TELDOK och författarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TELDOK och författarna"

Transkript

1 : R A P P O R T (t 0 O < J tn \ J a P a 'A,

2 R A P P O R T ^ÔRAN^ (t 0 0 < j a ** P a }&nq -S$tme Vecum,

3 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft ii TELDOK och författarna TELDOK uppmuntrar till eftertryck för enskilt bruk, med angivande av källa Kommersiell vidarespridning ej tillåten utan överenskommelse med TELDOK eller författarna Publikationerna kan beställas i enstaka exemplar från DirektSvar, Tryckeri: Hj. Brolins Offset AB, Stockholm 1994

4 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft iii Företal Innehåll ix Redaktörernas förord xi Japan I dag - allmän inledning 3 Politisk omvälvning dagens fokusfråga. 3 Förändras då handel, styrning, utveckling i industrin? 5 Yen-kurs + recession = mer kris än på hel generation 6 Vad man gör när det går dåligt 7 Nätverk med stor stabilitet 8 Rationalisera bland tjänstemännen? 9 Äntligen framme i täten! Men - vad sedan? 10 Strukturella skillnader - går det att göra något? 10 Att styra med valspråk. 12 Kort om massmedier i Japan 13 Sociala aspekter 16 Några basfakta 16 Vad vi såg och vad vi inte såg 18 Den långa arbetstiden 19 Långa kvällar med kollegor 20 Dryga arbetsresor. 20 Kunskap som konkurrensmedel 21 Hemmafruar - men få barn 22 Indoktrinerad fostran 22 Seishin New Town i Kobe - nytänkande i stadsplanering 23 Grundforskning och tekniska data 25 Mått och mätningar för uppföljning 27 Effektiva arbetsplatser - även för handikappade 28 Integritetsskydd i Japan 29 Lag för att skydda personinformation som databehandlas under kontroll av statliga myndigheter 30 Integritetsskydd i den privata sektorn 31 Bakgrund och lite framtid 33 Användaren i fokus för forskning 35 Användarvänlighet, vad är det? 36 Cultural engineering 37 Varför användarvänlighet? 39 Human life engineering 40 Leder japanerna användarforskningen? 42 Pragmatik kontra metafysik 43

5 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft tv Beteendekunskap bakom exportframgång? 45 Förbättra bortglömd effektivitet 46 Det specifikt japanska 47 Till sist 49 Japanska produktionssystem 52 Kvalitetsarbetet - engagemang i grupp och i förslag 58 Telepolitik och teleanvändning 65 Ofantlig marknad 65 Miljarder telefonsamtal 65 Publik telefoni viktig 65 Ungdomar och telefoni inte längre telefonins högprisland 66 Ständiga prissänkningar 67 Effektivare marknad? med många aktörer sedan Sjuttiosju nya telebolag! 68 Telejätten NTT - bantad och börsintroducerad, men inte styckad 68 Nils marknadsandel minskar 69 Vanlig telefoni lönsammast 69 NTTs rabatter till flitiga ringare 70 Japans TeleZ - och två till 70 Telefonen väljer billigaste operatören 71 Vad tror du att det händer sedan? 71 Japan: elektroniken 73 Efter Femte Generationen - verkliga världens problem?...73 Praktisk inriktning - upp i ledningen 74 Stora resurser, breda ansatser 75 Slagord, utvecklingslinjer, fokusering 80 Demonstration av fokusering 80 Ekonomiskt blåsväder 81 Gruppvara och delade arbetsstationer 82 Fjärmärvaro - med annat kulturellt ansikte 85 Närmare användaren, in i hemmet 85 Bort från praktiken, närmare Nobel-priset 86 Språkförståelse och bildtolkning 86 Långsam, sedan snabb faxutveckling 87 Artificiell intelligens på olika sätt 89 Styrning av nät - mest tele men även el 90 Nya sätt att organisera och presentera data 92 Satellitkommunikation ATM, asynchronous transfer mode - i fokus 93 Elektronik för fysisk kommunikation 94 En jämförelse med

6 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft v Personliga intryck och upplevelser 97 Göran Axelsson, Statskontoret 99 Samhällsekonomi och kommunikationsindustri 99 Den nya telekom-infrastmkturen i Japan 100 Japans åldrande befolkning 101 Ett mycket välorganiserat, 102 Birgitta Frejhagen, Information & Kompetens procent tillhör medelklassen 104 En våldsam historia 104 Allt ont kommer utifrån 105 Nya signaler - Japan ska ingå i världssamfundet 105 I dag lär sig japanen engelska via reklampelarna 105 Kunskap om människan 105 Hur läng är en 35-årig kvinnas stortå? 106 Hur kan man mäta om en person är glad? 106 Vilka ansiktsuttryck använder vi när vi är snälla, arga eller inställsamma? 106 IT för att utbilda respektive stötta 106 Utbildning i en virtuell verklighe't 106 Gatunät och elektrisk infrastruktur i virtuell verklighet 107 Vad den utveckling vi såg betyder och vad vi bör göra 107 Japanerna verkar vara på väg ut för att konkurrera på tjänstesektorn 107 Det behövs en etisk nämnd som följer och eventuellt reglerar forskningen 107 Vi behöver sätta oss in i och dra nytta av japanernas kognitionsforskning 107 Sverige för svagt Det är inte fint 108 Den vanlige j apanen 109 Den kontinuerliga, dagliga processen är viktig 109 Den svenska bristen på engagemang är inlärd 109 Långsiktighet och konsekvens i genomförandet avgörande för framgång? 109 Svenskt näringsliv måste gå 110 Man bryter varken den rådande hierarkin 110 Nu startar japanerna sin andra rationaliseringsvåg 111 P G Holmlöv, Handelshögskolan i Stockholm och Telia AB 112 När jag var i Japan såg jag ljuset 112 Jag tror jag nu vet hur hiphop-skägget uppstod 113 Sent en regnig kväll skyndar jag 114 En morgon får vi vänta länge 115 "Yesterday? Yesterday? Yesterday?" 116

7 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft vi För att få vara med 116 Ike Yokoyama, karismatisk och påtagligt lång 118 Det är en vacker syn 119 När jag lämnar Tokyo 119 Gull-May Hoist, Metamatic AB 121 Det började i Kina Japanerna och den (individuella) kreativiteten 122 Japaner och företagsledning Japaner och teknik 124 Japaner och svenskar. 124 Anna Karlstedt, IMIT 126 Ordning och reda 126 Storskalighet och uthållighet 127 Genomförandet har status och uppmärksamhet 127 Ostillad nyfikenhet 128 Sivert Kaverén, Högskolan I Jönköping 129 Ulf Peters, Telia AB 134 En övertro på teknik 134 En övertro på möjligheten och värdet av 134 Ett 100-procentigt engagemang 134 En återkommande gigantomani 135 Agneta Qwerin, Riksskatteverket DataService 136 Kontrastemas land 136 Förbättring för framgång 13 7 Att mäta och mäta igen 137 Please, open your present 138 Gunnar Steiner, Telia AB 140 Sven-Åke Ström, Exportrådet 145 Att anpassa sig 145 Disciplin och ordning bland "vanligt" folk på stan 145 "Quality of Ufe" 145 Familjen 146 Bengt-Arne Vedin, Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer 148

8 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft vii Fakta om besöken 151 LIST, Laboratories of Image Information Science and Technology 153 KARG, Kansai Advanced Research Center 153 Seishin New Town - Kobe City Development Bureau 154 ATR, Advanced Telecommunications Research International 154 HQL, Research Institute of Human Engineering for Quality of Life 155 Mitsubishi Central Research Labs 155 NTT Information Culture Center 156 Omron/Japan Sun Industries 15 7 Matsushita Hall of Science and Technology 158 Toyoda Machine Works, Ltd 15 8 Tokai Rubber Industries, Ltd 15 9 Honda Suzuka Factory 15 9 Toyota Motor Corporation 160 Toyotas R&D planning 160 University of Tokyo Computer Centre 161 Ministry of Post and Telecommunications, MPT 162 The Satellite Office Association of Japan - SOAJ 162 Tokyo Tele-port Center 163 Matsushitas pyramidhus 164 Research Institute of Telecom Policies and Economics 164 Institute for Post and Telecommunications Policy 165 Railway Technical Research Institute 165 NTTs huvudkontor 166 Matsushita Graphic Communication System 167 Japan Telecom 167 Sony's Media World 168 KDD R&D Laboratories 168 Hitachi 168 Nil Data Communications Systems Co 169 Vehicle Information & Communication Systems, VICS 169 Kapselhotell Green Palace Place i Shinjuku 170 Fujitsu 170 Seibu Department Store 170 Minato Mirai DDI Corporation (Daini Denden) 171 Tsukuba Center for Institutes 172 National Institute of Bioscience and Human-Technology, NIBH 172 Japan Automobile Research Institute, Inc, JARI 172 NEC Central Research Laboratories 173 The Japan Newspaper Publishers and Editors Association 174 NTT Visual Communication Sector 174 Nihon Keizai Shimbun, Inc - Nikkei 175 Japan Traffic Management Technology Association 176

9 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft viii

10 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft ix Företal De flesta TELDOK-rapporter tar upp ett givet tema, alltid inriktat på tillämpningar, antingen för en särskild grupp, som en färsk rapport om informationsteknik för handikappade, eller en ny teknik som kan användas mer eller mindre brett, som telefaxen, mobiltelefonen eller elektronisk post. Då och då är det i stället en nation eller en region som står i fokus. Vi har sålunda gjort resor till Frankrike, Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. TELDOK vill beskriva sådant som faktiskt finns i praktiskt bruk, inte planer eller visioner. När det gäller pionjärtillämpningar händer det att planer och tidiga installationer eller projekt i andra länder växer till slagkraftiga myter som inte alltid motsvaras av verkligheten, som är mer grå. Inte minst därför har vi funnit det intressant att göra dessa studieresor, med tillhörande rapporter. Den som gjort en resa har något att berätta, lyder ett slitet tyskt ordspråk. TELDOKs vidareutvecklade slogan är att när vi gjort upprepade studieresor till samma land men med några års mellanrum - då kan vi också bättre se vad som blev verklighet av ambitioner, planer, visioner, pionjärförsök. I rundan av returbesök har vi nu kommit till Japan. Genom avståndet till Sverige - både geografiskt och kulturellt - antar gärna detta land extra mytiska proportioner. Det speglas t ex i den västerländska synen på det berömda projektet Femte Generationens Dator. I denna skrift återspeglas det även i de personliga kommentarer som finns i alla våra reserapporter, denna gång ovanligt utförliga, just av detta skäl. Speciellt intressant att jämföra över tiden är naturligtvis dels den japanska informationsteknikindustrin, dels utvecklingen av den liberalisering och privatisering som var så färska företeelser vid TELDOKs båda förra besök 1985 och Dessutom råkade resan (flera gånger uppskjuten på det tidiga planeringsstadiet) äga rum vid en brytningstid för Japan - det härskande politiska systemet med Liberaldemokraterna i ledningen sedan mitten av 1950-talet hade just brutit samman, och den japanska industriella framgångsmaskinen tycktes ha fått grus i maskineriet. Det mötte resenärerna tydliga uttryck för, om det sedan är objektiva problem när man kommer från ett land med Sveriges arbetslöshet och statsskuld eller mer den ständiga, konstruktiva japanska oron, stegrad inför nya, obekanta komponenter - det må vi låta vara osagt. Denna resa arrangerades genom heroiska insatser av en framstående svensk forskare och Japan-veteran, professor Olov Östberg. TELDOK framför härmed sitt och resedeltagarnas varma tack för hans totala engagemang och aldrig sinande insatsförmåga! Ordförande TELDOK Redakfionskommitlé

11 Japan- teknik, slagord, genomförandekraft x

12 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft xi Redaktörernas förord Att komma till Japan från Sverige leder inte bara till observationer om fantastisk japansk teknik eller gräslig trängsel utan också till en undran över vad som egentligen är karakteristiskt svenskt. Nu skall en TELDOK Rapport inte vara ett allmänt kulturellt reportage utan fokusera på erfarenheter och pionjäranvändningar av informationsteknik. Men tänk om kultur, trängsel, det specifika samhällssystemet, språket ändå har betydelse också för hur tekniken utvecklas och vilken riktning den tar? Problem med svenska och västerländska glasögon, problem med att skilja ut eller förena kulturen och det japanska systemet relativt det som är erfarenheter av teknik och tekniska tillämpningar - det blir problem för författare, redaktion och läsare av denna rapport. I någon mån har vi löst problemet genom att ge ovanlig frihet till långa subjektiva reflektioner i slutet av skriften. Läs till exempel Birgitta Frejhagens analys av hur mycket mer av genomförandekraft och idoghet som japanerna har, och vad vi i Sverige måste ta till oss av detta! Inför denna resa fanns idén att vi inte endast skulle besöka spetsföretag, att vi även skulle se mer av vardag och inte bara pionjärer. Så blev det också, åtminstone i någon mån. Men vi besökte inga små och primitiva, vardagliga företag, heller inga hem. Ingen har efterlyst sådana besök på våra olika resor i Europa eller USA, men här upplevdes det som en brist att sådant saknades i programmet. Å andra sidan såg vi företag som var duktiga men inte på just informationsteknik, stadsplanerare men inte bara sådana med inriktning på telehamnar. Även vi i redaktionsgruppen har anledning att uttrycka vår stora tacksamhet till professor Olov Östberg för kontakter och program! Vår ambition var att få ut rapporten snabbt (vi lyckades nästan; den förste av undertecknade redaktörer sinkade tyvärr utgivningen). 1 alldeles ovanligt hög grad är rapporten färskvara, om man följer vad som händer i Japan just nu. Omritningen av det politiska landskapet pågår fortfarande. Den ekonomiska krisen leder till oväntade åtgärder och reaktioner både nationellt och internationellt. Därför påminner vi om att observationerna är från besök under första halvan av november Men naturligtvis förändras inte allt över en natt, fast mycket på ytan gör det. Här återfinns ju rapporter från telehamnar och privatiseringar som går ett eller flera årtionden bakåt i historien. När marknaden sviktar, ja då ökar man de offentliga investeringarna, tidigarelägger dem. Dock: den ytliga rörligheten får inte undanskymma underliggande stabilitet och styrkor eller svagheter. Utöver Olle Östberg vill vi slutligen varmt tacka även alla de företag, organisationer och individer som bidrog till att vi fick så mycket ut av våra mer än fyrtio besök! / &entoorntöv 'ffum-yfiau acoiäi S&nna JfCavl&teJt ztöenat-s&itne yedvn.

13 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft xii

14 Rapporten

15 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft 2

16 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft 3 Japan i dag - allmän inledning av Bengt-Arne Vedin Japan tävlar med Sverige om att ha många läsare av dagstidningar. Japan slår dock alla andra länder när det gäller upplagor på ekonomiska dagstidningar och tidskrifter, inklusive sådana som handlar om industrin, dess internationella konkurrenskraft, dess nya teknik och nya produkter. Samma genuina intresse eller om man så vill oro för företagens, landets konkurrenskraft återspeglas även i TV och andra media. Detta att det internationella marknaderna ses som en tävlingsarena där Japan likt en ung Stenmark kommer ifrån en dålig startposition är verkligen inget nytt, som bara skulle hänga samman med yen-kursen och nya problem med att få tillgång till den amerikanska marknaden. Nej, det är en traditionell fixering vid det egna landet, och de asiatiska imperiedrömmarna har ersatts av en internationell fotbollsmatch ur gamla Rekord-Magasinet, där Japan spelat sig upp från division fyra till elitnivå var landets ekonomi en fjärdedel av USAs, sex år senare utgjorde den hälften; 1982 fanns 70 japanska företag på Fortunes lista över de globalt största företagen; 1993 hade listan 128 japaner. Men väl installerat på denna nivå har landet problem med att finna sin egen nya identitet, sin nya syn på sig själv. Denna nya syn återfinns dock implicit, i företags och utvecklingsgruppers agerande, men inte ännu på samma sätt på samhällsnivå, vilket är problematiskt och förledande för både japanen och besökaren. Ekonomisk utveckling må vara ständigt närvarande som intresseväckande tema, vid sidan om den senaste sumo-turneringen, men samtidigt finns det alltid någon fråga som sticker fram som den som är absolut dominerande. Det övergripande Bekymret. 1 slutet av 60- och i början av 1970-talet var det miljöförstöringen, de Gaulles uttalande om japanen som ett ekonomiskt djur som bodde i kaninhålor satte djupa spår ty omvärldens syn på landet är som sagt viktig; det handlar om att inte förlora ansiktet; låt vara att gaijin (utlänningen, främlingen) har svårt (nej, omöjligt) att förstå det grundläggande japanska. POLITISK O M V ä L V N I N G D A G E N S F O K U S F R â G A Bekymren för miljön ledde till resultat; under 1970-talet satsade inget annat OECD-land så stor andel av BNP på miljöförbättringar. Senare blev det åldrande samhället en annan sådan fokuspunkt - på 25 år har antalet medborgare över 65 fördubblats. Under en tidigare TELDOK-resa mötte vi informationstekniken tillämpad för att göra det möjligt att bättre och billigare vårda pensionärer; informationssamhället var annars en annan sådan temporär fokuspunkt för nationella ansträngningar; en oro för brist på entreprenörskap och kreativitet ytterligare en; energikrisen; (den förra) yen-krisen (endaka); den höga skattebelastningen (i Reagans och Thatchers efterföljd - en skattekvot på cirka 20 procent!); det avancerade informationssamhället (väl

17 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft 4 att skilja från informationssamhället); och de strukturella skillnaderna mellan USA och Japan, dvs det som skapar handelsobalanserna. Handelsöverskottet 1993 nådde 150 miljarder USD. I dag är den centrala samhällsfrågan otvivelaktigt omritningen av det politiska landskapet. (Detta gällde i november 1993; i och med sista-minutenkompromissen om en valreform i parlamentet sista januari 1994 försköts intresset definitivt till det bekymmersamma ekonomiska läget; förskjutningen var ovanligt tydlig.) General MacArthur, den amerikanske shogun som i praktiken styrde Japan efter kriget, gav landet en författning som var mödosamt utarbetad av en grupp lysande unga studenter, importerade från Harvard. Konstitutionens tillämpning blev sedan typiskt japansk, med bland mycket annat stora företräden för lantbruksområdena, dvs risodlarna - ris, den traditionella maträtten, är på något sätt helig i landet, därav bl a en av alla handelsfriktionerna med USA. På 1950-talet, när Korea-kriget befriat landet från en del av det amerikanska förmyndarskapet, var ödestron att socialismen så småningom skulle segra. Under tiden, för att rida spärr litet längre mot denna ödesvandring, skapades i årtiondets mitt genom en partisammanslagning det liberaldemokratiska partiet, LDP. Det är enkelt att säga att detta parti haft landet i ett järngrepp sedan dess, men fullt så enkel är inte verkligheten. För det första har faktiskt - fram till nu - den japanska viljan till consensus fungerat, så art trots att LDP hade majoritet gällde det ändå att få även oppositionen med på viktiga beslut. För det andra var (är) LDP en koalition av ett antal mer eller mindre jämnstarka fraktioner, tre större och två mindre plus ett antal fribytare, bundna till personer men också i någon mån, genom dessa personer, representanter för olika delar av ett politiskt spektrum. När t ex uppkomlingen Kakuei Tanaka på 1970-talet tvingades avgå från posten som premiärminister på grund av Lockheed-skandalen, behöll han makten genom att han behärskade den starkaste fraktionen - och det gjorde han även sedan han formellt utträtt ur partiet och hade annan etikett i parlamentet. När de ledande fraktionerna blivit alltför nedsvärtade av den mer eller mindre öppet utövade korruptionen har då och då mer udda premiärministrar hamnat överst, såsom Takeo Miki med sin obefläckade vänsteranstrykning eller kompromisskandidaten Toshiki Kaifu; men de har då också fått känna på den relativa maktlösheten hos den som inte kunnat luta sig mot en stark maktbas. Bortsett från Kaifu och möjligen Nakasone har systemet naturligen lett till relativt åldriga premiärministrar. I dag har man alltså en ytterst heterogen koalitionsregering och LDP är ute i kylan. Det hjälper inte att många av regeringsmedlemmarna är avhoppade LDPare. Premiärminister Morihiro Hosokawa är ung och gör saker som ingen väntat av en statsminister - t ex ber han om ursäkt för Japans uppträdande i Kina och Korea före och under andra världskriget. Och han har drivit igenom beslut om politisk reform i parlamentet utan att nå consensus med oppositionen, som nu är LDP.

18 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft 5 FÖRÄNDRAS DÂ HANDEL, STYRNING, UTVECKLING I INDUSTRIN? Man kunde ha trott att ett parti med ert så långvarigt maktmonopol som LDP skulle ha skaffat sig ett starkt grepp om förvaltningen. I själva verket var det tvärt om. Man ombildade regeringen så ofta att det var tjänstemännen som bestämde det mesta. Ett frågetecken i den nuvarande situationen är om detta kommer att förbli ett framtida sakernas tillstånd. Om man ändrar valsystemet och dessutom förhindrar ett system av tjänster och gentjänster, om det nu inte är rena mutor, så kan också en rad andra maktbalanser tänkas förändras. Länkarna är dock starka. En tredjedel av toppbyråkraterna har brukat bli politiker när de pensioneras vid 50; en femtedel blir i stället ytterst välbetalda "industrirådgivare" på styrelsenivå - och deras tidigare underställda, som ser samma karriär framför sig, lyssnar förvisso gärna. Men drivkraften bakom förändringens vind är ändå allmänna opinionen, som även kan utläsas i Hosokawas rekordhöga opinionssiffror. Vilka effekter kan det tänkas bli? Ja, sålunda har det tex talats om ett centralt och kraftfullare forskningsministerium, något som skulle kunna tänkas få effekter på informationsteknikens utveckling. Hittills har ju MITI, Ministry of International Trade and Industry, haft rykte om sig att vara mäktigt och att leda landets utveckling. Det är för all del en skev bild, eftersom MITI dels i betydande utsträckning styrts av industrin och inte tvärtom, dels ofta fått mothugg från industriföretagen som inte alls följt dess rekommendationer. Mitsubishi, som vi besökte, tyckte sålunda att forskningsinitiativ från ministerier var ert bekymmer. De var inte så bra men man kunde inte säga nej. En annan sak är att ministerierna (inklusive premiärministerns eget kansli) faktisk konkurrerat inbördes med var sina, likartade projekt, typ New Media Communities, Teletopia och Mediapolis, för att ta några inom samma område men med olika delar av regeringen som sponsorer. Men andra fackministerier har fått stå tillbaka för MITI, som näst Finansdepartementet haft den största kraften. Kommer nu t ex Ministry of Post and Telecommunications art få mer att säga till om inom informationsteknik, datorer och tele? När det gäller t ex optiska fiberkablar har också trafikministeriet och järnvägen (det finns ju ert statligt, ytterst förlustbringande järnvägsbolag utöver de många lönsamma privata linjerna) och vägverk blandat sig i. Denna konkurrens leder till ett dubbelarbete som naturligtvis kan ha sina fördelar i det att det skapar mångfald. Samtidigt verkar skotten så vattentäta att man inte ens känner till varandras olika planer eller experiment, eller det egna verkets eller myndighetens åtgärder och erfarenheter från några år tillbaka - kanske är vår reaktion här den från representanter för ett femton gånger mindre land där alla kan känna alla på ett annat sätt. En ytterligare konkurrensfaktor är för övrigt den mellan Kanto och Kansai, dvs Osaka-regionens försök att hävda sig gentemot den ständigt överhettade Tokyo-regionen; regionerna omfattar här så där 25 miljoner invånare var.

19 Japan - teknik, slagord, genomförande kraft 6 YEN-KURS + RECESSION B MER KRIS ÄN PA HEL GENERATION Om den politiska nydaningen ligger överst på den nationella agendan så ligger väl sådana regionala bekymmer två trappsteg ner; däremellan återfinns vad man kallar recessionen, yen-kursen och handelsfriktionerna med USA. Det har inte undgått japanerna att Clinton i argumentationen för NAFTA viftat med det japanska hotet. Det är ingen slump art Toyota öppnat en ny bilhandlarkedja som skall sälja även Volkswagen och Audi - man vill öka importen! Ökad import är ett budskap som MITI gått ut med som en nationell uppmaning... För några år sedan var det nationella bekymret vad man kallade bubbelekonomin. Genom spekulationer enligt kedjebrevmetoden var bl a fastighetspriserna men även aktievärdena uppblåsta. Fastighetsmarknaden har nu sjunkit ihop, aktievärdena likaså, tidvis på ett alarmerande sätt, som påkallat uttalanden och löften från regeringen. Ändå har man undvikit en total krasch. Dystra beräkningar pekar på att det japanska banksystemet skulle kunna vara hotat - egentligen på grund av samma mekanismer som satte det svenska, och dessförinnan det norska, ur spel. Officiellt utgör nödlidande bankkrediter 3-4 procent av utestående krediter, men inofficiellt tror man att siffrorna borde vara procent. De första företagskonkurserna vållade sensation, så ojapanska som de var, och nyligen gick den första japanska banken under, som ett resultat av ett japanskt byggföretags konkurs; en liten bank men dock. Och - kors i taket - Nissan och Toyota har börjat samarbeta, för att skära kostnader! Hushållen har kraftigt minskat sin tidigare stora skuldbörda, vilket slagit igenom i minskande konsumtion; denna gick ned med 6,6 procent räknat på varuhusförsäljningen 1993 jämfört med Hushållens reduktion av skuldsättningen - med hela 7 procent, i relation till disponibel inkomst - beräknas ha minskat konsumtionsutrymmet med 2 procent sedan BNP sjönk ca 0,1 procent 1993 men väntas stiga 0,9 procent Bostadsbyggandet ökade ett par procent redan 1993, mot en minskning med ca 7 procent för vardera av de två föregående åren. Antalet sysselsatta i jordbruket är fortfarande drygt 7 procent; subventioner och importskydd gör att det är lönsamt att odla något så osannolikt som meloner i Hokkaidos Norrlands-klimat; och att sälja dessa för flera hundra kronor stycket. Det är först efter 1985 som andelen tjänstemän överstigit antalet arbetare; fördelningen är nu 48,6 mot 44,2 procent. Overheadkostnaderna har stigit från ca 13 procent 1982 till över 17 procent det är den relativa förändringen om en tredjedels ökning på blott tio år som är intressant. Man kan se detta på ett företag som Canon som på tio år ökat säljvolymen tre gånger med blott tio procent större tillverkningspersonal men en fördubbling av den indirekta personal; Nippon Electric har sett en fördubbling av volymen med oförändrad tillverkningsstyrka men en ökning på över 60 procent i overheadpersonal; Sony ökade till två och en halv gånger volymen, med 6 procents fler i tillverkningen men med 140 procents tillägg i overheadpersonal, etc.

20 Japan - teknik, slagord, genomförande kraft 7 Man kan också beskriva Japan som bestående av två helt olika sektorer, med konträra existensvillkor. Fyra femtedelar av ekonomin är förvaltning, jordbruk och inte minst inhemska servicenäringar, som saknar export- eller importkonkurrens. Denna sektor är högst ineffektiv, har många bugande värdinnor och hissknapptryckare, pappersvändare och är över huvud taget både i avsaknad av skalfördelar och rationaliseringstryck. En femtedel är däremot en hårt exportinriktad tillverkningsindustri, som särskilt i sin fabriksproduktion trimmats till tänderna. Kanske är det först nu som det japanska systemet, som fått några varningar tidigare - oljekrisen 1974, den förra yen-chocken - kommer att prövas. Hur flexibelt är det egentligen? var den genomsnittliga tillväxttakten 4,1 procent per år; två år med nolltillväxt är något unikt. Flera av de företag vi mötte har gjort nedskärningar i produktionen, flera har gjort förluster för första gången i sin historia, flera har börjat hålla tillbaka på t ex forskning och utveckling. Tänk på att 1978 fick man 210 yen för en dollar, 1982 var den ännu svagare med 249 yen per dollar, och var det i stället 169. Vi såg nu dagar med siffror på 105 yen per dollar. VAD MAN GöR NäR DET GåR DåLIGT Det första man gör när förluster hotar är att ta tillbaka produktion till Japan från andra länder (på längre sikt är det tvärtom - Japan är nu för första gången nettoimportör av TV-apparater) och till den egna fabriken från underleverantörer. Det gör att det är dessa mindre företag som får ta första stöten, som går över styr eller tvingas permittera. Företag i samma "familj" av företag får också ta över personal. Man satsar vidare på underhåll, på att göra säljare av arbetare och man stöttar den som vill hoppa av och starta eget. Samtidigt slutar man att ta in de daglönare, som utgörs av pensionerade och kvinnor som inte ingår i den officiella arbetsstyrkan. De räknas inte in bland de reguljärt sysselsatta, så deras nya arbetslöshet syns heller inte i arbetslöshetsstatistiken. Och de äldre chefer som brukat få en avslutande topposition hos ett "anknutet" företag i huvudföretagets keiretsu får nu i stället en uppmaning att se sig om efter något annat. Därefter börjar man pensionera tidigare, och det har man börjat med i denna recession. Personer över de femtio får erbjudande om tidig pension, eller, som i ett teknikföretag, 90 procent av lönen fram till pensionen bara de håller sig borta från arbetsplatsen. Så kan man skära ned arbetstiden, vilket också görs. Därefter kan man minska den bonus, som i vissa företag kan uppgå till så mycket som en tredjedel av årslönen. (Förhandlingar om bonusnedskärningar har dock hittills lett till att facket för första gången på länge fått utöva inflytande - det blev inga sådana inskränkningar i bilindustrin ännu, däremot minskad lön för toppcheferna. I andra företag får hela chefsskiktet vidkännas t ex 10 procents löneminskning.) Tidigare pensionering, friställningar även om de inte räknas - det är litet ironiskt ändå, när det åldrande Japan beräknas ha en arbetskraftsbrist på 4 procent år 2000, 14 procent år 2010, detta enligt OECD.

21 Japan - teknik, slagord, genomförandekraft 8 Fujitsu vill sålunda minska sin arbetsstyrka med 12 procent på två år, och då räcker inte normala avgångar. NKK skall reducera arbetsstyrkan med 15 procent och talar om att avskeda 3200 arbetare, alternativt finna jobb åt dem i anknutna företag. Och NTT behöver på tre år minska personalstyrkan med till under Den traditionella synen på anställningen som livslång ifrågasätts allt mer samtidigt som anställda blir missnöjdare med sina jobb - dock på relativt låga nivåer av missnöje, men kraftigt högre mot tidigare. Det uppges sålunda att den "interna arbetslösheten" uppgår till hela 26 procent för Nissan, 17 procent för Japan Airlines, 10 procent för Nippon Steel och 6 procent hos Toshiba. Honda har i stället för det normala senioritetssystemet infört prestationsrelaterad lön. Högsta prestation ger den lön som tidigare alla fick. Flera av de företag vi besökte har som sagt, liksom många andra, för första gången någonsin bantat på forskning och utveckling. NÄTVERK MED STOR STABILITET TELDOKs studieresa omfattade ett antal tillverkande industrier, ofta karakteriserade av så kallad "lean production", slank produktion eller åtminstone av just-i-tid-system, JIT. Dessa fungerade med imponerande precision men frågan framöver blir väl om ett produktionssystem som krävt avsevärda investeringar fungerar lika väl i en längre och kraftig nedskärning av marknadsvolymen och därmed produktionen. Än så länge skyfflar man, som vi sett, om produkter och personal mellan fabrikerna, något som tyder på en avsevärd flexibilitet i systemet på medellång sikt. Vad händer på lång sikt? Hinner konjunkturen vända? Möjligen finns det ett mönster från varvs- och stålindustri, och det är inte odelat uppmuntrande. När dessa tunga industrier för ett antal år sedan redan allt mer drabbades av konkurrens från "nya" industriländer med lägre löner, tog man i hög grad sitt ansvar för de anställda och började utveckla nya verksamhetsgrenar. I flera fall lyckades det: Murata Machinery som gjorde tekomaskiner har blivit bland världens ledande telefaxtillverkare. Men de många stålverk som satsade på t ex industrirobotar, expertsystem (därför att de kunde processtyrning) eller halvledarmaterial (eftersom de var i branschen materialteknik) har verkligen inte alltid sett någon varaktig tillväxt eller ens övertygande konkurrenskraft i dessa sina nya verksamheter. Även om japanerna är långsiktiga, risktagande, djärva och ansvarstagande, har inte heller de någon garanti för att de lyckas i allt det ibland udda som de företar sig! Att ta hem produktion från underleverantörer är till exempel inte alldeles enkelt. Japanska företag existerar ju i täta nätverk, keiretsu, och det är inte utan vidare bra för hela nätverket, ofta med en bank och ett handelshus som nav, om en sammansättningsfabrik klarar sig bra, på de andras bekostnad. När Japans egen Fair Trade Commission uppskattar att 90 procent av alla affärstransaktioner äger rum inom sådana nätverk, förstår man för övrigt varför nykomlingar har så svårt att komma in - och varför samverkan mellan Toyota och Nissan, normalt "isolerade" i var sitt nät, är så omskakande.

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4

En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 En kärleksfull revolution i entreprenörskapets anda EN HALV A4 VAD? Kvinnors Entreprenörskap Sverige 3.0 är Sveriges första och enda kärleksfulla revolution som kommer att verka för att förändra, förädla

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

MAIKO, OKAYAMA, JAPAN EN MYCKET NOGGRANN UNDERLEVERANTÖR

MAIKO, OKAYAMA, JAPAN EN MYCKET NOGGRANN UNDERLEVERANTÖR MAIKO, OKAYAMA, JAPAN EN MYCKET NOGGRANN UNDERLEVERANTÖR Hur schweizisk flerspindlig teknologi hjälper en huvudaktör i Asien. Maiko är ett aktiebolag som har specialiserat sig på mycket noggrann automatsvarvning.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer