Rasspecifik avelstrategi (RAS) för skotsk terrier

Transkript

1 1

2 Rasspecifik avelstrategi (RAS) för skotsk terrier Gäller från och med Omreviderad På SKK:s Kennelfullmäktige 2001 beslutades, att för varje ras skulle utarbetas en Rasspecifik avelstrategi (RAS) INLEDNING SYFTE HISTORISK BAKGRUND POPULATION/AVELSTRUKTUR Historia Inavelsgrader Nuläge SKK avelsdata Målsättning Strategi HÄLSA Sjukdomar Historisk statistik Nuläge Framtida risker Mål Strategier MENTALITET Historia Nuläge Mål Strategi EXTERIÖR Historia Nuläge Mål Strategi SLUTORD

3 3 INLEDNING Rasklubben Skottefederationen har som övergripande mål, att genom rasklubben och specialklubben SvTek tillvarata specifika intressen för rasen genom att stödja uppfödarna i avelsarbetet samt att informera och väcka intresse för och sprida kunskap om rasen. SYFTE Målet med RAS är, att bevara och utveckla rasens specifika egenskaper samt verka för att avelsmässiga mål uppnås. Alla seriösa uppfödare strävar efter, att föda upp sunda friska hundar med rastypisk exteriör och mentalitet. HISTORISK BAKGRUND Skotsk terrier uppstod i Skottland, där små lågställda strävhåriga hundar använts till grytjakt och till jakt på diverse småvilt under lång tid. Ursprungligen avsåg beteckningen Skotsk terrier ett flertal raser, men så småningom homogeniserades de olika varianterna och fem närbesläktade skotska terrierraser uppstod, nämligen Cairnterrier, Skyeterrier, West Highland White terrier, Dandie Dinmont terrier samt den variant, som slutligen kom att ges namnet Skotsk terrier. Under många år kallades rasen populärt för Aberdeenterrier. Det har dock aldrig varit något officiellt namn på rasen. SVERIGE 1972 bildades rasklubben Skottefederationen. Intresset var stort med många rasevangemang och utställningar som lockade många skottevänner. Under 1970-talet var aktiviteten på avel stor och som flest föddes då 260 valpar. Därefter har födda valpar långsamt minskat till att senare år vara under 50. Detta är en tragisk utveckling. Sedan 1980-talet har den höga kvalitén på de svenskfödda skottarna lovprisats av våra gästdomare och uppfödarkollegor i andra länder. Många uppfödare har exporterat hundar till uppfödare runt om i världen. Hundarna har varit värdefulla inslag i avelsarbetet och rasens framtid. Tyvärr har antalet födda valpar varit i en nedåtgående spiral under många år och anslutningen av nya uppfödare har varit låg. Nya entusiastiska ägare och uppfödare behövs för, att skottarna skall bibehålla sin höga standard. Utmaningen inför framtiden ligger i att vidmakthålla kvalitén och öka intresset för rasen hos den hundköpande allmänheten, så att de väljer en Skotte.

4 4 POPULATION/AVELSSTRUKTUR HISTORIA Vi skotteuppfödare har under alla år kunnat vända oss till England och dess uppfödare, för att förnya och förbättra genpolen, när den har blivit för snäv här i Sverige. Tyvärr har både de gamla uppfödarna och deras stora kennlar med många aktiva linjer gått i graven och även med dem den stora kunskap om vår ras och de gamla linjerna. Även i England är genpolen mycket snäv nu för oss, eftersom flera kennlar exporterat material som används flitigt av uppfödarna här. I Sverige är både den använda och den outnyttjade avelsbasen snäv. Därför måste vi vidga våra vyer och leta överallt i världen efter skottar av utmärkt typ och de skall vara så obesläktade som möjligt med våra inhemska linjer att använda i vårt avelsarbete. Tillgängligt svenskt material baserar sig huvudsakligen på närbesläktade hundar som rasens få aktiva uppfödare använder. Vi ser en klar tendens, att vissa blodslinjer dominerar bland de få hanar, som används i aveln. En avelshane/tik kan bli överanvänd genom att söner/döttrar används mycket i aveln. Det behövs egentligen bara en enda avkomma, som lämnar många valpar. Därför är det av intresse, att även titta på antalet barnbarn, sk farmor/farfarskurva. Idealet är, att många goda avelsdjur används ungefär lika mycket. Ett begränsat antal hundar har importerats från andra länder än England och om de används, kommer de att vidga rasens genpol. INAVELSGRADER Vi uppfödare måste med kunskap om våra avelsdjur tillsammans med SKK Avelsdatas beräkningar av avelstrenden samarbeta och ha som mål att ligga under 2,5% vilket vi i dagsläget gör. NULÄGE På 40 år har vi gått från 260 valpar/år till under 50 valpar/år. Var gick vi fel?

5 5 SKK AVELSDATA Population Antalet registrerade skottar har sjunkit sedan mitten av 1970-talet. Nedan följer antalet registrerade valpar från 1949 till 2015-nov (+ anger importer) Kurva som visar registreringstatistik från Hundar använda i avel Diagrammet visar att vi uppfödare oftare använder redan beprövade hanar i vår avel. Vi måste använda fler oanvända hanar för att jämna ut antalet använda hanar att motsvara antalet tikar som används, så att vi breddar avelsbasen.

6 6 Inavelstrend Diagrammen nedan visar hur enstaka kullar med alltför hög inavelsgrad gör att statistiken skjuter i höjden på rasens totala inavelsgrad Inavelstrend fördelning parningar

7 7 Statistiken visar att vi under de sista 15 åren legat och ligger mycket lågt i inavelsgraden. Men att enstaka kullar med för hög inavelsgrad i vår lilla population gör att den genomsnittliga inavelsgraden stiger alltför mycket. Vi uppfödare måste se oss som en gemensam enhet med rasens bästa framför ögonen. Vi måste ha som mål att för våra kullar ha så låg inavelsgrad som möjligt när vi planerar kullar och att inte göra kombinationer på över 6,25%. Att vi under år 2014 och 2015 har så låg inavelsgrad som 0,7 och 0,5 beror på att alla använda hanar är utlandsfödda och därigenom tillförs nytt blod till våra inhemska linjer. Med tanke på det lilla antal kullar som fötts under 2015 (10st) med 10 använda tikar och endast 7 använda hanar, så har 3 hanar avlat 2 kullar, vilket i vår lilla population gränsar till överanvändning! Något som vi uppfödare måste uppmärksamma och tänka på under de närmaste åren. Vi måste med sund avel öka vår population. För att få fram farmorskurva, farfarskurva etc, gå in på avelsdata: MÅLSÄTTNING Vi måste öka den genetiska variationen och öka populationens storlek och verka för, att avelsbasen breddas genom att fler hundar används i avel samt att få in obesläktat nytt material till landet. STRATEGI * Nya importer bör vara så obesläktade med de inhemska hundarna, som det går. * Använda så många avelsdjur ur så många familjer, som är möjligt. * Undvika, att upprepa tidigare kombinationer. * Tikar bör inte användas i avel före 24 månaders ålder. * Hanar bör inte användas i avel före 15 månaders ålder. * En hane bör inte under sin livstid stå för mer än 20% av rasens genomsnittliga registreringstal de senaste 5 år.

8 8 HÄLSA HISTORISK STATISTIK Åren 1977, 1984, 1992, 1997, 2000 samt 2011 genomfördes uppfödarkonferenser. På dessa konferenser diskuterades olika sjukdomar, fertilitets- och valpningsproblem. I Agrias Breed Statitistic står, att skottarna har fler fall än genomsnittshunden vad gäller reproduktion (valpningar), tumörer och hormonrelaterade sjukdomar. Rasen ligger även högt riskmässigt vad gäller leverrelaterade diagnoser. När det gäller kejsarsnitt visar trenden en svagt sjunkande siffra från 0,5 (varannan kull född med snitt) till 0,2 (var femte kull född med snitt). Om detta beror på det sjunkande antalet födda kullar eller att uppfödarna lagt sig vinn om att använda avelsdjur ur snittfria led får vara osagt. Vi är alla seriösa uppfödare och strävar därför efter att föda upp sunda friska hundar med såväl rastypisk exteriör som mentalitet. Att det finns sjukdomar, går det inte blunda för. Att motverka dem är ett ständigt pågående arbete. I dagsläget vanliga sjukdomar * Cancer * Cushing * Höga blodlevervärden (sjukdom?) * Reproduktionsproblem som: svårigheter att få tikar dräktiga, minskade kullstorlekar samt födselproblem Mindre vanliga sjukdomar * Demodex * Dilaterad Cardio Myopati, DCM (1 diagnosisterat fall.finns inga fler dödsfall finns inom familjen, kan den anses sällsynt.) * Thyrodea (Sköldkörtelhormon) Numera mycket sällsynta sjukdomar * Epilepsi * Skottekramp * von Wildebrands Sjukdomar förekommande utomlands * Cranium muskular Osteopati, CMO (har påvisats i Europa) * Wobblers och ATTAXI (mkt vanligt i USA)

9 9 NULÄGE Svårigheten som vi nu har att arbeta med när det gäller reproduktion har två delar. Det är, att få tikar dräktiga samt minska antalet snitt. Det finns en risk att uppfödare väljer att snitta sin tik för att vara säker på att få levande valpar när de äntligen lyckats få tiken dräktig. Frågan är dock, varför så få tikar blir dräktiga? Beror det på bakterier eller avelsdepression pga att vi använt familjer för nära varandra, därav sämre fertilitet eller någon annan variabel. Detta måste utredas och detta kan vi bara göra med gemensamt arbete. När det gäller cancer vet vi lika lite, som humanläkarna gör, men med de hormonrelaterade sjukdomarna vet vi, att både Cushing och Thyrodea är hormonstyrt. Vi vet dock inte arvsgången eller vilka hundar, som är anlagsbärare. Detta är definitivt ett ämne till nästa konferens. FRAMTIDA RISKER Om vi inte får in nytt friskt blod i såväl hundleden, som uppfödarleden finns risken att det inte finns någon, som vill föda upp Skotsk terrier samt inga avelsdjur att använda. Det är därför särdeles viktigt, att vi som uppfödare går samman och återigen med gemensamma krafter kämpar mot sjukdomar och för rasens överlevnad och reproduktion. Ökning av välinformerade uppfödare är av stor vikt. MÅL * Sunda, friska Skotska terriers * Högre fertilitet * Minska antalet kejsarsnitt STRATEGI * Att uppfödare informerar varandra om, i vilken kombination hälsoproblem uppstått. * Att uppfödare vid val av avelsdjur alltid gör en riskanalys av den planerade kombinationen mot information, som finns i uppfödarleden. * Att uppfödare använder sunda, friska individer och även i första hand använda avelsdjur från självvalpande linjer.

10 10 MENTALITET HISTORIA Skotsk terrier är enligt rasstandarden en jakthund men numera används rasen enbart, som sällskapshund. Intresset för jaktmeritering är så gott som obefintligt bland uppfödarna, men rasen visar ofta prov på jaktegenskaper. NULÄGE Ett fåtal skottar deltar på viltspårsprov, lydnadsprov och bruksprov. Några enstaka har blivit viltspårchampion, men flera har godkänt anlagsprov i viltspår. Några har tagit lydnadsprovsdiplom, även i högre klasser. Ett flertal hundar har genomgått MH (Mentalbeskrivning Hund) och har känd mental status. Rasen ansågs vara kärv och stundtals väl hetlevrad och aggressiv, främst under 1940-talet, då många oseriösa uppfödare, födde upp dem i rent spekulativt syfte. Den Skotska terrierns mentalitet har utvecklats mycket positivt och den absoluta merparten av dagens Skotska terriers har ett öppet och vänligt temperament i kombination med ett stort mått av självständighet och envishet. MÅL Att rasen har så goda mentala egenskaper så hundarna fungerar i samhället och uppvisar bra mentala egenskaper, som mod, öppenhet, sällskaplighet och intelligens. STRATEGI * Att alltid använda föräldradjur med bra mentalitet. * Periodiskt skicka ut en enkät till hundägarna, för att få in mer fakta om hur de uppfattar sin hunds mentalitet * Uppmana fler, att delta i både MH och BPH (Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund).

11 11 EXTERIÖR HISTORIA Rasens exteriör finns beskriven i rasstandarden, som är en direkt översättning av hemlandet Storbritanniens standard. Texten beskriver en förhållandevis liten, djup, kraftig och lågställd hund med sträv päls och fria rörelser aldrig långsträckt eller finlemmad. NULÄGE De svenska Skottarnas exteriör har lovprisats under många decennier och de bästa svenskfödda hundarna vinner idag höga utmärkelser på hundutställningar över hela världen. Stor enighet har under lång tid funnits kring det exteriöra idealet hölls ett symposium med tonvikt på rasens exteriör med rasens ledande engelska auktoriteter, som föredragshållare. Svenska Skotteuppfödare har generellt sett lyckats väl med att förbättra fronter och framställ, bett och huvuden, samt kroppar och benstommar. Men på vägen dit har vi tappat, fertiliteten, kullstorlekar samt fått hormonrelaterade sjukdomar genom att ideligen välja redan hårt använda linjer. To much of a good thing, can be To MUCH. MÅLSÄTTNING * Att fortsätta föda upp Skottar, som utmärkt överensstämmer med standarden I exteriör och mentalitet. Samtidigt som vi vidgar avelsbasen genom att använda hundar av utmärkt typ, men så obesläktad som möjligt. STRATEGI * Att ställa ut och meritera så mycket som möjligt av vår uppfödning, så vi ser även syskon och en större helhet på hundarna * Att upprätta ett gratis avelsregister på SF:s hemsida, så att vi som uppfödare inte glömmer fina hundar, som kunde ha tillfört och breddat den viktiga genpoolen * Att vi uppfödare förstår skillnaden och graderna på vad som är viktigt, att beakta vid upp uppfödning, nu när rasen är så liten * Att använda till kropp och själ sunda föräldradjur med utmärkt fortplantningsförmåga. VIKTIGT Att hunden är: Av korrekt typ Funktionell Mentalt bra Kan reproducera sig Fri från anlag till dödliga sjukdomar MINDRE VIKTIGT Detaljer som vi får arbeta med på lång sikt när populationen ökat som tex: Ögats färg och form Öronens storlek samt placering Nospigmentering Mindre bettavvikelser Pälsfärg

12 12 SLUTORD Vi uppfödare måste sluta oss samman mot ett gemensamt mål: Sunda friska Skottar med utmärk exteriör och mentalitet. Vi måste vara öppna mot varandra, när det gäller genetiska defekter och sjukdomar utan klander. Vi är alla seriöst övertygade om, att vi gör vad som är bäst för rasen och det skall vi göra med ärlighet och öppenhet mot varandra. Vi skall tänka extra på en av SKK:s grundregler att till avel endast använda hundar, som är friska, dvs. inte uppvisar tecken på sjukdom eller funktionshinder och inte heller har eller uppvisar tecken på genetisk belastning, som innebär ökad risk för att avkomman skall uppvisa sjukdom eller funktionshinder. Uppdrag för klubben är att få bättre samarbete. Arrangera träffar för både valpköpare och uppfödare samt enkäter till våra skotteägare om deras hund/hundars hälsa, mentalitet och övriga frågor. Om resultatet av, att vi lyckats föda upp så fina Skottar, som vi uppfödare och domare anser motsvara rasstandarden så väl att de kan vinna toppvinster över hela världen, men att det samtidigt resulterat i att vi på 40 år gått från 260 födda valpar till i dagsläget år 2015 under 20 valpar. Samtidigt har antalet uppfödare mer än halverats på denna tid. Med facit i hand kan ingen av oss skryta med, att vi lyckats. Vi måste samla oss, skotteälskare, kring vårt hittills viktigaste Gemensamma mål nämligen RASENS ÖVERLEVNAD I SVERIGE Informationen har hämtats från: SKK:s Avelsdata Agria och Svelands Statistik Avsnittet historia och mentalitet ur tidigare RAS