SLUTLIG UTVÄRDERING AV PREVENTING DROPOUT PIXI FÖRKORTAD VERSION. DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTLIG UTVÄRDERING AV PREVENTING DROPOUT PIXI FÖRKORTAD VERSION. DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling"

Transkript

1 SLUTLIG UTVÄRDERING AV PREVENTING DROPOUT PIXI FÖRKORTAD VERSION DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling

2 Preventing dropout INNEHÅLL Indledning... 3 Presentation av projektet... 3 Utvärderingens fokus... 4 Utvärderingens metod... 5 Utvärderingsresultat... 6 Metodernas verkan... 6 Spridning och förankring av metoder... 6 Främjande och hämmande faktorer för projektet... 9 Främjande faktorer... 9 Främjande och hämmande faktorer Hämmande faktorer Rekommendationer till framtida projekt Slutlig utvärdering av Preventing Dropout, publicerad november 2014 Utarbetad av Pluss för Videncenter om Fastholdelse og Frafald, Frøgaard Allé 2, 2630 Taastrup Layout och tryck: The Dybdahl Co. Foto: Freddy Billqvist / Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad 2

3 INDLEDNING Presentation av projektet Projektet Preventing Dropout är ett samarbetsprojekt över Öresund, som stöds av EU-programmet Interreg IVA, Region Hovedstaden och de partners som deltar i projektet. Projektet är inriktat på några av de centrala utmaningar som gymnasieskolan står inför i dag när det handlar om att öka elevernas motivation och fortsatt förebyggande av avhopp från utbildningar som riktar sig till ungdomar. PROJEKTETS SYFTE [ ] att bygga upp och förankra en samarbetsplattform för utbildningsinstitutioner som riktar sig till ungdomar i Öresundsregionen, där de deltagande skolorna tillsammans kan identifiera, utveckla och testa metoder för best practice när det gäller att förebygga avhopp i utbildningar som riktar sig till ungdomar/gymnasieskolan i Öresundsregionen. Bakgrunden för projektet är ett ökat fokus på att få fler unga att slutföra en utbildning. Avsatt för projektet har i det sammanhanget varit de insatser som skolorna redan under en rad år har satt i verket för att få ned antalet avhopp och hålla kvar de unga i en utbildning. 3

4 Projektet har varit i gång sedan september 2011 och avslutas i december Partners är: Videncenter for Fastholdelse och Frafald (VOFF), Malmö Stad Utbildningsförvaltningen, FoU Malmö-Utbildning och följande 12 skolor: SVERIGE Malmö Borgarskola Norra Sorgenfri Gymnasium Nya Malmö Latin Universitetsholmens Gymnasium DANMARK Hvidovre Gymnasium & HF Høje-Taastrup Gymnasium Albertslund Gymnasium og HF CPH West Københavns Åbne Gymnasium Rødovre Gymnasium Tårnby Gymnasium & HF UU-Center Syd Projektdeltagarnas arbete och metodutveckling faller inom dessa fyra teman: Språklig utveckling Framtidsvägledning Inkluderande undervisning Elevtrivsel/elevhälsa Därutöver har alla ledare varit en del av ett ledningsnätverk. Utvärderingens fokus Denna slutliga utvärdering bygger på halvvägsutvärderingen från Det särskilda fokuset i halvvägsutvärderingen var metodiskt sett att titta på effekterna i förhållande till en programteori. Programteorin användes i halvvägsutvärderingen som ram för utvärderingen av om målen med projektet hade uppnåtts och om de strukturer och funktioner som byggts upp var lämpliga för att nå projektets överordnade slutmål. Den slutliga utvärderingen har fokus på: Resultat och verkan av testade metoder Spridning och förankring lokalt och externt Projektets process Absolut centralt i Pluss val av uppgiftslösning är önskan om att uppnå målet om att den slutliga utvärderingen först och främst skulle kunna bli ett bra redskap till den samlade kunskap för de partners som deltagit och för framtida aktörer som kommer att arbeta med skol- eller nätverksbaserade projekt med målet att öka elevernas motivation och förebygga avhopp bland elever och studerande. 4

5 Utvärderingens metod Utvärderingen bygger primärt på kvalitativa gruppintervjuer med lärare, studievägledare och skolchefer på de skolor som deltagit i Preventing Dropout. Några intervjuer har endast gjorts med lärare och studievägledare, och de har därför kompletterats med enstaka intervjuer med skolchefer. Två intervjurundor har utförts, och i båda rundorna har det gjorts intervjuer på alla skolor. Intervjuerna har ägt rum i sept.-okt och i sept.-okt Utöver detta har det hållits en fokusgruppintervju med ledningsnätverket. Utvärderingen bygger dessutom på observation av metodtester och situationsanpassade intervjuer med elever inom vart och ett av de fyra temaområdena. Två svenska och två danska skolor har ingått i observationerna. Slutligen har det utarbetats ett frågeformulär till deltagarna vid temadagar för Preventing Dropout. Datainsamlingen har haft fokus på att ringa in hur projektets metoder har testats och huruvida de sprids, används och implementeras på skolorna och internt mellan skolorna. Frågorna i intervjuer och fokusgrupper har generellt varit relaterade till den upplevda effekt och till de tendenser och möjligheter som aktörerna ser som fortsättning på metodutveckling, spridning och förankring. Datainsamlingen har också riktat in sig på processen och de överordnade målen. I förmedlingen av resultaten används citat från intervjuer för att illustrera och underbygga konklusionerna.

6 UTVÄRDERINGSRESULTAT Metodernas verkan Inom alla de fyra temaområdena visar lärarnas, studievägledarnas och elevernas upplevda effekter av metoderna att elevernas motivation, studiemotivation och deltagande ökar. Utöver detta finns det också exempel på att betygsgenomsnittet har ökat betydligt inom den period där projektets metoder har testats i en viss grupp, klass eller ämne. Vi har utvecklat nya pedagogiska redskap som är meningsfulla för allt fler lärare. Redskapen har gett oss nya sätt att variera undervisningen på. Språkutveckling: Centralt i detta tema är att elevernas kunskapsnivå i ämnet ökar. Framtidsvägledning: Inom vägledningen visar testerna att både elevernas personliga och sociala kompetens stärks. Inkluderande undervisning: Testen på området inkluderande undervisning visar att metoderna har en positiv effekt på elevernas deltagande, trivsel och motivation. Elevtrivsel/elevhälse: Temats metoder är verkningsfulla när det gäller att skapa mer kvalitet och aktivitet i undervisningen samt att stärka sociala relationer och inlärning Det är fortfarande för tidligt att påvisa en generell tendens till att lyckas hålla kvar eleverna på längre sikt, men projektens preliminära resultat visar att det finns goda skäl att anta att vidareutvecklingen och en fortsatt implementering på skolorna sannolikt kommer att leda till ett högre antal elever som inte hoppar av på de skolor som deltagit. Spridning och förankring av metoder SPRIDNING När det gäller spridning avses något som sker mellan lärare och/eller studievägledare. Det handlar om hur många lärare och studievägledare som projektets metoder har nått ut till. Det ska åtminstone finnas kunskap om metoderna och/eller tematiken innan det kan bli tal om en spridningseffekt. FÖRANKRING Med förankring avses något som sker i djupet hos de enskilda lärarna eller studievägledarna. Det handlar om att kunskap omsätts i praktiken. Förankringen är en process. En lyckad förankring startar med den kunskap som uppkommer när lärare eller studievägledare pratar med varandra, och mynnar ut i en ändring av lärares eller vägledares arbetssätt i undervisningen. 6

7 Lokal spridning och förankring: Det är en allmän uppfattning att alla skolorna inom projektet är uppmärksamma på projektets överordnade tematik att förebygga avhopp. Det är dock skillnad på om detta har medfört en spridning och förankring av projektets metoder. Figur 1: De deltagende skolers fordeling i forhold til graden af spredning og forankring. Graden af spredning Graden af forankring I figur 1 är skolorna placerade i förhållande till sin grad av spridning och förankring av projektets metoder. Skolorna hamnar i två huvudgrupper beroende på sin spridning och förankring av projektets metoder: En grupp med bred förankring: Den här gruppen utgör den största av grupperna i projektet och omfattas av fem skolor. Graden av spridning och förankring är hög på de skolorna. En grupp med låg förankring: Den här gruppen utgör den näst största av grupperna och omfattas av tre skolor. I den här gruppen är graden av spridning låg medan graden av förankring är hög hos de lärare/studievägledare som har arbetat med metoderna. För de skolor som har uppnått en bred förankring av projektets metoder är det särskilt två saker som gör sig gällande: En prioritering av projektet hos ledningen och ett engagemang från skolans övriga medarbetare. Det är något som vi arbetar med under alla våra timmar. Vi använder det alltid. Det är bara ett sätt att arbeta på. Det är bara något som vi gör. Vi startade med att prova det på en enda klass och nu använder vi det bara. För skolorna med en låg förankring har det inte i tillräcklig hög grad funnits en prioritering hos ledningen att sprida projektets metoder. På de skolorna har man i hög grad överlåtit till de eldsjälar som har arbetat med projektet att fortsätta driva projektet. Det har medfört att det finns en stark förankring men en låg grad av spridning. 7

8 Det verkar finnas ett samband mellan graden av struktur för implementering och en bred förankring av metoder i projektet. Det som verkar fungera är ledningsbeslut som prioriterar och backar upp ett strukturerat arbete med spridningen av bestämda metoder. Det är inte entydigt om strukturen för spridnings- och förankringsarbetet ska vara formell eller informell, vilket också avspeglar sig i olika traditioner på de respektive skolorna. En förutsättning för implementering att det löpande arbetet samlas in och att det görs både på ledningsnivå och medarbetarnivå. Insamling sker på ämnesgruppsdagar, vi sammanställer och gör kataloger, upplägg osv. Det är inte flytande, det finns en struktur i det. I förlängningen av det är det gruppsamtal i olika ämnesgrupper där ledningen och medarbetarna också tar upp detta tillsammans. Spridning mellan skolorna: I slutfasen har det varit ett uttalat fokus på den lokala spridningen och förankringen av projektets metoder. Därför har det i de flesta av projektets skolor inte varit tal om en aktiv spridningsinsats mellan projektets skolor i denna del av projektet. Under vägens gång har spridningen av erfarenheter och kunskap i synnerhet varit verkningsfullt när det har skett i samarbetssituationer där det har funnits tid och utrymme till ömsesidig reflektion i hela projektet. Et exempel på det har varit forskningscirklarna. Projektdeltagarna gör en uppskattning att t.ex. rörelse i undervisningen, WATCH-metoden (gruppvägledning generellt) och att få något tydligt förklarat är några av de metoder, som har spridit sig allra mest mellan skolorna. Vid projektets utgång finns ytterligare diskussioner om nätverksaktivitet. Den externa spridningen: Projektet har uppnått en stor spridningseffekt när det förmedlats till andre organisationer och aktörer i undervisningssektorn. Här har t.ex. projektets temadagar spelat en väsentlig roll. Utöver detta har många projektdeltagare hållit föredrag för intresserade på konferenser och skolor lokalt, regionalt och internationellt. Och likaså upplever de att det ständigt är efterfrågan på några av de produkter och metoder som har utarbetats under projektets gång. 8

9 FRÄMJANDE OCH HÄMMANDE FAKTORER FÖR PROJEKTET FRÄMJANDE FAKTORER Forskningscirklar: Det har varit en styrka för projektet att lärare och studievägledare tillsammans med forskare har haft tid och utrymme att fördjupa sig i det som uppfyller deras vardag. Det har betytt att lärarna har utvecklat metoder och projekt inom just de fyra temaområden som har varit de viktigaste för dem i förhållande till deras egna utmaningar lokalt och i vissa undervisningssituationer. Det har varit en hög grad av anpassning till den enskilda skolan samtidigt som lärarna och studievägledarna över skolorna har fått avstamp för ett samarbete om något av betydelse för dem individuellt men också tillsammans. Att testa hela forskningscirkeln som metod är rätt genialiskt. Vi har använt det i ett annat projekt också. Det är en möjlighet att få fördjupa sig i praktiken och kunna sätta sig ned och diskutera några metoder. På det sättet är det också en genialisk organisationsutvecklingsmetod. Eldsjälar: Det är kännetecknande för projektet att det från början har burits upp av en rad eldsjälar bland lärare, studievägledare och chefer, och att dessa eldsjälar är ovärderliga som förespråkare av att driva projektet framåt. Det är eldsjälarna som brinner för att göra skillnad i förhållande till eleverna och som brinner för att utveckla undervisning och vägledning och därmed skapa mer kvalitet i arbetet med de unga. Vi gör det för att det fungerar! Det som kännetecknar våra PD-projekt är att det har varit eldsjälar som har stått för det. Nu handlar det om att få arbetet omsatt i några strategier som blir skolans strategier. Så att det inte bara är eldsjälarnas idéer utan skolans strategi. En del är enklare att göra operativt än annat.

10 FRÄMJANDE OCH HÄMMANDE FAKTORER Det dansk-svenska samarbetet: Det dansk-svenska samarbetet har varit en främjande faktor när deltagarna har lyckats att hitta fram till ett gemensamt pedagogiskt mantra som ligger utöver t.ex. olikheter i struktur länderna emellan, eller när det har lyckats att översätta idéer tvärs över olikheterna i strukturen. I de fallen har olikheterna varit berikande för utvecklingsarbetet eftersom deltagarna har öppnat upp för möjligheten för att göra saker på ett annat sätt, men också för att deltagarna blivit medvetna om att deras eget praktiska arbete har stärkts. Nu vet jag att andra kan arbeta på ett visst sätt. Det innebär att jag kan säga att man kan göra det på ett annat sätt. Man får en öppning i förhållande till vad som kan göras. Det är samarbetet som varit värdefullt. Det dansk-svenska samarbetet har också varit en hämmande faktor. Detta primärt pga. språkförbistringen som var större än förväntat. Ord och meningars betydelser har gått förlorade i de konkreta samarbetssituationerna vilket naturligtvis har försvårat den ömsesidiga kunskapsdelningen. Utöver detta har de två ländernas olika utbildningssystem varit en hämmande faktor. Det har varit svårt för några av deltagarna att sätta sig över de olikheter i struktur som finns mellan de båda länderna i det pedagogiska arbetet. HÄMMANDE FAKTORER Organisatorisk turbulens: Organisatoriska omläggningar i Malmö och OK13 i Danmark. I Sverige har skolorna genomgått stora omstruktureringar som har involverat flera ledningsbyten, fysiska skolomflyttningar och ändringar av kärnprojektets deltagare. En konsekvens av strukturförändringarna är att spridningseffekten på de svenska skolorna blivit begränsad. I Danmark har flera lärare och studievägledare gett uttryck för att OK13 har medfört en generell otrygghet på skolorna när det gäller att ge sig i kast med nya projekt. Lärarna har därför haft en tendens till att vara försiktiga med spridningsarbetet för inte att överbelasta kolleger som har varit osäkra på det framtida spelrummet vad gäller tid och resurser. Oklar struktur för implementering: Den slutliga utvärderingen har visat att det har varit en klar struktur i forskningscirklar och kompetensutvecklingsgrupper under projektets första del, medan processen i projektets sista fas där implementering har varit i fokus har varit mer flytande. Det har betytt att det på hälften av skolorna inte har varit en lyckad implementering när det handlar om bred förankring. 10

11 REKOMMENDATIONER TILL FRAMTIDA PROJEKT Vi rekommenderar, att det i framtida projekt skapas en klarare struktur för implementering av projektets metoder. Framtida projekt bör t.ex. på ett mer systematiskt vis involvera representanter på ledningsnivå under skolchefen, som utbildningschefer e.d. De kommer att kunna bidra med det mer praktiska genomförandet av implementeringen på skolorna. Vi rekommenderar, att det i framtida projekt säkras en klar rollfördelning från projektets början. Det är väsentligt att alla uppgifter kan tas tillvara inom den givna rollfördelningen. Om ett styrande organ och ett ledningsorgan (som har ingått i projektets ledningsnätverk) sammanfaller rekommenderas det att det råder klarhet i hur och när i processen som ledningsutveckling är mest ändamålsenlig. Utöver detta ska det säkras att det finns resurser till att täcka funktionen. Den styrande delen får oftast automatiskt först och störst plats. 11

12 Preventing dropout Se også online på Frøgaard Alle Høje Taastrup

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum

Läs mer

Läsårsplan för Ramkvilla skola

Läsårsplan för Ramkvilla skola Läsårsplan för Ramkvilla skola Planen gäller för förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2015/2016 Gemensamt förhållningssätt Gäller för Korsberga, Ramkvilla, Myresjö och Landsbro skola Vi arbetar

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Karriärtjänster för lärare -möjlighet eller hinder för skolutveckling

Karriärtjänster för lärare -möjlighet eller hinder för skolutveckling Karriärtjänster för lärare -möjlighet eller hinder för skolutveckling Ann Öhman Sandberg Lektor Örebro Universitet ann.ohman@orebro.se Christina Ehneström Utvärderare christina@vetaadvisor.se Per-Erik

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Malin Bergqvist Folkhälsosamordnare/ Drogsamordnare Åre kommun Maria Warne Lektor Avdelningen för hälsovetenskap Mittuniversitetet ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN PRAKTIKER

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST 2013-04-05 Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST Utvecklingssamtalen är en del av HR-året på ST. Samtalen är en viktig del i dialogen kring mål och arbetsresultat samt verksamhetsplanering och personalutveckling.

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser

Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser Design to Improve Life Education är ett förslag till ett helhetsorienterat och kreativt undervisningskoncept som försöker balansera

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar

PEOPLE TEST 360. Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar PEOPLE TEST 360 Ett testverktyg för att värdera ledarprestationen från alla vinklar Prestanda PT360 mäter fokuspersonens prestanda på fem ledningsmässiga ansvarsområden. ens resultat jämförs med egen prestanda

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

PROBLEMOMRÅDEN FÖR ANALYS

PROBLEMOMRÅDEN FÖR ANALYS PROBLEMOMRÅDEN FÖR ANALYS 1. REKRYTERING Beskriv skolans elevgrupp. - Könsfördelning - Antal - Förekomst av olika intressegrupperingar - Förekomsten av olika aktiviteter Uppsamlingsområde Föräldragruppen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se Med vänlig hälsning Carina Leffler, rektor FÖRUTSÄTTNINGAR Vittra på Adolfsberg är en förskola

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Dokumentet har inte på något sätt status som föreskrift, mall eller annat styrdokument!

Dokumentet har inte på något sätt status som föreskrift, mall eller annat styrdokument! Bedömningsunderlag Skolans arbete med extra anpassningar Innehållet i detta dokument I Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolans arbete med extra anpassningar 1 har ett bedömningsunderlag använts

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Rapport. Utvärdering av sfi, återbesök ABF 2 april 2014

Rapport. Utvärdering av sfi, återbesök ABF 2 april 2014 Rapport Utvärdering av sfi, återbesök ABF 2 april 2014 Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt som är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och SFI Stockholm vid arbetsmarknadsförvaltningen i

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera

Läs mer

Bilaga 1 till Mål-/utvecklingssamtal på KMH

Bilaga 1 till Mål-/utvecklingssamtal på KMH 2016-02-15 Bilaga 1 till Mål-/utvecklingssamtal på KMH (ur KMH:s lönepolicy) 1. Lönesättning vid lönerevision: Vid lönerevision sker värderingar och analyser som vid nyanställning samt en individuell bedömning

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa:

Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: 1 Intern kontroll 2012 Den interna kontrollen är ett instrument för att säkerställa att mål, policys och rutiner efterlevs när det gäller verksamhetsstyrning, finansiell rapportering och efterlevnad av

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Fsk Gsk Gy Från 10 minuter 2-5 personer Kortleken innehåller öppna frågor och det finns inget rätt eller fel. Här gäller det att vara så öppen och modig

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer