TRÄD OCH BUSKAR. Några av de stora ekarna i ekhagen under vårens lövsprickning.

Transkript

1 TRÄD OCH BUSKAR Nolhaga uppvisar en rik variation när det gäller träd och buskar. Från ekparken med sina mäktiga minst tvåhundraåriga ekar, över bergets glesa delvis hedartade bokskog till alskogen med sina snår i Kongo. Nere vid viken finns också ett flertal stora tallar och på baksidan av berget söder om Klämma finns några få riktigt stora och höga granar. Det finns alltså mycket att se på och fundera kring. Träd och buskar kan med fördel studeras över året i ett flertal olika promenader. På vintern kan man titta på hur knoppar och bark ser ut, på våren kan man fundera över varför de olika trädens blad spricker ut vid olika tidpunkter, på sommaren kan olika bladtyper studeras och på hösten slutligen så vissnar bladen under en varierande färgexplosion. Saker att fundera över är varför träden växer så olika både i tid och rum. Hur gamla blir träden? Hur stora kan träd bli? Man kan också tydligt se att de olika träden växer på olika ställen. Vad skiljer de olika lokalerna åt? Vad säjer detta om trädens behov av näring? Hur är det med konkurrensen mellan olika träd? Är anpassningen till olika förhållanden orsaken till att inte ett enda stort och snabbväxande träd tar över överallt? Varför är buskarna buskar och inte träd? Vad betyder träden, vilken roll spelar våra skogar? Skapar träden mångfald genom att olika miljöer produceras? Här finns en hel mängd kopplingar att göra till olika företeelser som pågår: Modernt kalhyggesskogsbruk kontra mer naturnära brukningsmetoder, favoriseringen av barrträd före lövträden, nedhuggningen av de tropiska skogarna och vad händer till följd av den globala uppvärmningen. Vad hände efter istiden, i vilken ordning vandrade träden in och varför? Parkens stora träd En kort promenad utgående från Fiskevillan är allt som behövs. Sker med fördel under den period på året då träden är avlövade då man lättare ser de stora träden. Första anhalten är de stora ekarna omedelbart söder om fågeldammarna och/eller ekarna i ekparken ner mot ån. Här kan man studera olika förgreningsmönster, den grova barken och hur grenar går av och att det så småningom bildas håligheter. Vad händer när hålen bildas? Vem utnyttjar dessa hål? Några av de stora ekarna i ekhagen under vårens lövsprickning.

2 Nästa stopp är söder om bron för att titta på de stora bokarna och jämföra dessa med eken. Hur växer boken? Hurudan bark har boken? Vilka träd växer tätast och vad kan orsaken vara till detta? På vägen upp mot berget kan man stanna till i höjd med slottet och studera ett stort lärkträd. Vad skiljer detta från ek och bok? Varför har det inte kvar barren under vintern som gran och tall? Vandrar man upp i bokskogen öster om Klämma kan man se hur återväxten sker i en sluten bokskog. Under de stora bokarna ligger stora mängder av bokollon, varför gror inte alla dessa och ger upphov till nya träd som då skulle stå mycket tätt? Här och var finns ju en viss återväxt som ställvis kan vara ganska tät. Varför växer inte alla dessa plantor/småträd upp till stora bokar? Vandringen fortsätter ner genom Klämma och på baksidan av berget. Här kan man se ett antal olika stora trädarter som samexisterar (delvis beroende på skötseln). Vilka träd finns inom området? Hur ser det ut med buskar och småträd innanför respektive utanför hjorthägnet? Vad kan orsaken vara? Kan man se några andra skillnader mellan en öppen och en mer sluten skog? Hur ser det ut jämfört med bokskogen? Träd innanför hjorthägnet. Observera den totala avsaknaden av buskar och småträd. Nedanför den stora kraftledningen står tre stycken mycket stora och höga granar. Varför växer de här och inte på toppen av berget som tallarna? Hur klarar granen (och tallen) konkurrensen med de stora ekarna? Hur kan granen och tallen ha kvar barren på vintern? Varför är det så jämfört med lövträden? I Kongo och vid Tallhyddan kan man se stora askar, alar och åtminstone höga björkar. De växer tätt och tycks klara detta rätt väl. Hur kan man förklara det? Hur är det med konkurrensen mellan dessa trädarter? Vilket träd gynnas under vilka förhållanden? Dessa tre trädarter kan också växa väl i glesare bestånd som sköts och får då en mer vidlyftig och utbredd krona, som exempelvis den stora solitära asken närmast Tallhyddans staket invid den övre parkeringen. Träd och buskars knoppar I stort sett från lövfällningen och nära inpå knoppsprickningen på våren kan man göra en lite längre promenad inom Nolhagaområdet och samla in och jämföra ur olika träd och buskars knoppar ser ut. Promenaden kan med fördel ske längs Säveån ner till Kongo och vidare på baksidan av berget tillbaka till Fiskevillan. Genom att titta noggrannare på kvistar och knoppar tillsammans med att man tittar på barken

3 gör att man utan problem kan bestämma avlövade träd på vintern. Stora och för arten typiska träd vållar inget problem, medan halvvuxna mer eller mindre slätbarkiga exemplar kan vara svåra om man inte kan titta på grenarna med dess knoppar, vilka alltid är mycket arttypiska. Till denna exkursion finns ett schema som gör att man kan bestämma vilket träd eller vilken buske som man har framför sig. Många av träden i parken är märkta (en liten nummerbricka) och man kan ange ev. sådana nr för att senare kunna jämföra. Bladens utseende och storlek hos träden och buskarna i Nolhaga Är man i området ofta under våren kan man kombinera detta med att göra en lista över i vilken ordning bladen spricker ut hos träden. Framåt försommaren har alla träd spruckit ut och bladen antagit en någorlunda arttypisk storlek och färg. Genom att göra ungefär samma promenad längs Säveån till Kongo och tillbaka längs baksidan av Berget så fångar man upp i stort sett alla arter som finns i området och får en snygg bladsamling. Väl tillbaka, så läggs alla blad på ett stort vitt papper och de olika typerna identifieras. Observera färgen hos de olika bladen. Varför är det sådana skillnader? Varför är bladen så olika stora? Titta noggrannare på blad och jämför med barr. Vad skiljer? Varför är bladen gröna (jfr vad som händer på hösten)? Är alla blad vi samlat in friska? Vad är det som finns på en del av bladen? Blad av lönn till vänster och rönnens småflikiga blad En färgexplosion på hösten En vandring som kan inskränkas till de mer centrala delarna av parken genomförs under hösten när bladen börjar glöda i gult och rött. Insamling av ett antal av de olika färgade bladen genomförs. Varför blir det på detta viset? Vart tar det gröna i bladen vägen? Varför lossnar bladen som de gör? Varför är alens blad gröna hela hösten tills de ramlar av? Leta rätt på ett par grenar från trädens övre krona och studera dessa noga. Hur ser det ut där bladet suttit? Jämför detta med basen på bladskaftet. Varför är det på detta viset? Leta rätt på blad som är skadade. Ta med dessa tillbaka till Fiskevillan och titta på dem med mikroskop eller stereolupp. Vad ser man? Varför är det så? Vad händer med löven nere på marken? Hur ser det ut på kort sikt och under en tid av flera år? Det insamlade bladmaterialet kan tillsammans med en del andra äldre löv läggas i ett par försökskomposter. I en har man bara rena torra löv från årets skörd medan man till den andra blandar äldre lövmaterial från marken. Följ utvecklingen regelbundet. Vad händer i de olika komposterna? Vad skiljer dem åt beträffande förekomsten av olika organismer?

4 Lönn, bok och björk i höstskrud Träd och buskars olika frön/frukter Under hösten kan man göra korta utflykter åt olika håll och samla in en del av de frön/frukter som träden och buskarna producerat under året. Se till att få med så många som möjligt och framförallt så många olika typer (bär, nötter, stenfrukter o.s.v.) som möjligt för att kunna visa på skillnaderna. Vad kan orsaken vara till att fröna inkapslas i olika förpackningar? Hur sprids de olika fröna? Har de olika strategierna för föryngring någon betydelse för hur träden växer och sprider sig? Några frön av var sort sätts i jord för att få gro under vintern/våren. Kan man redan på den unga plantan se vad det ska bli för art? Vilken art gror snabbast? Vilken art växer fortast när de väl grott?

5 TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd X Fiskevillan Startpunkt för promenaden. Här 6 Bergets Nordsida. Kontrasten mellan finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är vegetation utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk. 1 Gräsmattan söder om fågeldammarna. 2 Ekhagen. Område med stora ekar i mängd. 7 Bergets Nordsida. Här växer stora granar. 3 Nordkanten av ekhagen. Här finns stora bokar 8 Dalen innanför Tallhyddan. Stora grova tallar. att jämföra med ekarna. 4 - Slottsparken. Här finns bland annat en mycket stor lärk. 5 Bokskogen på berget. Här kan man se naturlig återväxt bland de stora bokarna. Många små plantor men få uppväxande träd. 9 Tallhyddan och Kongo. Höga alar och askar i Kongo och några stora askar vid Tallhyddan. 10 Vägen längs kolonierna och parkområdet söder om lekplatsen. Här växer stora askar, lönnar och lindar och närmast slottet hästkastanj och tysk lönn.

6 Träd och buskars knoppar Bladens utseende och storlek hos träden och buskarna i Nolhaga X Fiskevillan Startpunkt för promenaden. 6 Dalen innanför Tallhyddan. Stora grova tallar och ett par hasselbuskar 1 Området söder hästskodammen. Varierad växtlighet med flertal arter 7 Bergets nordsida. Här växer stora granar. 2 Första Säveåudden. Stora ekar, rönnar och alar 8 Sydkanten på bokskogen. Stora grova bokar i mängd. Björnbärsnår men också återväxt. 3 Andra Säveåudden. Mest alar men ut mot ån 9 Parkområdet söder om lekplatsen. Här växer också rönn och fågelbär. stora askar, lönnar och lindar och närmast slottet hästkastanj och tysk lönn. 4 Parkeringen vid cykelbron. Här finns några pilar. 5 Kongo. Al, björk, ask och hägg dominerar, men det finns också brakved och några stora granar.

7 En färgexplosion på hösten Träd och buskars olika frön/frukter X Fiskevillan. Startpunkt för promenaden. 1 Området söder hästskodammen. Varierad växtlighet med flertal arter 2 Första Säveåudden. Stora ekar, rönnar och alar i mängd. Björnbärsnår 3 Ekhagen. Område med stora ekar i mängd. 4 Nordkanten av ekhagen. Här finns stora bokar att jämföra med ekarna 5 Parken söder om stora dammen. Ett flertal olika arter av träd finns här, bland annat alm och hästkastanj. 6 Slottsparken. Här finns bland annat en mycket stor lärk, men också björk och bok 7 Parkområdet söder om lekplatsen. Här växer stora askar, lönnar och lindar och närmast slottet hästkastanj och tysk lönn. 8 Vägen längs kolonierna Här växer stora askar, lönnar och lindar och närmast slottet hästkastanj och tysk lönn. Inne på koloniområdet fruktträd och diverse prydnads- och bärbuskar.