Arvikamodellen KOMMUNAL UPPHANDLING AV LIVSMEDEL TILL SMÅKÖK HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE. Ylva Gustafsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arvikamodellen KOMMUNAL UPPHANDLING AV LIVSMEDEL TILL SMÅKÖK HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE. Ylva Gustafsson"

Transkript

1 Arvikamodellen HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS RAPPORTSERIE KOMMUNAL UPPHANDLING AV LIVSMEDEL TILL SMÅKÖK Ylva Gustafsson Värmland i augusti

2

3 Förord Konsumentverket har regeringens uppdrag att stödja program och processer som syftar till att nå målen om en god tillgång till kommersiell service i alla delar av landet. En viktig del i detta arbete är att testa nya lösningar samt att sprida erfarenheter från dessa. De regionala och lokala projekt som Konsumentverket medfinansierat syftar till att på olika sätt förbättra konsumenternas möjligheter att få tillgång till kommersiell service, gärna i samordning med offentlig service. Projekten ska vara av nationellt intresse och bidra till att sprida goda erfarenheter och innovativa idéer till andra orter och regioner. Sammantaget har 15 regionala/lokala projekt fått medel för att testa nya lösningar (juni 2005). Arvikamodellen - Kommunal upphandling av livsmedel till småkök är ett av de projekt som Konsumentverket medfinansierat. Projektet har även finansierats av Länsstyrelsen i Värmland samt de deltagande kommunerna. Det har varit en stor förmån att få arbeta med ett projekt som engagerar och intresserar många människor. Arvika kommun har imponerat stort genom sitt engagemang. Det gäller både politiker, tjänstemän, personal på daghem, fritis och äldreboenden. Även detaljhandlarna i kommunen har visat stort engagemang. Samtliga har avsatt mycket tid, för att svara och förklara på mina frågor. Intresset från andra kommuner i landet har varit stort. Långt innan rapporten var klar började folk ringa för att få information om Arvikamodellen och fråga efter rapporten. Det har varit kommunpolitiker, förskolelärare, vårdbiträden, näringslivsutvecklare, handläggare på länsstyrelserna och detaljhandlare. Arvikamodellen väcker intresse hos olika grupper i samhället. Jag hoppas att rapporten bidrar till att fler kommuner börjar upphandla enligt Arvikamodellen. Slutligen vill jag tacka deltagarna i projektet som generöst har ställt upp och bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Framförallt vill jag tacka Lennart Halvarsson, Anna-Greta Liljestrand, John-Olof Östlundh och Ingela Bönström. Jag vill även tacka Roger Hagman för god hjälp med de juridiska frågorna och Maivor Carlstam på Konsumentverket för stöttning och kritik. Ylva Gustafsson Projektledare Hushållningssällskapet i Värmland

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Projektbeskrivning...6 Projektets mål...6 Dispositon...6 Metod...7 Processen fram till Arvikamodellen Granskning av Arvikamodellen i förhållande till Lagen om offentlig upphandling...11 Bedömningar av Advokat Roger Hagman Erfarenheter från personal i Arvikas småkök...14 Metod och svarsfrekvens...14 Om informanterna dom som besvarat enkäten...14 Kommunens mål...15 Beställning, leverans och service...15 Sortiment, förpackningsstorlek och kompletteringsinköp...16 Svinn...16 Trafiksäkerhet/miljö...17 Arbetstid...17 Ekonomi/Administration...17 Hållbarhet och kvalitet...18 Relationer på landsbygden Utvärdering av effekter för Arvika kommun som helhet...20 Vilket syftet hade kommunen för att utveckla Arvikamodellen?...20 Kommunens totalkostnad för livsmedel...20 Hur hanterar kommunen olika avtal med olika priser?...21 Krävs anpassad organisation?...21 Merarbete för inköpsavdelningen...22 Kommunens ansvar för varuförsörjningen Erfarenheter från detaljhandlare som levererar livsmedel till Arvikas småkök...24 Metod...24 Om informanterna...24 Butikerna och deras ekonomiska situation...24 Relationen mellan leverantör och kommun...25 Anbudsinbjudan...26 Sortiment...26 Beställningar och leveranser...27 Priser och kampanjer...27 Ekonomi Lanthandelsmentorns erfarenheter Erfarenheter från andra kommuner i projektgruppen...32 Årjängs kommun...32 Grums kommun...34 Torsby kommun och Sunne kommun...34 Eda kommun Arvikamodellen i förhållande till Livsmedelslagstiftningen...36 Hur ser hanteringen ut i Arvika idag? Råd till detaljhandlare som vill bli leverantörer Råd till kommuner som förbereder en upphandling enligt Arvikamodellen Bilaga 1: PM av Roger Hagman

6 1. Bakgrund och uppdraget Förfrågningsunderlaget Bedömning Bedömning, övrigt Sammanfattning...54 Bilaga 2: Redovisning av intervjuer med personal i Arvikas småkök...55 Informanterna dom som har besvarat enkäten...55 Kommunens mål...56 Beställning, leverans och service...56 Sortiment och kompletteringsinköp...59 Trafiksäkerhet/miljö...62 Arbetstid...63 Ekonomi/Administration...66 Hållbarhet och kvalitet...67 Relationer på landsbygden...69 Bilaga 3: Redovisning av intervjuer med detaljhandlare som är leverantörer till småkök...70 Om informanterna...70 Om butiken...70 Kommunens mål...71 Anbudsinbjudan...71 Sortiment...72 Beställningar och leveranser...73 Pris...75 Kampanjer...75 Ekonomi...76 Övrigt...77 Bilaga 4: Anvisningar och Mall till förfrågningsunderlag...79 Anvisningar...79 Mall - Förfrågningsunderlag för livsmedel småkök Allmän orientering Upphandlingsföreskrifter Kravspecifikation Kommersiella villkor...84 Bilagor till förfrågningsunderlaget...86 Bilaga 5: Anvisningar och formulär för Redovisning av pris för mest köpta varor och transporter...87 Anvisningar till kommunen...87 Anvisningar till anbudslämnaren

7 1. Sammanfattning Projekt Arvikamodellen - Kommunal upphandling av livsmedel till småkök Projekt mål - kortfattat Projektets mål har varit att utvärdera, dokumentera och utveckla den upphandlingsmetod för småkök, som genomförts i Arvika kommun. Med erfarenhet från projektets resultat har råd formulerats som vägledning till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. Sju värmländska kommuner har deltagit i projektet; Arvika, Grums, Årjäng, Sunne, Torsby, Säffle och Karlstad. Beskrivning av Arvikamodellen I Arvika kommun tillämpades under 2002 en ny metod för upphandling av livsmedel. Syftet var att få en kostnadseffektiv livsmedelshantering i kommunen och samtidigt tillgodose småkökens behov. Kommunen identifierade två olika typer av kök med olika behov: Storköken tillagar många portioner per dag. Dom har snabb omsättning på råvaror, goda lagringsmöjligheter och god tillgänglighet för stora fordon. Storköken har behov av livsmedel i storförpackning. Småköken tillagar få portioner per dag, oftast färre än 30. Ett småkök har oftast få lagringsutrymmen. Dom har behov av små konsumentförpackningar och leveranser 1-2 gånger/vecka. Exempel på småkök i Arvika är daghem, fritidshem och gruppboende för äldre. Upphandlingen genomfördes enligt LOU. För leverantörer till småkök ställdes enklare krav än för leverantörer till storkök. Upphandlingen resulterade i att sex detaljhandlare tecknade avtal med kommunen och idag levererar livsmedel till småköken. Det är en stormarknad och fem lanthandlare. Den utvecklingsprocess på 10 år som ledde fram till den nya upphandlingsmodellen beskrivs i rapportens inledning. Kortfattad redovisning av resultat Erfarenheter från småköken i Arvika: (Jämförelser har gjorts med situationen innan 2002 då småköken beställde mycket storpack från grossistföretag.) Beställnings- och faktureringsrutinerna fungerar bra. Kompletteringsinköpen har upphört. Tätare leveranser ger fräschare frukt och grönt. Det är särskilt viktigt för att barnen skall vilja äta. Flexibilitet med inköpen har ökat. Det är lättare att anpassa maten efter säsong eller kvällsmålet efter middagsmålet. Svinnet har minskat. Personalen skriver idag en matsedel och gör beställningen utifrån den. Tidigare beställde dom varor för att ha i lager. Matsedeln gjordes utifrån vad som fanns hemma. Den nya arbetsmetoden har gett personalen större möjlighet att anpassa inköpen efter ekonomin. Dom kan gasa och bromsa på ett annat sätt. Den möjligheten fanns inte med stort lager. Behovet av lagringsutrymme har minskat. Det gäller även frysar. Personalen upplevde tidigare en frustration över att behöva välja mellan att ta hand om stora livsmedelsleveranser eller att ta hand om barn eller gamla. Idag är leveranserna mindre och går snabbare att ta hand om. Det finns större möjlighet att komma överens om lämplig dag och tid för leverans. 3

8 Småköken uppskattar att arbetstiden för livsmedelsinköp och hantering har minskat med drygt en timme per vecka. Utifrån intervjuerna är slutsatsen att arbetstiden har minskat ännu mer för personalen på småköken. Dessutom har arbetsmoment försvunnit för både vaktmästare och administrativ personal. Leveranser sker med personbil istället för lastbilar. Det ger förbättrad miljö och trafiksäkerhet. Inledningsvis uppstod problem i samband med leveranser och även varornas hållbarhet på några ställen. Kommunen inbjöd till möten där problemen kunde lösas. Vissa småkök har fått högre inköpspriser på livsmedel jämfört med andra småkök. Erfarenheter från detaljhandlarna som är leverantörer: Samtliga tycker att beställningsrutinerna i stort fungerar bra. I snitt har butikernas försäljningsvolym ökat med 1,7 procent Sammanlagt har ca 1,25 tjänst skapats inom Arvika kommun. De är huvudsakligen butikspersonal som fått fler timmar. Att leverera till kommunen har inte påverkat butikernas lönsamhet märkbart. Försäljningen till småköken ger oftast nollresultat eller liten vinst men kostnaden för arbetet täcks. Butikerna ser fördelar som t ex ökad omsättning på framförallt frukt och grönt. Några butiker tycker att det skapar en positiv bild av butiken vilket ger fler privatkunder. Högre personaltäthet är bra under t ex semestertider. Någon butik uppger att dom inte har total livsmedelsleverans till småköken enligt avtalet med kommunen. Dom uppnår inte förväntad försäljningsvolym till kommunen. Andra butiker säljer mer än beräknat. Advokat Roger Hagman har utsetts att granskat Arvikas förfrågningsunderlag från Hagman har företrätt flera kommuner i samband med överklaganden av upphandlingar och är välkänd inom området. Enligt Hagman finns inga principiella hinder att dela upp en förfrågan i leveranser till storkök och småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika villkor, ur upphandlingsrättslig synpunkt. Hagman riktade konstruktiv kritik mot vissa delar i förfrågningsunderlaget. Detta har beaktats i den vidareutvecklade Arvikamodellen. I Arvika är bedömningen att kommun som helhet har tjänat på att dela upphandlingen mellan storkök och småkök. Det gäller både den sammanlagda inköpskostnaden för livsmedel och personalens arbetstid. Utan att kunna göra en exakt jämförelse upplever kommunen att priserna till storköken har sänkts medan priserna till småköken har ökat på några ställen. För småköken blir hela kostnaden synlig. Tidigare subventionerades småköken av storköken. Intervjuerna, i detta projekt, har visat att svinnet och kompletteringshandeln har upphört samt att småkökspersonalens arbete har effektiviserats. En oväntad positiv effekt är att personalen har fått lättare att anpassas inköpen efter budgeten, med färre varor i lager. Arvikamodellen har växt fram under flera år. Innan 1997 hade Arvikakommun personal, som jobbade i en livsmedelsdepå och skötte fördelning och interna transporter av livsmedel. Depån fungerade som en kommunal internbutik. Den typen av mellanlager är kostnadskrävande. För att motivera separat upphandling för småkök måste kommunen även beakta interna kostnader för egen personal. Leverantörerna upphandlas affärsmässigt, d v s den som erbjuder lägst pris vinner avtalet. Årjängs, Grums, Sunne och Torsby kommuner har upphandlat enligt Arvikamodellen. Karlstad planerar en upphandling enligt Arvikamodellen. Erfarenheter från de deltagande kommunernas upphandlingar har beaktats i den utvecklade Arvikamodellen. Av de fem kommuner som upphandlat enligt Arvikamodellen har grossistföretag bara lämnat anbud till upphandlingen i 4

9 Årjäng/Grums. Det är möjligt att grossistföretagen väljer att inte lämna anbud eftersom varuvärdet för varje leverans bara motsvarar ca kr. Utvecklad Arvikamodell med råd till detaljhandlare och kommuner Rapporten innehåller ett kapitel med råd till detaljhandlare som vill blir leverantörer och skall lämna anbud. Råden gäller bl a hur företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Texten har granskats av Livsmedelsverket. Det avslutande kapitlet innehåller råd till kommuner som vill upphandla enligt Arvikamodellen. En mall för anbudsinbjudan samt ett formulär för prissättning bifogas rapporten. Roger Hagman har bidragit till och granskat detta kapitel samt mallarna. 5

10 2. Projektbeskrivning Idén till detta projekt presenterades vid partnerskapsmötet för Värmland den 5 april Partnerskapets representanter föreslog att detta projekt skulle ingå i länets utvecklingsprogram för kommersiell service 2. Även Länsstyrelsen i Värmland bedömde att projektet skulle ha stort allmänt intresse för regionen och beslutade om medfinansiering. Sju kommuner; Grums, Karlstad, Sunne, Säffle, Torsby, Årjäng och Arvika, anmälde sig som medfinansiärer och deltagare i projektet. Hushållningssällskapet i Värmland föreslogs som projektägare/genomförare. Konsumentverket beviljade stöd till projektet i juni 2003 inom ramen för regeringsuppdraget Test av nya lösningar inom området kommersiell service. Projektets mål Upphandlingsmodellen i Arvika 2002 ligger till grund för projektet som har haft följande mål: En uppföljning och utvärdering av den genomförda upphandlingsmetoden inom Arvika kommun. Genom intervjuer och enkäter skall vi undersöka vilka effekter den har haft i olika avseenden för de inblandade småköken, kommunen som helhet, anbudsgivarna m fl. Genomförande av liknande eller modifierade former av upphandling i sex andra kommuner i länet vilka deltar i projektet. Erfarenhetsutbyte och erfarenhetsspridning mellan berörda intressenter i de olika kommunerna i länet. Undersöka krav på kylkedjan och se hur detta är förenligt med Arvikamodellen. Utifrån detta skall praktiska lösningar och generella rekommendationer formuleras. Projektrapport för erfarenhetsspridning till alla kommuner i landet. Rapporten skall innehålla dokumentation av erfarenheter från andra medverkande kommuner i projektgruppen. Projektrapport skall inspirera/vägleda politiker och kommunala tjänstemän som vill tillämpa Arvikamodellen i sin kommun. Projektperioden var ursprungligen till men förlängdes till Dispositon Resultat från uppföljningar och utvärderingar av den genomförda upphandlingsmetoden i Arvika kommun redovisas och diskuteras i kapitel 3-8. Fullständig redovisning av juridisk granskning och intervjuer har placerats i bilagor för att öka rapportens läsvänlighet. Erfarenheter från de kommuner som deltagit i projektet och genomfört upphandling enligt Arvikamodellen redovisas i kapitel 9. Krav enligt livsmedelslagstiftningen och hur dessa uppnås i Arvika redovisas i kapitel 10. Slutsatserna från projektets arbete har resulterat i de avslutande kapitlen Dom innehåller råd till detaljhandlare respektive kommuner som vill använda sig av den nu förbättrade Arvikamodellen En mall till anbudsinbjudan med kommentarer samt ett formulär för prissättning finns som bilaga till rapporten. 1 Parterskapet är sammansatt av representanter från Länsbygderådet, Konsum Värmlands butiksråd, två lanthandlare (ICA & Axfood), Axfood, LRF, Konsum Värmland, Posten, ICA, Apoteksbolaget, FLF, Region Värmland, ATG och Svensk Handel. 2 Alla länsstyrelser skall enligt riksdagsbeslut ta fram ett lokalt utvecklingsprogram för kommersiell service. I Värmland har möten och samråd skett med det lokala partnerskapet inför framtagandet av programmet. 6

11 Metod Projektgruppen har bestått av inköpare och några kostchefer från de deltagande kommunerna, en lanthandelsmentor från Föreningen Landsbygdshandelns Främjande (FLF), Länsstyrelsens handläggare för kommersiell service samt projektledare och landsbygdsrådgivare från Hushållningssällskapet i Värmland. Byte av projektledare skedde i april Under projektets möten har kommunerna redovisat sina erfarenheter och projektledaren har redovisat resultat från olika undersökningar. Redovisningarna har följts av konstruktiva diskussioner. Resultaten bygger till största delen på intervjuer och diskussioner. Alla informanter som nämns med namn har haft möjlighet att lämna synpunkter på den text som berör dem. Projektledaren har, inom Arvika kommun, intervjuat: kommunalråd, kostchef, inköpschef, miljö- och hälsoskyddschef, småkökspersonal m fl. Vidare har intervjuer genomförts med alla detaljhandlare som levererar livsmedel till småkök i Arvika samt med lanthandelsmentorn. Erfarenheter redovisas från de kommuner som genomfört upphandlingar inom ramen för projektet samt även från Eda kommun. De redovisas dels i intervjuform och dels genom de råd som formuleras i de avslutande kapitlen 11 och 12. Advokat Roger Hagman utsågs till att granska om Arvikas Livsmedelsupphandling 2002 är förenlig med Lagen om offentlig upphandling, LOU. I uppdraget ingick även att ge konstruktiv kritik. Roger Hagman fick tillgång till förfrågningsunderlaget och utvärderingen från Arvikas upphandling Utkast till Hagmans PM har lästs och diskuterats av projektgruppen i sin helhet eller delar. Frågor och kommentarer har skickats mellan projektgruppen och författaren i flera omgångar. Roger Hagmans PM bifogas som bilaga till denna rapport. De texter som behandlar livsmedelslagstiftningen har granskats av Livsmedelsverket. Kunskap har inhämtats genom kontakter med Arvika kommun, Livsmedelsverket, Gotlands Livsmedelsinstitut samt inläsning av lagar och föreskrifter. De avslutande kapitlen innehåller råd till detaljhandlare och kommuner som vill använda Arvikamodellen. Dessa kapitel är resultatet av de konstruktiva diskussioner som förts dels i hela projektgruppen dels mellan projektledaren och enstaka deltagare samt externa kompetenser. Vid utformningen av råd till detaljhandlare har särskilt lanthandelsmentor John-Olof Östlundh bidragit. Vid utformningen av råd till kommuner och mall till förfrågningsunderlag har särskilt inköpschefen i Arvika, Lennart Halvarsson, bidragit. Därefter har advokat Roger Hagman granskat och bidragit med konstruktiv kritik. Grunden till Formulär för mest köpta varor har tagits fram av Torsby och Sunne kommuner i samband med deras upphandling. Detta formulär har bearbetats utifrån framförallt lanthandelsmentorernas erfarenheter i samband med upphandlingen. 7

12 3. Arvikamodellens framväxt Arvikamodellen har växt fram i en process som pågått under tio år innan detta projekt startade. Nedan följer en beskrivning av vilka olika politiska beslut och reaktioner som ledde fram till livsmedelsupphandlingen Processen fram till 2002 I början av 1990 talet fick Socialförvaltningen i Arvika ansvaret för hela kommunens kostverksamhet. I samband med detta utvecklades ett system med interndebitering mellan förvaltningarna. I anslutning till en av storköken i tätorten fanns en kommunal livsmedelsdepå. Depån köpte in storpack från grossist och andra leverantörer. Förpackningarna delades och packades efter småkökens beställningar. Varorna distribuerades med bilar eller varuvagnar som kördes av kommunal personal. Livsmedelsdepån internfakturerade de köpande förvaltningarna och deras småkök. Utpriset till småköken var 19 procent över grossistpriset. Påslaget skulle täcka kostnaderna för hela hanteringen i livsmedelsdepån. Trots påslaget klarade inte depån att täcka sina kostnader. Under 1995 gjorde kommunen en större utredning om nytt system för livsmedelsinköp och tillagning beslutade Arvikas kommunstyrelse att avveckla livsmedelsdepån. Syftet var att minska kostnaderna genom att slippa mellanlager. Samtidigt minskades antalet tillagningskök i kommunen, från 32 till 16. Kommunen ville istället upphandla direktleverans av livsmedel till betydligt fler små enheter. Resultatet från upphandlingen 1997 blev avtal med grossist, mejeri, bageri mm. Parallellt genomfördes en långt gången decentralisering av kommunens organisation. Ansvaret för ekonomin har lagts ut på varje enhet. Administrationen med beställningar och fakturor skulle skötas av varje kök. Personalen i småköken fick problem. Dom hade inte tillräckligt med lagringsutrymmen och fick mycket svinn eftersom livsmedlen passerade bäst före datum. Personalen på Lingården i Klässbol startade Falukorvsprojektet där dom gjorde prisjämförelser mellan grossist och detaljhandel. Dom visade att priserna från grossist inklusive transportavgifterna var jämförbara med lanthandelns priser. På äldreboendet Vågen i Arvika (sju avdelningar), drevs ett parallellt projekt. Där undersöktes tidsåtgången för vårdpersonalen för att beställa, ta emot och packa upp alla varor från de olika grossisterna. Dom visade att tidsåtgången hade ökat från 3,5 till 14 timmar per vecka för att hantera livsmedel. Personalprojekten finansierades av Socialförvaltningen. Projektens syfte var att hitta en alternativ modell för leverans av livsmedel. Från personalen formulerades en tydlig önskan om att få handla i vanliga butiker. Kommunen identifierade två olika typer av kök med olika behov: Storköken tillagar många portioner per dag. Dom har snabb omsättning på råvaror, goda lagringsmöjligheter och god tillgänglighet för stora fordon. Storköken har behov av livsmedel i storförpackning. Grossisternas förpackningar lämpar sig väl. Småköken tillagar få portioner per dag, oftast färre än 30. Flertalet tillagar bara frukost, mellanmål och kvällsmat. Middagsmålet kommer från ett storkök. Totala budgeten som personalen i ett småkök ansvarar för är i storleksordningen kr/år. Småköken har oftast små lagringsutrymmen. Dom har behov av små konsumentförpackningar och täta leveranser (1-2 gånger/vecka). Detaljhandelns förpackningar lämpar sig väl. Vid upphandlingen 1999 gjordes följande förändringar: Indelning i storkök och småkök Skilda sortiment Skilda förpackningsstorlekar 8

13 Resultatet från upphandlingen 1999 blev att kommunen tecknade avtal med detaljhandeln i Klässbol. Övriga småkök fick avtal med grossister med påföljden att rätt förpackningsstorlek ofta inte kunde tillgodoses. Erfarenheten var att det är svårt att få detaljhandeln intresserad av att lämna anbud och svårt att få grossister att lämna anbud på små förpackningar. Kommunens utredningssekreterare gjorde 1999 en ekonomisk uppföljning av organisationsförändringen inom livsmedelsinköp och kök. Boksluten för 1996 och 1998 jämfördes. Utredningen konstaterade att livsmedelskostnaderna sänktes med 4 miljoner och portionspriset med 20 procent. Utredningen bedömde kostnaderna för både personal, livsmedelsinköp, transporter och städning. Under samma period ökade antalet portioner med ca 5procent. Under 1990-talet gjorde Arvika kommun en upphandling på transport/hemkörning av varor till pensionärer i Arvikas tätort. På detta sätt har kommunen frigjort mer tid för personalen på hemvården till förmån för vårdtagarna. Varuinköpen har samordnats och effektiviserats. Avtal om att sköta dessa transporter har MIDCAM Transporter. Varorna levereras från två stormarknader i Arvika. Genom detta fanns redan ett etablerat samarbete mellan kommunen, två stormarknader och transportföretaget. Detta var troligen en viktig förutsättning som gjorde en stormarknad och transportföretaget intresserade inför Arvikas livsmedelsupphandling Arvikamodellen 2002 Inför upphandlingen 2002 vidtogs åtgärder för att förbättra förutsättningarna för detaljhandeln att lämna anbud. Åtgärderna bestod dels av att förenkla förfrågningsunderlaget, dels i att informera och väcka intresse hos detaljhandeln. Hushållningssällskapets Landsbygdsrådgivare och FLFs Lanthandelsmentor involverades. Den senare arbetade då i ett EU Mål 2 projekt där Arvika var en av flera medfinansierande kommuner. Samtliga livsmedelshandlare i kommunen inbjöds till ett stormöte. Uppslutningen från landsbygdsbutikerna var god tack vare aktivt förarbete. En stormarknad från Arvika tätort deltog också på mötet. Diskussionen på mötet ledde till ytterligare förenklingar i förfrågningsunderlaget. En gemensam upphandling för både storkök och småkök genomfördes enligt Lagen om offentlig upphandling (över tröskelvärdet). För leverantörer till småkök ställdes enklare krav än för leverantörer till storkök. Förenklingarna gällde följande krav: 3 Pris begärdes på 50 frekventa varor. I Arvika begärs pris på 350 varor för storköken och i andra kommuner kan det vara över 1000 varor som leverantören skall lämna pris på. Att lämna pris på 350 varor upplever detaljhandlarna som för mycket arbete. Pris kunde lämnas inklusive moms om anbudet lämnades på diskett. Detaljhandlare är vana att uppge pris inklusive moms. På hyllkanterna anges pris inklusive moms. Olika varor har olika momssats och det är tidskrävande att räkna om priset. Inget krav på att lämna bonus. Ett bonussystem användes vid flertalet ramavtalsupphandlingar inom kommunen. Detaljhandlarna upplever bonuskravet som administrativt krångligt och dessutom svårt att beräkna. Ett krav på bonus avskräcker från att lämna anbud. Inget krav på hur länge offererade priser skulle vara fasta. Priserna i detaljhandeln ändras löpande och uppdateras ofta centralt med hjälp av datorer och nätverk. Att priserna inte är fasta är en förutsättning för att detaljhandlarna skall vara intresserade av att lämna anbud. Arvika kommun menar att i detaljhandeln finns en marknadsreglering av priset som gör att kommunen kan släppa kravet på att i förväg godkänna prisförändringar. 3 Advokat Roger Hagman har granskat dessa förenklingar. Se vidare i kapitel 4. 9

14 Leverantörer till småkök behöver inte anmäla prisändring på varorna under avtalsperioden. Se föregående punkt. Leverantörer till småkök kan fakturera kommunen var 14:e dag. För mindre företag är det ansträngande för likviditeten att låta kommunen handla på kredit och fakturera i efterhand. Möjligheten att skicka fakturor så ofta som var 14:e dag förbättrar likviditeten. Varje år skall leverantörer leverera statistikuppgifter till kommunen. Leverantörer till småkök skall endast lämna uppgift om inköpsvolym i kronor per småkök. Statistikkraven till storköksleverantören innefattar detaljerade redovisningar av vilka produkter som levererats under året. Detaljhandlarna upplever detta merarbete som avskräckande från att lämna anbud. Beställning skall kunna tas emot med fax. Att faxa beställningen spar tid och är mer flexibelt både för småköken och för detaljhandlarna. I anbudsinbjudan identifierades 58 småkök i Arvika kommun varav 16 ligger på landsbygden. Den sammanlagda beräknade inköpsvolymen för småköken var 3,6 miljoner kronor/år. Kommunen indelades i åtta geografiska områden så kallade block. De 58 småköken grupperades efter blocktillhörighet. 4 Både detaljhandel och grossisthandel inbjöds att lämna anbud på ett eller flera block av småkök. Upphandlingen resulterade i att sex olika detaljhandlare vann upphandlingen för respektive block/kommundel. Detaljhandlarna har tecknat avtal med kommunen och levererar idag alla livsmedel till småköken. Det är en stormarknad och fem lanthandlare. Samtliga butiker sköter även transporten till småköken. Stormarknaden har ett avtal med en transportfirma som sköter utkörningen. För storköken tecknades huvudavtal med grossist. Beskrivning av förfrågningsunderlaget 2002 Samma förfrågningsunderlag användes till både småkök och storkök. Upphandlingen gjordes gemensamt för Arvika och Eda kommuner. Förfrågningsunderlaget bestod av följande delar: Anbudsinbjudan Bilaga 1 Förteckning över varugrupper Bilaga 2 Kvalitetskrav (på livsmedel) Bilaga 3 Anbudsformulär Bilaga 4A¹ Sortimentslista (frekventa produkter) storkök, konventionellt producerade. (formulär eller fil) Bilaga 4B¹ Sortimentslista (frekventa produkter) storkök, ekologiskt producerade. (formulär eller fil) Bilaga 5² Sortimentslista (frekventa produkter) - småkök Bilaga 6A¹ och 6B¹ Förteckning över leveransställen - storkök i Arvika & Eda Bilaga 7A² och 7B² Förteckning över leveransställen småkök i Arvika & Eda Bilaga 8A² och 8B² Förteckning över inköpsvolym för resp. småkök i Arvika & Eda Bilaga 9 Leverantörsförsäkran (att returnera undertecknad) Karta Resp. kommun indelad i 8 geografiska områden. ¹ Enbart för anbudsgivare som avsåg att lämna anbud på storkök. ² Enbart för anbudsgivare som avsåg att lämna anbud på småkök. 4 Block benämns i följande text för kommundelar. 10

15 4. Granskning av Arvikamodellen i förhållande till Lagen om offentlig upphandling Projektgruppen gav advokat Roger Hagman, Stockholm, i uppdrag att belysa om upphandlingsmodellen är förenlig med Lagen om offentlig upphandlig, LOU. Roger Hagman valdes eftersom han har företrätt ett flertal kommuner i samband med överklaganden av upphandlingar och är välkänd inom området. Roger Hagman fick tillgång till förfrågningsunderlaget samt utvärderingen från Arvikas upphandling Hela PM:et återges i bilaga 1. Nedan följer några utvalda citerade stycken från Hagmans PM. För att underlätta läsningen har texten kompletterats med ett par rubriker. Bedömningar av Advokat Roger Hagman Principer enligt LOU LOU bygger vid upphandlingar över tröskelvärdena på EG-direktiv och EG-rättsliga principer. De EG-rättsliga principer som styr offentlig upphandling är främst likabehandlingsprincipen, principen om transparens och förutsebarhet, samt proportionalitetsprincipen (det får inte ställas högre krav i upphandlingen än vad föremålet för upphandlingen fordrar). Ovanstående principer får anses ingå i 1 kap. 4 LOU som stadgar att en upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Enligt samma bestämmelse skall anbudsgivare, anbudssökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn. Eftersom 1 kap. 4 LOU gäller även vid upphandlingar enligt 6 kap. LOU så gäller nu nämnda principer även vid sådana upphandlingar. Omfattning av uppdraget, skilda villkor för storkök och småkök I förfrågningsunderlaget har gjorts en uppdelning i leveranser till storkök och till småkök. Villkoren för leveranserna skiljer sig något åt, t.ex. i krav på förpackningsstorlekar, betalningsförutsättningar, statistik och bonus. Sett från upphandlingsrättslig synpunkt föreligger inga principiella hinder att dela upp en förfrågan i leveranser till storkök och till småkök samt att för dessa två leveranstyper tillämpa olika villkor. En förutsättning är dock att indelningen och de skilda villkoren vilar på affärsmässig grund. Syftet får inte vara att gynna en eller flera leverantörer eller att begränsa konkurrensen. Som jag uppfattat kommunernas avsikt så har det förelegat ett objektivt motiv för indelningen, nämligen att småköken har delvis ett annat sortiment och andra förpackningsstorlekar än storköken. Om den uppgiften är korrekt så kan jag inte se några hinder i att ställa olika krav för storkök och småkök förutsatt att skillnaderna är relevanta. Nästa fråga är då om det är förenligt med LOU att ställa upp delvis andra förmånligare villkor för leveranser till småkök än till storkök i syfte att underlätta för små leverantörer att lämna anbud. Det förefaller som att vid leveranser till småkök så är leverantörsmarknaden en annan än vid leveranser till storkök. Små och till med mycket små leverantörer kan förväntas vara intresserade av att lämna anbud. Merparten av dessa leverantörer har nog en avsevärt lägre omsättning än leverantörer till storkök och en mer ansträngd likviditet samt mindre administrativa rutiner än vad dessa större leverantörer har. Att uppställa samma krav för leveranser till småkök som till storkök skulle sannolikt leda till att antalet intresserade anbudsgivare för leveranser till småkök skulle 11

16 minska. Min bedömning är således att leverantörsmarknaden för småkök kan motivera att andra krav ställs än vid leveranser till storkök. Kommunerna hade ju också kunnat gå ut i två helt separata upphandlingar, en för leveranser till storkök och en för leveranser till småkök. Anbudsgivare har ju också haft möjlighet att lämna anbud antingen på endera storkök eller småkök eller på båda. En åtskillnad i kraven vid leveranser till småkök respektive storkök kan sannolikt på sikt öka konkurrensen för leveranser till småkök. Jag kan mot bakgrund av det anförda inte se att kommunernas åtskillnad i villkoren i förfrågningsunderlaget för leveranser till storkök respektive småkök har varit i strid med LOU såvitt avser förpackningsstorlek antalet frekventa produkter mervärdesskatt 14-dagarsfakturering statistik bonus Frekventa produkter Kommunerna har i förfrågningsunderlaget redovisat frekventa produkter och angivit att dessa kommer att utvärderas. Förutsatt att de redovisade produkterna verkligen är frekventa så har det enligt min mening inte förelegat något hinder enligt LOU för kommunerna att begränsa utvärderingen av pris till dessa frekventa produkter. Om ingen begränsning fanns skulle en utvärdering av pris i praktiken bli omöjlig att genomföra. Det är dock viktigt att kommunerna har ett tillförlitligt underlag som stöd för redovisningen av vilka produkter som är frekventa. Förfrågningsunderlaget måste också vara tydligt när det gäller begränsningen av utvärderingen till frekventa produkter. Dessutom bör förfrågningsunderlaget innehålla en uppskattad volym för respektive frekvent produkt. Utvärderingen av pris bör då ske mot den antagna volym som respektive kommun redovisat. Det måste i klartext anges att utvärderingen av pris skall ske mot i förfrågningsunderlaget antagen volym. Det är i sammanhanget viktigt att det i förfrågningsunderlaget också anges att den antagna volymen inte utgör någon garanterad avropsvolym. Det föreligger vidare enligt min mening inget hinder för att ha olika antal frekventa varor för storkök respektive småkök. Såvitt jag förstått är verkligheten sådan att antalet varusorter inte är lika många för småkök som för storkök. Transporter Vid leverans av livsmedel till småkök erbjöd sig kommunerna att ombesörja transporter mot en kostnad som skulle adderas till anbudsgivarens pris. Med hänsyn till kravet på förutsebarhet borde priset, t.ex. en fast del och ett à-pris per kilometer, ha redovisats i anbudsinbjudan. Ett alternativ kan vara att inte tillhandahålla några transporter. Samråd och informationsmöten Inför upphandlingen samrådde kommunerna med Föreningen för Lanthandelns Främjande. Vidare bjöds Arvika kommuns alla detaljhandlare in för informationsmöte. Samrådet och informationsmötet har säkert skett i ett gott syfte, nämligen att informera en grupp som tidigare stått utanför offentlig upphandling och som sannolikt saknade vana av att lämna anbud. Offentlig upphandling bygger på bl.a. principerna om likabehandling och transparens. Att låta en viss grupp få möjlighet att påverka utformningen av förfrågningsunderlaget är inte helt bra. Min 12

17 uppfattning är att utformningen av förfrågningsunderlaget i och för sig kan ske efter samråd med företrädare i branschen men samrådet bör då ske med en större grupp som företräder olika intressen inom branschen, t.ex. lanthandeln men även grossister och större kedjor. Allt för att undvika att förfrågningsunderlagets innehåll kommer att gynna en eller vissa leverantörer. Vad gäller informationsmötet så har det genomförts efter det att upphandlingen påbörjades. Sådana möten får anses vara i direkt strid med LOU. Frågor kan då ställas som direkt berör upphandlingen. Leverantör som inte är närvarande vid mötet går då miste om den informationen. Förhandsinformationen kan lämpligen ske innan upphandlingen påbörjas. Inbjudan bör spridas så att den når varje möjlig anbudsgivare, t.ex. genom inbjudan i annons i tidningar. Jag har t.ex. sett annonser från Vägverket där intresserade bjuds in att få information om kommande upphandlingar avseende drift och underhåll. Min bedömning är således att det kan finnas skäl för förhandsinformation men möjligheten bör ges en så stor spridning som möjligt. Den information som lämnas vid ett sådant möte måste begränsas till en allmän övergripande information och får inte innehålla några detaljer om den kommande upphandlingen. Jag är t.ex. tveksam till om kommunen vid en sådan information får ange datum när upphandlingen kommer att påbörjas. Däremot torde det vara i sin ordning att för den obevandrade i LOU att informera om hur anbudsgivning går till och att det är viktigt att anbud kommer i tid och att anbuden är kompletta. Kommundelar När det gäller småkök kan sannolikt upphandlingen brytas ner på mindre delar men det måste klart anges. Jag kan inte se några principiella hinder för att göra en geografisk indelning utifrån naturliga sammanhängande delar av en kommun. Omständigheterna i varje enskilt fall bör dock beaktas. En kommun kan få kritik för att upphandlingen endast riktar sig mot den befintliga affär/lanthandel som finns inom det området. Förutsatt att småköket finns inom samma område kan jag som huvudregel inte se att det skulle vara i strid med LOU att låta området vara en självständig del i upphandlingen. Andra affärer/lanthandlare är ju trots allt fria att lämna anbud där men sannolikt får transportkostnaden betydelse. Vissa förutsättningar bör dock beaktas. Om indelningen i självständiga områden leder till endast en anbudsgivare för varje område så är det inte bra från konkurrenssynpunkt och det kan på sikt leda till höga priser för kommunen. Kommunen bör således undvika att det blir endast en anbudsgivare per område. I sådant fall finns det risk för att upphandlingen kan ifrågasättas från LOU-synpunkt. Jag inser dock att i vissa glesbygdsområden är det ofrånkomligt med endast en anbudsgivare. Respektive kommun bör sammanfattningsvis göra en konkurrensutredning innan indelningen sker i självständiga anbudsområden för småkök. Om anbud kan lämnas på en viss del så måste varje del utvärderas för sig. Det gäller således att göra upphandlingen förutsebar. Övriga rekommendationer Även under denna punkt bör beaktas vad gäller småköken att leverantörerna sannolikt kommer att vara mindre företagare med begränsade resurser. Därför rekommenderas att en upphandlande enhet gör noga överväganden innan betungande föreskrifter tas in i förfrågningsunderlaget såsom exempelvis onödiga administrativa rutiner och nymodigheter som elektroniska fakturor. Vidare kan övervägas om upphandling av leveranser till storkök och av leveranser till småkök i framtiden skall ske i två helt separata upphandlingar eller i vart fall som två separata delar i en och samma upphandling. 13

18 5. Erfarenheter från personal i Arvikas småkök Metod och svarsfrekvens En enkät med frågor till småkökspersonalen sammanställdes av Ylva Gustafsson. Synpunkter och förslag kom från Lennart Halvarsson, Arvika kommun, Ronny Yngvesson, Hushållningssällskapets landsbygdsrådgivare, Olle Östlundh, FLF och Ingela Bönström, Länsstyrelsen Värmland. Frågorna utformades så att kökspersonal som jobbat länge, skulle kunna göra en jämförelse mellan grossistleveranser och detaljhandelsleveranser. Samtliga småkök i Arvika kommun har fått möjlighet att svara på enkäten. Personal från ca 25 procent av småköken i Arvika intervjuades och övriga fick möjlighet att fylla i enkäten skriftligt. Målet var att få minst 50 procent svarsfrekvens samt en del kvalitativa svar. Totalt har 54 procent av småköken i Arvika besvarat enkäten. För småkök som har avtal med en av landsbygdsbutikerna är svarsfrekvens 94 procent. För småkök som har avtal med stormarknaden är svarsfrekvens 43 procent. Arbetet genomfördes 2004 under perioden april till augusti. Efter varje underrubrik nedan följer diskussion och slutsatser utifrån resultaten. Fullständig redovisning av intervjusvaren finns i bilaga 2. Inom parentes, med kursiverad stil, redovisas vilken fråga diskussionen stödjer sig på. Det är en hänvisning till bilaga 2. Om informanterna dom som besvarat enkäten Antalet småkök har ökat från 58 i anbudsinbjudan till 74 vid intervjutillfället. Flera småkök har stängt vilket innebär att antalet nya är större än 16. Antalet varierar hela tiden. 40 småkök har deltagit i undersökningen (54 procent). De är fördelade på följande typer av verksamhet: Hemkunskapskök: 4 Gruppboende för äldre: 15 Förskola: 14 Fritidshem 5 Lss-boende 1 Fritidsgård, 1 Dagvård för äldre 1 Ett småkök uppger att de har både förskola och fritis, varför summan blir 41. Variationen är stor när det gäller antalet personer som serveras dagligen. Småköken på förskolor och fritidshem har barn. På fritis varierar antalet barn stort från dag till dag, ofta med kort varsel. Gruppboende för äldre har 6-10 boende per avdelning. Varje avdelning utgör ett småkök. Ett hemkunskapskök har upp till 150 elever som lagar samma maträtt under en vecka. Övriga hemkunskapskök har betydligt mindre elevgrupper. Ett dagis förklarar att dom under avtalsperioden har ökat från en till tre avdelningar. Nu behöver dom storpack. Det är önskvärt med en viss rörlighet mellan storkök och småkök även under avtalsperioderna. (Fråga 30) Variationen är stor även när det gäller vilka dagliga måltider som serveras: 14

19 17 småkök med förskola eller fritis, ansvarar för inköp till frukost, mellanmål och drycker. Middagsmålet kommer från ett närbeläget skolkök eller centralkök. (Ibland får fritis ordna lunch åt daglediga barn). För de småkök som har barnverksamhet ingår inköp för vissa pedagogiska aktiviteter som t ex matlagning, bakning och utflykter. 12 småkök, med gruppboende för äldre, sköter inköp till frukost, mellanmål, kvällsmat och dryck. Kvällsmaten kan variera från allt mellan biff och smörgås. Oftast anpassar personalen menyn till vilken middagsmat som serverats tidigare på dagen. 5 småkök tillagar alla måltider som serveras, även middagsmålet. 4 småkök som har hemkunskapsundervisning köper de råvaror som behövs för undervisningen. Dagvården serverar middag och mellanmål till äldre dementa personer. De informanter som besvarat frågorna har i medeltal arbetat 8 år på arbetsplatsen och 11 år med samma arbetsuppgifter. 32 procent av informanter har inte erfarenhet av inköp från grossist, vilket betyder att dom arbetat kortare tid än två år. Det tyder på relativt hög personalomsättning i småköken. Det är viktigt att ta hänsyn till. Rutinerna måste vara enkla att lära sig för vikarier och nyanställda. Visningar i butik eller annan information kan behöva erbjudas årligen eller till och med varje halvår. (Fråga 2) Informanternas yrken fördelas enligt följande: 13 ekonomibiträden, (kök & städ) 17 vårdbiträde/undersköterskor 2 barnskötare 4 hushållslärare/lärare 4 förskolelärare/fritidspedagoger Flertalet personal som jobbar i småköken, undantaget hemkunskapslärarna, saknar utbildning inom kök och livsmedelshantering. Oftast har dom en annan huvuduppgift t ex att vårda äldre eller ta hand om barn. Det är en viktig skillnad mellan storkökspersonalen och småkökspersonalen. (Fråga 4) Kommunens mål 78 procent känner till villkoren för avtalet med sin leverantör. Att 22 procent inte känner till villkoren för avtalet med leverantören är lite för många. (Fråga 7) Många har också förklarat att man t ex köper mjölk eller enstaka storförpackningar från grossist via skolköket. Detta kan tyda på bristande kunskap om avtalet, som omfattar totala livsmedelsleveransen. Småkökens mål är att få ut så mycket som möjligt från sin begränsade budget eller helt enkelt att klara budgetmålen. Kontinuerlig kommunikation behövs, mellan småköken, ansvarig arbetsledare och inköpsavdelningen, för att avtalen skall följas. (Fråga 25) Beställning, leverans och service De flesta, 88 procent, utnyttjar butikens transportservice och uppskattar att detta frigör tid. (Fråga 9) Småköken anser att arbetstiden för livsmedelsinköp och hantering har minskat med drygt en timme per vecka. En informant som själv valt att inte anlita transportservice tar upp kostnaden. Med personalens perspektiv, är det lätt att suboptimera. Personalen har bara ansvar för inköpsbudgeten. Med en snäv inköpsbudget riskerar kommunen att personalen väljer att handla själva på betald arbetstid för att få mer pengar över till inköp. En lärare som kostar ca 200 kr/timme blir snabbt dyrare än vad det kostar att utnyttja transportservice. Ett förslag kan vara att upprätta en budget för transport och en för livsmedelsinköp. 15

20 Samtliga småkök tycker att beställningsrutinerna fungerar bra på det stora hela. 73 procent anser att beställningsrutinerna fungerar bättre nu, jämfört med vid grossistleverans. 20 procent anser att beställningsrutinerna fungerar lika bra nu som tidigare. God service, trevligt bemötande och smidighet från handlarna framhålls av de flesta. (Fråga 10) Flera småkök har dock efterlyst en lista över bassortimentet eftersom det är svårt att komma ihåg varumärken och förpackningsstorlekar på alla olika produkter. Det skulle också vara bra att ha en prislista över bassortimentet. I intervjuerna med detaljhandlarna har vi frågat hur man kan tillmötesgå detta önskemål. (Fråga 21) 59 procent av småköken känner väl till handlarnas kampanjer och extrapriser. (Fråga 19) Det är en stor andel, men samtidigt har flera småkök uttryckt en önskan att få mer information om extrapriser. (Fråga 21) Sortiment, förpackningsstorlek och kompletteringsinköp 86 procent svarar att dom har tillgång till större eller lika stort sortiment som när de handlade från grossist. (Fråga 23) Det är en av förklaringarna till att kompletteringsinköpen har minskat. (Fråga 26) Ytterligare två kommentar är viktiga att lyfta fram Tätare leveranser, beställer efter matsedeln samt bättre planering. Inköp av små konsumentförpackningar med täta leveranser ger personalen en möjlighet att planera som inte var möjlig tidigare. Tidigare beställde man hem varor för att ha ett lager hemma. Matsedeln gjordes utifrån vad som fanns hemma och utifrån vad som behövde ätas upp. När man skulle laga något av det som fanns i frysen var det vanligt att någon ingrediens saknades, som man fick kompletteringshandla i närmsta butik. (Fråga 27) Samma resonemang återkommer när det gäller att styra ekonomin. 81 procent av småköken tycker det är bra att kunna köpa mindre förpackningsstorlekar. (Fråga 28) Anledningarna är att: det krävs mindre lagringsutrymme, gäller även frysar, tätare leveranser ger färskare livsmedel, svinnet minskar d v s man tvingas slänga mindre mat, flexibiliteten ökar t ex när det gäller att variera maten efter säsong eller kvällsmålet efter middagsmålet, varuhanteringen blir enklare både planeringsmässigt och fysiskt. (Fråga 29) Samtliga småkök har mindre varor i lager nu än vad dom hade med grossistleverans. (Fråga 32) I enkäten frågade jag även för hur lång tid småköken kunde lagra frysta varor respektive torra varor. Det tog ett bra tag innan jag insåg att frågan var irrelevant och omöjlig att besvara. Grundproblemet var att småköken tidigare tvingades köpa storpack. Ett fåtal storpack fyllde frysarna med varor som det kanske tog över ett år att förbruka. Svinn procent anser att svinnet på livsmedel minskar eller är lika stort jämfört med då småköken handlade storpack från grossist. (Fråga 31 och 61) I efterhand går det inte att mäta den ekonomiska förlusten. Intrycket från undersökningen är dock att en hel del livsmedel blev dåliga och fick slängas. Det skulle vara intressant att göra en svinnstudie i småkök i en annan kommun som gör inköp av storpack från grossist. Anledningarna till att svinnet upplevdes som stort vid grossistleverans var att: 16

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun?

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun? Kommunfullmäktige 2006-01-30 28 73 2006-11-27 225 512 Kommunstyrelsen 2006-11-13 206 500 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 211 456 Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, ekonomikontoret 06.27

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden.

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Sida 1 (6) Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Alingsås kommun inbjuder Er att lämna skriftligt anbud

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall -

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 2 Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 19 november 2013 holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB Advokat Anette Hansson Ahl Jur kand Emelie Henriksson Agenda 1. Inledning 2. Avgöranden i

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU?

Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU? Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU? Utdrag ur policy 2. Vägning av pris och övriga kriterier kontra miljökriteriet. alltid avvägning mellan pris och miljö produktens påverkan viktas

Läs mer

DOM 2012-11-30 Meddelad i Malmö

DOM 2012-11-30 Meddelad i Malmö Lena Palmér DOM 2012-11-30 Meddelad i Malmö Mål nr 11054-12E 1 SÖKANDE City laboratoriet Skanör Box 48 239 31 Skanör MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad SAKEN Överprövning enligt lagen (2007:1091)

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2014-08-11 SFN 2014/0665 0480-450476 Servicenämnden Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor 1/5 Detta meddelande på webbplatsen TED: http://ted.europa.eu/udl?uri=ted:notice:328575-2010:text:sv:html SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING Varor AVSNITT I: UPPHANDLANDE

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 2015 07-31 UPPHANDLING AV LEDNINGSVISNING FÖR UNNARYD FIBER EK. FÖRENINGS FIBERNÄT Unnaryd fiber, Ekonomisk förening Datum 2015-07-31 Syftet med detta dokument är att ge leverantörer

Läs mer

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se Hur fungerar offentlig upphandling? Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan www.regionsiljan.se Vilka är vi Jussi, upphandlingschef, jussi.halonen@regionsiljan.se, 0250-55 35 40 Cecilia Dahl-Bogg,

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Mat

Projekt inom Hushållningssällskapen Mat Projekt inom Hushållningssällskapen Mat :: Utveckling av evenemanget Skördefest på Värmlandsnäs Värmlandsnäs Skördefest erbjuder lantbrukare, lokala livsmedelsproducenter, hantverkare, byalag, föreningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 september 2012 KLAGANDE Stockholms läns landsting Ombud: Advokat Roger Hagman Box 3460 103 69 Stockholm MOTPART Berendsen Textil Service

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm.

Post- och telestyrelsen (PTS), Box 5398, 102 49 Stockholm. Upphandlingsrapport Datum Vår referens Sida 2009-02-18 Dnr: 09-190 1(10) Upphandlingsenheten Anna-Karin Hellsten anna-karin.hellsten@pts.se 1. Upphandling av tekniska konsulttjänster 1.1. Bakgrund PTS

Läs mer

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret

Södertälje kommun. Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Revisionsrapport 5/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna 2014 Södertälje kommun Granskning av upphandling och hantering av avtal inom social- och omsorgskontoret och samhällsbyggnadskontoret Innehåll

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn

Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn Generellt om den nya transportlösningen Fråga: Vad innebär samordnad varudistribution jämfört med idag? Svar: Idag kör varje varuleverantör själv

Läs mer

Upphandling av tekniska konsulttjänster inom området telefoni. Diarienr 09-1376

Upphandling av tekniska konsulttjänster inom området telefoni. Diarienr 09-1376 Upphandling av tekniska konsulttjänster inom området telefoni Diarienr 09-1376 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll...

Läs mer

Upphandlingsprocessen enligt LOU - lagen om offentlig upphandling, är enkel:

Upphandlingsprocessen enligt LOU - lagen om offentlig upphandling, är enkel: April 2014 Rapport: Kommunens upphandling stor möjlighet och/eller stort krångel? Bakgrund Företag i Samverkan har upphandling som ett av fem fokusområden. Syftet är att fler affärer ska hamna hos företagen

Läs mer

Upphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189

Upphandling av arkitekttjänster. Diarienr 09-189 Upphandling av arkitekttjänster Diarienr 09-189 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5)

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5) Författningssamling 1(5) Inköpspolicy för Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2001-11-27, 114, med ändring Gäller från 2004-12-08, 132, 2006-09-13, 121 2002-01-01 Inköpspolicy för Svedala kommun

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-023

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-023 KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-023 PM 2 2002-06-05 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Arvika kommun har vid selektiv upphandling

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden 2014-2016

ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden 2014-2016 1(9) Bilaga 2 - ANBUDSFORMULÄR Datum Diarienummer 2013-12-20 512-7972-2013 ANBUDSFORMULÄR Slåtter i skyddade områden 2014-2016 Anbudsformuläret syfte är att tydliggöra för anbudsgivaren vilka uppgifter

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2008

BRUKARUNDERSÖKNING 2008 sida 1 (10) BRUKARUNDERSÖKNING 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Falkenbergs Kommuns sida 2 (10) SAMMANFATTNING... 3 METOD... 4 RESULTAT HEMTJÄNST... 4 RESPEKT... 4 SJÄLVBESTÄMMANDE... 4 TRYGGHET... 5 PERSONALKONTINUITET...

Läs mer

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190 Upphandling av teknisk konsult Diarienr 09-190 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm Mål nr 6992-12 Enhet 12 1 SÖKANDE NEC Scandinavia AB, 556335-4728 Ombud: Advokaterna Thomas Lindqvist och Gustaf Swedlund Advokatfirman Hammarskiöld & Co AB Box 2278

Läs mer

Anbudsinbjudan/Administrativa krav

Anbudsinbjudan/Administrativa krav DiarieNr: INK-10-002 Handläggare Katarina Gip 0530-189 82 Dalslandskommunernas Kommunalförbund Dalsland Center 464 72 Håverud 1. Allmän information Anbudsinbjudan/Administrativa krav Dalslandskommunerna

Läs mer

2. Uppgift om upphandlande enhet och beställare

2. Uppgift om upphandlande enhet och beställare ANBUDSFÖRFRÅGAN ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER 1. Recipientkontrollprogram för Lagans Vattenråd 1.1 Allmänt Lagans Vattenråd inbjuder er härmed att inkomma med anbud på avseende recipientkontrollundersökningar

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 1 (6) Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 STOCKHOLM - ARLANDA AIRPORT Konsultuppdrag Bussdepå

Läs mer

Inköpspolicy för Burlövs kommun

Inköpspolicy för Burlövs kommun Inköpspolicy för Burlövs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-15, 69 Träder i kraft 2014-09-15 Inköp och upphandling ska ske enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling (2007:1091), LUF, Lagen om offentlig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar

Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar 1(6) Inbjudan till anbudsgivning Neuropsykiatriska utredningar Härmed inbjuds Ni att inkomma med anbud om Neuropsykiatriska utredningar. Bifogat förfrågningsunderlag innehåller samtliga förutsättningar

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet Kommunstyrelsen 2008-03-17 64 159 Arbets- och personalutskottet 2008-02-25 45 117 Dnr 07.853-007 marsks16 Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet och regler för leasing Bilaga: Slutdokument

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice. Dnr: 08-1226

Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice. Dnr: 08-1226 Upphandling av utbildning i samband med avveckling av Svensk Kassaservice Dnr: 08-1226 2(7) 1. Om PTS... 3 2. Upphandlingens syfte... 3 3. Krav på anbudsgivaren... 3 3.1. Teknisk förmåga och kapacitet...

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av inköpsrutinen och köptrohet mot leverantörer Borgholms kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 7 februari 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings

Läs mer

Utbildning för chefer inom SDF Våren 2012 Ramavtalet i fokus

Utbildning för chefer inom SDF Våren 2012 Ramavtalet i fokus Utbildning för chefer inom SDF Våren 2012 Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Vad är ramavtal? LOU 2 kap 15; Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken

Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken Sida: 1 av 3 Dnr: Af-2010/086751 Datum: 2010-04-23 Frågor och svar 1 Upphandling Utbildning med inriktning Serviceyrken Fråga 1 2010-04-14 Vilken indelning av arbetsmarknadsområden som är korrekt. Det

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Resultat från brukarenkäten 2014 Maten och måltider inom VOF Äldreboenden

Resultat från brukarenkäten 2014 Maten och måltider inom VOF Äldreboenden Resultat från brukarenkäten 2014 Maten och måltider inom VOF Äldreboenden 2014-11-20 Carina Holmberg Serviceförvaltningen Innehåll Inledning & bakgrund bild 3 Sammanfattande kommentarer bild 4-5 Alla äldreboende

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun 2007-09-03 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Upphandlings- och inköpspolicy för Bengtsfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 106. 1. Mål och inriktning Denna policy innehåller riktlinjer,

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

Upphandling av inkassotjänster. Diarienr 07-12 172

Upphandling av inkassotjänster. Diarienr 07-12 172 Upphandling av inkassotjänster Diarienr 07-12 172 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Upphandlingens syfte... 3 3 Krav på anbudsgivaren... 3 3.1 Inkassotillstånd... 3 3.2 Teknisk förmåga och kapacitet... 4 3.2.1

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Kartläggning av kostorganisationen 2013-12-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Definitioner...4

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Tranås kommun. Uppföljning av granskning om upphandling. Revisionsrapport. KPMG AB 21 mars 2011

Tranås kommun. Uppföljning av granskning om upphandling. Revisionsrapport. KPMG AB 21 mars 2011 Uppföljning av granskning om upphandling Revisionsrapport KPMG AB 21 mars 2011 Revrapport_Uppföljning av granskning om upphandling_tranås.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

SKL Kommentus AB. Sinikka Suutari. Upphandlingskonsult

SKL Kommentus AB. Sinikka Suutari. Upphandlingskonsult Sinikka Suutari Upphandlingskonsult Avropsordningar för matchning av behov och tillgång 1. Parallella avropsordningar 2. Rangordning med alternativa svarstider 3. Rangordning på produktnivå 4. Avrop enligt

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner Förfrågningsunderlag 2013-04-03 Upphandlande organisation Läkemedelsverket Upphandling Avrop E-tjänst för planering av inspektioner Conny Björk Diarienr 2.3-2013-027585 Sista anbudsdag: 2013-04-15 Symbolförklaring:

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Roy Pettersson, Arvika, ersättare Lars Gustafsson, Kristinehamn, ersättare Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare

Roy Pettersson, Arvika, ersättare Lars Gustafsson, Kristinehamn, ersättare Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare Plats och tid Kristinehamns kommunhus 12:30-14:30 Beslutande Ej närvarande kommuner Övriga deltagande Bengt-Olov Persson, Filipstad, ordförande Arne Olsson, Sunne 1. vice ordförande Thomas Backelin, Storfors,

Läs mer