ÖSTERSUND. Östersund först i Sverige! så ser den ut. Framtidens stad FILMSTJÄRNAN PETER STORMARE PÅ BESÖK ETT MAGASIN FRÅN ÖSTERSUNDS KOMMUN # 1/2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖSTERSUND. Östersund först i Sverige! så ser den ut. Framtidens stad FILMSTJÄRNAN PETER STORMARE PÅ BESÖK ETT MAGASIN FRÅN ÖSTERSUNDS KOMMUN # 1/2007"

Transkript

1 ÖSTERSUND ETT MAGASIN FRÅN ÖSTERSUNDS KOMMUN # 1/2007 Framtidens stad så ser den ut FILMSTJÄRNAN PETER STORMARE PÅ BESÖK Miljömärkt Östersund först i Sverige!

2 ledare Klimatfrågan har varit het i Östersund sedan början på 90-talet! Visioner, strategier, tålamod och handlingskraft är vad som behövs i kommunpolitiken. Det behövs på alla politiska nivåer, och på ETT område har vi fått en särskild påminnelse om detta under det år som gått och det är klimatfrågan. Människor över hela vår jord ser effekterna av den globala uppvärmningen på ett mycket dramatiskt sätt, med översvämningar, orkaner, skyfall och andra exempel på mycket extremt väder. En konsekvens av detta är att insikten ökar dramatiskt hos var och en att vi måste göra något. Vi har bara en planet och den måste vi överlämna i gott skick till kommande generationer. Misslyckas vi med detta finns inget kvar att lyckas med. Tänk globalt handla lokalt är en välkänd slogan och den är nödvändig. Kommunfullmäktige i Östersund fastställde mycket djärva politiska mål för agenda 21 i mitten på 90-talet. Klimatfrågan pekades ut som den viktigaste och vi måste befria oss från beroendet av fossila bränslen. Idag är vi första kommun i landet som är miljöcertifierad och vi har stor kunskap bland alla invånare. Det är många som kämpat med miljöfrågorna i vår kommun under de år som gått. Inte minst många barn- och ungdomar i förskolorna och skolorna har varit aktiva förebilder för den äldre generationen. Om vi inte hade haft visionen med de höga målen och beslutsamheten, hade vi då varit så långt framme i klimat- och miljöarbetet som vi är idag? Jag tror inte det, och de kommunpolitiker som var pådrivande och fattade besluten i mitten på 90-talet måste hedras för sitt mod, i en tid när det fanns starka krafter som hävdade att miljöhoten var överdrivna. Nu är det dags att göra en översyn av agenda 21 målen. Jag hoppas att många kommer att vara med i arbetet när vi formar nya mål och i det praktiska arbetet framöver. Östersund bygger ett långsiktigt hållbart samhälle och vi ska göra vårt för att bidra till en bättre värld. Genom ett bra och offensivt miljöarbete bidrar vi dessutom till att skapa jobb och ekonomisk tillväxt. Alla Östersundare kan bidra i arbetet med att utveckla Östersund och göra det på ett sätt som stärker vår miljö. Vår attraktionskraft blir starkare av vårt miljöarbete. Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Varsågod Ett magasin till dig från din kommun Tidningen Östersund utges av Östersunds kommun. ANSVARIG UTGIVARE: Kommundirektör Bengt Marsh GRAFISK FORM: Journalisthuset i Sundsvall REDAKTIONSANSVARIG: Informationschef Eva Larsson REDAKTION: Infobyrån, Östersunds kommun TRYCK: DAUS Tryckeri, Östersund. Tryckt på papper som är miljöcertifierat enligt PEFC och ISO OMSLAGSBILD: Sverker Berggren INNEHÅLLSFÖRTECKNING Växeln, hallå 4 Världsbästisar! 5 Kommunen vässar miljömålet 6 Seniorernas Hus 12 Asylbarn till Frösön 15 Konst på förskolan 16 Lärare lär av varandra 18 Webbsända fullmäktigesammanträden 20 Skidskytteextasen ynglar av sig 21 Det byggs så det knakar 22 Ungas vanor i fokus 26 Ta hjälp av hemtjänsten 28 Noterat: nyheter i korthet 30 Serviceinformation 31 Hej Peter Stormare! 32 Redaktörens tips BYGGPROJEKTEN I ÖSTERSUND Det händer mer än på många år i Östersunds kommun. Det pratas runt fikabord och på stan om nya bostadsområden som växer fram, om de spännande planerna på att utveckla markområdet Storsjöstrand och en uppsnofsning av Stortorget. Dessutom börjar den nya fotbolls- och evenemangsarenan att bli klar och Storsjöbadet kommer att få en rejäl ansiktslyftning. SE SIDAN SE 14 SIDAN 22 SKISS: VESA HONKONEN VAD TYCKER DU OM... den nya tidningen? Efter ett par års uppehåll producerar Östersunds kommun åter en tidning som distribueras ut till alla hushåll i kommunen. Utgivningen sker två gånger per år på senhösten kommer nästa nummer. Tyck till om tidningen Östersund på vår hemsida 2 ÖSTERSUND

3 Sommartider Från den 1 juni till och med den 31 augusti har kommunens expeditioner sommartid, det vill säga öppet Du kan givetvis nyttja kommunens service dygnet runt via hemsidan noterat Semesterelände på Jamtli UNDER SEMESTERELÄNDET kan du i sommar se en utställning just om semestereländet på Jamtli mellan 24 juni och 23 september. Massor av se mesternostalgi från 50-, 60- och 70-talet utlovas. En del av utställningen är Amazonliv där historien kretsar kring en Volvo Amazon från Under sommaren kan man som vanligt göra en resa genom tiden på Jamtli Batterier till Electric Banana Band Du missar väl inte Electric Banana Band som spelar på Badhusscenen under Storsjöyran den 28 juli. Inträdet betalar du genom att ta med gamla uttjänta batterier! Målet är att slå det nuvarande insamlingsrekordet på 220 kilo batterier som sattes i Örebro i januari. Historieland. Vandra bland byggnader, gårdar och träffa människor från svunna tider. För alla barn finns det massor av aktiviteter som Barnens mejeri, Barnens järnväg, kraftverk med flottning och Barnens trafikskola Historieland har öppet 22 juni 26 augusti alla dagar mellan Mer information finns på Hoppas filmen ger en mer sann bild av livet i glesbygden Peter Stormare (se intervjun på sista sidan) FOTO: SVERKER BERGGREN 5frågor till isskulptören och yranarrangören STEFAN KAUPPI 1. Jämtlandssommar för dig vad är det? Det kan vara mycket en glass i Badhusparken, en grillkväll med vänner eller ett presidenttal på Stortorget. 2. Sommarkväll vid torpet eller ståplats framför Hawaiiscenen på Hultsfredsfestivalen? Eftersom vi köpt ett torp som vi håller på att renovera så lutar det nog åt hammare och pensel i sommar. Men visst lockar Hultsfred också. Det är inte mycket som slår stämningen på en bra livekonsert. Om de jämtländska myggen blir alltför aggressiva kanske det blir en avstickare till Småland. 3. Motti med fläsk eller surströmming? Surströmming. 4. Ny idrotts- och evenemangsarena, renovering av Storsjöbadet, ett uppsnofsat Stortorg det händer mycket på byggfronten i Östersund just nu önska något man har missat... Om man får drömma en inomhusarena gjord för konserter med en publikkapacitet på upp till ett par-tre tusen pers. Gärna centralt och billig hyra. Då skulle musiklivet lyfta året om. 5. Sist men inte minst vad ska man inte missa på årets Storsjöyra? Jag skulle vilja pusha för Sierra Leones Refugee All Stars. Ett band som bildades i ett flyktingläger under kriget och som gästar Sverige för första gången. Ett fantastisk liveband som spelar en oemotståndlig partymusik. Både The Ark och The Hives är förstås alltid roliga att se live. Annars är Black Rebel Motorcycle Club mina personliga favoriter. INLANDSBANAN 100 ÅR Det första spadtaget för nan togs i Östersund Det firas Inlandsbamed en jubileumsfest 16 juni. Det blir mat, fest och naturligtvis en hel del gamla tåg, dessutom kommer Ingvar Oldsberg att köra På spåret i Badhusparken. ÖSTERSUND 3

4 Växeln, hallå Kommunens telefonister har koll på organisationen Glöm okänsliga, inspelade röster. Ringer du till Östersunds kommun får du snabb personlig service av de sex växeltelefonisterna som dessutom tar emot besökare i rådhusreceptionen. ttext och bild: Bengt Ola Mattsson elefonin är trots den internetålder vi lever i, den stora ingången till kommunen för den som söker information om service och verksamheter. Varje dag passerar ungefär ärenden via kommunväxeln, en service som ges av sex anställda. Personalgruppen bemannar även rådhusreceptionen som delar lokaler med växeln direkt innanför entrén till Rådhuset. Det fungerar jättebra att alternera mellan att stå i receptionen och sitta i växeln, berättar Helen Eriksson som tillägger att man på så sätt också blir mindre sårbar vid till exempel sjukdom. Den centrala placeringen av växel/ reception underlättar för arbetsgruppen att hålla reda på det mesta som sker. Varje förvaltning har dessutom en egen kontaktperson i växeln för att kommuninvånarna ska kunna få så fullödig service som möjligt. Information om förändringar på enheterna inom respektive förvaltning sker också även den vägen. Service på ett och samma ställe Det finns bara en öppen ingång in till Rådhuset idag via receptionen. Genomströmningen av människor är stor liksom teletrafiken in till kommunväxeln. Vi förvaltar ungefär anknytningar som ligger under , berättar Ingalill Edin som är enhetschef för Kommunservice och ansvarig för växel och reception. Strax intill växeln och receptionen finns Karin Ivarsson är en av sex som jobbar i reception och växel. FAKTA Kommunens teleteknik har sedan 2005 moderniserats till så kallad IP-telefoni. Det innebär att samtalen överförs via datanätet i stället för det gamla kopparnätet. Av de drygt 2000 telefonanknytningarna i kommunen har 800 fått den nya tekniken. Under 2006 sparade kommunen 1,2 miljoner kronor genom att använda IP-telefonin och siffran för 2007 beräknas till 2 miljoner kronor. också Bokning/Bidrag. Det är här du hämtar nycklarna om du bokat in dig på någon av kommunens idrottsanläggningar. Vår tanke med att ha allt detta samlat är att besökaren kan få service på ett och samma ställe. Vid receptionen finns dessutom två Välkommen! Karin G Grahnlöf på kommunledningsförvaltningen välkomnar gäster från Hudiksvalls kommun vid den naturliga mötesplatsen för besökare till Rådhuset rådhusreceptionen. medborgardatorer där vem som helst kan söka information och ett broschyrställ med de mest efterfrågade trycksakerna och blanketterna. Frågor om allt I vardagen är variationsrikedomen enorm i de frågor växelpersonalen försöker lösa. Omfånget i kommunverksamheten spänner från allt det mjuka i omsorg av människor till det hårda i form av sandning av gångbanor till gatuplanering och bygglovsfrågor. Visst händer det att man blir ställd ibland, skrattar Helen och berättar om korsordslösaren från en annan del av landet som ringde till kommunen för att få hjälp med namnet på en jämtländsk sjö. Personen ifråga kände bara till Storsjön och Åresjön. Efter många om och men kom man fram till att svaret var Gevsjön! n 4 östersund

5 Maria Lilliehöök och Marcella Lobo trivs alldeles utmärkt med såväl värdfamilj som arbetet på Geocenter i Ångsta. FOTO: BENGT OLA MATTSSON Hela gänget på plats i Tortuguero, Costa Rica. Världs-bästisar! Lilla Östersund är engagerat på flera håll i stora världen, med bland annat en rad vänorter och andra samverkansprojekt. I år är det fjärde året som vi har ett utbyte med Costa Rica i samverkan med Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU). Svenska och costarikanska ungdomar vistas först 10 veckor i Costa Rica, därefter lika lång tid i Sverige. FOTO: ANNIKA MÅRTENSSON, CIU. åtext: BENGT OLA MATTSSON rets utbytesungdomar kom till Östersund i början av april efter att ha bott och arbetat i Costa Rica i tio veckor. Man bor i värdfamilj och får via praktiskt arbete och utbildning lära sig mer om temat för utbytet som är Hållbar turism. I Costa Rica satsas det precis som i vår kommun på att utveckla turistnäringen, men hur kan man skapa en miljö där alla vinner på turism? Syftet med utbytet är att öka den kunskapen och förståelsen för andra kulturer, säger Karin G Grahnlöf, ansvarig för internationella frågor på Östersunds kommun. Som värdfamilj ställer man upp med boende och mat och en viss ersättning ges till familjen för detta. Under de tre år utbytet pågått har det blivit allt lättare att finna värdfamiljer, berättar Karin som upplever att de positiva erfarenheterna från tidigare värdfamiljer gett effekt. Lena och Qrt Jonemar är en av årets värdfamiljer. Det är andra gången man öppnar dörren till sitt hem i ungdomsutbytet. Kontakten med ungdomarna ger oss i familjen oerhört mycket, menar Qrt som har barn i samma ålder som Marcella Lobo och Maria Lilliehöök som nu bor hos Jonemars. Qrt menar att det är en värdefull erfarenhet för de egna barnen att få en inblick i hur det är att leva i ett annat land. INTE LIKA BERGIGT Familjen Jonemar bor i Ångsta och Maria från Lund och Marcella från Costa Rica arbetar på Geocentret som ligger ett stenkast från Jonemars. Vi har hamnat hos världens bästa värdfamilj, understryker de bägge när jag frågar hur deras vistelse varit så långt. Marcella är mest överraskad över naturen och landskapet som skiljer sig markant från det bergiga Costa Rica. Plus snön, förstås som hon hunnit bekanta sig med. Arbetet här på Geocentret är intressant och det ska bli kul nu när man öppnar för säsongen, att få möta besökare och turister. Marcella och Maria äter sin lunch på Ångsta skola och som ett tack för det bjuder man tillbaka med att arrangera en dag då man berättar om hur livet är i Costa Rica. Uppenbarligen är ungdomar, värdfamil jer och kommunen lika nöjda över ungdomsutbytet som till hösten öppnar för intresseanmälningar för ett fjärde år. Vi undersöker nu möjligheten med att samarbetet med Costa Rica blir över flera år. En långsiktighet gör att man kan dra nytta av de erfarenheter som vi samlar på oss samt att tiden här också därför blir bättre för ungdomarna, deras värdfamiljer och arbetsplatser, menar Karin G Grahnlöf. Om du blir nyfiken på att öppna ditt hem för två ungdomar kan du ta kontakt med Karin via kommunväxeln ( ). Håll också ögonen öppna under senhösten efter annons i lokaltidningarna, då det är dags för nya värdfamiljer att meddela sitt intresse! FAKTA Republiken Costa Rica har ca 4 miljoner invånare och gränsar till Nicaragua och Panama. Huvudstaden heter San José och det officiella språket är spanska. Huvudnäringarna är jordbruk, turism och elektronik. Medelåldern är 25,4 år och den största religionen är katolicismen. ÖSTERSUND 5

6 Miljömärkt kommun vässar klimatmålet! Talet om stigande medeltemperatur, smältande glaciärer och extrem torka har vi kanske kunnat förtränga. Men när det blir allt tätare mellan ovädren också här i Sverige och forskare kan visa att trädgränsen stadigt flyttas uppåt i fjällvärlden då knackar miljöhotet plötsligt på vår egen trygga dörr. I Östersunds kommun var man tidig att hoppa på tåget i arbetet för att minska människans negativa påverkan på miljön. År av miljöarbete har gett resultat och nu vässar kommunen klimatmålet ytterligare. Som kronan på verket har Östersund som första kommun i Sverige fått hela sin verksamhet miljöcertifierad. TEXT: MARIANNE WAPLAN BILD:SVERKER BERGGREN 6 östersund

7 Att leva i en stad med frisk luft och ett av Europas renaste vatten det ska vara en självklarhet också för kommande generationer östersundsbor. östersund 7

8 ett viktigt startskott i arbetet för en bättre miljö var FN: s konferens i Rio de Janeiro Mötet utmynnade i Agenda 21 som kan beskrivas som en handlingsplan över vad som måste göras det närmaste århundradet för att rädda vår jord från miljöförstörelse. På miljökontoret i Östersund fanns redan ett miljöprogram vid den här tiden. Och året efter Rio konferensen bestämde man sig för att upprätta sin lokala Agenda 21. Företag, föreningar, organisationer och kommuninvånare bjöds in för att diskutera, komma med idéer och dela med sig av goda exempel. Fyra år senare antogs den lokala agendan som beskriver hur vi vill och tror att det ska se ut i Östersund år Agendan har sedan dess använts som ett hjälpmedel och en checklista i beslut som fattas inom kommunen. För att förtydliga hur vi ska nå fram till bilden av Östersund 2025 sattes ett antal mål på vägen. Dessa mål har varit viktiga inom allt miljöarbete alltifrån omställning av trafiken i mer grön riktning till avfallssortering och effektivare energianvändning. Ett miljömål, som sattes upp strax därefter, var att minska kolioxidutsläppet med 15 procent från 1998 till Det målet har man uppnått med råge. Redan 2005 hade Östersund minskat utsläppen med 21,7 procent! Därmed tillhör man de kommuner i Sverige som lyckats bäst med att minska utsläppen av koldioxid. Ett viktigt bidrag till de minskade utsläppen är att många av kommunens oljepannor har ersatts av Vi har aldrig tidigare mött ett liknande miljöengage mang bland medarbetarna! fjärrvärme, som bland annat produceras i Jämtkrafts biobränsleeldade kraftvärmeverk. Nu vässar kommunen målet ytterligare till att minska koldioxidutsläppen med 25 procent från 1998 till Under 2007 kommer också medborgare, företag och organisationer att inbjudas på nytt för att bidra med nya idéer och goda exempel i miljöarbetet. Miljöforum jobbar vidare med ständiga förbättringar i kommunens miljöledningssystem. här finns representanter från kommunens sju förvaltningar. har du frågor till Miljöforum hittar du namn och telefonnummer på (se faktarutan) foto: BENGT ola MATTSSoN VäL GoDKäNT Alla myndigheter och företag som strävar efter att verksamheten ska skona miljön så långt det är möjligt behöver dokument som anger mål, policy och rutiner för miljö arbetet. På så sätt kan man försäkra sig om att resurserna används på rätt sätt och kontrollera att miljöarbetet stän digt förbättras. Redan 1999 beslutade kommunens politiker att införa ett sådant mil jö ledningssystem (miljöhandbok) enligt inter nationell standard, där de nationella miljömålen och kommunens egen Agenda 21 fick styra innehållet. I våras granskade tre miljörevisorer kommunens miljöarbete. Och det revisorerna fann i Östersund imponerade stort. Vi har aldrig tidigare mött ett liknande miljöengagemang bland medarbetarna! Så lyder kommen taren från Michael Suld, en av miljörevisor erna från SP Sveriges Tekniska Forsknings institut. När den högtidliga utdelningen av certifikaten ägde rum vid Rådhusets trappa på Världsmiljödagen den 5 juni var det första gången en kommun tog emot miljöcertifikat för samtliga sina verksamheter. Ett annat gott betyg för kommunens miljö arbete är det faktum att Östersunds kommun, mellan 2004 och 2009, genomför 25 olika miljöprojekt som stöds av så kallade KLIMP pengar (Klimatinvesteringspengar) från Naturvårdsverket. Östersund, Göteborg och Lilla Edet är de enda kommunerna som fått bidrag vid tre tillfällen! På de kommande sidorna kan du läsa mer om det miljöarbete som pågår i Östersunds kommun. n Miljöredovisningen berättar om miljötillståndet i kommunen och jämför bland annat med de nationella målen. FAKtA Östersunds kommun har miljöcertifierats enligt den internationella standarden ISo och registrerats enligt Eu:s miljöstandard EMAS. Vill du veta mer om kommunens miljöledningssystem kan du gå in på Välj miljöhandboken i högra spalten med blå knappar. I kommunens miljöredovisning följer man bland annat upp miljötillståndet utifrån de nationella målen. I miljöbokslutet som ingår i årsredovisningen följer man upp de lokala miljömålen. Miljöredovisningen, Agenda 21 och övrig information om kommunens miljöarbete hittar du på se/miljohalsa. Miljöredovisningen finns också att hämta i receptionen på Rådhuset. 8 östersund

9 Det är ingen lek det här, skrattar Tiina Lehtonen, mitten och får hjälp av Mathias Berndt och Linda Göransson vid sopsorteringskärlen. Mathias ser när vi fuskar Det är ingen idé för personalen eller de boende på Nävervägen 22 att försöka fuska med soporna. Nä, kastar du fel här får du höra det direkt, så det är lika bra att göra rätt från början, säger Tiina Lehtola som är anställd och skrattar. TEXT: GABRIELLA CARLSSON BILD: ROGER STRANDBERG Nävervägen 22 i Torvalla är en grupp bostad för funktionshindrade. Här finns sex personer anställda för att hjälpa tjejerna som bor i huset med deras dagliga liv. Det som är speciellt med stället är att de alla brinner för miljön. Vi är väldigt bra på att släcka och stänga efter oss, vi har bytt till lågenergilampor, vi sorterar alla sopor och så har vi köpt en biogasbil, säger Mathias Berndt, som är anställd och ett av kommunens 180 miljöombud. Personalen har bestämt att de ska försöka vara så miljövänliga som möjligt på arbetsplatsen. Beslutet har gett ringar på vattnet för hur de anställda också beter sig privat. Gör likadant hemma Jag ska åka utomlands i två veckor och nu har jag dåligt samvete för flygresan, berättar Helene Berggren som får medhåll av enhetschefen Annica Oscarsson: Man tar med sig tankesättet hem. Själv försöker jag köpa mer ekologiskt till exempel, säger hon. Personalen har gått en utbildning i sparsam bilkörning, så kallad eco-driving. Körsättet innebär en minskad bränsleförbrukning på upp till tio procent för den som upprätthåller körstilen. De är överens om att det till stor del är Mathias förtjänst att de har kommit så långt i miljöengagemanget. Han har inspirerat dem till att hitta nya utmaningar och inte minst sett till att de Mathias Berndt är miljöombud och inspirerar arbetskamraterna till nya miljömål. fullföljer vad de har bestämt sig för. I början är det lätt när man är entusiastisk, men sedan gäller det att hålla fast vid det och inte börja fuska, säger Tiina Lehtola. Nu har det blivit dags att planera den egna odlingen som de har utanför på gräsmattan. Här odlar de sommargrönsaker och sallad tillsammans med tjejerna. Det är mest för att vi tycker att det är kul, men det blir ju så gott! Säger Linda Göransson. n Ekologiskt på skoltallriken Från och med april har Östersunds skolor serverat skolluncher där minst 20 % av innehållet bestått av ekologisk mat. Mjölken, potatisen och blandfärsen är de livsmedel som till en början bytts ut för att uppfylla de miljögodkända kraven. Mjölken är inget problem, det klarar vi direkt. När det gäller potatisen handlar det delvis om hur skörden varit och hur stora volymer som leverantören kan få fram. Om det inte skulle räcka får vi byta varugrupper och köpa andra ekologiska råvaror för pengarna i stället, säger Birgitta Månsson, chef för Matproduktion i Östersunds kommun. Visste du att: Allt kaffe och te som kommunen handlar i framtiden ska vara rättvisemärkt. Vid brandstationen i Brunflo och järnvägsstationen i Lit finns pendlarparkeringar med gratis motorvärmare. Ställ bilen där och ta bussen eller samåk in till stan! Kommunen ställer kravet att de bomullskläder man köper in ska komma från garanterat obesprutade odlingar. 15 till 20 ton möbler skulle hamna på kommunens sopstationer varje månad om det inte vore för Z- rondellen vid återvinningsstationen i Odenskog. Hit kan alla lämna gamla möbler eller fynda bland nyrenoverade. Stadsbussarna kommer att köra bussarna på etanoldrift från och med Den första etanolbussen kommer nästa år. Östersunds taxi kommer att köra sex taxibussar på biogas under Huvudcykelstråken i Östersund röjs lika snabbt som bilvägarna på vintern. östersund 9 illustration: Peter Boija

10 Roger Sjöqvist är stolt ägare till en biogasbil. Fler borde upptäcka det här. Det är en himla skön känsla, säger han. Med biogas i tanken Roger Sjöqvist är nybliven ägare till en Volvo V 70, bifuel. Att köpa en biogasbil är hans bidrag för att minska utsläppen av växthusgaser. Det gäller att göra vad man kan och ha ett bra svar när barnen senare i livet frågar vad vi gjorde åt den globala uppvärmningen och miljön, säger han. ntext: GABRIELLA CARLSSON BILD: SVERKER BERGGREN är det skulle bli möjligt att tanka biogas i Östersund, bestämde sig Roger och sambon Ann-Sofi Gerhardsson för att det var en biogasbil de skulle ha. Vi skulle aldrig kunna tänka oss att köpa en ny bensinbil, förklarar Roger där han står vid tankstället i Lugnvik och väntar på att stationen ska öppna. Det är i början av maj och för dagen har pumpen precis kommit på plats. Än dröjer det några veckor innan det är möjligt att börja tanka biogas, men Roger ser fram emot den dagen. Inköpet av en biogasbil ser han och sambon som en satsning för miljön och önskar att fler ska följa deras exempel. Det är en himla skön känsla att kunna sätta sig i bilen och veta att det inte påverkar omgivningen. Det blir alltid extra körningar som man egentligen inte behöver, då är det skönt att veta att det inte gör något, menar han. Bilen är av 2005 års modell och drivs kombinerat med bensin och biogas. Fordonet har två tankar som rymmer 21 normalkubikmeter biogas respektive 29 liter bensin. Men man kör längre sträcka på en kubik biogas än vad man kommer på en liter bensin, säger han. I kupén ser det ut precis som i vilken bil som helst. Den stora Volvon är rymlig och praktiskt inredd. Enda skillnaden att det inte ryms något reservdäck. Roger lyfter på mattan bak och visar att där reservhjulet brukar ligga finns en kompressor i stället. Det är för att kunna fylla på luft och tätningsmassa i ett däck om man får punktering, säger han och pekar på lådan i utrymmet. Föraren väljer själv Bilen startar alltid med bensindrift men övergår efter ett par sekunder till biogas som är förvalt. Föraren kan själv välja vilket drivmedel som ska användas genom att trycka in en knapp och det går även att starta med biogas om bensinen är slut. Men det ska man bara göra i nödfall, 10 östersund

11 bilen går bättre om den får starta med bensin, förklarar Roger. Boende på Norderön med barnen Robin, 4 och Pontus 1 år, blir det en hel del åkande. Roger konstaterar att de kommer att få tanka minst en gång i veckan. Än så länge är tankstationen i Lugnvik det enda stället där det går att tanka biogas, men både Roger och Ann Sofi har jobb i stan och pendlar dagligen. Vi får ha som rutin att åka förbi här med jämna mellanrum, men å andra sidan blir det under 200 kronor för en full tank, så det känns bra, tycker Roger och jämför med vad det kostar att tanka fullt i en 70 liters bensintank. MÅNGA fördelar Familjen känner sig som vinnare, även om biogasbilarna är kronor dyrare i inköp. Biogasen är cirka tre kronor billigare per normalkubikmeter än motsvarande bensinpris. Vi får också parkera gratis i många kommuner och dessutom är fordonsskatten lägre. Så på sikt kommer det att jämna ut sig, menar Roger. Den som köper en ny biogasbil har idag möjlighet att få ett bidrag på 9000 kronor genom kommunen. Detta för att täcka en del av den ökade kostnaden som inköpet innebär. Pengarna kommer ursprungligen från naturvårdsverket som vill stimulera att fler nya biogasbilar kommer ut på marknaden. Den som vill veta mer om biogasbilar och möjligheten att få bidrag kan vända sig till Grön Trafik: , eller e post gron n fakta BIoGAS Biogas är det bästa alternativet ur miljösynpunkt för fordonsbränsle med minimal klimatpåverkan. framställningen sker med hjälp av avloppsslam från reningsverket i Göviken. Biogasanläggningen är ett av kommunens projekt för minskade koldioxidutsläpp i Östersund och har byggts med stöd av KLIMPpengar från Naturvårdsverket. GRATIS PARKERING för MILjÖBILAR 2001 införde Östersunds kommun gratis parkering för privatpersoner, företag och organisationer som använder miljöbilar. Mellan 2004 och maj 2007 ökade antalet miljöbilar som parkerar gratis i Östersund från 138 till 532 bilar var också året då projektet Grön Trafik drog igång. Sedan dess har det numera permanentade projektet arbetat för en miljövänlig trafik. I Östersund finns många hållbara alternativ för dem som vill resa med låg klimatpåverkan. Privatpersoner och företag som bara vill betala för bilen när de använder den kan gå med i någon av de två bilpooler som finns i Östersund. Mer information om gratis parkering, bilpooler och andra projekt inom Grön Trafik hittar du på sveriges miljöbilsbästa kommun med nio stjärnor av tio möjliga så lyder omdömet från föreningen Gröna bilister. Jämförelsen gjordes hösten 2006 och medelbetyget på de granskade kommunerna låg på 5,5. Endast tre kommuner till uppnådde samma betyg som Östersund. Kommunen får bland annat beröm Betala bara för bilen när du använder den! Så lyder mottot för medlemmarna i Östersunds bilpool. ToPPBETyG av Gröna bilister EfTERLySES! för att drygt hälften av bilarna i den egna parken är miljöbilar (etanol och elhybridbilar). Andelen miljöbilar som nu är uppe i cirka 150 kommer också att öka i takt med att kommunen börjar köpa in biogasbilar. Östersunds kommunen har också aktivt medverkat till att etablera fler tankställen för etanol E85. Partners till Europeiska trafikantveckan Säkert har du inte undgått den nya hösttraditionen som arrangeras av Grön Trafik i samarbete med ett 40 tal företag, föreningar och organisationer. Under en vecka fylls stan av en lång rad roliga och intressanta arrangemang och föreläsningar för både stora och små i den gröna trafikens tecken deltog Östersund i den Europeiska trafikantveckan tillsammans med städer i Europa. 53 av dessa var svenska. EU kommisisionen utsåg Östersunds arrangemang som bäst i Sverige och en av de åtta bästa i Europa! Den Europeiska trafikantveckan och I stan utan min bil kommer i år att gå av stapeln den september. Grön Trafik välkomnar intresserade samarbetspartners. Vill du veta mer ring; östersund 11

12 Det var många kända och älskade allsångslåtar som ljöd genom Solbergs matsal när Signe Singers bjöd på underhållningen. Seniorernas Hus ny mötesplats Det blir bättre och bättre dag för dag Sången och dragspelsmusiken hörs direkt när man öppnar dörren till kvarteret Solberg på Prästgatan i Östersund. I höstas mjukstartade Seniorernas Hus här, med målet att skapa en samlingsplats för pensionärer. Och precis som i sången ska det bara bli bättre och bättre. text: marianne waplan Bild: sverker berggren 12 östersund

13 allsång med Signe Singers står det på programmet när tidningen Östersund hälsar på i Solbergs matsal som numera också är Seniorernas Hus. Ett trettiotal pensionärer har samlats för att sjunga och fika tillsammans. Ett varmt leende lyser upp Ingrid Hillströms ansikte när tonerna av Sommar i Bergslagen ljuder från scenen. Jag är ursprungligen dalkulla förklarar hon. Men numera bor jag i Östersund alldeles här i närheten. Det är så trevligt att få komma hit och sjunga! Jag går ofta hit och äter lunch också. Lunchmatsalen på Solberg har funnits i många år. Här har både boende på Solberg och andra pensionärer kunnat äta - med enda kravet att lunchen ska beställas dagen innan. Men från och med i höstas har det också varit aktiviteter flera eftermiddagar i veckan. Allsång, systuga, kulturkafé, bingo, Ingrid Hillström, som bor granne med Seniorernas Hus gillar att komma hit när det är allsång. Qigong och datastuga är några exempel på vad som stått på programblad för Seniorernas Hus. Ännu så länge tror jag inte det är så många som känner till att här erbjuds aktiviteter för alla och inte bara för de som bor här, säger Inga-Lena Åsberg från Frösön. Att vara 101 år är väl inget att orda om, tycker Viola Hon har slagit sällskap med en väninna och besöker Seniorernas Hus för första gången. En annan som kommer utifrån är 101-åriga Viola Jonsson som själv promenerat från sitt hem borta vid I5- området ner till Prästgatan! Jag går gärna hit, förklarar hon men avböjer bestämt att vara med på bild. Att vara 101 år är väl inget att orda om, tycker Viola. Tanken är att detta ska bli en mötesplats för alla pensionärer, förklarar Suzanne Göransson som är anhörigkonsulent på kommunen och samordningsansvarig för Seniorernas Hus. Idén till en samlingskokal för pensionärer kommer ursprungligen från pensionärsorganisationerna. Kommunen bidrar genom att erbjuda nyrenoverad lokal inklusive städning. Kommunen stöttar men det är organisationer, föreningar och besökare som tar ansvar för innehållet, påpekar Suzanne Göransson. Verksamheten är ännu bara i sin linda. I maj bildades en styrelse med representanter från olika organisationer. Under sommaren blir det uppehåll s östersund 13

14 Det har varit fullt program den här vintern, konstaterar Kjell Lennberg och Ulla Svärdfelt, som är boende på Solberg och har nära till de aktiviteter som dragit igång. i programmet. Men i månadsskiftet augusti/september drar man igång ett nytt aktivitetsprogram inför hösten och vintern. Fotvård och fixartjänster Med hjälp av andra frivilligorganisationer och statliga stimulanspengar, som kommunen fått beviljat, hoppas Suzanne Göransson att Seniorernas Hus ska utvecklas till en viktig samlingspunkt. Målet är att vi ska ha öppet alla dagar. Man ska lätt kunna slinka in för att ta en fika och vila benen när man är på stan till exempel. I visionen ryms också ett brett utbud av olika tjänster. Här ska finnas tillgång till fotvård, fixartjänster, läkare, frisör, juriststöd och kanske resebyrå hoppas Suzanne som bland annat inspirerats av ett besök på ett äldrecentrum i Norge. Suzanne Göransson är för övrigt ett känt ansikte bland många anhörigvårdare som i flera år haft tillgång till Solbergs lokaler för Ammis (Anhörigas mötesplats mitt i stan). Här ska finnas tillgång till fotvård, fixartjänster, läkare, frisör, juriststöd och kanske resebyrå Suzanne Göransson anhörigkonsulent på kommunen och samordningsansvarig för Seniorernas Hus Föreläsningar och annan verksamhet som kommunen erbjudit anhörigvårdare finns nu under samma tak som Seniorernas Hus. Från och med i höst räknar Suzanne med att Ammis också ska erbjuda drop-in två dagar i veckan. Personal från kommunen och frivilliga ska finnas till hands för att kunna ge anhörigvårdare några timmars avlösning. På så sätt ska den som tar hand om en nära anhörig få tid för att uträtta ärenden eller bara få en stund för sig själv. Det här blir en form av anhörigstöd som inte är behovsprövat, påpekar Suzanne Göransson. Nu är det inte bara pensionärerna i centrala Östersund som behöver ett öppet-hus att samlas i. Med hjälp av de statliga stimulanspengarna hoppas Suzanne att verksamheter som finns på dagcentraler och andra mötesplatser ska utvecklas. Vi vill jobba vidare i en SeniorernasHusanda och utveckla mötesplatser för äldre runt om i kommunen. n 14 östersund

15 Vi måste respektera varandras olikheter samtidigt som utgångs punkten är att vi ska lära dem vilka normer och reg ler som gäller i Sverige, förklarar Ingemar Edström, tillförordnad chef för per sonal gruppen som ska ta emot de ensamkommande asylbarnen. Det här blir en spännande utmaning och roligt, lyder kommentarerna från personalgruppen som ska ta hand om de ensamkommande asylbarnen. Frösön blir ett första hem för När sommarlovet står för dörren anländer den allra första gruppen ensamkommande asylbarn till Frösön. I nyinredda lokaler står elva personer redo att ta emot ungdomarna. Vi ska försöka ge dem en gynnsam framtid här! TEXT: MARIANNE WAPLAN dbild: SVERKER BERGGREN et är början av maj när tidningen Östersund hälsar på i de före detta studentlokalerna på Fornborgsvägen på Frösön. Det här ska bli 13 ungdomars hem i väntan på permanent uppehållstillstånd. Dygnet runt ska någon eller några vuxna finnas till hands. Just i dag har personalgruppen samlats här för första gången. Vårt jobb blir att vara justa vuxna förebilder och hjälpa de här ungdomarna att integreras i Sverige, förklarar Ingemar Edström, som är tillförordnad chef för den grupp som ska ta emot ungdomarna. Under våren har Ingemar haft fullt upp med att bygga upp personalgruppen. Han har också varit på studiebesök i Skellefteå, som har tre års erfarenhet av att ta emot ensamkommande asylbarn. Där har de varnat oss för misstaget att bemöta ungdomarna med en tycka-syndom-attityd berättar Ingemar. De vill bli betraktade som andra ungdomar! asylbarn I dag står nästan 400 ensamkommande asylbarn från 45 olika nationer och väntar på att få komma ut till kommunerna, berättar Ingemar. Majoriteten av asylbarnen just nu är killar mellan 14 och 17 år som flyr undan militärtjänsten i krigets Irak. LOTSAS IN I SVENSK KULTUR De ungdomar som anländer till Östersund möts av vuxna med olika kompetenser alltifrån fritidsledare, socionomer, beteendevetare, pedagoger, etnologer och kognitionsvetare (=data och beteendevetenskap). En av de elva i personalgruppen är Maria Karlsson, fritidspedagog och stressterapeut som har levt tillsammans med Irakiska flyktingar i Athen, där större delen var pojkar i tonåren. Det blir en stor förändring för de här pojkarna att komma till Sverige, konstaterar Maria. Vår uppgift blir att lotsa in dem i vår kultur! Något som lockat Maria att söka jobbet var att gruppen kommer att arbeta med en tydlig metodik enligt konsekvenspedagogikens riktlinjer (se faktarutan). Det är viktigt att vi i personalgruppen ger tydliga ramar för vad som gäller i ett samhälle där så mycket bygger på eget ansvar! understryker Ingmar Edström. Normalt är Ingemar enhetschef på Kompassen* där man arbetat enligt konsekvenspedagogikens hållningar under många år. Vad händer då närmast med ungdomarna som kommer till Frösön i sommar? Många kommer att få feriejobb på Jamtli, Östberget eller på Kompassen, berättar Ingemar. Till hösten väntar Östbergsskolan och PCgymnasiet. FOTNOT: * Kompassen är en verksamhet inom kommunen som erbjuder arbetsträning för människor som hamnat utanför arbetsmarknaden. FAKTA: Minderåriga som ensamma söker asyl i Sverige får vanligtvis permanent uppehållstillstånd inom sex månader. Därefter få de flytta till ett permanent boende (PUT) där de bor kvar tills de fyllt 18 år. Ett PUT-boende förbereds nu på Körfältet. Östersund är en av 14 kommuner som nyligen sagt ja till att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Staten ersätter kommunerna för alla kostnader kring mottagandet. OM KONSEKVENSPEDAGOGIK Pedagogiken bygger på att göra det tydligt för barn (och vuxna) att deras handlingar leder till konsekvenser av olika slag. Läs mer på se/kompassen/pedgrundutbildning.htm ÖSTERSUND 15

16 Spännande utsmyckning såväl ute som inne på våra nya förskolor Den passar väl bra in i miljön? Kommunens konstnärlige rådgivare Cathrine Johansson betraktar tavlan och får medhåll av personalen på Campus förskola vars lokaler smyckas såväl ut- som invändigt med väl utvald konst. Östersunds kommun har som policy att i sina byggprojekt avsätta en procent av byggkostnaden till konstnärlig utsmyckning. TEXT: BENGT OLA MATTSSON BILD: SVERKER BERGGREN Sedan 1983 har enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning praktiserats i många av kommunens byggnader, berättar Margareta Stålhandske, ansvarig för kommunens konsthantering. Östersund har dessutom kopplat en konstnärlig rådgivare till utsmyckningsuppdragen. Rådgivaren utses av Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och erbjuds kommunen. Vi har till exempel alla skolorna och förskolorna i Torvalla, bussterminalens spännande konstverk i trapphuset, konsten i våra servicehus för att nämna några exempel. Samarbetet med konstnärerna, arkitekterna och brukarna är spännande och ger arbetet guldkant!. PERSONALEN TYCKER TILL På Mittuniversitetets Campus och i centrala Lit har två nybyggda förskolor invigts och kommunen satsar kronor på att göra ute- och innemiljön extra speciell. Cathrine Johansson som själv är konst när, har varit involverad i utsmyckningsuppdragen redan från ritningsstadiet och haft samråd med arkitekterna. Först och främst beaktar vi vilken verksamhet som ska bedrivas i det hus Kommunens konstnärlige rådgivare Cathrine Johansson i färd med att smycka en av väggarna på Campus förskola. som ska byggas. Utifrån detta utser vi en konstnär med lämpligt bildspråk för detta. Vi diskuterar förutsättningar och möjlig heter med dem och med kommunens projektledare för bygget samt byggets plats chef. Det är viktigt att konstnären är med redan innan spaden sätts i jorden. Konstnären presenterar sedan ett förslag/ skiss för Kultur- och fritidsnämnden och för brukarna, som då har möjlighet att tycka till, i det här fallet förskolepersonalen. På Campus förskola har detta resulterat i att Aino Näslund gjort färgstarka och fantasifulla emaljer vid entréerna och att Katinka Andersson dekorerat lek hallar na med mjuka sago inspirerade foto grafiska verk. I Lit har Kåre Henriksson gjort fyra fantasikitt lande mål ningar som bygger på en och samma idé, men med olika färgsättningar. Han har också gjort ett stort grafiskt blad i varje avdelnings lekrum, totalt 5 stycken. Ute kommer Markus Lanttos (som gjort Stolen på gågatan i centrala Östersund) flygande matta i rostfritt stål att monteras under sommaren. STIMULERAR FANTASIN Undertecknad gör sällskap med Cathrine när hon ska hänga tavlor, så kallad lös konst, som köpts in särskilt till Campus förskola. Hon har själv gjort inköpen. Det är speciellt roligt att utsmycka förskolor, eftersom jag har jobbat inom barnomsorgen tidigare. Samtidigt är det en viss press, tillägger hon. Jag vill ju att personalen inte enbart ska se konsten som en prydnad utan också som ett arbetsmaterial. Konst är viktig för barnen, den stimulerar fantasin, hjälper oss att se sammanhang och förbättrar problemlösningsförmågan! 16 ÖSTERSUND

17 En av Aino Näslunds emaljer som finns utanför entréerna på Campus förskola. I lekhallarna på alla fem avdelningar i den nya förskolan Treälven i Lit, hänger konst av Kåre Henriksson. Och eftersom den är unik för förskolan ifråga, vill jag förstås också att den ska uppskattas av barn, personal och föräldrar. Ingela Ferm, verksamhetsplanerare på Barn- och utbildningsförvaltningen, tycker att utsmyckningen på de nya förskolorna är lyckad. Att konstnärlig utsmyckning prioriteras på förskolor, där våra yngsta medborgare tillbringar en stor del av sin dag, visar på att de värdesätts lika som alla andra! Att konsten är utformad för att passa både förskolan som verksamhet och färgsättningen i lokalerna, ger ett mycket proffsigt intryck, säger Ingela. Efter att ha studerat den konstnärliga utsmyckningen både på Campus och Treälvens förskola, tror jag inte att det finns några som helst tveksamheter om att den uppskattas av alla som vistas i förskolan och dess utomhusmiljö, både stora och små! På samma sätt kommer det nya äldreboendet i Hornsberg att utsmyckas, men där har man förstås att beakta en helt annan målgrupp. Ilona Benczédi och Anna Selander har fått uppdragen, berättar Cathrine. En av Ilonas tidigare utsmyckningar finns att se på fasaden till Östersunds Sjukhus. BARNBASSÄNGEN BLIR SPECIELL Ett annat aktuellt utsmyckningsuppdrag av större kaliber är tillbyggnaden av Storsjöbadet, där kommunen samarbetar med Statens Konstråd. Initialt fanns det kronor för konst till Storsjöbadet. En del av dessa pengar kunde tidigare växlas upp i ett samarbete med AF kultur Norra regionen och kommunens Arbetsmarknadsenhet. På detta vis kunde man då anställa lokala konstnärer. Den möjligheten finns inte längre kronor räcker inte långt när det gäller konst och därför gjorde Kultur och fritidsnämnden en ansökan till Statens konstråd, berättar Cathrine. Vi fick ett positivt beslut och på så vis har vi nu ytterligare kronor till utsmyckning av badet. Följande konstnärer arbetar nu för att göra vårt nya bad trivsamt och intressant: Carl-Olof Tronje gör konstnärliga bilder till entrén och Marina Jonsson har fått uppdraget att utforma barnbassängen. Storsjöbadets barnbassäng kommer inte att likna något annat. Den tredje konstnären kom till oss genom Statens konstråds försorg. Det är Gunilla Leander som arbetar med videokonst en svår teknik i en fuktig miljö som badet. Vi har alltså mycket spännande konst att se fram emot i de offentliga lokalerna! summerar Cathrine. ÖSTERSUND 17

18 & ALF ELSA FOtO: MariannE WaPLan birgitta Melin och karin Sundlöf-Pålsson projektetledare för alf och ELSa. det är viktigt att börja med rätt saker och följa en viss grund ord ning när man lär barn läsa och skriva. Märker man att det går för fort fram måste man backa tillbaka! Orden kommer från Lena Höijd, lågstadielärare på Vallaskolan och en av många ELSOR som numera finns i allt fler av de kommunala skolorna i Östersunds kommun. Den kompetens som Lena Höijd och andra gamla lärare bär med sig har fått en renässans. I en färsk rapport konstaterar eniga forskare att de teorier kring läs- och skrivinlärning som lärdes ut på lärarhögskolorna under 70-talet gäller än i dag. LÄS- OCH SkrivinLÄrning Ett tänkvärt faktum är att låg- och mellanstadielärare som fick sin examen för trettio år sedan hade ägnat närmare timmar av sin utbildning åt läs- och skrivinlärning. 20 år senare hade utrymmet för ämnet krympt till ungefär en tiondel, även om det varierade mellan olika lärosäten. 1 7 lärare med inrikt - ning på matte och naturorientering kan i dag helt sakna utbildning i läs- och skrivinlärning! Grundtanken med projektet ALF och ELSA som drog igång hösten 2006 är alltså att Lena Höijd och andra ELSOR (Erfarna Lärares Specifika Arbetsmetoder) ska dela 18 östersund ger barnen bättre läsundervisning att lära barn läsa och skriva är en av skolans viktigaste uppgifter. Men de senaste 20 åren har många lämnat lärarhögskolan med bristande kunskaper om barns läs- och skrivinlärning. vi vill ta tillvara kompetensen hos våra äldre lågstadielärare innan de går i pension! Det säger birgitta Melin en av ledarna för projektet alf och ELSa som riktar sig till alla kommunens skolor. text: MariannE WaPLan med sig av sina kunskaper till kollegor med yngre utbildning. De äldre lärarna har en viktig kompetens både genom sin gedigna utbildning och all praktisk erfarenhet! Det konstaterar Birgitta Melin och Karin Sundlöf-Pålsson. Båda är utvecklings peda goger på Östersunds kommun och projekt ledare för ALF och ELSA. Projektet inleds alltid med en tvådagars utbild ning för lärarna på varje skola. Föreläsningarna leds då av specialpedagoger från Elevhälsan. I föreläsningarna kombineras erfar en hets baserad kun skap med ny forskning, för klarar Karin Sundlöf-Pålsson. Bokstavskombi nationen ALF står just för Aktuell Läs Forskning. annorlunda FÖrHÅLLningSSÄtt Mycket i den beprövade pedagogiken, där man tydligt ljudar sig igenom de olika bok stäverna, gäller än i dag. Men lärarnas förhållningssätt är annorlunda, påpekar Karin. Numera uppmuntras barn att vara mer aktiva i sitt lärande! På 70-talet var det traditionell undervisning i åldershomogena klasser. Numera jobbar barnen mer själva i åldersblandade grupper. I dag kan det handla om att samla ihop dem i grupper för läs- och skrivträning. väl FÖrbErEDDa På Vallaskolan var man redan väl för beredd när ALF och ELSA drog igång i höstas. Lärarna på skolan hade tidigare tagit initiativ till en gemensam fortbildning. Man hade använt sig av stu diecirkel mater ial med bland annat språklekar och läs- och skrivövningar. Föreläsning arna i höstas gav många AHA-upplevelser, Att lära sig läsa och skriva är en grundläggande demokratisk rättighet som jag kunde koppla till egna erfarenheter från olika barn, konstaterar Yvonne Kroohn som är förskollärare och arbetar med sexåringarna på Vallaskolan. Redan tidigare har Yvonne vänt sig till Lena Höijd för att resonera och få goda råd. Det är väldigt viktigt att våga fråga och att veta vem man ska vända sig till, för att kunna ta tillvara varandras kompetens, understryker Yvonne. ALF och ELSA-projektet har nu hunnit komma igång i hälften av kommunens skolor, berättar Birgitta Melin. Det har varit lätt att få äldre lärare att

19 Att ha en bra grund i läsning och skrivning kan vara avgörande för hur ett barn upplever allt skolarbete. foto: bengt ola mattsson anmäla sig som ELSOR efter den inledande tvådagarsutbildningen när de får klart för sig hur värdefull deras kompetens är! En viktig del i projektet är att skolorna sedan jobbar vidare i nätverk där ELSORNAS kompetens tas tillvara och förs vidare till de yngre kollegorna. Ansvaret för nätverken vilar på skolans egna specialpedagoger men Birgitta Melin och Karin Sundlöf-Pålsson bidrar med stöd och förslag på handlingsplaner. Tanken är också att hjälpa nätverken från olika skolor att träffas och inspireras av varandra. Specialpedagogerna på Elevhälsan finns också som resurs för nätverken. Projektet vidgats Projektet som från början var tänkt för tidigaredelen (årskurs 1 5) har vidgats både uppåt till senaredelen (årskurs 6 9) och nedåt till förskolorna, där ELSORNA i stället kallas för språkpiloter. Att ELSORNAS kompetens tas tillvara är förstås allra viktigast för barn med svårigheter att lära sig läsa och skriva. Ökade kunskaper hos lärarna ger inte bara bättre undervisning utan också större möjligheter att snabbt fånga upp och stötta barn med svårigheter. Parallellt med ALF och ELSA-projektet håller en av kommunens pedagoger på att ta fram gemensamma kriterier för bedömning Lena Höijd en av ELSORNA på Vallaskolan tillsamman med förskolläraren Yvonne Kroohn. Det är viktigt att våga fråga för att kunna ta tillvara varandras kompetens, säger Yvonne. foto: sverker berggren av läsförmågan hos barn i årskurs två. Dessa kriterier ska börja användas i alla kommunala skolor redan till hösten. På så sätt ska man snabbare och säkrare kunna fånga upp de elever som behöver extra stöd i sin läs- och skrivträning. Att lära sig läsa och skriva är en grundläggande demokratisk rättighet som vi måste ta på största allvar, understryker Birgitta Melin. n Fotnot: *Inom Elevhälsan ryms Läspedagogiskt Centrum där specialpedagoger utreder barn med läs- och skrivsvårigheter och ser till att barnen får rätt stöd i skolorna. Fakta: ALF och ELSA (Aktuell Läsforskning och Erfarna Lärares Specifika Arbetsmetoder) Projektet har kommit igång i tre av kommunens sex skolområden, nämligen Frösön, Torvalla och Odensala. Till hösten startar projektet upp i de övriga skolområdena. Under senare år har problemet med yngre lärares bristande kompetens i läsoch skrivinlärning uppmärksammats. Myndigheten för skolutveckling, som arbetar på uppdrag av regeringen, har uppmanat kommunerna att starta projekt för att ta tillvara de äldre lärarnas kunskaper. Ännu har inte alla kommuner uppmärksammat uppmaningen. Utbildningen i läs- och skrivinlärning har förstärkts på lärarhögskolorna under de allra senaste åren men man är ännu långt ifrån det timantal som gällde på 70-talet. Det finns sju stycken utvecklingspedagoger i Östersunds kommun. De har som uppgift att bedriva utvecklingsarbete inom kommunens grundskolor och gymnasieskolor. Östersund är en av de första kommunerna i landet som anställt utvecklingspedagoger. östersund 19

20 Nu kommer Kjell och kommunfullmäktige hem till dig Den 28 juni kommer kommunfullmäktige direkt hem till dig, eller rättare sagt till alla som har en dator med Internetuppkoppling. Då startar den första av tre webb-tv sändningar från Östersunds kommunfullmäktiges sammanträden. vtext OCH BILD: ROGER STRANDBERG ia webb-tv kommer nu KF (kommunfullmäktiges) sammanträde att direktsändas och det finurliga är att sändningen också kan ses i efterhand. Den kommer att finnas tillgänglig via Östersunds kommuns webbsida: Med andra ord kan du ta del av senaste sammanträdet när som helst och var som helst. Det enda du behöver är tillgång till en någorlunda modern dator som är uppkopplad till Internet via bredband. Orsaken till satsningen är att få medborgare väljer att gå på KFsammanträden. Idag är medeltalet endast 10 besökare per möte vilket är få med tanke på hur många som bor i kommunen. Frågan är varför inte fler intresserar sig för de beslut som påverkar hela deras framtid? Ett av svaren är brist på tid. Ett sammanträde kan spänna över en hel dag och då många jobbar eller har fullt upp hemma så finns det helt enkelt inte tid att engagera sig. Men varför är det så viktigt att kommunens invånare tar del av KF-möten? De folkvalda i kommunfullmäktige behandlar många frågor som har en direkt påverkan på medborgarna, säger Kjell Svantesson ordförande i kommunfullmäktige. Om de politiska debatterna kan följas på ett enkelt sätt via datorn blir fler människor kunniga och delaktiga i det som sker. Detta är positivt och nödvändigt för demokratin, avslutar Kjell. Om de politiska debatterna kan följas på ett enkelt sätt vid datorn, blir fler människor delaktiga i det som sker, säger kommunfullmäktiges ordförande Kjell Svantesson. För att stärka demokratin ytterligare kommer det även finnas möjlighet att skicka ett medborgarförslag till KF via webb-tv sidan. För att förslaget ska tas upp så måste det skickas innan KF sammanträder. Målet med webb-tv sändningarna är alltså att göra KF-möten tillgängliga för en bredare publik, främja demokratin samt öka intresset och inflytandet i kommunens politik. Dessutom är det ett utmärkt tillfälle att se hur våra folkvalda klär sig. FAKTA Kommunfullmäktige på webb-tv. Start torsdag 28 juni klockan Gå in på och klicka på webb-tv bannern. Medborgarförslag kan du lämna direkt på webb-tv sidan. Du kan också gå via den blå knappen, Lämna förslag i högra spalten på förstasidan. 20 ÖSTERSUND

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Bonusboende För ett enklare liv

Bonusboende För ett enklare liv Bonusboende För ett enklare liv Kom hem till lite extra trygghet och gemenskap Oavsett var i livet du befinner dig vill vi att du ska känna hemlängtan. Våra bonusboenden erbjuder både det och den där extra

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer

Resultat av webbenkät juni 2014. Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Resultat av webbenkät juni 2014 Miljöledning och miljödiplomering som verktyg för hållbar utveckling Besvarades av 148 personer Hur många anställda har ni i er verksamhet? 1-50 anställda -70% 51-100 anställda

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Aktiviteter för Ett friskare Sverige under v.16 (19-25 april)

Aktiviteter för Ett friskare Sverige under v.16 (19-25 april) Aktiviteter för Ett friskare Sverige under v.16 (19-25 april) Dubbelkvarten - lunch och en bit kunskap? Dubbelkvartar för Ett friskare Sverige! På Campus i Östersund. http://www.miun.se/mittuniversitetet/nyheter/aktuellt/kalendarium/

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

-ett minne för livet.

-ett minne för livet. -ett minne för livet. Nu väcks Musikaliska till liv med nytt mål och nya färdriktningar - allt i musikens tecken. I hjärtat av Stockholm finner vi en av huvudstadens mest exklusiva och anrika konsertlokaler.

Läs mer

Bjud in till. inspiration

Bjud in till. inspiration Bjud in till inspiration Vi älskar möten! Ja, vi älskar faktiskt alla sorts möten. Speciellt den sköna stämning som sprids och den kreativitet som uppstår när människor samlas utanför vardagens väggar.

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013, del 1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013, del 1 Frösön VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013, del 1 Styrelsen för SPF Frösön får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2013. STYRELSE OCH FÖRTROENDEVALDA Ordförande Ingrid Borgström Vice ordförande

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Nyhetsbrev Juni. Sommarvädret dök plötsligt upp! Solen skiner och värmen har anlänt. Hoppas den håller i sig ett bra tag nu!

Nyhetsbrev Juni. Sommarvädret dök plötsligt upp! Solen skiner och värmen har anlänt. Hoppas den håller i sig ett bra tag nu! Göteborg 150615 Nyhetsbrev Juni Hej! Sommarvädret dök plötsligt upp! Solen skiner och värmen har anlänt. Hoppas den håller i sig ett bra tag nu! Bifogat i detta nyhetsbrev finns senaste anteckningar från

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö.

Färgsätt framtiden. En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Färgsätt framtiden En broschyr om vikten av en inspirerande skolmiljö. Kunskapsskolan i Nyköping Hur ska en bra skolmiljö se ut? Räcker det med fyra väggar, tak och en svart tavla? Varje dag skickar föräldrar

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Är du intresserad av teater, musik, historia, undervisning, turism, jordbruk, djur eller skogsarbete? Tycker du om att arbeta med barnverksamhet? Är du intresserad

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

UKM Riksfestival 2014 Halmstad

UKM Riksfestival 2014 Halmstad UKM Riksfestival 2014 Halmstad Program UKM riksfestival 2014 Halmstad Lördag 14 juni 14.00 16.00 Incheckning på Sturegymnasiet 14.00 16.00 Målning och kostympimp på Nolltrefem 16.00-17.30 Middag på Sturegymnasiet

Läs mer

Handlingsprogram Centerpartiet i Hylte

Handlingsprogram Centerpartiet i Hylte Handlingsprogram Centerpartiet i Hylte Att ha en ekonomi i balans skapar valfrihet, vilket också ger möjlighet att tydligare diskutera sambandet mellan service och kvalitet. En god ekonomisk hushållning

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Minnesanteckningar Central Samverkan för Kultur- och utbildningsnämnden

Minnesanteckningar Central Samverkan för Kultur- och utbildningsnämnden Datum 2014-04-02 Sida 1(6) Minnesanteckningar Central Samverkan för Kultur- och utbildningsnämnden Tid och plats: Västra skolan, Västra Storgatan 42, Hallsberg, 2014-03-13 Närvarande: Eva Hesselmyr Tomas

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer