Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras"

Transkript

1 Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras Lena Dahlberg, Åsa Bruhn, Marika Marusarz, Kevin McKee, Päivi Turunen Dalarnas forskningsråd,

2 ISBN Projektrapport Dalarnas forskningsråd ÄldreForum Dalarnas forskningsråd och författarna

3 Innehåll Sammanfattning Lena Dahlberg 5 Introduktion 5 Syfte, design och metod 5 Resultat 6 Begränsningar i dagliga aktiviteter 6 Deltagande 6 Hinder för samhällsdeltagande och tillgång till service 7 Hinder i den sociala miljön 7 Otillräckliga transporter 9 Hinder i den fysiska miljön 10 Funktionsnedsättning och ohälsa som hinder 11 Ensamhet och välbefinnande 11 Arbete med att reducera hinder 11 Skillnader mellan lands-/glesbygd och städer 12 Rapportens disposition 12 Delstudie 1: Befolkningens upplevelser av hinder för aktivt socialt deltagande och tillgång till service Lena Dahlberg & Kevin McKee 14 Introduktion 14 Metod och genomförande 15 Resultat 17 Kön, ålder och allmänt hälsotillstånd 17 Begränsningar i dagliga aktiviteter 17 Civilstånd, boendetyp, sysselsättning och inkomst 18 Vård, omvårdnad, omsorg och hjälp 19 Att ge omsorg eller stöd till en anhörig 20 Hjälpmedel för förflyttning, hörsel och syn 21 Ensamhet 22 Välbefinnande 22 Funktionsförmåga 22 Deltagande i samhällslivet och tillgång till service 23 Jämförelse mellan lands-/glesbygd och städer 30 Sammanfattande diskussion 30 Referenser 32 3

4 Delstudie 2. Organisationsföreträdares syn på tillgänglighet till service och samhällsdeltagande för äldre och funktionshindrade Marika Marusarz & Päivi Turunen 34 Studiens syfte och kapitlets disposition 34 Metod och genomförande 35 Undersökningsmaterialet och kommentarer 36 Typer av organisation och dokument 36 Centrala begrepp och utgångspunkter för studien 39 Centrala aspekter av funktionshinderspolitiken 41 Från handikappolitik till funktionshinderspolitik 41 Funktionshinderspolitikens delmål och insatser 42 Hinderfritt samhälle för alla 44 Landsting, kommun och staten 45 Resultat 46 Permobilen kommer inte in i hissen 46 Hårda bestämmelser hindrar 47 Är samhället tillgängligt främjar det deltagandet 48 Varför hade initiativen tagits? 50 Hur hade initiativen fallit ut? 51 Nya idéer 51 Sammanfattande analys 52 Diskussion 55 Referenser 57 Delstudie 3. Hinder att undanröja. Fokusgrupper med de berörda Åsa Bruhn, Marika Marusarz & Päivi Turunen 60 Syfte och frågeställningar 60 Metod 60 Urval av deltagare 61 Genomförande och analys 61 Resultat 62 Upplevda hinder för deltagande till samhällslivet och tillgänglighet till service 63 Åtgärder för att underlätta deltagande och öka tillgänglighet till service 71 Sammanfattning och diskussion 75 Referenser 78 4

5 Sammanfattning Lena Dahlberg Introduktion Den här studien handlar om hur befolkningen upplever sina möjligheter att delta aktivt i samhällslivet och ta del av service. Det kan röra sig om att träffa släkt och vänner, delta i kulturella aktiviteter, fritidsaktiviteter, politiska aktiviteter eller andra aktiviteter i lokalsamhället, men också om att kunna ta sig till arbetet eller skolan, göra inköp, gå till vårdcentralen, betala räkningar och så vidare. Studien handlar om vilka hinder människor möter när de vill delta aktivt i samhällslivet eller ta del av service, men inte minst handlar den om hur olika organisationer kommuner, landsting, företag, frivilligorganisationer med flera på lands-/glesbygd och i städer arbetar och kan arbeta för att minimera dessa hinder. Studien finansierades av Tillväxtverket och Dalarnas Regionala Serviceprogram, och genomfördes i samverkan mellan Dalarnas Forskningsråd och Högskolan Dalarna. Syfte, design och metod Studien syftade till att identifiera vilka fysiska och sociala hinder som människor möter när de vill delta i samhällslivet eller ta del av olika typer av service; hur olika organisationer idag arbetar med att förebygga och undanröja dessa hinder; vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta deltagande i samhällslivet och öka tillgängligheten till service; samt fastställa om det finns några skillnader mellan lands- /glesbygden och städer. Den bestod av tre delstudier, vilket illustreras i Figur 1. Figur 1. Studiens design med tre delstudier Delstudie 1. Befolkningsenkät Delstudie 2. Organisationsstudie Urval Frågor att diskutera Urval Frågor att diskutera Delstudie 3. Fokusgrupper med privatpersoner och organisationsföreträdare 5

6 I delstudie 1 identifierades vilka fysiska och sociala hinder människor möter när de vill delta i samhällslivet eller ta del av service. Den genomfördes med hjälp av en enkät till ett slumpmässigt urval om personer i åldern 16 år eller äldre boende i Dalarnas län. Enkäten besvarades av personer (svarsfrekvens: 52,9%). Av dessa var 13,3 % (421 personer) begränsade i sina dagliga aktiviteter till följd av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, eller skör-/svaghet på grund av ålder. Dessa 421 personer besvarade en längre enkät. I delstudie 2 identifierades hur olika organisationer idag arbetar med att förebygga och undanröja hinder för socialt deltagande och tillgång till service. Den här delstudien byggde på en enkät med 17 organisationsföreträdare samt en dokumentanalys. Organisationsföreträdarna representerade Avesta, Malung och Falun kommuner, Röda korset, näringslivsbolag, privata omsorgsbolag, kooperativ och Landstinget Dalarna. I delstudie 3 identifierades upplevda hinder och vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta socialt deltagande samt öka tillgängligheten till service. I denna delstudie arrangerades fokusgrupper, där personer som upplevde hinder (totalt 13 personer från delstudie 1) fördes samman med organisationsföreträdare (totalt 7 personer från delstudie 2). Fokusgrupperna genomfördes på tre platser med varsitt huvudfokus: i Malung med fokus på transporter; i Hedemora med fokus på fysisk tillgänglighet; och i Falun med fokus på socialt deltagande. Resultat Begränsningar i dagliga aktiviteter Totalt 421 personer av dem som besvarade befolkningsenkäten upplevde att deras dagliga aktiviteter begränsades till följd av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller skörhet/svaghet på grund av ålder. Enkätresultaten som presenteras i den här sammanfattningen baseras på svaren från dessa 421 personer. De var mellan 17 och 96 år (medelålder på 62,7 år) och 58,0 procent av dem var kvinnor. Jämfört med det totala antalet svarande var denna grupp något äldre, utgjordes av en högre andel kvinnor och skattade sin hälsa som sämre. Deltagande Frågan om socialt deltagande berördes i enkät-/intervjustudien med organisationsföreträdare. För dem kunde socialt deltagande i samhället omfatta mycket: allt från 6

7 tillgänglighet till service och transporter till att kunna leva, delta och påverka som en fullfärdig medborgare. Också i fokusgrupperna diskuterades vad deltagande innebär, och fokusgruppsdeltagarna menade att det innebär medbestämmande och inflytande över beslut som rör det egna arbetet eller livet men också att vara delaktig i möten med andra. Det handlade om att bli sedd, lyssnad på, respekterad och förstådd. Flera uttryckte en känsla av vanmakt över att vara inte bli tagen på allvar, medan andra talade om diskriminering och kände sig värdelösa för samhället. Deltagarna menade också att som funktionshindrad är det mycket som sker på omgivningens villkor på bekostnad av det egna självbestämmandet och integriteten. Hinder för samhällsdeltagande och tillgång till service I befolkningsenkäten ställdes frågor om deltagande och hinder för deltagande rörande 17 olika aktiviteter/serviceformer. Av de personer som var intresserade att delta i dessa aktiviteter eller ta del av servicen upplevde mellan 8,2 och 43,2 procent hinder för detta i den fysiska eller sociala miljön. Störst andel upplevde hinder för att delta i sportaktiviteter, följt av att gå till socialtjänsten eller arbetsförmedlingen, och att delta i kulturella aktiviteter. Över 20 procent av de svarande angav att de upplevde hinder i den sociala eller fysiska miljön i form av otillräckliga offentliga transporter, brist på stöd och service från samhället, respektive bristande handikappanpassning för minst en av aktiviteterna/serviceformerna. Personer med funktionsnedsättning upplevde hinder i större utsträckning än de övriga tre grupperna vad gällde samtliga typer av aktiviteter/serviceformer, medan personer med långvarig sjukdom inte upplevde hinder i högre grad än de övriga grupperna vad gäller någon av aktiviteterna/serviceformerna. Upplevelserna hos personer med psykisk ohälsa och ålderssvaga/-sköra befann sig däremellan. Hinder i den sociala miljön Befolkningsenkäten visade att drygt hälften av de svarande under den senaste månaden hade fått medicinsk vård (till exempel från vårdcentral eller sjukhus) och en dryg femtedel hade under den senaste månaden fått minst fyra timmars hjälp per vecka från anhöriga eller vänner, medan färre hade fått praktiskt stöd eller omsorg (till exempel från hemtjänsten eller en personlig assistent) eller personlig omvårdad (till exempel från hemsjukvården). Medicinsk vård var särskilt vanligt bland dem som hade långvarig sjukdom eller psykisk ohälsa. Samtidigt fick just dessa grupper minst ofta stöd eller hjälp från anhöriga eller vänner. Högst andel personer som fick personlig omvårdnad eller praktiskt stöd/omsorg respektive stöd/hjälp från anhöriga återfanns bland dem som var svaga eller sköra på grund av ålder. 7

8 En dryg femtedel av de svarande såg brist på stöd och service från samhället som ett hinder för deltagande i någon av de 17 aktiviteterna/serviceformerna. Sett till enskilda aktiviteter/serviceformer återfanns brist på stöd och service från samhället bland de tre vanligaste hindren för samtliga 17 aktiviteter/serviceformer i befolkningsenkäten. Hinder i den sociala miljön berördes även i organisationsstudien. Där nämndes bland annat inflexibla regler och diskriminerande attityder samt oviljan att hjälpa till, exempelvis genom myndighetsutövning som inte utgår från de berördas behov och kompetens. Balansgången mellan allmänintresse och egenintresse ansågs vara problematisk i offentlig verksamhet. En organisation menade dock att ett skifte håller på att ske i synen på brukare som inte längre ska ses som mottagare av service utan som medskapare. En del organisationsföreträdare såg en potential i IT-utvecklingen och e-tjänster, medan andra varnade om att individer och grupper av människor utan tillgång till och kunskap om dessa tjänster kommer att marginaliseras och till och med exkluderas. Organisationsföreträdarna kom med följande förslag på åtgärder: Centrala och lokala policydokument, till exempel bättre arbetsmiljöpolicy, brukarmedverkan och likabehandlingsprogram. Bättre samverkan mellan privata och ideella organisationer, ökad delaktighet och genuin demokrati. Forskning, informations- och utbildningsinsatser samt kompetenshöjning. Sociala företag, flexibla lösningar, samt betydelsen av medlemmarnas behov och deltagande. Ökad medvetenhet och lyhördhet, exempelvis genom föreläsningar och aktiviteter för att skapa medvetenhet om fysiska, sociala och mentala hinder samt behovet av deltagande på berördas behov och villkor. Attitydförändringar, positivt tänkande och ansvarstagande för att hitta nya och behovsanpassade lösningar. Vardagsnära och brukaranpassade insatser och lösningar. IT-utveckling, e-tjänster och personliga tjänster för att öka delaktighet och ansvarstagande. Fokusgrupperna innehöll en fördjupad diskusson av frågan om hinder i den sociala miljön. Det blev då tydligt att det delvis handlade om att vackra mål och 8

9 policydokument inte i tillräckligt hög grad har omsatts i praktiken samt om en upplevelse av att politiker och tjänstemän inte lyssnade. Det handlade också om försämrad service hos myndigheter såsom Försäkringskassan och Landstinget, samt begränsade möjligheter till fysiska möten när verksamheter centraliserades och lokalkontor stängdes. Detta ansågs särskilt drabba personer som bodde på lands- /glesbygden. Deltagarna upplevde också en bristande samverkan mellan olika myndigheter, och några av dem lyfte fram svårigheten med krångliga regler och blanketter. Fokusgruppsdeltagarna menade att det finns en större kunskap än tidigare i sakfrågor om fysisk funktionsnedsättning och hjälpmedel, och att de flesta yrkesprofessioner vet vad de kan bidra med. Trots detta upplevde deltagarna att det finns bristande kunskapen rörande specifika diagnoser såsom Aspergers syndrom, Autism, ADHD och ADD. I fokusgrupperna lyftes följande förslag på åtgärder rörande hinder i den sociala miljön fram: Generös tilldelning av personlig assistans, ledsagning och hjälpmedel. Socialt företagande som möter individers behov. Personer som lotsar människor i möten med myndigheter och tar ett helhetsansvar, till exempel ett personligt ombud eller en social tolk. Ökade rättigheter och påverkansmöjligheter samt respekt och gott bemötande. Otillräckliga transporter Befolkningsenkäten visade att en dryg fjärdedel av de svarande upplevde otillräckliga offentliga transporter som hinder för åtminstone en av de 17 aktiviteterna/serviceformerna. Otillräckliga transporter återfanns bland de tre vanligaste hindren för 16 av 17 aktiviteter/serviceformer. I enkät-/intervjustudien med organisationsföreträdare konstaterades att om man saknar tillgång till färdmedel såsom färdtjänst eller bussar hindras man komma till service, möten, aktiviteter eller andra sammankomster. Vidare konstaterades att lands-/glesbygden utmärktes av långa avstånd och begränsad lokal service. Det fanns ett behov av att finna lokalt integrerade lösningar på lands-/glesbygden och flera sociala kooperativ hade uppstått utifrån dessa behov. I fokusgrupperna sågs transporter för att fysiskt kunna ta sig till myndigheter, affärer och aktiviteter som en grundläggande förutsättning för socialt deltagande. Det 9

10 konstaterades att transporter kan utgöra ett hinder för deltagande om de offentliga transporterna i sig är otillräckliga, men att det dessutom kan vara svårt att ta sig i och ur en buss om man har en fysisk funktionsnedsättning. Deltagarna uppfattade att bristfälliga transporter framför allt var ett hinder för personer som bodde på lands-/glesbygd. De menade att bussförbindelserna där är dåliga, ibland obefintliga, och människor är beroende av bil för att komma till sjukhus eller köpcentra. Detta mönster bekräftades dock inte i befolkningsenkäten. Fokusgrupperna gav följande förslag på åtgärder: Förbättrade transporter, till exempel genom flexibussar/kommuntaxi. Färdtjänst till en rimlig kostnad. Hinder i den fysiska miljön I befolkningsenkäten angav en dryg femtedel att bristande handikappanpassning var ett hinder för åtminstone en av aktiviteterna/serviceformerna, medan något färre angav otillgängliga byggnader och platser som hinder. Sett till de enskilda aktiviteterna/serviceformerna angavs hinder i den fysiska miljön inte lika ofta som hinder i den sociala miljön och otillräckliga transporter. Inte desto mindre var bristande handikappanpassning bland de tre vanligaste hindren för fyra av de 17 studerade aktiviteterna/serviceformerna (delta i kulturella aktiviteter; gå på restaurang eller café; besöka släktingar eller vänner; samt rösta i allmänna val), och otillgängliga byggnader och platser var bland de tre vanligaste hindren för tre av de 17 aktiviteterna/serviceformerna (åka på semester; gå till parker, grönområden; samt handla mat, kläder med mera). I enkät-/intervjustudien refererade organisationsföreträdare oftast till fysiska hinder såsom hörslingor och hissar för permobilar, samt till enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och allmänna platser. Fysisk tillgänglighet sågs som tätt knutet till socialt deltagande. Om ramper eller ledstänger saknas så hindras människor att komma in i offentliga lokaler och vistas på allmänna platser. Organisationsföreträdarnas förslag på åtgärder var: Enkelt avhjälpta hinder i fysisk miljö. Funktionsdugliga hjälpmedel, allt från hörslingor till permobilvänliga hissar. Deltagarna i fokusgrupperna ansåg att den förnyade lagstiftningen om enkelt avhjälpta hinder inte har lett till förväntade förbättringar. Tvärtom har, menade de, affärernas fysiska tillgänglighet försämrats. I fokusgrupperna diskuterades också andra hinder i den fysiska miljön, till exempel bristande snöröjning, brist på 10

11 handikappanpassade toaletter, och hotfulla utemiljöer. Fokusgruppernas gav följande förslag på åtgärder: Förbättrad fysisk miljö genom borttagande av trösklar, högslingor, dörröppnare, förhöjningar på offentliga toaletter, tydlig skyltning med bildstöd, och utlåning av kommunala ramper. Funktionsnedsättning och ohälsa som hinder I befolkningsstudien tillfrågades de svarande om hinder i den sociala och fysiska miljön som begränsade dem från att delta i samhällslivet eller ta del av service, det vill säga hinder i omgivningen. Det var dock vanligt att de svarande uppgav annat hinder, vilket ofta handlade om en funktionsnedsättning, fysisk sjukdom eller psykisk ohälsa hos den svarande. Detta kan tolkas som att dessa personer upplevde att det största hindret för samhällsdeltagande låg hos dem själva, exempelvis i form av smärta eller trötthet, och inte i den sociala eller fysiska miljön. Ensamhet och välbefinnande Ytterst kan hinder för deltagande leda till social exkludering (utanförskap) av vissa grupper av människor och till dåligt välbefinnande för enskilda individer. Att en dryg fjärdedel av dem som svarande på befolkningsenkäten alltid eller ofta kände sig ensamma kan ses som en indikation på att människor är exkluderade. Upplevelsen av ensamhet var särskilt hög bland personer med psykisk ohälsa. Trots att personer med funktionsnedsättning i störst grad upplevde hinder för att delta i samhällslivet eller ta del av service, så var det denna grupp som hade det högsta välbefinnandet. Personer som var långvarigt sjuka eller led av psykisk ohälsa hade ett lägre välbefinnande. Kanske kan detta bero på att personer med funktionsnedsättning har levt med begränsningar i sina dagliga aktiviteter under längre tid och lärt sig acceptera och hantera dessa på ett annat sätt än personer som nyligen har börjat uppleva sådana begränsningar. Arbete med att reducera hinder Enkäten med organisationsföreträdare visade att det hos dem pågick både ett medvetet och ett mindre medvetet arbete kring tillgänglighet och samhällsdeltagande. Det fanns en stor skillnad mellan olika organisationer i hur lång man kommit med att utveckla särskilda policydokument kring detta och de flesta saknade sådana dokument. Överlag hade professionella inom större kommunala, privata och frivilliga organisationer mer expertkunskaper inom området än lekmännen i intresseorganisationer. De offentliga organisationerna ansåg att de hade ett generellt 11

12 ansvar för att minimera/reducera hinder och främja deltagande, medan intresseorganisationerna såg särskilt till sina medlemmars behov. De medverkande sociala kooperativen betonade gemenskapens och medlemsdeltagandets betydelse samt närheten till service. Analysen visade också att när den offentliga sektorn inte kunde erbjuda service och deltagande för alla, så hade nya aktörer, till exempel privata företag och kooperativ, börjat erbjuda alternativ. En företrädare för ett socialt företag framhöll idén att människor som äger problemet också ska lösa det själva utifrån lokala behov och egna förutsättningar. Denna svarsperson menade att myndigheter ska ge tillbaka ansvaret och resurser till de berörda som kan sin egen sak bäst, vilket är en fråga om makt. Skillnader mellan lands-/glesbygd och städer I befolkningsenkäten återfanns inga signifikanta skillnader mellan svarande i lands- /glesbygd och i städer beträffande i vilken mån de mötte hinder när de ville delta i samhällslivet eller ta del av service. Den enda signifikanta skillnad som kunde identifieras mellan lands-/glesbygd och städer rörde inkomstnivåerna, och pekade på en något högre inkomstnivå i städerna. Trots detta menade deltagarna i fokusgrupperna att nedskärningar hos myndigheter, bristande service, och otillräckliga transporter drabbade personer på lands- /glesbygden hårdare än personer i städer. Med centraliseringar får de allt längre sträckor att resa för att ta del av service samtidigt som offentliga transporter är bristfälliga på lands-/glesbygden. Också i enkät-/intervjustudien med organisationsföreträdare diskuterades hinder i form av långa avstånd och begränsad lokal service på lands-/glesbygden, men de lyfte också fram att de uppfattade hemtjänsten som mer familjär och empatisk på lands-/glesbygden än i städerna. I organisationsstudien identifierades dessutom en skillnad mellan lands-/glesbygd och städer genom att organisationsföreträdarna i städerna överlag var mer formalistiska i sina svar än de svarande på lands-/glesbygden. De refererade till lagar, regler och politiska styrdokument, medan aktörerna på landsbygden diskuterade den fysiska platsen som mötesplats och vardagshjälp/-service som viktiga aspekter av samhällsdeltagande och tillgänglighet till service. Rapportens disposition Utöver denna sammanfattning innehåller den här rapporten tre kapitel, ett för varje delstudie. I det första kapitlet presenteras syfte, metod och resultat för delstudie 1, vilken antog ett individperspektiv och utgick från befolkningens syn på hinder för 12

13 socialt deltagande och tillgång till service. I det andra kapitlet presenteras syfte, metod och resultat för delstudie 2, vilken antog ett organisationsperspektiv för att ta reda på hur olika typer av organisationer arbetar med frågan om socialt deltagande och tillgänglighet till service. Detta kapitel innehåller också en genomgång av utvecklingen av funktionshinderspolitiken. I det avslutande kapitlet presenteras resultaten från delstudie 3 där deltagare från de två första delstudierna sammanfördes och diskuterade hur upplevda hinder för socialt deltagande och tillgång till service kunde reduceras. 13

14 Delstudie 1: Befolkningens upplevelser av hinder för aktivt socialt deltagande och tillgång till service Lena Dahlberg & Kevin McKee Introduktion Människor kan vara förhindrade att delta aktivt i samhällslivet och ta del av service som för andra är självklarheter. Personer med funktionshinder, långvarig sjukdom, psykisk ohälsa eller svaghet/skörhet på grund av ålder kan uppleva att det finns hinder för deras samhällsdeltagande och för tillgång till service. Funktionsnedsättning har av FN definieras som: Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra (Rönnberg m.fl. 2012, s. 8). Med andra ord kan (men behöver inte) funktionsnedsättningar leda till att funktionshinder uppstår i samhället, vilket begränsar möjligheterna till deltagande. Den här studien fokuserar på sådana hinder och riktar med andra ord fokus på omgivningen snarare än på individen. Den antar därmed ett socialt, snarare än individuellt, synsätt (se Rönnberg m.fl. 2012; för ytterligare diskussion av detta se Marusarz och Turunens kapitel i denna rapport). Detta ligger i linje med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (SOU 1999/2000:79), vilken bland annat slår fast att handikappperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer och att samhället ska vara tillgängligt för alla medborgare. Att det primära fokuset riktas mot hinder omgivningen betyder dock inte att åtgärder för att minimera hinder kan ske både hos individen och i miljön. Möjligheter till aktivt socialt deltagande och tillgång till service är centrala delar i det som i europeisk politik och forskning har diskuterats i termer av social inkludering. Den Europeiska Unionen (EU) har definierat social exkludering som en process som leder till att individer eller grupper förhindras att delta fullt ut i det samhälle de lever i (se även Burchardt m.fl. 2002; Council of European Union 2004). I Sverige 14

15 har sådana frågor oftare diskuterats i termer av socialt utanförskap (se Alm m.fl. 2010). Att en del människor utan blir exkluderade från aktiviteter och service har negativa konsekvenser såväl för de enskilda individernas livskvalitet som för rättvisa och sammanhållning i samhället i stort (Levitas m.fl. 2007; ODPM 2006; Social Exclusion Task Force 2009). Människor som är äldre och/eller har en funktionsnedsättning löper särskilt stor risk att bli exkluderade (se t.ex. Social Exclusion Unit 2004). För att förhindra att människor exkluderas är det av största vikt att undanröja de eventuella hinder som försvårar för dem att delta aktivt i samhällslivet eller ta del av service. Syftet med denna delstudie var att identifiera vilka hinder i den sociala eller fysiska miljön som människor möter när de vill delta i samhällslivet eller ta del av olika typer av service, och om situationen skiljer sig mellan personer som bor på lands-/glesbygd respektive i städer. Metod och genomförande Delstudien genomfördes med hjälp av en enkät till ett slumpmässigt urval om personer i åldern 16 år eller äldre boende i Dalarnas län. Samtliga ombads besvara enkätens första del, vilken bestod av fyra frågor. Tre av frågorna rörde ålder, kön, respektive allmänt hälsotillstånd. Den fjärde frågan löd: är du på något sätt begränsad i dina dagliga aktiviteter av följande: a) långvarig sjukdom, b) funktionsnedsättning, c) psykisk ohälsa, eller d) skör och svag på grund av ålder?. De som inte upplevde några begränsningar i sitt dagliga liv till följd av ovanstående behövde inte besvara ytterligare frågor. De som upplevde begränsningar i sitt dagliga liv ombads att även fylla i den andra delen av enkäten. Denna del av enkäten omfattande frågor rörande: civilstånd; boendetyp; huvudsaklig sysselsättning; hushållets samlade årsinkomst; hjälp i form av medicinsk vård, personlig omvårdnad, praktiskt stöd eller omsorg, eller hjälp eller stöd från anhöriga eller vänner; om de gav omsorg eller stöd till en närstående; användning av förflyttningshjälpmedel; synnedsättning; hörselnedsättning; välbefinnande; ensamhet; samt funktionsförmåga. Härutöver ställdes frågor om hinder för deltagande i samhällslivet och tillgång till service. Följande fråga ställdes: Vilka hinder i din sociala eller fysiska miljö begränsar dig från att delta i samhällslivet eller ta del av olika typer av service i den utsträckning som du önskar?. Sjutton olika typer av aktiviteter/serviceformer specificerades, och för varje typ av aktivitet/service erbjöds följande svarsalternativ: inte aktuellt, är inte intresserad ; deltar men upplever inget hinder ; samt deltar eller vill delta, men upplever hinder. De som upplevde hinder fick ange vilken typ 15

16 av hinder det var fråga om utifrån åtta olika svarsalternativ samt möjlighet att ange annat hinder. Avslutningsvis tillfrågades de svarande om forskargruppen fick kontakta dem för deltagande i den fokusgrupp som hölls inom ramen för den tredje delstudien. Enkäten skickades ut hösten 2011 och en påminnelse gjordes. Totalt besvarade personer enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52,9 procent. Av dessa upplevde 13,3 procent (421 personer) att deras dagliga aktiviteter begränsades till följd av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller skörhet/svaghet på grund av ålder. Dessa 421 personer besvarade därmed också enkätens andra del. Med hänsyn till svarsfrekvensen bör andelen personer med begräsningar i sitt dagliga liv (13,3%) tolkas försiktigt, eftersom det inte kan uteslutas att de svarande skiljer sig i något betydelsefullt avseende från dem som inte besvarade enkäten. Till exempel är det möjligt att personer som upplever begränsningar skulle kunna vara mer motiverade att besvara enkäten. Däremot, och viktigare för studien, finns ingen anledning att förvänta sig att de som besvarade hela enkäten systematiskt skulle skilja sig från icke-svarande med begräsningar i sitt dagliga liv. Som nämndes ovan avsåg studien också att identifiera eventuella skillnader mellan boende i lands-/glesbygd och i städer. De som svarade på hela enkäten delades därför in i två grupper utifrån deras postnummer. En grupp bestod av personer som bodde på lands-/glesbygd med en tätort på upp till invånare samt stadsnära landsbygd med en tätort med över invånare. Den andra gruppen bestod av personer som bodde i en stadsdel i en tätort med mer än invånare. Med en sådan indelning bodde 48,1 procent av de svarande på lands-/glesbygden och 51,9 procent i en stad. Information om postnummer fanns enbart för de personer som svarade på första utskicket av enkäten (ej påminnelsen), vilket var 75,1 procent (316 personer) av dem som besvarade hela enkäten. För att fastställa om det fanns skillnader i något betydelsefullt avseende mellan dem som besvarat enkäten efter det första utskicket respektive efter påminnelsen gjordes jämförelser mellan dessa grupper. Jämförelserna omfattade följande variabler: kön; ålder; civilstånd; inkomstnivå; begränsningar till följd av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller skörhet/svaghet på grund av ålder; samt allmänt hälsotillstånd. Jämförelserna visade att de som svarat på påminnelsen inte i något av dessa avseenden skiljde sig signifikant från den grupp som kunde delas in i lands-/glesbygd respektive stad. Detta innebär att jämförelser mellan lands-/glesbygd och stad kan antas gälla för hela gruppen svarande. Samtliga skillnader mellan olika grupper som presenteras i föreliggande rapport är statistiskt signifikanta. 16

17 Denna delstudie har godkänts vid etisk prövning vid Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala (Dnr 2011/269). Resultat Kön, ålder och allmänt hälsotillstånd De personer som besvarade enkäten var mellan 16 och 97 år gamla med en medelålder på 55,2 år. Drygt hälften (53,6%) av dem var kvinnor. De 421 personer som upplevde begränsningar i sitt dagliga liv (och därmed besvarande hela enkäten) var något äldre (mellan 17 och 96 år med en medelålder på 62,7 år) och utgjordes till en något större del av kvinnor (58,0%). I Figur 1 jämförs det allmänna hälsotillståndet hos samtliga svarande med dem som av någon anledning var begränsade i sina dagliga aktiviteter. Den senare gruppen skattade sitt allmänna hälsotillstånd lägre än befolkningen i övrigt. Det var fler som skattade sin hälsa som mycket bra eller bra i befolkningen i stort än i den grupp som upplevde begränsningar i sina dagliga aktiviteter. Männen och personer med hög ålder bedömde sitt hälsotillstånd som lägre än kvinnor respektive yngre personer. Figur 1. Det allmänna hälsotillståndet hos samtliga svarande respektive dem som var begränsade i sina dagliga aktiviteter (n=3159 resp. n=415) 70% 60% 50% 40% 30% 20% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 10% 0% Samtliga Personer med begränsningar Begränsningar i dagliga aktiviteter Som nämndes ovan upplevde 13,3 procent (421 personer) av de svarande att deras dagliga aktiviteter begränsades till följd av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, 17

18 psykisk ohälsa, eller skörhet/svaghet på grund av ålder, vilket framgår av Tabell 1. Det vanligaste var en begränsning till följd av funktionsnedsättning, vilket uppgavs av 62,2 procent av dem som upplevde begränsningar i sina dagliga liv. Närmare hälften upplevde begränsningar till följd av långvarig sjukdom, och närmare en fjärdedel vardera upplevde begränsningar till följd av psykisk ohälsa respektive skörhet/svaghet på grund av ålder. Det är dessa grupper vi i resten av denna delstudie ska titta närmare på. Tabell 1. Personer som var begränsade i sina dagliga aktiviteter till följd av långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller skörhet/svaghet på grund av ålder (n=421) Begränsning till följd av n % av dem som upplever begränsningar % av samtliga långvarig sjukdom ,7 6,3 funktionsnedsättning ,2 8,3 psykisk ohälsa 95 22,6 3,0 skörhet/svaghet på grund av ålder ,7 3,3 Not: Antalet svar är högre än antalet svarande, då en del svarande uppger flera olika anledningar till att de är begränsade i sina dagliga aktiviteter. Männen var något överrepresenterade bland dem som var begränsade i sina dagliga aktiviteter till följd av funktionsnedsättning. Av de fyra grupperna är personer med psykisk ohälsa i genomsnitt den yngsta (medelålder: 49,7 år), följt av personer med en långvarig sjukdom (60,7 år) och personer med funktionsnedsättning (65,8 år). Inte oväntat är de som är begränsade till följd av skörhet/svaghet på grund av ålder den äldsta gruppen (79,3 år). Civilstånd, boendetyp, sysselsättning och inkomst Majoriteten (61,9%) av de som upplevde begränsningar i sina dagliga aktiviteter var gifta, sammanboende eller särbo, medan övriga var ensamstående. De allra flesta (93,8%) bodde i villa, radhus eller lägenhet, medan några (5,9%) bodde i vård- och omsorgsboende eller gruppboende. Drygt hälften (51,2%) var pensionerade, en femtedel (20,9%) var förvärvsarbetande, och en tiondel (12,8%) var sjuk- eller förtidspensionerade. Övriga var studerande (3,4%), egna företagare (2,0%), arbetslösa (6,4%) eller annat (3,2%). Majoriteten (59,2%) ingick i ett hushåll med en samlad årsinkomst före skatt som var mindre än kronor. Det var även vanligt att hushållets samlade 18

19 årsinkomst var till kronor (28,6%), medan inkomster däröver var mindre vanliga (12,2%). Inkomstnivåerna var något lägre bland dem som bodde i lands-/glesbygd än bland dem som bodde i städerna, med färre personer på den högsta inkomstnivån och fler på mellannivån. Det var ingen skillnad mellan lands- /glesbygd och städer beträffande den lägsta inkomstnivån. Vård, omvårdnad, omsorg och hjälp Som framgår av Figur 2, hade drygt hälften (55,1%) av de svarande under den senaste månaden fått medicinsk vård till exempel från vårdcentral eller sjukhus. En dryg femtedel (22,1%) hade under den senaste månaden fått minst fyra timmars hjälp per vecka från anhöriga eller vänner. Färre hade fått praktiskt stöd eller omsorg till exempel från hemtjänsten eller en personlig assistent (totalt 13,9%), eller personlig omvårdad till exempel från hemsjukvården (totalt 5,8%). Figur 2. Andel som hade fått vård, omvårdnad, omsorg eller hjälp under den senaste månaden (n 381) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Medicinsk vård Personlig omvårdnad Praktiskt stöd eller omsorg Hjälp eller stöd från anhöriga eller vänner Det fanns ett samband mellan olika typer av stödformer. En stor andel av dem som hade fått praktiskt stöd eller omsorg hade också fått personlig omvårdnad samt hjälp eller stöd från anhöriga. Däremot var det mindre vanligt att denna grupp hade fått medicinsk vård under den senaste månaden. Bland dem som hade fått stöd eller hjälp från anhöriga var det vanligt att de också hade fått praktiskt stöd eller omsorg samt personlig omvårdnad. De som hade fått praktiskt stöd/omsorg eller personlig omvårdnad var överlag äldre än de som inte fick sådan hjälp. Det fanns ingen motsvarande åldersskillnad för medicinsk vård eller för hjälp/stöd från anhöriga. Det fanns inga signifikanta 19

20 skillnader mellan män och kvinnor när det gällde att få medicinsk vård, personlig omvårdnad, praktiskt stöd/omsorg eller hjälp/stöd från anhöriga. I Figur 3 presenteras medicinsk vård, personlig omvårdnad, praktiskt stöd/omsorg samt hjälp/stöd från anhöriga utifrån de fyra grupperna av personer som upplever begränsningar i sina dagliga aktiviteter. Som framgår av figuren var det vanligare att medicinsk vård erhållits under den senaste månaden bland personer med långvarig sjukdom och personer med psykisk ohälsa än bland övriga. En lägre andel av personer med funktionsnedsättning än övriga hade fått medicinsk omvårdnad. Personlig omvårdnad och praktiskt stöd/omsorg var vanligare bland personer med funktionsnedsättning och bland dem som var begränsade i sina dagliga aktiviteter på grund av ålderssvaghet/-skörhet. Hjälp eller stöd från anhöriga eller vänner var vanligare bland personer med långvarig sjukdom, personer med funktionsnedsättning och bland dem som var begränsade på grund av ålderssvaghet/-skörhet. Figur 3. Andel av personer med långvarig sjukdom, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller åldersskörhet/-svaghet som hade fått vård, omvårdnad/omsorg eller hjälp från anhöriga under den senaste månaden (n 387) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Långvarig sjukdom Funktionsnedsättning Psykisk ohälsa Skör/svag p.g.a. ålder Medicinsk vård Personlig omvårdnad eller praktiskt stöd/omsorg Hjälp/stöd från anhöriga Att ge omsorg eller stöd till en anhörig Den fullständiga enkäten besvarades av en grupp som själva upplevde hinder i sina dagliga aktiviteter. Trots detta gav 17,6 procent av de svarande omsorg eller stöd till en närstående (inklusive partner eller andra i det egna hushållet) minst fyra timmar per vecka. 20

Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras

Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras Sammanfattning av rapporten: Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras Av Lena Dahlberg, Åsa Bruhn, Marika Marusarz, Kevin McKee, Päivi Turunen Rapporten i

Läs mer

Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras

Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras Socialt deltagande och tillgång till service: Upplevda hinder och hur de kan reduceras Lena Dahlberg, Åsa Bruhn, Marika Marusarz, Kevin McKee, Päivi Turunen Dalarnas forskningsråd, 2012-06-27 1 ISBN 978-91-86397-32-6

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Upplands Väsby kommun -03-20 Nordiska Undersökningsgruppen Titel: Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: -03-20 Projektledare: Anders Lindhe

Läs mer

Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord: Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg Nya ord: Funktionsnedsättningar Underordnad term: Hörselskador Underordnad term: Inlärningssvårigheter Underordnad term: Synskador Underordnad

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar vad görs för att det skall funka? Lisbeth Lindahl Mötesplats funktionshinder 12 nov 2008 Bakgrund Ingen ny fråga När kollektivtrafiken planeras skall

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Inspel i valrörelsen Vi har väntat länge nog! Stat, regioner, landsting och kommuner behöver en rejäl tempoökning för att leva upp till sina mål och åtaganden. Den politiska viljan

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande: Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Valplattform för Synskadades Riksförbund Vi har väntat länge nog! STAT, LANDSTING OCH KOMMUNER - nu är det dags att öka tempot rejält för att leva upp till era mål och åtaganden. Den

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vårdindikatorn. Första kvartalet

Vårdindikatorn. Första kvartalet Vårdindikatorn Första kvartalet 2008 2008-04-29 Innehållsförteckning 1 Vårdindikatorn första kvartalet 2008 3 2 Medlemsundersökning 4 6 av 10 bedriver verksamhet i en kommun som har infört ett valfrihetssystem...4

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Program för funktionshinderpolitiken

Program för funktionshinderpolitiken OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomas Österberg 2015-05-25 OSN-2015-0125 Omsorgsnämnden Program för funktionshinderpolitiken Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att

Läs mer