500 Naturvetenskaper och matematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "500 Naturvetenskaper och matematik"

Transkript

1 Naturvetenskaper och matematik Naturvetenskaper: vetenskaper som behandlar materia och energi, eller föremål och processer som kan iakttas i naturen Klassificera här tvärvetenskapliga verk om naturvetenskaper och tillämpade vetenskaper Klassificera naturhistoria under 508. Klassificera vetenskapliga principer gällande ett ämne med ämnet plus notation 015 från tabell 1, t.ex. vetenskapliga principer gällande fotografi För tillämpade vetenskaper se 600. Se manualen under vs. 213, 500, 576.8; se manualen under vs , 500; se manualen under 500 vs

2 500 Dewey decimalklassifikation Naturvetenskaper och matematik ÖVERSIKT [Physical and space sciences, history and description with respect to kinds of persons] 501 Philosophy and theory 502 Miscellany Standard subdivisions 507 Education, research, related topics 508 Natural history 509 Historical, geographic, persons treatment 510 Mathematics.1 Philosophy and theory 511 General principles of mathematics 512 Algebra 513 Arithmetic 514 Topology 515 Analysis 516 Geometry 518 Numerical analysis 519 Probabilities and applied mathematics 520 Astronomy and allied sciences 521 Celestial mechanics 522 Techniques, procedures, apparatus, equipment, materials 523 Specific celestial bodies and phenomena 525 Earth (Astronomical geography) 526 Mathematical geography 527 Celestial navigation 528 Ephemerides 529 Chronology 530 Physics Standard subdivisions.1.8 [Theories, mathematical physics, states of matter, instrumentation, measurement] 531 Classical mechanics Solid mechanics 532 Fluid mechanics Liquid mechanics 533 Pneumatics (Gas mechanics) 534 Sound and related vibrations 535 Light and infrared and ultraviolet phenomena 536 Heat 537 Electricity and electronics 538 Magnetism 539 Modern physics 540 Chemistry and allied sciences.1.9 Standard subdivisions 541 Physical chemistry 542 Techniques, procedures, apparatus, equipment, materials 543 Analytical chemistry 2

3 500 Naturvetenskaper och matematik Naturvetenskaper och matematik 546 Inorganic chemistry 547 Organic chemistry 548 Crystallography 549 Mineralogy 550 Earth sciences 551 Geology, hydrology, meteorology 552 Petrology 553 Economic geology Earth sciences by specific continents, countries, localities in modern world; extraterrestrial worlds 560 Paleontology Paleozoology.1.9 Standard subdivisions; stratigraphic paleontology, paleoecology 561 Paleobotany; fossil microorganisms 562 Fossil invertebrates 563 Miscellaneous fossil marine and seashore invertebrates 564 Fossil Mollusca and Molluscoidea 565 Fossil Arthropoda 566 Fossil Chordata 567 Fossil cold-blooded vertebrates Fossil Pisces (fishes) 568 Fossil Aves (birds) 569 Fossil Mammalia 570 Life sciences Biology.1.9 Standard subdivisions and microscopy 571 Physiology and related subjects 572 Biochemistry 573 Specific physiological systems in animals, regional histology and physiology in animals 575 Specific parts of and physiological systems in plants 576 Genetics and evolution 577 Ecology 578 Natural history of organisms and related subjects 579 Microorganisms, fungi, algae 580 Plants.1.9 Standard subdivisions 581 Specific topics in natural history of plants 582 Plants noted for specific vegetative characteristics and flowers 583 Magnoliopsida (Dicotyledons) 584 Liliopsida (Monocotyledons) 585 Pinophyta (Gymnosperms) Coniferales (Conifers) 586 Cryptogamia (Seedless plants) 587 Pteridophyta 588 Bryophyta 590 Animals.1.9 Standard subdivisions 591 Specific topics in natural history of animals 592 Invertebrates 593 Miscellaneous marine and seashore invertebrates 3

4 500 Dewey decimalklassifikation Naturvetenskaper och matematik 594 Mollusca and Molluscoidea 595 Arthropoda 596 Chordata 597 Cold-blooded vertebrates Pisces (Fishes) 598 Aves (Birds) 599 Macroeconomic policy.2 Fysiska vetenskaper.5 Rymdvetenskaper För astronomi och angränsande vetenskaper se 520; för fysik se 530; för kemi och angränsande vetenskaper se 540; för geovetenskaper se 550. För astronomi se 520; för geovetenskaper i andra världar se 550. För rymdvetenskapliga aspekter på ett särskilt ämne se ämnet plus notation 0919 från tabell 1, t.ex. kemiska reaktioner i rymden Se manualen under 520 vs , 523.1, 530.1, Historia och beskrivning gällande grupper av personer 501 Filosofi och teori 502 Diverse Tillfoga till basnummer de nummer som följer T1 08 i notation från tabell 1, t.ex. kvinnor inom naturvetenskap Klassificera vetenskaplig metodik som en allmän forskningsmetod under ; klassificera vetenskaplig metodik tillämpad på naturvetenskaper under Hjälptekniker och procedurer; apparatur, utrustning, material 503 Lexikon, uppslagsverk, konkordanser [504] [Vakant] Senast använt i 16:e upplagan 505 Seriella resurser 506 Organisationer och ledning (management) 507 Utbildning, forskning, liknande ämnen.1 Naturvetenskap utbildning,....8 Användning av apparatur och utrustning i studier och undervisning Klassificera här projekt för naturvetenskapsmässor, naturvetenskapsprojekt i skolan 4

5 508 Naturvetenskaper och matematik Naturhistoria Använd ej för historik och beskrivning av naturvetenskaper och matematik gällande grupper av personer; klassificera under Klassificera här beskrivning och översikter av naturfenomen Klassificera organismers naturhistoria under 578. Se manualen under vs. 508, , ; se manualen under 578 vs , 508, Historisk aspekt och personer.092 Naturforskare.2 Årstider Använd ej för geografisk aspekt; klassificera under Klassificera här tvärvetenskapliga verk om årstider För en särskild aspekt av årstider se aspekten, t.ex. årstidernas effekt på organismer Indelning efter områden, regioner, platser i allmänhet; av särskilda världsdelar, länder, orter i den gamla världen.31 Indelning efter områden, regioner, platser i allmänhet Tillfoga till basnummer de nummer som följer T2 1 i notation från tabell 2, t.ex. havets naturhistoria Indelning efter särskilda världsdelar, länder, orter i den gamla världen Tillfoga till basnummer de nummer som följer T2 3 i notation från tabell 2, t.ex. det antika Greklands naturhistoria Indelning efter särskilda världsdelar, länder, orter i den moderna världen Tillfoga till basnummer 508 notation 4 9 från tabell 2, t.ex. Brasiliens naturhistoria Historisk och geografisk aspekt, personer Klassificera historisk och geografisk aspekt och personer gällande naturfenomen under Vetenskapsmän 5

6 510 Dewey decimalklassifikation Matematik Klassificera här ren matematik Se manualen under 510; se manualen under 510, T vs. 003, T1 011; se manualen under 510, T vs , T ÖVERSIKT Philosophy and theory 511 General principles of mathematics 512 Algebra 513 Arithmetic 514 Topology 515 Analysis 516 Geometry 518 Numerical analysis 519 Probabilities and applied mathematics.1 Filosofi och teori Omfattar metamatematik Klassificera matematisk logik under Matematik utbildning.92 Matematiker 511 Matematikens allmänna principer Klassificera allmänna principer tillämpade på en särskild gren av matematiken med grenen, t.ex. finit geometri ÖVERSIKT Finite mathematics.3 Mathematical logic (Symbolic logic).4 Approximationsand expansions.5 Graph theory.6 Combinatorics (Combinatorial analysis).8 Mathematical models (Mathematical simulation).3 Matematisk logik (symbolisk logik).32 Mängdlära Omfattar urvalsaxiomet, begränsningsteoremet, avgörbarhet, formella språk, Gödels teorem, typteori Klassificera här axiom, hypoteser; logiska operatorer; predikatkalkyl, satslogik Kategoriteori flyttat till Partiellt ordnade mängder flyttat till För punktmängder se Ordning, gitter, ordnade algebraiska strukturer Standardindelningar tillfogas både för enstaka ämnen och för alla ämnen i rubriken Omfattar punktmängder Funktioner och relationer flyttat till

7 511 Matematik Bevisteori och konstruktiv matematik Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Omfattar intuitionistisk matematik [tidigare ].4 Närmevärden (approximationer) [tidigare även ] och utvecklingar.5 Grafteori Klassificera numerisk approximation under Omfattar nätverksteori Matchningsteori flyttat till ; nomografi flyttat till Klassificera tvärvetenskapliga verk om nätverksteori under Kombinatorik (kombinatorisk analys) Omfattar algebraisk kombinatorik; kombinatoriska konfigurationer och mönster; matroider Klassificera grafteori under 511.5; klassificera utformning av experiment under Matematiska modeller (matematisk simulering) 512 Algebra Algoritmer flyttat till Se även för modellteori Klassificera här universell algebra, modern algebra (abstrakt algebra kombinerad med talteori) Numerisk algebra flyttat till Klassificera grunderna till algebra under ÖVERSIKT Standard subdivisions.02 Abstract algebra.1 Algebra combined with other branches of mathematics.2 Groups and group theory.3 Fields.4 Rings.5 Linear algebra.6 Category theory, homological algebra, K-theory.7 Number theory.9 Foundations of algebra Standardindelningar.02 Abstrakt algebra För indelningar av abstrakt algebra se > Indelningar av abstrakt algebra Klassificera övergripande verk under

8 512 Dewey decimalklassifikation Grupper och gruppteori.3 Fält.4 Ringar Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera här sidoklasser, undergrupper Brauergrupper flyttat till För topologiska och besläktade algebror och grupper se ; för grupper, halvgrupper, gruppoider betraktade som kategorier se ; för algebraisk topologi se Klassificera här fältteori Klassificera linjär algebra under 512.5; klassificera differentialalgebror under ; klassificera talteori under Omfattar algebror baserade på gruppegenskaper, flexibla algebror, fria algebror [alla tidigare ], underringar, utvidgningsteori Klassificera här integritetsområden, radikalteorin Klassificera algebror karakteriserade av rymddimension under 512.5; klassificera topologiska algebror under För fält se Linjär algebra Omfattar Cayleys algebra, multidimensionell algebra, multilinjär algebra, kvaternioner Klassificera här linjär algebra kombinerad med analytisk geometri; vektoralgebra Klassificera algebrans grunder under 512.9; klassificera analys kombinerad med linjär algebra under ; klassificera numerisk linjär algebra under Topologiska och relaterade algebror och grupper Standardindelningar tillfogas för topologiska och relaterade algebror och grupper tillsammans, för topologiska algebror ensamt, för topologiska grupper ensamt Omfattar Fréchet-algebror, Hopf-algebror, reduktiva algebror, Steins algebror, likformiga algebror och deras grupper Liealgebror och Liegrupper flyttat till ; kategoriteori, funktorer, morfismer, topoi flyttat till ; homologisk algebra flyttat till ; algebraisk K-teori flyttat till För differentialalgebror se ; för faktoralgebror se Se även för algebraisk topologi..6 Kategoriteori, homologisk algebra, K-teori.7 Talteori Klassificera numeriska metoder under För ekvationsteori se

9 512 Matematik Algebrans grunder Klassificera algebra kombinerad med andra grenar av matematiken under [ ] Standardindelningar.94 Ekvationsteori Flyttat till Determinanter och matriser Matriser 513 Aritmetik Omfattar räkneförmåga Egenvärden och egenvektorer flyttat till Klassificera matrisers determinanter under Klassificera numeriska metoder under Aritmetiska operationer.5 Räknesystem 514 Topologi Omfattar talsystem med basen 3, 5, 20 Klassificera här analysis situs, homeomorfismer, homogena rum, avbildningar Klassificera topologi kombinerad med analys under ; klassificera topologi kombinerad med geometri under 516. För topologiska vektorrum se Algebraisk topologi.3 Topologiska rum Se även för topologiska algebror Klassificera här metrisk topologi.34 Topologiska mångfalder.7 Analytisk topologi.74 Global analys Klassificera här mångfaldstopologi För differentiabla mångfalder se Omfattar Hodgeteori, indexteorem Hamiltonska system flyttat till För differentiabla mångfalder se

10 515 Dewey decimalklassifikation Analys Klassificera här matematisk analys; övergripande verk om funktionsteori Numerisk analys flyttat till 518 Klassificera sannolikhetslära under För teorin om en särskild funktion eller grupp av funktioner se funktionen eller grupp av funktioner, t.ex. analys av kedjebråk ÖVERSIKT Analysis and calculus combined with other branches of mathematics.2 General aspects of analysis.3 Differential calculus and equations.4 Integral calculus and equations.5 Special functions.6 Other analytic methods.7 Functional analysis.8 Functions of real variables.9 Functions of complex variables.2 Allmänna aspekter på analys Klassificera en särskild applikation med applikationen, t.ex. expansion av funktioner hos reella variabler Sekvenser och serier.243 Serier Standardindelningar tillfogas för sekvenser och serier tillsammans, för sekvenser ensamt Omfattar algebraiska talföljder [tidigare ], aritmetiska talföljder [tidigare 513.4], geometriska talföljder [tidigare , 513.4] Klassificera här oändliga processer Omfattar summabilitet Klassificera här oändliga serier Klassificera talteori gällande kedjebråk under Fourieranalys och harmonisk analys Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Omfattar analys av vågelement Klassificera här Fourierserier Klassificera Fouriertransformer under För abstrakt harmonisk analys se Differentialkalkyl och differentialekvationer Klassificera differentialtopologi under ; klassificera differentialoperatorer under ; klassificera differentialgeometri under ; klassificera övergripande verk om differentialkalkyl och integralkalkyl och differentialekvationer och integralekvationer under

11 515 Matematik Differentialekvationer Klassificera här Cauchyproblemet; ordningar, grader; övergripande verk om gränsvärdesproblem Stabilitetsteori flyttat till Klassificera blandade ekvationer under ; klassificera numeriska lösningar under För gränsvärdesproblem gällande finita differenser se Ordinära differentialekvationer Dynamiska system flyttat till Partiella differentialekvationer.4 Integralkalkyl och integralekvationer Klassificera speciella funktioner under 515.5; klassificera integraltransformer under ; klassificera integralgeometri under Mått- och integrationsteori.43 Integralkalkyl Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera här abstrakt måtteori [tidigare ] Ergodteori flyttat till För funktionaler se Omfattar integration, summering, båglängd, konvolutioner, kubering, kvadratur; Cauchys integral, bestämda integraler, Denjoys integral, Greens integral, Haars integral, generaliserade integraler, Lebesgue-integral, linjeintegraler, Poisson-integral, Poisson-Stieltjes integral, egentliga integraler, Riemanns integral, Stokes integral, ytintegraler Klassificera vektorintegration under ; klassificera numerisk integration under ; klassificera sannolikhetsintegration under Integralekvationer Klassificera blandade ekvationer under ; klassificera numeriska lösningar under Speciella funktioner.6 Övriga analytiska metoder För funktionalanalys se Finit differenskalkyl.64 Variationskalkyl Klassificera här gränsvärdesproblem när vardera gränsen har ett numeriskt värde 11

12 515 Dewey decimalklassifikation Funktionalanalys Klassificera här övergripande verk om funktioner med reella värden, komplexa värden, vektorvärden Klassificera mått- och integrationsteori under ; klassificera potentialteori under Operatorkalkyl För topologiska algebror se ; för reella variabelfunktioner se 515.8; för komplexa variabelfunktioner se Klassificera en särskild applikation med applikationen, t.ex. differentialoperatorer i topologiska vektorrum Funktionalekvationer Klassificera differensekvationer under Särskilda ämnen inom funktionalanalys.785 Abstrakt harmonisk analys Omfattar Fourieranalys av grupper.8 Funktioner av reella variabler Klassificera här reell analys Klassificera kombinerad behandling av funktioner av reella och komplexa variabler under Se även för rella tal..9 Funktioner av komplexa variabler Klassificera här automorfa funktioner, komplex analys, konform avbildning.96 Potentialteori Se även för komplexa tal. För en särskild applikation av potentialteori se applikationen, t.ex. harmonisk analys och potentialteori

13 516 Matematik Geometri Klassificera här geometri kombinerat med topologi Klassificera algebra kombinerat med geometri under 512.1; klassificera aritmetik kombinerat med geometri under ; klassificera analys kombinerat med geometri under 515.1; klassificera geometrisk sannolikhet under För topologi se 514. ÖVERSIKT Standard subdivisions [Classical and modern geometry; planes, solids, manifolds, convex sets].1 General aspects of geometry.2 Euclidean geometry.3 Analytic geometries.4 Affine geometry.5 Projective geometry.6 Abstract descriptive geometry.9 Non-Euclidean geometries Standardindelningar.02 Klassisk geometri.04 Modern geometri [.05] Plan [.06] Kroppar Flyttat till Flyttat till Mångfalder.08 Konvexa mängder För topologiska mångfalder se Klassificera här konvex geometri.1 Allmänna aspekter på geometri Omfattar symmetri Klassificera här automorfismer, metrisk geometri, transformationer (avbildningar) Klassificera allmänna aspekter tillämpade på en särskild geometri med den geometrin, t.ex. kägelsnitt i euklidisk geometri Finit geometri (ändlig geometri) Klassificera här diskret geometri.13 Kombinatorisk geometri.132 Mönster Klassificera här tessellationer 13

14 516 Dewey decimalklassifikation Euklidisk geometri Klassificera här kongruens, likhet, metrisk geometri Klassificera en särskild typ av euklidisk geometri med typen, t.ex. euklidisk analytisk geometri Standardindelningar.22 Plangeometri Omfattar Pytagoras sats.23 Rymdgeometri.24 Trigonometri.3 Analytiska geometrier Klassificera linjär algebra kombinerad med analytisk geometri under 512.5; klassificera analytisk affin geometri under 516.4; klassificera analytisk projektiv geometri under Algebraisk geometri Geometrier baserade på linjär algebra Omfattar enumerativ geometri, gitterpunktpunktsgeometri Klassificera här birationella och konforma avbildningar, samband, duala geometrier, skärningar; bilinjära och sesilinjära former; komplex multiplikation Polytoper flyttat till Differentialgeometri och integralgeometri Standardindelningar tillfogas för differentialgeometri och integralgeometri tillsammans, för differentialgeometri ensamt Omfattar symplektiska mångfalder Klassificera här kurvor, differentierbara mångfalder, ytor, torsion.373 Riemannsk geometri För metriska differentialgeometrier se Omfattar Sasakians geometri.374 Minkowskis geometri Omfattar Einsteins geometri.375 Finslergeometri.376 Cartans geometri.4 Affin geometri Klassificera affin differentialgeometri under Projektiv geometri Klassificera projektiv differentialgeometri under

15 516 Matematik Abstrakt deskriptiv geometri Se även för deskriptiv geometri inom konstruktionsritning.9 Icke-euklidisk geometri [517] [Vakant] Omfattar Bolyais geometri, elliptisk geometri, Gaussisk geometri, hyperbolisk geometri, inversiv geometri, Lobatjevskijs geometri; infogandet av icke-euklidiska rum i andra geometrier Klassificera en särskild typ av icke-euklidisk geometri med typen, t.ex. icke-euklidisk analytisk geometri Senast använt i 17:e upplagan 518 Numerisk analys [tidigare 515] Klassificera här tillämpad numerisk analys [tidigare 519.4], numeriska beräkningar, numerisk matematik Klassificera närmevärden (approximationer) och expansioner under För numerisk statistisk matematik se Algoritmer [tidigare 511.8].2 Särskilda numeriska metoder Klassificera särskilda numeriska metoder tillämpade inom ett särskilt fält under Grafiska metoder Omfattar nomografi [tidigare 511.5].25 Finita elementmetoden (finit elementanalys).26 Iterativa metoder Klassificera här finita stripmetoden, finita volymmetoden.5 Numerisk approximation 519 Sannolikhetskalkyl och tillämpad matematik Standardindelningar tillfogas för sannolikhetskalkyl och tillämpad matematik tillsammans, för tillämpad matematik ensamt Klassificera en särskild tillämpning med tillämpningen, t.ex. statistik inom fysiken , spelteori inom hasardspel ÖVERSIKT Probabilities.3 Game theory.5 Statistical mathematics.6 Mathematical optimization.7 Programming.8 Special topics of applied mathematics 15

16 519 Dewey decimalklassifikation Sannolikhetslära Klassificera här betingade sannolikheter, geometrisk sannolikhet, sannolikhetskalkyl Klassificera sannolikhetslära tillämpad på statistisk matematik under Slumpprocesser (stokastiska processer) För köprocesser se Markovprocesser.3 Spelteori Omfattar Markovkedjor Matematisk optimering flyttat till Klassificera hasardspel under [.4] Tillämpad numerisk analys Flyttat till Matematisk statistik Klassificera här parametriska och icke-parametriska metoder Se manualen under 519.5, T vs , T Stickprovsteori (sampelteori).53 Deskriptiv statistik, multivariat analys, variansanalys och kovariansanalys Omfattar klusteranalys.54 Statistisk inferens.542 Beslutsteori.55 Tidsserieanalys.56 Hypotestestning Omfattar bootstrapping, konfidensområden, väntevärde, icke-parametrisk inferens, parametrisk inferens, prediktion, resamplingsmetoder, sekvensanalys Omfattar Bayes statistiska beslutsteori Omfattar chi square-test, goodness-of-fit-tester.6 Matematisk optimering [tidigare 519.3] Klassificera kontrollteori under Programmering För en särskild matematisk optimeringsteknik se tekniken, t.ex. matematisk programmering Se även för urval och beslutsfattande vid kombinationsanalys Standardindelningar.72 Linjär programmering 16

17 519 Matematik Speciella ämnen inom tillämpad matematik 520 Astronomi och angränsande vetenskaper Se manualen under 520 vs , 523.1, 530.1, 919.9; se manualen under 520 vs , , ÖVERSIKT 521 Celestial mechanics 522 Techniques, procedures, apparatus, equipment, materials 523 Specific celestial bodies and phenomena 525 Earth (Astronomical geography) 526 Mathematical geography 527 Celestial navigation 528 Ephemerides 529 Chronology [.28] Hjälptekniker och procedurer; apparatur, utrustning, material.92 Astronomer Använd ej; klassificera under 522 > Astronomi 521 Celest mekanik Klassificera övergripande verk under 520. För geodetisk astronomi se Omfattar ekvilibrium, trekropparsproblemet och N-kropparsproblemet Klassificera här rörelse Klassificera tillämpningar på särskilda himlakroppar och fenomen under Gravitation.3 Kretslopp Klassificera här Keplers lagar.4 Perturbationer.9 Precession Omfattar nutation Klassificera korrigeringar av precession under Tekniker, procedurer, apparatur, utrustning, material Klassificera här astrometri, positionsastronomi och praktisk astronomi Klassificera positionsastronomi som en aspekt av matematisk geografi under [.028] Hjälptekniker och procedurer; apparatur, utrustning, material Använd ej för allmänna verk; klassificera under 522. Använd ej för särskilda hjälptekniker och procedurer; klassificera under

18 522 Dewey decimalklassifikation 522 > Praktisk astronomi Klassificera övergripande verk under 522. För korrigeringar se 522.9; för praktisk astronomi gällande särskilda himlakroppar och fenomen se Astronomiska instrument Teleskop Klassificera här rörliga teleskop placerade på jorden.3 Meridiancirkel? För meridiancirklar se 522.3; för vinkelmätningsinstrument se 522.4; för hjälpinstrument se 522.5; för astronomiska instrument i icke-optisk astronomi se För zenitteleskop se Vinkelmätningsinstrument Omfattar astrolabier, kvadranter, reflekterande instrument, sextanter, zenitteleskop och ekvatorialteleskop.5 Hjälpinstrument Omfattar kronografer, kronometrar För hjälpinstrument gällande speciella observationsmetoder se Speciella observationsmetoder.62 Fotometri.63 Fotografi.65 Polarimetri.67 Spektroskopi För fotografisk fotometri se Klassificera spektroskopi gällande en särskild himlakropp med kroppen plus notation 0287 från tabell 1, t.ex. spektroskopi gällande planeter Icke-optisk astronomi.682 Radioastronomi.683 Infrarödastronomi.686 Observation med partikelmetoder.7 Sfärisk astronomi.9 Korrigeringar Omfattar celesta referenssystem Klassificera övergripande verk om geodetiska koordinater under Korrigeringar av aberration, astronomisk refraktion, parallax, precession; av instrumentala störningar 18

19 523 Astronomi och angränsande vetenskaper Särskilda himlakroppar och fenomen Omfattar djurkretsen Klassificera himlakroppars fenomen som är direkt jämförbara med jordiska fenomen med de jordiska fenomenen under 550, t.ex. vulkanisk aktivitet på Mars Se manualen under 523 vs ÖVERSIKT [Astrophysics and cosmochemistry].1 The universe, galaxies, quasars.2 Planetary systems.3 Moon.4 Planets, asteroids, trans-neptunian objects of solar system.5 Meteors, solar wind, zodiacal light.6 Comets.7 Sun.8 Stars.9 Satellites and rings; eclipses, transits, occultations [ ] Standardindelningar.01 Astrofysik Använd ej; klassificera under För celest mekanik se Universum, galaxer, kvasarer Standardindelningar tillfogas för universum, galaxer, kvasarer tillsammans, för universum ensamt Klassificera här kosmologi Se även för svarta hål. Se manualen under 520 vs , 523.1, 530.1, 919.9; se manualen under 520 vs , , Galaxer och kvasarer.113 Vintergatan Interstellär materia.12 Kosmogoni Omfattar diffusa och planetära nebulosor För mörk materia se För teorier om ett expanderande universum se Teorier om ett expanderande universum.19 Teorier om universums slut.2 Planetära system Klassificera här solsystemet För särskilda delar av solsystemet se

20 523 Dewey decimalklassifikation 523 > Särskilda delar av solsystemet.3 Månen Klassificera övergripande verk under Planeter, asteroider, transneptuniska kroppar i solsystemet.41 *Merkurius.42 *Venus.43 *Mars Standardindelningar tillfogas för planeter, asteroider, transneptuniska kroppar i solsystemet tillsammans, för planeter i solsystemet ensamt Klassificera här övergripande verk om planeter, satelliter, ringar i solsystemet Tillfoga till basnummer för varje nummer märkt med * de nummer som följer under , t.ex. Jupiters omloppsbana För meteorer se ; för satelliter och ringar se ; för passager, ockultationer se ; för Jorden se 525. Se även för exoplaneter..44 Asteroider (planetoider).45 *Jupiter.46 *Saturnus.47 *Uranus.48 *Neptunus Klassificera övergripande verk om meteorer och asteroider under Tidigare rubrik: Trans-uraniska planeter Transneptuniska kroppar flyttat till Transneptuniska kroppar [tidigare ].492 Kuiperbältet *Pluto [tidigare ].5 Meteorer, solvinden, zodiakalljuset.51 Meteorer Klassificera här interplanetär materia, övergripande verk om meteorer och asteroider För asteroider se Klassificera här meteoroider, meteoriter För meteorskurar se *Tillfoga enligt anvisningar under

21 523 Astronomi och angränsande vetenskaper Kometer.7 Solen.8 Stjärnor Klassificera här övergripande verk om stjärnor och galaxer För galaxer se ; för solen se Se även för kvasarer; se även för system utanför solsystemet. Se manualen under 520 vs , , 523.8: Stjärnor och galaxer..84 Aggregationer och variabla stjärnor Standardindelningar tillfogas för aggregationer och variabla stjärnor tillsammans, för aggregationer ensamt Klassificera här övergripande verk om dubbelstjärnor och stjärnhopar För stjärnhopar se Se även för galaxer..841 Dubbelstjärnor och multipelstjärnor Standardindelningar tillfogas för dubbelstjärnor och multipelstjärnor tillsammans, för dubbelstjärnor ensamt Omfattar optiska och visuella dubbelstjärnor Klassificera här astrometriska dubbelstjärnor För spektroskopiska dubbelstjärnor se ; för dubbelstjärnor i eklips se Spektroskopiska dubbelstjärnor.844 Variabla stjärnor Eruptiva variabler.85 Stjärnhopar Omfattar flarestjärnor, novor.88 Typer av stjärnor karakteristiska för stadier av stjärnornas utveckling.887 Slutfaser Omfattar jättestjärnor (R, N, eller S spektral typ), huvudseriestjärnor, röda dvärgar, Wolf-Rayet-stjärnor; stjärnformation Klassificera här stjärnornas utveckling För inre variabler se Omfattar vita dvärgstjärnor.9 Satelliter och ringar; förmörkelser, passager, ockultationer.91 Merkuriuspassager.92 Venuspassager 21

22 523 Dewey decimalklassifikation Satelliter och ringar Annat namn för satelliter: månar Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Jupiters satelliter , Jupiters satelliters omloppsbanor Indelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken För Jordens måne se Jupiter (planet) satelliter [524] [Vakant] Senast använt i 14:e upplagan 525 Jorden (astronomisk geografi) För magnetiska egenskaper se Matematisk geografi.1 Geodesi Klassificera här kartografi, kartritning, tillverkning av kartor Klassificera tillverkning av kartor för ett särskilt syfte med syftet, t.ex. tillverkning av militära kartor För astronomisk geografi se 525. Se även för kartläsning. För geodetisk uppmätning se 526.3; för geodetisk astronomi och geografiska positioner se 526.6; för gravitationsbestämningar se Geodetisk uppmätning Uppmätning av jordklotets form.6 Geodetisk astronomi och geografiska positioner Standardindelningar tillfogas för geodetisk astronomi och geografiska positioner tillsammans, för geodetisk astronomi ensamt Klassificera här geodetiska aspekter av positionsastronomi; övergripande verk om geodetiska koordinater Klassificera övergripande verk om positionsastronomi under 522. För koordinater i sfärisk astronomi se Gravitationsbestämningar.9 Lantmäteri Klassificera här uppmätning som inte beaktar jordens böjning, lantmäteri Klassificera auktoriserade lantmätares arbete (Storbritannien), tvärvetenskapliga verk om uppmätning av land under ; klassificera uppmätningar gjorda av ingenjörer under För geodetisk uppmätning se

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180

Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Beslutas att fastställa särskild behörighet för masterprogram enligt handling.

Beslutas att fastställa särskild behörighet för masterprogram enligt handling. PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Ingela Wiklund föredragande Maria Boberg sekr 1 Särskild behörighet för masterprogram

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef

Läs mer

1 Särskild behörighet Masterprogram (Till Studiehandboken 2017) Dnr LiU

1 Särskild behörighet Masterprogram (Till Studiehandboken 2017) Dnr LiU PROTOKOLL Delegationsbeslut FST del 2016-061 1(1) Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Delegationsbeslut Närvarande: Ulf Nilsson Kia Ölvander Maria Boberg dekanus föredragande sekreterare 1 Särskild

Läs mer

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10

Kursplan. Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10 Kursplan Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kurskod GUX712 Dnr MSI 03/04:16 Beslutsdatum 2003-10-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Specialisering - ämnesfördjupning i matematik/matematikdidaktik

Läs mer

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering Fakulteten för teknik och naturvetenskap Utbildningsplan Matematisk modellering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: NANAT Inriktningar FSGR, RESI, TIMA Matematisk

Läs mer

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

KURSLITTERATUR I MATEMATIK VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

KURSLITTERATUR I MATEMATIK VID GÖTEBORGS UNIVERSITET I MATEMATIK VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Litteraturlistan har fastställts av studierektor att gälla fr o m 2005-05-20 I samtliga fall gäller att senaste upplagan används. Böckerna säljs av Akademibokhandeln,

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) 120 högskolepoäng Avancerad nivå Two-year Masters Program in Mathematical Sciences

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94 Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014 UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2016/2017 Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014 BESLUTSDATUM 2015-11-02 DIARIENUMMER 12-15 BESLUTSFATTARE Enhetschef

Läs mer

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6)

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag 111212

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik

4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik 4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik 4.7.1 Beskrivning av programmet Kurserna inom programmet är på avancerad nivå. Efter genomgånget program kan studenten avlägga Masterexamen i matematik.

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför 2015-16.

Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför 2015-16. Hans Thunberg april 2015 KTH Matematik Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför 2015-16. Allmänt om matematikkurserna på CL CL är ett av de mest matematikintensiva

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. 1 (8) 2005-05-02 FYSIK Ämnets syfte Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets fascination och glädje

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2. GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor Program in Mathematics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Industrifastighet, Sävenäs, Partille

Industrifastighet, Sävenäs, Partille Bilaga 6:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Industrifastighet, Sävenäs, Partille 2003-08-26 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-08-26 kl. 20:23 till 2003-08-29 kl. 14:45. Kommun Partille.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Vad är ett UFO? UFOs och aliens UFOs och aliens Vad är ett UFO? Oidentifierat flygande föremål betyder bara att den som såg det inte vet vad han såg. Finns oräkneliga ögonvittnesskildringar, g massor av fotografier och filmer, och en

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp TEKNISK FYSIK 300 hp TEKNISK MATEMATIK 300 hp BLI EN MÅNGSIDIG PROBLEM- LÖSARE Är du redo att ta dig an framtidens problem? Som teknisk fysiker eller teknisk matematiker blir du tränad i att hela tiden

Läs mer

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying

Läs mer

IM2601 Fasta tillståndets fysik

IM2601 Fasta tillståndets fysik IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande:

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande: Bilaga 1 ÄMNESFÖRTECKNING 1. Inledning I ämnesförteckningen anges de farliga ämnen vilkas klassificering och påskrifter har samordnats inom den Europeiska gemenskapen. 2. Ämnets namn Ämnena är uppräknade

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta

Läs mer

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGISYSTEM, 2016/2017 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten TEKNAT 2015/47

STUDIEPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGISYSTEM, 2016/2017 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten TEKNAT 2015/47 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp läsåret 2016/2017 Programmets namn på engelska Master Programme in Energy Systems Engineering. Programmets syfte Studieplanen för civilingenjörsprogrammet

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) för utveckling av Ånge kommun Värdefulla ämnen och mineraler, Temahäfte 21 grus, berg, matjord

ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) för utveckling av Ånge kommun Värdefulla ämnen och mineraler, Temahäfte 21 grus, berg, matjord ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) Grustag i Erikslund, Foto: Ånge kommun, K Kamsten ÖVERSIKTSPLAN 2 (15) Innehåll sida Kommunala skäl för arbete med värdefulla ämnen och mineraler mm 2 Kommunala mål 2 Värdefulla ämnen

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Bilaga 1: Studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik

Bilaga 1: Studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga 1: Studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Denna studieplan kompletterar KTHs gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå med ämnesspecifika anvisningar. 1.1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011

Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011 Svenska Fysikersamfundet Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011 Bakgrund Förslaget innebär att fysikämnets omfång bibehålls, fastän det nu blir den första fysikkursen (Fy 1) som rymmer 150 p medan den

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009

Utbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009 Utbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009 MSc Programme in Space Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2007-11-15 av Enhetschefen Utbildnings- och forskningsenheten. Denna utbildningsplan

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) Giltig fr o m VT11.

Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) Giltig fr o m VT11. Matematik Studieplan för ämne på forskarnivå Ämnesnamn Matematik (Mathematics) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Matematik studerar rums- och talstorheter och deras samband

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Inledande matematik M+TD

Inledande matematik M+TD Introduktionsföreläsning p. 1/13 Introduktionsföreläsning Inledande matematik M+TD Stig Larsson http://www.math.chalmers.se/ stig Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero

Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero Förord Behovet av ett praktiskt inriktat läromedel i matematik med möjlighet att använda datorbaserad beräkningsteknik har varit ledstjärnan vid tillkomsten av denna bok. Boken kombinerar matematikens

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI FYSIKENS VÄRLD OCH DEN FYSISKA VÄRLDEN Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens l högskola 1 FÖRELÄSNINGAR 1.

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1053/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N erprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Physics, 180

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Civilingenjörsexamen

Civilingenjörsexamen / har avlagt Civilingenjörsexamen has been awarded the Degree of Master of Science in Engineering utfärdat/issued 1 april 2010 av rektor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH by the President of the Royal

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 300 hp, läsåret 2017/2018 ÅRSKURS 1, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, läsåret 2017/2018 Period Kurskod o Kursens benämning Hp 1 Nivå/Djup Huvudområde

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd matematik. Kurslitteratur from vt2013

STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd matematik. Kurslitteratur from vt2013 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd matematik Kurslitteratur from vt2013 Matematik D (basåret) Wallin, Lithner, Wiklund & Jakobsson:Gymnasiematematik för NV och TE, kurs C och D. Liber

Läs mer

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Kursplaner och betygskriterier för fysik Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer