Hej, och välkommen till Psykiatrin i Örebro län
|
|
- Rebecka Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Hej, och välkommen till Psykiatrin i Örebro län
2 Att se människan. Och att alltid hitta en lösning för var och en... INNEHÅLL SIDA Innan vi ses 4 Möt några av oss 6 Psykiatrins tio förhållningssätt 8 Handlingsplaner för samverkan 9 Vår organisation 10 Allmänpsykiatrisk öppenvård 12 Psykiatri för barn och unga vuxna 14 Psykiatrisk akut- och heldygnsvård 16 Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri 18 Beroendecentrum 20 Andra viktiga delar i Psykiatrin 22 2
3 Får vi lov att presentera oss? Länets Psykiatri består av fem verksamheter. Tillsammans är vi en del i en ännu större organisation som jobbar mot ett och samma mål att minska vanmakt och erbjuda hopp när människor drabbas av psykisk ohälsa i olika skeenden i livet. Psykiatrin är en specialistverksamhet. Oss möter du när vårdcentralen, företagshälsan eller till exempel en skolkurator bedömer att du behöver en första specialistvärdering. I de allra flesta fall får du hjälp där du redan är känd. När det inte räcker till, finns vi till hands. Psykiatrin kan verka lite skrämmande, framförallt om man inte mött oss tidigare. Då kan det vara bra att veta att det finns mycket att glädjas åt i vårt arbete. Genom att lyssna av, diagnosticera och behandla får vi hela tiden se människor komma upp på banan igen och frimodigt gå vidare i sina liv. Dagligen får vi kvitton på att våra insatser faktiskt gör stor skillnad och en positiv sådan. Välkommen till Psykiatrin i Örebro län. 3
4 I första hand, ta alltid kontakt med de som redan känner dig väl. Det kan till exempel vara din vårdcentral, ungdomsmottagningen, företagshälsan eller skolkuratorn. Några saker att tänka på innan vi möts Psykiatrin är en specialistorganisation. Vi finns över hela länet och ska anlitas när livet av någon orsak blir alltför komplicerat. I det som kallas första linjen, till exempel länets vårdcentraler eller ungdomsmottagningar, finns goda grundkunskaper om psykisk ohälsa. Ansvaret för att bygga på dessa kunskaper vilar till viss del på oss inom Psykiatrin. Vi har ett nära samarbete med första linjen, fungerar som konsulter och delar löpande med oss av våra specialistkunskaper till primärvårdens medarbetare. Vi bistår dagligen primärvårdens läkare om de behöver en snabb telefonkonsultation och kan också besöka vårdcentralen om läkaren bedömer att det är där vi ska träffa en patient. Ett gott råd är därför att alltid först ta kontakt med din vårdcentral, ungdomsmottagning, företagshälsa eller skolkurator. Där får du en snabb första bedömning och i många fall, den hjälp som kan ställa livet till rätta igen. Om det behövs, får du en remiss till oss inom Psykiatrin. Och då tar vi hand om dig. 4
5 Sara Sandgren Psykiatri för barn och unga vuxna Jag är överläkare och jobbar med barn- och ungdomspsykiatri på en av våra öppenvårdsmottagningar. I mitt arbete möter jag barn, ungdomar och familjer som ofta haft det väldigt tufft innan de kommer hit. Visst möter jag mycket lidande, men det är fantastiskt att få vara med och ge hopp, hjälp och att se positiva förändringar. Jag har också en konsultativ roll, bland annat på Ungdomsmottagningen Knuffen. Där träffar kuratorerna och psykologerna ungdomar som ibland mår ganska dåligt och behöver hjälp. Kuratorerna och psykologerna är duktiga och kunniga, men kan emellanåt behöva stöd för att veta att de tänker och gör rätt eller för att kanske få en ny vinkling eller tanke. Därför träffar jag dem regelbundet för handledning. 5
6 Möt en del av oss som jobbar inom Psykiatrin Vad gör du på jobbet, varför har du valt Psykiatrin, vad är det bästa med ditt jobb? Ja, ungefär så frågade vi en rad medarbetare i Psykiatrin. Och så här svarade de Lars-Åke Hägglund, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Jag arbetar som sjukgymnast, på Fysioterapin, med rehabiliteringsinsatser. Det var en slump att jag hamnade här. Men sedan har jag valt att vara kvar, jag har jobbat här i tjugo år nu. Det är så mycket variation, så mycket frihet, så mycket utmaning det blir aldrig enahanda. Det bästa är att utmaningar går att lösa! Och då menar jag allt från att få till ett bra möte till att forma om metoder så att de passar just en speciell individ. Och att se människor förändras! Hans Andersson, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Jag är skötare och jobbar på en avdelning med heldygnsvård. Här gör vi allt mellan himmel och jord; tar emot patienter som ska läggas in, arbetar en del med jouren, svarar i telefon, jobbar i köket på avdelningen, dokumenterar, pratar med patienterna, uträttar ärenden tillsammans med patienterna, ja allt möjligt. Bland det bästa är att vi har en oerhört bra personkemi på jobbet. Alla är på samma nivå, oavsett titel, och hjälper varandra. Händer det något så vet alla vad de ska göra, det är väldigt proffsigt. Linda Delin, Beroendecentrum, Ungdomsmottagningen Jag är kurator. Ungdomarna på vår mottagning kommer hit via remiss eller som egensökande. De flesta är egensökande. Vi försöker erbjuda en så snabb tid som möjligt för en första bedömning, sedan träffar jag dem minst en gång per vecka. Jag träffar ungdomar med psykisk ohälsa i kombination med missbruk eller beroende. Vi jobbar i team, så ungdomarna träffar också andra beroende på vad de behöver. Jag gillar när det händer saker och det händer mycket när ungdomar är inblandade. Man får massor tillbaka, det är positivt. Det som driver mig mest är att jag kan vara ett stöd, att vi tillsammans kan få ihop allt till en helhet, även då det mesta rasat. Att få se dem återfå ordning på livet, lära sig leva nyktert och drogfritt och få bättre livskvalitet Lina Ringnander, Psykiatri för barn och unga vuxna Jag är psykolog och träffar barn som är upp till 18 år, de flesta är i skolåldern. Jag och teamet träffar dem för bedömning och behandling, vi gör också neuropsykiatriska utredningar för att få svar på om barnet till exempel har ADHD. Jag visste väldigt tidigt att jag ville arbeta med barn och unga. Jag jobbade tidigare på ungdomsgårdar, och för mig var det väldigt naturligt att välja kombinationen unga och psykiatri. Det är ett utmanande jobb, men det ger en också chans att utvecklas hela tiden. Vi är också ett dundergäng här, alla är superkompetenta och man får bra stöd Det bästa är att få träffa så många och att få höra deras livsberättelser. Och förstås, de gånger man gör skillnad i familjers liv, det kan man leva på länge. 6
7 Marie Liljenbring, Psykiatri för barn och unga vuxna I min roll som specialpedagog inriktar jag mig på barnets situation utifrån ett pedagogiskt perspektiv, vilket blir en del i det pussel som utgör en barnpsykiatrisk utredning. För att få förståelse för ett barns problematik behövs en helhetssyn och att se varje barn i sitt unika sammanhang. Jag möter både barnen och deras föräldrar, men jag gör också skolbesök och skolobservationer och samtalar med de lärare som berörs. Vi har olika skolmöten, dels då vi överför utredningar och går igenom vad som kan göras, dels då skolan behöver stöd och handledning. Att få en ung människas förtroende är ansvarsfullt, men samtidigt roligt och stimulerande. Min grundsyn är att allt går att påverka och förändra till det bättre! Merjo Yliluoma, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Jag utbildade mig till sjuksköterska ganska sent och tänkte nog att jag skulle arbeta med ungdomar. Sedan dök det upp ett vikariat inom Psykiatrin, och jag tyckte att det var jätteintressant helt enkelt ett jättekul och omväxlande arbete. På jourmottagningen träffar man människor från alla samhällsnivåer och kulturer. Vi hanterar allt från mindre kriser till svåra psykoser. Helhetsperspektivet kring patienten är viktigt vi samverkar med närstående, myndigheter, primärvården, socialpsykiatrin och många andra för att kunna hjälpa patienten. Dessutom hanterar vi också mycket rådfrågning via telefon, både från privatpersoner och från kollegor. Det bästa är att finnas till hands men också att kunna hjälpa patienten att upptäcka sina egna resurser. Det är viktigt, och också roligt, att få ge stöd till närstående genom att förklara och ge information. Det ökar ju också patientens möjligheter att klara av sin egen vardag och livssituation. Annika Javinder, Allmänpsykiatrin Jag arbetar som enhetschef för Allmänpsykiatrins Rehab här i Lindesberg. Våra patienter har varaktiga och stora psykiatriska funktionsnedsättningar och är från år och uppåt. Vi jobbar med integrerad psykiatri, vilket innebär att vi har ett nära samarbete med kommunernas medarbetare. De flesta patienter kommer hit på bokade besök individuellt eller i grupp, hos andra gör vi hembesök. Vi fungerar som en guide för våra patienter. Det innebär att vi söker orsaker till och sätter ord på livsproblem, hjälper till att hitta nya strategier och livsvägar men också att öva praktiska, sociala och psykologiska färdigheter. Vi månar väldigt mycket om den här patientkategorin som tidigare varit lite osynlig. Som chef kan jag påverka och göra förbättringar. Vår verksamhet är stor, vi har ungefär 300 patienter. Men, jag gillar utmaningar och att göra ett bra jobb tillsammans med personal, patienten, närstående, kommunen, försäkringskassan. Jag försöker också plocka fram vad min personal är bra på och få dem att använda det i jobbet då blir det ännu bättre. Om någon är bra på att spela, ja men, varför inte starta en musikgrupp då? Mattias Valfridsson, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Jag är psykiatrisjuksköterska på OBS-avdelningen. Hit kommer patienter som behöver läggas in några dagar för att vi ska kunna hjälpa honom eller henne på bästa sätt. Inom 24 timmar brukar man ha samlat en rätt så bra bild för att kunna ta nästa steg det kan till exempel vara att skriva ut patienten, flytta till en annan avdelning eller se till att de får en tid bokad i öppen- eller primärvården. Jag har alltid varit intresserad av psykiatri och här möter man en varierande och bred patientgrupp. Det finns mycket tid för att prata med patienten, det är inte bara den tekniska biten med blodprov och sätta infarter. Många tycker det är skönt att få prata och vill prata av sig. Det bästa är att möta så många patienter i olika åldrar. Det gäller att lyssna noga på patienterna och få dem att förstå att vi respekterar dem, oavsett vad som drabbat dem. En patient kan ha det jättejobbigt, men bara frågan om det finns något som vi kan göra för att det ska kännas bättre kan betyda mycket. Det allra bästa är att se att patienten blir bättre såklart, eller åtminstone att man ser en förbättring 7
8 Under det senaste året har Psykiatrin arbetat fram olika policy- och strategidokument som reglerar hur vi ska bemöta patienter, närstående, kollegor, brukarorganisationer och andra samarbetspartners. De här dokumenten ska inte bli några hyllvärmare, utan tvärtom i högsta grad finnas med och vägleda oss i det dagliga arbetet. Våra tio grundläggande förhållningssätt är ett bra exempel på det. Psykiatrins tio grundläggande förhållningssätt 1. Vi ska arbeta i samförstånd Vi ska utveckla och upprätthålla konstruktiva relationer som präglas av ömsesidighet med patienter, närstående, kollegor, samverkanspartners och andra berörda. Brukar- och anhörigorganisationer är en viktig resurs i detta sammanhang. Vi ska arbeta med ett respektfullt förhållningssätt även när vi står inför konfliktfyllda situationer. 2. Vi ska respektera mångfald Vi ska arbeta för att göra en positiv skillnad i människors liv. Vi ska göra detta arbete på ett sätt som respekterar och värdesätter mångfald när det gäller ålder, etnicitet, kultur, funktionsnedsättning, kön, religion och sexualitet. 3. Vi ska uppträda etiskt Vi ska utgå från de rättigheter och strävanden som patienter och deras närstående har. Vi måste tänka på att patienten är i en beroendeställning och därför riskerar att hamna i underläge. Genom att arbeta utifrån våra professionella, juridiska och lokala etiska riktlinjer ökas patientens möjlighet att förstå, välja och påverka. 4. Vi ska utmana orättvisor Vi ska uppmärksamma och påtala stigmatisering, diskriminering, sociala orättvisor och utanförskap som drabbar våra patienter. Vi ska ge stöd åt våra patienter för att de ska kunna delta i samhället och ha möjlighet till sociala relationer som de värdesätter. 5. Vi ska främja återhämtning Vi ska arbeta i ömsesidighet tillsammans med patient, närstående och samverkanspartners för att ge stöd och behandling på ett sätt som inger hopp och optimism. Patienter ska kunna ha en god livskvalitet utifrån sitt eget perspektiv. 6. Vi ska identifiera människors behov och styrkor Vi ska arbeta tillsammans med patient, närstående och andra för att identifiera patientens behov och styrkor. Vi ska stödja de strävanden som patienten och närstående har för att patienten ska kunna skapa en social livssituation som uppfattas som värdefull av honom eller henne. 7. Vi ska erbjuda vård och behandling utifrån patientens perspektiv Vi ska planera vården tillsammans med patienten och dennes närstående för att garantera att vården innehåller meningsfulla och uppnåbara mål. Vi ska finna resurser och arbetssätt för att förverkliga dessa mål och tydliggöra samtliga aktörers ansvar för att målen ska uppnås. Arbetet ska följas upp, utvärderas kontinuerligt och dokumenteras i vårdplanen. 8. Vi ska göra skillnad Vi ska ge tillgång till den bästa behandlingen; medicinskt, socialt och omvårdnadsmässigt inom rimlig tid. Vi ska arbeta i en positiv anda och utgå från de behov och strävanden som patienten och dennes närstående har identifierat. 9. Vi ska uppmuntra säkerhet och positiv risktagning Vi ska stärka patienterna att själv välja den risknivå som de är villiga att ta när det gäller hälsa och säkerhet. Det innebär att vi ska uppmuntra patienter att tänka på sin säkerhet men samtidigt våga ta positiva initiativ som också innebär risker. Vi ska även bedöma och hantera möjliga risker för patienter, deras närstående och allmänheten. 10. Vi ska värna om personlig utveckling och kompetensutveckling Vi ska följa kunskapsutvecklingen och dela med oss av kunskapen till medarbetare och studenter. Genom att arbeta med ett reflekterande arbetssätt bidrar vi till verksamhetens utveckling. 8
9 Ett annat prioriterat område är Psykiatrins samverkan med länets brukar-, patient- och anhörigorganisationer. Tillsammans har vi upprättat en handlingsplan om tio punkter som bas för vårt fortsatta samarbete. Här är de fem förbättringsområden som identifierats för att kvalitetssäkra patientens möte med vården, samt brukarorganisationernas fem önskemål om ökad insyn och delaktighet. Ökad delaktighet också en viktig del i vårt arbete Förbättringsområden när patienten möter vården 1. Att synliggöra möjligheten till second-opinion. Psykiatrins patienter upplever att möjligheterna till sådana bedömningar är mycket begränsade. Frågan är viktig att arbeta vidare med, både informations- och resursmässigt. 2. Att ha rätt att få information om alla evidensbaserade behandlingsalternativ för sin sjukdom. Också rätten att få välja behandling bör förstärkas. 3. Patienten ska ha rätt att få direktinformation om brukarorganisationernas verksamhet. Det är ofta bra att patienterna tidigt kommer i kontakt med brukarorganisationerna eftersom de på så vis kan få bra stöd under pågående vård och efter utskrivning. 4. Behovet av patientombud/patientkonsulent inom Psykiatrin bör genomlysas. Patienter kan behöva stöd av en objektiv kommunikationspart som kan företräda, lotsa och hjälpa patienten i olika situationer. Ombudet kan också medverka i arbetet att kvalitetssäkra den psykiatriska vården i ett övergripande perspektiv. 5. Att arbeta för att förhindra att språksvårigheter uppstår i kontakt med Psykiatrin. Brukarorganisationerna ser att det blir allt vanligare att patienter och anhöriga rapporterar att de inte språkligt förstår eller blir förstådda i det första mötet med Psykiatrin. Detta bör så snart som möjligt bli fokus för ett systematiskt förbättringsarbete. Brukarorganisationernas önskemål om utökad insyn och delaktighet 1. Önskemål om att medverka vid rekrytering av chefer och nyckelpersoner i Psykiatrin ska utredas. Brukarorganisationerna har lång erfarenhet och kan ur brukarperspektivet se lämpliga egenskaper och kunskaper hos en framtida ledare inom Psykiatrin. Organisationerna kan på så vis tillföra en unik kunskap i rekryteringsarbetet. 2. Brukarorganisationerna vill ta aktiv del i arbetet med avvikelsehanteringen i Psykiatrin. Att hantera avvikelser är en viktig del av kvalitetssäkringen i vården. Här vill brukarorganisationerna medverka och bidra med både erfarenheter och kunskaper för att uppnå bättre och säkrare vård. 3. Önskemål om en tydligare och tidigare medverkan i Psykiatrins utvecklings- och uppföljningsarbete. Generellt upplever brukarorganisationerna att de kommer in i ett väldigt sent skede i arbetet med olika utvecklingsprojekt samt att mandaten ofta är oklara. Ett annat önskemål är att få tillgång till avstämningsmöten med psykiatriledningen minst två gånger per år. 4. Brukarorganisationerna vill initiera en konkret diskussion om möjligheten att utgöra ett komplement/ersättare till landstingets vård och behandling. Brukarorganisationerna upplever sig ha unik kompetens som bättre bör utnyttjas. I vissa landsting och kommuner utför frivilligorganisationer behandlingsuppdrag mot ersättning. Önskemålet är att starta en övergripande diskussion med psykiatriförvaltningen kring viljan och möjligheten att etablera ett sådant samarbete även här i vårt län. 5. Önskemål om att få hjälp med att skapa grundläggande verksamhetsförutsättningar. Brukarorganisationerna lever under knappa ekonomiska förhållanden. Önskemålet är att psykiatriförvaltningen aktivt stödjer de diskussioner som inletts med politiken om ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättning och arvoden för föreningarnas aktiva personer. 9
10 Psykiatrins fem tårtbitar Från och med 1 januari 2013 är Psykiatrin i Örebro län en organisation med fem verksamhetsområden. Vi har särskilt fokus på att skapa samverkan, dels inom och mellan våra fem verksamhetsområden, dels med patienter, närstående, brukarorganisationer och andra aktörer i samhället. Inom Psykiatrin finns också Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling (sida 22) och Psykiatriskt forskningscentrum (sida 22). Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, sida psykiatrisk korttidsvård, dygnet runt Verksamheten består av: } Jourmottagning, Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), alla åldrar } Observationsenhet, USÖ, resurs till jourmottagningen } Psykiatrisk intensivvårdsavdelning, USÖ, för patienter med specifika behov } Allmänpsykiatrisk korttidsvård på avdelning 2, USÖ, samt i Karlskoga och Lindesberg Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri, sida Verksamheten Psykiatrisk rehabilitering består av: } Psykiatrisk rehabilitering 1 och 2, Karlahuset, Örebro } Psykiatrisk slutenvård, avdelning 1, Karlahuset, Örebro } Psykiatrisk fysioterapi, Karlahuset, Örebro Verksamheten Rättspsykiatri består av: } Rättspsykiatrisk öppenvård, Örebro } Rättspsykiatrisk slutenvård på avdelningarna 6, 7 och 8 i Mellringe, Örebro, samt avdelning 9, Karlahuset, Örebro Psykiatrisk akutoch heldygnsvård Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Beroendecentrum Allmänpsykiatrisk öppenvård Beroendecentrum, sida alkohol- och drogrelaterade störningar Verksamheten består av: } Allmänmottagning för vuxna } Ungdomsmottagning } Kajsamottagningen för kvinnor } Dopningsmottagning } Neuropsykiatrisk mottagning } Opiatmottagning } Psykolog- och psykoterapeutmottagning } CM-teamet } Körkortsmottagning samt Samverkan mot alkohol och droger i trafiken } Tillnyktringsenhet } Avdelning med drogpsykiatrisk inriktning, USÖ, Örebro Psykiatri för barn och unga vuxna Allmänpsykiatrisk öppenvård, sida utredning, behandling, viss rehabilitering, konsult till Primärvården Verksamheten består av: } Öppenvårdsmottagningar: } på USÖ i Örebro } i Hallsberg } i Karlskoga } i Lindesberg } Psykiatrisk rehabilitering: } i Hallsberg } i Karlskoga } i Lindesberg } Affektivmottagning, USÖ, Örebro } Dövpsykiatri, Örebro Psykiatri för barn och unga vuxna, sida Verksamheten Barn- och ungdomspsykiatri består av: } Örebromottagningen BUP, USÖ, Örebro, för barn och ungdomar från Örebro, Kumla och Lekeberg } Länsmottagningen BUP, Änggatan, Örebro, för barn och ungdomar från Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och övriga länsdelar } Barnneuropsykiatriska mottagningen BNP och Norrbacken, Örebro } Psykiatrisk slutenvård avdelning 5, USÖ, Örebro } Gryningen, Karlskoga Verksamheten Psykiatri unga vuxna består av: } Psykiatrisk mottagning för unga vuxna, USÖ, Örebro } Psykiatrisk rehabilitering för unga vuxna, Örebro } Ätstörningsenheten, Örebro } DBT, enheten för dialektisk beteendeterapi, Örebro 10
11 Pernilla Göthlin Beroendecentrum Jag jobbar på körkortsmottagningen och dopningsmottagningen som sjuksköterska, och är dessutom operativ ledare för SMADIT, som jag varit med och utvecklat tillsammans med polisen sedan Idag fungerar det så att det finns en polisstation på Beroendecentrum, USÖ, med fyra förhörsrum. Polisen kommer hit med de personer som misstänks för rattfylleri, drogfylleri, ringa narkotikabrott eller dopningsbrott. I samband med polisförhöret erbjuds den misstänkte MI-samtal, vilket ca 75 % tackar ja till. Under ett MI-samtal motiveras den misstänkte till fortsatta samtal, råd och behandling. SMADIT används över hela landet, men metoden är vidareutvecklad här i Örebro och vi ligger långt fram i jämförelse med andra Jag förstod direkt att det här var ett arbete som passade mig. Många människor har problem med alkohol och narkotika och far mycket illa av det både fysiskt och psykiskt. Men, allt går att förändra, det handlar mycket om att motivera människor och att inge hopp på rätt sätt. 11
12 Allmänpsykiatrisk öppenvård, basen i Psykiatrin Vuxna patienter som får en remiss till Psykiatrin möter för det mesta oss i Allmänpsykiatrin. Vi är basen i länets specialistpsykiatri och ansvarar för psykiatrisk öppenvård med bedömningar, utredningar, behandlingar och rehabilitering. Hos oss finns också aktiva patient- och anhöriggrupper där barn, ungdomar och vuxna träffas för att få stöd och råd i tillvaron. Det är vår uppgift att respektfullt lyssna av vad patienten har att berätta och göra en kartläggning av patientens mående, sociala situation, relationer med mera. Våra patienter kommer på tidsbokade möten och träffar för det mesta flera medarbetare med olika kompetens. När vår bedömning är klar redovisar vi vad vi kommit fram till. Tillsammans med patienten, eventuellt också tillsammans med närstående, diskuterar vi sedan hur behandlingen ska se ut och vem som ska ansvara för vad. Vid allvarligare tillstånd kan patienten läggas in på en slutenvårdsplats för en kortare tidsperiod. De allra flesta patienter kan dock bo hemma som vanligt och komma hit på bokade tider. Så snart våra patienter mår bättre övergår ansvaret återigen till primärvården. Allmänpsykiatrin i Örebro Ungefär hälften av Allmänpsykiatrins arbete äger rum i tätorten Örebro. På Universitetssjukhuset, USÖ, finns en öppenvårdsmottagning och en affektivmottagning. I Örebro finns också en särskild mottagning för dövpsykiatri. Allmänpsykiatrin i Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg På alla dessa tre orter finns öppenvårdsmottagning och psykiatrisk rehabilitering. Att komma i kontakt med oss Det går alltid bra att ställa frågor till våra öppenvårdsmottagningar. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 12
13 Ylva Malm Allmänpsykiatrin Jag arbetar som psykolog här i Hallsberg. Det innebär att jag jobbar med psykologutredningar och psykologisk behandling. I en utredning träffar jag patienten fem-sex gånger, intervjuar, gör tester, låter patienten fylla i självskattningsformulär, intervjuar närstående och går igenom äldre material. Frågeställningen kan handla om Aspergers syndrom, ADHD, personlighetsstörning eller intellektuella funktionshinder. Jag har också ett konsultuppdrag som innebär att jag en dag i veckan träffar kuratorer, läkare och patienter på vårdcentralerna i Askersund och Laxå. Min roll där är att hjälpa till med konsultationer, bedömningar och korta behandlingsinsatser. Ibland vill man ha hjälp att bedöma om patienten ska remitteras vidare eller behandlas inom primärvården. Jag har ett fantastiskt jobb, man får inblick i mycket. Är man som jag, nyfiken på människor, så är det ett omväxlande och alltid mycket intressant jobb. 13
14 Psykiatri för barn och unga vuxna Psykiatri för barn och unga vuxna är två olika specialistkompetenser, om än besläktade med varandra. Barn- och ungdomspsykiatrin träffar barn i åldrarna 0 18 år och deras vårdnadshavare. Unga vuxna som är i åldrarna år är myndiga och har rätt att möta Psykiatrin på egen hand om de så önskar. Barn- och ungdomspsykiatrin Kontakten med Barn- och ungdomspsykiatrin inleds vanligtvis med en telefonintervju. Efter det träffar vi barnet/ungdomen för ett eller flera bedömningssamtal. Därefter tar vi ställning till om och på vilket sätt vi kan hjälpa till. All planering av vården göras i samråd med barnet/ungdomen och vårdnadshavare. En behandlingskontakt hos oss kan till exempel innebära enskilda samtal, familjesamtal, medicinsk behandling eller behandling i grupp. Barn- och ungdomspsykiatrin har två öppenvårdsmottagningar med olika upptagningsområden. I verksamheten ingår också en barnneuropsykiatrisk mottagning där man utreder misstänkt problematik inom autismområdet. På USÖ finns en akutavdelning för barn/ungdomar som behöver läggas in under en kortare period. Tillsammans med Karlskoga kommun driver vi också en dagvårdsenhet i Karlskoga för små barn och deras föräldrar. Vi samverkar bland annat med skola, socialtjänsten och barn- och ungdomshabiliteringen. Psykiatri för unga vuxna För unga vuxna finns en öppenvårdsavdelning, en dagvårdsverksamhet för rehabilitering samt en enhet som arbetar med dialektisk beteendeterapi, DBT-enheten. I verksamheten finns också Ätstörningsenheten som tar emot patienter oavsett ålder. Att komma i kontakt med oss Det går alltid bra att ställa frågor till våra öppenvårdsmottagningar. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 14
15 Anna Högfeldt Psykiatri för barn och unga vuxna, Ätstörningsenheten Jag är arbetsterapeut, och arbetar som behandlare med bland annat stödjande samtal. Alla mina patienter har en ätstörningsdiagnos. Min roll är främst att hjälpa dem att hitta tillbaka till ett mer normalt ätande och tillbaka till livet. Att hjälpa människor återvinna mer normala vanor och se dem ta för sig av livet igen är jättegivande. Många patienter har ofta också en samsjuklighet, till exempel depression eller ångest, och då jobbar vi även med det förstås. Vi använder oss av en mängd olika verktyg samtal, olika övningar och måltidsträning enskilt och i grupp. Det är spännande att jobba med hela människan. Ingen människa är den andra lik och det är det som är jätteintressant. Det finns ett stort engagemang här, det forskas mycket och satsas på ständig utveckling och vidareutbildning det är också häftigt. 15
16 Den psykiatriska akut- och heldygnsvård Jourmottagningen på USÖ är öppen varje dag, dygnet runt. Vi tar även emot barn och ungdomar efter kontorstid och har då också tillgång till läkare från Barn- och ungdomspsykiatrin fram till klockan varje dag. Jourmottagningen är till för hela länet. I genomsnitt tar vi emot drygt 450 besökare varje månad. En hel del av våra besökare läggs in på vårdavdelningar, men många kan återvända hem samma dag. Vissa behöver följas upp inom Allmänpsykiatrin eller primärvården, andra mår helt enkelt bättre efter att ha samtalat med psykiatrisjuksköterska, kurator, skötare eller läkare på plats. På USÖ finns en OBS-avdelning med tio platser. Det är en korttidsavdelning för patienter som behöver observeras lite extra för att vi ska kunna ställa en diagnos och avgöra var och på vilket sätt patienten ska få vidare vård. På USÖ samt i Karlskoga och Lindesberg finns avdelningar för heldygnsvård av patienter som behöver läggas in under en kortare period. Dessa tre avdelningar är till för hela länet, vilket ibland innebär att vi flyttar en patient till exempel från Örebro till Karlskoga om vi bedömer att patienten där kan återhämta sig i en lugnare och mer vilsam miljö. För patienter med stort vårdbehov finns en psykiatrisk intensivvårdsavdelning, PIVA. Avdelningen är till för patienter med akuta psykoser, maniska tillstånd, suicidala eller självdestruktiva tillstånd som under en akut fas kan behöva en avgränsad vårdmiljö med hög personaltäthet. När patienten är mer stabil i sitt mående överförs han eller hon till andra psykiatriska avdelningar samt därefter vidare till Allmänpsykiatrin eller till kommunens socialpsykiatri. Jourmottagningen har en pågående och tämligen omfattande konsultverksamhet igång sedan några år tillbaka. Tack vare den kan både medarbetare inom USÖ och kollegor från primärvården dagligen via telefon rådfråga våra läkare om något de funderar över. Med en egen hot-line kan primärvårdens medarbetare direkt få svar och möjlighet att fortsätta sitt jobb utan fördröjning. Att komma i kontakt med oss Ett gott råd är att alltid ringa oss för rådgivning innan du besöker jourmottagningen. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 16
17 Maher Khaldi Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Jag arbetar som läkare på avdelning 2, en allmänpsykiatrisk avdelning för heldygnsvård på Universitetssjukhuset. Som läkare har jag det medicinska ansvaret för de patienter som läggs in för vård och behandling. På avdelningen möter man patienter med ett brett spektrum av psykiatrisk problematik och i alla åldrar det kan handla om allt mellan himmel och jord. Mitt intresse för psykiatri väcktes när jag vikarierade på en neuropsykiatrisk avdelning i Bollnäs Det var ett intressant fält och psykiatrin var också väldigt mycket i fokus under 90-talet, som ju också kallades the decade of the brain. Jag sökte mig vidare och fick en ST-tjänst inom psykiatrin i Karlskoga I det här arbetet tvingas man att lära sig att bli en människokännare för att bli en god diagnostiker. Jag är mycket intresserad av människor i allmänhet och psykiatriska fenomen i synnerhet. Medvetande, religion, filosofi och vetenskap är också ämnen som intresserar mig en hel del och som är bra att ha med sig i jobbet. 17
18 Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Rehabilitering Patienter inom den psykiatriska rehabiliteringen har oftast långvariga sjukdomar som leder till stora behov av vård och stöd. Patienterna kommer till oss via remiss och möter våra öppenvårdsteam som består av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, skötare och sjukgymnaster. Alla nya patienter och alla patienter med långvarig sjukdomsbild får en egen vårdkoordinator som ansvarar för all planering och vård. Målet för vårt arbete är att glesa ut skoven, hjälpa till så att de inte blir så långvariga och att fånga upp patienterna i tid. Vi upprättar en vårdplan för var och en, lär ut tidiga tecken på symptom och stöttar i smått och stort. Runt dessa personer har vi stor samverkan med närstående, kommunen och försäkringskassan allt för att underlätta och se till att människor inte faller mellan stolarna. Inom verksamheten finns två öppenvårdsteam, en sluten psykiatrisk avdelning, en medicinsk mottagning, psykiatrisk fysioterapi, förstärkt öppenvård som följer upp patienter ett par veckor efter utskrivning samt rådgivning via telefon dagtid. Rättspsykiatri Patienter inom rättspsykiatrin är dömda till psykiatrisk vård. Det finns en föreställning om att dessa patienter är grova våldsverkare, men de allra flesta är dömda för mindre allvarliga brott, som till exempel hot eller ringa misshandel. Tingsrätten beslutar om patienten ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Undersökningen genomförs på Rättsmedicinalverket och Tingsrätten väger in resultatet i sitt domslut. Den rättspsykiatriska vården omprövas var sjätte månad och förlängs eller upphör beroende på den bedömning som görs av Förvaltningsrätten. Inom den slutna rättpsykiatriska vården i länet finns 32 platser, dessutom cirka öppna rättspsykiatriska vårdplatser. Dessa patienter bor i samhället, antingen i eget boende eller i något grupp- eller serviceboende. De har ofta daglig sysselsättning, besöker oss regelbundet eller får hembesök av vårt mobila team som tillsammans med kommunen ansvarar för att vårdplanen för varje person efterföljs. Att komma i kontakt med oss Patienter som är remitterade till oss är välkomna att ställa frågor till vår öppenvårdsmottagning. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 18
19 Miguel De Santi Psykiatrisk rehabilitering och rättpsykiatri Jag arbetar som psykolog och har arbetat inom rättspsykiatrin i större delen av mitt yrkesverksamma liv. Jag gillar att jobba med människor, och funderar mycket över människors beteenden. Rättpsykiatrin är en spännande värld, ett brett område och en väldigt varierande grupp människor från alla samhällsklasser och olika kulturer. De flesta har en multipel problematik och vi psykologer ansvarar bland annat för behandling, men också för riskanalyser. Med tiden har jag blivit mer intresserad av de mer svårbehandlade patienterna, de med mer komplex problematik. Det intresset har också fört mig vidare till att börja forska. Det bästa är att göra något för att hjälpa de som tappat sin plats i samhället. Som jag ser det finns det alltid hopp. Man kan alltid göra något för att förbättra eller höja patientens livskvalitet. 19
20 Beroendecentrum Till Beroendecentrum kommer människor med alkohol- eller drogrelaterade problem. Över 60 procent söker sig direkt till oss, resten kommer via remiss. Många söker kontakt för att stämma av sin missbruksnivå är jag i farozonen, behöver jag hjälp, hur kan jag få den hjälpen? För vissa kan en sådan här avstämning räcka, andra behöver mer hjälp för att bryta ett beroende. Här är alla våra verksamheter: Allmänmottagningen; Tar emot vuxna med alkohol- och drogproblematik från hela länet för utredning, diagnos och behandling. Ungdomsmottagningen; Särskilt utformad i vårt län. Ungdomar, från 16 år och uppåt, kan själva söka sig hit med sina alkohol- och drogproblem, men kommer även på remiss. Vi ser till att ungdomarna relativt snabbt får en mötestid med en behandlare, så att de kan ställa frågor och berätta om sin situation. De kan komma några gånger anonymt i början. Kajsamottagningen; En unik kvinnomottagning i Sverige för kvinnor från 25 år ålder och uppåt. Hit kan kvinnor vända sig med sina alkohol- och tablettproblem. Även här kan kvinnorna träffa våra medarbetare anonymt några gånger innan en behandling startar. Detta är mycket uppskattat. Dopningsmottagningen; Den enda i sitt slag i Sverige. Dopningsmottagningen är specialiserad på de psykiska, kroppsliga och sociala problem som kan uppstå kring missbruk av dopningspreparat. Hit kan patienter från hela landet vända sig för att få hjälp. Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, SMADIT, är ett väl fungerande samarbete mellan Beroendecentrum, polisen, länets kommuner och Trafikverket. Samarbetet innebär att ett första förhör med rattonyktra eller drogpåverkade bilförare hålls på en särskild polisstation på Beroendecentrum, USÖ, med en sjuksköterska/skötare närvarande. Här får den misstänkte direkt erbjudande om behandling, vilket många accepterar och genomför. Resultaten är mycket goda. På vår körkortsmottagning görs körkortsutredningar på de patienter som fått sina körkort villkorade eller återkallade. Neuropsykiatriska mottagningen; Vänder sig till vuxna som har behov av utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionshinder i kombination med missbruk eller beroende. Till Beroendecentrum hör också opiatmottagning, psykolog- och psykoterapeutmottagning, CM-team som samverkar med en rad parter i samhället kring individer med drogberoende och kroniska psykiatriska sjukdomar, tillnyktringsenhet som drivs på uppdrag av länets kommuner samt en psykiatrisk slutenavdelning. Att komma i kontakt med oss Det går alltid bra att ställa frågor till våra öppenvårdsmottagningar. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 20
Lever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merPIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet
PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merLäkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merInformation om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merVälkommen till avdelning 64
Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merDenna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP
Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merFörslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merAlkohol och andra droger
Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merAkutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm
Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merVår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.
I samtliga sex kommuner i Halland be driver vi öppenvård för både barn och vuxna. Dessutom har vi heldygnsvård för vuxna i Varberg och Halmstad, samt hel dygnsvård för barn och ungdomar i Halmstad. I Kungsbacka,
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.
Läs merFamiljehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar
Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merDe förstår alla situationer
De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU
Läs merKurser föreläsningar & konferenser
Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merPsykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merDen bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson
Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merTIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm
TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA KAN VI LÄRA NÅGOT AV PILEN? MARIE OHM 2018 pågående Eget företag Medvetenhet och Hälsa i Sverige, konsultläkare på längre uppdrag 2012 - pågående Överläkare
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merStudiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.
Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merMänniskan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är
Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först
Läs merGUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN
GUIDE Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll 4. Vård och behandling Primärvården vårdcentraler Sjukvårdsrådgivning Psykiatriska
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merAlla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra
SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I
Läs merAlla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar
Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar
Läs merUppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019
Uppdrag psykisk hälsa handlingsplan 2019 Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2019 har Malmö stad upprättat
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merSimrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad
Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder
Läs merGuide för personer med psykiska funktionshinder
Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs meruidenpsykiatriguidenp
sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt
Läs merAnhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem
Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merVård- och omsorgscollege. Utbildning och arbetsliv i samverkan
Vård- och omsorgscollege Utbildning och arbetsliv i samverkan Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege Vi är skola, arbetsgivare, fackförening, universitet och arbetsförmedling tillsammans!
Läs merBeroendekliniken. i Göteborg
Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken
Läs mer1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merBogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov
Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov Bogruppen Öppenvård Bogruppen Öppenvård erbjuder psykiatrisk bedömning, behandling och stöd till klienter inom Bogruppen samt mot andra
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merBehandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merInnehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7
Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merVad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019
Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merMålgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider
Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merAtt arbeta inom Stöd och service
Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merPsykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag
Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Sofia 30 år Sofia är 30 år och bor i sin egen lägenhet.
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs mer