Rapporttitel Dokumentdatum Agreement number D2.2 Koncept för storskalig. Skapat av Åsa Douhan

Transkript

1 Dokumentdatum D2.2 Koncept för storskalig byggarbetsplatsförlagd utbildning IEE/13/BWI/708/SI Skapat av Åsa Douhan WP2-ledare Sveriges Byggindustrier Författare: Sveriges Byggindustrier Åsa Douhan, med inspel från VVS Företagen, EIO och NCC från WP2 och andra medlemsföretag samt resterande medlemmar i konsortiet.

2 Dokumentdatum D2.2 Koncept för storskalig byggarbetsplatsförlagd utbildning IEE/13/BWI/708/SI Skapat av Åsa Douhan WP2-ledare Sveriges Byggindustrier I april 2013 avslutades en nationell kartläggning i EU-projekt BUILD UP Skills I (BUSS I) och en handlingsplan för att uppnå EUs energi- och klimatmål för 2020 togs fram. Där framgick tydligt att för att klara målen till 2020 och 2050 krävs stora insatser från byggsektorn i Europa. En viktig satsning i detta arbete är att öka kompetensen ute på byggarbetsplatserna vad gäller lågenergibyggnation, energirenoveringar och förnybar energi. I detta fortsättningsprojekt BUILD UP Skills Swebuild ska byggsektorns aktörer samlas kring ett framtida vinnande koncept vad gäller energiutbildning inom bygg- och installationssektorn. Denna rapport är en sammanfattning av den in-put som framkommit under projektets första månader vad gäller storföretagens och konsortiets synpunkter på kommande handledarutbildning av 500 personer samt konceptet för storskalig utbildning i energieffektivt byggande och renovering ute på landets byggarbetsplatser. Viktiga faktorer vid framtagandet av utbildningens format är tidsåtgången för utbildningen, samt att en öppen dialog förs i de olika ämnena. Att inte ställa för höga krav på redan befintlig energikunskap på de personer som ska utbildas till handledare och genomföra utbildningen framfördes också. De stora företagen kommer troligtvis att föra in vår Energibyggarutbildning i sin egen utbildningskatalog på de egna utbildningsenheter som finns, och utbilda personalen där i Energibyggare-handledning. Så kommer även ske inom VVS Företagen och EIO då de små företagen annars inte har en logistisk chans att få tillgång till varken handledarutbildning eller utbildning av personalen. Den slutgiltiga planen för utrullning av handledarutbildningen kommer att finnas under hösten 2015 inför start våren Under hösten 2015 kommer utbildningen att testas av några pilotföretag inför slutproduktion. Därefter kommer personalen ute på byggarbetsplatserna att utbildas av handledarna. Den långsiktiga förvaltningen av utbildning Energibyggare efter projektslut september 2017 kommer med största sannolikhet att

3 Dokumentdatum D2.2 Koncept för storskalig byggarbetsplatsförlagd utbildning IEE/13/BWI/708/SI Skapat av Åsa Douhan WP2-ledare Sveriges Byggindustrier förvaltas av Sveriges Byggindustrier och uppdaterings-ansvaret kommer att ligga på både BI, VVS Företagen och EIO.

4 Dokumentdatum D2.2 Koncept för storskalig byggarbetsplatsförlagd utbildning IEE/13/BWI/708/SI Skapat av Åsa Douhan WP2-ledare Sveriges Byggindustrier Syfte och mål... 1 Metod... 1 RESULTAT... 2 Energibyggare: Konceptutveckling våren Handledarutbildning vem kan bli handledare?... 3 Handledarutbildning var och hur?... 3 Utbildningens ramverk... 4 Målgrupper... 5 Utbildningen i Energibyggare sker i två steg... 5 Hur presenteras utbildningsmodulerna?... 6 Innehåll i Energibyggareutbildningen... 6 Erfarenheter och nymodigheter att ta hänsyn till i Handledarutbildningen Vad är Blended learning och kan det passa att använda för Energibyggarutbildningen?... 8 Att lära ut... 9 Handledarens lathund vid Blended learning- konceptet Analys Hur ligger Sverige till jämfört med Europa? Vad kommer att gälla 2020? Hur ser det ut idag? Vilka potentiella hinder finns? Vad ska Swebuilds Energibyggare tillföra? Vad är definitionen på kompetens?... 16

5 Dokumentdatum D2.2 Koncept för storskalig byggarbetsplatsförlagd utbildning IEE/13/BWI/708/SI Skapat av Åsa Douhan WP2-ledare Sveriges Byggindustrier Kompetensfördel för personal inom bygg- och installationsbranschen? Energibyggarutbildning, vad bör den innehålla? Energibyggarutbildningen, hur bör den förpackas och presenteras? Slutsats Referenser/KÄLLA... 20

6 Syftet med denna rapport är att återge bygg- och installationssektorns synpunkter och åsikter kring vad som kan vara framtidens utbildningskoncept inom bygg- och installationssektorn i Sverige för att nå EUs energimål Målet med denna rapport är att beskriva projektets agila arbetssätt att närma sig formen för ett, av bygg- och installationssektorn acceptabelt, utbildningskoncept som fungerar i vardagen ute på byggarbetsplatserna. Denna rapport bygger BUSS I Handlingsplan och på slutsatsen i rapport D2.1 samt de möten som hållits inom projektet, där även byggbranschen varit representerade. WP2-ledaren har validerat konsortiets och storföretagens målbild med branschen genom personliga samtal, seminarier och föreläsningar runt om i landet. Samtliga projektpartners anser att det är ytterst viktigt att löpande lyssna in vad bygg- och installationsföretagen har för åsikter och Sida 1

7 hur de ställer sig till den kommande utbildningsinsatsen. I denna nya utbildningsinsats vill alla inblandade att kartan för en gångs skull ska stämma med verkligheten. Forskningsresultat på området vuxet lärande och nya metoder och processer för lärande som diskuterats inom projektet presenteras också i denna rapport. Det nya konceptet Energibyggarutbildning kommer att ske i två steg: först utbildas 500 handledare som sedan ska leda utbildningsinsatsen ute på byggarbetsplatserna. Genom en transparent arbetsprocess tar parterna nu tillvara de önskemål som har uttryckts av projektdeltagare och producerar ett interaktivt utbildningsverktyg som är mycket flexibelt och användbart. Verktyget ska kunna användas ute på arbetsplatserna, både för utbildning/lärande med handledning och för självstudier. Några moduler kommer att handla om övergripande kunskap vad gäller energi, och några kommer att vara yrkesspecifika. I ett första skede våren 2015 kommer några moduler att produceras: Inledning, Byggnaden som system, Värmeisolering och köldbryggor samt Lufttäthet alla moduler innehåller också diskussionsunderlag och förslag på praktiska övningar. Dessa 4 moduler blir en första test mot företagen om utbildningen ligger rätt gällande ambitionsnivå och begriplighet/användarvänlighet (så kallad navigation). Vi bjöd in tidigare workshopdeltagare och några frivilliga pilotföretag att ge återkoppling under våren 2015 för vidare produktutveckling av utbildningskonceptet. De tre modulerna som heter Förnybar energi, Fukt och Installationer ingår inte i första versionen av utbildningen, utan utvecklas i omgång två. Arbetsgången för produktionen är agil dvs att beslut om ändring av produktionspecifika delar tas så sent som möjligt i processen, för att ligga Sida 2

8 rätt i förhållande till branschens önskemål. Lansering av pilotutbildningen planeras i september Resultat är uppdelat i två delar: erfarenheter att ta hänsyn till vid upplägget av handledarutbildning samt utbildningskoncept Energibyggare. Konsortiet tillsammans med de tillfrågade företagen är överens om att inte ställa för höga krav på de som ska utbildas till handledare. Tidigare erfarenhet har visat att en god vilja räcker långt som kriterium för att bli den som handleder, det är bättre att få intresserade personer att delta, än att bara tillgodoräkna ett fåtal personer med redan hög kompetens inom lågenergikunskap. Produktionschefer och platschefer har oftast tillräckligt med arbetsuppgifter enligt företagen. Handledaren ska vara en person som är ambassadör för Energibyggarutbildningen ute på företaget, och den som leder sina medarbetare i den webbaserade utbildningens moduler. Personen behöver inte vara expert i någon ämnesdel. Tidigare erfarenhet visar även att utrymme för exemplifiering och diskussion kring bland annat problemlösning har god effekt på inlärning. Vid det fysiska mötet i utbildningsgruppen på arbetsplatsen får deltagarna möjlighet att ställa individuella frågor. Handledaren kan då ge personlig handledning, återkoppling och förklaring. Deltagarna får vid dessa tillfällen möjlighet att nätverka, socialisera och dela sin kunskap för att skapa samsyn i gruppen. För att nå ut till samtliga företag inom bygg, el och VVS med utbildningsinsatsen bör det finnas olika möjligheter att utbilda sig till handledare. SMÅ/MEDEL Min medlemsorganisation (VVS Företagen och EIO) har utbildade handledare jag kan tillsammans med min personal åka till deras utbildningscenter på utbildning under en halvdag materialet finns sedan att tillgå hemma på arbetsplatsen/kontoret via hemsidan energibyggare.se. SMÅ/MEDEL En arbetsledare/intresserad person från mitt företag utbildas på SP/TI/Entreprenörsskolan hon/han handleder sedan vår personal hemma i byggboden/ annan lokal på byggarbetsplatsen materialet finns sedan att tillgå hemma på arbetsplatsen/kontoret via hemsidan energibyggare.se. Sida 3

9 STORFÖRETAG Företagets utbildningsenhet kallar arbetsledare/frivillig person till en halvdagsutbildning hon/han handleder sedan vår personal hemma i byggboden/annan lokal på byggarbetsplatsen materialet finns sedan att tillgå hemma på arbetsplatsen/kontoret via hemsidan energibyggare.se. Inom projektet har parternas egna kunskaper och erfarenheter, tillsammans med utkomsten av de work shops som hållits, beslutat att det grundläggande utbildningspaketet för lågenergieffektivt lärande bör baseras på en hemsida. Den ska upplevas som officiell, vara till-talande, lättsam och stötta utbildningsinsatsen. Hemsidan ska vara responsiv dvs läsvänlig för både dator, surfplatta och smartphone, designad för interaktivitet och mycket lättnavi-gerad. Den ska också ha integrerade funktioner för sociala medier och nyhetsbrev, samt en mindre del för publicering av projektrelaterat material. Hemsidan ska beskriva utbildningen och locka bygg- och installationsföretag att anmäla sig där till handledarutbildningen. Hemsidan ska vara lättanvänd och tilltalande för målgruppen och underlätta att hitta lågenergilärandet för alla inblandade ute på byggarbetsplatserna runt om i landet. Sida 4

10 Målgrupperna för utbildningen är: 1. Byggnadsarbetare 2. Installatörer 3. Arbetsledare Utbildningen ska rikta sig till alla yrkesgrupper som arbetar på en byggarbetsplats och som på olika sätt, genom sitt agerande, kan påverka hur energieffektivt en byggnad blir. Målgruppen för hemsidan är också: - Bygg- och installationsföretag - Byggsektorn som helhet - Projektdeltagare och finansiärer I första skedet utbildas handledare. De kommer använda hemsidan för att nå sitt handledarmaterial i form av dokument (pdf, ppt mm) samt öppna kursmaterialet/ utbildningsmodulerna för byggarbetsplatspersonalen när de ska handleda undervisningen. I andra skedet används hemsidan av kursdeltagarna; byggnadsarbetare, arbetsledare och installatörer. De ska komma åt utbildningsmodulerna, filmer och annat material när de befinner sig på byggarbetsplatserna, utbildningscentra o dyl och utbildar sig. Målet är att göra utbildningen mycket enkel att nå via smartphone och läsplatta också, så att den kan nås var som helst ute på arbetsplatsen och i bodarna. Sida 5

11 Den webbaserade utbildningen ska upplevas både som lättsam och att den ger direkt, praktisk kunskap som kan appliceras på ett pågående eller kommande arbete. Den ska vara engagerande, motiverande och inspirerande med humoristiska inslag och glimten i ögat. Det är samtidigt viktigt att utbildningen ger ett professionellt intryck och innehåller rörlig bild, pictogram, teckningar och textstycken som är korta, en lättläst version finns också. Målgruppen ska ha lätt att identifiera sig med budskapet och avsikten är att energieffektivisering ska bli en grej att prata om. (Det är roligare att prata om positiva saker på fikarasten än om skrämselpropaganda om miljöförstöring.) Det är viktigt att skapa känslan: Jag känner igen mig i detta. Det där vill jag vara med och bidra till, påverka eller ändra på! Mitt jobb gör skillnad. Ett möjligt inslag är att hitta inspiration från dataspelsvärlden. Något slag av vinst eller belöning (icke-monetär) kan vara pokal-symboler eller berömmande ord i modulerna. (se källa gamification.org) Innehållet i produktionen skall vara objektiv och produktoberoende, dvs. specifika val av märken eller val av produkter som visas i utbildningsmaterialet förespråkas inte. Utbildningen ska kunna genomföras både med ljud och utan ljud, dvs innehålla speaker och textremsa. Möjligheten att byta språk på texterna ska finnas. Vinst/belöning är att när alla modulerna är avklarade och godkända skickas resultatet direkt on-line till den till ID06 kopplade kompetensdatabasen för registrering giltighetstid 3 år (jämför Heta Arbeten). Total tidsåtgång för deltagaren att genomföra utbildningen ska vara max 4 timmar. Varje modul ska vara uppbyggd på likartade sätt fast med olika utlärningsmetoder och kontrollfrågor - filmer, seriestrips, bilder med berättarröst, pictogram/skisser/animeringar samt kontrollfrågor/ kunskapstest. Utbildningen ska innehålla följande moduler: 1. Inledning 2. Byggnaden som system 3. Förnybar energi 4. Värmeisolering och köldbryggor 5. Lufttäthet Sida 6

12 6. Fukt 7. Installationer 1. Inledning Modulen syftar till att väcka intresse för frågorna kring energieffektivitet. Eventuellt ha med en bygg- eller klimat- kändis som ytterligare kan skapa uppmärksamhet. Därför ska vi bygga energieffektivt (klimatförändringar, generationsmålet, komfort) Vilka miljö/klimatfördelar finns det med det? Hur ser lagstiftningen och målen ut på nationell och EU-nivå? Vilka ekonomiska vinster finns? 2. Byggnaden som system Modulen syftar till att ge en helhetsbild över byggnaden och hur olika delar hänger ihop och påverkar/påverkas av varandra. Introduktion till energieffektiva byggnader Byggnad som system förr och nu Olika yrkesgruppers påverkan på helheten Innemiljö (att få fram att vi bygger hus för att skapa ett bra inneklimat, konflikt mellan energianvändning och innemiljö?) Systemkunskap (installationer, ventilation, el, VVS, styr) Byggnadsskalet/förnybar lokal energi 3. Förnybar energi (produceras i omgång två) Modulen syftar till att ge grundläggande kunskap om förnybar energi kopplat till byggnader, såsom solceller, solfångare och vindkraft med mera. 4. Värmeisolering och köldbryggor En av grundförutsättningarna i energieffektiva byggnader är ett välisolerat klimatskal. I detta avsnitt presenterar vi olika isoleringsmaterial och olika bra konstruktionslösningar. Vi går igenom principerna för god värmeisolering med fokus på lyckat arbetsutförande. Dessutom förklaras vad en köldbrygga är samt vilka problem dessa kan orsaka. Exempel på köldbryggor visas samtidigt som diskussion förs om hur dessa kan undvikas eller minskas. Speciellt fokuseras det på köldbryggor som kan uppkomma pga felaktigt arbetsutförande i produktionsskedet. 5. Lufttäthet Sida 7

13 God lufttäthet i byggnadens klimatskärm är en förutsättning för att energieffektiva byggnader skall fungera bra. Här förklaras varför lufttätheten är så viktig samt vilka konsekvenser dålig lufttäthet kan få. Vidare redovisas vanliga luftläckageställen samt exempel på bra lösningar. 6. Fukt (produceras i omgång två) Fuktskador är fortfarande ett stort problem, även i nybyggda hus. I detta avsnitt går vi igenom grundläggande fuktteori och vanliga fuktproblem. Vidare ges exempel på viktiga saker att tänka på i produktionsskedet för att säkerställa ett bra arbetsutförande och därmed undvika fuktskador. 7. Installationer (produceras i omgång två) Här beskrivs hur värme- och ventilationssystem bör vara uppbyggda i energieffektiva byggnader. Olika systemutformningars för- och nackdelar presenteras översiktligt och man går igenom viktiga saker att tänka på i produktionsskedet. Denna interaktiva utbildning kan tillgodogöras i grupp på arbetsplatsen eller på utbildningscentra och passar utmärkt i konceptet Blended learning där handledning ingår. Handledarens roll blir supportperson, ambassadör för utbildningen, diskussionsledare mm. Blended learning (eller den mindre använda termen på svenska: blandad inlärning) avser utbildning där man blandar olika lärmiljöer, exempelvis webbaserad utbildning i kombination med traditionella klassrumsmetoder. Deltagaren har allt de behöver i en enda plattform. Man skapar anpassningsbara och personliga inlärningsupplevelser genom att hitta den perfekta mixen mellan undervisning i och utanför mötesrummet. Blended learning skiljer sig mot online-utbildningar som är helt på distans. Sida 8

14 Metoden är inte bara en kostnadseffektiv metod. Det är även ett sätt att tillgodose olika lärstilar, förlänga inlärningsperioden och öka antalet repetitioner om så behövs för vissa deltagare. Utbildningens upplägg sker med utgångspunkt från parametrar som utbildningsmål, målgrupp, kunskapsnivå, ämnets svårighetsgrad osv. Med Blended learning menas en blandning av lärmiljöer. Ofta är det traditionella klassrumsmetoder som kombineras med digitala självinlärningsdelar som man gör tillsammans i ett rum med en handledare, eller gör på en tid som passar en själv. Fördelar: ett flexibelt sätt att planera, bygga upp och genomföra kurser på man kan på ett mer effektivt sätt använda tiden i grupp, om man mellan utbildningstillfällena kan tillgodogöra sig kunskap på annat sätt. ha datoriserade interaktiva självinlärningsmetoder och ändå tillgång till en handledare handledaren kan på ett tidseffektivt sätt anpassa utbildningen efter individerna och vägleda när frågor uppstår möjlighet till ett bra stöd för deltagarna Nackdelar/risker: - det finns inte tid att ge tillräckligt med individuell handledning - tekniska frågor tar tid från lärandet - icke tillfredsställande användning av de fysiska mötena (Källa: utbildning.se , Xtractors hemsida, Heinze & Procter, 2004) Enligt vårt resonemang på projektmöten hitintills har det framförts önskemål om att utbildningen Energibyggare i största möjliga mån ska vara anpassad för vuxet lärande. Det finns stöd inom forskningen för att detta är en annan metod än lärande för unga. På Encell nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande på Högskolan för lärande och kommunikation i Sida 9

15 Jönköping har man sedan 2001 på initiativ av regeringen forskat på och drivit frågor rörande vuxnas lärande. Studier har visat att följande områden är grund-läggande för en lärare till vuxna att kunna Ämnet inklusive fackdidaktik (läran om undervisningen) Stötta lärprocessen hos de som deltar Analysera lärprocessen Organisera grupper och kommunicera tydligt Stötta personlig utveckling Dessutom är det extra viktigt att vara öppen för vuxnas situation i utbildningen, skapa en trygg inlärningsmiljö, kartlägga den vuxnas behov av lärande samt visa hur utbildningen kan tillämpas praktiskt.(kriterier enligt Bjarne Wahlgren, professor Un. of Aarhus, dep. Of Education, National Center for Kompetenceudvikling Dk, 2011.) Encell framhåller även att inom andragogik (vuxnas lärande) utgår man från 6 antaganden om vuxnas utbildning. Ett sådant antagande är att vuxna som studerar har ett behov av att veta syftet med studierna. Vuxna är enligt Encell problemorienterade i sina studier istället för att vara som unga är, ämnesorienterade. Detta resonemang får stöd från de workshops som gjordes inom ramen för Build Up Skills I, och det bör vi ta hänsyn till vid skapandet av handledarutbildningen i vårt projekt. För att lättare förstå skillnader mellan pedagogik och Knowles så kallade andragogik med sex olika antaganden har projektet i WP2 tagit fram en jämförande tabell. Vi tittar närmare på vad det konkret kan innebära för handledarutbildningen inom Energibyggare: Att utbilda unga (pedagogik) skiljer sig från att utbilda vuxna (andragogik) enligt Knowles. PEDAGOGIK ANDRAGOGIK Behovet att lära Eleven bara lär sig det som läraren säger den måste lära, för att få betyg. För att vuxna ska lära måste de veta varför, samt veta hur de har nytta av det i sina liv. Föreställningen om jaget Eleven ser sig som beroende. Den vuxne ser sig som ansvarig för sitt eget liv och fattar egna beslut. Sida 10

16 Erfarenhetens roll Elevens erfarenhet ses som oviktig. Det som betyder något är lärarens. Detta leder till förmedlingspedagogik. Vuxna har en rik och varierad erfarenhet, vilket leder till individuella skillnader, behov av individanpassning och möjlighet att dra nytta av erfarenheterna i undervisningen. PEDAGOGIK ANDRAGOGIK Beredskap att lära Eleven är redo att lära sig det skolan kräver. Den vuxne är redo att lära sig det den behöver för att hantera sitt liv. Lärarinriktning Eleven är inställd på att lära sig ämnen. Den vuxne orienterar sitt lärande kring upplevda problem och utmaningar. Motivation Eleven motiveras av yttre belöningar som betyg och beröm. Den vuxne motiveras i huvudsak av inre belöningar som ökan självförtroende, livskvalitet och arbetstillfredställelse. Sida 11

17 (Källa: Folkbildning.net/pedagoghjulet/deltagare på djupet/vuxnas/andragogik) För att få en så flexibel och fungerande inlärningsprocess som möjligt tittar projektet på denna lathund som beskriver vad en handledare bör ha med i sin förberedelse inför utbildningen. Tolkning av ovan modell med början nederst: ORGANIZATION organisation/företag Är organisationen/företaget redo för kompetensutveckling/ arbetsplatslärande? Stöder man blandade alternativa utlärningssätt? INFRASTRUCTURE företagets tekniska nivå Finns det några hinder för teknikbaserad utbildning? CONTENT innehåll Vilken del av den nya kunskapen passar med vilken inlärningsmetod? Sida 12

18 AUDIENCE deltagare Är det något speciellt jag behöver veta om mina deltagare? LEARNING OUTCOMES lärandemål Vad vill jag att mina deltagare ska ha lärt sig när utbildningen är genomförd? CONTEXT sammanhang Vilka problem/frågor ska jag ta speciell hänsyn till i detta utbildningssammanhang? Den svenska byggarbetskraften har i ett europeiskt perspektiv en relativt hög utbildningsnivå. De undersökningar som har gjorts inom projektet vittnar dock om att de formellt utbildade yrkesarbetare och arbetsledare, som har erfarenhet av energieffektivt byggande, inte ser några omfattande behov av ytterligare kompetens i form av formell skolning. Det handlar snarare om att väsentligt förbättra kommunikationen mellan samtliga involverade i projekten och att tillhandahålla instruktioner för korrekt arbetsutförande. Man upplever att en ökad vilja till kompetenshöjning kan infinna sig genom motivationsskapande informationsinsatser, exempelvis i form av en kortare internutbildning. Det finns däremot få formella krav på kompetens för att vara verksam i branschen. Det ger möjligheter för ökad mobilitet men också risker i form av att outbildad arbetskraft kan etablera sig i byggindustrin i Sverige. För dessa kategorier gäller det att kvaliteten måste garanteras genom andra åtgärder än de som föreslås inom vårt projekt. Enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader senast 31 december 2020 vara så kallade nära-noll-energibyggnader (NNE). Vad detta konkret ska innebära i Sverige har utretts av Boverket och ett förslag är just nu (sommaren 2015) på remiss. Förslaget är att skärpa BBR-kraven på byggnaders energiprestanda med ca 40 procent, dvs en mycket långtgående skärpning jämfört med dagens krav. Efter remissrundan Sida 13

19 kommer förslaget att beredas i Regeringskansliet och regeringen väntas fatta beslut i oktober Sedan kommer Boverket att utarbeta detaljerna i föreskrifter som kan vara klara omkring 1 januari Ett antal främjandeåtgärder för att underlätta genomförandet av kraven på NNE-byggnader är på gång, till exempel fler demonstrationsprojekt och kompetenshöjande insatser för nyckelgrupper. Idag finns ingen strategi för yrkesutbildningar i syfte att uppnå energi- och klimatmålen. De viktigaste utbildarna för yrkesarbetare inom byggindustrin är gymnasieskolorna, fristående utbildare och yrkeshögskolor. Ingen av utbildningarna tar idag (vt 2015) upp energieffektiva byggnader i någon betydande omfattning. Genom hela arbetet i tidigare projekt BUSS I har det framgått att yrkesarbetare och arbetsledning endast har en begränsad påverkan på en byggnads slutliga energimässiga prestanda. Beställare, arkitekter, byggkonsulter, bygg- och installationsföretagens projektledning har betydligt större inflytande, och man kan se vid uppföljning av färdiga byggnader att de ofta inte lever upp till beräknade värden för energiprestanda. För att byggnaden ska få de eftersträvade egenskaperna är det en viktig förutsättning att de verksamma på arbetsplatsen utför sitt arbete på bästa sätt och med rätt information till hands. Alla förslag i detta projekt är därför lagda med begränsning till aktiviteter riktade till de verksamma på byggarbetsplatser. Potentiella hinder för nya utbildningar är exempelvis sociala, kulturella och ekonomiska faktorer samt att byggnation/renovering av lågenergikoncept sker i relativt liten omfattning. Energieffektivt byggande/renoveringar kommer dock att öka i framtiden, vilket ökar behovet av en kvalificerad yrkeskår inom byggsektorn. Det som nu genomförs i vårt fortsättningsprojekt Build Up Skills Swebuild, är utveckling av nya eller befintliga kurser och utbildningsprogram för vidareutbildning, med utgångspunkt i handlingsplanen från BUSS I. Vi har även gjort en kartläggning över hur medlemsorganisa- Sida 14

20 tionerna BI, EIO och VVS företagen hanterat utbildning av utbildare/handledare vid tidigare tillfällen. Handlingsplanen i tidigare projekt BUSS I bestod av tre typer av aktiviteter varav vi i detta projekt ska arbeta utifrån punkt ett: 1. Kompetensutveckling för yrkesarbetare och arbetsledare 2. Förändringar av branschens yrkesutbildningar 3. Säkerställande inklusive informationsinsatser till bl a beställarledet. 1. De konkreta insatserna inom ramen för projektet avser vidareutbildning och förstärkning av kompetensen hos alla på byggplatsen t ex byggnadsarbetare samt installatörer av system och deras arbetsledning. Vidareutbildningen gäller byggandet av energieffektiva byggnader och installationer, samt förståelse för installationssystem för förnybar energi och att göra lågenergirenoveringar av byggnader. 2. I Sverige har BUSS I även omfattat en översyn av grundutbildningen eftersom en utveckling av denna stödjer förbättringen av kompetensen inom alla ovan nämnda områden. Yrkesnämnderna inom bygg, el och VVS har under våren 2015 fått bidrag från Energimyndigheten att genomföra en förstudie gällande en utbildning särskilt riktad till yrkeslärare på de tre berörda gymnasieprogrammen. 3. En annan viktig del är den informationsinsats som krävs till de grupper som tar de avgörande besluten om en byggnads energiprestanda i tidigare led i byggprocessen: beställare, arkitekter, byggkonsulter samt bygg och installationsföretagens projektledning. Denna del arbetar Energimyndigheten med sedan januari Det som är intressant är att vårt projekt BUILD UP Skills Swebuild är en del av ett större sammanhang där både gymnasieskolundervisning och kompetenshöjning till beställarleden finns representerade. En transparent dialog är inlett med de tre yrkesnämnderna gällande gymnasieskoleundervisningen och med Energimyndigheten vad gäller beställarsidans kompetenshöjning i lågenergibyggnation. Sida 15

21 The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn - Dylan William, Institute of Education University of London. Kompetens = kunskap, färdighet, förmåga och vilja. Kvalifikation = Den kompetens som krävs för att utföra ett visst yrke eller en viss uppgift. En person kan ha bred kompetens men sakna de kvalifikationer som krävs för jobbet. Lära att lära innebär att man är medveten om sina bästa inlärningsstrategier (starka och svaga sidor) när det gäller att utveckla sin egen kompetens enligt EU-kommissionens inlägg vad gäller Europas framtid och sociala och ekonomiska utmaningar inom vårt livslångt lärande. En kompetens inriktad på problemlösning stödjer både själva lärandeprocessen och individens förmåga att hantera problem och förändringar. I en positiv attityd till lärande ingår också viljan att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att hitta möjligheter att lära och tillämpa lärande i en rad olika situationer (definition enligt Maslows behovstrappa: motivera = att förse med skäl. (Källa: Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram, bilaga till Europaparlamentets och rådets rekommendation, Europeiska unionens officiella tidning 30 december 2006/L 394.) Sida 16

22 Från tidigare workshops och behovsanalysen i BUSS I (Dehlin, 2012) finns ett efterfrågat kvalifikationsbehov och önskemål på innehåll i några yrkesöverskridande och yrkesspecifika moduldelar i kommande utbildning: Varför är det viktigt att spara energi? Klimatförändringar och förbrukning av naturresurser. Att bli medveten om produkter och installationers miljö- och energipåverkan under byggnadens hela livscykeln. Samverkan mellan installationssystem, byggnadens klimatskal och verksamheten i byggnaden. Metodik för att bygga lågenergihus ökade krav på prestanda ökar kraven på noggrannhet i utförandet. Logistikfrågor gällande transporter och materialhantering till/på byggarbetsplatsen. Energieffektivisering av byggskedet - etablering, provisorisk el, uppvärmning etc. Samverkan och förståelse mellan aktörer i ett byggprojekt. Underlag för korrekt arbetsutförande ritningar, beskrivningar, AMA, monteringsinstruktioner. Lågenergiprodukter senaste rönen/forskning, vad ska man tänka på gällande vilka material som passar ihop och inte, bygga argument och mod att meddela arbetsledningen om man tror något är feltänkt/fellevererat. Miljö- och kvalitetskrav få kunskap om vilka krav som ställs för att uppnå nära-noll-energi-byggnads-stämpel. Goda exempel och hur fel det kan gå, studiebesök till lågenergibyggda hus till exempel inom Lågan-projektet som pågår över hela landet. Ekonomi, vad tjänar vi på att bygga miljövänligt, kostnad vid byten/tillägg av material. Användarvänlighet, kvalitet för brukaren. Riskhantering exempelvis en problemorientering om att katastrofen blir än större i ett lågenergihus än ett vanligt hus om t ex ett rör är felkopplat. Sida 17