500 Naturvetenskaper och matematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "500 Naturvetenskaper och matematik"

Transkript

1 Naturvetenskaper och matematik Naturvetenskaper: vetenskaper som behandlar materia och energi, eller föremål och processer som kan iakttas i naturen Klassificera här tvärvetenskapliga verk om naturvetenskaper och tillämpade vetenskaper Klassificera naturhistoria under 508. Klassificera vetenskapliga principer gällande ett ämne med ämnet plus notation 015 från tabell 1, t.ex. vetenskapliga principer gällande fotografi För tillämpade vetenskaper se 600. Se manualen under vs. 213, 500, 576.8; se manualen under vs , 500; se manualen under 500 vs

2 500 Dewey decimalklassifikation Naturvetenskaper och matematik ÖVERSIKT [Physical and space sciences, history and description with respect to kinds of persons] 501 Philosophy and theory 502 Miscellany Standard subdivisions 507 Education, research, related topics 508 Natural history 509 Historical, geographic, persons treatment 510 Mathematics.1 Philosophy and theory 511 General principles of mathematics 512 Algebra 513 Arithmetic 514 Topology 515 Analysis 516 Geometry 518 Numerical analysis 519 Probabilities and applied mathematics 520 Astronomy and allied sciences 521 Celestial mechanics 522 Techniques, procedures, apparatus, equipment, materials 523 Specific celestial bodies and phenomena 525 Earth (Astronomical geography) 526 Mathematical geography 527 Celestial navigation 528 Ephemerides 529 Chronology 530 Physics Standard subdivisions.1.8 [Theories, mathematical physics, states of matter, instrumentation, measurement] 531 Classical mechanics Solid mechanics 532 Fluid mechanics Liquid mechanics 533 Pneumatics (Gas mechanics) 534 Sound and related vibrations 535 Light and infrared and ultraviolet phenomena 536 Heat 537 Electricity and electronics 538 Magnetism 539 Modern physics 540 Chemistry and allied sciences.1.9 Standard subdivisions 541 Physical chemistry 542 Techniques, procedures, apparatus, equipment, materials 543 Analytical chemistry 2

3 500 Naturvetenskaper och matematik Naturvetenskaper och matematik 546 Inorganic chemistry 547 Organic chemistry 548 Crystallography 549 Mineralogy 550 Earth sciences 551 Geology, hydrology, meteorology 552 Petrology 553 Economic geology Earth sciences by specific continents, countries, localities in modern world; extraterrestrial worlds 560 Paleontology Paleozoology.1.9 Standard subdivisions; stratigraphic paleontology, paleoecology 561 Paleobotany; fossil microorganisms 562 Fossil invertebrates 563 Miscellaneous fossil marine and seashore invertebrates 564 Fossil Mollusca and Molluscoidea 565 Fossil Arthropoda 566 Fossil Chordata 567 Fossil cold-blooded vertebrates Fossil Pisces (fishes) 568 Fossil Aves (birds) 569 Fossil Mammalia 570 Life sciences Biology.1.9 Standard subdivisions and microscopy 571 Physiology and related subjects 572 Biochemistry 573 Specific physiological systems in animals, regional histology and physiology in animals 575 Specific parts of and physiological systems in plants 576 Genetics and evolution 577 Ecology 578 Natural history of organisms and related subjects 579 Microorganisms, fungi, algae 580 Plants.1.9 Standard subdivisions 581 Specific topics in natural history of plants 582 Plants noted for specific vegetative characteristics and flowers 583 Magnoliopsida (Dicotyledons) 584 Liliopsida (Monocotyledons) 585 Pinophyta (Gymnosperms) Coniferales (Conifers) 586 Cryptogamia (Seedless plants) 587 Pteridophyta 588 Bryophyta 590 Animals.1.9 Standard subdivisions 591 Specific topics in natural history of animals 592 Invertebrates 593 Miscellaneous marine and seashore invertebrates 3

4 500 Dewey decimalklassifikation Naturvetenskaper och matematik 594 Mollusca and Molluscoidea 595 Arthropoda 596 Chordata 597 Cold-blooded vertebrates Pisces (Fishes) 598 Aves (Birds) 599 Macroeconomic policy.2 Fysiska vetenskaper.5 Rymdvetenskaper För astronomi och angränsande vetenskaper se 520; för fysik se 530; för kemi och angränsande vetenskaper se 540; för geovetenskaper se 550. För astronomi se 520; för geovetenskaper i andra världar se 550. För rymdvetenskapliga aspekter på ett särskilt ämne se ämnet plus notation 0919 från tabell 1, t.ex. kemiska reaktioner i rymden Se manualen under 520 vs , 523.1, 530.1, Historia och beskrivning gällande grupper av personer 501 Filosofi och teori 502 Diverse Tillfoga till basnummer de nummer som följer T1 08 i notation från tabell 1, t.ex. kvinnor inom naturvetenskap Klassificera vetenskaplig metodik som en allmän forskningsmetod under ; klassificera vetenskaplig metodik tillämpad på naturvetenskaper under Hjälptekniker och procedurer; apparatur, utrustning, material 503 Lexikon, uppslagsverk, konkordanser [504] [Vakant] Senast använt i 16:e upplagan 505 Seriella resurser 506 Organisationer och ledning (management) 507 Utbildning, forskning, liknande ämnen.1 Naturvetenskap utbildning,....8 Användning av apparatur och utrustning i studier och undervisning Klassificera här projekt för naturvetenskapsmässor, naturvetenskapsprojekt i skolan 4

5 508 Naturvetenskaper och matematik Naturhistoria Använd ej för historik och beskrivning av naturvetenskaper och matematik gällande grupper av personer; klassificera under Klassificera här beskrivning och översikter av naturfenomen Klassificera organismers naturhistoria under 578. Se manualen under vs. 508, , ; se manualen under 578 vs , 508, Historisk aspekt och personer.092 Naturforskare.2 Årstider Använd ej för geografisk aspekt; klassificera under Klassificera här tvärvetenskapliga verk om årstider För en särskild aspekt av årstider se aspekten, t.ex. årstidernas effekt på organismer Indelning efter områden, regioner, platser i allmänhet; av särskilda världsdelar, länder, orter i den gamla världen.31 Indelning efter områden, regioner, platser i allmänhet Tillfoga till basnummer de nummer som följer T2 1 i notation från tabell 2, t.ex. havets naturhistoria Indelning efter särskilda världsdelar, länder, orter i den gamla världen Tillfoga till basnummer de nummer som följer T2 3 i notation från tabell 2, t.ex. det antika Greklands naturhistoria Indelning efter särskilda världsdelar, länder, orter i den moderna världen Tillfoga till basnummer 508 notation 4 9 från tabell 2, t.ex. Brasiliens naturhistoria Historisk och geografisk aspekt, personer Klassificera historisk och geografisk aspekt och personer gällande naturfenomen under Vetenskapsmän 5

6 510 Dewey decimalklassifikation Matematik Klassificera här ren matematik Se manualen under 510; se manualen under 510, T vs. 003, T1 011; se manualen under 510, T vs , T ÖVERSIKT Philosophy and theory 511 General principles of mathematics 512 Algebra 513 Arithmetic 514 Topology 515 Analysis 516 Geometry 518 Numerical analysis 519 Probabilities and applied mathematics.1 Filosofi och teori Omfattar metamatematik Klassificera matematisk logik under Matematik utbildning.92 Matematiker 511 Matematikens allmänna principer Klassificera allmänna principer tillämpade på en särskild gren av matematiken med grenen, t.ex. finit geometri ÖVERSIKT Finite mathematics.3 Mathematical logic (Symbolic logic).4 Approximationsand expansions.5 Graph theory.6 Combinatorics (Combinatorial analysis).8 Mathematical models (Mathematical simulation).3 Matematisk logik (symbolisk logik).32 Mängdlära Omfattar urvalsaxiomet, begränsningsteoremet, avgörbarhet, formella språk, Gödels teorem, typteori Klassificera här axiom, hypoteser; logiska operatorer; predikatkalkyl, satslogik Kategoriteori flyttat till Partiellt ordnade mängder flyttat till För punktmängder se Ordning, gitter, ordnade algebraiska strukturer Standardindelningar tillfogas både för enstaka ämnen och för alla ämnen i rubriken Omfattar punktmängder Funktioner och relationer flyttat till

7 511 Matematik Bevisteori och konstruktiv matematik Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Omfattar intuitionistisk matematik [tidigare ].4 Närmevärden (approximationer) [tidigare även ] och utvecklingar.5 Grafteori Klassificera numerisk approximation under Omfattar nätverksteori Matchningsteori flyttat till ; nomografi flyttat till Klassificera tvärvetenskapliga verk om nätverksteori under Kombinatorik (kombinatorisk analys) Omfattar algebraisk kombinatorik; kombinatoriska konfigurationer och mönster; matroider Klassificera grafteori under 511.5; klassificera utformning av experiment under Matematiska modeller (matematisk simulering) 512 Algebra Algoritmer flyttat till Se även för modellteori Klassificera här universell algebra, modern algebra (abstrakt algebra kombinerad med talteori) Numerisk algebra flyttat till Klassificera grunderna till algebra under ÖVERSIKT Standard subdivisions.02 Abstract algebra.1 Algebra combined with other branches of mathematics.2 Groups and group theory.3 Fields.4 Rings.5 Linear algebra.6 Category theory, homological algebra, K-theory.7 Number theory.9 Foundations of algebra Standardindelningar.02 Abstrakt algebra För indelningar av abstrakt algebra se > Indelningar av abstrakt algebra Klassificera övergripande verk under

8 512 Dewey decimalklassifikation Grupper och gruppteori.3 Fält.4 Ringar Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera här sidoklasser, undergrupper Brauergrupper flyttat till För topologiska och besläktade algebror och grupper se ; för grupper, halvgrupper, gruppoider betraktade som kategorier se ; för algebraisk topologi se Klassificera här fältteori Klassificera linjär algebra under 512.5; klassificera differentialalgebror under ; klassificera talteori under Omfattar algebror baserade på gruppegenskaper, flexibla algebror, fria algebror [alla tidigare ], underringar, utvidgningsteori Klassificera här integritetsområden, radikalteorin Klassificera algebror karakteriserade av rymddimension under 512.5; klassificera topologiska algebror under För fält se Linjär algebra Omfattar Cayleys algebra, multidimensionell algebra, multilinjär algebra, kvaternioner Klassificera här linjär algebra kombinerad med analytisk geometri; vektoralgebra Klassificera algebrans grunder under 512.9; klassificera analys kombinerad med linjär algebra under ; klassificera numerisk linjär algebra under Topologiska och relaterade algebror och grupper Standardindelningar tillfogas för topologiska och relaterade algebror och grupper tillsammans, för topologiska algebror ensamt, för topologiska grupper ensamt Omfattar Fréchet-algebror, Hopf-algebror, reduktiva algebror, Steins algebror, likformiga algebror och deras grupper Liealgebror och Liegrupper flyttat till ; kategoriteori, funktorer, morfismer, topoi flyttat till ; homologisk algebra flyttat till ; algebraisk K-teori flyttat till För differentialalgebror se ; för faktoralgebror se Se även för algebraisk topologi..6 Kategoriteori, homologisk algebra, K-teori.7 Talteori Klassificera numeriska metoder under För ekvationsteori se

9 512 Matematik Algebrans grunder Klassificera algebra kombinerad med andra grenar av matematiken under [ ] Standardindelningar.94 Ekvationsteori Flyttat till Determinanter och matriser Matriser 513 Aritmetik Omfattar räkneförmåga Egenvärden och egenvektorer flyttat till Klassificera matrisers determinanter under Klassificera numeriska metoder under Aritmetiska operationer.5 Räknesystem 514 Topologi Omfattar talsystem med basen 3, 5, 20 Klassificera här analysis situs, homeomorfismer, homogena rum, avbildningar Klassificera topologi kombinerad med analys under ; klassificera topologi kombinerad med geometri under 516. För topologiska vektorrum se Algebraisk topologi.3 Topologiska rum Se även för topologiska algebror Klassificera här metrisk topologi.34 Topologiska mångfalder.7 Analytisk topologi.74 Global analys Klassificera här mångfaldstopologi För differentiabla mångfalder se Omfattar Hodgeteori, indexteorem Hamiltonska system flyttat till För differentiabla mångfalder se

10 515 Dewey decimalklassifikation Analys Klassificera här matematisk analys; övergripande verk om funktionsteori Numerisk analys flyttat till 518 Klassificera sannolikhetslära under För teorin om en särskild funktion eller grupp av funktioner se funktionen eller grupp av funktioner, t.ex. analys av kedjebråk ÖVERSIKT Analysis and calculus combined with other branches of mathematics.2 General aspects of analysis.3 Differential calculus and equations.4 Integral calculus and equations.5 Special functions.6 Other analytic methods.7 Functional analysis.8 Functions of real variables.9 Functions of complex variables.2 Allmänna aspekter på analys Klassificera en särskild applikation med applikationen, t.ex. expansion av funktioner hos reella variabler Sekvenser och serier.243 Serier Standardindelningar tillfogas för sekvenser och serier tillsammans, för sekvenser ensamt Omfattar algebraiska talföljder [tidigare ], aritmetiska talföljder [tidigare 513.4], geometriska talföljder [tidigare , 513.4] Klassificera här oändliga processer Omfattar summabilitet Klassificera här oändliga serier Klassificera talteori gällande kedjebråk under Fourieranalys och harmonisk analys Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Omfattar analys av vågelement Klassificera här Fourierserier Klassificera Fouriertransformer under För abstrakt harmonisk analys se Differentialkalkyl och differentialekvationer Klassificera differentialtopologi under ; klassificera differentialoperatorer under ; klassificera differentialgeometri under ; klassificera övergripande verk om differentialkalkyl och integralkalkyl och differentialekvationer och integralekvationer under

11 515 Matematik Differentialekvationer Klassificera här Cauchyproblemet; ordningar, grader; övergripande verk om gränsvärdesproblem Stabilitetsteori flyttat till Klassificera blandade ekvationer under ; klassificera numeriska lösningar under För gränsvärdesproblem gällande finita differenser se Ordinära differentialekvationer Dynamiska system flyttat till Partiella differentialekvationer.4 Integralkalkyl och integralekvationer Klassificera speciella funktioner under 515.5; klassificera integraltransformer under ; klassificera integralgeometri under Mått- och integrationsteori.43 Integralkalkyl Standardindelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken Klassificera här abstrakt måtteori [tidigare ] Ergodteori flyttat till För funktionaler se Omfattar integration, summering, båglängd, konvolutioner, kubering, kvadratur; Cauchys integral, bestämda integraler, Denjoys integral, Greens integral, Haars integral, generaliserade integraler, Lebesgue-integral, linjeintegraler, Poisson-integral, Poisson-Stieltjes integral, egentliga integraler, Riemanns integral, Stokes integral, ytintegraler Klassificera vektorintegration under ; klassificera numerisk integration under ; klassificera sannolikhetsintegration under Integralekvationer Klassificera blandade ekvationer under ; klassificera numeriska lösningar under Speciella funktioner.6 Övriga analytiska metoder För funktionalanalys se Finit differenskalkyl.64 Variationskalkyl Klassificera här gränsvärdesproblem när vardera gränsen har ett numeriskt värde 11

12 515 Dewey decimalklassifikation Funktionalanalys Klassificera här övergripande verk om funktioner med reella värden, komplexa värden, vektorvärden Klassificera mått- och integrationsteori under ; klassificera potentialteori under Operatorkalkyl För topologiska algebror se ; för reella variabelfunktioner se 515.8; för komplexa variabelfunktioner se Klassificera en särskild applikation med applikationen, t.ex. differentialoperatorer i topologiska vektorrum Funktionalekvationer Klassificera differensekvationer under Särskilda ämnen inom funktionalanalys.785 Abstrakt harmonisk analys Omfattar Fourieranalys av grupper.8 Funktioner av reella variabler Klassificera här reell analys Klassificera kombinerad behandling av funktioner av reella och komplexa variabler under Se även för rella tal..9 Funktioner av komplexa variabler Klassificera här automorfa funktioner, komplex analys, konform avbildning.96 Potentialteori Se även för komplexa tal. För en särskild applikation av potentialteori se applikationen, t.ex. harmonisk analys och potentialteori

13 516 Matematik Geometri Klassificera här geometri kombinerat med topologi Klassificera algebra kombinerat med geometri under 512.1; klassificera aritmetik kombinerat med geometri under ; klassificera analys kombinerat med geometri under 515.1; klassificera geometrisk sannolikhet under För topologi se 514. ÖVERSIKT Standard subdivisions [Classical and modern geometry; planes, solids, manifolds, convex sets].1 General aspects of geometry.2 Euclidean geometry.3 Analytic geometries.4 Affine geometry.5 Projective geometry.6 Abstract descriptive geometry.9 Non-Euclidean geometries Standardindelningar.02 Klassisk geometri.04 Modern geometri [.05] Plan [.06] Kroppar Flyttat till Flyttat till Mångfalder.08 Konvexa mängder För topologiska mångfalder se Klassificera här konvex geometri.1 Allmänna aspekter på geometri Omfattar symmetri Klassificera här automorfismer, metrisk geometri, transformationer (avbildningar) Klassificera allmänna aspekter tillämpade på en särskild geometri med den geometrin, t.ex. kägelsnitt i euklidisk geometri Finit geometri (ändlig geometri) Klassificera här diskret geometri.13 Kombinatorisk geometri.132 Mönster Klassificera här tessellationer 13

14 516 Dewey decimalklassifikation Euklidisk geometri Klassificera här kongruens, likhet, metrisk geometri Klassificera en särskild typ av euklidisk geometri med typen, t.ex. euklidisk analytisk geometri Standardindelningar.22 Plangeometri Omfattar Pytagoras sats.23 Rymdgeometri.24 Trigonometri.3 Analytiska geometrier Klassificera linjär algebra kombinerad med analytisk geometri under 512.5; klassificera analytisk affin geometri under 516.4; klassificera analytisk projektiv geometri under Algebraisk geometri Geometrier baserade på linjär algebra Omfattar enumerativ geometri, gitterpunktpunktsgeometri Klassificera här birationella och konforma avbildningar, samband, duala geometrier, skärningar; bilinjära och sesilinjära former; komplex multiplikation Polytoper flyttat till Differentialgeometri och integralgeometri Standardindelningar tillfogas för differentialgeometri och integralgeometri tillsammans, för differentialgeometri ensamt Omfattar symplektiska mångfalder Klassificera här kurvor, differentierbara mångfalder, ytor, torsion.373 Riemannsk geometri För metriska differentialgeometrier se Omfattar Sasakians geometri.374 Minkowskis geometri Omfattar Einsteins geometri.375 Finslergeometri.376 Cartans geometri.4 Affin geometri Klassificera affin differentialgeometri under Projektiv geometri Klassificera projektiv differentialgeometri under

15 516 Matematik Abstrakt deskriptiv geometri Se även för deskriptiv geometri inom konstruktionsritning.9 Icke-euklidisk geometri [517] [Vakant] Omfattar Bolyais geometri, elliptisk geometri, Gaussisk geometri, hyperbolisk geometri, inversiv geometri, Lobatjevskijs geometri; infogandet av icke-euklidiska rum i andra geometrier Klassificera en särskild typ av icke-euklidisk geometri med typen, t.ex. icke-euklidisk analytisk geometri Senast använt i 17:e upplagan 518 Numerisk analys [tidigare 515] Klassificera här tillämpad numerisk analys [tidigare 519.4], numeriska beräkningar, numerisk matematik Klassificera närmevärden (approximationer) och expansioner under För numerisk statistisk matematik se Algoritmer [tidigare 511.8].2 Särskilda numeriska metoder Klassificera särskilda numeriska metoder tillämpade inom ett särskilt fält under Grafiska metoder Omfattar nomografi [tidigare 511.5].25 Finita elementmetoden (finit elementanalys).26 Iterativa metoder Klassificera här finita stripmetoden, finita volymmetoden.5 Numerisk approximation 519 Sannolikhetskalkyl och tillämpad matematik Standardindelningar tillfogas för sannolikhetskalkyl och tillämpad matematik tillsammans, för tillämpad matematik ensamt Klassificera en särskild tillämpning med tillämpningen, t.ex. statistik inom fysiken , spelteori inom hasardspel ÖVERSIKT Probabilities.3 Game theory.5 Statistical mathematics.6 Mathematical optimization.7 Programming.8 Special topics of applied mathematics 15

16 519 Dewey decimalklassifikation Sannolikhetslära Klassificera här betingade sannolikheter, geometrisk sannolikhet, sannolikhetskalkyl Klassificera sannolikhetslära tillämpad på statistisk matematik under Slumpprocesser (stokastiska processer) För köprocesser se Markovprocesser.3 Spelteori Omfattar Markovkedjor Matematisk optimering flyttat till Klassificera hasardspel under [.4] Tillämpad numerisk analys Flyttat till Matematisk statistik Klassificera här parametriska och icke-parametriska metoder Se manualen under 519.5, T vs , T Stickprovsteori (sampelteori).53 Deskriptiv statistik, multivariat analys, variansanalys och kovariansanalys Omfattar klusteranalys.54 Statistisk inferens.542 Beslutsteori.55 Tidsserieanalys.56 Hypotestestning Omfattar bootstrapping, konfidensområden, väntevärde, icke-parametrisk inferens, parametrisk inferens, prediktion, resamplingsmetoder, sekvensanalys Omfattar Bayes statistiska beslutsteori Omfattar chi square-test, goodness-of-fit-tester.6 Matematisk optimering [tidigare 519.3] Klassificera kontrollteori under Programmering För en särskild matematisk optimeringsteknik se tekniken, t.ex. matematisk programmering Se även för urval och beslutsfattande vid kombinationsanalys Standardindelningar.72 Linjär programmering 16

17 519 Matematik Speciella ämnen inom tillämpad matematik 520 Astronomi och angränsande vetenskaper Se manualen under 520 vs , 523.1, 530.1, 919.9; se manualen under 520 vs , , ÖVERSIKT 521 Celestial mechanics 522 Techniques, procedures, apparatus, equipment, materials 523 Specific celestial bodies and phenomena 525 Earth (Astronomical geography) 526 Mathematical geography 527 Celestial navigation 528 Ephemerides 529 Chronology [.28] Hjälptekniker och procedurer; apparatur, utrustning, material.92 Astronomer Använd ej; klassificera under 522 > Astronomi 521 Celest mekanik Klassificera övergripande verk under 520. För geodetisk astronomi se Omfattar ekvilibrium, trekropparsproblemet och N-kropparsproblemet Klassificera här rörelse Klassificera tillämpningar på särskilda himlakroppar och fenomen under Gravitation.3 Kretslopp Klassificera här Keplers lagar.4 Perturbationer.9 Precession Omfattar nutation Klassificera korrigeringar av precession under Tekniker, procedurer, apparatur, utrustning, material Klassificera här astrometri, positionsastronomi och praktisk astronomi Klassificera positionsastronomi som en aspekt av matematisk geografi under [.028] Hjälptekniker och procedurer; apparatur, utrustning, material Använd ej för allmänna verk; klassificera under 522. Använd ej för särskilda hjälptekniker och procedurer; klassificera under

18 522 Dewey decimalklassifikation 522 > Praktisk astronomi Klassificera övergripande verk under 522. För korrigeringar se 522.9; för praktisk astronomi gällande särskilda himlakroppar och fenomen se Astronomiska instrument Teleskop Klassificera här rörliga teleskop placerade på jorden.3 Meridiancirkel? För meridiancirklar se 522.3; för vinkelmätningsinstrument se 522.4; för hjälpinstrument se 522.5; för astronomiska instrument i icke-optisk astronomi se För zenitteleskop se Vinkelmätningsinstrument Omfattar astrolabier, kvadranter, reflekterande instrument, sextanter, zenitteleskop och ekvatorialteleskop.5 Hjälpinstrument Omfattar kronografer, kronometrar För hjälpinstrument gällande speciella observationsmetoder se Speciella observationsmetoder.62 Fotometri.63 Fotografi.65 Polarimetri.67 Spektroskopi För fotografisk fotometri se Klassificera spektroskopi gällande en särskild himlakropp med kroppen plus notation 0287 från tabell 1, t.ex. spektroskopi gällande planeter Icke-optisk astronomi.682 Radioastronomi.683 Infrarödastronomi.686 Observation med partikelmetoder.7 Sfärisk astronomi.9 Korrigeringar Omfattar celesta referenssystem Klassificera övergripande verk om geodetiska koordinater under Korrigeringar av aberration, astronomisk refraktion, parallax, precession; av instrumentala störningar 18

19 523 Astronomi och angränsande vetenskaper Särskilda himlakroppar och fenomen Omfattar djurkretsen Klassificera himlakroppars fenomen som är direkt jämförbara med jordiska fenomen med de jordiska fenomenen under 550, t.ex. vulkanisk aktivitet på Mars Se manualen under 523 vs ÖVERSIKT [Astrophysics and cosmochemistry].1 The universe, galaxies, quasars.2 Planetary systems.3 Moon.4 Planets, asteroids, trans-neptunian objects of solar system.5 Meteors, solar wind, zodiacal light.6 Comets.7 Sun.8 Stars.9 Satellites and rings; eclipses, transits, occultations [ ] Standardindelningar.01 Astrofysik Använd ej; klassificera under För celest mekanik se Universum, galaxer, kvasarer Standardindelningar tillfogas för universum, galaxer, kvasarer tillsammans, för universum ensamt Klassificera här kosmologi Se även för svarta hål. Se manualen under 520 vs , 523.1, 530.1, 919.9; se manualen under 520 vs , , Galaxer och kvasarer.113 Vintergatan Interstellär materia.12 Kosmogoni Omfattar diffusa och planetära nebulosor För mörk materia se För teorier om ett expanderande universum se Teorier om ett expanderande universum.19 Teorier om universums slut.2 Planetära system Klassificera här solsystemet För särskilda delar av solsystemet se

20 523 Dewey decimalklassifikation 523 > Särskilda delar av solsystemet.3 Månen Klassificera övergripande verk under Planeter, asteroider, transneptuniska kroppar i solsystemet.41 *Merkurius.42 *Venus.43 *Mars Standardindelningar tillfogas för planeter, asteroider, transneptuniska kroppar i solsystemet tillsammans, för planeter i solsystemet ensamt Klassificera här övergripande verk om planeter, satelliter, ringar i solsystemet Tillfoga till basnummer för varje nummer märkt med * de nummer som följer under , t.ex. Jupiters omloppsbana För meteorer se ; för satelliter och ringar se ; för passager, ockultationer se ; för Jorden se 525. Se även för exoplaneter..44 Asteroider (planetoider).45 *Jupiter.46 *Saturnus.47 *Uranus.48 *Neptunus Klassificera övergripande verk om meteorer och asteroider under Tidigare rubrik: Trans-uraniska planeter Transneptuniska kroppar flyttat till Transneptuniska kroppar [tidigare ].492 Kuiperbältet *Pluto [tidigare ].5 Meteorer, solvinden, zodiakalljuset.51 Meteorer Klassificera här interplanetär materia, övergripande verk om meteorer och asteroider För asteroider se Klassificera här meteoroider, meteoriter För meteorskurar se *Tillfoga enligt anvisningar under

21 523 Astronomi och angränsande vetenskaper Kometer.7 Solen.8 Stjärnor Klassificera här övergripande verk om stjärnor och galaxer För galaxer se ; för solen se Se även för kvasarer; se även för system utanför solsystemet. Se manualen under 520 vs , , 523.8: Stjärnor och galaxer..84 Aggregationer och variabla stjärnor Standardindelningar tillfogas för aggregationer och variabla stjärnor tillsammans, för aggregationer ensamt Klassificera här övergripande verk om dubbelstjärnor och stjärnhopar För stjärnhopar se Se även för galaxer..841 Dubbelstjärnor och multipelstjärnor Standardindelningar tillfogas för dubbelstjärnor och multipelstjärnor tillsammans, för dubbelstjärnor ensamt Omfattar optiska och visuella dubbelstjärnor Klassificera här astrometriska dubbelstjärnor För spektroskopiska dubbelstjärnor se ; för dubbelstjärnor i eklips se Spektroskopiska dubbelstjärnor.844 Variabla stjärnor Eruptiva variabler.85 Stjärnhopar Omfattar flarestjärnor, novor.88 Typer av stjärnor karakteristiska för stadier av stjärnornas utveckling.887 Slutfaser Omfattar jättestjärnor (R, N, eller S spektral typ), huvudseriestjärnor, röda dvärgar, Wolf-Rayet-stjärnor; stjärnformation Klassificera här stjärnornas utveckling För inre variabler se Omfattar vita dvärgstjärnor.9 Satelliter och ringar; förmörkelser, passager, ockultationer.91 Merkuriuspassager.92 Venuspassager 21

22 523 Dewey decimalklassifikation Satelliter och ringar Annat namn för satelliter: månar Tillfoga till basnummer de nummer som följer under , t.ex. Jupiters satelliter , Jupiters satelliters omloppsbanor Indelningar tillfogas för ett eller båda ämnena i rubriken För Jordens måne se Jupiter (planet) satelliter [524] [Vakant] Senast använt i 14:e upplagan 525 Jorden (astronomisk geografi) För magnetiska egenskaper se Matematisk geografi.1 Geodesi Klassificera här kartografi, kartritning, tillverkning av kartor Klassificera tillverkning av kartor för ett särskilt syfte med syftet, t.ex. tillverkning av militära kartor För astronomisk geografi se 525. Se även för kartläsning. För geodetisk uppmätning se 526.3; för geodetisk astronomi och geografiska positioner se 526.6; för gravitationsbestämningar se Geodetisk uppmätning Uppmätning av jordklotets form.6 Geodetisk astronomi och geografiska positioner Standardindelningar tillfogas för geodetisk astronomi och geografiska positioner tillsammans, för geodetisk astronomi ensamt Klassificera här geodetiska aspekter av positionsastronomi; övergripande verk om geodetiska koordinater Klassificera övergripande verk om positionsastronomi under 522. För koordinater i sfärisk astronomi se Gravitationsbestämningar.9 Lantmäteri Klassificera här uppmätning som inte beaktar jordens böjning, lantmäteri Klassificera auktoriserade lantmätares arbete (Storbritannien), tvärvetenskapliga verk om uppmätning av land under ; klassificera uppmätningar gjorda av ingenjörer under För geodetisk uppmätning se

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp TEKNISK FYSIK 300 hp TEKNISK MATEMATIK 300 hp BLI EN MÅNGSIDIG PROBLEM- LÖSARE Är du redo att ta dig an framtidens problem? Som teknisk fysiker eller teknisk matematiker blir du tränad i att hela tiden

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Guld. fabriker. Kosmos nya

Guld. fabriker. Kosmos nya aktuell forskning Kosmos nya Guld fabriker Hur skapas materian runt omkring oss? Vissa kända metaller bildas på alldeles oväntade ställen, visar den senaste forskningen. Stephan Rosswog förklarar. Sedan

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Civilingenjörsexamen

Civilingenjörsexamen / har avlagt Civilingenjörsexamen has been awarded the Degree of Master of Science in Engineering utfärdat/issued 1 april 2010 av rektor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH by the President of the Royal

Läs mer

Linjär algebra på några minuter

Linjär algebra på några minuter Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen

Läs mer

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Kursplaner och betygskriterier för fysik Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning

Läs mer

Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29

Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Bilaga 8:1 (8) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-10-29 kl.03:03 till 16:25. Kommun Östersund. Ort Östersund,

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Information inför årskurs 4 och val av masterprogram

Information inför årskurs 4 och val av masterprogram Information inför årskurs 4 och val av masterprogram Kansli SCI Teknisk fysik Val av Masterprogram/kurser Masterinformation 14 april Uppflyttningsregler Liten blick framåt 1 Kansliet vid skolan för teknikvetenskap,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. Ordlista absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. acceleration Acceleration hos ett föremål kan i fysiken vara en förändring av farten eller

Läs mer

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F)

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F) IH Kurs Hp Nivå (G, A, F) A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) HU nämt i mål HU nämt i innehåll Litteratur med HU HU examineras Nära kontakter med samhället Affärssystem/Applikationer 7,5

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

1850-1900 Matematikens historia

1850-1900 Matematikens historia 1850-1900 Matematikens historia Översikt Icke-euklidisk geometri (Riemann, Klein, m.fl.) Mängdlära (Cantor) Logik (De Morgan, Boole, Frege, m.fl.) Matematikens fundament (Frege, Russel, Peano, m.fl.) Allmänt

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016. Sid 1 Lär dig mer, repetera dina kunskaper och studera i långsam takt i en liten grupp! Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2015-2016 Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux Sid 1 Välkommen

Läs mer

Waste is what is left when imagination fails

Waste is what is left when imagination fails Waste is what is left when imagination fails Forskargruppen Industriell Materialåtervinning startade Januari 2007 genom en donation från Stena Metall 5 seniora forskare och 9 doktorander + 2 associerade

Läs mer

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi Beräkningsvetenskap I Jarmo Rantakokko Josefin Ahlkrona Kristoffer Virta Katarina Gustavsson Vårterminen 2011 Beräkningsvetenskap: Hur man med datorer utför beräkningar och simuleringar baserade på matematiska

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Användningen av nätet i undervisningen Bilaga 1 Institution: "Bioblocket": biologi (BL), biokemi (BK), biovetenskap (BV), farmaci (F)

Användningen av nätet i undervisningen Bilaga 1 Institution: Bioblocket: biologi (BL), biokemi (BK), biovetenskap (BV), farmaci (F) Användningen av nätet i undervisningen Bilaga 1 Institution: "Bioblocket": biologi (BL), biokemi (BK), biovetenskap (BV), farmaci (F) BV Ämneskurser: Computers / Computational Methods in bioresearch nätet

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

SPECIALLEGERINGAR & TITAN Produktöversikt / Lagerlista

SPECIALLEGERINGAR & TITAN Produktöversikt / Lagerlista 20071001 SPECIALLEGERINGAR & TITAN Produktöversikt / Lagerlista Periodiska systemet Grupp IA IIA IIIB IVB VB VIB VIIB VIII IB IIB IIIA IVA VA VIA VIIA Ädelgaser Period 7 Period 6 Period 5 Period 4 Period

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14

KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14 Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 HT 14 Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II

Läs mer

Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp - Ämneskrav, omfattning och innehåll

Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp - Ämneskrav, omfattning och innehåll Utbildnings- och forskningsenheten Chefsbeslut 2015-01-27 Ärende nr 6-15 Beslut Bilaga Kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp - Ämneskrav, omfattning och innehåll Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

Strukturdynamiska simuleringar och PDE

Strukturdynamiska simuleringar och PDE Strukturdynamiska simuleringar och PDE Staffan Häglund 4 november 2014 Staffan Häglund Strukturdynamiska simuleringar och PDE 4 november 2014 1 / 16 Struktur Struktur Om FS Dynamics Exempel, vad kan man

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Matematikens historia (3hp) Vladimir Tkatjev

Matematikens historia (3hp) Vladimir Tkatjev Matematikens historia (3hp) Vladimir Tkatjev Dagens program Introduktion och kursens översikt Talbegreppets utveckling Den äldsta matematiken - EGYPTEN och BABYLON Obligatorisk kurslitteratur Tord Hall

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Från Big Bang till universums acceleration

Från Big Bang till universums acceleration Från Big Bang till universums acceleration Rahman Amanullah Forskare vid Oskar Klein Center, Stockholms universitet http://okc.albanova.se/blog/ Hur vet vi att det vi vet är sant? Lånad av Per-Olof Hulth

Läs mer

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

4 5 6 STUDIEFORM ORT anm kod CAMPUS Karlstad KAU-68568 DISTANS Alingsås KAU-68569 Falkenberg KAU-68570 Falköping KAU-68571 Karlskoga KAU-68572 Katrineholm KAU-68573 Lindesberg KAU-68575 Nynäshamn KAU-68574

Läs mer

Utbildningsplan. för KANDIDATPROGRAMMET. STATISTIK OCH DATAANALYS (Statistics and Data Analysis)

Utbildningsplan. för KANDIDATPROGRAMMET. STATISTIK OCH DATAANALYS (Statistics and Data Analysis) Utbildningsplan för KANDIDATPROGRAMMET I STATISTIK OCH DATAANALYS (Statistics and Data Analysis) SYFTE I utbildningen skall den studerande förvärva en fördjupning i ämnet statistik och i integrationen

Läs mer

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN 978-91-27-42156-1. Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN 978-91-27-42156-1. Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del prövning matematik 1a Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövningen avser Kurskod Matematik 1a MATMAT01a Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövningsutformning Bifogas Matematik 5000

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT - FN:s barnkonventioner och BRIS - Hur reklamen påverkar oss - Demokratiska beslut - Tyda samhällsinformation

Läs mer

Nyhet: Bli biblioteksmedlem!

Nyhet: Bli biblioteksmedlem! Nyhet: Bli biblioteksmedlem! SP Kemi, Material och Ytor (SP KM ) erbjuder kunder och företag att bli biblioteksmedlemmar i KM-biblioteket (f.d. YKIs bibliotek). Biblioteket är lokaliserat i Stockholm och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH Tid vad är det? Clas Blomberg Teoretisk fysik KTH Det finns här i världen en stor och ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin

Läs mer

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Studiehandledning. kurs Matematik 1b Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik

Läs mer

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal -  -  -  -  - -  -  -  -  - År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

CURRICULUM VITAE MYROSLAV DROZDENKO PERSONUPPGIFTER UTBILDNING SEPTEMBER 2007. Myroslav. Efternamn: Drozdenko. Personnummer: 771216-2119.

CURRICULUM VITAE MYROSLAV DROZDENKO PERSONUPPGIFTER UTBILDNING SEPTEMBER 2007. Myroslav. Efternamn: Drozdenko. Personnummer: 771216-2119. CURRICULUM VITAE MYROSLAV DROZDENKO SEPTEMBER 2007 PERSONUPPGIFTER Förnamn: Efternamn: Myroslav Drozdenko Personnummer: 771216-2119 Postadress: Besöksadress: Hemadress: E-post: Hemsida: Institutionen för

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se. Coulombs lag och Maxwells första ekvation

ANDREAS REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se. Coulombs lag och Maxwells första ekvation ANDREA REJBRAND 2007-11-03 Elektromagnetism http://www.rejbrand.se oulombs lag och Maxwells första ekvation oulombs lag och Maxwells första ekvation Inledning Två punktladdningar q 1 samt q 2 i rymden

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer