HLR-STICKAN ÖKAR SÄKERHETEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HLR-STICKAN ÖKAR SÄKERHETEN"

Transkript

1 VI PÅ CSK T I D N I N G F Ö R A L L A M E D A R B E T A R E P Å C E N T R A L S J U K H U S E T K R I S T I A N S T A D # 4/2007 HLR-STICKAN ÖKAR SÄKERHETEN Kvalitetshöjande arbete FÖRBÄTTRINGS- VECKAN Många kreativa förslag SID 3 FETMA- OPERATION Kan inte äta lika mycket SID 6 8 FORSKNING PÅ CSK Ger extra krydda SID 11

2 [LEDARE] Det finns kraft och mognad i vår organisation CSK måste visa på ekonomisk balans Debet och kredit måste gå ihop. Precis som i vårt eget hushåll. Ska vi lyckas behålla våra uppdrag och kanske t o m ta på oss fler, så måste vi få uppdrag och ekonomi att stämma överens. Därför är det så glädjande att kurvorna nu verkar gå åt rätt håll för CSK. Vår produktion ökar och det finns en uppslutning kring våra uppdrag. Vi reducerar våra kostnader sakta men säkert. Det finns kraft och mognad i vår organisation. Varje år får CSK uppdrag från regionen som styr vår verksamhet. Uppdragen baseras på det behov av hälso- och sjukvård som invånarna har huvudsakligen inom vårt geografiska område. Det handlar om t ex akutsjukvård, om ljumskbråck som ska opereras, om antalet IVA-platser och vårdplatser som måste finnas tillgängliga. Som akutsjukhus har vi hela ansvaret men inom vissa områden delar vi ansvaret för hälso- och sjukvården i området med andra offentliga vårdgivare, privata sådana och kommunen. UPPDRAG OCH EKONOMI HÖR IHOP Vår uppgift är att klara uppdragen och att göra det inom ramen för de pengar som vi får oss tilldelade. Det är allas vårt gemensamma ansvar att göra vad vi kan för att CSK ska klara sitt beting. Kostnadsmedvetenhet i vardagen är en av nycklarna. Ingen verksamhet, inte heller hälso- och sjukvården i Skåne, kan bedrivas med förlust i flera år. När jag på mitt bord får en möjlighet att rationalisera så gör jag det! T ex minskas vår administrativa personal i år med ca 10 procent. Jag väljer också, delvis som en besparingsåtgärd, att när försörjningschefen i höst väljer att gå i pension dela upp verksamheten och låta huvuddelen bilda ett nytt verksamhetsområde Lokaler, utrustning och försörjning. Centralarkivet går in i verksamheten Information & Diarium där redan sjukhusets juridiskt arkivansvarige person återfinns. LEDARSKAP OCH ORDNING & REDA När jag i september träffade CSK:s verksamhetschefer för att diskutera uppdrag, ekonomi och utveckling så fick vi den här gången lyssna till Anna Larsson, Serge Padoan, Bengt Walles, Lars-Erik Wirestrand och Johan Cosmo när de beskrev sitt utvecklingsarbete inom respektive verksamhet. Det var mycket inspirerande och visar än en gång på så mycket som finns att hämta inom vår egen verksamhet. Johan Cosmo sammanfattade några framgångsfaktorer: Ledarskap på alla nivåer, CSK behöver närvarande, aktiva ledare och behovet av Ordning & Reda regler är till för att följas såväl när det gäller vårdprogram som ledigheter. Vi måste planera in TID också för utvecklingsarbete, vi måste MÄTA och ha tydliga MÅL. Vi måste skapa en arbetsmiljö som gör att våra MEDARBETARE trivs och känner delaktighet i den verksamhet som vi befinner oss i! CSK: S AKUTA OMHÄNDERTAGANDE Chefläkare Magnus Simonsson har under året lett ett mycket viktigt projektarbete om vår akutsjukvård som tydligt besvarat vissa frågor och som lika tydligt lyft andra frågor som fortfarande söker en lösning. Ledningsgruppen fick en presentation i juni och sedan dess har frågan funnits i bakhuvudet och jag har i många diskussioner sökt en utvecklande lösning inte minst på frågan om hur vi ska förbättra vårdinnehållet för de patienter som söker oss mest. UTREDNING OM NY T T VERKSAMHETSOMRÅDE Svaret för mig har blivit att jag utifrån ett patientfokuserat synsätt ser ett tydligt samband i det akuta omhändertagandet och vårdflödet mellan prehospitala teamet, ITVA, ÄLVAN, Akutmottagningen och NAV073. Enligt mitt sätt att se det finns lösningar på många av de frågeställningar som projektgruppen lyfte fram i ett sådant verksamhetsområde. Jag har därför tillsatt en utredning med målet att klargöra en rad frågeställningar, t ex gränsdragning gentemot andra kliniker, läkartillhörighet, ekonomi med mera. Utredningen ska genomföras relativt snabbt den bör vara klar 1 december. Till utredare har jag utsett överläkare Ola Norrhamn. KVALITÉ, VERKSAMHETSUT VECKLING OCH CASH På CSK:s chefsträff i september mötte vi professor Birgitta Evengård som i många år arbetat med Jämställd vård och som på Danderyds sjukhus undersökt varför tvättsäckarna fortare blir fulla i herrarnas duschrum på hudkliniken. Förklaringen låg i att män med psoriasis och eksem oftare fick hjälp med ljusbehandling och smörjning på kliniken. Kvinnor med samma hudproblem fick ett recept och råd om hur man smörjer sig själv. Hade alla män fått samma behandling som kvinnorna skulle kliniken på ett år år ha sparat ca kronor. Arbetet kallades tvättsäcksprojektet. Birgitta Evengård menar att genusforskning i grunden handlar om kvalité, verksamhetsutveckling och cash. Tillsammans med Birgitta och Umeå Universitet där hon idag är verksam, har CSK gjort en intresseanmälan till VINNOVA* som utlyst särskilda medel för att bidra till att förbättra Sveriges konkurrensförmåga och tillväxt genom att utveckla genus- och jämställdhetsperspektivet. Redan nu så pågår inom CSK ett projekt vars syfte är att studera väntelistor ur ett genusperspektiv. CSK kommer också att i större utsträckning redovisa utdata ur kvalitetsregister fördelad på ålder och kön. GÖR DIN RÖST HÖRD BESVARA QWC SPRINGLIFE-ENKÄTEN I oktober står vi inför en viktig uppgift av ett helt annat slag vi ska besvara medarbetarenkäten och denna gång ska vi besvara den digitalt. Jag vill verkligen rikta en uppmaning till alla chefer se till så att era medarbetare får tid att besvara enkäten. Jag vill rikta en uppmaning till CSK:s medarbetare: Gör din röst hörd besvara enkäten! Det samlade resultatet ger oss en bild av hur CSK fungerar som arbetsplats per klinik, som helhet och som en del av helheten Region Skåne. Ulf Kvist sjukhuschef *VINNOVA är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet.

3 FÖRBÄTTRINGSARBETE Grattis till kronor vardera i kompetensutvecklingspengar Förbättringsveckan har kommit för att stanna. Kanske inte för att återkomma varje år men absolut vartannat. Många bra förslag har resulterat i förbättringar. CSK har kreativ personal! Vi borde egentligen kalla Förbättringsveckan för Utvecklingsveckan. Nästan alla förslag som kom in handlade om utveckling i vardagen. Många av förslagen har redan tagits om hand andra förslag diskuteras fortfarande, säger Pia Lundbom, utvecklingschef och initiativtagare till Förbättringsveckan. Fem förslag har premierats med kr vardera, berättar Pia. Kreativa förslag blir synliga Vi fick många kreativa och bra förslag och det var inte lätt att välja vilka fem som skulle premieras extra. Samtidigt ville vi premiera alla förslagsställare och då blev svaret att vi bjuder alla deltagare på tårta. Fr o m slutet av oktober kommer samtliga förslag inkl de lösningar som redan är klara eller information om var förslaget befinner sig i processen att ligga på Forum. Ska vi kunna återkomma med en ny förbättringsvecka om något år så måste vi kunna visa att förslagen tagits om hand. Det måste bli synligt för alla vad som hänt med just deras förslag. Sedan är det inte möjligt att förverkliga alla men då måste man kunna få en förklaring till varför, säger Pia Lundbom. TEXT: MARGARETA SVALNER Glada vinnare av inlämnade förslag under Förbättringsveckan. Anna-Kerstin Arvidsson Extra stag i insatskorg till diskmaskin och rollator med droppställning; Laila Persson Tvättlappar och Gigasept; Johanna Andersson och Mia Hägg Samverkan mellan sekreterare på röntgen och akutmottagningen och Carola Jönsjö Posthantering. På bilden saknas Ulf Nilsson med förslaget Förvaring av pocketmask. FÖRSLAG LÄMNADES FRÅN Medarbetare: 292 Patienter: 16 Anonyma: 52 FÖRSLAGEN GRUPPERADES (MER ÄN 5 FÖRSLAG REDOVISADES) Skyltning: 18 förslag Blekedamm: 17 förslag Yttre miljö: 16 förslag, 6 förslag innergårdarna Inre miljö/utrusning/lokalförbättringar: 50 förslag Schemafrågor/bemanning: 13 förslag Tvätten: 8 förslag Centralhallen: 5 förslag Cafeterian: 16 förslag IT frågor: 11 förslag Kontanthantering: 5 förslag Kompetensutveckling: 9 förslag Kiosken: 5 förslag Patientvård/rond: 19 förslag VI PÅ CSK: 14 förslag Friskvård: 13 förslag Fruktkorg: 5 förslag Bemötande: 5 förslag Dessutom fick vi in förbättringsförslag om rökbåsen, förrådshantering, patientbokningssystem, besökstider, infektionsfrågor, provhantering och mycket annat. VI PÅ CSK 3

4 EKONOMI CSK har startat ett bra jobb har hittills hållit hårt i börsen Vi har startat ett bra jobb med stor bredd och stor uppslutning från verksamheterna för att hålla igen på kostnaderna. Men vi måste fortsätta att kämpa för att nå det sparmål som vi blivit ålagda, säger Sven Blomé, ekonomichef på CSK. Han understryker att verksamheterna på CSK måste kunna fungera som vanligt och fullfölja sitt uppdrag även om ekonomin är kärv. Mjuk linje Vi har valt en mjuk linje där vi tar vara på alla tänkbara sparmöjligheter efterhand som de uppstår, menar Sven Blomé. När det dyker upp en möjlighet att inte återbesätta en vakans så återbesätter man den inte. Men detta förutsätter samarbete mellan verksamheterna. CSK fick en hård sparnöt att knäcka 70 miljoner skulle sparas under I verkligheten var sparbetinget ännu högre, över 80 miljoner. Under första halvåret sparade sjukhuset över 20 miljoner och har nu 61 miljoner kvar på sitt sparbeting. Under våren togs ett åtgärdsprogram fram som man nu börjar se effekterna av. Exempelvis kommer administrationen att minska med tio personer och man har över lag haft en restriktiv hantering när det gäller vikarier. Lysande sommarplanering Sommarplaneringen var lysande, menar Sven Blomé. Alla har jobbat hårt på att hålla kostnaderna nere och verksamheterna har klarat det bra. Bättre än förra året. Semesterperioden förlängdes med två veckor och det gav en besparing på ett sjusiffrigt tal. Planen för hösten är att vi ska arbeta för att kunna nå sparmålet så väl som möjligt. Även om jag inte tror det är möjligt att nå det fullt ut till årsslutet, säger Sven Blomé. Men om alla hjälper till finns goda utsikter att komma närmare. Omdisponering I åtgärdsprogrammet ingår bl a att man ska omdisponera resurser och arbetsuppgifter. Det handlar om att verksamheterna hjälps åt och antingen delar på arbetsuppgifter eller att medarbetare i en verksamhet kan bli hjälp åt en annan. Ökade IT- och telefonikostnader har delvis försvårat det ekonomiska läget. En del kände vi till men en del kom som en överraskning, förklarar Sven Blomé. Kostnaderna för årets löneavtal blev högre än man planerat men en ljusning är att CSK får kompensation för en del av de ökade kostnaderna för läkemedel, främst cancerläkemedel. IVA har haft ovanligt vårdtunga patienter och det har också ökat kostnaderna mer än man räknat in i budge- ten. Rent allmänt tycker jag att verksamheterna har jobbat bra med att försöka få ner sina kostnader. Men nu gäller det att hålla hårt i pengarna och nagelfara varje krona. Och jag upplever att vi har alla verksamheter med oss på detta, menar Sven Blomé. Springlife ett viktigt ledningsinstrument Från Region Skånes synpunkt är Springlife eller QWC som undersökningen egentligen heter ett viktigt verktyg för att kunna utveckla våra verksamheter. Och CSK har varit tidigt ute med sina enkäter och startar nu sin fjärde omgång, säger Karin Bengtsson, personaldirektör i Region Skåne. Karin Bengtsson Hon vill helst tala om det som på CSK i dagligt tal kallas Springlifeenkäten som QWC, detta står för Quality Work Competence. Det är en forskningsbaserad metod som utvecklats av professor Bengt Arnetz. Ingen traditionell undersökning QWC är inte en traditionell attitydundersökning utan ett ledningsinstrument som syftar till att öka verkningsgraden och optimera organisationens mjuka områden. Grundsyftet med QWC är således att skapa förändringar och förbättringar inom verksamheterna genom att få ta del av synpunkter från sjukhusets medarbetare. Viktigt många svarar Det är viktigt att så många medarbetare som möjligt svarar på enkäten. För det är på det sättet vi kan få ett bra och säkert underlag för förbättringsarbetet, menar Karin Bengtsson. Ju fler som svarar på enkäten desto bättre och säkrare underlag får sjukhusets ledning. Karin Bengtsson understryker också att det är fullt legitimt att även komma med kritik. För konstruktiv kritik kan leda till viktiga förbättringar. 4 VI PÅ CSK 4/2007

5 SPRINGLIFE-ENKÄT Tar pulsen på arbetsmiljön genom QWC Springlife Nu är det dags för den fjärde Springlifeenkäten dvs att återigen ta pulsen på arbetsmiljön på CSK. Nytt för i år är att alla medarbetare ska få möjlighet att svara på enkäten på nätet, att alla chefer anmodats att anvisa en arbetsplats och ställa arbetstid till förfogande så att var och en kan få möjlighet att i lugn och ro svara på enkäten på jobbet. Tidigare enkäter har haft hög svarsfrekvens, 75 procent. Nu hoppas sjukhusledningen att den nya modellen med möjlighet att få svara på arbetstid ska ge ännu högre frekvens. svars- Viktigt instrument Detta är ett viktigt instrument för sjukhusledningen att få reda på hur man uppfattar arbetsmiljön på sjukhusets olika avdelningar, säger Ulf Kvist, sjukhuschef på CSK. Han menar att det har stor betydelse för ledningen att kunna känna av hur organisationen mår och vilken beredskap som finns för att möta förändringar. Och ju fler som svarar desto mer representativ och säker blir den bild merarbetarna ger av sin arbetsmiljö och hur det är att jobba på CSK. Rättigheter och skyldigheter Grundmodellen för Springlifeenkäten är densamma som tidigare år. Det är viktigt ur jämförelsesynpunkt. Och det är som sagt viktigt att alla svarar. I år sker undersökningen via datorn och medarbetarna får göra det på ar- betstid. För att skapa en god arbetsmiljö krävs att man som medarbetare själv bidrar. Springlifeenkäten är just ett sådant bidrag, förklarar Ulf Kvist. om man trivs med sitt jobb så orkar man också att ge god vård, menar Ulf Kvist. En parameter i enkäten är den som kalllas dynamiskt fokustal. Det beskriver en organisations beredskap och vilja till förändringar. Där har CSK hittills legat högt och det dynamiska fokustalet har stigit för varje enkät som genomförts. Delaktighet och respekt I den värld vi lever i med alla de krav och möjligheter som finns så krävs det ständigt förändringar både till arbetsinnehåll och arbetssätt, förklarar Ulf Kvist. Viljan till att klara av förändringar hänger ihop med arbetsmiljön och den i sin tur hänger ihop med hur informationen fungerar och med delaktighet och respekt för medarbetarnas kunnande. Känner medarbetarna att de får vara delaktiga och att vi har respekt för deras kunnande då skapar man trivsel och förändrings- beredskap. Just därför är det oerhört viktigt för oss att kunna mäta hur det ser ut runt om på CSK, menar Ulf Kvist. Den tid medarbetarna lägger ner på att svara är värdefull för alla. Sjukhusledningen hoppas att resultaten tas tillvara och att de ska bli en inspirationskälla till ytterligare förbättringsarbete. Måna om trivseln När enkäten är besvarad kommer utvecklingsenheten att göra en jämförelse med tidigare enkäter och ta fram en bild av nuläget. Därefter kommer sjukhusledningen att ha en genomgång av resultaten med verksamhetscheferna. Detta kommer sedan att utmynna i en handlingsplan för hur man ska gå vidare för att kunna göra förändringar och för- bättringar. Vi är måna om att CSK ska vara en bra arbetsplats där alla medarbetare trivs. Och ARBETSSITUATION Inte Oftast Ibland Sällan alls 1. Har Du möjlighet att påverka beslut som tas på Din arbetsplats? 2. Hur upplever Du det inflytande Du har över Större inflytande än jag önskar Ditt arbete och Din arbetssituation jämfört med Dina önskemål? Överensstämmer med mina önskemål Mindre inflytande än jag önskar Gör din röst hörd besvara enkäten! Ulf Kvist Om Ditt arbete... Oftast Ibland Sällan Inte alls 3. Har Du tid att planera Dina arbetsuppgifter i förväg? VI PÅ CSK 5

6 operationer mot fetma Foto: JO Wiberg Tomas Grape och kollega vid operation mot fetma. BMI avgör vem som opereras En förutsättning för att kirurgerna på CSK ska göra en operation mot fetma är att patienten har ett BMI över 35. Det innebär att en patient som är 173 cm lång måste väga över 105 kg. De patienter som opereras idag ligger på vikter kring kg. Historiskt har kirurgi inte varit en metod för att minska vikt hos en patient. Man har istället arbetat med olika bantningsmetoder och med läkemedel. Kirurgi har tidigare alltid varit sista steget. Och kirurgerna var länge skeptiska och mycket restriktiva mot fetmaoperationer. Studie satte fart Men 1987 inleddes en studie i Göteborg, kallad SOS, och i den har man följt patienter med övervikt. Den ledde till en ändrad inställning till fetmaoperationer. De patienterna delades in i en grupp som opererats mot fetma och en grupp som behandlats med kost- och motionsrådgivning plus läkemedelsbehandling. Man har tittat på vikt, sjuklighet och dödlighet hos de olika patientgrupperna. När det gäller diabetes har man sett en markant skillnad mellan grupperna. Efter åtta år visade det sig att 3,6 procent i den opererade gruppen drabbats av diabetes medan 18,5 procent drabbats i den ickeopererade gruppen. Lägre dödlighet När det gäller vikten så hade ingenting hänt i kontrollgruppen (icke-opererade) medan patienterna i den opererade gruppen hade minskat sin vikt med 25 procent. Dödligheten var 24 procent lägre i den opererade gruppen i relation till kontrollgruppen efter elva års uppföljning. Dödlighetstalet är den viktigaste parametern, säger Tomas Grape, överläkare och kirurg på CSK. Gastric By Pass, GBY, vid övervikt Övervikt innebär risk för bl a diabetes, hypertoni, förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdomar, sömnapné, infertilitet, olika cancersjukdomar och förkortad livslängd. När man beräknar övervikt använder man det som kallas BMI (= vikten/längden x längden, ex 75 kg/1.75 cm x 1.75 cm). Övervikt räknas från BMI-tal på över 25. Innan en patient opereras för övervikt ska hon eller han först få en remiss från primärvården till RoDEoN på CSK. Där utreds patienten och man gör en psykologisk bedömning. Det krävs också att patienten själv tidigare ska ha gjort upprepade försök att gå ner i vikt innan hon/han remitteras från RoDEoN till Kirurgkliniken för operation mot fetma. En patient kan inte söka direkt till Kirurgkliniken för att bli opererad, där tar man enbart emot patienter med remiss från RoDEoN. Målet är att operera 40 patienter mot fetma under Region Skåne vill öka det antalet till 60 patienter om året. Fetmaoperationer inom regionen görs på CSK, Landskrona lasarett och USiL. 6 VI PÅ CSK 4/2007

7 operationer mot fetma Farligare att inte operera minskar dödligheten Det viktigaste med operationer mot fetma är att de minskar dödligheten hos överviktiga patienter. Det fi nns risker med all kirurgi. Men många fl er dör i sviter av sin övervikt än på grund av operationer mot fetma, säger Tomas Grape, överläkare och kirurg på CSK. Det finns olika metoder att operera överviktiga mot fetma. Den metod som används på CSK kallas Gastric By Pass, GBY. En metod som är på frammarsch. Matsmältningsapparaten minskas Mättnadskänsla hos en människa beror på att magsäcken spänns ut. Det man gör vid en GBY-operation är att man delar av en del av magsäcken gör den betydligt mindre med andra ord. Därefter skär man av en del av tunntarmen och förbinder den med den förminskade, avdelade magsäcken. Den avdelade delen av tunntarmen syr man ihop med tunntarmen längre ner och på det sättet minskar man näringsupptagningen i tunntarmen. Det sekret som bildas i gallan och bukspottskörteln kommer in i tunntarmen först 150 cm längre ner i tunntarmen. På så sätt kan patienten äta mycket mindre och man minskar tunntarmens förmåga att ta upp fett och näring. Principen är att man opererar bort en del av den normala matsmältningsapparaten. Kan inte äta lika mycket Den stora vitsen och vinsten med operationen är att patienten inte längre kan äta lika mycket längre utan hon eller han blir mätt mycket tidigare, förklarar Tomas Grape. Samtidigt som patienten kan äta mindre och får mindre fettupptag i tunntarmen så måste den som opererats äta oftare. Man ska inte sticka under stol med att det finns risker med operationen. Det kan vara farligt att söva och det är ingen ofarlig operation, säger Tomas Grape. Men alternativet att inte operera kan vara farligare med högre dödlighet och ökad sjuklighet. Stor operation Fetmaoperationer kan genomföras antingen med öppen teknik, dvs man öppnar bukhålan. Den typen har varit vanligast hittills. Men man har också börjat med titthålskirurgi. Fetmaoperation är en stor operation. Men patienten mår förhållandevis bra efteråt. Kirurgkliniken håller kontakt med patienten både före och efter operationen. Både sjukgymnast och dietist är inkopplade och patienten följs upp under flera år. Först av Kirurgkliniken och sedan av RoDEoN. Minskade vikten 54 kg är som en ny människa Jag kan nog säga att jag känner mig som en ny och helt annan människa idag mot för två år och 54 kilo sedan, säger Maria Rufelt Malmsten. Hon blev opererad enligt Gastric Bypass-metoden, GBY, i maj Sedan dess har hon minskat sin vikt med 54 kilo och väger i dag 77 kg. Det började med att Maria Rufelt Malmsten med sina 131 kg bad läkaren på Vårdcentralen i Åhus om en remiss till sjukhus och operation. Detta efter rader av förtvivlade försök att gå ner i vikt. Försökte allt Den som tror att det bara handlar om karaktär har fel. Det kan vara förtvivlat svårt att minska sin vikt. Jag hade kämpat och försökt allt, menar Maria. Maria Rufelt Malmsten fi ck en remiss till Landskrona men blev opererad i Lund för att hon led av sömnapné samt högt blodtryck. Hon fi ck inte riktigt samma behandling före operation som patienterna får på CSK med tre veckors förberedande viktminskning tillsammans med en dietist. Maria är för övrigt utbildad inom samma område som dietisterna. Det var inte den hjälpen jag behövde. Jag behövde förberedas psykiskt före operationen och sedan opereras snarast möjligt, förklarar Maria. Toppen men dyrt Operationen gick bra utan komplikationer. Efter operation på onsdagen kunde jag åka hem redan på lördagen trots att GBY är en stor operation. Sedan fi ck jag en toppenuppföljning med ett respektfullt bemötande på lasarettet i Landskrona, berättar Maria. Redan efter ganska kort tid hade jag minskat 34 kg och håller idag en matchvikt på 77 kg och är 54 kg lättare. Det känns toppen. Men dyrt. Mitt klädkonto har fullständigt exploderat. Men det är det värt, säger Maria. Betyder mycket socialt Även socialt har hennes viktminskning betytt mycket inte bara att hon mår så oändligt mycket bättre. Det känns nu oerhört mycket lättare att vistas bland andra människor. Förr var det ibland ett helt företag att bara ta sig till affären för att handla. Bland det värsta var de blickar jag fi ck som överviktig. Det syntes tydligt vad folk tänkte. Idag är det helt andra blickar jag får och det känns fantastiskt bra, förklarar Maria Rufelt Malmsten. VI PÅ CSK 7

8 operationer mot fetma Det lyser om patienterna när resultaten visar sig! Det är en så rolig och tacksam patientgrupp att jobba med för det blir så tydliga resultat. Och när resultaten kommer så lyser det om dem, säger Anna Sorensen, GBY-dietist på CSK. GBY står för Gastric Bypass och är en operation mot fetma. Anna Sorensen informerar och lär patienter som opereras mot fetma hur och vad de ska äta och dricka både före och efter operationen. Har försökt allt Det är patienter som försökt och försökt att gå ner i vikt men inte lyckats själva, förklarar Anna. Hon får en remiss när en patient är godkänd för operation och träffar henne eller honom cirka en månad före operation, informerar och lämnar informationsmaterial. Alla som ska opereras ska börja med lågkalorikost tre veckor före operation för att de ska minska i vikt redan i förväg och för att svälta levern på patienten. De får välja mellan två olika sorters lågkaloripulver, fettet i buken och i levern minskar. Modifast eller Nutrilett Intensiv Pulver i portionspåsar ska de fördela jämnt över dagen och innehållet i påsarna blandas med vatten. Ingen annan föda än pulversopporna får de under de tre veckorna. De uppmanas dessutom att dricka 2,5 liter vätska per dygn. Allt för att underlätta operationen. Många frågor Jag försöker informera så mycket som möjligt. De har så väldigt många frågor, säger Anna. Efter operationen träffar hon patienterna när de blivit inlagda på avdelning och där börjar de med flytande kost under tio dagar. Sedan, under 2 4 veckor, får den nyopererade mat med mjuk konsistens. De får lära sig att tugga väl och vad som är rätt portionsstorlek. Patienterna får börja äta teskedsvis och efterhand lära hur mycket de får äta. Därefter är det dags för vanlig mat. Detta är det stora och svåra för dem, att lära sig tugga väl och äta långsamt, förklarar Anna. Problemen börjar när patienterna ska börja äta vanlig mat. Vissa konsistenser som segt kött eller vissa pastasorter kommer de kanske aldrig mer kunna äta. Dietisten är den från kirurgen som träffar opererade patienterna oftast. Hon har kontakt med dem efter sjukhusvistelsen månad 1, 3, 6 och 12. Första gången, månad ett, sambokas tillsammans efter kirurgbesöket. Månad tre och sex träffar dietisten själv patienten och månad 12 sambokas besöket med medicinläkare. Varje kilo en vinst För varje kilo patienterna går ner är det en samhällsvinst. Och inte minst en jättevinst för dem själva, menar Anna. Men det tar tid att lära sig att äta rätt efter operationen. Man måste äta på regelbundna tider och inte mat med för mycket socker eller för mycket fett. Söta drycker får den nyopererade lära sig att undvika eftersom de kan framkalla det som kallas dumping. Och dumping uppstår när det man äter eller dricker går för snabbt ner i tunntarmen. Patienterna får utskrivet vitaminer och mineral som kalcium- och järntabletter. De patienter som jag har haft hand om har blivit som helt nya personer efter operation och viktminskning, säger Anna Sorensen. Inte minst kan de få ett helt nytt socialt liv. Team och gruppträffar Kirurgkliniken har nu så många patienter att man har skapat ett team för att ta så bra hand om patienterna som möjligt. Ett team med kirurg, sjuksköterska, avdelningspersonal, dietist och sjukgymnast. Jag är jättetacksam för att vi nu har ett team som gemensamt tar hand om patienterna, menar Anna Sorensen. Nu ska vi starta gruppträffar med patienter före operationen. Där kan patienterna diskutera och ge stöd åt varandra. VISSTE DU ATT DET FINNS EN GASKOMMITTÉ PÅ CSK? Gaskommittén ska bevaka frågor som gäller användning och försörjning av medicinska gaser vid CSK. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att fastställa krav på gasanläggningarnas drift och underhåll samt att se till att de medarbetare som berörs har kunskap och kan hantera medicinska gaser och gasanläggningarna på sjukhuset. Gaskommittén ska också se till att avvikelser, skyddsronder och resultat från besiktningar följs upp. Dessutom åligger det kommittén att föra journal över nyinstallationer och servicearbeten. Ordförande i gaskommittén på CSK är Lars Gillberg, överläkare på Anestesikliniken.... ATT DET FINNS EN ELSÄKERHETSKOMMITTÉ PÅ CSK? Elsäkerhetskommittén är ett samverkansorgan mellan elanvändare och elleverenatör. Kommittén ansvarar för kvalitetskontroll och följer upp rapportering av fel och brister när det gäller sjukhusets el. Driftsäkerhet vid såväl normaldrift som vid krisläge fi nns också med på ansvarslistan. Elsäkerhetskommittén ska dessutom vara en remissinstans vid större förändringar inom CSK:s elanläggning. Ordförande i kommittén är Stefan Olsson, verksamhetschef på Medicinsk Teknik och Fysik. 8 VI PÅ CSK 4/2007

9 Camilla Johansson och Eva Månsson De lär undersköterskorna sköta datorn Det finns inte så många tillfällen till vidareutbildning för undersköterskor. Vi tycker det är viktigt för oss undersköterskor att vi får möjlighet att öka vår kompetens och att vi får känna oss stärkta i vår yrkesmässiga roll, säger Eva Månsson, undersköterska på CSK. Hon har tillsammans med kollegerna Camilla Johansson och Ekram Sogojeva tagit fram ett kursprogram för undersköterskor om hur man arbetar med datorer. Viktigt få synas Det är viktigt för oss undersköterskor att också vi får synas och lära oss mer, menar Camilla Johansson. Det började med att frågan kom upp om vad undersköterskor behöver lära sig mer om. Både Eva Månsson och Camilla Johansson kunde redan arbeta med datorer. Tillsammans tog de fram ett kursprogram för hur man handskas med datorer och arbetar i olika dataprogram. Och redan nu har man hållit två kurser för sammanlagt 18 deltagare. Tre nya kurstillfällen är inplanerade under hösten. De första kurserna varade två eftermiddagar på sammanlagt fyra timmar. Positiva reaktioner Efter de kurser som redan hållits gjordes en enkät som visade att alla var mycket positiva till kursen men att man behövde lite mer tid. Därför kommer man under hösten att ha två kurstillfällen på sammanlagt fem timmar. Vi behöver vara två som undervisar, en som håller i det teoretiska och en som tar hand om den praktiska tillämpningen, säger Camilla Johansson. Det kom många ansökningar till de två första kurserna. Många som kom till kurserna kunde nästan ingenting om datorer. De kunde inte ens ta emot eller skicka mail, berättar Eva Månsson. Lär sig maila Under kurserna har man gått igenom hur datorn fungerar, man har gått igenom vårdtyngdsprogrammet som visar hur mycket vård olika patienter behöver och man har framför allt haft en genomgång av journalsystemet i Meliorprogrammet. Och så har man naturligtvis lagt ner en hel del tid på att lära ut hur man använder mailsystemet. För undersköterskorna handlar det mycket om att beställa transport, tvätt, lagning av fasta inventarier, in- och urkoppling av telefoner och DAM, Den Anställdes Meny. Allt sådant kan skötas digitalt. Alla ska kunna skriva om tillbud och arbetsskador. Och vi bör kunna söka information på intranätet. Forum har massor av information som är lika nyttig för undersköterskorna som andra i vården, säger Camilla Johansson. Viss rädsla De två eldsjälarna har märkt att det finns en rädsla för att använda datorerna och ett av kursens syften är att få bort denna rädsla Det är viktigt att även undersköterskor kan dokumentera. Och det har vi rätt att göra på delegation, säger Eva Månsson. Dessutom är det så att cheferna på sjukhuset ofta skickar mail och då är det viktigt att både kunna ta emot och svara via mail. Stärker självförtroendet Kursen ger undersköterskorna en knuff framåt för att de ska börja använda datorn i högre utsträckningen än de gör idag. När kursen är genomgången och klar får deltagarna med sig ett material som kursledarna tagit fram och som syftar till att de ska kunna arbeta vidare själva efter kursen är slut. Det är viktigt att man kommer igång och vågar använda datorn. Kursen ger deltagarna mer självförtroende både när det gäller att hantera datorn och rent allmänt, förklarar både Eva Månsson och Camilla Johansson. De hoppas båda att många ska söka till de tre planerade kurserna. VI PÅ CSK 9

10 Fick pris i förflyttningsteknik Patienterna är idag äldre, sjukare och tyngre än för bara ett antal år sedan. Därför blir det allt viktigare att arbeta på rätt sätt med ergonomisk förflyttning av patienterna. Dessutom är medelåldern högre bland medarbetarna än tidigare. Och det gör inte problematiken med förflyttning lättare. Ergonomisk förflyttningsteknik har blivit en viktig faktor i sjukvården, säger Vanja Gullstrand, sjukgymnast och ergonomiansvarig på CSK. CSK har arbetat mycket med att lära ut rätt sätt att förflytta patienter och har nu i år fått ett nordiskt pris för sitt arbete Forum för förflyttning. Nordiskt pris Det är ett nordiskt symposium för förflyttning som hålls vart tredje år som delar ut priset. Romedic är det företag som tagit initiativ till symposiet. De utser ett sjukhus i varje land i Norden som de anser har varit duktigast i sitt arbete med patientförflyttning. Varje sjukhus skickar in ett tävlingsbidrag med en beskrivning av sitt arbete. På Karlskoga lasarett har man kommit långt inom området förflyttningsteknik och lasarettet har dessutom fungerat som inspirationskälla för bland annat CSK. Vanja Gullstrand och en grupp har varit på studiebesök på Karlskoga lasarett för att lära mer. Alarmerande Det är ett stort problem att vi börjat få in allt större och tyngre patienter. Det har gjort att vi fått köpa in ett antal bredare sängar och det har blivit svårare att transportera i hissarna, förklarar Vanja Gullstrand. Även några bredare operationsbord har man fått köpa in. Detta har gjort att medarbetarna på CSK arbetat extra mycket med att förbättra förflyttningstekniken och sjukhusledningen har varit mycket positiv till deras arbete. CSK har idag minst en halv dags utbildning per år i ämnet förflyttningsteknik. Vanja Gullstrand hoppas på att få öka den utbildningen till två halvdagar om året. Vi jobbar vidare med teknik att förflytta patienter. Och vi har fått priset för att vi uträttat så mycket på så kort tid, menar Vanja Gullstrand. Och hon anser att det är medarbetarnas entusiasm som lagt grunden för priset. Flyttar mer än patienter Nu går man vidare inom CSK med ergonomisk förflyttningsteknik och den här gången vill man gå vidare med andra verksamheter än själva vården. Det gäller nu Försörjningen (transport, kök, städ) och Sterilcentralen. Vi ska arbeta med vilken teknik vi ska använda när vi flyttar tunga föremål, inte patienter, förklarar Vanja Gullstrand. Det är viktigt att se till att även dessa medarbetare lär sig förflytta på rätt sätt och inte drar på sig belastningsskador. 10 VI PÅ CSK 4/2007

11 Visst forskas det på CSK! Den som tror att forskning bara förekommer på universitetssjukhusen inom Region Skåne tar fel. Det finns forskare och forskning även på CSK. En av dessa forskare är Marie-Louise Lydrup, överläkare och kirurg på CSK. Hon håller på med en rad olika forskningsprojekt både på CSK och på USiL, universitetssjukhuset i Lund. En del av projekten rör hela regionen och en del enbart patienter på CSK och USiL. Marie-Louise Lydrup gick direkt efter sina läkarstudier till en forskarutbildning och disputerade på ämnet glatt muskelfysiologi, experimentell forskning, och intresserade sig därefter särskilt för hur kvinnliga könshormon påverkar blodkärlen. Ovanlig karriär Efter doktorsexamen gjorde hon sin ATtjänstgöring i Lund och fortsatte med STtjänstgöring inom gynekologi. Nu delar hon sin tid mellan Kirurgkliniken på CSK och kolorektalteamet på USiL, en lösning som är fruktbar. Hon har fortsatt att forska om vad det är som får blodkärl att vidgas, vad som får blodkärlen att växa hos kvinnor under graviditeten. I förlängningen kan förhoppningsvis förklaringar ses varför vissa foster inte får tillräckligt med blodförsörjning under graviditeten. Olika behandling? Eftersom jag är kirurg började jag undersöka om kvinnor och män behandlas och diagnostiseras olika vid ändtarmscancer, förklarar Marie-Louise Lydrup. Det finns ett regionalt ändtarmscancerregister på patienter. Marie-Louise Lydrup har gått igenom registret på patienter som har haft ändtarmscancer för att undersöka när män och kvinnor diagnostiseras. Och det ser ut som om man hittar tumörerna senare hos kvinnor än män. Det innebär att tumörerna har ett något mer avancerat stadium när de hittas hos kvinnor. Det är ganska komplicerad forskning eftersom det finns så många patienter i registret. Det jag undersöker är tumörstadiet, hur många som dör, vad dör de av och hur många kvinnor respektive män som dör, säger Marie-Louise Lydrup. Färre kvinnor dör Hon menar att det verkar som att färre kvinnor än män dör av ändtarmscancer trots att de får senare diagnos. Man vet också att färre kvinnor än män får strålbehandling. Därför undersöker man hur det går för de kvinnor som får strålbehandling och för dem som inte får sådan behandling. Och hur ofta patienterna får återfall. Vi ska nu göra en enkätundersökning som gäller kvinnor som överlevt sin cancer. Vi frågar om de fortfarande hade menstruation när de fick sin diagnos för att se om prognosen för överlevnad skiljer mellan yngre och något äldre kvinnor, förklarar Marie-Louise Lydrup. Innan hon återupptog sin forskning ägnade hon ett helt år i Lund för att etablera kontakter med kolorektalteamet där och för att sätta sig in i cancerregistret. Forskning ger extra krydda I ett tredje projekt ska vi titta på tumörerna i experimentell miljö. Vi vill se på skillnader mellan fertila och icke-fertila kvinnor, se om kvinnligt könshormon har hämmande effekt på tumörer, säger Marie- Louise Lydrup. Det som lockar är att göra en experimentell studie och koppla den till kliniska försök. Hon tycker också det är spännande att kunna följa de egna patienterna efter behandling och operation. Det är mycket positivt att få förmånen att jobba på båda sjukhusen både CSK och USiL. En studie där man bara arbetar med patienter som opererats i ändtarmen på CSK och USiL pågår också i samverkan. I studien ingår ST-läkaren Henrik Jutesten på CSK. Han är den som fångar upp patienter från CSK. Studien handlar om ett dolt problem hos ändtarmsopererade patienter. Man tar reda på hur patienterna fungerar sexuellt efter operation och hur väl eller dåligt urintömningen fungerar. Det ger en extra krydda åt jobbet att även få möjlighet att forska. Man lär sig mycket, det skapar mycket engagemang, man får ökade möjligheter att ifrågasätta och kanske till och med bli skickligare, menar Marie-Louise Lydrup. VI PÅ CSK 11

12 rätt mat på rätt tid Innan du går och lägger dig efter ett nattpass är det viktigt med en ordentlig frukost. Viktigt äta på regelbundna tider! Det är minst lika viktigt att äta på regelbundna tider som innehållet i den mat man stoppar i sig när man arbetar på ovanliga tider exempelvis nattetid, säger Maria Lennernäs, professor i mat- och mathållning med beteendevetenskaplig inriktning på Högskolan Kristianstad. Det finns inte tillräcklig forskning från arbetsplatser på området matinnehåll för dem som jobbar natt. Däremot finns det en rad goda råd om vad som är lämpligt baserat på laboratoriestudier. Och inte minst när man ska äta är en viktig fråga. Inbyggd konflikt Det viktiga är att lära sig äta utan att störa blodsocker och blodfetter, menar Maria Lennernäs. Men det finns en inbyggd konflikt. Den som arbetar nattetid kan ofta känna sug efter mat samtidigt ska man äta så lite som möjligt på natten. När man gått sitt pass på natten och kommer hem bör man äta ordentlig frukost innan man går och lägger sig för då har kroppen ställt in sig på att det är dag och då vill den ha mat och kan ta emot näring på ett helt annat och effektivare sätt än på natten. Däremot ska man inte dricka för mycket vätska innan man går och lägger sig för att inte bli störd under sömnen. Det är viktigt att man skapar fasta rutiner så att man äter på ungefär samma tider på dygnet varje dag, förklarar Maria Lennernäs. Lätt bli förförd När man vaknar från dagsvilan ska man helst äta igen. Sedan ska man inta en större måltid omkring klockan 18. Och ytterligare ett lättare mål mat före midnatt. Allt beroende på att kroppens respons på mat är så olika under dagtid mot sent på kvällen och natten. Den som äter på morgonen sänker snabbare blodsockret efter måltiden jämfört med att få mat på natten då kroppens blodsockerreglering är annorlunda. Men det är lätt att bli förförd av kroppen på kvällen och natten. Man kan känna sug efter sötsaker, kakor och läsk. Men sådant är förkastligt för kroppen på natten, menar Maria Lennernäs. Om man blir hungrig på natten, och kanske känner sig frusen, ska man äta något lätt. En lättare kött- eller grönsakssoppa är bra. Man kan också ta en smörgås eller en tallrik gröt. Kaloribomber Sent på kvällen kan man äta lite grovt bröd, helst inte vitt utan mer fiberrikt, med mager ost eller keso och frukt. En äggmacka kan också vara bra. Yoghurt är inte heller fel. Olika typer av rotfrukter, t ex morötter är bra för kroppen på sena kvällar och på natten. De mättar och skadar inte. Mindre bra sent på kvällen och natten och som man ska undvika är pajer (rena kaloribomben), lättdrycker, kex, digestivekex, nötter eller godis. Och man ska se upp med sötad nyponsoppa. Man bör också undvika stora portioner och sådan mat som är friterad eller stekt. Baguetteröra är också en ren kaloribomb. Det är även viktigt vad man dricker. Vatten och lättmjölk rekommenderas. Min rekommendation är: ät lite på natten, man ska äta sig mätt före midnatt. Man vinner på att titta noga på innehållsförteckningen och välja det man äter, säger Maria Lennernäs. På natten minskar ämnesomsättningen i kroppen liksom kroppens förmåga att ta upp blodsocker från blodbanan till kroppens vävnader. Skiftarbetare och nattarbetare som äter som vanligt under natten får lätt problem med övervikt, blodsocker och blodfetter, vilket kan bero på att kroppens ämnesomsättning förändras under natten. Människans kropp är inställd på att vara verksam och ta upp näring under dagtid. Med ökad ålder förändras och minskar kroppens förmåga att arbeta på natten. Dygnsrytmens inverkan på kroppen studeras inom ämnet kronobiologi. Kronofarmakologi utgör studier av dygnsrytmens inverkan på sjukdomsutbrott, biologiska markörer och läkemedelseffekter, säger Maria Lennernäs. 12 VI PÅ CSK 4/2007

13 rätt mat på rätt tid Zzzz Zzzzz Zzz Dygnsrytmen vår inbyggda klocka Kroppen har en sträng kroppsklocka Kroppen har en sträng kroppsklocka. Därför är det viktigt för den som arbetar udda tider på dygnet att vara extra rädd om sig. Att vara överviktig, sova för lite, äta på fel tider och arbeta nattetid är en livsfarlig ogynnsam kombination, säger Maria Lennernäs, professor i mat- och mathållningskunskap. Hon har dessutom en docentur vid Uppsala universitet i näringsfysiologi/näringslära. Maria Lennernäs undervisar i mat och måltidskunskap, mat och mathållning på Högskolan Kristianstad och hon understryker den beteendevetenskapliga inriktningen. Inte bara mat Det handlar inte bara om rätt mat utan också om vad som påverkar beteendet när vi äter, vad vi äter och hur, förklarar Maria Lennernäs. Den som arbetar på natten är extra känslig eftersom kroppens biologiska dygnsrytm är trög och är inställd på att arbeta och ta till sig näring under dagtid och fasta under nattsömnen. Övervikt är en betydande riskfaktor. Inte minst eftersom den överviktige lätt kan få problem med blodsockerregleringen och blodfetter. Det är tre, fyra saker som är speciellt viktiga för den som arbetar nattetid. Den första är att man äter klokt på rätta tider. För det andra betyder det mycket för välbefinnande och prestationsförmåga att man skapar bra förutsättningar för att kunna sova när man kommer hem från sitt nattpass. Viktigt komma ihåg Motion är den tredje viktiga punkten. Den som tränar sin kropp har betydligt bättre förutsättningar att hantera sitt blodsocker än den som inte motionerar. Sömn påverkar bedömningsförmågan En annan viktig faktor är att försöka eliminera så mycket som möjligt av kronisk stress. Och kronisk stress kan framkallas av exempelvis den relation man lever i, av dålig ekonomi och annat. Kort sagt den miljö man lever i dagligdags. Det är självklart bra med rätt mat i den matlåda man har med sig till jobbet. Men det räcker inte med det. Ingen mat kan minska stress, övervikt och för lite motion, förklarar Maria Lennernäs. Hon pekar också på riskerna med rökning inte minst för nattarbetare. När man stressar riskerar man att äta för mycket och för snabbt och därmed ökar också risken för övervikt. Sömnbrist ökar aptit och risk för övervikt. Det är viktigt att man får möjlighet att sova ordentligt när man har arbetat på natten. Dygnsrytmen hänger nära samman med prestationsförmåga och välbefi nnande. Det förklarar Maria Lennernäs, professor i mat- och mathållning med beteendevetenskaplig inriktning. Sömn är en av de viktiga parametrarna för att klara ett hårt jobb på ett bra sätt nattetid. Kroppen måste skötas För att klara ett tufft jobb måste man sköta sin kropp ordentligt, menar Maria Lennernäs. I sjukvården måste man vara skärpt och kunna göra riktiga och kompetenta bedömningar lika väl som man måste ha ork att vara vänlig och trevlig mot patienterna. Om man sover för lite får man sämre korttidsminne, förmågan att göra rätta bedömningar i skarpa situationer minskar, överblick och kreativitet minskar. Ger aldrig kvitto Kroppens dygnsrytm är som dirigent till en väldirigerad orkester. Är dirigenten duktig och aktiv spelar orkestern rytmiskt och vackert. Är dirigenten dålig blir musiken därefter. Den kan sakna rytm och rätt melodiös framtoning, säger Maria Lennernäs. En kropp med störd dygnsrtym blir som en orkester utan dirigent. Kroppen ger aldrig kvitto på om vi gör rätt eller fel på kort sikt utan det märks först på lite längre sikt. Och då blir det också svårare att reparera det man har gjort fel, tillägger hon. Man vänjer sig lätt vid att vara i otakt och glömmer hur det är att vara utsövd och i takt. VI PÅ CSK 13

14 rätt mat på rätt tid Karin Wendel, Sylvia Gustafsson och Sandra Fredman arbetar både dag/nattskift. Gerd Karlsson tittar på uppgifter om nattarbetare på CSK tillsammans med Lory Berg. Nattskift ersätts av blockarbete På CSK har man sedan några år tillbaka slutat anställa medarbetare som enbart arbetar nattskift, man anställer dag/natt. Det har flera orsaker, bland annat att det är svårt att rekrytera till enbart nattjänst och att det sliter hårt på dem som ständigt jobbar natt. Idag är det inte så många medarbetare som enbart arbetar nattskift. 17 sjuksköterskor, någon enstaka biomedicinsk analytiker och operationsassistent jobbar natt. CSK har 64 undersköterskor och barnskötare som enbart arbetar nattskift i dagsläget. Det finns inga nattanställda läkare. Kan inte täcka behovet Om vi skulle täcka behovet av nattsjuksköterskor skulle vi behöva ytterligare ca 80 som arbetade enbart natt, säger Gerd Karlsson, personalspecialist inom administrationen. Hon är själv sjuksköterska i botten och har jobbat nattskift under ett antal år och vet vad som krävs när man enbart arbetar på nätterna. Svårt hålla kompetensen Jag tror inte vi längre kan rekrytera medarbetare som bara ska arbeta natt. Det är svårt att hålla kompetensen uppe, nattjobbet är slitsamt och kräver stort ansvar, menar Gerd Karlsson. I nuläget får medarbetare som arbetar dag täcka upp när det saknas nattpersonal på avdelningarna. Många medarbetare arbetar ständigt blandat dag/natt. Det är framför allt på Akutmottagningen, IVA, HIA, Neonatal och Förlossningen där det krävs hög bemanning även på natten. Arbeta i block I framtiden kommer CSK inte att kunna tillgodose medarbetare med enbart dagjobb i vården. En modell man arbetar med är därför att arbeta i block. Inte minst för medarbetarnas hälsas skull är det viktigt att kunna arbeta i block som innebär att Jag vet ju själv av egen erfarenhet hur det känns fram på småtimmarna när man arbetar nattskift. Man blir trött och då är det lätt att man går och småäter och kanske också äter sådant man inte borde äta under ett nattpass. Gerd Karlsson man jobbar en period dagtid och en period nattskift. Om alla hjälps åt och vi får fler medarbetare att arbeta i block kan vi kanske dessutom sänka arbetstiden, säger Gerd Karlsson. Hon understryker att det är viktigt för de medarbetare som jobbar natt att de får en rejäl återhämtning innan de går på nästa pass Det har blivit allt tuffare att arbeta under nattetid. Dagens korta vårdtider innebär att patienterna är sjukare och mera vårdkrävande än tidigare. Det blir många och svåra beslut som måste tas under ett nattpass. På en del avdelningar har man ändrat bemanningen till två sjuksköterskor och en undersköterska på natten. Kräver stor erfarenhet Nattarbete kräver stor vana och erfarenhet och det är därför vi hoppas kunna få fler erfarna medarbetare att jobba i systemet med olika block, menar Gerd Karlsson. Hälsoeffekterna av nattarbete måste också bli mer kända, tillägger hon. Mer information och föreläsningar om vad som händer i kroppen när man arbetar på natten har hög prioritet. Jag vet ju själv av egen erfarenhet hur det känns fram på småtimmarna när man arbetar nattskift. Man blir trött och då är det lätt att man går och småäter och kanske också äter sådant man inte borde äta under ett nattpass, förklarar Gerd Karlsson. 14 VI PÅ CSK 4/2007

15 Använd Weblorden vid felanmälan Det fi nns fortfarande de som ringer hit för att felanmäla och som blir irriterade när jag hänvisar till webben. Men per telefon tar vi endast emot akuta fel samt svarar på allmäna frågor, säger Maritha Helenius assistent och ordermottagare på RegionFastigheter. Sedan i somras ska alla beställningar och felanmälningar till RegionFastigheter ske via formuläret som fi nns under Boka & beställ på CSK:s intranät Forum. Och fördelarna är många. På webben kan du göra dina beställningar dygnet runt, du slipper bli irriterad över upptagetton när du ringer. Och du får alltid ett kvitto på din anmälan. Dessutom kan du följa ärendet, hur långt det har kommit i hanteringen. Risken att samma ärende anmäls fl era gånger av olika personer minskar också. Följ instruktioner I vänsterspalten på Forum fi nns en knapp märkt Boka & beställ att klicka på. Ungefär på mitten av sidan du kommer till hittar du en länk till RegionFastigheter Kristianstad felanmälan/ beställningsformulär Weblord. Direkt under fi nns länk till instruktioner om hur du ska fylla i formuläret och dessutom länk till en kundnummerlista. Det är viktigt att du börjar med att läsa instruktionerna, poängterar Maritha. Hör gärna av dig till RegionFastigheter om du behöver ytterligare hjälp. Vi vill ha nöjda kunder! Grattis! Vinnare i tävlingen Kombinera konst med motion Stort grattis till alla som lämnat in rätta svar på tävlingen. Av dessa har VI PÅ CSK dragit tre vinnare. Första pris, en bok, till Irene Bergman IVA. Biobiljetter till Birgitta Larsson personalavdelningen och Marie Lysell Larsson avd Vinnarna är välkomna att hämta vinsterna på Informateket. Rätt svar på tävlingen: 1. Diskuskastare, Konsterhuset. 2. Leende väktare, Tivolibadsgatan 3. Blixt och dunder, Söderportskolan 4. Massaikvinna, Sommarro 5. Svart knapp, Östra Boulevarden 6. Bollfl icka, Södra Kaserngatan 7. Romantisk konstruktion, Tivoliparken 8. Kosmos, Länstyrelsen VI PÅ CSK 15

16 Marie får hjälp av Magnus med utformningen av avdelningens patientpärm. Patientpärmen lika på alla avdelningar ger ett enhetligt utseende Informateket på CSK kan hjälpa till med att utforma och strukturera patientpärmarna på avdelningarna. Den stora vinsten för avdelningarna är att vi kan hjälpa till att hålla pärmarna ständigt uppdaterade på ett enkelt sätt, säger Lena Malmström på Informateket. I stort sett alla avdelningar på CSK har patientpärmar där patienterna dels kan få information om rutiner och annat på avdelningen, dels en allmän information om t ex källsortering, frisör, cafeteria, banktorg, sjukhusbibliotek och kioskbutik. Just sidorna som ger allmän information är samma för hela CSK. Fick hjälp Avdelning på kirurgen hade patientpärmar som de inte tyckte såg särskilt prydliga ut. Där fanns gammalt material och det hela var en aning osorterat. De vände sig till Informateket och bad om hjälp. Idag finns resultatet i en ny pärm med ett avsnitt för avdelningsspecifik information för gastropatienter och ett annat avsnitt för den allmänna informationen. Snyggt, välstrukturerat, lättläst och lätt att hitta i. Det går till så att Informateket står för tjänsten att ta fram ett enhetligt och lättläst material. Men respektive avdelning beslutar om vad som ska in i deras pärm och äger sedan materialet, förklarar Lena. Alla kan få hjälp Hon förklarar att alla avdelningar som är intresserade av att få hjälp med sina patientpärmar kan vända sig till Informateket. Vi erbjuder oss också att lägga in uppdateringar allt eftersom det sker förändringar i materialet, säger Lena. Informateket tänker också föreslå att det allmänna materialet i avdelningarnas pärmar läggs ut på internet så att patienterna kan gå in och läsa på nätet hur man hittar till exempelvis sjukhusbiblioteket, Apoteket Bikupan, Sjukhuskyrkan med mera. Goda idéer kan spridas Detta är viktig information för patienterna och deras anhöriga att få ta del av. Därför vill vi göra den så enhetlig och lättillgänglig som möjligt, förklarar Lena. Om en avdelning kommer på en bra idé kan ju dessutom andra avdelningar få nytta av den om pärmarna utformas och uppdateras på ett och samma ställe. För oss känns det viktigt att kunna sprida goda idéer, säger Lena Malmström. 16 VI PÅ CSK 4/2007

17 Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp är nöjda med HLR-stickan. HLR-stickan kan rädda liv Vi är övertygade om att vårt nya arbetsblad kan öka patientsäkerheten och hjälpa oss och våra kollegor att vinna tid och göra rätt saker vid rätt tillfälle när vi arbetar med avancerad hjärt-lungräddning. Det säger Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp, båda sjuksköterskor och HLR-ansvariga på HIA. De tycker dessutom att det är roligt att deras arbete fått så stor uppskattning. Nya riktlinjer Men för att ta det från början: i höstas kom nya riktlinjer för hur man ska arbeta med hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Forskare presenterade nya rön och nya riktlinjer vid ett informationsmöte i Göteborg. Där deltog både Marie-Louise Antonsson och Ewa Wigenstorp och kunde ta med sig de nya kunskaperna hem till CSK och förmedla dem vidare till kollegorna. Det var mycket nytt. Man ändrade i stort sett hela den tidigare handlingsplanen. Det innebar att vi fick tänka nytt och på sätt och vis börja om från början, förklarar Ewa Wigenstorp. Fler hjärtkompressioner Bland annat ändras rutinerna för hur många hjärtkompressioner som ska utföras och hur många inblåsningar av luft i lungorna som ska göras. Nu gäller 30 kompressioner och två inblåsningar och därefter analys innan man fortsätter på samma sätt. Vi vet också att vi ska blåsa in mindre luft i lungorna än tidigare och att vi hela tiden måste jaga sekunder, ja nästan millisekunder. Tiden är oerhört avgörande för att vi ska kunna ge högkvalificerad vård. Det gäller också att veta när i programmet man ska ge sina läkemedel och när man ska defibrillera, förklarar Marie-Louise Antonsson. Svår handlingsplan De fick en handlingsplan om de nya metoderna för avancerad hjärtlungräddning. Men tyckte, i likhet med kollegorna, att den nya handlingsplanen var svår att följa. Den var svåröverskådlig och framför allt svår att ta till sig när tiden är knapp och allt måste ske snabbt. De har båda gjort många hjärt-lungräddningar och vet att när en patient drabbats av hjärtstopp måste man agera direkt utan tvekan. Om man har en handlingsplan där man har svårt att följa flödesschemat utsätter man patienten för onödiga risker vid hjärtstopp. Tog fram lathund Vi saknade helt enkelt en lättfattlig lathund för att kunna ge högkvalificerad vård, menar Marie-Louise Antonsson. Tillsammans med Ewa Wigenstorp tog hon fram ett tydligare och enklare flödesschema ett arbetsblad som alla som arbetar med avancerad HLR kan ha som hjälp när de befinner sig i en HLR-situation. Bladet finns på alla akutvagnar och det är frivilligt om man vill använda det eller inte. Med vårt arbetsblad har vi ökat chanserna för dem som jobbar med HLR i akuta situationer att göra rätt och göra det snabbt, förklarar Marie-Louise Antonsson. De båda har nu utbildat omkring 100 läkare och sjuksköterskor i avancerad HLR enligt de nya rutinerna. Kompletterade med HLR-sticka Efter en tid fick de förfrågan från läkare om de inte kunde göra en HLR-sticka som man kunde ha i fickan uppbyggd på samma sätt som arbetsbladet. Nu finns HLR-stickan och tillsammans med arbetsbladet ska Ewa Wigenstorp och Marie-Louise Antonsson göra en presentation och söka kvalitetspriset för sin insats. Nästan varje gång de båda hållit utbildning om de nya rutinerna vid avancerad HLR har de fått synpunkter på arbetsbladet synpunkter som inneburit att de gjort förändringar och förbättringar i flera omgångar. Det omarbetade arbetsbladet är testat på både dockor och patienter. Och det fungerar utmärkt. HLR förändras genom ny forskning och nya rön. Det vi gör idag gäller kanske inte om 6 7 år. Men vi måste kunna det som gäller just nu och får aldrig tveka i något moment. Tiden är helt avgörande och därför fungerar vårt arbetsblad och HLRstickan så bra, säger Ewa Wigenstorp och Marie-Louise Antonsson. VI PÅ CSK 17

18 Stefan Lamme tackade alla som sett till att dialysen på CSK blivit verklighet och förklarade därefter avdelningen invigd. Dialysmottagningen öppnar på CSK Det är fyra och ett halvt år sedan vi började planera för en dialysmottagning i Kristianstad. Och äntligen är det dags för invigning. Nu återstår endast arbetet med att ställa i ordning lokalerna helt innan de första patienterna kommer den 1 oktober, sa Stefan Lamme, verksamhetschef på medicinska enheten Hässleholms sjukhusorganisation, när han hälsade invigningsgästerna välkomna. Den nya dialysmottagningen ingår i Hässleholms sjukhusorganisation men är belägen på femte våningen i den gula byggnaden på CSK. Multimediaterminal Vårdplatserna i de nya lokalerna är fördelade på två större rum med plats för fem respektive fyra patienter, två enkelrum och ett isoleringsrum för infekterade patienter. Till varje sängplats hör en multimediaterminal så att patienterna kan använda sig av internet eller titta på tv, var och en väljer själv. Här finns också ett rum för sjukgymnastik eftersom verksamheten insett hur viktigt det är med en aktiv hållning när det gäller träning av patienterna. Många gratulanter Gratulanterna som kom till invigningen var många. Björn Rogland, överläkare på njursektionen, höll ett poetiskt tal och Ulf Kvist, sjukhuschef på CSK, lyckönskade till en efterlängtad och välplanerad avdelning. Vi har alla en förhoppning om god vård för våra patienter. Äntligen har patienterna tillgång till dialys på CSK, sa Ulf Kvist. Läget i gula byggnaden är perfekt eftersom här finns möjligheter att expandera. Det är viktigt att vi inte låser in oss. Med dialysmottagning på CSK kortas avstånden ytterligare för dialyspatienterna i nordöstra Skåne. De får nu tillgång till två mottagningar: den 20 år gamla i Hässleholm med 17 behandlingsplatser och den nya i Kristianstad med 12 platser. TEXT: CHRISTINA THEANDER Digital TV sändning på CSK TV på CSK digitaliserades redan i våras då RegionFastigheter bytte ut en antenn på huvudbyggnadens tak och monterade in kanalförstärkare. TV-tittarna på CSK kommer inte att märka någon skillnad efter den 15 oktober, säger Bo Dicksson verkstadschef på RegionFastigheter. Vid en inventering som genomfördes kring årsskiftet räknade RegionFastigheter in totalt 250 tv-apparater på CSK och kringliggande byggnader inklusive Skånehuset. Detta i samband med att ett nytt avtal om distribution av program träffades mellan CSK och Hoist Hospitality Group AB. Basutbudet av tv-kanaler på sjukhuset är nu kanal 1, 2, 4, kanal 24 och kunskaps/barnkanalen. Kanske har man inte hittat alla kanalerna överallt på sjukhuset än men de finns där, lovar Bo Dicksson. TEXT: CHRISTINA THEANDER 18 VI PÅ CSK 4/2007

19 Foto: Bengt Flemark, Christian Andersson Ny regiondirektör Jag har redan kavlat upp ärmarna även om det inte syns! Till valet 2010 ska vi ha ordning på ekonomin, uppleva att vi har utvecklat sjukvårdens organisation och struktur ytterligare och uppleva att den fantastiska tillväxtdynamik som vi har i den här regionen är bestående och har gett ytterligare spännande resultat. Det säger Sören Olofsson regiondirektör fr o m september Region Skånes nye ledare är respekterad i hela Sverige i hälso- och sjukvårdsfrågor och har bred erfarenhet från bland annat uppdrag som sjukhusdirektör för Nacka, St Görans och Huddinge sjukhus samt tf vd för Apoteket. Han var landstingsdirektör för Stockholms läns landsting och när han lämnade så var landstingets ekonomi i balans. Nu har Region Skånes politiska ledning rekryterat honom till Skåne och han har fått tydligt uppdrag. Tydligt uppdrag Mitt uppdrag är att aktivt bidra till att utveckla Region Skåne och att företräda regionen i alla sammanhang, berättar Sören Olofsson. Konkret kan uppdraget delas i tre delar: 1. Förbättra den ekonomiska situationen i Region Skåne. 2. Modernisera och utveckla sjukvården med utgångspunkt från Skånsk Livskraft. 3. Ytterligare bidra till den påtagliga dynamik som finns inom regionen. Sören Olofsson ser flera behov av förändring även om han bara har varit här kort tid. Men han tror att ett behov av förändring är att stärka inslaget av målmedvetenhet och budgetdisciplin när det gäller det ekonomiska ansvaret. Det i sin tur skapar större möjligheter för verksamheten att fokusera och att göra utvecklingsinsatser. Sören Olofsson tror överhuvudtaget på behov av större kraftsamling inom vissa områden. Ökad målmedvetenhet Jag betraktas som en resultatinriktad ledare och jag är väldigt tydlig med vad jag vill åstadkomma. Riktningen måste vara tydlig, fortsätter Sören Olofsson. Region Skånes ekonomiska läge är bekymmersamt vi lever på gränsen till vad vi orkar med och det i en högkonjunktur. Vi har unnat oss en kostnadsutveckling som vi inte har råd med om vi inte lånar pengarna! Vi har råd med maximalt 3 procent per år och det måste räcka till både löner och nya satsningar. Vi måste stärka vår ekonomi inför nästa lågkonjunktur. Det är precis som i hushållsekonomin man måste leva efter sina tillgångar. Sören Olofsson tror att man behöver se över resursanvändningen och effektiviteten i både kärn- och stödverksamhetens processer. Men menar samtidigt att det skulle vara väldigt olyckligt att utsätta kärnverksamheten för ett ekonomiskt tryck om man inte samtidigt rensar i kring- och serviceverksamheten. Kommunikativa chefer Sören Olofsson lyfter också vikten av att ha ett kommunikativt ledarskap i regionen chefer på alla nivåer ska se som en av sina främsta uppgifter att kommunicera de mål som gäller och de resultat som regionen vill uppnå. Alla medarbetare ska få en möjlighet att säga vad man tycker till sin chef men också få möjlighet att höra argumenten och förstå varför vissa beslut måste fattas och genomföras. När jag sänder signaler förväntar jag mig att signalerna går vidare ut i organisationen. Jag förväntar mig att vi kan utveckla den här tydligheten genom hela chefskedjan lyckas vi inte med det så blir den här organisationen inte effektiv alla måste ge samma budskap. Chefen är det främsta kommunikativa redskapet. Skåne är fantastiskt Sören Olofsson är mycket glad över att vara här och menar att Skåne är en fantastisk region att vara i och att här är väldigt vackert. Och jag tycker att Region Skåne som organisation präglas av oerhört mycket kompetens. Skåne är en region som idag väldigt framgångsrikt kan tävla med Stockholm om att vara tillväxtmotor i Sverige och här finns betydligt närmare europeiska samband än vad Stockholm kan åstadkomma. Skåne präglas av en intensiv forskningsinfrastrukturmiljö och min uppgift blir också att arbeta aktivt med att förändra regionens tillväxt i relation till hela öresundsregionen. Jag har lovat den politiska ledningen att stanna över nästa val mitt avtal sträcker sig till mars 2011 i första hand, avslutar Sören Olofsson ny regiondirektör i Skåne och ledare för ca medarbetare. TEXT: MARGARETA SVALNER/BODIL TINGSBY VI PÅ CSK 19

20 POSTTIDNING B Omslagsbild: HLR på HIA Foto: Olof Abrahamsson Jönsson Bilder Benjamin Schrewlius Jönsson testar Takis tillsammans med sjukhusclownerna. Takis över all förväntan drömmen i uppfyllelse Allt har fungerat perfekt. Vi är fantastiskt glada för vårt Takis! Nästan alla de drömmar och visioner vi hade när vi planerade Takis har gått i uppfyllelse, säger Johan Cosmo, verksamhetschef på Barnkliniken. Takis, Barnklinikens lekplats på plan 4, invigdes i maj Sedan dess har den blivit det andningshål för sjuka barn som medarbetarna på Barnkliniken hoppades på. Trots regnet Trots den regniga sommaren har den utnyttjats flitigt och varit till stor glädje för de sjuka barnen och deras familjer en möjlighet att komma ut i friska luften och en chans till lek och förströelse. De små barnen gungar och leker. Men även föräldrar till barnen har använt Takis. De leker tillsammans med sina barn eller sitter och vilar medan barnen är på undersökningar eller operationer. Det vi inte tänkte så mycket på från början var fontänen nedanför Takis. Ljudet från den ger en riktig oaskänsla, menar Johan Cosmo. Viktig för bedömningar Förutom lek och förströelse har Takis dessutom fått en annan och viktig klinisk funktion. När man bedömer hur barn klarar motorik och rörelser har Takis varit till stor nytta. Det är svårt att bedöma sådant i små utrymmen. Men på Takis finns det gott om plats för barn att leka och röra sig. Det gör det lättare för Barnklinikens medarbetare att göra bedömningar av barnens tillstånd. Miljön på Takis har varit till stor glädje precis som vi hoppades när vi startade. Inte minst tefatsgungan som vi placerade där i sista stund är vi glada över, förklarar Johan Cosmo. Tefatsgungan är mycket uppskattad både av barn och föräldrar. Ett stort plus är att även funktionshindrade barn kan använda den. Om det är något som är negativt, så är det att tonåringarna inte riktigt använder Takis och vi funderar på hur vi kan göra vår oas attraktiv även för dem. Ansiktet utåt Takis har faktiskt blivit vårt ansikte utåt. Och är en av de saker som gör att vi på Barnoch ungdomskliniken känner oss stolta över vår verksamhet, säger Johan Cosmo. VI PÅ CSK Ansvarig utgivare: Margareta Svalner Redaktionsråd: Lars Gillberg, Lars Nyström, Albert Westergren, Magnus Simonsson, Eva Dicksson, Roland Ericson, Margareta Svalner, Lena Malmström och Christina Theander. Foto: Olof Abrahamsson Jönsson Bilder AB och medarbetare på CSK. Skribent: Bo Hallström samt skribenter från Centralsjukhuset. Formgivning: Eva Dicksson Tryckeri: Exakta AB i Hässleholm CSK på internet: VI PÅ CSK produceras på Macintosh med InDesign CS2. Typsnitt: News Gothic, Berthold Garamond, ITC Officina Sans, ITC Officina Sans Seriff. Papper: Maxi Satin 130 g. Nästa nummer av VI PÅ CSK kommer i MITTEN av DECEMBER

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Kosten Kroppen Klockan Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning 1 Innehåll Introduktion Den biologiska rytmen Skola Skiftarbete Äta när och hur ofta? 2 Förr

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!!

Susanne Ekelund, Svalöv. Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Susanne Ekelund, Svalöv Energin gick i taket och sötsuget försvann!! Totalt: minus 9 kg på 2,5 mån!! Jag har alltid tränat mycket och ätit mycket, framförallt något gott på kvällarna. Då jag slutade träna

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation.

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Välkommen till Dagkirurgiska enheten! I denna broschyr finns viktig information inför din operation. Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer