Hej, och välkommen till Psykiatrin i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hej, och välkommen till Psykiatrin i Örebro län"

Transkript

1 1 Hej, och välkommen till Psykiatrin i Örebro län

2 Att se människan. Och att alltid hitta en lösning för var och en... INNEHÅLL SIDA Innan vi ses 4 Möt några av oss 6 Psykiatrins tio förhållningssätt 8 Handlingsplaner för samverkan 9 Vår organisation 10 Allmänpsykiatrisk öppenvård 12 Psykiatri för barn och unga vuxna 14 Psykiatrisk akut- och heldygnsvård 16 Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri 18 Beroendecentrum 20 Andra viktiga delar i Psykiatrin 22 2

3 Får vi lov att presentera oss? Länets Psykiatri består av fem verksamheter. Tillsammans är vi en del i en ännu större organisation som jobbar mot ett och samma mål att minska vanmakt och erbjuda hopp när människor drabbas av psykisk ohälsa i olika skeenden i livet. Psykiatrin är en specialistverksamhet. Oss möter du när vårdcentralen, företagshälsan eller till exempel en skolkurator bedömer att du behöver en första specialistvärdering. I de allra flesta fall får du hjälp där du redan är känd. När det inte räcker till, finns vi till hands. Psykiatrin kan verka lite skrämmande, framförallt om man inte mött oss tidigare. Då kan det vara bra att veta att det finns mycket att glädjas åt i vårt arbete. Genom att lyssna av, diagnosticera och behandla får vi hela tiden se människor komma upp på banan igen och frimodigt gå vidare i sina liv. Dagligen får vi kvitton på att våra insatser faktiskt gör stor skillnad och en positiv sådan. Välkommen till Psykiatrin i Örebro län. 3

4 I första hand, ta alltid kontakt med de som redan känner dig väl. Det kan till exempel vara din vårdcentral, ungdomsmottagningen, företagshälsan eller skolkuratorn. Några saker att tänka på innan vi möts Psykiatrin är en specialistorganisation. Vi finns över hela länet och ska anlitas när livet av någon orsak blir alltför komplicerat. I det som kallas första linjen, till exempel länets vårdcentraler eller ungdomsmottagningar, finns goda grundkunskaper om psykisk ohälsa. Ansvaret för att bygga på dessa kunskaper vilar till viss del på oss inom Psykiatrin. Vi har ett nära samarbete med första linjen, fungerar som konsulter och delar löpande med oss av våra specialistkunskaper till primärvårdens medarbetare. Vi bistår dagligen primärvårdens läkare om de behöver en snabb telefonkonsultation och kan också besöka vårdcentralen om läkaren bedömer att det är där vi ska träffa en patient. Ett gott råd är därför att alltid först ta kontakt med din vårdcentral, ungdomsmottagning, företagshälsa eller skolkurator. Där får du en snabb första bedömning och i många fall, den hjälp som kan ställa livet till rätta igen. Om det behövs, får du en remiss till oss inom Psykiatrin. Och då tar vi hand om dig. 4

5 Sara Sandgren Psykiatri för barn och unga vuxna Jag är överläkare och jobbar med barn- och ungdomspsykiatri på en av våra öppenvårdsmottagningar. I mitt arbete möter jag barn, ungdomar och familjer som ofta haft det väldigt tufft innan de kommer hit. Visst möter jag mycket lidande, men det är fantastiskt att få vara med och ge hopp, hjälp och att se positiva förändringar. Jag har också en konsultativ roll, bland annat på Ungdomsmottagningen Knuffen. Där träffar kuratorerna och psykologerna ungdomar som ibland mår ganska dåligt och behöver hjälp. Kuratorerna och psykologerna är duktiga och kunniga, men kan emellanåt behöva stöd för att veta att de tänker och gör rätt eller för att kanske få en ny vinkling eller tanke. Därför träffar jag dem regelbundet för handledning. 5

6 Möt en del av oss som jobbar inom Psykiatrin Vad gör du på jobbet, varför har du valt Psykiatrin, vad är det bästa med ditt jobb? Ja, ungefär så frågade vi en rad medarbetare i Psykiatrin. Och så här svarade de Lars-Åke Hägglund, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Jag arbetar som sjukgymnast, på Fysioterapin, med rehabiliteringsinsatser. Det var en slump att jag hamnade här. Men sedan har jag valt att vara kvar, jag har jobbat här i tjugo år nu. Det är så mycket variation, så mycket frihet, så mycket utmaning det blir aldrig enahanda. Det bästa är att utmaningar går att lösa! Och då menar jag allt från att få till ett bra möte till att forma om metoder så att de passar just en speciell individ. Och att se människor förändras! Hans Andersson, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Jag är skötare och jobbar på en avdelning med heldygnsvård. Här gör vi allt mellan himmel och jord; tar emot patienter som ska läggas in, arbetar en del med jouren, svarar i telefon, jobbar i köket på avdelningen, dokumenterar, pratar med patienterna, uträttar ärenden tillsammans med patienterna, ja allt möjligt. Bland det bästa är att vi har en oerhört bra personkemi på jobbet. Alla är på samma nivå, oavsett titel, och hjälper varandra. Händer det något så vet alla vad de ska göra, det är väldigt proffsigt. Linda Delin, Beroendecentrum, Ungdomsmottagningen Jag är kurator. Ungdomarna på vår mottagning kommer hit via remiss eller som egensökande. De flesta är egensökande. Vi försöker erbjuda en så snabb tid som möjligt för en första bedömning, sedan träffar jag dem minst en gång per vecka. Jag träffar ungdomar med psykisk ohälsa i kombination med missbruk eller beroende. Vi jobbar i team, så ungdomarna träffar också andra beroende på vad de behöver. Jag gillar när det händer saker och det händer mycket när ungdomar är inblandade. Man får massor tillbaka, det är positivt. Det som driver mig mest är att jag kan vara ett stöd, att vi tillsammans kan få ihop allt till en helhet, även då det mesta rasat. Att få se dem återfå ordning på livet, lära sig leva nyktert och drogfritt och få bättre livskvalitet Lina Ringnander, Psykiatri för barn och unga vuxna Jag är psykolog och träffar barn som är upp till 18 år, de flesta är i skolåldern. Jag och teamet träffar dem för bedömning och behandling, vi gör också neuropsykiatriska utredningar för att få svar på om barnet till exempel har ADHD. Jag visste väldigt tidigt att jag ville arbeta med barn och unga. Jag jobbade tidigare på ungdomsgårdar, och för mig var det väldigt naturligt att välja kombinationen unga och psykiatri. Det är ett utmanande jobb, men det ger en också chans att utvecklas hela tiden. Vi är också ett dundergäng här, alla är superkompetenta och man får bra stöd Det bästa är att få träffa så många och att få höra deras livsberättelser. Och förstås, de gånger man gör skillnad i familjers liv, det kan man leva på länge. 6

7 Marie Liljenbring, Psykiatri för barn och unga vuxna I min roll som specialpedagog inriktar jag mig på barnets situation utifrån ett pedagogiskt perspektiv, vilket blir en del i det pussel som utgör en barnpsykiatrisk utredning. För att få förståelse för ett barns problematik behövs en helhetssyn och att se varje barn i sitt unika sammanhang. Jag möter både barnen och deras föräldrar, men jag gör också skolbesök och skolobservationer och samtalar med de lärare som berörs. Vi har olika skolmöten, dels då vi överför utredningar och går igenom vad som kan göras, dels då skolan behöver stöd och handledning. Att få en ung människas förtroende är ansvarsfullt, men samtidigt roligt och stimulerande. Min grundsyn är att allt går att påverka och förändra till det bättre! Merjo Yliluoma, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Jag utbildade mig till sjuksköterska ganska sent och tänkte nog att jag skulle arbeta med ungdomar. Sedan dök det upp ett vikariat inom Psykiatrin, och jag tyckte att det var jätteintressant helt enkelt ett jättekul och omväxlande arbete. På jourmottagningen träffar man människor från alla samhällsnivåer och kulturer. Vi hanterar allt från mindre kriser till svåra psykoser. Helhetsperspektivet kring patienten är viktigt vi samverkar med närstående, myndigheter, primärvården, socialpsykiatrin och många andra för att kunna hjälpa patienten. Dessutom hanterar vi också mycket rådfrågning via telefon, både från privatpersoner och från kollegor. Det bästa är att finnas till hands men också att kunna hjälpa patienten att upptäcka sina egna resurser. Det är viktigt, och också roligt, att få ge stöd till närstående genom att förklara och ge information. Det ökar ju också patientens möjligheter att klara av sin egen vardag och livssituation. Annika Javinder, Allmänpsykiatrin Jag arbetar som enhetschef för Allmänpsykiatrins Rehab här i Lindesberg. Våra patienter har varaktiga och stora psykiatriska funktionsnedsättningar och är från år och uppåt. Vi jobbar med integrerad psykiatri, vilket innebär att vi har ett nära samarbete med kommunernas medarbetare. De flesta patienter kommer hit på bokade besök individuellt eller i grupp, hos andra gör vi hembesök. Vi fungerar som en guide för våra patienter. Det innebär att vi söker orsaker till och sätter ord på livsproblem, hjälper till att hitta nya strategier och livsvägar men också att öva praktiska, sociala och psykologiska färdigheter. Vi månar väldigt mycket om den här patientkategorin som tidigare varit lite osynlig. Som chef kan jag påverka och göra förbättringar. Vår verksamhet är stor, vi har ungefär 300 patienter. Men, jag gillar utmaningar och att göra ett bra jobb tillsammans med personal, patienten, närstående, kommunen, försäkringskassan. Jag försöker också plocka fram vad min personal är bra på och få dem att använda det i jobbet då blir det ännu bättre. Om någon är bra på att spela, ja men, varför inte starta en musikgrupp då? Mattias Valfridsson, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Jag är psykiatrisjuksköterska på OBS-avdelningen. Hit kommer patienter som behöver läggas in några dagar för att vi ska kunna hjälpa honom eller henne på bästa sätt. Inom 24 timmar brukar man ha samlat en rätt så bra bild för att kunna ta nästa steg det kan till exempel vara att skriva ut patienten, flytta till en annan avdelning eller se till att de får en tid bokad i öppen- eller primärvården. Jag har alltid varit intresserad av psykiatri och här möter man en varierande och bred patientgrupp. Det finns mycket tid för att prata med patienten, det är inte bara den tekniska biten med blodprov och sätta infarter. Många tycker det är skönt att få prata och vill prata av sig. Det bästa är att möta så många patienter i olika åldrar. Det gäller att lyssna noga på patienterna och få dem att förstå att vi respekterar dem, oavsett vad som drabbat dem. En patient kan ha det jättejobbigt, men bara frågan om det finns något som vi kan göra för att det ska kännas bättre kan betyda mycket. Det allra bästa är att se att patienten blir bättre såklart, eller åtminstone att man ser en förbättring 7

8 Under det senaste året har Psykiatrin arbetat fram olika policy- och strategidokument som reglerar hur vi ska bemöta patienter, närstående, kollegor, brukarorganisationer och andra samarbetspartners. De här dokumenten ska inte bli några hyllvärmare, utan tvärtom i högsta grad finnas med och vägleda oss i det dagliga arbetet. Våra tio grundläggande förhållningssätt är ett bra exempel på det. Psykiatrins tio grundläggande förhållningssätt 1. Vi ska arbeta i samförstånd Vi ska utveckla och upprätthålla konstruktiva relationer som präglas av ömsesidighet med patienter, närstående, kollegor, samverkanspartners och andra berörda. Brukar- och anhörigorganisationer är en viktig resurs i detta sammanhang. Vi ska arbeta med ett respektfullt förhållningssätt även när vi står inför konfliktfyllda situationer. 2. Vi ska respektera mångfald Vi ska arbeta för att göra en positiv skillnad i människors liv. Vi ska göra detta arbete på ett sätt som respekterar och värdesätter mångfald när det gäller ålder, etnicitet, kultur, funktionsnedsättning, kön, religion och sexualitet. 3. Vi ska uppträda etiskt Vi ska utgå från de rättigheter och strävanden som patienter och deras närstående har. Vi måste tänka på att patienten är i en beroendeställning och därför riskerar att hamna i underläge. Genom att arbeta utifrån våra professionella, juridiska och lokala etiska riktlinjer ökas patientens möjlighet att förstå, välja och påverka. 4. Vi ska utmana orättvisor Vi ska uppmärksamma och påtala stigmatisering, diskriminering, sociala orättvisor och utanförskap som drabbar våra patienter. Vi ska ge stöd åt våra patienter för att de ska kunna delta i samhället och ha möjlighet till sociala relationer som de värdesätter. 5. Vi ska främja återhämtning Vi ska arbeta i ömsesidighet tillsammans med patient, närstående och samverkanspartners för att ge stöd och behandling på ett sätt som inger hopp och optimism. Patienter ska kunna ha en god livskvalitet utifrån sitt eget perspektiv. 6. Vi ska identifiera människors behov och styrkor Vi ska arbeta tillsammans med patient, närstående och andra för att identifiera patientens behov och styrkor. Vi ska stödja de strävanden som patienten och närstående har för att patienten ska kunna skapa en social livssituation som uppfattas som värdefull av honom eller henne. 7. Vi ska erbjuda vård och behandling utifrån patientens perspektiv Vi ska planera vården tillsammans med patienten och dennes närstående för att garantera att vården innehåller meningsfulla och uppnåbara mål. Vi ska finna resurser och arbetssätt för att förverkliga dessa mål och tydliggöra samtliga aktörers ansvar för att målen ska uppnås. Arbetet ska följas upp, utvärderas kontinuerligt och dokumenteras i vårdplanen. 8. Vi ska göra skillnad Vi ska ge tillgång till den bästa behandlingen; medicinskt, socialt och omvårdnadsmässigt inom rimlig tid. Vi ska arbeta i en positiv anda och utgå från de behov och strävanden som patienten och dennes närstående har identifierat. 9. Vi ska uppmuntra säkerhet och positiv risktagning Vi ska stärka patienterna att själv välja den risknivå som de är villiga att ta när det gäller hälsa och säkerhet. Det innebär att vi ska uppmuntra patienter att tänka på sin säkerhet men samtidigt våga ta positiva initiativ som också innebär risker. Vi ska även bedöma och hantera möjliga risker för patienter, deras närstående och allmänheten. 10. Vi ska värna om personlig utveckling och kompetensutveckling Vi ska följa kunskapsutvecklingen och dela med oss av kunskapen till medarbetare och studenter. Genom att arbeta med ett reflekterande arbetssätt bidrar vi till verksamhetens utveckling. 8

9 Ett annat prioriterat område är Psykiatrins samverkan med länets brukar-, patient- och anhörigorganisationer. Tillsammans har vi upprättat en handlingsplan om tio punkter som bas för vårt fortsatta samarbete. Här är de fem förbättringsområden som identifierats för att kvalitetssäkra patientens möte med vården, samt brukarorganisationernas fem önskemål om ökad insyn och delaktighet. Ökad delaktighet också en viktig del i vårt arbete Förbättringsområden när patienten möter vården 1. Att synliggöra möjligheten till second-opinion. Psykiatrins patienter upplever att möjligheterna till sådana bedömningar är mycket begränsade. Frågan är viktig att arbeta vidare med, både informations- och resursmässigt. 2. Att ha rätt att få information om alla evidensbaserade behandlingsalternativ för sin sjukdom. Också rätten att få välja behandling bör förstärkas. 3. Patienten ska ha rätt att få direktinformation om brukarorganisationernas verksamhet. Det är ofta bra att patienterna tidigt kommer i kontakt med brukarorganisationerna eftersom de på så vis kan få bra stöd under pågående vård och efter utskrivning. 4. Behovet av patientombud/patientkonsulent inom Psykiatrin bör genomlysas. Patienter kan behöva stöd av en objektiv kommunikationspart som kan företräda, lotsa och hjälpa patienten i olika situationer. Ombudet kan också medverka i arbetet att kvalitetssäkra den psykiatriska vården i ett övergripande perspektiv. 5. Att arbeta för att förhindra att språksvårigheter uppstår i kontakt med Psykiatrin. Brukarorganisationerna ser att det blir allt vanligare att patienter och anhöriga rapporterar att de inte språkligt förstår eller blir förstådda i det första mötet med Psykiatrin. Detta bör så snart som möjligt bli fokus för ett systematiskt förbättringsarbete. Brukarorganisationernas önskemål om utökad insyn och delaktighet 1. Önskemål om att medverka vid rekrytering av chefer och nyckelpersoner i Psykiatrin ska utredas. Brukarorganisationerna har lång erfarenhet och kan ur brukarperspektivet se lämpliga egenskaper och kunskaper hos en framtida ledare inom Psykiatrin. Organisationerna kan på så vis tillföra en unik kunskap i rekryteringsarbetet. 2. Brukarorganisationerna vill ta aktiv del i arbetet med avvikelsehanteringen i Psykiatrin. Att hantera avvikelser är en viktig del av kvalitetssäkringen i vården. Här vill brukarorganisationerna medverka och bidra med både erfarenheter och kunskaper för att uppnå bättre och säkrare vård. 3. Önskemål om en tydligare och tidigare medverkan i Psykiatrins utvecklings- och uppföljningsarbete. Generellt upplever brukarorganisationerna att de kommer in i ett väldigt sent skede i arbetet med olika utvecklingsprojekt samt att mandaten ofta är oklara. Ett annat önskemål är att få tillgång till avstämningsmöten med psykiatriledningen minst två gånger per år. 4. Brukarorganisationerna vill initiera en konkret diskussion om möjligheten att utgöra ett komplement/ersättare till landstingets vård och behandling. Brukarorganisationerna upplever sig ha unik kompetens som bättre bör utnyttjas. I vissa landsting och kommuner utför frivilligorganisationer behandlingsuppdrag mot ersättning. Önskemålet är att starta en övergripande diskussion med psykiatriförvaltningen kring viljan och möjligheten att etablera ett sådant samarbete även här i vårt län. 5. Önskemål om att få hjälp med att skapa grundläggande verksamhetsförutsättningar. Brukarorganisationerna lever under knappa ekonomiska förhållanden. Önskemålet är att psykiatriförvaltningen aktivt stödjer de diskussioner som inletts med politiken om ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättning och arvoden för föreningarnas aktiva personer. 9

10 Psykiatrins fem tårtbitar Från och med 1 januari 2013 är Psykiatrin i Örebro län en organisation med fem verksamhetsområden. Vi har särskilt fokus på att skapa samverkan, dels inom och mellan våra fem verksamhetsområden, dels med patienter, närstående, brukarorganisationer och andra aktörer i samhället. Inom Psykiatrin finns också Utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling (sida 22) och Psykiatriskt forskningscentrum (sida 22). Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, sida psykiatrisk korttidsvård, dygnet runt Verksamheten består av: } Jourmottagning, Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), alla åldrar } Observationsenhet, USÖ, resurs till jourmottagningen } Psykiatrisk intensivvårdsavdelning, USÖ, för patienter med specifika behov } Allmänpsykiatrisk korttidsvård på avdelning 2, USÖ, samt i Karlskoga och Lindesberg Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri, sida Verksamheten Psykiatrisk rehabilitering består av: } Psykiatrisk rehabilitering 1 och 2, Karlahuset, Örebro } Psykiatrisk slutenvård, avdelning 1, Karlahuset, Örebro } Psykiatrisk fysioterapi, Karlahuset, Örebro Verksamheten Rättspsykiatri består av: } Rättspsykiatrisk öppenvård, Örebro } Rättspsykiatrisk slutenvård på avdelningarna 6, 7 och 8 i Mellringe, Örebro, samt avdelning 9, Karlahuset, Örebro Psykiatrisk akutoch heldygnsvård Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Beroendecentrum Allmänpsykiatrisk öppenvård Beroendecentrum, sida alkohol- och drogrelaterade störningar Verksamheten består av: } Allmänmottagning för vuxna } Ungdomsmottagning } Kajsamottagningen för kvinnor } Dopningsmottagning } Neuropsykiatrisk mottagning } Opiatmottagning } Psykolog- och psykoterapeutmottagning } CM-teamet } Körkortsmottagning samt Samverkan mot alkohol och droger i trafiken } Tillnyktringsenhet } Avdelning med drogpsykiatrisk inriktning, USÖ, Örebro Psykiatri för barn och unga vuxna Allmänpsykiatrisk öppenvård, sida utredning, behandling, viss rehabilitering, konsult till Primärvården Verksamheten består av: } Öppenvårdsmottagningar: } på USÖ i Örebro } i Hallsberg } i Karlskoga } i Lindesberg } Psykiatrisk rehabilitering: } i Hallsberg } i Karlskoga } i Lindesberg } Affektivmottagning, USÖ, Örebro } Dövpsykiatri, Örebro Psykiatri för barn och unga vuxna, sida Verksamheten Barn- och ungdomspsykiatri består av: } Örebromottagningen BUP, USÖ, Örebro, för barn och ungdomar från Örebro, Kumla och Lekeberg } Länsmottagningen BUP, Änggatan, Örebro, för barn och ungdomar från Hallsberg, Karlskoga, Lindesberg och övriga länsdelar } Barnneuropsykiatriska mottagningen BNP och Norrbacken, Örebro } Psykiatrisk slutenvård avdelning 5, USÖ, Örebro } Gryningen, Karlskoga Verksamheten Psykiatri unga vuxna består av: } Psykiatrisk mottagning för unga vuxna, USÖ, Örebro } Psykiatrisk rehabilitering för unga vuxna, Örebro } Ätstörningsenheten, Örebro } DBT, enheten för dialektisk beteendeterapi, Örebro 10

11 Pernilla Göthlin Beroendecentrum Jag jobbar på körkortsmottagningen och dopningsmottagningen som sjuksköterska, och är dessutom operativ ledare för SMADIT, som jag varit med och utvecklat tillsammans med polisen sedan Idag fungerar det så att det finns en polisstation på Beroendecentrum, USÖ, med fyra förhörsrum. Polisen kommer hit med de personer som misstänks för rattfylleri, drogfylleri, ringa narkotikabrott eller dopningsbrott. I samband med polisförhöret erbjuds den misstänkte MI-samtal, vilket ca 75 % tackar ja till. Under ett MI-samtal motiveras den misstänkte till fortsatta samtal, råd och behandling. SMADIT används över hela landet, men metoden är vidareutvecklad här i Örebro och vi ligger långt fram i jämförelse med andra Jag förstod direkt att det här var ett arbete som passade mig. Många människor har problem med alkohol och narkotika och far mycket illa av det både fysiskt och psykiskt. Men, allt går att förändra, det handlar mycket om att motivera människor och att inge hopp på rätt sätt. 11

12 Allmänpsykiatrisk öppenvård, basen i Psykiatrin Vuxna patienter som får en remiss till Psykiatrin möter för det mesta oss i Allmänpsykiatrin. Vi är basen i länets specialistpsykiatri och ansvarar för psykiatrisk öppenvård med bedömningar, utredningar, behandlingar och rehabilitering. Hos oss finns också aktiva patient- och anhöriggrupper där barn, ungdomar och vuxna träffas för att få stöd och råd i tillvaron. Det är vår uppgift att respektfullt lyssna av vad patienten har att berätta och göra en kartläggning av patientens mående, sociala situation, relationer med mera. Våra patienter kommer på tidsbokade möten och träffar för det mesta flera medarbetare med olika kompetens. När vår bedömning är klar redovisar vi vad vi kommit fram till. Tillsammans med patienten, eventuellt också tillsammans med närstående, diskuterar vi sedan hur behandlingen ska se ut och vem som ska ansvara för vad. Vid allvarligare tillstånd kan patienten läggas in på en slutenvårdsplats för en kortare tidsperiod. De allra flesta patienter kan dock bo hemma som vanligt och komma hit på bokade tider. Så snart våra patienter mår bättre övergår ansvaret återigen till primärvården. Allmänpsykiatrin i Örebro Ungefär hälften av Allmänpsykiatrins arbete äger rum i tätorten Örebro. På Universitetssjukhuset, USÖ, finns en öppenvårdsmottagning och en affektivmottagning. I Örebro finns också en särskild mottagning för dövpsykiatri. Allmänpsykiatrin i Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg På alla dessa tre orter finns öppenvårdsmottagning och psykiatrisk rehabilitering. Att komma i kontakt med oss Det går alltid bra att ställa frågor till våra öppenvårdsmottagningar. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 12

13 Ylva Malm Allmänpsykiatrin Jag arbetar som psykolog här i Hallsberg. Det innebär att jag jobbar med psykologutredningar och psykologisk behandling. I en utredning träffar jag patienten fem-sex gånger, intervjuar, gör tester, låter patienten fylla i självskattningsformulär, intervjuar närstående och går igenom äldre material. Frågeställningen kan handla om Aspergers syndrom, ADHD, personlighetsstörning eller intellektuella funktionshinder. Jag har också ett konsultuppdrag som innebär att jag en dag i veckan träffar kuratorer, läkare och patienter på vårdcentralerna i Askersund och Laxå. Min roll där är att hjälpa till med konsultationer, bedömningar och korta behandlingsinsatser. Ibland vill man ha hjälp att bedöma om patienten ska remitteras vidare eller behandlas inom primärvården. Jag har ett fantastiskt jobb, man får inblick i mycket. Är man som jag, nyfiken på människor, så är det ett omväxlande och alltid mycket intressant jobb. 13

14 Psykiatri för barn och unga vuxna Psykiatri för barn och unga vuxna är två olika specialistkompetenser, om än besläktade med varandra. Barn- och ungdomspsykiatrin träffar barn i åldrarna 0 18 år och deras vårdnadshavare. Unga vuxna som är i åldrarna år är myndiga och har rätt att möta Psykiatrin på egen hand om de så önskar. Barn- och ungdomspsykiatrin Kontakten med Barn- och ungdomspsykiatrin inleds vanligtvis med en telefonintervju. Efter det träffar vi barnet/ungdomen för ett eller flera bedömningssamtal. Därefter tar vi ställning till om och på vilket sätt vi kan hjälpa till. All planering av vården göras i samråd med barnet/ungdomen och vårdnadshavare. En behandlingskontakt hos oss kan till exempel innebära enskilda samtal, familjesamtal, medicinsk behandling eller behandling i grupp. Barn- och ungdomspsykiatrin har två öppenvårdsmottagningar med olika upptagningsområden. I verksamheten ingår också en barnneuropsykiatrisk mottagning där man utreder misstänkt problematik inom autismområdet. På USÖ finns en akutavdelning för barn/ungdomar som behöver läggas in under en kortare period. Tillsammans med Karlskoga kommun driver vi också en dagvårdsenhet i Karlskoga för små barn och deras föräldrar. Vi samverkar bland annat med skola, socialtjänsten och barn- och ungdomshabiliteringen. Psykiatri för unga vuxna För unga vuxna finns en öppenvårdsavdelning, en dagvårdsverksamhet för rehabilitering samt en enhet som arbetar med dialektisk beteendeterapi, DBT-enheten. I verksamheten finns också Ätstörningsenheten som tar emot patienter oavsett ålder. Att komma i kontakt med oss Det går alltid bra att ställa frågor till våra öppenvårdsmottagningar. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 14

15 Anna Högfeldt Psykiatri för barn och unga vuxna, Ätstörningsenheten Jag är arbetsterapeut, och arbetar som behandlare med bland annat stödjande samtal. Alla mina patienter har en ätstörningsdiagnos. Min roll är främst att hjälpa dem att hitta tillbaka till ett mer normalt ätande och tillbaka till livet. Att hjälpa människor återvinna mer normala vanor och se dem ta för sig av livet igen är jättegivande. Många patienter har ofta också en samsjuklighet, till exempel depression eller ångest, och då jobbar vi även med det förstås. Vi använder oss av en mängd olika verktyg samtal, olika övningar och måltidsträning enskilt och i grupp. Det är spännande att jobba med hela människan. Ingen människa är den andra lik och det är det som är jätteintressant. Det finns ett stort engagemang här, det forskas mycket och satsas på ständig utveckling och vidareutbildning det är också häftigt. 15

16 Den psykiatriska akut- och heldygnsvård Jourmottagningen på USÖ är öppen varje dag, dygnet runt. Vi tar även emot barn och ungdomar efter kontorstid och har då också tillgång till läkare från Barn- och ungdomspsykiatrin fram till klockan varje dag. Jourmottagningen är till för hela länet. I genomsnitt tar vi emot drygt 450 besökare varje månad. En hel del av våra besökare läggs in på vårdavdelningar, men många kan återvända hem samma dag. Vissa behöver följas upp inom Allmänpsykiatrin eller primärvården, andra mår helt enkelt bättre efter att ha samtalat med psykiatrisjuksköterska, kurator, skötare eller läkare på plats. På USÖ finns en OBS-avdelning med tio platser. Det är en korttidsavdelning för patienter som behöver observeras lite extra för att vi ska kunna ställa en diagnos och avgöra var och på vilket sätt patienten ska få vidare vård. På USÖ samt i Karlskoga och Lindesberg finns avdelningar för heldygnsvård av patienter som behöver läggas in under en kortare period. Dessa tre avdelningar är till för hela länet, vilket ibland innebär att vi flyttar en patient till exempel från Örebro till Karlskoga om vi bedömer att patienten där kan återhämta sig i en lugnare och mer vilsam miljö. För patienter med stort vårdbehov finns en psykiatrisk intensivvårdsavdelning, PIVA. Avdelningen är till för patienter med akuta psykoser, maniska tillstånd, suicidala eller självdestruktiva tillstånd som under en akut fas kan behöva en avgränsad vårdmiljö med hög personaltäthet. När patienten är mer stabil i sitt mående överförs han eller hon till andra psykiatriska avdelningar samt därefter vidare till Allmänpsykiatrin eller till kommunens socialpsykiatri. Jourmottagningen har en pågående och tämligen omfattande konsultverksamhet igång sedan några år tillbaka. Tack vare den kan både medarbetare inom USÖ och kollegor från primärvården dagligen via telefon rådfråga våra läkare om något de funderar över. Med en egen hot-line kan primärvårdens medarbetare direkt få svar och möjlighet att fortsätta sitt jobb utan fördröjning. Att komma i kontakt med oss Ett gott råd är att alltid ringa oss för rådgivning innan du besöker jourmottagningen. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 16

17 Maher Khaldi Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Jag arbetar som läkare på avdelning 2, en allmänpsykiatrisk avdelning för heldygnsvård på Universitetssjukhuset. Som läkare har jag det medicinska ansvaret för de patienter som läggs in för vård och behandling. På avdelningen möter man patienter med ett brett spektrum av psykiatrisk problematik och i alla åldrar det kan handla om allt mellan himmel och jord. Mitt intresse för psykiatri väcktes när jag vikarierade på en neuropsykiatrisk avdelning i Bollnäs Det var ett intressant fält och psykiatrin var också väldigt mycket i fokus under 90-talet, som ju också kallades the decade of the brain. Jag sökte mig vidare och fick en ST-tjänst inom psykiatrin i Karlskoga I det här arbetet tvingas man att lära sig att bli en människokännare för att bli en god diagnostiker. Jag är mycket intresserad av människor i allmänhet och psykiatriska fenomen i synnerhet. Medvetande, religion, filosofi och vetenskap är också ämnen som intresserar mig en hel del och som är bra att ha med sig i jobbet. 17

18 Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Rehabilitering Patienter inom den psykiatriska rehabiliteringen har oftast långvariga sjukdomar som leder till stora behov av vård och stöd. Patienterna kommer till oss via remiss och möter våra öppenvårdsteam som består av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, skötare och sjukgymnaster. Alla nya patienter och alla patienter med långvarig sjukdomsbild får en egen vårdkoordinator som ansvarar för all planering och vård. Målet för vårt arbete är att glesa ut skoven, hjälpa till så att de inte blir så långvariga och att fånga upp patienterna i tid. Vi upprättar en vårdplan för var och en, lär ut tidiga tecken på symptom och stöttar i smått och stort. Runt dessa personer har vi stor samverkan med närstående, kommunen och försäkringskassan allt för att underlätta och se till att människor inte faller mellan stolarna. Inom verksamheten finns två öppenvårdsteam, en sluten psykiatrisk avdelning, en medicinsk mottagning, psykiatrisk fysioterapi, förstärkt öppenvård som följer upp patienter ett par veckor efter utskrivning samt rådgivning via telefon dagtid. Rättspsykiatri Patienter inom rättspsykiatrin är dömda till psykiatrisk vård. Det finns en föreställning om att dessa patienter är grova våldsverkare, men de allra flesta är dömda för mindre allvarliga brott, som till exempel hot eller ringa misshandel. Tingsrätten beslutar om patienten ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Undersökningen genomförs på Rättsmedicinalverket och Tingsrätten väger in resultatet i sitt domslut. Den rättspsykiatriska vården omprövas var sjätte månad och förlängs eller upphör beroende på den bedömning som görs av Förvaltningsrätten. Inom den slutna rättpsykiatriska vården i länet finns 32 platser, dessutom cirka öppna rättspsykiatriska vårdplatser. Dessa patienter bor i samhället, antingen i eget boende eller i något grupp- eller serviceboende. De har ofta daglig sysselsättning, besöker oss regelbundet eller får hembesök av vårt mobila team som tillsammans med kommunen ansvarar för att vårdplanen för varje person efterföljs. Att komma i kontakt med oss Patienter som är remitterade till oss är välkomna att ställa frågor till vår öppenvårdsmottagning. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 18

19 Miguel De Santi Psykiatrisk rehabilitering och rättpsykiatri Jag arbetar som psykolog och har arbetat inom rättspsykiatrin i större delen av mitt yrkesverksamma liv. Jag gillar att jobba med människor, och funderar mycket över människors beteenden. Rättpsykiatrin är en spännande värld, ett brett område och en väldigt varierande grupp människor från alla samhällsklasser och olika kulturer. De flesta har en multipel problematik och vi psykologer ansvarar bland annat för behandling, men också för riskanalyser. Med tiden har jag blivit mer intresserad av de mer svårbehandlade patienterna, de med mer komplex problematik. Det intresset har också fört mig vidare till att börja forska. Det bästa är att göra något för att hjälpa de som tappat sin plats i samhället. Som jag ser det finns det alltid hopp. Man kan alltid göra något för att förbättra eller höja patientens livskvalitet. 19

20 Beroendecentrum Till Beroendecentrum kommer människor med alkohol- eller drogrelaterade problem. Över 60 procent söker sig direkt till oss, resten kommer via remiss. Många söker kontakt för att stämma av sin missbruksnivå är jag i farozonen, behöver jag hjälp, hur kan jag få den hjälpen? För vissa kan en sådan här avstämning räcka, andra behöver mer hjälp för att bryta ett beroende. Här är alla våra verksamheter: Allmänmottagningen; Tar emot vuxna med alkohol- och drogproblematik från hela länet för utredning, diagnos och behandling. Ungdomsmottagningen; Särskilt utformad i vårt län. Ungdomar, från 16 år och uppåt, kan själva söka sig hit med sina alkohol- och drogproblem, men kommer även på remiss. Vi ser till att ungdomarna relativt snabbt får en mötestid med en behandlare, så att de kan ställa frågor och berätta om sin situation. De kan komma några gånger anonymt i början. Kajsamottagningen; En unik kvinnomottagning i Sverige för kvinnor från 25 år ålder och uppåt. Hit kan kvinnor vända sig med sina alkohol- och tablettproblem. Även här kan kvinnorna träffa våra medarbetare anonymt några gånger innan en behandling startar. Detta är mycket uppskattat. Dopningsmottagningen; Den enda i sitt slag i Sverige. Dopningsmottagningen är specialiserad på de psykiska, kroppsliga och sociala problem som kan uppstå kring missbruk av dopningspreparat. Hit kan patienter från hela landet vända sig för att få hjälp. Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, SMADIT, är ett väl fungerande samarbete mellan Beroendecentrum, polisen, länets kommuner och Trafikverket. Samarbetet innebär att ett första förhör med rattonyktra eller drogpåverkade bilförare hålls på en särskild polisstation på Beroendecentrum, USÖ, med en sjuksköterska/skötare närvarande. Här får den misstänkte direkt erbjudande om behandling, vilket många accepterar och genomför. Resultaten är mycket goda. På vår körkortsmottagning görs körkortsutredningar på de patienter som fått sina körkort villkorade eller återkallade. Neuropsykiatriska mottagningen; Vänder sig till vuxna som har behov av utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionshinder i kombination med missbruk eller beroende. Till Beroendecentrum hör också opiatmottagning, psykolog- och psykoterapeutmottagning, CM-team som samverkar med en rad parter i samhället kring individer med drogberoende och kroniska psykiatriska sjukdomar, tillnyktringsenhet som drivs på uppdrag av länets kommuner samt en psykiatrisk slutenavdelning. Att komma i kontakt med oss Det går alltid bra att ställa frågor till våra öppenvårdsmottagningar. Aktuella telefontider och telefonnummer hittar du på 20

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård. I samtliga sex kommuner i Halland be driver vi öppenvård för både barn och vuxna. Dessutom har vi heldygnsvård för vuxna i Varberg och Halmstad, samt hel dygnsvård för barn och ungdomar i Halmstad. I Kungsbacka,

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI Bakgrund MMR=teambaserad smärtrehabilitering Psykiatrisk problematik nämns som röd flagg inom rehabiliteringsgarantin Frustration hos behandlare i psykiatri att vården

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man kan behöva stöd och hjälp att kompensera det som skapar hinder i det dagliga livet.

Läs mer

Nationella psykiatrisamordningens definition på begreppet psykiskt funktionshinder.

Nationella psykiatrisamordningens definition på begreppet psykiskt funktionshinder. Med denna guide hoppas vi kunna ge dig den vägledande hjälp du behöver när du är i behov av stöd och hjälp. Vi som sammanställt guiden är Margareta Elmersjö: Insamling av material från Heby kommun och

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer