Att investera i toppen av en högkonjunktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att investera i toppen av en högkonjunktur"

Transkript

1 ISRN: LIU IEI FIL A 08/00000 SE Att investera i toppen av en högkonjunktur Ett fenomen i svensk börshistoria To invest at the top of an economic boom A phenomenon in the Swedish stock market history Dennis Bäckdahl & Carl Ludvig Wennerström Ekonomprogrammet vid Linköpings Universitet Magisteruppsats (30 HP) vårterminen 2008

2 Sammanfattning Sammanfattning Titel Författare Handledare Bakgrund Syfte Att investera i toppen av en högkonjunktur Ett fenomen i svensk börshistoria Bäckdahl, Dennis & Wennerström, Carl Ludvig Fredriksen, Øystein Åren kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNPtillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden? Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen. I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation. Genomförande Resultat Nyckelord Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut Utifrån dessa har, för studien, relevanta beräkningar dessutom gjorts. Studien av Stockholmsbörsen 86 97, där handelsbranschen genomled konjunkturnedgången bäst, visar inte på att konjunkturen spelar roll för avkastningsutvecklingen. Vinstprognoserna drev avkastningen under lågkonjunkturen medan vinstvärderingarna dämpade nedgången. Genomgående ökade vinstvärderingarna under lågkonjunkturen till följd av att vinstprognoserna föll mer än kursen. Studien visar på att dessa ökade vinstvärderingar innehöll överskattade vinstförväntningar. Innan börsnedgången befann sig P/E talen på relativt låga nivåer och när utväxlingen i samband med lågkonjunkturens slut skedde var P/E talen höga, vilket ifrågasätter huruvida P/E talet egentligen är representativt under en lågkonjunktur samt dess förmåga att indikera på risk. Prognostiserat P/E tal korrelerar väl med faktiskt P/E tal men det faktiska fluktuerar i större grad. Marginalerna, som korrelerar negativt med vinstvärderingarna, uppvisar en laggningseffekt gentemot omsättningen. P/E tal, BNP tillväxt, värdering, Stockholmsbörsen, marginaler, avkastning, vinsttillväxt, prognoser, lågkonjunktur.

3 Abstract Abstract Title Authors Supervisor Background Aim Completion Result Keywords To invest at the top of an economic boom A phenomenon in the Swedish stock market history Bäckdahl, Dennis & Wennerström, Carl Ludvig Fredriksen, Øystein The years are characterized as a period with many big reformations when the Swedish economy reached its bottom with three years in a row with negative GDP. The reaction from the Swedish stock market was substantial and Stockholmsbörsen went through a heavy bearish period. What was it that drove this stock return, the expected earnings or the valuation of them? What was the connection between the business cycle, earnings, valuations and stock return for this particular period? The aim of the thesis, on behalf of Melker Schörling AB, is to study stock return, company earnings and price earnings ratios during a business cycle in order to analyse to what extent multiple expansion/contraction versus earnings growth have driven stock return for the different branches on Stockholmsbörsen. In a second stage we observe how estimates of branches price earnings ratios and earnings correlate with the business cycle and what impact EBITDA and pre tax profit margin have on valuation during the period. Based on the result of the thesis, contingent knowledge will be related to today s economic situation. The data, consisting of figures and ratios, is collected from magazines and yearbooks of Affärsvärlden starting 1986 and ending With the help of these, relevant calculations have been made. This study of Stockholmsbörsen during the years 86 97, where the consumergoods index had the best performance, shows that the business cycle has no impact on the stock return. The earnings estimates drove the stock return during the economic slump of while the valuations tempered the fall. Through the economic slump the valuations became higher due to the fact that the earnings estimates fell more than the stock return. The study also shows that the increased valuations consisted of overestimated earnings estimates. Before the stock market fell the price earnings ratios were at relatively low levels and when bull period begun in the end of the economic slump the ratios were high. This fact questions whether the price earnings ratio is representative during an economic slump and if the ratio indicates risk accurately. Forward PE correlates positively with current PE, but the current PE is more volatile. Margins, which correlate negatively with valuations, indicate a lagging effect towards sales growth. Price earnings ratio, GDP, valuation, Stockholmsbörsen, margins, stock return, earnings, growth, estimates, economic slump, recession

4 Förord Förord Idén till denna studie uppkom i samband med ett möte med Melker Schörling AB. Två studenter skulle få förtroendet att kartlägga Stockholmsbörsens utveckling i början av 90 talet, då en kraftig svensk lågkonjunktur samtidigt präglades av ett börsfall. Ansvaret kom att hamna i våra händer och mycket tacksamma är vi för det bollplank som Melker Schörling AB har agerat. Vad som gör denna studie unik är dess försök till att gå utanför akademins klassiska ramverk utan att för den skull tumma på en uppsats fundamentala byggstenar. Mycket arbete utöver vad som ryms i uppsatsen ligger bakom det som benämns Resultatsammanställning, där framförallt insamlad data är otillgänglig i välrenommerade databaser som DataStream och Reuters. Över 1000 punkter per månad har utifrån Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker för hand knappats in och det är både med en viss lättnad och stolthet vi nu kan blicka tillbaka på just den delen av uppsatsen. Studien skildrar på ett objektivt sätt detta historiska fenomen på Stockholmsbörsen och kanske har vi oss något att lära från tiden som varit. Att inte heller förglömma är den hjälp vi fått från vår handledare och seminariegrupp, vilket har lyft studien ytterligare. Tack för oss! Dennis & Carl Ludvig

5 Innehåll Innehåll 1. Inledningskapitel Stockholmsbörsen och konjunkturläget på 80 talet Problematisering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Outline Reformernas decennium Valet av tidsperiod Definitionen av en konjunktur BNP tillväxt vs Stockholmsbörs vs Ränte och inflationsutveckling Ett Sverige fyllt av reformer Värderingsteori Multipelvärdering P/E talets fundament och brister Kopplingen P/E talet och kassaflödesmodellsynsättet Tidigare studier Genomförandefasen Val av uppsatsämne Förhållningssätt till värderingsteori Angreppssätt, generaliserbarhet och sanningshalt Praktiskt tillvägagångssätt Resultatsammanställning Pengar som investerades i slutet av högkonjunkturen Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Internal Rate of Return Vinstnedgångar/uppgångar kontra värderingsförändringar (P/E) Verkstad... 38

6 Innehåll Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Utveckling av faktiska/prognostiserade branschvinster och P/E tal Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt EBITDA och vinstmarginalers relation till vinstvärderingar Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Korrelationsberäkningar Verkstad Skog Handel Fastighet och Bygg Data Övrigt Analys Aktiemarknaden följde inte direkt av konjunkturen Ökade värderingar under lågkonjunkturen drivet av fallande prognosvinster Vinstvärderingar innehöll överskattade vinster Laggande marginaler visade upp ett negativt samband med vinstvärderingar Var är vi idag och vad har vi framför oss? Slutsats Studiens konklusioner Vad skulle en kommande lågkonjunktur kunna innebära?... 70

7 Innehåll Diagramförteckning Diagram 1: BNP tillväxt, fasta priser (årlig förändring)... 9 Diagram 2: Affärsvärldens Generalindex vs BNP tillväxt... 9 Diagram 3: Ränta vs Inflation (%) Diagram 4: Affärsvärldens Generalindex (årlig förändring) & svenska reformer Diagram 5: Verkstad Indexerad avkastning vs BNP Diagram 6: Verkstad 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 7: Skog Indexerad avkastning vs BNP Diagram 8: Skog 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 9: Handel Indexerad avkastning vs BNP Diagram 10: Handel 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 11: Fastighet och Bygg Indexerad avkastning vs BNP Diagram 12: Fastighet och Bygg 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 13: Data Indexerad avkastning vs BNP Diagram 14: Data 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 15: Övrigt Indexerad avkastning vs BNP Diagram 16: Övrigt 100 kr investerade i slutet av 1990 jmf med total börs Diagram 17: Verkstad Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 18: Skog Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 19: Handel Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 20: Fastighet och Bygg Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 21: Data Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 22: Övrigt Indexerat Börsvärde och Vinst (est) samt P/E (est) Diagram 23: Verkstad Current PE vs Forward PE Diagram 24: Verkstad Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 25: Verkstad Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 26: Skog Current PE vs Forward PE Diagram 27: Skog Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 28: Skog Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 29: Handel Current PE vs Forward PE Diagram 30: Handel Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 31: Handel Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 32: Fastighet och Bygg Current PE vs Forward PE Diagram 33: Fastighet och Bygg Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 34: Fastighet och Bygg Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 35: Data Current PE vs Forward PE Diagram 36: Data Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 37: Data Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 38: Övrigt Current PE vs Forward PE Diagram 39: Övrigt Faktisk vinst vs Prognostiserad vinst vs Avkastning (indexerad) Diagram 40: Övrigt Prognostiserad vinst vs utfall samt procentuell differens Diagram 41: Verkstad EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 42: Verkstad EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 43: Skog EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 44: Skog EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 45: Handel EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 46: Handel EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel)... 55

8 Innehåll Diagram 47: Fastighet och Bygg EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt Diagram 48: Fastighet och Bygg EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 49: Data EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 50: Data EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Diagram 51: Övrigt EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Omsättningstillväxt (höger axel) Diagram 52: Övrigt EBITDA marginal vs Vinstmarginal vs Current PE (höger axel) Tabellförteckning Tabell 1: Tidigare börsfall i Sverige... 3 Tabell 2: Matris över årlig ompopulering Tabell 3: Internal Rate of Return Tabell 4: Korrelationsberäkningar, Verkstad Tabell 5: Korrelationsberäkningar, Skog Tabell 6: Korrelationsberäkningar, Handel Tabell 7: Korrelationsberäkningar, Fastighet och Bygg Tabell 8: Korrelationsberäkningar, Data Tabell 9: Korrelationsberäkningar, Övrigt... 60

9 Inledningskapitel 1. Inledningskapitel I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till ämnet med efterföljande problematisering, syfte och specifika frågeställningar. 1.1 Stockholmsbörsen och konjunkturläget på 80 talet För att leda läsaren rakt in i handlingarna ges en beskrivning av ett synnerligen extremfall som inträffade under 80 talets mitt. Gyllenhammar blir El Sayeds nya stöd Så löd rubriken som präglade finanstidningen Affärsvärldens löpsedlar i inledningen av Storaffären mellan bioteknikföretaget Fermenta och Volvo om Sonessons och Pharmacia, där Volvo kom att bli största aktieägare i Fermenta med sina 30 procent, kändes i princip lika genomtänkt som om McDonalds skulle köpt in sig i Bosses billack. Förblindade av etablissemanget stod investerare och såg på när Fermenta utsågs till årets raket med en kursuppgång på över 300 procent. Vad som såg ut att vara en bra investering kom dock efter en rad av oförutsedda händelser att visa sig från en helt annan sida. Att Fermenta kollapsade i februari 1986 berodde på rent företagsspecifika händelser som sänkte värderingen snarare än försämrade konjunkturella tillväxtutsikter. Problematiken i fallet med Fermenta berodde alltså på att aktievärderingen i termer av P/Etal inte hade någon förankring i vinsttillväxten, utan förväntningarna om framtiden blåstes upp till orimligt höga nivåer. Trots Fermentas kursras fördubblades vinstprognosen samma månad från fyra till åtta kronor per aktie. Denna omtalade företagskollaps inträffade under ett år då Stockholmsbörsen i sin helhet genererade en avkastning på över 30 procent samtidigt som den svenska konjunkturen gick på högvarv efter devalveringarna 1981 och (Affärsvärlden nr. 1, 1986) Konjunkturella bedömare i Sverige tolkade avmattningen i Västtyskland och USA under första halvåret 1985 som att en internationell lågkonjunktur var på väg. OECD tillbakavisade 1

10 Inledningskapitel dock alla signalement för en kommande lågkonjunktur med goda internationella tillväxtutsikter även efter halvårsskiftet För dåtidens Sverige gav OECD:s konjunkturprognos förhoppningar, då ökade kostnader gjort att man halkat efter övriga industriländer. Devalveringarna 1981 och 1982 hade nämligen fört fram Sverige i täten bland Europas tillväxtländer. Värre var utsikterna i Ostasien där luften började gå ur och företagskrascherna avlöste varandra. Faktorer som fallande råvarupriser, elektronikboomens slut och stigande räntor var bara några av orsakerna som gjorde att konjunkturen i Ostasien vände nedåt. (Affärsvärlden nr. 1, 1986) Med facit i hand kan konstateras att den svenska konjunkturtoppen nåddes 1990, med botten 1993 (Fregert & Jonung, 2003). Trots börskraschen 1987, som sågs som ett ifrågasättande av den blomstrande tillväxten i Asien, får 80 talet ändå sammanfattas som en enda lång konjunkturuppgång. Efter nedgången 1987 återhämtade sig Stockholmsbörsen 1 snabbt under Det kom dock inte att dröja alltför länge förrän det stora raset var ett faktum i inledningen av 90 talet. På två år kom börsvärdet att halveras i samband med fastighetskrascher, höga räntenivåer och valutakaos. 2 Det ljuva 80 talet förbyttes kvickt mot ett 90 tal i konjunkturell kris med såväl förändrade värderingar som prognoser. 1.2 Problematisering Att historien har mycket att lära investerare råder det inget tvivel om. Inte minst torde det vara viktigt med tillbakablickar i dagens tider då en mytomspunnen kreditfrossa sätter sina spår på världens finansmarknader. Ständigt förs en diskussion kring börsens förmåga att generera avkastning där tron om var i konjunkturcykeln man befinner sig i allra högsta grad påverkar prognoserna för framtiden. Låga/höga vinstvärderingar i form av P/E tal och framtida förväntningar om vinsttillväxt är termer som enligt oss används mer flitigt än korrekt. Vad är det egentligen som driver aktiepriser över en konjunkturcykel och framförallt, kan mönster från 80 talets konjunkturboom med toppen 1990 förklara beteenden på dagens aktiemarknad? 1 Affärsvärldens Generalindex 2 Reuters EcoWin 2

11 Inledningskapitel Trots att den globala ekonomin i nuläget är mer stabil och mindre beroende av USA är trenden under 2008 nedåtgående. Inga tecken tyder på en förbättrad kreditmarknad och en lägre BNP tillväxt, allt annat lika, torde innebära att fler vinstrevideringar är att vänta. En svagare BNP tillväxt har åtminstone på den amerikanska marknaden historiskt sett resulterat i fallande vinster (se bilaga 3). Den amerikanska kreditoron har slagit hårt mot Stockholmsbörsen som med början i juli 2007 föll 27% fram till februari i år. Värderingen i termer av P/E tal är idag mer attraktiv än tidigare, dock befinner sig vinstestimaten på fortsatt optimistiska nivåer. Oddsen för en recession i USA har ökat och en minskad tillväxt även i Sverige är inte orimligt. Senast Sverige gick in i en lågkonjunktur var under tidigt 90 tal med tre år i följd av negativ BNP tillväxt Då talades det om bankkris och valutakaos. Idag präglas istället den globala marknaden av den största kreditoron i mannaminne med nedskrivningar av resultat hitintills på 150 miljarder kronor med en högst sannolik slutsumma om miljarder kronor. Icke fungerande kreditmarknader kan både förlänga och förvärra en kommande lågkonjunktur. (Nordea SIA GAAS mars, 2008) Tillfällen då Stockholmsbörsen har fallit kraftigt kan utläsas i nedanstående tabell och kanske har historien oss något att berätta? Tabell 1: Tidigare börsfall i Sverige Start Botten Förändring (topp botten) Okt 1984 Jul ,2% Sep 1987 Dec ,3% Okt 1990 Okt ,3% Jul 1998 Okt ,7% Mar 2000 Okt ,3% Maj 2006 Jul ,2% Jul 2007 Feb 2008 (?) 27,0% SNITT 33,9% Källa: Thomson DataStream, Advance Om vi återgår till en mer teoretisk diskussion skulle det därför nu vara intressant att undersöka hur aktiekurserna på Stockholmsbörsen, framförallt på branschnivå, har drivits historiskt. En aktiekurs kan i princip förändras på två sätt. Allt annat lika sägs vinstvärderingen, P/E, och/eller vinsttillväxten, E, ligga bakom en akties rätta pris 3. Tenderar 3 P = P/E * E 3

12 Inledningskapitel någon av dessa två faktorer att påverka aktiepriser mer än den andra och i så fall hur påverkar dessa aktiepriser under olika konjunkturskeden? I en blomstrande ekonomi med hög BNP tillväxt där aktiekurser ändå faller, är det då värderingarna av vinsterna som trycker ned aktiepriserna eller är det en tro om konjunkturavmattning där en negativ framtida BNPtillväxt sänker aktierna genom lägre vinstprognoser? 1986 fick den svenska finanstidningen Affärsvärlden upp ögonen för P/E talets betydelse och har sedan dess i varje upplaga presenterat historiska likväl som prognostiserade framtida P/E tal för respektive bolag och bransch. Framförallt inom multipelvärdering, en metod som försöker fastställa om en aktie är över eller undervärderad, har P/E talet blivit populärt. Utifrån ett teoretiskt korrekt perspektiv skall bolag med liknande risk, tillväxt och kassaflöde jämföras med varandra, där ett högt P/E tal kan indikera på en övervärdering i termer av årets vinst per aktie. (Damodaran, 2002) I Sverige har det historiska genomsnittliga P/E talet legat på en nivå strax under 15 (Finansportalen, 2001). Beroende på marknad, industri samt även över tid tenderar P/E tal att variera. Ett bolag med högre P/E tal än branschsnittet kan indikera på en högre vinsttillväxt, lägre risk i form av avkastningskrav alternativt ett större kassaflöde än sina konkurrenter. (Damodaran, 2002) I raden av undersökningar inom värderingsområdet belyses P/E talets vikt allt som oftast, dock i andra sammanhang än detta. En del studier som genomförts har påvisat att bolag som handlas till låga P/E tal i genomsnitt genererar högre avkastning än företag med höga P/E tal, medan andra utforskat vad som förklarar P/E talet med utgångspunkt i multipelvärdering. Frågan kring var i aktiemarknadens avkastningsutveckling bidraget från multipelexpansionen eller kontraktionen ligger utreds inte vidare. Vårt intresse ligger därför i att studera hur vinstvärderingar i form av P/E tal, bolagsvinster samt prognoser av dessa påverkar avkastningen under en konjunkturcykel. Hur korrelerar dessa faktorer mot konjunkturen och framförallt, hur väl förklarar bolagsvinster och vinstmarginaler aktievärderingar på Stockholmsbörsen? Hur ser eventuella samband ut? 4

13 Inledningskapitel 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen. I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation. 1.4 Frågeställningar Frågor som genomsyrar uppsatsen är: Vad hände med de pengar som investerades i toppen av högkonjunkturen 1990 sett till IRR? Vilken skillnad skulle det varit om man väntat till botten av lågkonjunkturen 1993 att investera alternativt i börstoppen 1989? Klarade sig någon bransch bättre än andra och framförallt, tenderar konjunkturen att spela roll för avkastningen? Hur mycket påverkades branscher på Stockholmsbörsen totalt sett av en vinstnedgång/minskning i tillväxttakt och hur mycket berodde egentligen på en värderingsförändring? Hur har prognoser för branschvinster och P/E tal förändrats och kan något mönster skönjas för hur dessa beter sig i relation till varandra? Hur har EBITDA marginaler, vinstmarginaler samt omsättningstillväxt relaterat till aktievärderingarna under tidsperioden? 1.5 Avgränsningar Vi kommer endast att behandla företag som varit listade på Stockholmsbörsen mellan åren , det vill säga företag som vid något tillfälle under perioden fanns på Stockholmsbörsen. Valet av tidsperiod, , gör att endast en konjunkturcykel omfattas med start i en högkonjunktur och slut i en högkonjunktur. 5

14 Inledningskapitel Affärsvärldens branschindelning används som utgångspunkt i uppsatsen för indelning av företag och definitioner av branscher. 1.6 Outline Uppsatsen är uppbyggd av sex olika kapitelavsnitt vilka presenteras nedan. Reformernas decennium: Kapitlet ger en beskrivning av den konjunkturella bilden av Sverige mellan åren , för att på bästa sätt skapa en förståelse för vad som präglade aktievärderingarna under perioden. Detta görs genom tillbakablickar över svenska reformer, kommentarer, definitioner samt grafer för konjunkturparametrar. Värderingsteori: Kapitlet motsvarar i akademiska termer referensramen, med teorier om värdering i allmänhet samt P/E talet och dess komponenter i synnerhet. Tidigare studier återfinns även i detta kapitel. Genomförandefasen: I detta kapitel presenteras de metodmässiga val vi gjort och vad detta inneburit för uppsatsen. Resultatsammanställning: Kapitlet redogör för vår empiriskt insamlade data i form av diagram, tabeller samt statistiska uträkningar. Analys: I kapitlet presenteras våra analyser av den empiriska sammanställningen där problemfrågorna besvaras med koppling till finansiell teori. Slutsats: Här presenteras uppsatsens slutsatser. 6

15 Reformernas decennium 2. Reformernas decennium Kapitlet beskriver den konjunkturella bilden i Sverige mellan åren , för att på bästa sätt skapa en förståelse för vad som präglade aktievärderingar och vinstprognoser under denna period. Detta görs genom tillbakablickar över svenska reformer, kommentarer, definitioner samt grafer för konjunkturparametrar. 2.1 Valet av tidsperiod Vad fallet Fermenta visade på i inledningen av uppsatsen är att det torde vara mer viktigt än något annat att ha värderingar av börsbolagen någorlunda verklighetsförankrade. Inte minst är det viktigt att förankra sina aktievärderingar till den rådande konjunkturen och 1982 uppgick det samlade börsvärdet på Stockholmsbörsen till 96 miljarder kronor. Detta kan ställas i relation till 1985 och 1986 då det samlade börsvärdet uppgick till 286 miljarder respektive 405 miljarder kronor. Den svenska framfarten under 1980 talets glada dagar mötte dock, som tidigare nämnts, motstånd i början på 1990 talet. Det var då Sverige gick in i den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930 talet, med negativ BNP tillväxt tre år i följd Detta är just vad som gör valet av tidsperiod för undersökningen så intressant. Åren är en era med Stockholmsbörsen där svängningar samtidigt präglades av en djup svensk lågkonjunktur. För svensk del är börsnedgångarna i stort sett de enda nedgångarna som infallit i samband med en svensk lågkonjunktur. Att inte år 2000 omfattas och åren därefter, beror dels på att tidsperioden för Stockholmsbörsen är väldokumenterad utifrån värderingssynpunkt och dels för att tidsepoken inte kännetecknas som en svensk lågkonjunktur. 2.2 Definitionen av en konjunktur I folkmun definieras en konjunktur i termer av bruttonationalproduktsutveckling. Tidsserier över olika länders bruttonationalprodukt tenderar att uppvisa två tendenser, att BNP ökar långsiktigt samt att BNP fluktuerar kortsiktigt. En utjämning av BNP variationen i ett diagram, likt en trendlinje, visar på den långsiktiga variationen och kallas därför just BNP trenden. Den skillnad som uppstår mellan faktisk BNP och BNP trenden benämns konjunkturcykel. En 7

16 Reformernas decennium period där faktisk BNP överstiger BNP trenden kallas för högkonjunktur och där faktisk BNP understiger BNP trenden benämns lågkonjunktur. (Fregert & Jonung, 2003) För att tydliggöra beräkningar av bruttonationalproduktsutveckling förklaras nedan även hur cyklisk BNP och BNP gapet fastställs. Utifrån BNP trenden kan cyklisk BNP erhållas genom att beräkna faktisk BNP minus BNP trend. (Fregert & Jonung, 2003) Mest intressant är sedan att fastställa det så kallade BNP gapet för att i relativa termer kunna jämföra storleken på cykler över tiden och mellan länder. BNP gapet erhålls genom att dividera cyklisk BNP med BNP trenden. (Fregert & Jonung, 2003) Med ovanstående resonemang i bakhuvudet har vi i uppsatsen valt en definition av en lågkonjunktur som en tidsperiod med negativ BNP tillväxt. Flera år i följd med negativ BNPtillväxt ses som en recession, medan enstaka år med negativ BNP tillväxt snarare tolkas som kortvarig lågkonjunktur. Detta förklaras genom att toppen på en konjunktur i reala absoluta termer vänder ned till en lågkonjunktur till följd av att tillväxten blir negativ. Botten är således det sista året med negativ tillväxt. Perioden mellan topp och botten som vi endast kan fastställa i efterhand utgör därmed en lågkonjunktur eller recession beroende på tidsaspekten. Hur tillväxten ligger i förhållande till trenden är enligt oss inte det viktigaste då trenden helt beror på vilken tidsperiod den utgör och således kan en trend skapas efter smak, tycke eller konjunkturell åsikt. Uppsatsen definition av en lågkonjunktur innebär alltså att fokus främst riktas mot respektive branschs utveckling för perioden , då Sverige tre år i följd hade en negativ BNP tillväxt. 8

17 Reformernas decennium 2.3 BNP tillväxt vs Stockholmsbörs vs Ränte och inflationsutveckling Mätt i termer av BNP tillväxt kan i nedanstående diagram utläsas hur den svenska BNPtillväxten varierat under tidsperioden Diagram 1: BNP tillväxt, fasta priser (årlig förändring) 5% 4% 3% 2% 1% 0% 1% % 3% Källa: Reuters EcoWin Om den svenska konjunkturutvecklingen från mitten av 80 talet fram till 1997 sätts i relation till Stockholmsbörsens utveckling för perioden, visar detta att börsen reagerade året före lågkonjunkturen inträffade sett till uppsatsens definition av en lågkonjunktur. Efter Stockholmsbörsens kraftiga nedgång 1990 utgjorde två mellanår där börsen i princip stod still, handfallen efter raset. Den riktiga vändningen som för Stockholmsbörsen inträffade 1993 kom även den att ske ett år tidigare än konjunkturåterhämtningen som tog fart först I diagrammet nedan presenteras integrerat Stockholmsbörsens och den svenska BNP tillväxtens årliga förändringar mellan åren Diagram 2: Affärsvärldens Generalindex vs BNP tillväxt BNP 5% 4% 3% 40% 2% 20% 1% 0% 0% 1% % 2% 3% AFVXG BNP 40% Källa: Reuters EcoWin 9 Index 60%

18 Reformernas decennium Det kan även vara intressant att relatera den svenska konjunkturutvecklingen till det aktuella ränteläget och inflationen för perioden. Ränteläget som beror på inflationen har en direkt effekt på investeringsviljan i landet där inflationsnivån också äter upp en del av såväl bolagssom branschvinster. Detta kan naturligtvis ha haft viss inverkan på börsvärderingarna under tidsperioden. I nedanstående diagram illustreras hur den svenska räntenivån och inflationen varierat mellan åren Diagram 3: Ränta vs Inflation (%) STIBOR (3 mån) Inflation (KPI) Källa: Reuters EcoWin Som synes i diagrammet ovan ökade den i dagens mått redan höga inflationen, mätt som årlig förändring i konsumentpriser (KPI), från 1986 till Därefter minskade inflationen mycket under två år för att sedan gå upp igen Efter 1993 gick inflationen ned samtliga år, om än i liten grad. Den korta interbankräntan har haft ungefär samma utveckling som inflationen till skillnad från några år under 90 talet då räntan gick upp samtidigt som inflationen minskade. 2.4 Ett Sverige fyllt av reformer Med ryggen vänd mot 70 talskrisen stod Sverige efter de inledande kraftiga devalveringarna 1981 och 1982 välrustade inför framtiden. En försvagad svensk krona tillsammans med en stark internationell konjunktur gjorde att efterfrågan steg bland svenska företag. Dessa kortsiktiga injektioner som för ögat upplevdes som positiva kom dock längre fram att innebära större bekymmer i form av ett ökat kostnadstryck. (Bäckström, 2006) 10

19 Reformernas decennium Med begreppet reformer avses förändringar i olika regelsystem som påverkar den ekonomiska politiken och utvecklingen i landet. För svensk del presenteras nedan ett antal av de viktigaste reformerna under perioden , vilka alla kom att få en betydande effekt för den svenska konjunkturutvecklingen under samma period. Diagram 4: Affärsvärldens Generalindex (årlig förändring) & svenska reformer 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% % 30% 40% 1985 Kredit och valutaavregleringen 1991 Avvecklingen av löntagarfonderna 1988 En svensk skattereform 1991 Kopplingen till ECU 1992 Rörlig växelkurs Affärsvärldens Generalindex Sanering av statsfinanser 1999 En självständig Riksbank 1993 Inflationsmål 1994 EU medlemskap Källa: Reuters EcoWin samt Bäckström (2006) Kredit och valutaavregleringen Den 21 november 1985 avskaffades den svenska kredit och valutaavregleringen. Beslutet togs först efter påtryckningar från Riksbanken, vilken bör uppfattas som den främsta aktören bakom avregleringen. Framförallt hade Socialdemokraterna flyttat sin politiska fokusering till de svenska företagens lönsamhet, vilket kredit och valutaavregleringen minst sagt var ett bevis på. Resultatet av avregleringen visade sig omedelbart genom en kraftigt ökad kreditutgivning. Bankerna gick från att strikt följa politiska riktlinjer till att bli rena privata försäljningsorganisationer. Effekten på den svenska ekonomin yttrade sig i ökad privat konsumtion och efterfrågan. (Bäckström, 2006) En svensk skattereform, var det verkligen sant? Många stod häpna den 23 november 1988 då förslaget om sänkt inkomstskatt, kapitalskatt och bolagsskatt presenterades av den dåvarande socialdemokratiska regeringen med Ingvar Carlsson i spetsen. Den nya lägre skattenivån på 30 procent för inkomst av tjänst, kapital och 11

20 Reformernas decennium bolagsvinst innebar mer pengar i fickan för inkomsttagare och ett extra klirr i kassan för svenska företag. (Bäckström, 2006) Att tala om skattereformen i andra termer än gynnsamma var svårt vid inledningen av Reformen innebar att individer fortsättningsvis högst behövde erlägga en marginalskattesats om 50 procent, vilken åren dessförinnan legat på en nivå så hög som 85 procent. Bolagskatten sjönk från 60 procent till 30 procent. Aktieägare vars utdelningar till största delen gått till skatteverket fick nu sju kronor över för varje utdelad tiokrona. Företag började i samband med skattereformen att tänka om och placera mogna bolag med högt kassaflöde som dotterbolag med hög utdelningsandel. Reformen kom att få stor genomslagskraft i Sverige där framförallt synen på aktier som sparalternativ fick ökat fokus. Att reaförluster endast blev värda 70 procent kunde de flesta leva med. (Affärsvärlden nr. 6, 1990) Avvecklingen av löntagarfonderna När tiden för det ljuva 80 talet var över kom baksmällan blixtsnabbt. Det talades om en ny start för Sverige under hösten 1990 och nog behövdes det då Sverige var mitt uppe i krisernas tid med bankkris, valutakris och rejäla problem med att få statsfinanserna att gå ihop. De största åtgärderna som den borgerliga regeringen kom att genomföra var avvecklandet av löntagarfonderna, saneringen av statsfinanserna samt den penningpolitiska ombildningen. (Bäckström, 2006) På 1970 talet myntade statsminister Tage Erlanders uttrycket: De svenska löntagarfonderna kommer inte flytta till Liechtenstein. Motivet var att låta övervinster i företag gå till kollektivet, det vill säga fonder, istället för att betala ut dessa i höga löner. Detta innebar att löntagarna skulle få ökat inflytande över svenska storbolag. Fram till 1990 vinstdelningstaxerades 28 miljarder kronor från svenska företag där cirka 17 miljarder kom i händerna på löntagarfonder. På Stockholmsbörsen ökade likviditeten med 13 miljarder som ett resultat av löntagarfonderna. Det ökade inflytandet över svenska storbolag visade sig exempelvis i den fjärde AP fondens ägande av 10 procent av rösterna i Volvo samt 11 procent av rösterna i Astra under denna period. När kravet på utlandsinvesteringar växte, 12

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie

Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Boliden: Köp Riktkurs: 116 kr/aktie Exekutiv sammanfattning: Boliden är ett välskött bolag med bra operationell effektivtet. Bolaget verkar på en måttligt attraktiv marknad men har dock en stabil position

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående Independent Analysis Catella Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående år Ambitionerna för framtiden är dock högre vad gäller lönsamhet då Catella vill uppnå en

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk

Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Aktieindexobligationer hög avkastning till låg risk Utvärdering av Handelsbankens aktieindexobligationer 1994-2007 Sammanfattning Avkastning jämförbar med aktier Handelsbankens aktieindexobligationer har

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av Hennes & Mauritz Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ett tryggare sparande med möjlighet till 30 procent årlig ränta.

Ett tryggare sparande med möjlighet till 30 procent årlig ränta. 30 procent Kupongränta DELTA GENOM INBETALNING SENAST 15 mars 2010 Ancoria AUTOCALL Svenska Favoriter Ett tryggare sparande med möjlighet till 30 procent årlig ränta. Fondens placering utgörs av en aktieobligation

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC. Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Aktiekunskap B - Fortsättningskurs Januari 2011 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler

Läs mer

Precio Systemutveckling AB.

Precio Systemutveckling AB. Bull or Bear Independent Analysis Precio Systemutveckling AB. Value Drivers Quality of Earnings Risk Profile Quality of Management Störst i Sverige Genom förvärvet skapas Sveriges största special företag

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12%

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12% Månadsbrev Maj 2012 Strategi under maj Politisk och finansiell instabilitet Rekylen som startade i april på aktiemarknaderna tilltog i omfattning under maj. Politisk oro inför nyvalet i Grekland med dess

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Valuation Konkurrentrapport

Valuation Konkurrentrapport Org.nr: -67 Valuation Konkurrentrapport Om Valuation Företagsvärderingar Information Om Valuation Företagsvärderingar Bakgrund Valuation Företagsvärderingar startades och ägs av ett antal partners. Vi

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Summering Q3 2014 Företagsobligationer Under det tredje kvartalet har vi sett en tydlig divergens i företagsobligationer. Investment Grade har fortsatt givit god

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB >2 800 aktieägare i Norge (huvudsakligen privatpersoner) >1 100 aktieägare i Sverige (huvudsakligen privatpersoner) Boligutleie Holding I AS (Norge)

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

HomeMaid AB. Satsning på expandering

HomeMaid AB. Satsning på expandering Independent Analysis HomeMaid AB Ökad trend för hushållsnära tjänster. Hushållens intresse av att köpa RUT-tjänster är fortfarande hög.t Antalet RUT-köpare förra året ökade med 12 %. Rörelsemarginal om

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Detta är ingen analys utan endast en förstudie/screening för att bekanta sig med ett antal bolag.

Detta är ingen analys utan endast en förstudie/screening för att bekanta sig med ett antal bolag. Genomgång av sportmärken Detta är ingen analys utan endast en förstudie/screening för att bekanta sig med ett antal bolag. Varför ett Amerikanskt klädmärke? - Det finns en underliggande tillväxt i sekton.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer