Lennart Sjiiberg. )tucllemtresse och. i'\ l. )tudremouvailon. En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a. ixdioidan?assad r,{re.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lennart Sjiiberg. )tucllemtresse och. i'\ l. )tudremouvailon. En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a. ixdioidan?assad r,{re."

Transkript

1

2 Lennart Sjiiberg i'\ l. )tucllemtresse och t. )tudremouvailon En analys au d e gru ndkigga nde Ja k to rer n a Irttituwf* ixdioidan?assad

3 @ Sv.nsk AJb.cgivrcfijreningcn och In$itutet fitr lndivida.pasad skola 1997 Omslagsbilden Sjiibergs Bildbyd Formgivning: Rolf H{negran/NsT Form Tryck No*tedts Tq keriab, Stockholm 1997 tsbn X

4 Forord J\ ennr uppsrn har rillkommit pi uppdrag a' SAF o.h In<r;rurer for I f l ndividanpasad slola. sfet har var it :t t ge en Lor rirrrad o' enikr I--l rv vad fonkn ingen kommit fram till n;r de r giijlcr v udicinn ese. Jag har emellertid pe vissa sdillen vidgat diskusionen till att gilla intresse mera generellt, eftersom jag ar iivertyg:rd om att intress er negot som er sig ganska likr i livets alla skiften, bland barn och vuxna. Givewis varierar inrressea innehill, men den psykologiska problematiken er sig lik. Vi har t ex fun' nir art acbersmodvation n:ira relaterad till rnuesse. En mera ut6rlig och vetenskapligt dokumenterad version av denna uppsats befinner sig under urarbetande. Det arbetet har leg:t dll grund fi;r upp satsen men tar berydligr langre rid atr slutfora?in farutsen. Jag har darfar inte velat invinra an det foreligger i slutgilrigt skick innan jag skriver denna mera populira och kordartade framst:illning, der huvudlinjerna lyfts fram. Har ger jag helter inre tullsrandiga kiillhenvisningar; de iterfinns i den vetenskapliga uppsarsen. Her ges bara de viktigaste referenserna. De er numrerade inom hakparenteser och irerfinns i slutet av uppsatsen. Som lisaren kommer ar se gdr jag naurligwis inte ansprik pi an ha alla svaren pl frigor om intresse, men jag tror tillraclligt minga for an kunna bidra till debatten. Jag har ocksi ragit dema tillf:ille i alt for an pela pi vissa fragor som jag anser bar utforskas baare. I sj:ilva verket ;ir intress ett ganska jungfruligt falt som forhoppningwis kan locka mhga forskare i framtiden, inte minst bland larare, som dagligen konftonreras med studieintressets problem och som s:rmlat en stor erfarenhet av dessa frigor, en erfarenhet som iinnu vantar pa ait systematiseras, sammansullas och forfinas. Rapporren iir i viss mening en fortsittning pi ett tidigare arbete ft;r SAF om sjalvstyrd inlarning 136J. Stort tack tilljan Edgren och Hikan Jarbur fdr tnlamod och m:nga goda Srockholm i januari 1997 Lennart Sji;betg

5 Innehill Kapit ll Kapitel2 Inledning Begreppsanarys B%repper intresse Intresse, motivadon och viirde Intresse i vardagslivet Nigra historiska notiser Intressetesr och yrkesval lntresse hos skolbarn i mellan- och hiigstadiet Utdrag ur uppsatser om srudieintrcsse Mellanstadiet Hiigsradiet Kommentarer till uppsaserna I t Kapicel 3 Intresseskapande faktorer Aktiverande pedagogik Individens egenkontroll Belitningar och bestraffningar Studiemoriration och forkladngar till misslyckande och framgang T:ivlin$lust och betyg Verklighetsanknltning Uppmarksamher eftertrakrad och svirfingd Liraren Oinrrese. mixlyckande. missbru! Atta ryper av srudiemotivation Kapitel4 Uweckling av intresse Intresse och mlisterskap Exempel pi hiigt beg&vade minniskor och deras intressen l Kapitel 5 Intressets grundpelare Kapitel 6 lntrese och utbildningspolitik 45 Slutord Referenser 48

6 "No uorb uith interest is eter had." tq,,,y F"d) Inledning et sags ofti att intresse ara och O i skolarbeter. En intresserad elev Itr sig nigot, en ointresserad fir inte ut mycker av skolan aven om man dllempar alla den mod rna pedagogik ns mitjligheter. En intresserad elev tar ansvar och arbetar sjalvstendigr, om rillfelle ges, och uwecklar sin kreativitet. Vad :ir de intresse, och hur kan intresse skapas och vidmakrhillas? Varfor tappar man intresset? Hur skiljer sig intresserade och ointresserade elever? Deaa :ir exempel pi frigor som jag avser an behandla i denna uppsats. Kan skolan tungera alls om eleverna er ointresserade? Modern forskning och debatt om skolan tar av nigon anledning lttersr sellan upp fregan om inrrese. Det ar som om intrese sj;ilvklart fanns, eller som orn intresse sj:llvklut skulle folja pa anatyser och itgerder med annan rnorivering. Till en del beror dena rroligen pi art modern beteendeforskning dornineras av kogniriva perspekriq Det :ir ftagor som har an giira med hur inforrnationen skall presenr ras pe b:isra setr som stir i fiirgrunden. K;inslor och motivation uppmark.sammas fi;ga idenna forskning. Men hur bra informationen an presenteras, ureblir inlerningseffekten om den inte kan vecka si mycker inresse att den uppmirksammas av eleverna. Darfdr er in$esse en gmdfiraxdttnlng fdr inlerning. Och irerig n: hur skall srudieinrresse skapas och vidmakc hnllas? Fi;r att fn svar pi dessa frigor har jag gia till forskningen om motivation och inrresse. I modern pedagogik och psykologi finns r).r':irr fitga aft himra under rubriken intresse men desto mer under vhsa andra rubriker som motivation. Der har jag hemtat en del av underlagetill uppsatsen. Historiskt har mera skrivits med direkt inriktning pi just inuesse. En dej inspiration har jag himtat frsn den:ildre lineraruren. I uppsatsen behandlas intressebegreppet och intresse i vardagslivet och studiesituationer. Direfter fitljer en redogitrelse fijr uppsatser om inrresse skrivna av elever i mellan- och hi;gstadiet i grundskolan. De viktigaste faktorerna som pivefkaf intresset, positivt eller negativt, behandlas. och i ett kapircl tar jag upp fregan om intressets utveckling hos individen. Negra exempel pe hijgt begevade - och intresserade - personer ges. Uppsatsen avslutas med en diskussion av nagra aktuella pedagogiska policyfr:gor. Jag bitrjar allrsa med negra ord om begreppet intresse och des relationer rill andra bed;lkrade begrepp, samt om intresse i vardagslivet.

7 1 Begreppsanalys rdet intresse kommer frln latinet och betyder "vara mellan", eller "rara bland". Av ordets historia kan vi emellertid inte lara sarskilt mycket om fenomenet intresse. Detta hindrar inte art niga glimtar ur dldre tiders syn pi intresse kar vara v:irda att aterg har. En god killa?ir Nordisk familjebola andra upplaga (1910), som bla har fitljande att arfdra om intresse. Begreppet intresse "allr vardesettande grundr! sig yg rersr pi kanslor...kinsloli{vet som in- "Genom kansloij&er{:lyttningar och vana illwergir ofra efrer liingre tid der medclbala intresset i omedel- "Di intressers gnlnd er kendolifvcr, ftisdr man ock hrr, hvarf0r intressena ero sn olika hos olika personer och ofta olika aften hos sammr person vid olik,r tidpunkrcr och under olika l'iirhilladded. Kiinslorna ha nenrligcn jusr dcnna kiftktar av subjektiviter och iixling." "framgir af intressets innebiird som den totala sjnlsriktningen den betydelse, som omfatlande studier inorr ett visst omride ha filr uppkomsrcn av intresse ftir des friremll en bctydelse, som gir si llngr, :rtt nasrad fdr enhvaf hvilker amne som heht blir intressant, blon man rillr:ickligt l:inge och nog inrcnsivt eg nar sig der:r. ''Utan inrrcssc ingcn uppmarksamheri och den sistnemndasival sryrkr som onling bcsdmmas av dc morsvar.rndegenskaperna hos in I I llde lifts*ur eld d4 dfa dn onedelbrt och n delba( inoes.; him.d m.n6 ung.tn som d*$b nu k llas inrc o.h rtft morivation, se dr *nft rvsnift i d.nm 1(L6dsen) (Glad) Figu L Fiid.king at h.knlh tah (L^eh - glzd) f;r izrc*na uh oin*sartz

8 Moderna psykologer har en vacklande hillning till inresse, orn de alls uppmerksammat begrepper (varom mera i niisra avsnitt). En skola, som jag ansluter mig till, menar an inffess er en emotion. Nar vi kenner intresse befinnervi oss i ett emotionelh aktiveratillsthd av (moderat) lust och insn?ivad och samddigt fi;rstarkt uppmerlsamhet. I figur I illustreras ftrdelningen med avseende pa hedonisk rcn (slad ledsen) fdr my&et intressanta och mycket ointressanta handlinpr. Det er en allmant spridd uppfattning att m;inniskor mar ba6t, och prcsterar b:jr! ner d sysslar med nagot som de ar intresserade av Ner vi ar intresserade av nigot vi h5ller pi med upplever vi en starl koncenaation och en viss lustk?insla, och resten avverlden fiirsvinner frin vlra tankar och vnrt medvetande. Csikzentmihalyi, en amerikansl psykolog, har beskrivit denna upplevelse som "fli't" (flow) och menar att det ir en ftirutsattning for menral halsa och rentav lycka an vi Er en sidan upplevelse. Vilhelrn Ekelund har beskrivit upplevelsen i en aforism i boken In silvis cum libro: ''Bnsr ha. jag h1ft der, iderr.r h:in, seende. dijag, kanske likt F-merson, kunnat siiga, airjaggirr idagxr och veckor i skogen mcd cn av dc b{sta biicker i fickad, mcn litr aiversrrdmm:rndc rikcdom avegen ranke och rankeutsikrcr icke kunnat komma mig frft rrr iippna den.' Som ernotion ar inaese kanske snarast au betrakta som ett sentiment, eller renev en 2arlaz, alltsi ett emorionelltilistind som :1r besrlende och lingvarigr. (De flesta emotioner:ir ju kortvarita.) Den verkligt inuesserade vahar varje morgon pa nt'tt opp till sitr inrresse. Inresse medfiir an man?ignar mycket rid it en aktivitet, och derta er i sin rur en fijruts?ittning fitr mijisterskapet. Pi vagen plockar man upp detaljkunskaper, och dessa kar anv?indas fdr art skapa intressetest i sammarhang dir det inte duger arc bara rakt ut frsga om intressec. Vid urval till vissa utbildningar vill man ju gerna ge ft;retrede till dem som har ett starkt och genuint inrresse. I figur 2 vnarjag resulmter frin en unders6kning av gymnasiestuderande. Den tid de lade ner pi hemarbete varierade som en funkrion av inrresset for skolarbetet (beriiknat som det genomsnirtliga intresset fiir de skolemnen de sruderade). Varje punkt i figuren beskiver medelverdet (y-axeln) for en grupp elever som uppgivit den innesenivi sorn Anlal limmar hemarbete/vecka l5 t0 0l 0 0 0,2

9 ltertinns pl x-axeln. Som synes var variationen stor mellan lig- och h6gintresserade grupper, frin ca 2 till 28 timmars hemarbete i veckan. Bdr dena resuhat rolkas som arr inrresse rnedbrde att eieverna :ignade mera tid rill hemarbete? Eller var det tvarrcm, an ju mera de arberade desto mera intresserade blev de? Eller kanske de observerade an de rrbetade mycket och derav drog siuc sarsen art de var intresserade? (Dena er fakdskt en tolkning som &ireslagits av vissa psykologer) Der er enligt min meninglttemr rimligt an ro am der ar den filrsta tolkringen som ar riktig. Intresse tyck vara av mycket stor berydelse fi;r studiear- Intresse, motivation och virde Lit mig si kortfatrar behandla wi begrepp som er relarerade till intresse: motivation och viirde. Motiudtian t ett od so'' betecknar psykologiska drivkrafter av aile handa slag. Det finns ju vissa drivkrafter som :ir uppenbart kroppsliga, t ex hunger och titrst. Nar de ar starka tenderar de arr overskuggandm drivkratter av mera psykologkk karaktiir: viljan till m*t, sociala relationer, behovet an prestera, elter helt enkelt driften an fitnti varlden i negot avseende. lntresse-emorionen har denna karaktir av psykologisk drivkraft. Den?ir en av minga sidana drivkrafrer, men den har en unik posirion i ven samhetle. V: skulle kmppast ilverv:gr an bygga upp en skoh pe grundval av manniskans strnvan efter malr. Mlnga vill helst inte ens erkiinna att det finns en sndan strevan. Men intresseskolan ir nngot av ett ideal. Motivationspsykologin er qviirr av fijrv:nansv:irt ringa v:irde nar det galler art fiirsti strdieintresse. Detta beror pl atr den dominerars av wn rendenser: ffsiologisering och psykodynamisk spekulation. Minga teoreriskt inriktade psykologer letar efter $'siologiska f6rldaringar till beteendet; men err fenomen som sudieintresse Hrer sig svirligen (ennu, i alla 1"ll) firrklaras udfrln rysiologi. D: gliims der borr eller betraktc i varsta flll som nigot "ovetenskapligi' Gom om fenomen negonsin kunde vara der). Andra, mera prakdskr verksamma, psykologer ir h:lnvisade till en eller annan lorm av psykodynamisk teori, dvs en eller annan efterfi;ljare till Freuds psykoanalys. Dessa har det gemensamt aa de nedvirderar de medvetna faktorernas berydelse for beteendet; de menar att de verkligen betydande fakrorern ar omedvetna. Eftersom intr sse ar negot i medvetandet - i sj:ilva verket kanske det mest centrala i medvetander - ir det nigor de kanner yrterst svak fatl Dn/, menar desa psykologer, kan man inte hnra nigra betydelsefulla fenomen. Men vad kan dessa motivations psykologiska spekulationel erbjuda skolan? Ynersr lite. Flsiologisk teoli har i srort sett inger arr saga om studieinrresse; psykodynamisk teori gr;r viss rligen ansprnk pi arr sfua en hel del, men det som segs ar mycket spekulativt och forsoker fara rillbaka inrresser pe ddisa barndomsupp levelsel Fdrutom atr dessa tolkningar i sig :ir wivelakdga, :ir det svirt att se deras prakriska pedagogiska konse-

10 Jag kommer har av dessa sk:il att filrsi;ka mig pi en psykologhk analys av intresse pi begreppets egna villkor. Jrg tar fenomenet intresse som den pitagliga verldigher det :ir och fiirsiiker inre ersitra det med nigot arlnat. Jagvill veta vad intresse er och vad sorn piverkar det, och vilka konsekvenser der har. Ofta Rtrv:lxlar man inrresse och 1tudc. Med eerde syftat jag her pe ordets allmanna innebard, inte den specifika tolkningen hymi som ofta anvands i ekonomisk teori. Nltta ar en sorts verde, men det finns mlnga andm, som frihe! jimli!,ler och broderskap. V:irde unrycks genom en intellektuell bed6mning av aa nigot (ett begrepp, en altivitet eller ea objekt) upp!,ller en absrrakt krav av nigot slag. Ett politiskt parth program kan t ex bedomas som Bynnsamr fiir friher eller jamlikh L Matematil,lunskaper kan bedi;mas som v:irdetulla for sanh:illet eller Rir ens egna chanser atc anras till ingenjijrsutbildning. Det man ar intress rad avvarderar man vanligen posirir. Men motsatsen g?iller inte nddvendigrvis. Jag kan bed0ma arr matemarik iir viktigr lor samh:iller uran an far den skull sj:ilv vua intresserad av emnet. Absrralrr varden av dena slag har beftrnnits vara mycket wagr relaterade till beteender. Men lzrn'a Zir starkr relaterat rill beteendet. Har man chansen till det, sysslar man med der I en undersdkning av arbetsmotivation studerade jag nyligen grupp r av tj:insrem:in och arbetare. Etr mirr pi arbetsmotivation studerades, och ett separat matt pa arbersinrresse togs fram. Obsenera att derta iir tva,/r?, begrepp, som menes med olika frngor! Arbe*mo, tivation avser hur hirt och hur ofta man arbear, m dan intresse?ir jusr intresse for arbeter, ingenting annar. En mangd andra faktorer som foreslagirs som avg6rande fiir arbetsmotivarion, t ex arberctillfredssr:ll, lelse, studerades likse. Med hjalp av smtisdska modell r ftjrsiikte jag sedan Rirklara variationen i arbeamotivarion mellan de studerade grupperna. Jag lann di atr motivarionen kunde ftirklaras rill mycket stor del (ca 60 procent) samt aa den i s:irklass viktigaste forklaringsfaktorn var arbetsintresse. Dessa resultat illustreras i figur 3. Figuren bygger siledes pi analyser av statisriska samband mellan variablerna och irerger hur ston ft;rklaringsvarde var och en av de oberoende variablerna (pi y-areln) hade avseende arbersmorivarion. Fiir n:irmate beskrivning av de olika variab' lerna hanvisas rill en rapporr av Sjoberg och Lind [40]. 2,6 1 0,8 0,8 0,6 0,5 0,1 0,1 0 0, , 5 3 Variarior Figut 3. ualizt;ort i a/b.tlnotirdtia",nfan olikd d"lap.hvr?i d.ttd begrep. It)

11 Figuren visar hur kraftfull urje vadabel var som staristisk liirklaring av arbetsmotivation; grovt sett hur mycket varje variabel samvarierar med arbetsmotivation (korrigerat ftir an de olika ftirklaringsvariablerna aven samvarierar inbitrdes). Detta resuhat visar hur viktigt inressebegreppet ar even bland vuxna och i Sammanfanningsvis har i dena avsnitt havdats att - intresse iir en emotion och en mycket viktig drivkraft till bere- - minga motivationsfaktorer finns, intress er en av dem, och den har ett primat i det moderna samhlilvarden er absmkta bed6mninpr utan tydlig reladon till intresse l- Intresse i vardagslivet Psykologisk forskning har s:illan handlat om vardagslivet och vad menniskor faktiskt upplever der Der ar b klagligt, ry sadana studier kan ge ett viktigt perspektiv pn de reoretiska begreppen. Ett intressant undarrag av pedagogisk relevans er de s k ekologiska psykologern:rs studier av smi och stom skolor [32]. I ver forskarsrupp hir vi undef sokt vardagslivet med hj:ilp av en merod Rjr att slumpm:issigr v:ilja ut tidpunkter under dagen [41]. Ner en personsiikare gav en signal rat forsokspersonen instruerad att bewara en rad fragor om den pasiende eller just avslutade aktiviteten och sirt emotionella tillsdnd, bl a sitt intresse. I figur 4 visas en grupp personers genomsnitdiga intresse fi;r olika qper av aktiviteter. I gruppen ingick nigra delgrupper av vuxenstuderande som ockse fttrvervsarbetade och ett antal heltidsarbetande samt lven pensionarer. Ungefit lika minga m?in och kvinnor ingick. Som synes av figuren ar "prov" den aktivitet som starkast flngar intresset, vila och somn svagast. Det :i. rimligt an prov hrrjust denna effekt, eftersom det iir en aktivitet som normalt kever och mobiliserar koncenrnrion och nergi. Fijr itvrigt :ir Typ av aktivitet I Inir6$sk ld, hr $uda isd$tilldre dedelviide 0 och $andr Nvikel$ l; de ncgrriv! viirdena betydcr att den genomsnift ligd infte$erk2tning n lilg under medely:irdet 1,5 -l -0,5 0 0,5 1 Genomsniltl gt intress Fk"/ 4. Ge"aw"itttist ikff*r jb/ alihz,afl dli"gn i td/dds' li'et. ll

12 studier en verksamhet som rankas ginska hdgr, hdgre :in firrvarvsaf Der kan ryckas fdrvinande aa studier vecker mera inrressen fctrv,ins bere. En tenkbd fijrklaring :ir att studier ir mera omv:ixlande till sitt innehill in minga arberen; en annan aa vi inte hade med grupper av helddsstuderande, sarskih inte ungdomar i toniren eller elever i den obligatorhka grundskolan. Prov ar s;illan li;rekommande i ar betsliver, men morsvarigheter i form av uwirderingar av forman och che, fer fiirekommer givewis och kan kanske vara lika eogagerande som pror Defta har jag inte kunnat un dersrika pi grund av att karegoriseringen av handlingarna inre ftirurserr Nigra historiska nouser Det finns en spekulativ inrikrning d:ir en dei givande insikter om in, tresse irerfinns; mest kind i denna skola er den ryske filosofen och pedagogen Herbart (1776 l84l). Herbarr talade om risken lcir alftfdr sneva intressen, foresiog en indelning av intressena i ett antal karego, rier och spekulerade om inrresse och uppm:irksarnhet. Han fitreslog en indelning i sex grundtyper av intresse, nimliger der empirika, der sociala, det spekulativa, det samh:ij, leli9, det esteciska och det religiosa [22]. Uranfijr den rysksprnkiga v:irlden cicras han numera s;illan, aven om det faktiskt skrevs en svensk dokton:rvhandling om honom i amner pedagogik fdr inre alhfdr lenge se dan Vissa av hans skifter finns itversafti rill svenska, men fdr min del rekommenderar jag inte Herban ti negor ridsijdande studium. Hans tankar ir prelimin:ira och han saknade mdjlighecen arr prova dem i praktisk forskning. Inncssanrare och mycket mera inflytelserik i vir tid :ir Dewey, amerikansk pedagog och filosol Dewey har haft ett betydande inflltande pi 19OO-crlets pedagogik och han har sklivit om minga pedagogisk-psyko, logiska :imnen, d;iribland intresse [e]. Jag skall iterkomma dllhans tankar om verldighesanknytningens betydelse tur intresset. Psykologir under 1900-ralet har haft helt andra amnen pi dagord ningen an inrresse. Myck t lange dominerade behaviorismen [50]. I denna skola ansigs det art alla men t.rla fenomen, och intress er onekligen ea sidant, var orillgnngliga fdr vetenskapligt stud;um. Der ans:gs inte sn Iiter suspekr arr ens niimna dessa fenomen (och faktiskr anses det fortfarande en smula skumr an cala om intresse bland akademiska psykologer). Om intrese ijverhuvud beakrades var det som en epifenomen, en konsekvens utan egen betydeke. F,n nutida lomkare som Deci, se nedan, tycks forrfarande ha en se, dan syn pi intrese och n:irnner ogirna ordet. Synen pe srudiemotivation inonl den pedagog;ska forskningen har skiftar starkr ivir tid. \Teiner hal gi vit en 6versikr av uwecklingen un, der tiden l94l 90 baserad pa de regelbunder iterkommande tiversikter som publicerars i Encyclopedia of Educadonal Research [52]. I de sex I2

13 kapitel som publicerats under denna rid ti;rekommer inte i nfuor fall inrresse i innehillsfr;neckningen. Nyfikenhet frtrekommer wi gnnger och inre/yare beldningar en ging. Inte heller har man behandlat innehillsaspekrer - det som eleverna siuderar. Och i \Teiners i och firr sig intress:rnta historiska exposd uppm:irksammas varken dena eller brkten p5 Dena ar onekligen 21,r,{a remarkabelt, specielh sorn \feiner (fiirfattare rill rvi av de sex kipiden) sjalv "...lir thc c,lucat;onrl psycho logist, rhr primc issuc rhrrls hrs bccn l,os Lo morir.lr pcoplt ro cngagc in nt* lcrnrirg...' Nigot tycks saknas men vad? Weiner: ''lhr qucstion th.r' tr:r.hcr inj t),',cr'ls rsk ut 's h,i$,1o nrr11.rl. rlrtir studc',rs l,cl childrcn.,rn,t "c rc rror vcrr,tjrpt rl prrirlirg Der ;ir frestande atr kommentera att der kanske inte er si underligt an man misslyckars efrersom innesser aldrig rycks ha behandlars av desr I det forsta skedet av forskningen om srudiemorivadon forkrippades morivation med kroppsliga b hov och den forskning som iberopades var fr:imst djurforskning. Belatningar antogs skapa motivarion, och denna motivarion kunde frirmodligen anses vara;ust inrresse men utan nigor djup i analysen av begreppet. Det var naturligt att man uwecklade sina begrepp ijusr denna riktning efter som motivationsteorin (i sj:ilva ver ket hela den dvergripande beteendereorin under riden ) inom psykologin i storr utgick frin att behov, f6rstarkningar och associationer var drivkrafterna till beteendet. Uppenbarligen var denna forskningsin' rikrning bnde ofullstendig och vilseledande for den som ville torsti studiemotivarionens mysterier. Bland moderna psykologer nimner jag tre: \fhite, Deci och Bedyne. Whire er mest kand fbr ert teoretiskt arbete dar han kaftfullt argumenterade for berydelsen av "komperens" [53]. Han menade an det ar en vikrig motivationsf*tor hos manniskor an uppni kompetens och kanslan av kompetens. Senare hu andra (framst Bandura [2]) i mycket omfanande forskning visat pe vikten av sjalvfitrtroende i menga samnanhang. Dessa wi begrepp ar uppenbarligenara relaterade. Deci har lange arberat med vad han kallar inre (intrinsic) motivarion, ea begrepp som han skiljer frin yttre (exrrinsic) morivarion {71. Han menar sig ha tunnit aa belilningar ibland ger upphov dll en sorts "bacldash-effekl', dvs de srarker kanske den lttre motivationen och d:irmed (tillpilligt) beteendet - men n:ir de tas bort och eleven skall arbeta helr pe egen hand marker man att intresset har minskat. Det minskade intresset kan belaggas aven j:imfi;n med elever som aldrig fin den lttre beloningen. Effekten ar specielh tydlig om aktiviteten varit en i sig intressant verksamhet fiin biirjan, och on belijningen upplevs som err Fijrsitl dll styrning snarare an som vikrig information om bety- 1l

14 delsefull kompeten som eleven uppnarr. man blir vad man verkligen innerst mm d sann mor srn egen nalur, Decis forskning har inte varit direkt inrikrad pi intresse, utan pi vad Vad som leder dll sj;ilvfiifterkli- inne hela riden varir kapabel aa bli. han kallar inre motivation: skillnaden mellan dessa tvi begrepp :ir dock lan individer. Det kan g:illa milning, gande varierar hdg$ berydli$ mel- h:rfin och ftir vtra qfien kan vi satra det kan galla sport eller att ta hand likhetsrecken mellan dem. Berlyne har gjort en viktig insats Maslow sig psylisk viixt som der avseende begreppet nyfikenhet, som ideala dllstinder och fiirsdkte ge rid ju er n:ira relateratill intresse l3l. om hur deaa rillstind skulle kunna Han studerade hur ny{ikenhet kan uppn&. Den sjrlvfi;rverkligade personen ansig Madow vara en rnogen vackas av vissa situationsegenskaper som nyhet och (hgom sror) kom' och psykologiskt frik person. plexitet. Sena-re forskning har bekr:ifrat betydelsen av optimala sverig- upp till Maslows definition av sj:ilv- Mycket fx menniskor kunde leva h rer; urmaningar er viktiga fttr atr fi;rverkligande. Sidana personer skapa intresse, men de m5ste vara la- hade enligt Maslow en god uppfattning om verkligheten och anpassade En av de mest kiinda motivationsteorierna ar Maslows Den utger rade litt andra, var spontara och in- sig vil till omgivningen. De accepre- frin atr manniskor har olika motiv tresser:rde sig fi;r problem utanf6r som ordnas i en skah (en hierarkd dem sj:ilva. De sdkte sig ibland till beroende pi hur starka de dr i sitt inflyrande pi det mrnskliga handlanende av orngivningen. De kunde ensamheten och var garska oberodet. uppskata skilda erlarenherer och Maslows hier:rrki bester av fem hade ocksa en tendens att ni insikter olika klasser av motiv: $,siologiska i "ringens innersta narur". De kand moriv, sakerhetsmoriv, karleks- och sig lojala och idendfierade sig med samharigheamotiv, motiv till uppskanning och rnotiv till sj:ilvfi;rverk- n:dde banre och mer djupgiende rnenskligheten sorn helhet och upp' ligande. personliga relationer an andra. De Motiven placeras i den nimnda visade kreakciviter och humor. ordningen efter sin styrka. De ftjrst Filrfactaren till denna rapporr har n:imnda motiven :ir starkast och biologiskt betingade. De senare motiven ligade personer i sin bekanrskaps- jnre ttiftar pa s: minga sjrlvfitnerk- ir svag:ue och psykologiska. De ligre krets nen r;iknar i ljusa srunder sig motiven i hierrrkin har stijrsta betydelsen ftir handlandet tills de iir till- aa upprakningen av alla de goda sj:ilv dit. Skamt isido rycker jag nog fredst;illda. N;ir de v: ar dllfredssriillda kan moriven hcigre upp i hie- bide beskiftig och naiv Det :1r nog egenskaperna hos dessa individer ar rarkin styra handlarlder. Om beho' mest realisriskt att rikna med att det ven inte dllfredsstiills kan resultatet inte fi nns n:gra sj;ilvfijrerkligade bli psykisk oh;ilsa. helgon iverkligheten, aa alla har Sj:ilvf.irverkligande inneber arr l4

15 Grunden for am v:llja ut de fem klaserna av motiv;ir hos Maslow oklar och likas: rangordningen mellan dern. Teorin?ir i htig grad spekuladv. Vissa fiirsitk arr resta Madows teori har inte givit den sti;d [29; 48]. Den ar emellerrid mycker populiir och den anv:inds flirigt i samkillsdebatren. Det beror nog mest pi att den stammer bra med vissa suntftitnuftsmiissiga fdresriillningar om rno- Nigra ord om begreppet prestationsmotivation :ir ockra pa sin plats, eftersom detta begrepp l}tt ganska stor uppm:irksamher efter arbeten av Arkinson och McClelland fitr ca 35 er sedan [1; 28]. Man rrodde lange atr detta begrepp skulle forklara arbersmotivation och prestadon hos enreprenurer; vissa tidiga arbeten av McClelland som avsag hela nationer och historiska epoker rolkade si. Det har emellenid visat sig am dessa resultat inre kunnat upprepas och an de saknar generellt verde. Mesr kard :ir emellertid den mera prakdskr inriktade forskningen om intrexe och yrkesval, och jag diskuterar den innan jag gir in pe de mera teo.etiskt intr ssanta omr:- dena. Intrcssetest oclr \rrliesval I deaa avsnin behandlar jag den mesr velkenda m roden fdr malys av studie och yrkesintresse, namligen d,et p y hometris La. Cnndlaggand.e ar en fakoenalltisk srudie av Guilford m fl frin De fann sju intressel'aktorer, som i sron sammanhller med Hollands qrtem (se nedan). En rypnk studie har ganska nyligen publiceraa av Gorton och Pratt [17]. I en ganska omfat' tande studie av ungdomar i Australien farn de dels h6ga samband mellan intresse och fiktiskt utiivande av en fritidsaltivitet (omkring 0.5), dels en enkel struktur av intressena i s* faktorer: sport, sociala verksamheter, vanensponer, litteratur och konst, inomhusspel samt iivrigt. Regressionsanalyser visade att inrresse i nigon min kunde forklaras av kijn, socialgrupp, :Ider, etnisk balgrund samt bostadsort. Gorton och Pratt menade an det frimst var omtivningens resurser som avgjorde vilka fritidsinaessen som skulle komma att uwecklas. Minga tidigare forskare har scikr an gruppera barns och ungdomars inrressen. SA fann r ex Bruhn i en mycket omfanande studie gjord i Finland pi 1920+alet flra grupper: estetiska, praktiska, intellektuella och sportsliga intresen 15l. Tnditionellt har man i yrkesv:ig ledning anviinr sig av inrressetest. I USA dominerar det tradirionella Strongtestet [44], Kuders test l25l (sorn bygger pe aktivitetspreferenser) och Hollands s k RIASEC-modell [23]. Holland riiknar rned sex itvergripande intresseteman: realistiska, undersi,kande, anistiska, sociala, fdreragarde och konventionella. Sammanlagr 23 skalor ldr att m:ita dessa teman har konstruerats. En grundlaggande omsrandighet, som iir bden ftir intressetesrens till' lampning vid yrkesvagledning, :ir an innesena ir olika i olika yrkesgrup- Per Srrong iir nestorn inom intresse- I5

16 m:irningen. Han konsrrueradett formular med vars hjalp man kunde avgdra on en ung menniskas intressebild overensstamde med intressena hos medlemmarnav en viss yrkesgrupp. UMirderingsnycklar ftjr an j:imfiira med manga yrke$ grupper kom si sminingom an ut- Flen forskare har foljr upp prognowirder hos inrressetesten. Strong sjelv rapporterade ca 80 proc nt korrekta prognoser (59 procenr rydligt korrekta, 20 procent mera ap proximativa) bv r en 18-irsperiod, vid filrs6k an fi;rus:iga val av yrke utifren resulrat pe intr ss rest. Minga andra har rapporrerat liknande resulrat. Kuders och andra inrresserest har en liknande prognosvirde. I dessa undersijkningar har mm i allmnnhet utgitt fren studerande i 20-irsildern och allsl gjorr prognoser till irsildern. Skalorna sjelva:ir ynerst smbila inom detta ildersinteoall. Yrkesintresse matt med denna typ av test har dock laga samband med yrkesframging och arbetstillfredssdillelser. Intresse och fr;rmiga korreler* bara svagt, men inresse och livshistoria rycks ha vissa samband. Intresetestforskningen har givit en del virdefulla resultat, framlttr allt nar det geller sambandet mellan studie- och yrkesintresse och yrkes v:rl. Bilr man velja utbildning efter intresse ftlr det yrke man rror den leder tilli Det kan tyckas aa svaret sj:ilvklan :ir ja. Men viss eftertanke sager att det kan vara svaft a$ veta vilka arbetsuppgifter en yrke faktiskt innehiller. Man kan ha ytterst orealistiska idcer om den saken. Och ar betsmuknaden kan ha behov av personer med annan utbildnine :in den som ytligt setr verkar mest spannande. Kanske kan upplysning om jusr in essedimens;onen vara av irde fijr an ge ungdom lisdska uppfattningar om hur intressanta olika yrken laktiskt ar. Forskningen vnar arr speciellt flickor:ir starkr inressestyrda i sina utbildnings- och yrkesval. (Problemet med en del pojkar :ir wnrtom an de ar svagt intresserade av a/l urbildning.) Der finns alltsi vikriga och intrev santa problem att diskutera i samband med yrkesval och intressetest. I fraga om pedagognka konsekvenser ilr denna forskning dock negot inrets:igande, och helt andra synsitt m:ste lroligen anliggas. rlnucse for et vist konket arbete och des hnehilltu n annan sak och hubefunnits ha starkt sanband ned arbesdlllrcd$tillelse t6

17 2 Intresse hos skolbarn i mellan- och hogstadiet eoredska urredningar av vad som menas med intresse harsittvtrde, men fdr art :innu batrre ftirmedla vad inrresse fiir studi r innebir och vad som piverkar intreset ger jag har resuhaten av en mindre undersilkning. Elever i mellan- och hogstadier i nlgn svenska grundskolor skrev uppsats om :imnet "Vad er roli$ i skolan? Vad :ir r.ekigr? Varfitr?" Uppsarserna skrevs av 35 flickor och 31 pojkar i mellansradiet. Morsvarande siffror for hogstadier var 38 och 22. Uppsatserna, som varierade krafrigt i omltng, uw:irderades medavseende pn hur ming positiva eller negariva momenr (amnen, sociala relarioner ow) som anpvs, och utifrin fctrekomsten av en stort antal (73) fitrklarande faltorer (r ex air err amne va. svert, eller att leraren var stimulerande). En enkel samrnanfanning av resultaten ges i figur 5a och 5b, som visar hur antalet positiva och negativa inslag i uppsatserna varierade ilver ki;n och stadilrm. Det frmgir att pojkarna allmant setr gav nindre information i sina uppsarser, och i synnerher an de uppgav f:irre posi- Antalnegaliva faktorcr Mellanstadiel Hdgstadiet Fig,r 5d. G.nonrhr ist dntnl p6;n"a jiborel,annda i uppldtlnd. Mellansladiet H69stadiet Figur 5b. Gcnonnn igt axtal negatita fnhtoret,nnndz i uppta\el a. t1

18 r^\ (! r ra(i\r^l) rr tiva komponenrer. Intr ssant er ocksi den starka i;kningen av negativa komponenter i flickornas uppsatser om vi jamfi;r sradierna: i hr;gstadier uppgvs betydligt fler negativa komponenter av flickorna, utan att de i och f6r sig minskade antaiet positiva Menga individuella faktorer bakom intresse och brkt pi inaesse angavs. De :ir ofta svira att tolka och verkar ibland inte vara generellt intressanta. En flicka uppgav t ex att hon gillade skolan f6r atr hon tyckte mycket om ar ge upp pa morgnaf na, eta frukosr och ta bussen till skolan. 17 av de 73 faltorerna fbrekom emellenid hos minst 10 procent av nigon av de $ra undergrupperna. Dessa lterges i tabell 1, som t r procenrralet av eleverna i varje undergrupp som uppgav varje fal<' Tydli$?ir art den egna akdviteten :ir den viktigaste faktorn. Andrr vikdta fakorer er svarigheisgraden, l;iraren ocn Kamraterna, Skillnaderna mellan stadierna kan givewis bero pi hur skolarbetet or ganiserats. Intressant ir dock arr Tabell l. Procent av eleverna som uppgv var och en av 18 hktorer i sin uppsats. Flickor Pojkr Flickor nellan mellan hiig Pojkar hog Altiverande pedagogik MaD IAr sjiilv st).ra och besdinna Man lar sig nfuot, uwecklar kompetens Lirann duktig och stinulermde Ny$iga hskaper Man flr va.a ute i naturen Trwlisa kompisar Urflykrcr l8 24 tl t 11 4l l4 l8 0 0 l8 0 0 Svin Konfliker ned kamrater Jobbigt Pasiv roll i undenisningen Linga dagd i skolaa Prov Dubbeltimmar t9 l \ l 13 t r l8

19 lararfakrcrn tycks i;ka i berydelse med elevernas ilder, speciellr bhnd Direkt ny'tta nberopades sallan som en vikrig faltor, men daremot kinslan av an lera sig nigot och bli mera kunnig, och hiir var det nog ofta underlorstitt att det avsig nigot som man aodde skulle ha rele- Citat frin nfura av uppsaaerna kan ge en del konkreta inblickar utijver de enkla kvantitativa sammanstallningarnr. Elevernastavning har bibeh:llirs. Utdrag ur uppsatser om studieinrrcsse Mdknstadiet "Jag tycker aa slojd gumpa, bild och l?isa er kul ftir i slitiden er kul fijr att man kan ibland kan man g6ra fina saker, gumpa f6r att sport dr ganska kul. Bild er kul ftir jag gillar att rita. Geografi kan vara roligt ibland fast trikigt ocksi niir man ska l?ira sig t ex alla huvudstiiderna. Mafte :ir ff5kigt om det er fiir svart. Engelska ar ganska kul fdr att man lar sig mer och mer. Historia ar trekigt fiir att det iir si svirt. Substantiv, verb och ssnt er uekigt fijr det tu se jobbigt att skriva av. An gi i en 4,5,6:a:ir mycket trikigt fdr att dom smi faaar alltid si lingsamt och fregar hela tiden." (?ojke i 6:an). "Jag tycker an slojden ar rolig. D?irfdr att man flr arbeta med handerna och man flr ldra sig sint som man behdver lera sig. Jag skull vilja ha mer av sltijden. Jag rycker oclsi att mellan-no ;ir kul. Dar lar man sig saker om luft. Om luften v?iger om luft tar plats. Jag tycker att Engelsk ar kul darfdr att man Lir sig ett annat sprak. Jag skulle vilja ha batik. I klassen och pi bild+immarna?ir det od$e kul. De f5r man giira bubbelmilning och rita sak r och p5 Faa ir d t kul. Ddr har jag valtt at r darfdr art jag gillar att spela upp. Och trikigt iir bara Matte. Jag gir i en 4-5-6:a. Det bestir av nigra 4:or och nagra 5:or och negra 6:0r. fart vi har samma Ldrare. Och vijobbar nastan jamt med samma emne. Rasterna?ir ganska roliga. Fast inte n?ir det regnar." (Flicha, 10 dr 4:an). 'Jag rycker att hemkunskap :ir roligt dafdr att jag gillar att laga mat. Jag gillar inte att rdkna mate dirfiir att jag rycker det :ir jobbigt och jag gillar inte ginger heller Mellan-NO dr ndr man giir olika experiment och tar reda pa saker. Det ir ganska roligt derft;r att det er roligt att gijra experiment. Jag t9

20 rycker art engelskar ganska roligt d:irfor att det dr roligt att giim tearer pi engelska. Jag <inskar att vi kunde ha djur i Llassrummet (till exempel fiskar). Jag rycker aa det roligt och bra att gi i en 4-5-6:a. Diirf<ir att niir man behiiver till exernpel hj?ilp med matce och inre friiken kan hj? pa en just dn. D5 kan man gi rill en dldre klasskamrat som redan har gjort det och fl hj:ilp." (Flicha, 11 dr, 5:an). 'Jag tycker fa och slojd tr roligt. Fa tycker jag 5r kul. Jag har valt ord, bild och ton i fa. Vi ska liirscika giira en regnskog av karrong och tyg, som ska sri i aulan. I sltijden ar det syslijjd som giiller!jag syr allt frin dukar dll ft rkliiden. Mellan-NO iir ocksi roligr. Den hdr terminen ar Smnet luft. Vi gir runr rill olika stationer och ser hur luft fungerar Vad som 5r trskigr iir maremarik, geografi, SO och grmnastik. Vir gymrastiklararer hard och vi miste orgentera i lera. SO :ir tr&igt fiir vi miste ha med oss nyhetstidningar. Marematik iir jag si bra pi si det blir liksom lite lingtrikigt. Geografi ar si crikigr for dar m:ste man forska vidare pi en sak som redan stir pi tavlan. Vi har engelska lektioner som tu jetrespannande. Vir engelska-bok hecer Flying StartlAtt gi i en 4-5-6:a er bra fijr dar linns sti;rre barn som hjdlper enl" (Flicha, 10 da 4:an). (Vad dr roligt i skolani) "Tr:islitjd. Syslijjd. Mattematik. Skrivsril. Nutidskrysset. Rita i tutboken. Gi rill Karin. Jaga dumma killar Musik. (Vad "Att iir trikigt i skolan?) bli retad". (Varfijri) "Fitr att killarna tyker illa om oss. Jag tyker om att sjunga. Karin har si svira matretal. Der ar morrjon att jaga killar Man kan rita vad man vill. Man E jisa vad man vill. Det :ir roligt inte bara skriva sa har Marre er jeteroligt. Jag iilskat att sy. Jag ryker om att byga ttol 'us." (Flicha, 9 dr,4:an). "E.A. rycker jag ar kul ldr att rnan f5r g6ra olika saker, jag rycker ofta att mare ar kul fijr att der:ir en liren urmaning. Och det dr kul n?ir nigon laser pi minarna. Ja tycer att det :ir trikigt och lysna pi hraren som ralar, skrivstil :ir inre sa roligt. Syslitjd ar inte si roligr fu jag jillar jnre art sy." (Pojke, 11 i). Hdgsradirt ' lag tycker inte om den h:ir skolan jusr derfor Ir ingenting roligt hir pe skolan. Det er si mycket rasister. Jag tycker allt ar trakigt h:r i sko- 20

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

afi-fi-25 { Goran Lidstrdm E ! PA kompletterande yttrande 24 nov, budget 201s.pdf / Uploaded File (74K) orru++uwrutd(oldmun Kommunstyrelsen

afi-fi-25 { Goran Lidstrdm E ! PA kompletterande yttrande 24 nov, budget 201s.pdf / Uploaded File (74K) orru++uwrutd(oldmun Kommunstyrelsen Utskrivet av: Ulrika Osterstrdm Namn: kompletterande yttrande PA int6r Budget 2015 : Vilhelmina den 25 november 2014 O7i1O:41 Sidan I av 1 Frin: Arende: Ti :!Tommy Streling kompletterande yttrande PA infdr

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu

LffiTLfi$I $ilyogi. Si gordu Inspir a tio n Si gordu IT II LffiTLfi$I $ilyogi Ett tydligt och enkelt typsnitt vars flode litt gir att folja behover inte vara motsatsen till snygg,cool eller nytankande form. Vi triffar tre formgivare

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

a) r", l rt at I'yl,tt,, ol d"4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN

a) r, l rt at I'yl,tt,, ol d4,\,/ Pia Blomgren \,J Avdelningschef NORRTALJE KOMMUN TJANSTEUTLATANDE 2013-tt-12 it Socialniimnden Oversyn av socialtjiinstens hantering av bostadsfrfrgor samt ftirslag till ftiriindring Socialniimnden ltireslis besluta: 3j! f'dresli Kommunstyrelsen att

Läs mer

.,fl.,,fi. palma de mallorcarb

.,fl.,,fi. palma de mallorcarb .,fl.,,fi..,lt 'iq',1.; allorca var en av de forsta charterdestinationerna pa 6o-talet. Di var det exotiskt att kunna aka till ett varmare land for semester och den lilla spanska on blev snabbt en favorit.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus" Stockholm" 14-15 mars 2009. Dag 1,2009-03-16. $ 4 Val av miitessekreterare

Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus Stockholm 14-15 mars 2009. Dag 1,2009-03-16. $ 4 Val av miitessekreterare Intemationella Arbetslag Tegeviksgatan 40 I 1640 Stockholm Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus" Stockholm" 14-15 mars 2009 Dag 1,2009-03-16 N?irvarande: Josefin Lindgren, Danild

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc. " 'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ").- j "i '',' ':i.

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc.  'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ).- j i '',' ':i. a ':i..* -;,# j "i,.,: ^ 'r' ');p* 'i', ;'. o ' ").-,,i'lii t;':i.ilr. '',' ry6&ees B!1. EHgEE -J s,* il is{ /f,* tr) Fmro-*lJeemr-ix ' s(t!,i: *dc W$Ei-l*milli,i.,a*, @* " 'rll b... 'lul,' r&h t:e!, :::ffi

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 +

WfYm,, AhIKOfu4 2008-03- 0 + WfYm,, Datum 2408-02-29 VAr beteckning BTN 2007-0719 I (3) Stads byg g nadskontoret Plan- och bygglov G6ran Nimmersj6 Delegationsbeslut B 086 Protokoll ftirt dver iirenden handlagt enligt 6 kap 33 $ kommunallagen

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003)

ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET. Thomas Thomell & Gunnar Olofsson. En grekisk invandrares livshistoria (2003) ARBETSRAPPORT NR 1 INOM GAVRA-PROJEKTET Thomas Thomell & Gunnar Olofsson En grekisk invandrares livshistoria (2003) En grekisk invandrares livshistoria av Thomas Thomell & Gunnar Olofsson, forskningsassistent

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare

#g-{.rfl. ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO. Beslut om projektstitd. Beslutsnummer 2013-81655. BeSlut 2013-12-18. Beslutsfattare & ffi LANSSTYHELSEN VASIEBNORBLANO E!roFd*r lodtrildoldco t( hnd$todrdt idloo; bropa h sbrr i hfldrty$bof,&.0 BeSlut 2013-12-18 Beslutsnummer 2013-81655 Beslut om projektstitd Ldnsstyrelsen beslutar att

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

www.bonniercarlsen.se

www.bonniercarlsen.se Riktiga kompisar enligt Rosa Text Måns Gahrton och Johan Unenge 2007 Bild Johan Unenge 2007 Text (serier): Måns Gahrton Bild (serier): Johan Unenge En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

ALz ry. Stockholms lhns sjukv6rdsomr6de Neurop syki atri ska enheten. Patientinformation I L (2) - fiirekomst/diagnos/behandling/uppftiljning

ALz ry. Stockholms lhns sjukv6rdsomr6de Neurop syki atri ska enheten. Patientinformation I L (2) - fiirekomst/diagnos/behandling/uppftiljning Stockholms lhns sjukv6rdsomr6de Neurop syki atri ska enheten ALz ry L (2) Patientinformation I ADHD hos intagna inom Kriminalvfirden - fiirekomst/diagnos/behandling/uppftiljning Steg I: Undersiikning av

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Resultat kundundersökning 2011

Resultat kundundersökning 2011 Genomsnitt 011 10 58 5 4 4,8 Det är arbetsro på lektionerna 011 7 51 5 7,6 Enhet föregående år 010 4 56 10 6 4,7 009 17 66 15,0 Genomsnitt 011 68 6,7 Normer och värden Jag känner mig trygg i skolan 011

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Motion av Fredrik Sjögren (FP) avseende att införa förste-förskollärartjänster i Malmö

Motion av Fredrik Sjögren (FP) avseende att införa förste-förskollärartjänster i Malmö SIGNERAD 2014-06-17 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-06-16 Handläggare Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare kerstin.wramell.lundin@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Fredrik Sjögren (FP)

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

MEDLEMSBOK. Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g. ll. p. 8.

MEDLEMSBOK. Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g. ll. p. 8. MEDLEMSBOK Nr i Roslags-Breviks F a s ti ghe t s fi garefii ren in g ll. p. 8. STADGAR Reuiderade enligt beslut ordinarie d.rsmiite den 27 mars 1953 och uid extra sammqntriide den 11 maj 1953 (S 5 S I7),

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir.

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Tid och plats: sdndagen den 19 apr1l2015 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Frireningens ordforande Kj ell-ake Karlsson cippnar

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer