enligt den föreskrift som då gällde. Under arbetets gång har den gamla föreskriften om ledningssystem ersatts av en ny SOSFS 2011:9 1. Den nya föreskriften bygger på att det är verksamhetens processer som ska styras i ledningssystemet. Landstingets nye chefläkare har under våren 2013 summerat status i arbetet med att införa ledningssystem. Slutsatsen är att det arbete som bedrivits på operativ nivå (tre piloter inom hälso- och sjukvården) i huvudsak har varit framgångsrikt. Däremot saknas en tydlighet liksom en gemensam bild i landstinget kring hur det övergripande ledningssystemet ska se ut. Av detta följer också att det inte är klarlagt hur det operativa (på enhetsnivå i vården t.ex.) och det övergripande ledningssystemet (koncernnivå), ska kopplas samman. I ett delprojekt har en kartläggning genomförts av dokumenthantering och system för dokumenthantering. Detta delprojekt har presenterat flera konkreta och användbara förslag för att få struktur på och lätt åtkomst till dokument. Som ett 1 Föreskriftens fullständiga namn är: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Landstingets kansli Produktionsavdelningen Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

5 2 (14) väsentligt underlag i det fortsatta arbetet planeras en extern utvärdering av det arbete som utförts i de tre piloterna. Utvärderingens resultat kommer att användas för att forma det fortsatta arbetet. Grundtanken med att skapa ett ledningssystem är att genom en ökad systematik i styrningen få bättre möjligheter att säkerställa att resurser används på bästa sätt. Redan idag finns ett ledningssystem i meningen att övergripande mål fastställs, att dessa och andra styrsignaler omhändertas i verksamheten och följs upp. Det finns dock en hel del att utveckla avseende systematiken i landstingets styrning. Detta gäller t.ex.: vilka mål som blir föremål för styrning (eller med andra ord: vad som egentligen styrs) i vilken omfattning vårdprogram finns och processer identifierats och är basen i ledningssystemet i vilken grad ständiga förbättringar är ett självklart inslag i styrning och ledning hur olika delar i dagens styrning samverkar Även om det inte är tillräckligt så är det helt centralt i detta utvecklingsarbete att uppfylla de lagliga kraven i föreskriften SOSFS 2011:9. Här förutsätts att det är viktiga processer som är basen i ledningssystemet. Det bedöms viktigt att landstingets ledningssystem omfattar all verksamhet inte enbart vården. Vi behöver alltså skapa ett ledningssystem som inte bara uppfyller föreskriften utan även fungerar som ett komplett verksamhetsledningssystem. Vi behöver alltså skapa ett processbaserat verksamhetsledningssystem för landstinget. Landstinget behöver ett betydligt bättre verktyg för att styra verksamheten. Utvecklingsarbetet bör ses som en betydelsefull och långsiktig investering i landstingets möjligheter att säkerställa effektiv användning av skattemedel. Syfte Syftet är att skapa ett processbaserat verksamhetsledningssystem för Landstinget i Uppsala län (LUL) som: omfattar all verksamhet i landstinget lever upp till kraven i föreskrift SOSFS 2011:9 för hälso- och sjukvård och tandvård innefattar och integrerar: o landstingets ordinarie ledningsprocess (LPB) o landstingets kärnprocesser (inom hälso- och sjukvården är detta oftast liktydigt med de stora sjukdoms- /patientgrupperna) o andra redan befintliga ledningssystem (miljö, arbetsmiljö, säkerhet) o andra mål och krav som påverkar landstingets verksamheter (lagliga krav, nationella riktlinjer etc) skapar en gemensam informationsmängd av styrsignaler och uppföljningsdata kopplade till våra kärnprocesser och som är relevant både utifrån ett politiskt / administrativt perspektiv och utifrån ett professionellt perspektiv är begripligt och effektivt

6 3 (14) Kort om arbetet i projektet Kärnprocesser i våra verksamheter (operativ nivå) Grunden i ledningssystemet är de kärnprocesser som bedrivs i kärnverksamheten. Skälet till detta är att det är i våra processer som de värden skapas som ska tillhandahållas invånarna. Det är i mötet mellan en patient och vårdpersonal som diagnostik, behandling och bot sker, för t.ex. en strokepatient. Kärnprocesserna finns förstås redan men är i varierande grad identifierade och kartlagda. Inom hälso- och sjukvården talar mycket för att indelningen i kärnprocesser kommer att följa de större patient-/ sjukdomsgrupperna. På liknande sätt behöver kärnprocesser som ännu inte identifierats, hanteras inom våra övriga kärnverksamheter: trafik och kultur. Kopplat till processerna bör vi ställa krav på utfall (mål), ha ett genomtänkt sätt att fördela ansvar för styrning och ledning av arbetet i processer samt kunna följa upp i vilken grad vi når mål kopplade till dessa processer. Sammanfattningsvis behöver vi för att skapa ett ledningssystem: identifiera, kartlägga, målsätta, processtyra och följa upp våra processer. Utöver detta krävs även ett systematiskt arbete med ständiga förbättringar. Om vi hypotetiskt (men inte helt gripet ur luften) antar att ca 80% av landstingets kärnverksamhet kan beskrivas i 300 kärnprocesser så ger det en fingervisning om omfattningen. Bland dessa finns flera goda exempel redan idag där vi på verksamhetsnivå har en utvecklad processtyrning. Dock är den generella bilden att mycket arbete återstår för att få till detta för samtliga kärnprocesser. Alltså kan man se arbetet med att forma / införa ledningssystem på operativ nivå som att först bestämma vilka kärnprocesserna är och därefter kartlägga, målsätta, processtyra, följa upp och vid behov förbättra dem. Det som ovan beskrivits är alltså den operativa nivån i ledningssystemet. Ledningsprocessen (koncernnivå) Det är också helt centralt att styrningen på landstingsnivå hänger ihop med den operativa nivån. På landstings- eller koncernnivå används idag ett flertal metoder / styrsätt vilka direkt eller indirekt påverkar verksamheterna. Exempel på dessa är: Styrkort Övriga mål/uppdrag som ges i LPB Vårdavtal med kvalitetsbilaga Mål / styrsignaler som ges på andra sätt, tex i styrelsebeslut under året Mål / krav som ställs i andra ledningssystem (miljö, arbetsmiljö, säkerhet) Vårdval / Regelböcker Resurstilldelning/budget Ersättningsmodeller Gemensamt för de olika inslagen i styrningen är att de ingår i landstingets Ledningsprocess och att de ofta men inte alltid har en koppling till LPB. Det finns ytterligare oklarheter kring detta. I det tidigare projektarbetet identifierades både

7 4 (14) centralt och i de olika pilotprojekten, behov av att tydliggöra två saker i detta sammanhang: 1. hur de olika delarna i styrningen hänger samman och bildar en effektiv helhet 2. hur denna övergripande styrning kopplar till den operativa nivån i ledningssystemet Att klargöra dessa delar är helt avgörande för att få till ett effektivt ledningssystem för landstinget. Denna del av projektet planeras bedrivas som ett delprojekt på landstingsnivå och med representation från förvaltningarna. Ett basalt krav på ledningssystemet är att det säkerställer styrning och uppföljning av den styrning (mål) som ges i LPB:n. Styrsignaler eller krav som påverkar våra kärnverksamheter kommer även från andra håll, t.ex. nationella riktlinjer, lagar och föreskrifter. En principmodell över hur ett ledningssystem för landstinget kan se ut visas nedan. Principmodell Ledningssystem i LUL Ledningssystem koncernnivå -Måluppföljning LF-mål -Kostnader /resursanvändning -Systemmått kvalitetsdata -Status LULs ledningssystem LPB -LF-mål & uppdrag -Resurstilldelning + mål eff resursanv -Kvalitetsområden som ska följas -Utvecklingsmål ledningssystem -Nationella krav -Nationella riktl. -Lagliga krav Ledningssystem operativ nivå Process Tillgänglighet Kostnad Värdekompassen Patientupplevd kvalitet Medicinsk kvalitet Rutiner för säkring av LF-mål Ledtider/flöde Ex hälso- & sjv

8 5 (14) Exempel på viktiga aktiviteter och milstolpar i projektarbetet Göra en noggrannare kostnadsberäkning och budget (första 1-2 åren) Upprätta en komplett projektplan (beaktande av agil modell) Bemanna projektet Etablera projektet och projektorganisationen Etablera organisation för dokumentstyrning, huvudredaktör kvalitetsmanual & upphandla IT-system för dokumentation Ta fram projektplaner för varje förvaltnings arbete Identifiera och fastställa kärnprocesser Utbildningar i processorientering Ta fram och besluta LUL-standard för processtyrning Ta fram och besluta LUL-standard och struktur för vårdprogram Identifiera de viktigaste stödprocesserna Kartläggning av ledningsprocessen inklusive de olika styrsätt som också används Regelbunden avrapportering i Landstingsstyrelsen Införandet av ledningssystem är av högsta strategiska vikt vilket motiverar avrapportering på högsta politiska nivå. Ytterst är det således landstingsstyrelsen som avgör om projektet leder till önskade resultat och ska fortgå under hela den planerade projekttiden. Budget och finansiering (utgiftsplan) Här beskrivs de resurser som föreslås tillskjutas projektet genom landstingsövergripande finansiering. Observeras bör att beräkningarna baseras på initiala diskussioner med ett fåtal personer, främst inom sjukvården och inom Folktandvården. Bedömningen av resursbehov behöver ses över innan projektplanen slutligt läggs fast. I nästa avsnitt presenteras även en preliminär projektorganisation. I beräkningen nedan är utgångspunkten att varje förvaltning får finansiering motsvarande ½ - 1 projektledare på heltid under 3-6 år. Akademiska sjukhusets divisioner är vanligen större än landstingets övriga förvaltningar. Detta motiverar att Akademiska även får finansiering för en delprojektledare per division. I utgångsläget krävs en hel del förberedelse och städningsarbete. Detta avser t.ex. att sortera och sålla i den vanligtvis stora mängd med rutinbeskrivningar som redan finns. Dessa behöver gås igenom för att säkerställa aktualitet, relevans och åtkomst. För detta ändamål reserveras resurser under maximalt 3 år. Hur resurser dimensioneras och fördelas kommer att variera mellan förvaltningar. Vid sjukhusen ska resurser kopplat till detta även räcka för processutveckling av processer som inte går mellan olika ansvarsområden. Ett första preliminärt förslag framgår nedan för respektive förvaltning. Det egentliga utvecklingsarbetet handlar om att kartlägga, dokumentera och sedan systematiskt börja leda och styra våra centrala vårdprocesser och andra huvudprocesser vilka ännu inte kartlagts. För att möjliggöra detta behöver mål och mätetal tas fram för

9 6 (14) varje process, processtyrning införas och uppföljning av processers prestanda vara möjlig. Preliminärt är tanken att det avsätts resurser för detta kopplat till varje ny process som ska beskrivas, målsättas, styras och följas upp på detta sätt. Erfarenheten från de pilotprojekt som genomförts är att det är avgörande att de som ska arbeta med detta frigörs från det ordinarie arbetet. Projektet föreslås därför finansiera ersättare till de verksamheter som genomför utveckling av sina kärnprocesser. Sammanställning av preliminär bedömning över investeringsbelopp (mnkr) för att skapa ett ledningssystem Årligen år 1-3 Årligen år 4-6 Tot processer Övergripande projektorganisation 4,0 Akademiska sjukhuset 15,5 6,0 25 Lasarettet i Enköping 2,5 1,2 2,25 Primärvården 2,2 0,9 4,5 Habilitering och hjälpmedel 1,5 0,9 4,5 Folktandvården 0,9 2,25 Landstingsservice 1,5 0,9 4,5 Resurscentrum 1,5 0,9 4,5 Kollektivtrafikförvaltningen 1,9 0,9 6,75 Kultur i länet 0,75 0,45 4,5 Ledningskontoret 1,9 0,9 6,75 Övriga kostnader ca 8,4 8,4 SUMMA 42,55 21,45 65,5 I övriga kostnader ingår bl.a. utbildningsinsatser vilka inte går att betrakta som en del i investeringen. Utbildningssatsningar uppgående till ca 2 mnkr per år kommer därför att behöva direktfinansieras. Beloppet är marginellt i helheten och därför inte borträknat i sammanräkningen nedan. För hela sexårsperioden ger denna bedömning en investeringsutgift uppgående till: 42,55 mnkr * 3 år 21,45 mnkr * 3 år 65,5 mnkr för processer Totalt en investering på ca 250 mnkr Bedömningen är att merparten av detta kan betraktas som en investering och skrivas av över fem år. Den årliga driftkostnaden under fem år (räknat från det år då systemet kan anses vara i drift) blir då ca 50 mnkr. Som beskrivs ovan behöver utbildningskostnader direktfinansieras. I sammanhanget kan nämnas att landstinget planerar att investera över mnkr i fastigheter på Akademiska sjukhuset under en tioårsperiod. En bedömning över hur landstingets investeringsutgifter och driftkostnader kommer att påverkas av detta projekt presenteras i det följande. Bedömningen utgår ifrån att ledningssystemet kan anses vara så pass infört att det kan vara i drift om 4 år dvs år 2017.

10 7 (14) Investeringsutgift (mnkr) Driftkostnad (mnkr) Ledningssystemet är kärnan i landstingets styrning. Systemet kommer att behöva förvaltas vilket innebär att landstinget kommer att ha löpande årliga driftkostnader kopplade till denna förvaltning när projektorganisationen avvecklas. Preliminär projektorganisation Projektorganisation Referensgrupper Parlamentarisk Extern Medicinsk ch.läk Facklig - SAMLA Uppdragsgivare LD Styrgrupp Projektledare LUL Projektkontor Projektgrupp LUL-övergripande delprojekt Kvalitetshandbok Dokumentationsverktyg LUL-standard processtyrning LUL-standard vårdprogram Utdata Samverkan Se över LPB / resursstyrn etc Kvalitetspolicy Fler LLK PV Projektled LE AS H&H Ftv KTN Ftv Ftv Ftv Landstingets ledningskontor Delproj.ledare Neuro Delproj.ledare DATDelproj.ledare KB Delproj.ledare Psyk Delproj.ledare Kir Delproj.ledare Mth Projektägare är landstingsdirektören för att markera projektets strategiska betydelse. Styrgruppen bemannas med representanter från förvaltningarna. Förvaltningarnas inbördes storlek ska påverka sammansättningen i styrgruppen. Till projektet knyts flera referensgrupper. En politisk referensgrupp skapas med bred representation. Projektet kommer pågå under flera år och för att säkerställa kontinuitet eftersträvas en parlamentarisk sammansättning. En extern referensgrupp bör tillskapas för att få ett utifrån perspektiv inom följande kompetensområden: Ledningssystem, management/processutveckling och praktisk erfarenhet av att i landsting införa ledningssystem. En medicinsk referensgrupp bestående av chefläkarna eventuellt kompletterat med ytterligare medicinsk kompetens föreslås.

11 8 (14) Slutligen är det på alla sätt angeläget att de fackliga organisationerna ges möjlighet att ingå i en referensgrupp. Projektet på landstingsnivå leds av en projektledare med uppgift att övergripande samordna hela projektet. Dessutom ansvarar den övergripande projektledaren för att de landstingsövergripande delprojekten genomförs. För varje förvaltning (inkl LLK) utses en projektledare. Respektive förvaltning ansvarar således för sin del inom det ramverk som tillhandahålls av det övergripande projektet. Ramverket utgörs av minimikrav / LUL-standard för t.ex. dokumentation, struktur för vårdprogram etc. För att tydliggöra vad som görs årligen inom ramen för att utveckla landstingets ledningssystem upprättas en överenskommelse mellan projektledaren på landstingsnivå och projektledaren för respektive förvaltning. Här regleras vad som ska göras det närmaste året och vilka centrala resurser som utgår till förvaltningen. En central projektgrupp tillskapas. Den består av projektledarna från alla förvaltningar och av projektledaren på landstingsnivå som är ordförande i projektgruppen. Till projektet på landstingsnivå knyts ett projektkontor. Detta bemannas med personer som representerar följande kompetens: projektledning/projektadministration, ledningssystem, medicin, processutveckling. Det finns flera förutsättningar som ännu inte är på plats. Dessa är dock helt avgörande för att kunna skapa ett ledningssystem som baseras på processer. Exempel på detta är hur processtyrning ska ske i landstinget, hur vi skapar enkla och effektiva sätt att dokumentera rutiner, processer etc. Det finns klara fördelar med att initialt säkerställa att denna typ av förutsättningar är i hamn. Av detta skäl har redan ett flertal delprojekt på LUL-nivå identifierats. Förväntade effekter på produktion och ekonomi Produktion Det föreslagna projektet innebär en tydlig fokusering på processorientering av hela landstinget. Processorientering handlar om att ändra fokus från resurser till flöde. Det traditionella och som är förhärskande i vårt landsting, är att fokusera på att effektivisera resursanvändningen i varje led. Detta kan t.ex. exemplifieras av att vi tittar enskilt på olika delar i vården såsom röntgen, mottagningsverksamhet, operation, klinik, division etc. En sådan styrning riktas mot att optimera varje enskild resurs eller organisatorisk enhet. Detta kan ske genom att mäta t.ex. ekonomiskt utfall och resursutnyttjande för varje del. Fokus på resurseffektivitet i varje del försvårar att få till effektiva flöden för de som verksamheten är till för, t.ex. patienter. Om det viktigaste är att utifrån kunders (t.ex patienters) perspektiv tillfredsställa behov så visar teori och praktik att fokus på flödeseffektivitet är att föredra. Detta innebär inte att man ska överge ambitionen att

12 9 (14) även arbeta effektivt med varje del. Processorientering innebär att ha fokus på flödet. Processorientering innebär också att sätta ambitionen att optimera flödet över ambitionen att optimera resurser i varje del åtminstone när detta inte kan kombineras. Ett fokus på flödet innebär ett fokus på produktion. Det är en given förväntan av detta projekt att det ska ha en positiv effekt på landstingets förmåga att producera t.ex. vård. Ekonomi Vilka långsiktiga ekonomiska effekter har införandet av ett processbaserat ledningssystem för landstinget? Det är svårt att sätta en exakt siffra, men utan tvivel kommer det att innebära en stor förbättring jämfört med dagens sätt att styra. Inom landstingets största verksamhetsområde, hälso- och sjukvården, finns stora utmaningar med ökande vårdbehov hos befolkningen, köproblematik och personalbrist inom vissa yrkeskategorier. Ett processbaserat ledningssystem löser inte alla problem, men kan bidra till att varje skattekrona styrs till det område där den gör bäst nytta. Grundtanken med ett ledningssystem är att man genom att öka systematiken i styrningen kan säkerställa att resurserna används på bästa möjliga sätt. Ett bra utformat ledningssystem ska inte öka administrationsbördan för verksamheterna, utan tvärtom utgöra ett stöd. Tiden och kraften som läggs ner på att planera och följa upp verksamhet ska generera nytta, utan att medföra att den upplevda byråkratin ökar. Snarare ska den minska genom att information som hanteras i ledningssystemet i betydligt högre grad än idag handlar om kärnan i den verksamhet som personalen dagligen vistas i och ansvarar för. Trots den omfattande uppföljning som redan görs är kunskapen om hur landstingets kärnprocesser lever upp till krav på kvalitet, tillgänglighet och kostnader idag fragmentarisk. Ett ledningssystem ger på ett systematiskt sätt tillgång till information om allt detta. Därmed blir det möjligt att sätta kostnaderna i relation till kraven och att bedöma om utvecklingen, i form av välfungerande processer, går åt rätt håll. Ledningen på landstingsnivå får ett verktyg för att kunna bedöma om landstingets resurser används effektivt och för att kunna identifiera problemområden där justeringar behöver göras. Ledningar på förvaltningsnivå och längre ut i verksamheten får ett verktyg för att mer operativt leda och styra arbetet mot att skapa viktiga värden. Det är i landstingets kärnprocesser som värdena till medborgarna skapas och det är dessa processer som landstinget behöver styra och följa upp på ett systematiskt sätt. Den modell som presenteras i detta ärende ger landstinget en möjlighet till just detta. Sammanfattning av vinsterna med ett ledningssystem På landstingsnivå Vi får möjlighet att bedöma hur väl resurserna används Vi skapar förutsättningar för att systematiskt effektivisera verksamheten Med ett ledningssystem ökar möjligheterna att göra medvetna val (prioritering) På verksamhetsnivå

13 10 (14) Ledningssystem ger ledare/chefer det bästa av verktyg och stöd för att förstå och utveckla målet med sin egen verksamhet Minskad sårbarhet och ökad patientsäkerhet genom systematisk och lättillgänglig dokumentation (processkartor med kopplade rutinbeskrivningar fungerar som stöd till personalen) Vi får en enhetlig och systematisk metod för att säkra och utveckla kvalitet i våra processer detta borgar för en effektiv användning av resurser Systematisk genomgång av arbetsflöden (processkartläggning) minskar strulet i övergångar mellan ansvarsområden Styrningen utgår ifrån kärnan i vår verksamhet, det som utförs i kontakten med patienter och andra brukare. Det blir en direkt koppling mellan det som styrs och följs upp och det som är professionellt relevant för de personalgrupper som arbetar i vår verksamhet. Effekten av detta blir ökat engagemang för arbetet och bättre arbetsmiljö. Vi erbjuder stöd till verksamhetschefer att leva upp till lagkrav (SOSFS 2011:9) Kvalitetsbristkostnader 2 kan identifieras, kvantifieras och utgöra hävstång för förändringsarbete Med ett tydligt arbetssätt ökar även förutsättningarna att bedriva klinisk forskning. Luckor/svagheter i processen kan identifieras och mätas och relevanta vetenskapliga frågeställningar kan lyftas fram För patienter och andra brukare Ökat kundfokus genom processorientering Förbättrad tillgänglighet Ett mer sammanhållet åtagande gentemot patienter och andra brukare Generellt Vi skapar en informationsmängd som blir relevant och intressant både för professioner i verksamheten och för den politiska / administrativa nivån 2 Kvalitetsbristkostnader är de kostnader som skulle försvinna om verksamheten bedrevs optimalt.

14 Bilaga: Kunskapsöversikt I denna bilaga redovisas en sammanställning över kunskapsläget avseende ledningssystem och avseende processorientering. Sammanställningen bygger på: sökningar över Internet litteratur inom området direktkontakter med forskare direktkontakter med ledande aktörer i landstingssverige. Inledande sammanfattning Sammanställningen har skett på kort tid och kan inte anses komplett men bör ändå ge en hygglig bild av förhållanden på området. Det finns en tydlig skillnad i kunskapsläget mellan ledningssystem och process- eller flödesorientering. Nuvarande föreskrift om Ledningssystem (SOSFS 2011:9) har varit gällande sedan januari Kunskapsläget kring att införa ledningssystem är oklart. Detta är helt naturligt eftersom införande av ledningssystem tar tid och föreskriften har bara varit gällande i drygt 1,5 år. En nationell publikation återges ändå kring detta. I övrigt beskrivs kort erfarenheter från några landsting. Det mest intressanta exemplet får anses vara det ledningssystem som Landstinget i Jönköpings län är i färd med att skapa. Detta ledningssystem har en ansats som i hög grad liknar den som föreslås för Landstinget i Uppsala län. Erfarenheterna från Jönköping och övriga landsting är att ledningssystemsarbetet är nödvändigt samt att det tar mycket tid och resurser i anspråk. Alla har exempel på att arbetet lett till önskade effekter men ingen har gjort några mer ingående uppföljningar som verifierar effekter. Ingen av de kontaktade landstingen har planer på att avbryta eller slå av på takten i arbetet. Två av de kontaktade landstingen (Jönköping och Halland) ligger bland de främsta i landet i den nationella tillgänglighetsmätningen Väntetider i vården. Processorientering är ett mer väldefinierat begrepp och här finns också stöd i litteratur och forskning kring vilka effekter som bör kunna ses av ett utvecklingsarbete. I studier finns många exempel på lyckade införanden men också på motsatsen. Det är väldokumenterat vilka framgångsfaktorerna är för ett lyckat införande av processorientering.

15 12 (14) Ledningssystem Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar. En publikation utgiven 2012 av tankesmedjan Leadig Healthcare. Publikationen består av flera delrapporter. En av dessa är: Ledningssystem i vården ett ledarskapsperspektiv, författad av Ek Dr. Mats Tyrstrup. Här belyses den till synes långsamma utvecklingen av ledningssystem inom vården ur ett ledarskapsperspektiv. Tyrstrup lyfter bl.a. fram att förmågan till förändrings- och utvecklingsarbete varierar mycket inom vården och att det finns vårdmiljöer där både det ledarskap och den kompetens som behövs för framgångsrik organisationsutveckling helt eller delvis saknas. Detta innebär att man inte ska förvänta sig att fungerande ledningssystem kommer att utvecklas i dessa miljöer med mindre än att man endera tillför förändringskompetens och dito ledarskap alternativt ger ett betydande och närmast handgripligt stöd till de här miljöerna när det gäller utvecklingen av ledningssystem. Även strukturerade ansatser för erfarenhetsutbyten och synliggörande av goda exempel kan fungera stödjande och inspirerande i arbetet med patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor på olika nivåer. I en av delrapporterna i publikationen finns ett avsnitt som heter: Utmaningar för ledningssystem och styrning av vård. Här argumenteras för att utformningen av ledningssystem inte får ske för standardiserat och lika för alla. En framgångsfaktor är att lämna utrymme för egna initiativ i syfte att vinna i genomslag. Standarder får inte utformas så att de tar bort alla lokala möjligheter att utvecklas, men å andra sidan kan inte den lokala rätten att avvika vara total. Region Halland (kontaktperson Ingela Kange, utvecklare regionkontoret) Arbetet har pågått under mer än 10 år. Ledningssystem finns inom alla förvaltningar och flera har även ISO-certifiering. Erfarenheterna är goda och exempel lyfts fram på detta och handlar om ordning och reda på dokumentation samt tidsbesparing genom både gemensamma rutiner och ett mer förebyggande förhållningssätt. Det är dock tveksamt i vilken grad dagens ledningssystem är utformade för att stödja/styra kärnprocesser. Det finns inte heller någon regionansats i Region Hallands arbete med ledningssystem. Detta kan dock komma att bli ett nästa steg. Landstinget i Jönköpings län (Marie Bergelind-Thorell, Utbildningsledare Qulturum) Landstinget i Jönköpings län är i färd med att införa ett ledningssystem som i väsentliga delar liknar det upplägg som skissats i förslaget till landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län. I Jönköping finns sedan fler år en uppföljning på landstingsnivå av hur kärnprocesser i vården fungerar. Detta sker genom att länets medicinska programgrupper redovisar utfall för viktiga patient-/sjukdomsgrupper. Ledningssystemsarbetet har ambitionen att identifiera, kartlägga och styra utifrån kärnprocesser. Flera av vårdens kärnprocesser är kartlagda och mål och mätetal finns. Samtidigt är det också många som återstår. Landstinget har dock en tydlig ambition att på detta sätt få en samlad blid av hur viktiga processer presterar och att denna information behövs för styrning på landstingsnivå.

16 13 (14) Marie Bergelind-Thorell håller kurser under temat Mäta för att leda och har härigenom en god utblick om hur långt olika landsting kommit i utvecklingen av sina ledningssystem. Hennes bedömning är att inget annat landsting i Sverige idag har en ansats för sitt ledningssystem som liknar den i Jönköping. Landstinget i Sörmland (Per Olov Gustavsson, chefläkare Landstingets ledningsstab) Ett omtag gjordes år 2010 och chefläkaren utsågs som sammanhållande kraft i arbetet. Arbetet var till en början rörigt men har med tiden strukturerats. Som en följd av den nya föreskriften som gäller sedan 2012 har en nödvändig fokusering skett på vikiga kärnprocesser i vården. Utöver detta har viktigt arbete bedrivits och bedrivs kring dokumentation, stöd- och ledningsprocesser och visualisering. Ännu har inte någon uttalad ambition formats om att ledningssystemet ska användas för övergripande styrning (landstingsnivå). Detta är dock en logisk utveckling enligt chefläkaren. De som arbetat med kartläggning av kärnprocesser menar att arbetet tar mer tid än väntat och att fördelarna t.ex. är tydliga gemensamma överenskommelser (processbeskrivningar) och stöd för att göra rätt. Processorientering Litteratur och studier/rapporter Det finns en uppsjö litteratur baserad på forskning inom detta ämne. Två böcker som fått uppmärksamhet och som utkommit under senare tid refereras kort här: Verksamhetsutveckling i världsklass (2011) Pär Åhlström (red). Boken är skriven av en grupp forskare vid Center for Innovation and Operations Management vid Handelshögskolan i Stockholm. Processbaserad verksamhetsutveckling (2012) Anders Ljungberg (doktorsexamen i processorientering vid Tekniska högskolan i Lund) och Everth Larsson (doktor och professor emeritus vid Tekniska högskolan i Lund) Forskare och litteratur förmedlar entydigt bilden att process- / flödesorientering ger resultat i form av ökat flöde / ökad produktion / ökad tillgänglighet. Svårigheterna ligger i att genomförandet kräver omställning i berörda organisationer. Omställningen handlar i grunden om att ställa om från en traditionell funktionsorienterad organisation till en som har kunden/patienten och dennas hela process i första rummet. Processorientering ställer höga krav på förändring i hela organisationen avseende kultur, attityder, ersättningssystem, styrformer etc. Pär Åhlström från KTH skriver om processer bl.a.: Processer är verksamheters byggstenar och alla försök att bedriva verksamhetsutveckling i världsklass kräver förändringar i processer. Kontakt med vårdlogistiker Lars-Åke Arvidsson, KTH och Christer Osterman, forskare inom logistik vid Mälardalens högskola Har från dessa personer efterfrågat studier, artiklar som berör detta område. De menar att det finns ett mycket stort antal studier som tittat på införande av processorientering, tex Lean. Sammanfattningsvis finns det många studier som visar på lyckade fall liksom

17 14 (14) på misslyckanden. Christer Ostermans generella bild är att det som avgör är om utvecklingsarbetet backas upp av ett tydligt och effektivt ledarskap. Capgemini Consulting presenterade 2009 en granskning av införande av processorientering inom NU, SkaS och SÄS 3. Uppdraget gavs av Revisionsenheten vid Västra Götalandsregionen. I rapporten framkommer sammanfattningsvis att sjukhusen upplever att det skett förbättringar inom ett stort antal patientprocesser. De beskrivna förbättringarna avser huvudsakligen ökad kvalitet, färre fel och ökad tillgänglighet. Rapporten tar upp att det inte varit möjligt att verifiera resultaten. Svårigheter med att fånga kostnadseffekter av processarbetet och processutvecklingen lyfts också fram. Lind (2006) lyfter fram det processorienterade perspektivet inom vården och föreslår att arbetet sker enligt följande fyra steg: 1. Identifiera och definiera sina processer - handlar om att identifiera och gruppera system av aktiviteter till meningsfulla vårderbjudanden till olika patientgrupper. 2. Medvetandegöra medarbetarna om processerna och deras betydelse. 3. Mätning av processerna prestationer behöver mätas medicinskt, omvårdnadsmässigt och kostnadseffektivt. 4. Utse processansvariga individer eller team med helhetsperspektiv och vårdlogik i fokus. Vidare beskriver Lind (2006) ett antal områden inom Region Skåne där processarbetet har genomförts. Detta gäller strokeprocesser i Hässleholm, Lund och Malmö samt ledplastikprocesserna i Hässleholm och Trelleborg. Resultaten indikerar på förbättringar av verksamheterna och att större helheter för både personal och patienter uppnåtts. Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar. En publikation utgiven 2012 av tankesmedjan Leadig Healthcare. I rapporten finns ett avsnitt där Lean-ralaterade initiativ har kartlagts i Sverige. Syftet har inte varit att fånga effekter av detta arbete. Trots det finns effekter beskrivna i redovisningen av arbetet vid Capio StGörans sjukhus: S:t Görans ledning hävdar en klar produktivitetsförbättring. Den totala genomsnittliga vistelsetiden för en patient har under dag och kvällstid minskat med mellan 33 och 50 procent, och andelen patienter som färdigbehandlas inom fyra timmar har ökat till runt 90% (från tidigare 50%). Resultatet har uppnåtts samtidigt som antalet sökande patienter ökat. 3 slutlig%20version.pdf

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 25 (40) Dnr CK 2011-0506 62 Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion Förslag till beslut

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 50 Dnr PS 2011-0032 Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling

Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Från fixarkultur till processledning Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se

Läs mer

Metoder för processorienterat arbetssätt

Metoder för processorienterat arbetssätt Metoder för processorienterat arbetssätt 2015-01-09 I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt processorienterat arbetssätt. De verktyg som texten hänvisar till

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Vårt ledningssystem med Esther i fokus Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Med erfarenheter från Esther. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö 2015-05-11 Varför införa ett

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Ekonomistyrning och redovisning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Ekonomistyrning och redovisning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5) HÖGSKOLAN I BORÅS Projekt för implementering av ny organisation Linda Sörensen, projektledare DELPROJEKTDIREKTIV 2014-02-03 Dnr 043-14 1 (5) Delprojektdirektiv Implementering av ny organisation Delprojekt

Läs mer

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Värdegrund och organisationskultur HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5) HÖGSKOLAN I BORÅS Projekt för implementering av ny organisation Linda Sörensen, projektledare DELPROJEKTDIREKTIV 2014-02-03 Dnr 050-14 1 (5) Delprojektdirektiv Implementering av ny organisation Delprojekt

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund

Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund Eva Johannesson, kommunikationschef Johanna Davander, kommunikatör Kommunikationsdagarna i Båstad 2009 Fakta om oss 6 700 medarbetare 5,9 miljarder i

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling Kundorienterad verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar, samlar och sprider aktuell kunskap om Kundorienterad

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Sammanfattning Projektet fick till uppgift att med stöd av befintliga IT-stöd ta fram en regiongemensam mall i syfte att kunna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter och 500 tkr för övriga investeringar

Igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter och 500 tkr för övriga investeringar Landstingsservice 2014-05-06 Dnr 2011/0573 Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Igångsättningsbeslut för investeringar överstigande 1 mnkr för fastigheter och 500 tkr för övriga

Läs mer

Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt

Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt BESLUTSUNDERLAG Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (4) Administrativ enhet Dnr LD15/01693 Uppdnr 1090 2015-06-01 2015-06-15 16 Landstingsfullmäktige Struktur- och förändringsplan 2015: Landstingsgemensamt

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping

Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 74 Dnr PS 2013-0038 Ombyggnad av geriatrisk avdelning för närvård vid Lasarettet i Enköping Förslag

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset

Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 155 Dnr PS 2012-0059 Renovering av hus A1 vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Beslut om renovering av hus A1

Beslut om renovering av hus A1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-08-23 108 Beslut om renovering av hus A1 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: Dnr PS 2012-0059

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Medicinsk fysik och teknik Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Medicinsk fysik och teknik Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Medicinsk fysik och teknik Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Kunderfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 4 Tillgänglighet...

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer