Förlustelpriset i stamnätstariffens energiavgift

Transkript

1 2390 Marknads- och systemutveckling /650 PROMEMORIA Förlustelpriset i stamnätstariffens energiavgift Förslag Svenska kraftnät föreslår att dagens fasta elpris i energiavgiften ersätts med ett rörligt elpris som motsvarar timpriset på elspot i respektive elområde med prispåslag för administration och de utestående risker som uppstår vid verkets inköp av förlustel. Förändringen är avsedd att träda i kraft per den 1 januari Bakgrund Fram t.o.m upphandlade Svenska kraftnät stamnätsförlusterna genom bilaterala avtal som inkluderade fysisk leverans av förlustel. Sedan 2012 sker upphandlingen i stället på den nordiska elbörsen Nord Pool. Upphandlingen sker till rörligt pris medan stamnätstariffens energiavgift bestäms i förväg och ligger fast under året. Det innebär att verket exponeras för en ekonomisk risk, varför Svenska kraftnät prissäkrar upphandlingen med finansiella kontrakt motsvarande den genomsnittliga förlustvolymen. Det har nu gått fyra år sedan Svenska kraftnät började handla stamnätsförlusterna på elbörsen. Såväl marknadsförutsättningarna som verkets avkastningskrav har föränd- 1/9

2 rats. Mot denna bakgrund har Svenska kraftnät gjort en översyn av verkets prissäkringsstrategi och möjliga alternativ till denna hantering. Dagens stamnätstariff Villkoren för nyttjande av stamnätet regleras i nyttjandeavtal som ingås varje år mellan Svenska kraftnät och de abonnenter som har anläggningar anslutna till stamnätet. Avtalet innehåller tariffbestämmelser och formulerar de villkor som styr stamnätsabonnenternas och Svenska kraftnäts åtaganden gentemot varandra. Stamnätstariffen består av två delar, en effektavgift och en energiavgift. I denna remiss behandlas endast energiavgiften. Energiavgiften Energiavgiften finansierar Svenska kraftnäts inköp av el för att täcka de förluster som uppkommer vid överföring på stamnätet. Avgiften beror på var i stamnätet inmatning respektive uttag sker. För varje anslutningspunkt beräknas en marginalförlustkoefficient som ska återspegla hur överföringsförlusterna i stamnätet påverkas av energiutbytet i just den punkten. En korrektionskoefficient används för att omvandla marginalförlustkoefficienten till genomsnittliga förluster. Energiavgiften i en punkt bestäms som produkten av aktuell förlustkoefficient, korrektionskoefficienten och förlustelpriset. Beroende på om abonnentens inmatning/ uttag minskar eller ökar överföringsförlusterna i nätet sker en kreditering respektive debitering av energiavgiften. Svenska kraftnät upphandlar alla nätförluster på den nordiska elbörsen och säkrar inköpspriset finansiellt via Nasdaq OMX Commodities. Förlustelpriset grundar sig på medelpriset av de tecknade terminskontrakten för innevarande år med prispåslag för de risker som uppstår vid inköp av förlustelen. Förlustelpriset i respektive elområde fastställs i förväg ett kalenderår i taget. 2/9

3 Översynen Svenska Kraftnät strävar efter att erbjuda en låg, kostnadsriktig och stabil stamnätstariff som ger korrekta styrsignaler till marknadens aktörer. Verket har i sin analys utgått från dessa förutsättningar samt de synpunkter som har framförts i elmarknadsrådet och i en av rådet utsedd referensgrupp. I takt med att andelen förnybar, variabel elproduktion ökar så ökar också behovet av flexibilitet på alla marknader och alla led ända ned till slutkund. Korrekta styrsignaler blir därmed allt viktigare även på kort sikt. Hittills har Svenska kraftnät vid utformningen av energiavgiften valt att prioritera en stabil tariff, eftersom detta varit aktörernas uttalade önskemål. Under de nya marknadsförutsättningarna anser Svenska kraftnät att energivagiften bör justeras till att ge mer korrekta styrsignaler och därmed främja en ökad flexibilitet på marknaden. Ett rörligt förlustelpris i energiavgiften skulle möjliggöra för nätbolagen att välja om de vill erbjuda sina kunder ett fast eller rörligt elpris. Det skulle också ge korrekta prissignaler till de producenter som är anslutna till stamnätet. Över tid medför ett rörligt förlustelpris även en lägre energiavgift, eftersom det skulle minska Svenska kraftnäts riskexponering och därmed det riskpåslag som ingår i förlustelpriset. För att möjliggöra för Svenska kraftnäts abonnenter att vidta nödvändiga åtgärder i avtal och IT-system är det viktigt att en övergång till ett rörligt förlustelpris görs med god framförhållning. Svenska kraftnät föreslår därför att detta sker i samband med att den nya regleringsperioden inleds 1 januari /9

4 Konsekvensanalys Ett rörligt förlustelpris kommer att leda till större svängningar i energiavgiften, såväl inom som mellan åren. Abonnenten kan antingen hantera detta genom att vidareföra det rörliga förlustelpriset till sin kund eller själv låta prissäkra de förluster som denne ger upphov till på stamnätet. Oavsett vald hantering kommer det att kräva nya rutiner men också möjliggöra för abonnenten att utifrån sitts behov välja önskad riskexponering. Om alla abonnenter väljer att prissäkra de förluster som de ger upphov till på stamnätet minskar nyttan av ett införa ett rörligt förlustelpris i energiavgiften. Utifrån de synpunkter som har framförts av referensgruppen bedömer Svenska kraftnät dock att det finns ett intresse från abonnenternas sida att skapa nya produkter och avtal som möjliggör att vidareföra ett rörligt förlustelpris till kunden. I dagsläget medger inte Energimarknadsinspektionens förskrift (EIFS 2015:2) att kostnaden för prissäkring av nätförluster som orsakas i överliggande nät inkluderas i intäktsramen. Energimarknadsinspektionen är dock villig att överväga en föreskriftsändring om behov uppstår. En övergång till rörligt förlustelpris medför att abonnenterna behöver göra vissa anpassningar i sina IT-system för att kunna hantera ett pris som varierar per timme i stället för per år. Detta gäller även Svenska kraftnät. Dessa kostnader bedöms på längre sikt mer än väl kompenseras av den lägre energiavgift som ett rörligt förlustelpris medför i form av ett lägre riskpåslag i energiavgiften. Det lägre riskpåslaget beräknas uppgå till cirka fem procent av förlustelpriset. I bilaga 1 återfinns en jämförelse mellan den totala kostnaden för stamnätstariffen vid ett fast respektive rörligt förlustelpris under åren samt grafer som på en övergripande nivå visar hur elspotpriset förhållit sig till förlustelpriset under åren Vidare framgår de förlustkoefficienter, förlustelpriser och effektavgifter som har använts i beräkningarna för respektive år. Viktigt att ha i åtanke när man studerar bilaga 1 är att den grundar sig på historiska data. Hur framtidens elpriser och därmed förlustelpriset kommer att variera beror på hur elmarknaden utvecklas. 4/9

5 Bilaga 1 Kostnadsjämförelse mellan rörligt och fast förlustelpris Figur 1 och 2 jämför kostnaden för en exempelkund med rörligt resp. fast förlustelpris och hur den varierar under åren Exempelkunden antas ha ett effektabonnemang på 100 MW och en nyttjandegrad på 75 procent. Inmatning resp. uttag antas ske jämt fördelat över årets alla timmar. Jämförelsen är uppdelad per elområde. Figur 1, Uttagskund - Jämförelse mellan den totala kostnaden för tariffen vid ett rörligt och fast förlustelpris för en uttagskund. Figur 2, Inmatningskund - Jämförelse mellan den totala kostnaden för tariffen vid ett rörligt och fast förlustelpris för en inmatningskund. 5/9

6 Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris Figurerna 3 8 nedan visar elspotprisvariationen för respektive år jämfört med det fasta förlustelpriset under perioden Från november 2011 till och med december 2015 har SE3 elområdespris använts. Vid en övergång till rörligt förlustelpris skulle energiavgiften följa variationen på elspot dock med en lägre amplitud eftersom förlustelpriset multipliceras med en förlustkoefficient och en korrektionskoefficient. Figur 3, Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris Notera att två extrema prisspikar är bortplockade från grafen (7 januari och 22 februari) för att göra grafen mer visuell. 6/9

7 Figur 4, Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris Figur 5, Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris /9

8 Figur 6, Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris Figur 7, Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris /9

9 Figur 8, Jämförelse mellan elspotpris och förlustelpris Beräkningsunderlag Följande effektavgifter, förlustelpriser och förlustkoefficienter har använts för de olika åren. Korrektionskoefficient 0,8 har använts för alla år Effektavgift inmatning (SEK/kW) Effektavgift uttag (SEK/kW) Förlustelpris (SEK/MWh) Förlustkoefficient (%) E SE SE SE SE SE SE SE SE /9