36 avtalslagen till konsumentens värn?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "36 avtalslagen till konsumentens värn?"

Transkript

1 LIU-IEI-FIL-G--15/ SE 36 avtalslagen till konsumentens värn? Högsta domstolens domskäls förenlighet med syftet enligt prop. 1975/76: 81 Provision 36 of the Swedish Contract Act for the protection of the consumer? The Supreme Court's grounds compatibility with the purpose of Bill. 1975/76: 81 Pontus Schenkel Karin Sundin VT 2015 Handledare: Bo Lindberg Kandidatuppsats i affärsrätt, Affärsjuridiska programmen Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning 36, lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, infördes år 1976 i syfte att säkerställa ett rättsskydd för konsumenter i relation till näringsidkare. Rekvisitet oskäligt har dock, å ena sidan, hävdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rättssäkert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen är att lämna utrymme för en rättsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats är att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rättsfall från Högsta domstolen, undersöka om de domskäl, vilka fastställs för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, är tillfredsställande ur en rättssäker aspekt. I förarbetena fastställde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett värdefullt tillskott ur ett rättssäkert och förutsebart perspektiv. Därefter ansågs jämkning av otillbörliga villkor vara att föredra, i det fall avtal ska regleras medelst generalklausulen. Huruvida villkor kan anses otillbörligt ansåg utredningen, att avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, ska tas i beaktande. Flertalet remissinstanser instämde i utredningens uppfattning om generalklausulens lydelse, men ansåg dock ordet oskäligt vara att föredra framför otillbörligt. Föredraganden och Lagrådet ansåg utredningen ha redovisat för vagt för utformningen av generalklausulen, men instämde i den av remissinstanserna framförda åsikten att, ordet oskäligt var mest fördelaktigt. Av de rättsfall, vilka redovisas för i uppsatsen, går att utröna att de mest framträdande domskälen fastställda av Högsta domstolen är av den art, att de stödjer sig på förutsebarhet, konsumentens underlägsna ställning och tydligheten i avtalsvillkor. I ett övervägande antal fall anser vi Högsta domstolens domslut vara i linje med det syfte, vilket genomsyrade förarbetena till generalklausulen. Ett fåtal domslut finner vi dock tvetydiga, eftersom vi anser att Högsta domstolens domskäl i bedömning av vissa avtalsvillkors tydlighet är inkonsekventa. Konsekvensen av detta har vi funnit är att det ställs alltför höga krav på konsumenten, såtillvida att denne krävs ha stor kännedom om gällande lagstiftning. Ytterligare ett problem med 36 tycks vara, att dess tillämpning i vissa fall leder till konflikt med rättsliga principer, t. ex förutsebarhetsprincipen och den inom avtalsrätten etablerade principen, pacta sunt servanda.

3 Abstract Provision 36 of the Swedish Contract Act (SFS 1915:218) was introduced in 1976 in order to ensure legal protection for consumers in their relation to traders. The requisit unreasonably however, on the one hand, is claimed to be too imprecise to be percceived to be legally secure for contractors. On the other hand, there is the perception that the meaning of the general clause is to leave room for a legally freer assessment. The purpose of this essay is to, with the data which can be provided by legislative history and the jurisprudence of the Supreme Court, examine the grounds, which are determined to fulfill the original purpose of the general clause, are satisfactory from a legally certain aspect. In the legislative history, we can see that the inquiry established that, the introduction of a general clause in the Swedish Contract Act, would be a valuable addition from a legally secure and predictable perspective. Then the inquiry deemed that an adjustment of unfair terms would be preferable, in case contracts shall be regulated using the general clause. Whether a term can be considered unfair, the inquirys opinion was that, the content of the agreement, the circumstances that existed when the contract was agreed, later occured conditions and the circumstances in general, had to be taken in account. The majority of the respondents concurred in the inquriys opinion about the reading of the general clause. However, according to the respondents assessments, the word unreasonably, was preferable to the word unfair. The rapporteur and the Council on Legislation considered the inquiry having reported to vaguely on the reading of the general clause, but they agreed with the respondents that the word unreasonably was to prefer instead of unfair. From the court cases, which are presented for in the essay, it is possible to determine that the most prominent grounds established by the Supreme Court, is predictability, the inferior position of the consumer and the clarity of contractual terms. In a predominantly number of court cases we believe the Supreme Court s verdicts to be consistent with the purpose which permeated the legislative history. A few verdicts, however, are ambiguous, since we believe that the Supreme Court's reasoning, in the assessment of certain contractual terms of clarity, is inconsistent. We have found that the consequence of this is that there are far too high demands on the consumer, to the extent that it is required by him, to have firsthand knowledge of current legislation. Another problem with provision 36 of the Swedish Contract Act, seems to be that its enforcement in some cases leads to conflict with legal principles, for instance, the principle of predictability and the within contract law established principle, "pacta sunt servanda".

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Urval av rättsfall Avgränsningar avtalslagen en introduktion Paragrafens lydelse Omfattning och rättsföljder Oskälighetsrekvisitet Syfte enligt prop. 1975/76: Behovet av en ny generalklausul Konsumentförhållanden Generalklausulens utformning Allmänt - utredningen om prövningsmetoder Rekvisit och rättsverkningar Grunder för generalklausulens tillämpning Allmänt Avtalets innehåll Omständigheterna vid avtalets tillkomst Ändrade förhållanden Remissyttranden Föredraganden Lagrådet Redovisning av rättsfall Inledning Rättsfall NJA 1979 s NJA 1981 s NJA 1983 s NJA 1983 s NJA 1984 s NJA 1987 s NJA 1997 s NJA 2000 s NJA 2010 s. 467 (En inte egentlig tillämpning av 36 avtalslagen)... 23

5 NJA 2012 s Analys Inledning Ojämlika förhållanden och förutsebarhet Åberopande av standardavtal och intresseorganisationers utlåtanden En godtycklig tillämpning av standardavtal? Senare inträffade förhållanden Omständigheter vid avtalets tillkomst Avtalsvillkor tydlighet och reglering i lag Avtalsvillkor tydlighet och förutsebarhet avtalslagen en indirekt prövning av lag, inte avtalsvillkor Slutsats Käll- och litteraturförteckning... 38

6 Förkortningar AD HovR HD MD NJA Prop. Arbetsdomstolen Hovrätt Högsta domstolen Marknadsdomstolen Nytt Juridiskt Arkiv, avdelning 1, Högsta domstolens domar Regeringens proposition SOU TR Statens offentliga utredningar Tingsrätt

7 1. Inledning 1.1 Problembakgrund 36, kapitel tre, lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, tillkom år 1976 och är en generalklausul inom den allmänna avtalsrätten. Bestämmelsen infördes i syfte att skydda konsumenten i relation till näringsidkaren. Vid tillämpning är grundtanken således att hänsyn ska tas till partsställning, såtillvida att skyddet av konsument eller annan underlägsen part ska beaktas. 36 är ett undantag från regeln om avtalsfrihet och rekommenderas av lagstiftaren användas restriktivt. Den tillämpas - till skillnad mot övriga paragrafer i tredje kapitlet avtalslagen, vilka tar sikte på ett avtal i sin helhet - när det rör sig om ett eller flera oskäliga avtalsvillkor som, antingen var oskäliga redan vid avtalets tillkomst, eller som på grund av ändrade förhållanden kommit att bli det. Nyckelrekvisitet, oskäligt, är relativt öppet vad gäller tolkningsmöjligheter. Detta förhållande betraktas av vissa rättstillämpare som en förutsättning, eftersom avtalsvillkors skälighet är beroende av varierande omständigheter, såsom individ, situation och gällande normsystem. En exakt precisering av vad som ska betraktas som oskäligt, skulle innebära att tillämpningen av 36 inte skulle vara möjlig att anpassa till varje unikt fall. På så sätt skulle syftet med klausulen gå förlorat. Vid behov av en konkretisering uppmanas således, att ta del av den tämligen omfattande rättspraxis som etablerats sedan paragrafens införande. Inom doktrinen diskuteras emellertid även, ifall en missbrukad ensam bestämmanderätt utvecklats rörande 36 tillämpning. 1 Ordet oskäligt uppfattas av skeptiker som en alltför opreciserad och allmänt hållen formulering. Varken doktrin eller förarbeten anses ge en tillfredsställande vägledning för domstolarna, vad gäller generalklausulens tillämplighet. På så sätt ska en skönsmässig praxis ha utvecklats, vilket i en förlängning kan verka rättsosäkert och avskräckande för avtalsparter, vid avtals ingående, eftersom möjligheten att förutse utfall av olika konsekvenser minskar. 2 Detta missförhållande styrks av att avtalslagen, av flertalet praktiskt verksamma jurister, till stor del upplevs som föråldrad och i behov av en 1 Adlercreutz, Gorton, Avtalsrätt 1, s Norlén, Oskälighet och 36 avtalslagen, s

8 reformering. 3 Christina Ramberg, går i sin kritik så långt att hon jämför avtalslagens senaste modernisering, det vill säga 36, med en handikapptoalett från 70-talet mitt i ruin-museet. 4 Diskussionen rörande 36 är alltjämt levande. Oskälighetsrekvisitet tycks enligt vissa provocera och skapa förvirring, medan andra hävdar dess oumbärlighet. Lagstiftarnas avsikt var, att skapa en möjlighet för rättstillämpare att justera rättvisan, i de fall avtal eller enstaka avtalsvillkor framstår som oskäliga. Som nämnts ovan, var av central betydelse för bestämmelsens tillkomst hur stort konsumentens skyddsbehov är. Mot bakgrund av detta är en intressant fråga hur verkligheten i domstolarna ser ut, vilket i sin tur leder till frågan vilka skäl domare anser vara tungt vägande, vid oskälighetsbedömningen av avtalsvillkor. Utefter hur domskälen är utformade torde nämligen kunna utrönas, huruvida generalklausulen tjänar sitt huvudsakliga syfte att skydda konsumenten gentemot näringsidkaren. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är, att redogöra för vilka domskäl HD i sina tolkningar av oskälighetsrekvisitet i 36 avtalslagen, anser vara vägande, för att fastställa huruvida oskälighet föreligger, samt om syftet att skydda konsumenten i relation till näringsidkaren uppfylls med aspekt på rättssäkerheten. 1.3 Metod För att få en korrekt uppfattning om bestämmelsens tillkomst, dess syfte, det allmänna rättsläget och tidigare forskning om ämnet, inleddes vårt arbete med att studera allehanda juridisk litteratur. Med avsikt att bringa uppsatsens primära fråga i ett sammanhang, behandlar ett avsnitt den diskussion som ständigt pågår rörande det omtvistade oskälighetsbegreppet. Ett tämligen stort utrymme ägnas åt en redogörelse angående vad som yttrats i förarbetena gällande generalklausulen. Detta motiveras av att uppsatsens huvudsyfte är att, mot bakgrund av det syfte lagstiftarna uppgivit, utvärdera domskäl som förekommit vid tillämpning av 36 avtalslagen. Ytterligare en fördel med denna struktur är, att läsaren upplyses om de resonemang vilka präglat paragrafens utformning, vilket torde ge goda förutsättningar för att följa med i den diskussion vilken förs senare i uppsatsens analysdel. En betydande del av vår metod utgörs av att studera rättsfall, för att identifiera de för uppsatsen relevanta domskälen. Det antal rättsfall vilka presenteras i uppsatsen kan möjligen 3 Ramberg, Svensk Juristtidning 2011:1. 4 Ramberg a a. 2

9 anses vara för få till antalet för att besvara syftet. Dock ska nämnas att ett stort antal rättsfall har genomarbetats, vilka inte redovisas i uppsatsen, för att utröna vilka rättsfall som kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv, såväl som för att finna relevant material som grund till att uppnå uppsatsens syfte. Vad gäller prop. 1975/76: 81 är redovisningen av utredningens anföranden mer omfattande än remissinstansernas, föredragandens och Lagrådets anföranden, eftersom vi anser utredningens arbete vara grunden för prop. 1975/76: 81. Vad som anförs av remissinstanserna, föredraganden och Lagrådet är instämmanden eller skiljaktigheter. Dessa kan således redogöras för i kortare form Urval av rättsfall I inledningsfasen av uppsatsarbetet läste vi igenom en mängd rättsfall översiktligt, för att få en övergripande bild beträffande tillämpningen av 36. Därefter skedde en urvalsprocess, vilken utmynnade i de rättsfall vilka i fortsättningen kommer att beskrivas i uppsatsen. De rättsfall som redovisas har vi valt, dels i syfte att illustrera den rådande rättstillämpningen på ett representativt sätt, dels med en pedagogisk tanke. I urvalet av rättsfall ansåg vi vissa kriterier vara av vikt, för att rättsfallen skulle vara relevanta för uppsatsens syfte. Det främsta var att rättsfallen skulle behandla tvist mellan part, vilken å ena sidan är person vilken innehar rättskapacitet som fysisk person (konsument), och part, vilken å andra sidan innehar rättskapacitet som juridisk person (näringsidkare). Av betydelse för uppsatsen har som nämnts ovan endast varit avtalsrättsliga tvister, vilka rör civilrättsliga förhållanden. 1.4 Avgränsningar Domslut från AD behandlas inte eftersom de inte lyfter fram relationen konsument näringsidkare. Domslut från MD frånsäger vi oss att undersöka på grund av tidsbrist. Vi kommer inte behandla vad underlägsenhet faktiskt orsakas av. Vi utgår istället från, där det kan anses skäligt, att ställning som konsument anses vara underlägsen den starkare ställning näringsidkare innehar. För övrigt frånsäger vi oss att redovisa för, den i 36 fjärde stycket omnämnda, 11 lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Detta med motiveringen att bestämmelsen endast omfattar avtalsvillkor som förekommer i standardvillkor, visserligen mellan näringsidkare och konsument, men som inte förhandlats individuellt. Av de fyra rekvisiten i 36 avtalslagens första stycke, behandlar vi bara de tre första, eftersom vi anser det sista rekvisitet, omständigheterna i övrigt, vara alltför opreciserat för att bereda det plats i denna uppsats. Andra-fjärde stycket berör vi inte. Slutligen avgränsar vi oss från att beröra offentlig rätt och internationella förhållanden. 3

10 2. 36 avtalslagen en introduktion 2.1 Paragrafens lydelse Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal. I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513). 2.2 Omfattning och rättsföljder 36 i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område är en allmän avtalsrättslig generalklausul och en allmän jämkningsregel. Paragrafen reglerar en rätt för svenskt rättsväsende att jämka enskilda villkor, såtillvida att villkorets innehåll ändras, eller hela villkoret jämkas bort från avtalet. Alternativt lämnas villkoret utan avseende, i sin helhet, i den mån villkoret har så stor betydelse för avtalets fullgörande, att det inte är skäligt att avtalet ska gälla i övrigt utan villkoret; det upphör dock inte vara del av avtalet. Således riktas inte oskälighetsbedömningen i huvudsak mot avtal in extenso. 56 För att avtalsvillkor ska jämkas eller lämnas utan avseende ska, enligt gällande rätt, villkoret anses vara oskäligt. Oskäligheten bedöms med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Föreligger omständigheten att part innehar underlägsen ställning, ska särskild hänsyn tas till detta. 5 Avtal i sin helhet. 6 Norlén a a s 29. 4

11 2.3 Oskälighetsrekvisitet Oskälig enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL): o skäl,ig adj. - t - a obillig, orimlig; obefogad; förnuftslös (t.ex. oskäligt djur). 7 Ovanstående utdrag ur SAOL beskriver den lexikala betydelsen av ordet oskälig. Ordets semantiska innebörd är emellertid inte lika lätt att specificera, eftersom något som är oskäligt i ett visst sammanhang, kan te sig fullt skäligt i ett annat. Bedömningen av om oskälighet föreligger är alltid förknippad med omständigheter. 36 avtalslagens huvudrekvisit är det inom rättsvetenskapen omtvistade oskälighetsrekvisitet. Som berörts i inledningen, uppfattas detta rekvisit av många praktiserande jurister bereda svårigheter, eftersom det ter sig ospecificerat och saknar tydliga riktlinjer för tillämpning. Den bristfälliga vägledning som står till buds anses vara präglad av löst hållna instruktioner, vilka endast återfinns i förarbeten och den rättspraxis som vuxit fram. Generalklausulens allmänna formulering har provocerat och gett upphov till många negativa kritiker, vilka indikerar att generalklausulen har genererat skönsmässiga avgöranden och godtyckliga domar. Kritiker framhärdar att 36 avtalslagen bör avskaffas, medan andra har ett mer diplomatiskt förhållningssätt och förordar en ändring av bestämmelsens lydelse. 8 Det finns inom den juridiska doktrinen emellertid även de som ställer sig positiva till just det faktum att oskälighetsbegreppet är så öppet som det är. I de fall där det visar sig att en av avtalslagens grundprinciper, pacta sunt servanda (avtal skall hållas), leder till ett ur rättvisesynpunkt orimligt domslut, finns enligt dessa förespråkare ett behov av en undantagsregel. Generalklausulen skulle på så sätt kunna liknas vid en rättslig form av deus ex machina. 9 Den positiva rätten är i hög grad statisk och lämnar inte stort utrymme för domare att tolka fritt. Med hänsyn till detta klarlägger Karl Dahlstrand, hur användningen av ett vagt rekvisit kan vara en medvetet vald strategi av lagstiftarna. Han refererar bl. a till Lehrberg som menar, att ordet oskäligt i 36 avtalslagen inte har till huvudsaklig funktion att ge preciserad information, utan syftar till att lämna utrymme för en friare rättslig bedömning. 10 Dahlstrand citerar därefter Aristoteles, som uttryckt att det skäliga är rätt, i den 7 Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, Ramberg a a. 9 Latin för en gud från maskinen, Nationalencyklopedin, 1/ Dahlstrand, Rättens transcendens, s 3. 5

12 betydelsen det kan tjäna som en korrigering, i de fall den lagliga rättvisan leder till för generaliserande bedömningar. Det anses med andra ord, att vissa rättsfall är omöjliga att sortera in i en viss kategori av typfall, och att det för sådana fall finns ett behov av kryphål för rättstillämparen. I Zeteos lagkommentar till 36 avtalslagen förs ett resonemang i samma anda. 11 Flexibilitet hävdas vara en förutsättning för oskälighetsrekvisitet, eftersom en systematiserad rättspraxis skulle resultera i en alltför starkt tvingande tillämpning, med orättfärdiga domar som konsekvens. Rättstillämparen bör följaktligen ges ett visst mått av frihet till tolkning. Därmed argumenteras för tämligen återhållsamma direktiv, gällande hur generalklausulen ska tillämpas. Av grundtanken att det är det individuella som ska beaktas följer, att det som i ett fall betraktas som oskäligt, i ett annat fall kan betraktas som skäligt. Det är i princip tillämpningen av villkoret i det enskilda fallet som avgör oskäligheten. Författaren till Zeteos lagkommentar till 36 avtalslagen betonar emellertid, att det finns tillfällen då det kan vara intressant att lyfta fram vissa generella uttalanden, vilka ger en fingervisning om ett huvudmönster. 3. Syfte enligt prop. 1975/76: Behovet av en ny generalklausul Konsumentförhållanden Utredningens arbete, med Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, föranledde uppdraget med arbetet av prop. 1975/76: 81, vilken sedermera tillkom å Regeringens vägnar på anmodan av Olof Palme och Carl Lidbom. 12 Betungande bestämmelser i standardformulär ansågs, vid tiden för utredningens arbete, skapa behov av utökat skydd för konsumenter. Av den anledningen föreskrevs införandet av jämknings- eller ogiltighetsregler. Domstolarna skulle på det sättet ges en möjlighet att tillämpa en generalklausul och samtidigt föra den närmare avtalsvillkorslagens principer Zeteo, 20/ SOU 1974: Prop. 1975/76: 81 s

13 3.2 Generalklausulens utformning Allmänt - utredningen om prövningsmetoder Utredningen var av åsikten att det, med en vidgning av möjligheten att jämka eller åsidosätta avtalsvillkor, förelåg risk för, att en sådan rättsregel skulle få negativa följder för bruket av övriga avtalsrättsliga regler och principer. En metod, i syfte att granska om avtalsvillkor ska jämkas eller åsidosättas, tituleras dold kontroll. Dold kontroll kan förekomma genom att, exempelvis, tillämpa avtalsslutande regler så, att ingånget och giltigt avtal ska anses icke ingånget, i det fall en av parterna i avtalsförhållandet har infogat villkor i avtalet som kan anses vara betungande för motparten. Ytterligare en metod är att villkor inte längre ska anses vara del av ingånget avtal. Mest frekvent enligt utredningen, vid användande av dold kontroll, torde dock vara, att betungande villkor som införts av part, ska tolkas till nackdel för densamme; oklarhetsregeln. Utredningen ansåg även förutsättningsläran och tillitsteorin vara förekommande i svensk rätt och därmed tillämpliga metoder vid tillämpning av en ny generalklausul. Avtal innehåller dock en språklig lydelse och avtals innehåll har viss innebörd för avtalsparter. Användande, av tolkning av avtal i syfte skydda den part, vilken är underlägsen, skulle gå emot denna språkliga lydelse och dess innebörd. 14 Utredningen menade istället att öppen kontroll, vilken omfattar exempelvis jämkning som metod, var att föredra. Till skillnad, mot ogiltighetsförklarande, ansåg utredningen jämkning inte vara präglat av antaganden. Jämkningsmetoden ansågs också, på ett distinktare sätt, redogöra för domstols domskäl. Det skulle för domstolar även med vägledning av en jämkningsregel vara mer lättfattligt, att slå fast adekvata rättsföljder, än det skulle vara med tolknings- eller ogiltighetsregler. Jämkning var, enligt utredningens mening, även fördelaktigare, för att uppnå en vilja hos avtalspart att skapa klara villkor som gynnar även motparten. Även ur en rättssäkerhetsaspekt menade utredningen att en jämkningsmetod var att preferera Rekvisit och rättsverkningar Möjlighet till jämkning eller ogiltigförklarande av avtal, innan implementeringen av generalklausulen, ansågs av utredningen till störst del ges av 33 avtalslagen respektive 8 14 Prop. 1975/76: 81 s Prop. 1975/76: 81 s

14 skuldebrevslagen. Den förstnämnda tar å ena sidan visserligen hänsyn till omständigheterna vid avtalets tillkomst, men ger endast en ogiltigförklaring av avtalet som möjlig utkomst. Den sistnämnda, vilken ger möjlighet till jämkning, tar å andra sidan dock endast hänsyn till avtalets innehåll och inte omständigheterna vid avtalets tillkomst. Utredningen ansåg, med hänsyn till dessa premisser, att generalklausulen skulle inbegripa omständigheterna vid avtalets tillkomst, såväl som avtalets innehåll, samt att jämkning var den mest fördelaktiga åtgärden. Anledningen till detta var, att alla omständigheter eller villkor inte alltid anses ha en så väsentlig innebörd, att ogiltighet alltid ska komma ifråga. 16 För domstolarnas prövning, av generalklausulen, ansåg utredningen det vara av vikt, att en norm fastställdes vilken skulle ge domstolarna större frihet. I de generalklausuler, vilka tillkommit innan utredningens arbete, ansågs som förutsättning för jämkning eller ogiltigförklarande av avtal normer vara, att det skulle förekomma villkor som var uppenbarligen stridande mot gott affärsskick, otillbörligt, uppenbart obilligt eller som i avtalsvillkorslagen, oskäligt. Utredningen fann rekvisitet otillbörligt vara lämpligast, med hänsyn till att ordet, vid tiden för utredningens arbete, i den civilrättsliga lagstiftningen användes ideligen. Emellertid nämndes att oskäligt användes i avtalsvillkorslagen och att denna norm, i ett pedagogiskt syfte, torde ingå i generalklausulen. Utredningen ansåg det dock vara tillräckligt stor skillnad, i prövning mellan avtalsvillkorslagen och allmänna domstolars förfarande, för att inte följa denna parallellitet. Därefter diskuterades om prövning av villkor skulle ta sikte på om villkor skulle vara otillbörligt att tillämpa i ett särskilt fall, alternativt om villkor skulle anses vara otillbörligt i sig. Utredningen ansåg det vara lämpligast att villkor skulle anses vara otillbörligt i sig. Detta ansågs vara av vikt med hänsyn till de allmänna rättsprinciperna förutsebarhetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen och hur den allmänna uppfattningen om otillbörlighet skulle komma påverkas. I det fall villkor inte anses vara otillbörligt i sig menade utredningen, att domstol får pröva villkorets tillämpning, i det särskilda fallet. 17 Valet av påföljderna, att villkor jämkas eller lämnas utan avseende, beror till viss del på om villkor anses vara otillbörligt i sig, men även på andra faktorer. Ogiltighet, som rättsföljd, menade utredningen skulle komma få viss preventiv verkan. Risken för att överskrida gränsen, för vad som är tillbörligt, kan minska om vetskapen är den att villkoret anses ogiltigt, 16 Prop. 1975/76: 81 s Prop. 1975/76: 81 s

15 för att därefter ersättas av dispositiva bestämmelser. De villkor parter upprättat avviker dock vanligen från dispositiva bestämmelser, så till den grad, att en fristående tillämpning av dispositiva regler blir negativ för båda avtalsparterna. Utredningen ansåg ändock att otillbörliga villkor ska kunna ogiltigförklaras. Utredningen menade därefter, att domstolarna alltid ska få välja fritt, med beaktande av hela rättsbilden, när valet görs mellan jämkning eller ogiltigförklarande av villkor; dock att det första alternativet torde ges företräde, eftersom det är när oförutsedda situationer inträffar, generalklausulen ska tillämpas. Tjänliga jämkningsalternativ ansåg utredningen vara nedsättning av viten eller skadeståndsbelopp, förlängning av frister och uppställande av ytterligare förutsättningar för att en viss rättsföljd skall inträda. Förutom jämkning och ogiltigförklaring av villkor, ansåg utredningen, att avtal ska kunna ogiltigförklaras delvis eller i sin helhet. Ogiltigförklarande av avtal ansågs, lämpligen, användas aktsamt och med hänsyn till den underlägsna parten Grunder för generalklausulens tillämpning Allmänt Utredningen anförde i nästa skede av prop. 1975/76: 81 att det var viktigt, ur ett rättssäkert intresse, att införa en generalklausul, i synnerhet för att motverka rättsosäkerhet för underlägsen part. Strikt upprätthållande av avtalsvillkor, som medför olägenheter för någon part, samt parts övermakt eller godtycke, ansågs inte vara rättssäkert. Utredningen ansåg det dock något riskfyllt med införandet av en ny generalklausul. I synnerhet lades tonvikt på den ekonomiska risk, vilken kan uppstå som en konsekvens av att förutsebarheten vid avtalsingående är otillräcklig. Risken skulle, enligt utredningen, ge sig till känna i, för konsumenten, exempelvis omfattande rättegångskostnader. Meningen var dock att förutsebarheten borde bedömas i varje enskilt fall, samt menade utredningen att det ur en rättssäker aspekt var tvunget att frånses från denna ekonomiska risk. Utredningen var av den åsikten, att undantagsfall och försiktighet var ord vilka ska tjäna som ledning vid tillämpning av generalklausulen, i de fall den ena parten är underlägsen. För att tillämpningen av generalklausulen ska bli rättssäker var det dock, enligt utredningen, en nödvändighet att riktlinjer för tillämpningen arbetas fram. Domstolars bedömningar, av generalklausulen, ska därför ha en principiell prägel och dessa principer ska analyseras. 18 Prop. 1975/76: 81 s

16 Därefter framhölls, att en helhetsbedömning är en nödvändighet för tillämpning av generalklausulen, samt att tonvikten borde ligga vid att fastställa ett visst skydd för underlägsen part. Generalklausulen ansågs, av utredningen, tillämplig på dispositiva såväl som tvingande lagregler; vilket grundades i Jan Hellners betänkande Generalklausul i förmögenhetsrätten. 19 I de fall domstol ska tillämpa generalklausulen bör även övriga, i svensk rätt, fastställda rättsliga värderingar och principer utgöra ledning Avtalets innehåll Ett av de större problemen, vid tiden för arbetet med generalklausulen, ansåg utredningen vara möjligheten för part att införa villkor i avtal, som ger parten rätt att ensidigt avgöra avtalsförhållandet. Därefter belyste utredningen exempel på sådana avtalsvillkor. Villkoren utgörs av möjlighet för part att införa prisklausuler, vilka låter en part i avtalsförhållandet besluta om prishöjning är befogad. Delvis gällde det även force majeure klausuler, 21 vilka innebär möjlighet för den part vilken är överlägsen, att lämna i sitt eget skön, ifråga om avtalet ska bestå eller hävas. Övriga oskäliga villkor är sådana som reglerar att säljare får avgöra om fel föreligger i vara, att långivare kan kräva ny säkerhet för att lämnad säkerhet, av gäldenär, anses otillräcklig av långivare, eller att lån kan sägas upp till betalning i förtid för att långivare ensidigt anser betalningsförmågan hos gäldenären försämrats. Även villkor om bortskrivande av rättigheter, innan verkan av bortskrivandet är möjligt att överblicka, torde enligt utredningen kunna jämkas; vilket grundades i Jan Hellners betänkande Generalklausul i förmögenhetsrätten. 22 Även de påföljder parter har avtalat om, eller om villkor berövar part förmån eller ålägger denne förmån, kan bedömas vara otillbörliga Omständigheterna vid avtalets tillkomst Förslaget utredningen lade fram innehöll även yttrandet, att omständigheterna vid avtalets tillkomst bör beaktas, vid generalklausulens tillämpning. I det fall en omständighet har samband, med ett visst ifrågasatt villkor, torde detta vara av extra vikt. Den, i SOU 1974:83 s 135 ff. 20 Prop. 1975/76: 81 s Force majeure är en juridisk term, vilken betecknar en yttre omständighet (t ex krig) som gör det omöjligt att fullgöra ett avtal, vilket således den avtalsbundna parten inte kan lastas för. Källa: Hämtad SOU 1974:83, s. 188 ff. 23 Prop. 1975/76: 81 s

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 november 2003 T 402-02 KLAGANDE Tylömarks Förvaltning Aktiebolag, 556477-5178, Box 14048, 167 14 BROMMA Ombud: jur. kand. G-BG MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 december 2008 Ö 4308-07 PARTER 1. PF 2. CS Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MS 3. MA 4. JF Ombud för 3 och 4: Advokat JC SAKEN Fel i fastighet

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 april 2012 Ö 5553-09 KLAGANDE Concorp Scandinavia AB, 556588-6990 Ombud: Advokat SB MOTPART Karelkamen Confectionary AB (tidigare Xcaret

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 februari 2004 T 823-00 KLAGANDE Handelsbanken Finans Aktiebolag Ombud: bolagsjuristen IB MOTPART SkandiaBanken Aktiebolag Ombud: jur.

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2005 T 2699-03 KLAGANDE SA Ombud: Advokat BT MOTPART JE Ombud: Advokat AF SAKEN Ersättning för arrenderätt ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Om begreppet underlägsen ställning i 36 avtalslagen.

Om begreppet underlägsen ställning i 36 avtalslagen. 1 Skriftligt arbete, Handelsrätt D, 10 poäng Om begreppet underlägsen ställning i 36 avtalslagen. Marianne Wiklander Handledare: Kjell Adolfsson Ht 2003 UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR HANDELSRÄTT

Läs mer

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:2 2008: Datum 2009-02-11 Dnr C 11/08 KÄRANDE Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1,

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor God fastighetsmäklarsed 2006-11-16 Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens upplysningsplikt... 4 3.2

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8 8 Ny ägare till fastighet som inte inkopplats till allmän va-anläggning före 1 juli 1996 har inte, sedan inkoppling utförts, ansetts berättigad att med bibehållen anslutning få tillbaka anläggningsavgiften

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 25

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 juni 2013 Ö 2926-12 KLAGANDE EBN i Göteborg Aktiebolag, 556420-0680 Stålverksgatan 14 417 07 Göteborg Ombud: Advokat OW och advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 juli 2007 T 4171-05 KLAGANDE STS Skoglund Transport System i Göteborg AB:s konkursbo, 556620-2924 c/o Advokat Bo Stefan Arleij Lilla Bommen

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg

meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 februari 2008 KLAGANDE M.C.R. Mobile Container Repair AB, 556236-1591 Indiska Oceanen 418 34 Göteborg MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

NJA I sid 1995:654 (Nummer i NJA 1995:101) HD:s dom meddelades d 30 nov 1995 (nr DT 205).

NJA I sid 1995:654 (Nummer i NJA 1995:101) HD:s dom meddelades d 30 nov 1995 (nr DT 205). Page 1 of 6 NJA I sid 1995:654 (Nummer i NJA 1995:101) HD:s dom meddelades d 30 nov 1995 (nr DT 205). Rättspraxis i litteraturen A, som var registrerad som bolagsman i ett handelsbolag, utträdde ur bolaget.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SPP Livförsäkring AB, 516401-8524, 103 73 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. B. M., adress som ovan.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Canal Digital Sverige Aktiebolag, 115 80 STOCKHOLM Ombud: advokaten Carl Anders Svensson

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2013 T 3506-12 KLAGANDE OCH MOTPART 1. NA 2. LA 3. VA Ställföreträdare för 1 3: HA Ombud för 1 3: Advokat EM KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2010 T 2925-08 KLAGANDE EK Ombud: Advokat MBJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS Tillämplighet 1 Dessa villkor ska tillämpas om något annat inte avtalats mellan parterna. Definitioner 2 I villkoren förstås med Avtalet Konsultföretag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 24 maj 2010 T 2616-08. KLAGANDE Fri Kraft Kommanditbolag, 969631-8337 Box 842 391 28 Kalmar

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 24 maj 2010 T 2616-08. KLAGANDE Fri Kraft Kommanditbolag, 969631-8337 Box 842 391 28 Kalmar Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 maj 2010 T 2616-08 KLAGANDE Fri Kraft Kommanditbolag, 969631-8337 Box 842 391 28 Kalmar Ombud: Advokat LF MOTPARTER 1. HC 2. MC 3. CCG

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Avtal. Detta avtal är upprättat mellan Värnamo kommun, 212000-0555, nedan kallad Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Entreprenören.

Avtal. Detta avtal är upprättat mellan Värnamo kommun, 212000-0555, nedan kallad Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Entreprenören. Bilaga 8 1. Parter Avtal Detta avtal är upprättat mellan Värnamo kommun, 212000-0555, nedan kallad Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Entreprenören. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 881-12 KLAGANDE Foyen Advokatfirma Kommanditbolag Ombud: Advokat AM MOTPART HSB Engineering Insurance Ltd Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer