Lennart Sjiiberg. )tucllemtresse och. i'\ l. )tudremouvailon. En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a. ixdioidan?assad r,{re.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lennart Sjiiberg. )tucllemtresse och. i'\ l. )tudremouvailon. En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a. ixdioidan?assad r,{re."

Transkript

1

2 Lennart Sjiiberg i'\ l. )tucllemtresse och t. )tudremouvailon En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a Irttituwf* ixdioidan?assad

3 @ Sv.nsk AJb.cgivrcfijreningcn och In$itutet fitr lndivida.pasad skola 1997 Omslagsbilden Sjiibergs Bildbyd Formgivning: Rolf H{negran/NsT Form Tryck No*tedts Tq keriab, Stockholm 1997 tsbn X

4 Forord J\ ennr uppsrn har rillkommit pi uppdrag a' SAF o.h In<r;rurer for I f l ndividanpasad slola. sfet har var it :t t ge en Lor rirrrad o' enikr I--l rv vad fonkn ingen kommit fram till n;r de r giijlcr v udicinn ese. Jag har emellertid pe vissa sdillen vidgat diskusionen till att gilla intresse mera generellt, eftersom jag ar iivertyg:rd om att intress er negot som er sig ganska likr i livets alla skiften, bland barn och vuxna. Givewis varierar inrressea innehill, men den psykologiska problematiken er sig lik. Vi har t ex fun' nir art acbersmodvation n:ira relaterad till rnuesse. En mera ut6rlig och vetenskapligt dokumenterad version av denna uppsats befinner sig under urarbetande. Det arbetet har leg:t dll grund fi;r upp satsen men tar berydligr langre rid atr slutfora?in farutsen. Jag har darfar inte velat invinra an det foreligger i slutgilrigt skick innan jag skriver denna mera populira och kordartade framst:illning, der huvudlinjerna lyfts fram. Har ger jag helter inre tullsrandiga kiillhenvisningar; de iterfinns i den vetenskapliga uppsarsen. Her ges bara de viktigaste referenserna. De er numrerade inom hakparenteser och irerfinns i slutet av uppsatsen. Som lisaren kommer ar se gdr jag naurligwis inte ansprik pi an ha alla svaren pl frigor om intresse, men jag tror tillraclligt minga for an kunna bidra till debatten. Jag har ocksi ragit dema tillf:ille i alt for an pela pi vissa fragor som jag anser bar utforskas baare. I sj:ilva verket ;ir intress ett ganska jungfruligt falt som forhoppningwis kan locka mhga forskare i framtiden, inte minst bland larare, som dagligen konftonreras med studieintressets problem och som s:rmlat en stor erfarenhet av dessa frigor, en erfarenhet som iinnu vantar pa ait systematiseras, sammansullas och forfinas. Rapporren iir i viss mening en fortsittning pi ett tidigare arbete ft;r SAF om sjalvstyrd inlarning 136J. Stort tack tilljan Edgren och Hikan Jarbur fdr tnlamod och m:nga goda Srockholm i januari 1997 Lennart Sji;betg

5 Innehill Kapit ll Kapitel2 Inledning Begreppsanarys B%repper intresse Intresse, motivadon och viirde Intresse i vardagslivet Nigra historiska notiser Intressetesr och yrkesval lntresse hos skolbarn i mellan- och hiigstadiet Utdrag ur uppsatser om srudieintrcsse Mellanstadiet Hiigsradiet Kommentarer till uppsaserna I t Kapicel 3 Intresseskapande faktorer Aktiverande pedagogik Individens egenkontroll Belitningar och bestraffningar Studiemoriration och forkladngar till misslyckande och framgang T:ivlin$lust och betyg Verklighetsanknltning Uppmarksamher eftertrakrad och svirfingd Liraren Oinrrese. mixlyckande. missbru! Atta ryper av srudiemotivation Kapitel4 Uweckling av intresse Intresse och mlisterskap Exempel pi hiigt beg&vade minniskor och deras intressen l Kapitel 5 Intressets grundpelare Kapitel 6 lntrese och utbildningspolitik 45 Slutord Referenser 48

6 "No uorb uith interest is eter had." tq,,,y F"d) Inledning et sags ofti att intresse ara och O i skolarbeter. En intresserad elev Itr sig nigot, en ointresserad fir inte ut mycker av skolan aven om man dllempar alla den mod rna pedagogik ns mitjligheter. En intresserad elev tar ansvar och arbetar sjalvstendigr, om rillfelle ges, och uwecklar sin kreativitet. Vad :ir de intresse, och hur kan intresse skapas och vidmakrhillas? Varfor tappar man intresset? Hur skiljer sig intresserade och ointresserade elever? Deaa :ir exempel pi frigor som jag avser an behandla i denna uppsats. Kan skolan tungera alls om eleverna er ointresserade? Modern forskning och debatt om skolan tar av nigon anledning lttersr sellan upp fregan om inrrese. Det ar som om intrese sj;ilvklart fanns, eller som orn intresse sj:llvklut skulle folja pa anatyser och itgerder med annan rnorivering. Till en del beror dena rroligen pi art modern beteendeforskning dornineras av kogniriva perspekriq Det :ir ftagor som har an giira med hur inforrnationen skall presenr ras pe b:isra setr som stir i fiirgrunden. K;inslor och motivation uppmark.sammas fi;ga idenna forskning. Men hur bra informationen an presenteras, ureblir inlerningseffekten om den inte kan vecka si mycker inresse att den uppmirksammas av eleverna. Darfdr er in$esse en gmdfiraxdttnlng fdr inlerning. Och irerig n: hur skall srudieinrresse skapas och vidmakc hnllas? Fi;r att fn svar pi dessa frigor har jag gia till forskningen om motivation och inrresse. I modern pedagogik och psykologi finns r).r':irr fitga aft himra under rubriken intresse men desto mer under vhsa andra rubriker som motivation. Der har jag hemtat en del av underlagetill uppsatsen. Historiskt har mera skrivits med direkt inriktning pi just inuesse. En dej inspiration har jag himtat frsn den:ildre lineraruren. I uppsatsen behandlas intressebegreppet och intresse i vardagslivet och studiesituationer. Direfter fitljer en redogitrelse fijr uppsatser om inrresse skrivna av elever i mellan- och hi;gstadiet i grundskolan. De viktigaste faktorerna som pivefkaf intresset, positivt eller negativt, behandlas. och i ett kapircl tar jag upp fregan om intressets utveckling hos individen. Negra exempel pe hijgt begevade - och intresserade - personer ges. Uppsatsen avslutas med en diskussion av nagra aktuella pedagogiska policyfr:gor. Jag bitrjar allrsa med negra ord om begreppet intresse och des relationer rill andra bed;lkrade begrepp, samt om intresse i vardagslivet.

7 1 Begreppsanalys rdet intresse kommer frln latinet och betyder "vara mellan", eller "rara bland". Av ordets historia kan vi emellertid inte lara sarskilt mycket om fenomenet intresse. Detta hindrar inte art niga glimtar ur dldre tiders syn pi intresse kar vara v:irda att aterg har. En god killa?ir Nordisk familjebola andra upplaga (1910), som bla har fitljande att arfdra om intresse. Begreppet intresse "allr vardesettande grundr! sig yg rersr pi kanslor...kinsloli{vet som in- "Genom kansloij&er{:lyttningar och vana illwergir ofra efrer liingre tid der medclbala intresset i omedel- "Di intressers gnlnd er kendolifvcr, ftisdr man ock hrr, hvarf0r intressena ero sn olika hos olika personer och ofta olika aften hos sammr person vid olik,r tidpunkrcr och under olika l'iirhilladded. Kiinslorna ha nenrligcn jusr dcnna kiftktar av subjektiviter och iixling." "framgir af intressets innebiird som den totala sjnlsriktningen den betydelse, som omfatlande studier inorr ett visst omride ha filr uppkomsrcn av intresse ftir des friremll en bctydelse, som gir si llngr, :rtt nasrad fdr enhvaf hvilker amne som heht blir intressant, blon man rillr:ickligt l:inge och nog inrcnsivt eg nar sig der:r. ''Utan inrrcssc ingcn uppmarksamheri och den sistnemndasival sryrkr som onling bcsdmmas av dc morsvar.rndegenskaperna hos in I I llde lifts*ur eld d4 dfa dn onedelbrt och n delba( inoes.; him.d m.n6 ung.tn som d*$b nu k llas inrc o.h rtft morivation, se dr *nft rvsnift i d.nm 1(L6dsen) (Glad) Figu L Fiid.king at h.knlh tah (L^eh - glzd) f;r izrc*na uh oin*sartz

8 Moderna psykologer har en vacklande hillning till inresse, orn de alls uppmerksammat begrepper (varom mera i niisra avsnitt). En skola, som jag ansluter mig till, menar an inffess er en emotion. Nar vi kenner intresse befinnervi oss i ett emotionelh aktiveratillsthd av (moderat) lust och insn?ivad och samddigt fi;rstarkt uppmerlsamhet. I figur I illustreras ftrdelningen med avseende pa hedonisk rcn (slad ledsen) fdr my&et intressanta och mycket ointressanta handlinpr. Det er en allmant spridd uppfattning att m;inniskor mar ba6t, och prcsterar b:jr! ner d sysslar med nagot som de ar intresserade av Ner vi ar intresserade av nigot vi h5ller pi med upplever vi en starl koncenaation och en viss lustk?insla, och resten avverlden fiirsvinner frin vlra tankar och vnrt medvetande. Csikzentmihalyi, en amerikansl psykolog, har beskrivit denna upplevelse som "fli't" (flow) och menar att det ir en ftirutsattning for menral halsa och rentav lycka an vi Er en sidan upplevelse. Vilhelrn Ekelund har beskrivit upplevelsen i en aforism i boken In silvis cum libro: ''Bnsr ha. jag h1ft der, iderr.r h:in, seende. dijag, kanske likt F-merson, kunnat siiga, airjaggirr idagxr och veckor i skogen mcd cn av dc b{sta biicker i fickad, mcn litr aiversrrdmm:rndc rikcdom avegen ranke och rankeutsikrcr icke kunnat komma mig frft rrr iippna den.' Som ernotion ar inaese kanske snarast au betrakta som ett sentiment, eller renev en 2arlaz, alltsi ett emorionelltilistind som :1r besrlende och lingvarigr. (De flesta emotioner:ir ju kortvarita.) Den verkligt inuesserade vahar varje morgon pa nt'tt opp till sitr inrresse. Inresse medfiir an man?ignar mycket rid it en aktivitet, och derta er i sin rur en fijruts?ittning fitr mijisterskapet. Pi vagen plockar man upp detaljkunskaper, och dessa kar anv?indas fdr art skapa intressetest i sammarhang dir det inte duger arc bara rakt ut frsga om intressec. Vid urval till vissa utbildningar vill man ju gerna ge ft;retrede till dem som har ett starkt och genuint inrresse. I figur 2 vnarjag resulmter frin en unders6kning av gymnasiestuderande. Den tid de lade ner pi hemarbete varierade som en funkrion av inrresset for skolarbetet (beriiknat som det genomsnirtliga intresset fiir de skolemnen de sruderade). Varje punkt i figuren beskiver medelverdet (y-axeln) for en grupp elever som uppgivit den innesenivi sorn Anlal limmar hemarbete/vecka l5 t0 0l 0 0 0,2

9 ltertinns pl x-axeln. Som synes var variationen stor mellan lig- och h6gintresserade grupper, frin ca 2 till 28 timmars hemarbete i veckan. Bdr dena resuhat rolkas som arr inrresse rnedbrde att eieverna :ignade mera tid rill hemarbete? Eller var det tvarrcm, an ju mera de arberade desto mera intresserade blev de? Eller kanske de observerade an de rrbetade mycket och derav drog siuc sarsen art de var intresserade? (Dena er fakdskt en tolkning som &ireslagits av vissa psykologer) Der er enligt min meninglttemr rimligt an ro am der ar den filrsta tolkringen som ar riktig. Intresse tyck vara av mycket stor berydelse fi;r studiear- Intresse, motivation och virde Lit mig si kortfatrar behandla wi begrepp som er relarerade till intresse: motivation och viirde. Motiudtian t ett od so'' betecknar psykologiska drivkrafter av aile handa slag. Det finns ju vissa drivkrafter som :ir uppenbart kroppsliga, t ex hunger och titrst. Nar de ar starka tenderar de arr overskuggandm drivkratter av mera psykologkk karaktiir: viljan till m*t, sociala relationer, behovet an prestera, elter helt enkelt driften an fitnti varlden i negot avseende. lntresse-emorionen har denna karaktir av psykologisk drivkraft. Den?ir en av minga sidana drivkrafrer, men den har en unik posirion i ven samhetle. V: skulle kmppast ilverv:gr an bygga upp en skoh pe grundval av manniskans strnvan efter malr. Mlnga vill helst inte ens erkiinna att det finns en sndan strevan. Men intresseskolan ir nngot av ett ideal. Motivationspsykologin er qviirr av fijrv:nansv:irt ringa v:irde nar det galler art fiirsti strdieintresse. Detta beror pl atr den dominerars av wn rendenser: ffsiologisering och psykodynamisk spekulation. Minga teoreriskt inriktade psykologer letar efter $'siologiska f6rldaringar till beteendet; men err fenomen som sudieintresse Hrer sig svirligen (ennu, i alla 1"ll) firrklaras udfrln rysiologi. D: gliims der borr eller betraktc i varsta flll som nigot "ovetenskapligi' Gom om fenomen negonsin kunde vara der). Andra, mera prakdskr verksamma, psykologer ir h:lnvisade till en eller annan lorm av psykodynamisk teori, dvs en eller annan efterfi;ljare till Freuds psykoanalys. Dessa har det gemensamt aa de nedvirderar de medvetna faktorernas berydelse for beteendet; de menar att de verkligen betydande fakrorern ar omedvetna. Eftersom intr sse ar negot i medvetandet - i sj:ilva verket kanske det mest centrala i medvetander - ir det nigor de kanner yrterst svak fatl Dn/, menar desa psykologer, kan man inte hnra nigra betydelsefulla fenomen. Men vad kan dessa motivations psykologiska spekulationel erbjuda skolan? Ynersr lite. Flsiologisk teoli har i srort sett inger arr saga om studieinrresse; psykodynamisk teori gr;r viss rligen ansprnk pi arr sfua en hel del, men det som segs ar mycket spekulativt och forsoker fara rillbaka inrresser pe ddisa barndomsupp levelsel Fdrutom atr dessa tolkningar i sig :ir wivelakdga, :ir det svirt att se deras prakriska pedagogiska konse-

10 Jag kommer har av dessa sk:il att filrsi;ka mig pi en psykologhk analys av intresse pi begreppets egna villkor. Jrg tar fenomenet intresse som den pitagliga verldigher det :ir och fiirsiiker inre ersitra det med nigot arlnat. Jagvill veta vad intresse er och vad sorn piverkar det, och vilka konsekvenser der har. Ofta Rtrv:lxlar man inrresse och 1tudc. Med eerde syftat jag her pe ordets allmanna innebard, inte den specifika tolkningen hymi som ofta anvands i ekonomisk teori. Nltta ar en sorts verde, men det finns mlnga andm, som frihe! jimli!,ler och broderskap. V:irde unrycks genom en intellektuell bed6mning av aa nigot (ett begrepp, en altivitet eller ea objekt) upp!,ller en absrrakt krav av nigot slag. Ett politiskt parth program kan t ex bedomas som Bynnsamr fiir friher eller jamlikh L Matematil,lunskaper kan bedi;mas som v:irdetulla for sanh:illet eller Rir ens egna chanser atc anras till ingenjijrsutbildning. Det man ar intress rad avvarderar man vanligen posirir. Men motsatsen g?iller inte nddvendigrvis. Jag kan bed0ma arr matemarik iir viktigr lor samh:iller uran an far den skull sj:ilv vua intresserad av emnet. Absrralrr varden av dena slag har beftrnnits vara mycket wagr relaterade till beteender. Men lzrn'a Zir starkr relaterat rill beteendet. Har man chansen till det, sysslar man med der I en undersdkning av arbetsmotivation studerade jag nyligen grupp r av tj:insrem:in och arbetare. Etr mirr pi arbetsmotivation studerades, och ett separat matt pa arbersinrresse togs fram. Obsenera att derta iir tva,/r?, begrepp, som menes med olika frngor! Arbe*mo, tivation avser hur hirt och hur ofta man arbear, m dan intresse?ir jusr intresse for arbeter, ingenting annar. En mangd andra faktorer som foreslagirs som avg6rande fiir arbetsmotivarion, t ex arberctillfredssr:ll, lelse, studerades likse. Med hjalp av smtisdska modell r ftjrsiikte jag sedan Rirklara variationen i arbeamotivarion mellan de studerade grupperna. Jag lann di atr motivarionen kunde ftirklaras rill mycket stor del (ca 60 procent) samt aa den i s:irklass viktigaste forklaringsfaktorn var arbetsintresse. Dessa resultat illustreras i figur 3. Figuren bygger siledes pi analyser av statisriska samband mellan variablerna och irerger hur ston ft;rklaringsvarde var och en av de oberoende variablerna (pi y-areln) hade avseende arbersmorivarion. Fiir n:irmate beskrivning av de olika variab' lerna hanvisas rill en rapporr av Sjoberg och Lind [40]. 2,6 1 0,8 0,8 0,6 0,5 0,1 0,1 0 0, , 5 3 Variarior Figut 3. ualizt;ort i a/b.tlnotirdtia",nfan olikd d"lap.hvr?i d.ttd begrep. It)

11 Figuren visar hur kraftfull urje vadabel var som staristisk liirklaring av arbetsmotivation; grovt sett hur mycket varje variabel samvarierar med arbetsmotivation (korrigerat ftir an de olika ftirklaringsvariablerna aven samvarierar inbitrdes). Detta resuhat visar hur viktigt inressebegreppet ar even bland vuxna och i Sammanfanningsvis har i dena avsnitt havdats att - intresse iir en emotion och en mycket viktig drivkraft till bere- - minga motivationsfaktorer finns, intress er en av dem, och den har ett primat i det moderna samhlilvarden er absmkta bed6mninpr utan tydlig reladon till intresse l- Intresse i vardagslivet Psykologisk forskning har s:illan handlat om vardagslivet och vad menniskor faktiskt upplever der Der ar b klagligt, ry sadana studier kan ge ett viktigt perspektiv pn de reoretiska begreppen. Ett intressant undarrag av pedagogisk relevans er de s k ekologiska psykologern:rs studier av smi och stom skolor [32]. I ver forskarsrupp hir vi undef sokt vardagslivet med hj:ilp av en merod Rjr att slumpm:issigr v:ilja ut tidpunkter under dagen [41]. Ner en personsiikare gav en signal rat forsokspersonen instruerad att bewara en rad fragor om den pasiende eller just avslutade aktiviteten och sirt emotionella tillsdnd, bl a sitt intresse. I figur 4 visas en grupp personers genomsnitdiga intresse fi;r olika qper av aktiviteter. I gruppen ingick nigra delgrupper av vuxenstuderande som ockse fttrvervsarbetade och ett antal heltidsarbetande samt lven pensionarer. Ungefit lika minga m?in och kvinnor ingick. Som synes av figuren ar "prov" den aktivitet som starkast flngar intresset, vila och somn svagast. Det :i. rimligt an prov hrrjust denna effekt, eftersom det iir en aktivitet som normalt kever och mobiliserar koncenrnrion och nergi. Fijr itvrigt :ir Typ av aktivitet I Inir6$sk ld, hr $uda isd$tilldre dedelviide 0 och $andr Nvikel$ l; de ncgrriv! viirdena betydcr att den genomsnift ligd infte$erk2tning n lilg under medely:irdet 1,5 -l -0,5 0 0,5 1 Genomsniltl gt intress Fk"/ 4. Ge"aw"itttist ikff*r jb/ alihz,afl dli"gn i td/dds' li'et. ll

12 studier en verksamhet som rankas ginska hdgr, hdgre :in firrvarvsaf Der kan ryckas fdrvinande aa studier vecker mera inrressen fctrv,ins bere. En tenkbd fijrklaring :ir att studier ir mera omv:ixlande till sitt innehill in minga arberen; en annan aa vi inte hade med grupper av helddsstuderande, sarskih inte ungdomar i toniren eller elever i den obligatorhka grundskolan. Prov ar s;illan li;rekommande i ar betsliver, men morsvarigheter i form av uwirderingar av forman och che, fer fiirekommer givewis och kan kanske vara lika eogagerande som pror Defta har jag inte kunnat un dersrika pi grund av att karegoriseringen av handlingarna inre ftirurserr Nigra historiska nouser Det finns en spekulativ inrikrning d:ir en dei givande insikter om in, tresse irerfinns; mest kind i denna skola er den ryske filosofen och pedagogen Herbart (1776 l84l). Herbarr talade om risken lcir alftfdr sneva intressen, foresiog en indelning av intressena i ett antal karego, rier och spekulerade om inrresse och uppm:irksarnhet. Han fitreslog en indelning i sex grundtyper av intresse, nimliger der empirika, der sociala, det spekulativa, det samh:ij, leli9, det esteciska och det religiosa [22]. Uranfijr den rysksprnkiga v:irlden cicras han numera s;illan, aven om det faktiskt skrevs en svensk dokton:rvhandling om honom i amner pedagogik fdr inre alhfdr lenge se dan Vissa av hans skifter finns itversafti rill svenska, men fdr min del rekommenderar jag inte Herban ti negor ridsijdande studium. Hans tankar ir prelimin:ira och han saknade mdjlighecen arr prova dem i praktisk forskning. Inncssanrare och mycket mera inflytelserik i vir tid :ir Dewey, amerikansk pedagog och filosol Dewey har haft ett betydande inflltande pi 19OO-crlets pedagogik och han har sklivit om minga pedagogisk-psyko, logiska :imnen, d;iribland intresse [e]. Jag skall iterkomma dllhans tankar om verldighesanknytningens betydelse tur intresset. Psykologir under 1900-ralet har haft helt andra amnen pi dagord ningen an inrresse. Myck t lange dominerade behaviorismen [50]. I denna skola ansigs det art alla men t.rla fenomen, och intress er onekligen ea sidant, var orillgnngliga fdr vetenskapligt stud;um. Der ans:gs inte sn Iiter suspekr arr ens niimna dessa fenomen (och faktiskr anses det fortfarande en smula skumr an cala om intresse bland akademiska psykologer). Om intrese ijverhuvud beakrades var det som en epifenomen, en konsekvens utan egen betydeke. F,n nutida lomkare som Deci, se nedan, tycks forrfarande ha en se, dan syn pi intrese och n:irnner ogirna ordet. Synen pe srudiemotivation inonl den pedagog;ska forskningen har skiftar starkr ivir tid. \Teiner hal gi vit en 6versikr av uwecklingen un, der tiden l94l 90 baserad pa de regelbunder iterkommande tiversikter som publicerars i Encyclopedia of Educadonal Research [52]. I de sex I2

13 kapitel som publicerats under denna rid ti;rekommer inte i nfuor fall inrresse i innehillsfr;neckningen. Nyfikenhet frtrekommer wi gnnger och inre/yare beldningar en ging. Inte heller har man behandlat innehillsaspekrer - det som eleverna siuderar. Och i \Teiners i och firr sig intress:rnta historiska exposd uppm:irksammas varken dena eller brkten p5 Dena ar onekligen 21,r,{a remarkabelt, specielh sorn \feiner (fiirfattare rill rvi av de sex kipiden) sjalv "...lir thc c,lucat;onrl psycho logist, rhr primc issuc rhrrls hrs bccn l,os Lo morir.lr pcoplt ro cngagc in nt* lcrnrirg...' Nigot tycks saknas men vad? Weiner: ''lhr qucstion th.r' tr:r.hcr inj t),',cr'ls rsk ut 's h,i$,1o nrr11.rl. rlrtir studc',rs l,cl childrcn.,rn,t "c rc rror vcrr,tjrpt rl prrirlirg Der ;ir frestande atr kommentera att der kanske inte er si underligt an man misslyckars efrersom innesser aldrig rycks ha behandlars av desr I det forsta skedet av forskningen om srudiemorivadon forkrippades morivation med kroppsliga b hov och den forskning som iberopades var fr:imst djurforskning. Belatningar antogs skapa motivarion, och denna motivarion kunde frirmodligen anses vara;ust inrresse men utan nigor djup i analysen av begreppet. Det var naturligt att man uwecklade sina begrepp ijusr denna riktning efter som motivationsteorin (i sj:ilva ver ket hela den dvergripande beteendereorin under riden ) inom psykologin i storr utgick frin att behov, f6rstarkningar och associationer var drivkrafterna till beteendet. Uppenbarligen var denna forskningsin' rikrning bnde ofullstendig och vilseledande for den som ville torsti studiemotivarionens mysterier. Bland moderna psykologer nimner jag tre: \fhite, Deci och Bedyne. Whire er mest kand fbr ert teoretiskt arbete dar han kaftfullt argumenterade for berydelsen av "komperens" [53]. Han menade an det ar en vikrig motivationsf*tor hos manniskor an uppni kompetens och kanslan av kompetens. Senare hu andra (framst Bandura [2]) i mycket omfanande forskning visat pe vikten av sjalvfitrtroende i menga samnanhang. Dessa wi begrepp ar uppenbarligenara relaterade. Deci har lange arberat med vad han kallar inre (intrinsic) motivarion, ea begrepp som han skiljer frin yttre (exrrinsic) morivarion {71. Han menar sig ha tunnit aa belilningar ibland ger upphov dll en sorts "bacldash-effekl', dvs de srarker kanske den lttre motivationen och d:irmed (tillpilligt) beteendet - men n:ir de tas bort och eleven skall arbeta helr pe egen hand marker man att intresset har minskat. Det minskade intresset kan belaggas aven j:imfi;n med elever som aldrig fin den lttre beloningen. Effekten ar specielh tydlig om aktiviteten varit en i sig intressant verksamhet fiin biirjan, och on belijningen upplevs som err Fijrsitl dll styrning snarare an som vikrig information om bety- 1l

14 delsefull kompeten som eleven uppnarr. man blir vad man verkligen innerst mm d sann mor srn egen nalur, Decis forskning har inte varit direkt inrikrad pi intresse, utan pi vad Vad som leder dll sj;ilvfiifterkli- inne hela riden varir kapabel aa bli. han kallar inre motivation: skillnaden mellan dessa tvi begrepp :ir dock lan individer. Det kan g:illa milning, gande varierar hdg$ berydli$ mel- h:rfin och ftir vtra qfien kan vi satra det kan galla sport eller att ta hand likhetsrecken mellan dem. Berlyne har gjort en viktig insats Maslow sig psylisk viixt som der avseende begreppet nyfikenhet, som ideala dllstinder och fiirsdkte ge rid ju er n:ira relateratill intresse l3l. om hur deaa rillstind skulle kunna Han studerade hur ny{ikenhet kan uppn&. Den sjrlvfi;rverkligade personen ansig Madow vara en rnogen vackas av vissa situationsegenskaper som nyhet och (hgom sror) kom' och psykologiskt frik person. plexitet. Sena-re forskning har bekr:ifrat betydelsen av optimala sverig- upp till Maslows definition av sj:ilv- Mycket fx menniskor kunde leva h rer; urmaningar er viktiga fttr atr fi;rverkligande. Sidana personer skapa intresse, men de m5ste vara la- hade enligt Maslow en god uppfattning om verkligheten och anpassade En av de mest kiinda motivationsteorierna ar Maslows Den utger rade litt andra, var spontara och in- sig vil till omgivningen. De accepre- frin atr manniskor har olika motiv tresser:rde sig fi;r problem utanf6r som ordnas i en skah (en hierarkd dem sj:ilva. De sdkte sig ibland till beroende pi hur starka de dr i sitt inflyrande pi det mrnskliga handlanende av orngivningen. De kunde ensamheten och var garska oberodet. uppskata skilda erlarenherer och Maslows hier:rrki bester av fem hade ocksa en tendens att ni insikter olika klasser av motiv: $,siologiska i "ringens innersta narur". De kand moriv, sakerhetsmoriv, karleks- och sig lojala och idendfierade sig med samharigheamotiv, motiv till uppskanning och rnotiv till sj:ilvfi;rverk- n:dde banre och mer djupgiende rnenskligheten sorn helhet och upp' ligande. personliga relationer an andra. De Motiven placeras i den nimnda visade kreakciviter och humor. ordningen efter sin styrka. De ftjrst Filrfactaren till denna rapporr har n:imnda motiven :ir starkast och biologiskt betingade. De senare motiven ligade personer i sin bekanrskaps- jnre ttiftar pa s: minga sjrlvfitnerk- ir svag:ue och psykologiska. De ligre krets nen r;iknar i ljusa srunder sig motiven i hierrrkin har stijrsta betydelsen ftir handlandet tills de iir till- aa upprakningen av alla de goda sj:ilv dit. Skamt isido rycker jag nog fredst;illda. N;ir de v: ar dllfredssriillda kan moriven hcigre upp i hie- bide beskiftig och naiv Det :1r nog egenskaperna hos dessa individer ar rarkin styra handlarlder. Om beho' mest realisriskt att rikna med att det ven inte dllfredsstiills kan resultatet inte fi nns n:gra sj;ilvfijrerkligade bli psykisk oh;ilsa. helgon iverkligheten, aa alla har Sj:ilvf.irverkligande inneber arr l4

15 Grunden for am v:llja ut de fem klaserna av motiv;ir hos Maslow oklar och likas: rangordningen mellan dern. Teorin?ir i htig grad spekuladv. Vissa fiirsitk arr resta Madows teori har inte givit den sti;d [29; 48]. Den ar emellerrid mycker populiir och den anv:inds flirigt i samkillsdebatren. Det beror nog mest pi att den stammer bra med vissa suntftitnuftsmiissiga fdresriillningar om rno- Nigra ord om begreppet prestationsmotivation :ir ockra pa sin plats, eftersom detta begrepp l}tt ganska stor uppm:irksamher efter arbeten av Arkinson och McClelland fitr ca 35 er sedan [1; 28]. Man rrodde lange atr detta begrepp skulle forklara arbersmotivation och prestadon hos enreprenurer; vissa tidiga arbeten av McClelland som avsag hela nationer och historiska epoker rolkade si. Det har emellenid visat sig am dessa resultat inre kunnat upprepas och an de saknar generellt verde. Mesr kard :ir emellertid den mera prakdskr inriktade forskningen om intrexe och yrkesval, och jag diskuterar den innan jag gir in pe de mera teo.etiskt intr ssanta omr:- dena. Intrcssetest oclr \rrliesval I deaa avsnin behandlar jag den mesr velkenda m roden fdr malys av studie och yrkesintresse, namligen d,et p y hometris La. Cnndlaggand.e ar en fakoenalltisk srudie av Guilford m fl frin De fann sju intressel'aktorer, som i sron sammanhller med Hollands qrtem (se nedan). En rypnk studie har ganska nyligen publiceraa av Gorton och Pratt [17]. I en ganska omfat' tande studie av ungdomar i Australien farn de dels h6ga samband mellan intresse och fiktiskt utiivande av en fritidsaltivitet (omkring 0.5), dels en enkel struktur av intressena i s* faktorer: sport, sociala verksamheter, vanensponer, litteratur och konst, inomhusspel samt iivrigt. Regressionsanalyser visade att inrresse i nigon min kunde forklaras av kijn, socialgrupp, :Ider, etnisk balgrund samt bostadsort. Gorton och Pratt menade an det frimst var omtivningens resurser som avgjorde vilka fritidsinaessen som skulle komma att uwecklas. Minga tidigare forskare har scikr an gruppera barns och ungdomars inrressen. SA fann r ex Bruhn i en mycket omfanande studie gjord i Finland pi 1920+alet flra grupper: estetiska, praktiska, intellektuella och sportsliga intresen 15l. Tnditionellt har man i yrkesv:ig ledning anviinr sig av inrressetest. I USA dominerar det tradirionella Strongtestet [44], Kuders test l25l (sorn bygger pe aktivitetspreferenser) och Hollands s k RIASEC-modell [23]. Holland riiknar rned sex itvergripande intresseteman: realistiska, undersi,kande, anistiska, sociala, fdreragarde och konventionella. Sammanlagr 23 skalor ldr att m:ita dessa teman har konstruerats. En grundlaggande omsrandighet, som iir bden ftir intressetesrens till' lampning vid yrkesvagledning, :ir an innesena ir olika i olika yrkesgrup- Per Srrong iir nestorn inom intresse- I5

16 m:irningen. Han konsrrueradett formular med vars hjalp man kunde avgdra on en ung menniskas intressebild overensstamde med intressena hos medlemmarnav en viss yrkesgrupp. UMirderingsnycklar ftjr an j:imfiira med manga yrke$ grupper kom si sminingom an ut- Flen forskare har foljr upp prognowirder hos inrressetesten. Strong sjelv rapporterade ca 80 proc nt korrekta prognoser (59 procenr rydligt korrekta, 20 procent mera ap proximativa) bv r en 18-irsperiod, vid filrs6k an fi;rus:iga val av yrke utifren resulrat pe intr ss rest. Minga andra har rapporrerat liknande resulrat. Kuders och andra inrresserest har en liknande prognosvirde. I dessa undersijkningar har mm i allmnnhet utgitt fren studerande i 20-irsildern och allsl gjorr prognoser till irsildern. Skalorna sjelva:ir ynerst smbila inom detta ildersinteoall. Yrkesintresse matt med denna typ av test har dock laga samband med yrkesframging och arbetstillfredssdillelser. Intresse och fr;rmiga korreler* bara svagt, men inresse och livshistoria rycks ha vissa samband. Intresetestforskningen har givit en del virdefulla resultat, framlttr allt nar det geller sambandet mellan studie- och yrkesintresse och yrkes v:rl. Bilr man velja utbildning efter intresse ftlr det yrke man rror den leder tilli Det kan tyckas aa svaret sj:ilvklan :ir ja. Men viss eftertanke sager att det kan vara svaft a$ veta vilka arbetsuppgifter en yrke faktiskt innehiller. Man kan ha ytterst orealistiska idcer om den saken. Och ar betsmuknaden kan ha behov av personer med annan utbildnine :in den som ytligt setr verkar mest spannande. Kanske kan upplysning om jusr in essedimens;onen vara av irde fijr an ge ungdom lisdska uppfattningar om hur intressanta olika yrken laktiskt ar. Forskningen vnar arr speciellt flickor:ir starkr inressestyrda i sina utbildnings- och yrkesval. (Problemet med en del pojkar :ir wnrtom an de ar svagt intresserade av a/l urbildning.) Der finns alltsi vikriga och intrev santa problem att diskutera i samband med yrkesval och intressetest. I fraga om pedagognka konsekvenser ilr denna forskning dock negot inrets:igande, och helt andra synsitt m:ste lroligen anliggas. rlnucse for et vist konket arbete och des hnehilltu n annan sak och hubefunnits ha starkt sanband ned arbesdlllrcd$tillelse t6

17 2 Intresse hos skolbarn i mellan- och hogstadiet eoredska urredningar av vad som menas med intresse harsittvtrde, men fdr art :innu batrre ftirmedla vad inrresse fiir studi r innebir och vad som piverkar intreset ger jag har resuhaten av en mindre undersilkning. Elever i mellan- och hogstadier i nlgn svenska grundskolor skrev uppsats om :imnet "Vad er roli$ i skolan? Vad :ir r.ekigr? Varfitr?" Uppsarserna skrevs av 35 flickor och 31 pojkar i mellansradiet. Morsvarande siffror for hogstadier var 38 och 22. Uppsatserna, som varierade krafrigt i omltng, uw:irderades medavseende pn hur ming positiva eller negariva momenr (amnen, sociala relarioner ow) som anpvs, och utifrin fctrekomsten av en stort antal (73) fitrklarande faltorer (r ex air err amne va. svert, eller att leraren var stimulerande). En enkel samrnanfanning av resultaten ges i figur 5a och 5b, som visar hur antalet positiva och negativa inslag i uppsatserna varierade ilver ki;n och stadilrm. Det frmgir att pojkarna allmant setr gav nindre information i sina uppsarser, och i synnerher an de uppgav f:irre posi- Antalnegaliva faktorcr Mellanstadiel Hdgstadiet Fig,r 5d. G.nonrhr ist dntnl p6;n"a jiborel,annda i uppldtlnd. Mellansladiet H69stadiet Figur 5b. Gcnonnn igt axtal negatita fnhtoret,nnndz i uppta\el a. t1

18 r^\ (! r ra(i\r^l) rr tiva komponenrer. Intr ssant er ocksi den starka i;kningen av negativa komponenter i flickornas uppsatser om vi jamfi;r sradierna: i hr;gstadier uppgvs betydligt fler negativa komponenter av flickorna, utan att de i och f6r sig minskade antaiet positiva Menga individuella faktorer bakom intresse och brkt pi inaesse angavs. De :ir ofta svira att tolka och verkar ibland inte vara generellt intressanta. En flicka uppgav t ex att hon gillade skolan f6r atr hon tyckte mycket om ar ge upp pa morgnaf na, eta frukosr och ta bussen till skolan. 17 av de 73 faltorerna fbrekom emellenid hos minst 10 procent av nigon av de $ra undergrupperna. Dessa lterges i tabell 1, som t r procenrralet av eleverna i varje undergrupp som uppgav varje fal<' Tydli$?ir art den egna akdviteten :ir den viktigaste faktorn. Andrr vikdta fakorer er svarigheisgraden, l;iraren ocn Kamraterna, Skillnaderna mellan stadierna kan givewis bero pi hur skolarbetet or ganiserats. Intressant ir dock arr Tabell l. Procent av eleverna som uppgv var och en av 18 hktorer i sin uppsats. Flickor Pojkr Flickor nellan mellan hiig Pojkar hog Altiverande pedagogik MaD IAr sjiilv st).ra och besdinna Man lar sig nfuot, uwecklar kompetens Lirann duktig och stinulermde Ny$iga hskaper Man flr va.a ute i naturen Trwlisa kompisar Urflykrcr l8 24 tl t 11 4l l4 l8 0 0 l8 0 0 Svin Konfliker ned kamrater Jobbigt Pasiv roll i undenisningen Linga dagd i skolaa Prov Dubbeltimmar t9 l \ l 13 t r l8

19 lararfakrcrn tycks i;ka i berydelse med elevernas ilder, speciellr bhnd Direkt ny'tta nberopades sallan som en vikrig faltor, men daremot kinslan av an lera sig nigot och bli mera kunnig, och hiir var det nog ofta underlorstitt att det avsig nigot som man aodde skulle ha rele- Citat frin nfura av uppsaaerna kan ge en del konkreta inblickar utijver de enkla kvantitativa sammanstallningarnr. Elevernastavning har bibeh:llirs. Utdrag ur uppsatser om studieinrrcsse Mdknstadiet "Jag tycker aa slojd gumpa, bild och l?isa er kul ftir i slitiden er kul fijr att man kan ibland kan man g6ra fina saker, gumpa f6r att sport dr ganska kul. Bild er kul ftir jag gillar att rita. Geografi kan vara roligt ibland fast trikigt ocksi niir man ska l?ira sig t ex alla huvudstiiderna. Mafte :ir ff5kigt om det er fiir svart. Engelska ar ganska kul fdr att man lar sig mer och mer. Historia ar trekigt fiir att det iir si svirt. Substantiv, verb och ssnt er uekigt fijr det tu se jobbigt att skriva av. An gi i en 4,5,6:a:ir mycket trikigt fdr att dom smi faaar alltid si lingsamt och fregar hela tiden." (?ojke i 6:an). "Jag tycker an slojden ar rolig. D?irfdr att man flr arbeta med handerna och man flr ldra sig sint som man behdver lera sig. Jag skull vilja ha mer av sltijden. Jag rycker oclsi att mellan-no ;ir kul. Dar lar man sig saker om luft. Om luften v?iger om luft tar plats. Jag tycker att Engelsk ar kul darfdr att man Lir sig ett annat sprak. Jag skulle vilja ha batik. I klassen och pi bild+immarna?ir det od$e kul. De f5r man giira bubbelmilning och rita sak r och p5 Faa ir d t kul. Ddr har jag valtt at r darfdr art jag gillar att spela upp. Och trikigt iir bara Matte. Jag gir i en 4-5-6:a. Det bestir av nigra 4:or och nagra 5:or och negra 6:0r. fart vi har samma Ldrare. Och vijobbar nastan jamt med samma emne. Rasterna?ir ganska roliga. Fast inte n?ir det regnar." (Flicha, 10 dr 4:an). 'Jag rycker att hemkunskap :ir roligt dafdr att jag gillar att laga mat. Jag gillar inte att rdkna mate dirfiir att jag rycker det :ir jobbigt och jag gillar inte ginger heller Mellan-NO dr ndr man giir olika experiment och tar reda pa saker. Det ir ganska roligt derft;r att det er roligt att gijra experiment. Jag t9

20 rycker art engelskar ganska roligt d:irfor att det dr roligt att giim tearer pi engelska. Jag <inskar att vi kunde ha djur i Llassrummet (till exempel fiskar). Jag rycker aa det roligt och bra att gi i en 4-5-6:a. Diirf<ir att niir man behiiver till exernpel hj?ilp med matce och inre friiken kan hj? pa en just dn. D5 kan man gi rill en dldre klasskamrat som redan har gjort det och fl hj:ilp." (Flicha, 11 dr, 5:an). 'Jag tycker fa och slojd tr roligt. Fa tycker jag 5r kul. Jag har valt ord, bild och ton i fa. Vi ska liirscika giira en regnskog av karrong och tyg, som ska sri i aulan. I sltijden ar det syslijjd som giiller!jag syr allt frin dukar dll ft rkliiden. Mellan-NO iir ocksi roligr. Den hdr terminen ar Smnet luft. Vi gir runr rill olika stationer och ser hur luft fungerar Vad som 5r trskigr iir maremarik, geografi, SO och grmnastik. Vir gymrastiklararer hard och vi miste orgentera i lera. SO :ir tr&igt fiir vi miste ha med oss nyhetstidningar. Marematik iir jag si bra pi si det blir liksom lite lingtrikigt. Geografi ar si crikigr for dar m:ste man forska vidare pi en sak som redan stir pi tavlan. Vi har engelska lektioner som tu jetrespannande. Vir engelska-bok hecer Flying StartlAtt gi i en 4-5-6:a er bra fijr dar linns sti;rre barn som hjdlper enl" (Flicha, 10 da 4:an). (Vad dr roligt i skolani) "Tr:islitjd. Syslijjd. Mattematik. Skrivsril. Nutidskrysset. Rita i tutboken. Gi rill Karin. Jaga dumma killar Musik. (Vad "Att iir trikigt i skolan?) bli retad". (Varfijri) "Fitr att killarna tyker illa om oss. Jag tyker om att sjunga. Karin har si svira matretal. Der ar morrjon att jaga killar Man kan rita vad man vill. Man E jisa vad man vill. Det :ir roligt inte bara skriva sa har Marre er jeteroligt. Jag iilskat att sy. Jag ryker om att byga ttol 'us." (Flicha, 9 dr,4:an). "E.A. rycker jag ar kul ldr att rnan f5r g6ra olika saker, jag rycker ofta att mare ar kul fijr att der:ir en liren urmaning. Och det dr kul n?ir nigon laser pi minarna. Ja tycer att det :ir trikigt och lysna pi hraren som ralar, skrivstil :ir inre sa roligt. Syslitjd ar inte si roligr fu jag jillar jnre art sy." (Pojke, 11 i). Hdgsradirt ' lag tycker inte om den h:ir skolan jusr derfor Ir ingenting roligt hir pe skolan. Det er si mycket rasister. Jag tycker allt ar trakigt h:r i sko- 20

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

RRCET. tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug

RRCET. tbotoexxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug RRCET tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996 Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug ronscnema 12.w 13.00 14.00 15.00 r6.00 t7.w 18.00 19.00 20.00 2r.w 22.ffi 23.00 24.00 Den glada ankan-tiiltet Gustaf Adolf-tiiltet

Läs mer

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL

KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL KONSTEN OCH SJÄLVFÖRVERK LIGANDET Au fil. lic. BJöRN SJöVALL V AD är det som sker när konstnären skapar sitt verk? Såsom vid allt mänskligt handlande har vi att först fråga efter vilka drivkrafter som

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Lennart Sjiiberg. )tucllemtresse och. i'\ l. )tudremouvailon. En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a. ixdioidan?assad r,{re.

Lennart Sjiiberg. )tucllemtresse och. i'\ l. )tudremouvailon. En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a. ixdioidan?assad r,{re. Lennart Sjiiberg i'\ l. )tucllemtresse och t. )tudremouvailon En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a Irttituwf* ixdioidan?assad r,{re. @D @ Sv.nsk AJb.cgivrcfijreningcn och In$itutet fitr lndivida.pasad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola LIKABEHANDLINGSPLAN MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola LIKABEHANDLINGPLAN sid 1 sid 2-3 sid 4 sid 5 sid 6-8 sid 9 Vår Vision Förebyggande åtgärder Att upptäcka kränkande behandling Att utreda / åtgärda

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015 jag tycker om skolan det är jätte bra skolan också alla personalen är mycket bra och alla elever är jättebra - Elev högstadiet skolan är bra alla är snälla och det känns som en stor härlig familj ingen

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31 il HH I,UI[Llf[JtllIll nni INTRPRSS 372G03 RTURVcKA 31 2 JIrl A N cii rc brjade jbba vid l6-iring ch frtsatinm psten under mi.nga fyttade till Thailand. Dir in skapat sig ett helt nytt liv, fast han sitter

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Text & musik: Agnes Samuelsson, Jonatan Samuelsson Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Vi gillar alla människor Hur dom än ser ut Vi vill att dom ska veta Dom är älskade av Gud Vi gillar dans

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Sommarläger 2013 UTVÄRDERING

Sommarläger 2013 UTVÄRDERING Sommarläger 2013 UTVÄRDERING Utvärdering läger 1, Flatön 2013 30 deltagare har svarat på Före 30 deltagare har svarat på Efter (En person svarade inte på självkänsla varken före eller efter ) Förmågor:

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

Magiska dörren. Gjord av Emma K

Magiska dörren. Gjord av Emma K Magiska dörren Gjord av Emma K Hej jag heter Violetta och är 11år och jag bor i en stad som heter Bounes Aires. Jag bor i ett radhus det finns 100 st radhus på min gata. Gatan heter Ladsa gatan 332. Jag

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet? ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst VÄLDOFTANDE» livet med häst Att övning och erfarenhet ger färdighet är inget nytt, eller hur? Gör ett test; lägg ihop alla år av hästkunskap, stallbestyr och ridlektioner som du och dina stallkamrater

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan

Arbetsplan 2015-2016. Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan Arbetsplan 2015-2016 Viggen, Ugglan, Ankan, Sparven, Svanen, Måsen, Storken, Svalan, Kråkan V å r s y n p å u p p d r a g e t Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98

Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Evidensstyrka Vilken forskning ska man lita på? Stark Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Logistik * v&rt ansvor. En informationsbroschyr om Gota trangregemente

Logistik * v&rt ansvor. En informationsbroschyr om Gota trangregemente Logistik * v&rt ansvor En informationsbroschyr om Gota trangregemente Utvecklings- och forsol

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Monstret. Av Natalia Zielinska

Monstret. Av Natalia Zielinska Monstret Av Natalia Zielinska Kapitel 1 Det är måndag och Sabina är på hemkunskap med sin bästis Alexandra. Trass Krass... - Vad var det? sa Sabina. - Vadå menar du? Fröken som pratar med Lasse? frågar

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

Välkommen till Övertygande Kommunikation

Välkommen till Övertygande Kommunikation Välkommen till Övertygande Kommunikation Urban Gavelin/Henrik Mannerstråle Hur vår hjärna kodar språket Om man är stark måste man vara snäll Använd vassa vapen med försiktighet För att fungera måste detta

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer