INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND"

Transkript

1 INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND En strategi för arbete och välfärd i Sverige KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA

2

3 Förord Sverige behöver en industristrategi. Regeringen och riksdagen behöver ta ett helhetsgrepp om de faktorer som påverkar att industriföretag startar, växer och stannar i Sverige. Sverige är idag en framgångsrik industrination med lång tradition. Runt om i landet finns industriell produktion av varor och tjänster i små, medelstora och stora företag. Industrin bidrar till arbetstillfällen och tillväxt. Exporten från svensk industri betalar en stor del av vår välfärd. Men historisk framgång betyder inte automatiskt framgång i framtiden. I globaliseringens tidevarv gäller det för Sverige att vara en attraktiv plats för investeringar i industriell verksamhet. Vi kan inte ta för givet att företagen stannar i Sverige. Kanske är förutsättningarna bättre någon annanstans. Många länder arbetar aktivt med att bygga upp strukturer som attraherar företag. Det är lätt att flytta verksamhet och Sverige måste därför hela tiden utveckla förutsättningarna för industriell verksamhet här. Vi får inte slå oss till ro och tro att detta är något som företagen löser själva. Varken regeringen och riksdagen eller företagen har hela verktygslådan för att stärka svensk industri. Industriföretag kan själva utveckla sin personal, sitt produktutbud, sin produktivitet och sina arbetsprocesser. Men industrin kan inte stifta lagar, besluta om skattesystem, frihandelsavtal, utbildningssystem och infrastruktur. Detta är viktiga frågor för regeringen och riksdagen. Teknikföretagen har tagit fram denna industristrategi för att visa vad vi tycker är viktiga frågor för industrin. Vi deltar gärna i en fortsatt dialog om hur förutsättningarna för industriell verksamhet kan stärkas i Sverige. stockholm, december 2014 Åke Svensson

4 Innehåll Industrin allt viktigare för Sverige... 5 Stora samhällsförändringar medför både hot och möjligheter... 5 Konkurrensen ökar om och med kunskap... 6 Ständig förnyelse i industrin smartare fabriker... 7 Industrin producerar alltmer tjänster... 7 Andra länder utvecklar förutsättningarna för industrin... 7 Framgång kräver helhetsperspektiv... 8 Långsiktigt goda ekonomiska villkor... 9 Ekonomisk stabilitet... 9 Skattereformer för tillväxt... 9 Kapitalförsörjning för växande företag Innovationsstödsystemet Enklare regelverk För stor regelmassa Modern arbetsrättslagstiftning som fungerar i globaliseringen Arbetsrätten inom EU och internationellt Produktsäkerhetslagstiftning med fokus på väsentliga krav Effektiva miljötillståndsprövningar för industriverksamhet Produktmiljökrav som leder till målet Globala standarder för konkurrens på lika villkor Arbetskraften och Sveriges konkurrenskraft Arbetskraftskostnaden på en konkurrenskraftig nivå Moderniserad lönebildning för ökad anpassningsförmåga Förändrade konfliktregler Ökad anpassningsförmåga genom flexibla anställningsformer Underlätta för utländska medborgare att arbeta i Sverige Investera i samhällets mjukvara utbildning och forskning Helhetssyn på utbildningssystemet En grundskola som förbereder väl för vidare studier Yrkesutbildning av världsledande kvalitet Högskoleutbildning som svarar mot industrins behov Investera för innovationer mer nytta av svensk forskning Utveckla svensk innovationspolitik En FoU-modell för Sverige Incitament för ökad samverkan mellan akademin och samhället Innovationsinfrastruktur för utveckling, test och uppvisning av ny teknik... 27

5 Utveckla en stor hemmamarknad Mer innovationsupphandling inom offentlig verksamhet Värna den fria rörligheten på EU:s inre marknad Frihandelsavtalet med USA Samlat arbete för att främja svensk export och internationalisering Standardiserade affärsavtal Hållbar utveckling med fokus på konkurrenskraft Frihandel är förutsättningen för cirkulär ekonomi och resurseffektivitet Investera i samhällets hårdvara energi och transporter Ett robust och effektivt elsystem Energieffektivisering Energiforskning Tillförlitliga och effektiva transporter Helhetssyn i transportpolitiken Nyinvesteringar och underhåll av befintlig transportinfrastruktur En robust och effektiv infrastruktur för ett växande transportbehov Digitaliseringen ger nya möjligheter Digitaliseringen i samhället och företagsorganisation Digitaliseringen av produkter Digitalisering av produktion Digital infrastruktur Ansvar för framtiden samarbete för att stärka Sverige Noter... 42

6 4

7 Industrin allt viktigare för Sverige Sverige har en export som motsvarar nästan 50 procent av BNP och är därför beroende av företag som är globalt konkurrenskraftiga. Teknikföretagens medlemsföretag har cirka medarbetare och står för nära hälften av den svenska varuexporten. Industrin som helhet står för cirka 18 procent av BNP och 77 procent av exporten. Industrin sysselsätter direkt cirka personer i Sverige. I takt med att industrin utvecklas och fokuserar sin verksamhet har tjänster inom bland annat administration, produktutveckling, IT och logistik läggs ut till företag som är specialister på detta. Inom dessa industrinära tjänsteföretag arbetar idag personer. Totalt sysselsätter industrin i Sverige därmed omkring en miljon personer vilket är cirka 20 procent av arbetskraften. Sveriges 20 största teknikföretag är viktiga för hela näringslivets utveckling och internationella konkurrenskraft. De står för 35 procent av Sveriges samlade varuexport, 50 procent av näringslivets forskning och utveckling, FoU, och för 24 procent av industrins sysselsättning. 1 Inom den högteknologiska industrin är dessa stora företags dominans ännu större. Åtta av de 20 största som är verksamma inom den högteknologiska industrin står för 92 procent av FoU-investeringarna, har 67 procent av alla anställda med lång universitetsutbildning och 72 procent av alla forskarutbildade som arbetar inom högteknologisk industri. 2 Storföretagens omfattande FoU-investeringar och höga andel välutbildade medarbetare är en förutsättning för deras internationella framgångar. Deras verksamhet driver på hela det svenska näringslivets utveckling mot en alltmer kvalificerad kunskapsekonomi. Men storföretagens dominans innebär också att Sverige blir sårbart när dessa företag minskar sin verksamhet här hemma. Industrin som helhet utvecklar också andra delar av näringslivet. Det finns en så kallad multiplikatoreffekt från industrin till omgivande sektorer. Den innebär att ett nytt jobb inom industrin i en region leder till cirka 0,5 nytt jobb inom en annan sektor, som vården, i samma region på lång sikt. 3 Mer avancerade jobb inom industrin ger ännu större effekt. Ett nytt jobb i industrin som kräver lång universitetsutbildning resulterar exempelvis i en expansion av den lokala tjänstesektorn med cirka tre jobb. 4 Med goda förutsättningar för industrin i Sverige skapas välstånd och arbete både inom industrin och i andra samhällssektorer. Industrin är på detta vis en motor för Sveriges tillväxt och välstånd. Stora samhällsförändringar medför både hot och möjligheter Samhället genomgår stora förändringar idag. De förändringar vi ser i Sverige är på många sätt globala och gemensamma med många andra länders. Att vi kan behålla hälsan längre höjer levnadsstandarden samtidigt som en åldrande befolkning sätter press på samhällsekonomin då allt färre arbetande ska försörja allt fler äldre. Vi behöver arbetskraftsinvandring i Sverige eftersom det inte föds tillräckligt många barn för att få en balanserad demografisk fördelning. I den pågående globaliseringen sker en historisk tyngdpunktsförskjutning. Huvuddelen av tillväxten i världsekonomin sker i folkrika utvecklingsländer som dessutom kraftigt ökar både sitt utbud och sin efterfrågan på kunskap och innovation. Genom ett målmedvetet arbete klättrar de snabbt uppåt i de globala värdekedjorna. Utvecklingsländerna konkurrerar alltmer med kompetens och genom att erbjuda miljöer som främjar innovation, och allt mindre med låga produktionskostnader Klimatfrågan och människans användning av olika resurser är globala frågor som kräver ständiga åtgärder även i Sverige. Våra tidigare nationella miljöproblem är dock till stor del lösta. 5

8 Vi står också inför något som kallas den fjärde industriella revolutionen där ökad samhällelig digitaliseringen ger nya möjligheter men samtidigt ställer stora krav på förändringsarbete. Efter ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken kommer så kallade smarta fabrikerna där varje produkt själv styr hur den ska produceras genom att kommunicera med lager, maskiner och styrsystem. Förbättrad logistik gör att marknaderna för varor och tjänster blir alltmer global. Även om det fortfarande är viktigt med en lokal närvaro ökar möjligheterna för företag att förlägga både sin utveckling och produktion till länder som har de mest gynnsamma förutsättningarna. Dessa samhällsförändringar ändrar förutsättningarna för att bedriva industriell verksamhet i Sverige. Konkurrensen om kompetens och var verksamhet ska lokaliseras ökar. Samtidigt leder förändringarna till nya möjligheter för företag som kan ta fram varor och tjänster som effektiviserar vården, bidrar till smarta miljölösningar, kan dra nytta av digitaliseringen och som ser en potential i den globala marknaden. Detta innebär stora exportmöjligheter för företag och länder som kan leverera lösningar. Konkurrensen ökar om och med kunskap Sverige har länge legat i topp i världen när det gäller näringslivets FoU-investeringar som andel av BNP, men positionen har försvagats sedan början av 2000-talet. 8 Fram till millennieskiftet gjorde de multinationella företagen i princip alla sina FoU-investeringar i Europa eller USA, och till viss del i Japan. Sedan har förändringen gått snabbt och flera studier visar på ett dramatiskt skifte av FoU-investeringar till Kina, Indien, Singapore, Taiwan och Sydkorea. 9 Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv präglas området forskning och utveckling av tre megatrender. 10 För det första så ökar forskningen kraftigt. De globala FoU-volymerna har fördubblats på bara tio år. 11 För det andra så sker nyinvesteringar i första hand i Asien. År ökade östra och sydöstra Asiens andel av de globala FoU-investeringarna från 25 till 34 procent. 12 Slutligen så stärker Kina sin FoU på ett historiskt sätt. Med sina forskningsinvesteringar på över 200 miljarder dollar om året är Kina nu världens näst största forskningsnation efter USA och har en högre FoU-intensitet än EU. 13 Kina står även för den mest dramatiska ökningen av kunskapsresurser. Registreringen av nya studenter i Kina uppgick till fler än 6 miljoner år 2009, vilket motsvarar det sammanlagda antalet nya studenter i EU, USA och Japan. Andra asiatiska länder, som Sydkorea, Indonesien, Singapore och Malaysia, ökar sina satsningar och uttrycker tydliga ambitioner att ytterligare stärka forskning, utveckling och innovation. Mätt i publicerade artiklar per år i naturvetenskapliga internationella tidskrifter växer Indiens vetenskapliga produktion snabbt. Från att ha producerat ungefär lika många artiklar per år som Sverige år 1997 ( indiska mot svenska), publicerade Indien år 2007 ungefär dubbelt så många artiklar som Sverige ( indiska mot svenska). 16 År 2000 fanns 25 av världens 500 största företag i utvecklingsländer. År 2014 var de 125 stycken och till år 2025 prognostiserar McKinsey att ytterligare 100 företag från utvecklingsländer finns med på rankningen Fortune Global Ett exempel är kinesiska Huawei som grundades år 1987 och år 2012 passerade Ericsson som världens största tillverkare av kommunikationsutrustning. 18 Tillgången på kunskap, kompetens och nya affärsmöjligheter är de viktigaste faktorerna för var nya forskningsinvesteringar förläggs enligt en enkät till globala forskningschefer i multinationella företag. 19 Från att man i utvecklingsländerna endast direktinvesterat i produktion gör man idag också investeringar i FoU. Företagen vill vara nära tillväxtmarknaderna, kunna rekrytera rätt kompetens och vara en del av världsledande innovationsmiljöer. Även om Sverige ligger bra till inom EU så har länder som till exempel Taiwan och Sydkorea snabbt närmat sig Sverige, både när det gäller FoU-intensitet och patentansökningar. 22 Flera svenska multinationella företag har fortfarande sin har fortfarande den största delen av sin forskning och utveckling i Sverige men de gör en stor del av sina nyinvesteringar i FoU i andra länder. 23 De viktigaste svenska multinationella företagen har ökat sin FoU i stora, snabbväxande låglöneländer, som Kina och Indien, rejält på senare tid enligt Tillväxtanalys. 24 6

9 Ständig förnyelse i industrin smartare fabriker Sverige har en lång tradition som starkt produktionsland. Teknikföretag har framgångsrikt skiftat fokus från masstillverkning till flexibel produktion av avancerade varor och tjänster. Tillgången på kvalificerad arbetskraft, försprånget inom avancerad teknik och en stark produktivitetsutveckling har varit avgörande framgångsfaktorer. Att svenska företag sedan länge präglats av platta organisationer med decentraliserat beslutsfattande och goda relationer mellan arbetsgivare och fackföreningar, har skapat ett öppet klimat med tillit. Detta ger svenska teknikföretag goda förutsättningar för problemlösning, samarbete och utveckling, vilket främjar en kunskapsintensiv, kreativ och kundanpassad produktion. Teknikföretagens medlemsföretag bedriver en alltmer kunskapsintensiv verksamhet. Idag har 30 procent av medarbetarna i företagen eftergymnasial utbildning mot 20 procent för 15 år sedan. Sedan år 1993 har andelen anställda med mer än tre års högskoleutbildning ökat med 144 procent och andelen anställda med endast grundskola har halverats. 25 Den digitalisering som pågår inom industrin innebär nya möjligheter att utveckla varor och tjänster samt att effektivisera produktionen och logistiken. Produkter kan kopplas upp och kommunicera med sin omgivning. De kan skapa nya värden, uppdateringar kan göras på distans och styrningen kan förenklas. Logistik kan göras just-in-time och produktionen kan bli ännu mer automatiserad. En robust, säker och snabb digital infrastruktur är en förutsättning för att företagens verksamheter ska kunna utvecklas, oavsett var i Sverige företaget är lokaliserat. Digitaliseringen bidrar till att utveckla smartare fabriker. Under lång tid har tillverkande företag i Sverige och övriga länder i Västeuropa valt att flytta produktion till lågkostnadsländer som till exempel Kina och Indien. Med produktionen flyttade ofta på sikt också produktutvecklingen och sedan även forskningen. Det är sällan möjligt att enbart behålla de tjänsteintensiva delarna av produktframtagningen. Återindustrialisering är nu aktuellt efter flera år med utflyttning av produktion till lågkostnadsländer. Det innebär att företag flyttar hem produktion som en gång flyttats till andra länder. Allt fler länder pratar i stället om nyindustrialisering för att betona att det som bör flytta tillbaka inte är samma typ av produktion som en gång flyttade ut. För att kunna konkurrera med låglöneländernas produktion och flytta hem tillverkande industri, behöver vi de smarta fabrikerna där digitalisering är viktigt. Detta kräver investeringar inte bara i utrustning och systemstöd utan i hög grad även i kompetens hos medarbetarna. Industrin producerar alltmer tjänster Svensk tillverkningsindustri klättrar i värdekedjan. Försäljning av tjänster har blivit en del av kärnverksamheten för många av Teknikföretagens medlemsföretag. Företagen har ofta särskilda tjänstestrategier och de har i hög grad tjänstefierat produktutbudet, alltså lagt till tjänster till sitt produktutbud. Tjänsterna är av många olika slag: från grundläggande tjänster som leverans och installation till drift av produkter hos kunder och renodlad teknisk konsultverksamhet. 26 Andelen tjänstemän i teknikföretag har ökat genom tjänstefieringen. Idag utgör tjänstemännen 54 procent, eller av alla anställda, mot 49 procent år I 20 procent av Teknikföretagens medlemsföretag finns endast tjänstemän anställda och i 40 procent är fler än hälften av de anställda tjänstemän. Företag där fler än hälften av de anställda är tjänstemän kan i praktiken betraktas som tjänsteföretag. 28 Analyser från Vinnova och andra indikerar att ökningen av tjänsteexporten är starkt kopplad till varuexporten och att den i hög grad skett i regi av industrikoncerner. 29 Andra länder utvecklar förutsättningarna för industrin Frågan om hur man ska få tillbaka tillverkande industri till Västeuropa har blivit allt hetare. Hösten 2012 kom EU-meddelandet Industrial revolution brings industry back to Europe där Europeiska kommissionen beskriver hur Europas industri kan öka från 16 procent av EU:s BNP till 20 procent. 7

10 Strategin bygger på fyra grundpelare; investeringar i innovation, bättre marknadsvillkor, bättre tillgång till finansiering och kapital samt investeringar i människor och kompetens. En högre industriell förändringstakt krävs. Tyskland har tagit fram en industristrategi, Industrie 4.0. Där pekar man på att en smartare industri är en förutsättning för att kunna möta den hårdare internationella konkurrensen som kombineras med kortare produktlivscykler och ökade krav på kundanpassning. 30 Storbritannien antog år 2013 en industristrategi för att stärka den brittiska ekonomin genom att möjliggöra för näringslivet att bli mer globalt konkurrenskraftigt. Bland annat ska Storbritannien ta fram strategier för samarbete mellan näringslivet och industrin, stöd till nya teknikområden, bättre tillgång till kapital, att utveckla kompetens tillsammans med näringslivet samt att öka investeringarna i näringslivet genom upphandling. 31 Schweiz, som till sin industristruktur liknar Sverige, har frågan om landets konkurrenskraft högt på agendan och utvecklar ständigt förutsättningarna för industriell verksamhet i landet. Därmed blir de attraktiva för till exempel stora kemiföretag och farmaceutiska företag. Framgång kräver helhetsperspektiv Global konkurrens ställer ökade krav på ständig produktutveckling, närvaro på nya marknader och att företagen har förmåga att snabbt ställa om sin verksamhet när efterfrågan ändras. För Sverige gäller det att vara en attraktiv plats för investeringar i industriell verksamhet. Då kan teknikföretag fortsätta att bidra till arbete, tillväxt och välfärd i Sverige. Det kunskapsförsprång Sverige och västvärlden haft i världen gäller inte längre. Nu konkurrerar allt fler företag och länder på den globala marknaden. Konkurrensen ökar även i det kunskapsintensiva produkt- och tjänstesegmenten så det räcker inte längre med kunskap för att leda utvecklingen. Länder måste också ha individer och företag som har förmåga att omsätta kunskap till innovationer. Kreativitet och innovation är svenska framgångsfaktorer om man ser till internationella index. 32 Goda historiska placeringar i internationella innovationsrankingar är dock ingen garanti för konkurrenskraft i framtiden. Många samhällsutmaningar kräver multidisciplinära angreppssätt, alltså att flera olika yrkesområden arbetar med att ta sig an utmaningen. Det behövs nya samarbeten där olika erfarenheter och sektorer jobbar tillsammans för att finna innovativa lösningar. Sverige och svenska företag har en tradition av samarbete och tillit vilket gett upphov till nya produkter och tjänster. Dessa styrkor kan teknikföretag utveckla vidare. Teknikföretag i Sverige lever under hård press på en global marknad. När svenska företag konkurrerar globalt ställs hela tiden investeringar i Sverige mot investeringar i andra länder. Även om teknikföretag själva kan utveckla sina arbetssätt och sin kompetens så finns det förutsättningar som är nödvändiga för att bedriva verksamhet i Sverige som näringslivet inte själv kan skapa. Det handlar om ekonomisk stabilitet för investeringar i industriell verksamhet, arbetsmarknadens funktionssätt, kompetensförsörjning, förutsättningar för FoU, frihandel genom öppna gränser, säker energiförsörjning, digitalisering samt investeringar i infrastruktur och miljö. För att stärka konkurrenskraften och göra Sverige mer attraktivt för nya investeringar krävs ett helhetsperspektiv samt en samordning mellan olika politikområden. Sveriges regering behöver ta fram och implementera en strategi för hur Sverige ska vara attraktivt för industriföretag precis som andra länders regeringar har gjort. Med de insatser som Teknikföretagen föreslår i vår industristrategi kan Sverige fortsätta att vara attraktivt för industriell verksamhet. En samlad strategi för industrin gör att teknikföretag kan fortsätta att bidra till arbetstillfällen, tillväxt och välstånd i Sverige. 8

11 Långsiktigt goda ekonomiska villkor Även om attityderna till företagande blivit bättre i Sverige så är det för få företag som växer. I stället säljs många företag i utvecklingsstadiet till internationella koncerner. Det måste löna sig att ta risker genom att driva växande företag. Ekonomiska villkor har stor betydelse för Sveriges attraktivitet för investeringar och företagande. Det handlar om makroekonomiska förutsättningar, om företags möjligheter till finansiering i olika utvecklingsskeden samt om skatter och skattenivåer. I den globala konkurrensen används skatter och förutsättningar för finansiering som konkurrensmedel av enskilda länder. Sverige har klarat den senaste finanskrisen väl jämfört med andra länder. Det är positivt för industriklimatet att regeringen sänkt skatter, minskat statsskulden och ändå kunnat öka resurserna till utbildning och forskning. Ekonomisk stabilitet Den ekonomiska politiken i Sverige måste vara långsiktig och stabil vilket ofta kräver överenskommelser över de politiska blockgränserna. Goda och stabila makroekonomiska spelregler ger förutsättningar för investeringar i industriell utveckling. blocköverskridande ekonomiska överenskommelser för att uppnå långsiktighet. Skattereformer för tillväxt Trots viktiga skattesänkningar under senare år är Sverige fortfarande ett högskatteland. Skattekvoten har minskat och är nu cirka 44 procent av BNP men ligger ändå över de flesta av våra konkurrentländer. Studier av sambandet mellan skattekvot och tillväxt visar att en ökad skattekvot med 10 procent minskar den årliga tillväxten med 0,5 till 1 procentenhet. 33 Flera skatter är väsentligt högre i Sverige än i omvärlden. Kapitalskatten som är 30 procent i Sverige är i snitt 17 procent i jämförbara länder. 34 Detta får en negativ effekt för kapitalbildning och investeringar vilket riskerar att driva ägande utomlands. Höga marginalskatter minskar incitamenten till utbildning och försvårar internationell rekrytering. Finanspolitiska rådet har konstaterat att det skulle vara självfinansierande för staten att ta bort värnskatten. 35 Det är av största betydelse för svensk industri att skatterna är internationellt konkurrenskraftiga och stimulerar till arbete, risktagande och företagande i Sverige. Skattesystemet bör också präglas av långsiktighet, enkelhet och tydlighet som ger stabila villkor för företagens investeringar. Vissa reformer under senare år har inneburit steg i rätt riktning. En sådan är det investeraravdrag som infördes år 2013 för privatpersoners investeringar i första hand i mindre bolag i tidiga skeden. Under 2014 infördes också sänkt arbetsgivaravgift för anställda i företag som arbetar med FoU. Detta välkomnas av företagen, men sänkningen är alltför liten för att få någon större betydelse, särskilt när det gäller medelstora och stora företags satsningar på forskning och utveckling. 9

12 att skatter och regler ska främja sparande, företagande och arbete inkomstbeskattning, avgiftsuttag och offentliga transfereringssystem som stimulerar arbete och utveckling på samtliga inkomstnivåer sänkt marginalskatt för att stimulera till utbildning och arbete samt för att underlätta rekrytering av kvalificerad arbetskraft i Sverige sänkt kapitalinkomstskatt för att förbättra förutsättningarna för sparande och investeringar i Sverige ett utökat FoU-skatteavdrag som ökar företagens möjligheter att bedriva FoU-verksamhet. Kapitalförsörjning för växande företag Tillgången till riskvilligt kapital i olika skeden av ett företags utveckling är avgörande för om dessa ska kunna växa, etablera sig på nya marknader och anställa fler medarbetare. Den absoluta merparten av företags finansiering i tidiga skeden kommer från personligt sparande och i viss utsträckning också från familj och vänner, men banklån har också en betydelsefull roll för att kunna finansiera start och expansion. En viktig roll i tidiga skeden har även så kallade affärsänglar och venturekapitalföretag. Affärsänglar är privatpersoner som bidrar med eget kapital och sina kunskaper om företagande och ger ett värdefullt kompetensstöd utöver det finansiella. I tillväxtskeden behövs ofta större kapitalinsatser och då kan både ägar- och lånekapital vara aktuellt. För att fler ska vilja satsa privat kapital är det väsentligt att skatter och regler är utformade så att de främjar sparande, risktagande och entreprenörskap och därmed bidrar till att få fler och växande företag i Sverige. I de allra tidigaste skedena då riskerna är stora är det många gånger svårt att få lånefinansiering eller privat ägarkapital. Här finns ett behov av en grundläggande offentlig infrastruktur som främjar nya och växande företag. Statliga insatser spelar en kompletterande roll som katalysator för att attrahera privat kapital i de fall idéer och företag inte kommer förbi denna fas på grund av kapitalbrist. Detta gäller särskilt för de mer innovativa företagen, som generellt har en stor tillväxtpotential. Följden blir annars att ett antal lovande utvecklingsprojekt inte utvecklas eller begränsas i sin tillväxt. Behovet av offentlig riskvillig finansiering som bidrag, lån och ägarkapital i tidiga skeden är väsentligt större än tillgången. Inte minst gäller detta mjuka lån där det går att skriva av lånet om projektet misslyckas. Är projektet framgångsrikt ska återbetalning ske enligt marknadsvillkor. Statliga insatser syftar till att stötta nya tillväxtföretag i dessa tidiga skeden. Idag går en stor del av de statliga insatserna inte till de tidiga faser de är avsedda för, vilket Riksrevisionen nyligen konstaterade i en rapport. Här behövs ändrad styrning och riktlinjer för att insatserna ska ge avsedd effekt. Innovationsstödsystemet Offentliga bidrag för verifiering av affärsidé, teknik, marknad, affärsutveckling med mera, som underlättar utvecklingen av tillväxtorienterade företag, har stor betydelse för att kunna ta företagsidéer vidare. Stöd i form av bidrag, lån, riskkapital, tillgång till Science Parks, innovationskontor, inkubatormiljöer och rådgivning de första åren underlättar för nya affärsidéer och företag att utvecklas. Almis verksamhet fyller här en viktig roll. Det gör även Vinnovas program som stöttar utvecklingen av nya och innovativa produkter och tjänster och samverkan med akademi och institut. Science Parks, inkubatorer, innovationskontor och nätverken kring dessa är väl etablerade och erbjuder miljöer som säkrar bra affärsidéer, team, teknik och kontakt med akademi och näringsliv. Det finns en stor potential i att resurssätta dessa aktörer ytterligare. 10

13 Det är många gånger helt avgörande för möjligheten att utveckla och industrialisera en god affärsidé att det finns tillgång till lån vid start och expansion. Statliga förlustgarantier används av flera länder som ett sätt för staten att täcka en större del av förlusten för banker och investerare som investerar eller lånar ut medel i förkommersiella faser. Det gör att marknadens aktörer vågar gå in och underlätta för företag i dessa faser att växa. Det finns ett stort antal statliga aktörer vars syfte är att stötta företagen i tidiga skeden. Men hur staten bidrar med kapital till företag är svåröverskådligt, och insatserna är delvis överlappande och når inte målen att investera i tidiga skeden. Staten behöver göra insatserna tydligare så att statligt riskkapital, oavsett form, går till att minska risker och skapa tillväxt- och utvecklingsresurser för tidiga skeden. Målet bör vara att säkra framgångsrika affärsidéers utveckling i Sverige. Den breda floran av statliga aktörer och insatser bör effektiviseras och tydligare ingångar och en kritisk massa skapas. Insatser ska vara generella och inte regionala eller branschspecifika. De ska vara marknadskompletterande och långsiktiga. De ska även fokusera på att minska risker och skapa tillväxt och utvecklingsresurser i tidiga skeden. att statligt investeringskapital ska vara marknadskompletterande och riktas till tidiga skeden som vid företagens uppstart att staten ökar de offentliga insatserna till verifiering av affärsidé, teknik, marknad för prototyputveckling, lån, riskkapital och andra insatser i tidiga skeden att staten inför en garanti som underlättar lånefinansiering till små och medelstora företag att staten fortsätter att konsolidera de statliga aktörerna på området och ger generella och inte bransch- eller regionspecifika stöd. 11

14 Enklare regelverk För stor regelmassa Företag behöver stabila, förutsägbara och sammanhängande regelverk för att vilja investera. Regler ska bara finnas när ett verkligt behov finns. De regler som behövs måste vara enkla, tydliga och pragmatiska. Det nuvarande regelverket i Sverige måste därför förenklas. En stor mängd regler gäller för näringsverksamhet och det är mycket svårt för företag att känna till alla. Många gånger är det också svårt att förstå vad reglerna innebär för skyldigheter för företaget i praktiken. Mängden regler motverkar och försvårar etableringen av nya företag och gör att företagare uppfattar den administrativa regelbördan starkt besvärande. Därtill leder de till onödiga kostnader eftersom de innebär administrativa bördor för företagen. Att förstå och följa reglerna tar mycket tid och gör att det blir mindre tid över att utveckla verksamheten. Enligt Näringslivets Regelnämnd årliga undersökningar minskar andelen företag som anser att det under året har blivit enklare att följa reglerna successivt. Av 2014 års undersökning framgår att 15 procent av företagarna anser att det har blivit krångligare att följa statliga regler under det senaste året medan enbart 5 procent anser att det blivit enklare. 36 Företagen anser att skatte- och momsregler är de som hindrar tillväxten mest. Arbetsrätten anses också mycket besvärlig av företagen och kommer på tredje plats när det gäller hinder. Mot denna bakgrund finns det tungt vägande skäl för att göra en ordentlig översyn av vilka regler som verkligen behövs och vilka regler som skulle kunna tas bort utan att det i praktiken fick några skadliga samhällseffekter. Översynen måste identifiera dubbelregleringar och områden där reglerna delvis överlappar varandra. Reglerna måste bli mer lättbegripliga utan att nödvändig precision försvinner. En viktig uppgift är även att undersöka om antalet tillsynsmyndigheter kan minskas. Arbetet med idén att ett företags rapporteringsskyldighet skulle kunna kanaliseras via en enda myndighetskontakt måste drivas vidare. Det är mycket angeläget att en tillsynsmyndighet inte också har som uppgift att driva rättsutvecklingen. Det är oacceptabelt att en myndighet driver processer mot enskilda företag grundat på mycket svaga eller tveksamma rättsliga resonemang i syfte att få till stånd en viss rättsutveckling. Utvecklingen på skatteområdet och på diskrimineringsområdet beror på en olycklig sammanblandning av tillsyn och påverkansarbete. Detta undergräver förtroendet för tillsynsmyndigheten och är oförenligt med en rättssäker tillsynsverksamhet. Rättsutveckling är en uppgift för lagstiftaren i en rättsstat. en ordentlig översyn av det rättsliga regelverk som gäller företagande i Sverige i syfte att bedöma vilka regler som kan avskaffas. Reglerna behöver även blir mer lättbegripliga en översyn av myndighetsstrukturen i syfte att undersöka om antalet tillsynsmyndigheter kan minskas att arbetet med att bedöma om företagens rapporteringsskyldighet kan kanaliseras via en enda myndighet, slutförs och att den förenklingen genomförs om det är möjligt att tillsynsmyndighetens uppgift renodlas så att inte samma myndighet ansvarar för tillsynen och för att driva rättsutvecklingen. Modern arbetsrättslagstiftning som fungerar i globaliseringen Teknikföretagen har undersökt medlemsföretagens uppfattningar om anställningsskyddslagen. 37 Enligt undersökningen har företagen svårt att bedöma när en uppsägning är korrekt och att överblicka konsekvenserna av en felaktig uppsägning. Det finns en uppfattning att Arbetsdomstolen mycket sällan accepterar en uppsägning på grund av att den anställde inte kunnat prestera ett rimligt arbetsresultat. Företagen är självfallet oroliga för att anställa personal som inte klarar arbetet tillräckligt bra eftersom de inte kan överblicka konsekvenserna av en felrekrytering. 12

EN INDUSTRISTRATEGI för arbete och välstånd i Sverige 2016

EN INDUSTRISTRATEGI för arbete och välstånd i Sverige 2016 EN INDUSTRISTRATEGI för arbete och välstånd i Sverige 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA EN INDUSTRISTRATEGI FÖR ARBETE OCH VÄLSTÅND I SVERIGE 2016 Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer

Läs mer

FÖR ARBETE OCH VÄLSTÅND I SVERIGE

FÖR ARBETE OCH VÄLSTÅND I SVERIGE FÖR ARBETE OCH VÄLSTÅND I SVERIGE Näringspolitiskt program 2016 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA TEKNIKFÖRETAGEN är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 3 800 medlemsföretag som står för

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND

INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND INDUSTRI, INNOVATION OCH VÄLSTÅND Näringspolitiskt program 2015 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA 1 SAMARBETE FÖR ATT STÄRKA SVERIGE Sveriges välstånd bygger på en framgångsrik industri som kan konkurrera

Läs mer

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Statssekreterare Oscar Stenström Sveriges nya jobbagenda Investeringar för framtiden Fler och växande företag Satsningar

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Fördel Sverige Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. 1 Den vision vi vill förmedla till alla medborgare i Sverige är att företagsamma människor

Läs mer

En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)

En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Henrik Levin N2015/4705/KF 2015-09-14 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64)

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Teknikföretagens inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Teknikföretagens inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Teknikföretagens inspel till regeringens nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Teknikföretagen välkomnar regeringens initiativ att utforma en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Vi ser en stor

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA NÄRINGSPOLITISKT PROGRAM 2014

KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA NÄRINGSPOLITISKT PROGRAM 2014 KREATIVITETEN ÄR SVERIGES STYRKA NÄRINGSPOLITISKT PROGRAM 2014 I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRK A FÖRORD Fri handel på en öppen världsmarknad är grunden för tillväxt, demokratiutveckling

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep 160930 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 20 september BP 2017 20 september Svenskt näringsliv presenterar ranking av lokalt företagsklimat: Storstäderna backar 20

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom 27 mars 2012 Företagarna - Sveriges största företagarorganisation Vi representerar ca 75 000 företagare över

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015 Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi 30 mars 2012 Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas.

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas. Promemoria 2008-09-08 Bättre villkor för företagande och konkurrens För att möta Sveriges utmaningar kommer Alliansregeringen i samband med höstens budgetproposition att lägga fram nya förslag för att

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer