Driftsformer för socialnämndens verksamheter SN-2014/87

Transkript

1 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande SN-2014/87 Socialnämnden Driftsformer för socialnämndens verksamheter SN-2014/87 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten. Rolf Samuelsson Ordförande

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mary Nilsson Datum SN- 2014/ Socialnämnden Driftsformer för socialnämndens verksamheter SN-2014/87 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten. Sammanfattning Förvaltningen har i rapporten problematiserat frågan om kommunal alternativt privat drift. Lagen om valfrihet (LOV) behöver belysas ytterligare och förvaltningen återkommer i den frågan. Förvaltningen rekommenderar att det kommande LSS-boendet drivs av egenregin. Bakgrund Socialnämnden har i verksamhetsplanen för 2014 som mål att ta ställning till vilka driftsformer som är möjliga för nämndens olika verksamheter. Förvaltningen har åtagit sig att utreda frågan om driftsformer av socialnämndens utförarverksamhet och presentera en rapport senast den 31 mars Ärendet I rapporten beskrivs nuläget vad gäller utförandet i kommunal respektive privat regi. För- och nackdelar med kommunal respektive privat drift presenteras och förutsättningarna för att göra en bra upphandling tydliggörs. Lagen om valfrihet (LOV) har diskuterats och hanteringen av lagen har bl.a. granskats av Konkurrensverket. Förvaltningen kommer att återkomma med en genomlysning av förfrågningsunderlaget för LOV. Förvaltningen rekommenderar, utifrån det som presenterats i rapporten, att den bostad med särskild service enligt LSS som ska startas drivs av egenregin. Motivet är att de tre LSSboenden som nu finns är privat drivna. Mary Nilsson Socialchef

3 Handläggare Datum Diarienummer Mary Nilsson SN-2014/87 Socialnämnden Driftsformer för socialnämndens verksamheter SN- 2014/87 Bakgrund Socialnämnden har i verksamhetsplanen för 2014 som mål att ta ställning till vilka driftsformer som är möjliga för nämndens olika verksamheter. Förvaltningen har åtagit sig att utreda frågan om driftsformer av socialnämndens utförarverksamhet och presentera en rapport senast den 31 mars Aktuell verksamhet Socialnämndens ansvarar idag för dels myndighetsutövning, organiserad i en samlad verksamhet, dels utförande som hanteras av egenregin och av upphandlade privata leverantörer. Egenregin ansvarar idag för: öppenvård med och utan myndighetsbeslut till familjer och enskilda med sociala problem (enheten råd och stöd) familjecentral med landstinget och svenska kyrkan (Fröhuset) hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn och unga (Strandgården) boendestöd till personer med psykisk ohälsa öppen verksamhet för personer med psykisk ohälsa (Träffpunkten) hjälpmedel och rehabilitering öppen verksamhet med aktiviteter för alla vuxna där samordning av volontärer sköts (Lyckträffen) daglig verksamhet för personer med LSS- och SoL-beslut sysselsättning, arbetsträning för personer som står långt från arbetsmarknaden (Samrek) insatser enligt LSS: personlig assistans, ledsagare, avlösare, kontaktpersoner, familjehem och stödfamiljer hemtjänst hemsjukvård särskilt boende (Estrids gård) Socialnämnden har efter upphandling avtal med: Förenade Care om särskilt boende (Vilhelms gård) där avtalet går ut Frösunda LSS AB om bostad med särskild service LSS (Dadelvägen och Lyckåsen) där avtalet går ut Knivsta pastorat om bostad med särskild service LSS (S:ta Maria) där avtalet går ut (För samtliga avtal ovan gäller att de förlängs om de inte sägs upp 12 månader innan.) 1 F.n. finns ett tillfälligt avtal t.o.m i väntan på att Frösunda får tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att driva LSS-boendet Lyckåsen. 1

4 Framnäsgruppen AB om familjerådgivning där avtalet går ut med option för kommunen att förlänga avtalet ytterligare två år Stiftelsen Parasoll om personligt ombud för personer med psykisk ohälsa där avtalet går ut utan möjlighet till förlängning Socialnämnden köper också tjänster av Uppsala kommun: avancerad hemsjukvård (sjukvårdsteamet), genom ett avtal där också landstinget i Uppsala län ingår och där avtalet går ut socialjour, adoptionsutredningar, Trappan (verksamhet för barn), medling mellan brottsoffer och förövare, socialpsykiatriskt behandlingsteam för ungdomar samt DDteam (insatser för personer med psykisk ohälsa och beroende) Knivsta kommun införde kundval enligt lagen om valfrihet (LOV) år För närvarande finns fyra valbara leverantörer kommunens hemtjänst, Jacob Omtanke AB, Enklare Vardag AB och Care Rent International AB. Myndighetsverksamheten köper enskilda platser på olika HVB:n för barn, unga och vuxna, antingen inom de 60 ramavtal som upphandlats i länet eller av annat HVB beroende på den enskildes behov. Kommunens egenregi omsluter cirka 102 mkr och socialnämndens kostnader för upphandlad verksamhet kostar cirka 45 mkr. Val av driftsform De privata företagens och organisationernas andel av antalet anställda inom omsorg av äldre och funktionshindrade personer har i Sverige ökat från drygt 2 procent år 1993 till närmare 20 procent år Inom individ- och familjeomsorgen ökade den privata sektorns andel av de anställda från knappt 20 procent i början på 90-talet till cirka 40 procent under 2000-talet. 2 Som framgår ovan utförs mycket av socialnämndens verksamheter av egenregin. Viss upphandling har skett utifrån en politisk inriktning medan andra verksamheter har upphandlats p.g.a. förvaltningens bedömning att det inte går att utföra av egenregin. Exempel på det senare är familjerådgivning och personligt ombud. Vid val av driftsform bör utgångspunkten vara bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det innebär att den produktion som kan göras bättre och billigare utanför kommunen bör upphandlas och omvänt att kommunen själv bör sköta produktionen av det som den själv har bästa förutsättningar att sköta till låg kostnad och med hög kvalitet. Privat drift? Lägre priser brukar vara ett argument för upphandling av privata leverantörer kombinerat med starka incitament att komma med innovationer. Inom just äldreomsorgsektorn finns idag flera större företag som specialiserat sig på området och därmed har stor erfarenhet som kan tas tillvara vid drift av särskilda boenden och hemtjänst. I den privata sektorn finns numera också en tradition att via certifiering (t.ex. ISO 9000) säkra att man har styrsystem och rutiner för att säkra kvalitén. I en stor kommun kan det också vara lämpligt att ha flera olika driftsformer för att kunna jämföra kvalitet och pris och leverantörerna kan ha glädje av att utbyta erfarenheter som rör utförandet. 2 Mats Bergman Uppdrag välfärd Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund 2

5 Kommunal drift? Resonemanget om innovationer kan hålla i verksamheter där utrymmet för detta är stort. Utifrån det menar Hart, Shleifer och Vishny att offentlig produktion är att föredra när tre förutsättningar är uppfyllda, nämligen när: - utrymmet för innovationer är litet - utrymmet för kostnadsreduktioner är stort, men - kostnadsreduktionerna tenderar att leda till betydande kvalitetssänkningar i dimensioner som inte är mätbara. 3 Fördelen med kommunal drift är att socialnämnden får en verksamhet som är mer flexibel och som kan ändras eller läggas ned utifrån olika omvärldsfaktorer, som ekonomi och kundernas behov. Kommunen får också mer insyn i verksamheten och kan styra kvalitén på ett annat sätt än via de avtal som görs med privata leverantörer, särskilt som det är mycket svårt att avtala om just kvalitén. Vilken driftsform? Först kan konstateras att den egna förvaltningen i en kommun av Knivstas storlek inte kan utföra allt som ligger inom socialnämndens område. Det handlar bl.a. om volymerna som bör vara så stora att det kan anställas minst en och helst flera medarbetare som kan utföra t.ex. familjerådgivning. För andra verksamheter kan det ibland vara mest lämpligt med en annan leverantör än kommunen. Ett exempel är personligt ombud för personer med psykisk ohälsa vars uppgift är att stödja den enskilde i dennes kontakter med just kommunen men även med vården inom landstinget. I Knivsta utförs cirka 2 procent av vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning av privata leverantörer. Individ- och familjeomsorgens insatser för vård utom hemmet utförs däremot till 100 procent av privata leverantörer. Det finns alltså vad avser totalen en spridning av leverantörer, vilket är en ganska vanlig situation i en kommun av Knivstas storlek. Förutsättningarna för att kunna göra en bra upphandling är att det i kommunen finns medarbetare med kunskap inom området som kan bidra i arbetet. Det talar för att en del av allt utförande inte kan köpas av externa leverantörer. Det är också viktigt att ha resurser i form av beställare med kunskap om inte bara upphandlingsprocessen utan också har ämneskompetens- och metodkunskap i vård- och socialtjänstfrågor. 4 I valet mellan privat och kommunal drift bör också frågan om kvalitetsaspekter belysas i förfrågningsunderlag och avtal innan beslut fattas. Givetvis ska samma krav på kvalitet ställas på den kommunala verksamheten som kommunen gör i samband med en upphandling. När avtal följs upp med privata leverantörer kan inte jämförelsen med egenregin göras med mindre än att även den kommunala verksamheten redovisar hur man arbetar med t.ex. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Idag köper socialnämnden äldreboende av Förenade Care och samma insats utförs också av kommunens egen regi. Bostad med särskild service LSS köps av Frösunda och S:ta Maria. När nu socialnämnden ska starta en till bostad med särskild service LSS kan det vara lämpligt med kommunal drift för att få bredden av leverantörer och vid behov kunna jämföra dem. Av övriga verksamheter som idag utförs av egenregin är de flesta så små att det inte lockar privata utförare. Undantaget är det kommande HVB för ensamkommande som är under uppbyggnad. Samtidigt kan det vara bra att initialt låta det ansvaret ligga kvar i egenregin eftersom förutsättningarna för att få en god ekonomi här bygger på att det hålls ihop med Strandgården. T.ex. ska de ha en gemensam enhetschef. 3 Mats Bergman Uppdrag välfärd Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund 4 Socialstyrelsen, Ställa krav på kvalitet och följa upp 3

6 Lagen om valfrihet I många kommuner pågår diskussioner om huruvida LOV skapar valfrihet och om hur man granskar kvalitén hos utförarna. Nyligen sade en kommun upp alla avtal med externa och kommer att hantera upphandlingen inom LOU. Inom hanteringen av LOV i Knivsta finns fyra leverantörer av hemtjänst inklusive kommunen. De privata företagen har sammanlagt färre än tio kunder och de har samtliga enbart anhöriga som anställda. I kommunens hemtjänst utförs i stor sett allt arbete av anställd personal varav fler än 70 procent nu har grundläggande kompetens för att arbeta med äldreomsorg. Skälet till att inte fler privata hemtjänstföretag vill etablera sig i Knivsta är med stor sannolikhet de små volymer som det rör sig om (högst beviljade timmar per år). Varför äldre nästan alltid väljer kommunens hemtjänst har inte undersökts sedan LOV-införandet. Konkurrensverket har i en undersökning konstaterat att uppdragen för egenregin och de externa utförarna måste tydliggöras så att jämförelser blir möjliga. 5 Mats Bergman menar att den enskilde i samband med kundvalet bör få relevant information med fokus på sådant som denne behöver veta för att kunna göra ett bra val. Det kan t ex gälla resultat från kundnöjdhetsmätningar. Han anser också att för att kundval ska fungera väl måste det finnas förutsättningar för nya utförare att etablera sig och det måste finnas mekanismer som gör att etablerade men dåligt fungerande verksamheter slås ut 6 Förvaltningen arbetar just nu med att revidera förfrågningsunderlaget för LOV och återkommer till nämnden med förslag till förändring. En fråga att diskutera i det sammanhanget är om Knivsta är en tillräckligt stor kommun för att använda LOV. Mary Nilsson Socialchef 5 Konkurrensverket, Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem, Rapport 2013:8 6 Mats Bergman Uppdrag välfärd Upphandling och kundval av välfärdstjänster en teoribakgrund 4