SLUTLIG UTVÄRDERING AV PREVENTING DROPOUT PIXI FÖRKORTAD VERSION. DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTLIG UTVÄRDERING AV PREVENTING DROPOUT PIXI FÖRKORTAD VERSION. DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling"

Transkript

1 SLUTLIG UTVÄRDERING AV PREVENTING DROPOUT PIXI FÖRKORTAD VERSION DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling

2 Preventing dropout INNEHÅLL Indledning... 3 Presentation av projektet... 3 Utvärderingens fokus... 4 Utvärderingens metod... 5 Utvärderingsresultat... 6 Metodernas verkan... 6 Spridning och förankring av metoder... 6 Främjande och hämmande faktorer för projektet... 9 Främjande faktorer... 9 Främjande och hämmande faktorer Hämmande faktorer Rekommendationer till framtida projekt Slutlig utvärdering av Preventing Dropout, publicerad november 2014 Utarbetad av Pluss för Videncenter om Fastholdelse og Frafald, Frøgaard Allé 2, 2630 Taastrup Layout och tryck: The Dybdahl Co. Foto: Freddy Billqvist / Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad 2

3 INDLEDNING Presentation av projektet Projektet Preventing Dropout är ett samarbetsprojekt över Öresund, som stöds av EU-programmet Interreg IVA, Region Hovedstaden och de partners som deltar i projektet. Projektet är inriktat på några av de centrala utmaningar som gymnasieskolan står inför i dag när det handlar om att öka elevernas motivation och fortsatt förebyggande av avhopp från utbildningar som riktar sig till ungdomar. PROJEKTETS SYFTE [ ] att bygga upp och förankra en samarbetsplattform för utbildningsinstitutioner som riktar sig till ungdomar i Öresundsregionen, där de deltagande skolorna tillsammans kan identifiera, utveckla och testa metoder för best practice när det gäller att förebygga avhopp i utbildningar som riktar sig till ungdomar/gymnasieskolan i Öresundsregionen. Bakgrunden för projektet är ett ökat fokus på att få fler unga att slutföra en utbildning. Avsatt för projektet har i det sammanhanget varit de insatser som skolorna redan under en rad år har satt i verket för att få ned antalet avhopp och hålla kvar de unga i en utbildning. 3

4 Projektet har varit i gång sedan september 2011 och avslutas i december Partners är: Videncenter for Fastholdelse och Frafald (VOFF), Malmö Stad Utbildningsförvaltningen, FoU Malmö-Utbildning och följande 12 skolor: SVERIGE Malmö Borgarskola Norra Sorgenfri Gymnasium Nya Malmö Latin Universitetsholmens Gymnasium DANMARK Hvidovre Gymnasium & HF Høje-Taastrup Gymnasium Albertslund Gymnasium og HF CPH West Københavns Åbne Gymnasium Rødovre Gymnasium Tårnby Gymnasium & HF UU-Center Syd Projektdeltagarnas arbete och metodutveckling faller inom dessa fyra teman: Språklig utveckling Framtidsvägledning Inkluderande undervisning Elevtrivsel/elevhälsa Därutöver har alla ledare varit en del av ett ledningsnätverk. Utvärderingens fokus Denna slutliga utvärdering bygger på halvvägsutvärderingen från Det särskilda fokuset i halvvägsutvärderingen var metodiskt sett att titta på effekterna i förhållande till en programteori. Programteorin användes i halvvägsutvärderingen som ram för utvärderingen av om målen med projektet hade uppnåtts och om de strukturer och funktioner som byggts upp var lämpliga för att nå projektets överordnade slutmål. Den slutliga utvärderingen har fokus på: Resultat och verkan av testade metoder Spridning och förankring lokalt och externt Projektets process Absolut centralt i Pluss val av uppgiftslösning är önskan om att uppnå målet om att den slutliga utvärderingen först och främst skulle kunna bli ett bra redskap till den samlade kunskap för de partners som deltagit och för framtida aktörer som kommer att arbeta med skol- eller nätverksbaserade projekt med målet att öka elevernas motivation och förebygga avhopp bland elever och studerande. 4

5 Utvärderingens metod Utvärderingen bygger primärt på kvalitativa gruppintervjuer med lärare, studievägledare och skolchefer på de skolor som deltagit i Preventing Dropout. Några intervjuer har endast gjorts med lärare och studievägledare, och de har därför kompletterats med enstaka intervjuer med skolchefer. Två intervjurundor har utförts, och i båda rundorna har det gjorts intervjuer på alla skolor. Intervjuerna har ägt rum i sept.-okt och i sept.-okt Utöver detta har det hållits en fokusgruppintervju med ledningsnätverket. Utvärderingen bygger dessutom på observation av metodtester och situationsanpassade intervjuer med elever inom vart och ett av de fyra temaområdena. Två svenska och två danska skolor har ingått i observationerna. Slutligen har det utarbetats ett frågeformulär till deltagarna vid temadagar för Preventing Dropout. Datainsamlingen har haft fokus på att ringa in hur projektets metoder har testats och huruvida de sprids, används och implementeras på skolorna och internt mellan skolorna. Frågorna i intervjuer och fokusgrupper har generellt varit relaterade till den upplevda effekt och till de tendenser och möjligheter som aktörerna ser som fortsättning på metodutveckling, spridning och förankring. Datainsamlingen har också riktat in sig på processen och de överordnade målen. I förmedlingen av resultaten används citat från intervjuer för att illustrera och underbygga konklusionerna.

6 UTVÄRDERINGSRESULTAT Metodernas verkan Inom alla de fyra temaområdena visar lärarnas, studievägledarnas och elevernas upplevda effekter av metoderna att elevernas motivation, studiemotivation och deltagande ökar. Utöver detta finns det också exempel på att betygsgenomsnittet har ökat betydligt inom den period där projektets metoder har testats i en viss grupp, klass eller ämne. Vi har utvecklat nya pedagogiska redskap som är meningsfulla för allt fler lärare. Redskapen har gett oss nya sätt att variera undervisningen på. Språkutveckling: Centralt i detta tema är att elevernas kunskapsnivå i ämnet ökar. Framtidsvägledning: Inom vägledningen visar testerna att både elevernas personliga och sociala kompetens stärks. Inkluderande undervisning: Testen på området inkluderande undervisning visar att metoderna har en positiv effekt på elevernas deltagande, trivsel och motivation. Elevtrivsel/elevhälse: Temats metoder är verkningsfulla när det gäller att skapa mer kvalitet och aktivitet i undervisningen samt att stärka sociala relationer och inlärning Det är fortfarande för tidligt att påvisa en generell tendens till att lyckas hålla kvar eleverna på längre sikt, men projektens preliminära resultat visar att det finns goda skäl att anta att vidareutvecklingen och en fortsatt implementering på skolorna sannolikt kommer att leda till ett högre antal elever som inte hoppar av på de skolor som deltagit. Spridning och förankring av metoder SPRIDNING När det gäller spridning avses något som sker mellan lärare och/eller studievägledare. Det handlar om hur många lärare och studievägledare som projektets metoder har nått ut till. Det ska åtminstone finnas kunskap om metoderna och/eller tematiken innan det kan bli tal om en spridningseffekt. FÖRANKRING Med förankring avses något som sker i djupet hos de enskilda lärarna eller studievägledarna. Det handlar om att kunskap omsätts i praktiken. Förankringen är en process. En lyckad förankring startar med den kunskap som uppkommer när lärare eller studievägledare pratar med varandra, och mynnar ut i en ändring av lärares eller vägledares arbetssätt i undervisningen. 6

7 Lokal spridning och förankring: Det är en allmän uppfattning att alla skolorna inom projektet är uppmärksamma på projektets överordnade tematik att förebygga avhopp. Det är dock skillnad på om detta har medfört en spridning och förankring av projektets metoder. Figur 1: De deltagende skolers fordeling i forhold til graden af spredning og forankring. Graden af spredning Graden af forankring I figur 1 är skolorna placerade i förhållande till sin grad av spridning och förankring av projektets metoder. Skolorna hamnar i två huvudgrupper beroende på sin spridning och förankring av projektets metoder: En grupp med bred förankring: Den här gruppen utgör den största av grupperna i projektet och omfattas av fem skolor. Graden av spridning och förankring är hög på de skolorna. En grupp med låg förankring: Den här gruppen utgör den näst största av grupperna och omfattas av tre skolor. I den här gruppen är graden av spridning låg medan graden av förankring är hög hos de lärare/studievägledare som har arbetat med metoderna. För de skolor som har uppnått en bred förankring av projektets metoder är det särskilt två saker som gör sig gällande: En prioritering av projektet hos ledningen och ett engagemang från skolans övriga medarbetare. Det är något som vi arbetar med under alla våra timmar. Vi använder det alltid. Det är bara ett sätt att arbeta på. Det är bara något som vi gör. Vi startade med att prova det på en enda klass och nu använder vi det bara. För skolorna med en låg förankring har det inte i tillräcklig hög grad funnits en prioritering hos ledningen att sprida projektets metoder. På de skolorna har man i hög grad överlåtit till de eldsjälar som har arbetat med projektet att fortsätta driva projektet. Det har medfört att det finns en stark förankring men en låg grad av spridning. 7

8 Det verkar finnas ett samband mellan graden av struktur för implementering och en bred förankring av metoder i projektet. Det som verkar fungera är ledningsbeslut som prioriterar och backar upp ett strukturerat arbete med spridningen av bestämda metoder. Det är inte entydigt om strukturen för spridnings- och förankringsarbetet ska vara formell eller informell, vilket också avspeglar sig i olika traditioner på de respektive skolorna. En förutsättning för implementering att det löpande arbetet samlas in och att det görs både på ledningsnivå och medarbetarnivå. Insamling sker på ämnesgruppsdagar, vi sammanställer och gör kataloger, upplägg osv. Det är inte flytande, det finns en struktur i det. I förlängningen av det är det gruppsamtal i olika ämnesgrupper där ledningen och medarbetarna också tar upp detta tillsammans. Spridning mellan skolorna: I slutfasen har det varit ett uttalat fokus på den lokala spridningen och förankringen av projektets metoder. Därför har det i de flesta av projektets skolor inte varit tal om en aktiv spridningsinsats mellan projektets skolor i denna del av projektet. Under vägens gång har spridningen av erfarenheter och kunskap i synnerhet varit verkningsfullt när det har skett i samarbetssituationer där det har funnits tid och utrymme till ömsesidig reflektion i hela projektet. Et exempel på det har varit forskningscirklarna. Projektdeltagarna gör en uppskattning att t.ex. rörelse i undervisningen, WATCH-metoden (gruppvägledning generellt) och att få något tydligt förklarat är några av de metoder, som har spridit sig allra mest mellan skolorna. Vid projektets utgång finns ytterligare diskussioner om nätverksaktivitet. Den externa spridningen: Projektet har uppnått en stor spridningseffekt när det förmedlats till andre organisationer och aktörer i undervisningssektorn. Här har t.ex. projektets temadagar spelat en väsentlig roll. Utöver detta har många projektdeltagare hållit föredrag för intresserade på konferenser och skolor lokalt, regionalt och internationellt. Och likaså upplever de att det ständigt är efterfrågan på några av de produkter och metoder som har utarbetats under projektets gång. 8

9 FRÄMJANDE OCH HÄMMANDE FAKTORER FÖR PROJEKTET FRÄMJANDE FAKTORER Forskningscirklar: Det har varit en styrka för projektet att lärare och studievägledare tillsammans med forskare har haft tid och utrymme att fördjupa sig i det som uppfyller deras vardag. Det har betytt att lärarna har utvecklat metoder och projekt inom just de fyra temaområden som har varit de viktigaste för dem i förhållande till deras egna utmaningar lokalt och i vissa undervisningssituationer. Det har varit en hög grad av anpassning till den enskilda skolan samtidigt som lärarna och studievägledarna över skolorna har fått avstamp för ett samarbete om något av betydelse för dem individuellt men också tillsammans. Att testa hela forskningscirkeln som metod är rätt genialiskt. Vi har använt det i ett annat projekt också. Det är en möjlighet att få fördjupa sig i praktiken och kunna sätta sig ned och diskutera några metoder. På det sättet är det också en genialisk organisationsutvecklingsmetod. Eldsjälar: Det är kännetecknande för projektet att det från början har burits upp av en rad eldsjälar bland lärare, studievägledare och chefer, och att dessa eldsjälar är ovärderliga som förespråkare av att driva projektet framåt. Det är eldsjälarna som brinner för att göra skillnad i förhållande till eleverna och som brinner för att utveckla undervisning och vägledning och därmed skapa mer kvalitet i arbetet med de unga. Vi gör det för att det fungerar! Det som kännetecknar våra PD-projekt är att det har varit eldsjälar som har stått för det. Nu handlar det om att få arbetet omsatt i några strategier som blir skolans strategier. Så att det inte bara är eldsjälarnas idéer utan skolans strategi. En del är enklare att göra operativt än annat.

10 FRÄMJANDE OCH HÄMMANDE FAKTORER Det dansk-svenska samarbetet: Det dansk-svenska samarbetet har varit en främjande faktor när deltagarna har lyckats att hitta fram till ett gemensamt pedagogiskt mantra som ligger utöver t.ex. olikheter i struktur länderna emellan, eller när det har lyckats att översätta idéer tvärs över olikheterna i strukturen. I de fallen har olikheterna varit berikande för utvecklingsarbetet eftersom deltagarna har öppnat upp för möjligheten för att göra saker på ett annat sätt, men också för att deltagarna blivit medvetna om att deras eget praktiska arbete har stärkts. Nu vet jag att andra kan arbeta på ett visst sätt. Det innebär att jag kan säga att man kan göra det på ett annat sätt. Man får en öppning i förhållande till vad som kan göras. Det är samarbetet som varit värdefullt. Det dansk-svenska samarbetet har också varit en hämmande faktor. Detta primärt pga. språkförbistringen som var större än förväntat. Ord och meningars betydelser har gått förlorade i de konkreta samarbetssituationerna vilket naturligtvis har försvårat den ömsesidiga kunskapsdelningen. Utöver detta har de två ländernas olika utbildningssystem varit en hämmande faktor. Det har varit svårt för några av deltagarna att sätta sig över de olikheter i struktur som finns mellan de båda länderna i det pedagogiska arbetet. HÄMMANDE FAKTORER Organisatorisk turbulens: Organisatoriska omläggningar i Malmö och OK13 i Danmark. I Sverige har skolorna genomgått stora omstruktureringar som har involverat flera ledningsbyten, fysiska skolomflyttningar och ändringar av kärnprojektets deltagare. En konsekvens av strukturförändringarna är att spridningseffekten på de svenska skolorna blivit begränsad. I Danmark har flera lärare och studievägledare gett uttryck för att OK13 har medfört en generell otrygghet på skolorna när det gäller att ge sig i kast med nya projekt. Lärarna har därför haft en tendens till att vara försiktiga med spridningsarbetet för inte att överbelasta kolleger som har varit osäkra på det framtida spelrummet vad gäller tid och resurser. Oklar struktur för implementering: Den slutliga utvärderingen har visat att det har varit en klar struktur i forskningscirklar och kompetensutvecklingsgrupper under projektets första del, medan processen i projektets sista fas där implementering har varit i fokus har varit mer flytande. Det har betytt att det på hälften av skolorna inte har varit en lyckad implementering när det handlar om bred förankring. 10

11 REKOMMENDATIONER TILL FRAMTIDA PROJEKT Vi rekommenderar, att det i framtida projekt skapas en klarare struktur för implementering av projektets metoder. Framtida projekt bör t.ex. på ett mer systematiskt vis involvera representanter på ledningsnivå under skolchefen, som utbildningschefer e.d. De kommer att kunna bidra med det mer praktiska genomförandet av implementeringen på skolorna. Vi rekommenderar, att det i framtida projekt säkras en klar rollfördelning från projektets början. Det är väsentligt att alla uppgifter kan tas tillvara inom den givna rollfördelningen. Om ett styrande organ och ett ledningsorgan (som har ingått i projektets ledningsnätverk) sammanfaller rekommenderas det att det råder klarhet i hur och när i processen som ledningsutveckling är mest ändamålsenlig. Utöver detta ska det säkras att det finns resurser till att täcka funktionen. Den styrande delen får oftast automatiskt först och störst plats. 11

12 Preventing dropout Se også online på Frøgaard Alle Høje Taastrup

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST 2013-04-05 Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST Utvecklingssamtalen är en del av HR-året på ST. Samtalen är en viktig del i dialogen kring mål och arbetsresultat samt verksamhetsplanering och personalutveckling.

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete RIKTLINJER Riktlinje för internationellt arbete POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då

Läs mer

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar PEOPLE TEST 360 Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar Prestanda PT360 mäter fokuspersonens prestanda på fem ledningsmässiga ansvarsområden. ens resultat jämförs med egen prestanda

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa:

Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: 1 Intern kontroll 2012 Den interna kontrollen är ett instrument för att säkerställa att mål, policys och rutiner efterlevs när det gäller verksamhetsstyrning, finansiell rapportering och efterlevnad av

Läs mer

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Internationella programkontoret Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning främja svenskt deltagande i programmen analysera och sprida

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Bilagor Tjänsteskrivelse- Våra operativa mål- Västerås stad SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 Förslag till våra operativa mål

Bilagor Tjänsteskrivelse- Våra operativa mål- Västerås stad SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 Förslag till våra operativa mål Bodil Lövgren - ab835 E-post: bodil.lovgren@vasteras.se Kopia till Sveriges kommuner och landsting TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-12-02 Dnr: 2012/212-BaUN-646 Barn - och ungdomsnämnden Beslut- Missiv om mål

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Tydligt genusperspektiv, social eller kulturell bakgrund vid genomförande av aktiviteter Jag-stärkande Utveckla ta-sig-församhet Lära

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Den skickliga leanledaren

Den skickliga leanledaren Christian Balmer Hansen, Jens Stochholm Normand & Mikkel Simonsen Den skickliga leanledaren Översättning Eva Trägårdh Vårdförlaget Management I samma serie: Johan Henschen och Per-Arne Spiik: Vi som blev

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Nynäshamns kommun Anders Hägg Lars-Åke Claesson Februari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-02-26 Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport Hassela Movement

Läs mer