Meriteringstid för pedagogisk utveckling. Scenarioövningar inom sjuksköterskeutbildningen MDH

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd (43) Meriteringstid för pedagogisk utveckling Scenarioövningar inom sjuksköterskeutbildningen MDH Sara Ryve, HVV, universitetsadjunkt HVV, avdelningen för specialistsjuksköterskeutbildningar Henrik Johnsson, universitetsadjunkt HVV, avdelningen för medicinsk vetenskap Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

2 Innehåll 2 (43) Inledning... 3 Genomförande... 3 Redovisning... 4 Begrepp... 4 Teoretisk bakgrund... 5 Syftet med scenarioövningar Olika metoder eller upplägg av simuleringsövningar Debriefing... 7 Förbättrar scenarioövningar studenternas kunskapsnivå, skicklighet och kritiskt tänkande?... 7 Svårigheter med simulering Egna tankar... 8 Referenser... 9 Undersökning universitet/högskolor scenarioövningar Enkät Studenter T Patientfall studenter T

3 Inledning Under våren 2013 utlyste HVV anslag för pedagogisk meritering. Som relativt nya inom akademin såg vi tydligt vårt eget behov av pedagogisk kompetensutveckling. Men vi hade också hunnit med att se att vi, till akademin, skulle kunna bidra med klinisk kunskap och erfarenheter från akutsjukvård. Vårt intresse och tidigare arbetslivs erfarenhet inom området akut omhändertagande låg till grund för ansökan om pedagogisk meriteringstid. 3 (43) De kunskaper vi gick in i projektet med var huvudsakligen inhämtade från många års kliniskt arbete på operationsavdelning, där vi båda arbetat som anestesisjuksköterska. Vi har mött många patienter, studenter under utbildning och blivande kollegor under upplärning. I det vardagliga arbetet inom vården inträffar situationer som kräver ett adekvat och snabbt agerande. En sjuksköterska behöver vara väl rustad för att kunna agera på ett professionellt sätt i dessa situationer. Ingen kan kräva att en ny sjuksköterska ska klara detta från början. Men om sjuksköterskestudenter har haft möjlighet att utveckla att agera vid akuta situationer kan sjuksköterskor vara bättre rustade för arbetslivets utmaningar. Vi hade sett en svaghet i Sjuksköterskeprogrammets upplägg, där scenarioövningar helt saknas. Vi skrev en ansökan där huvudsyftet beskrevs som att utveckla scenarioövningar för att stegvis utveckla sjuksköterskestudenter i att agera praktiskt i akuta situationer. Det andra syftet var påbörja underlag för handlingsplan för att tillgodose studenternas behov av kunskap som krävs i sjukvårdsmiljö. Det tredje syftet var att spetsa Mälardalens högskolas konkurrenskraft gentemot andra lärosäten. Genomförande Genomförandet av projektet har omfattat kunskapsöversikt inom området scenarioövningar, kartläggning av förekomst av scenarioövningar vid samtliga lärosäten i Sverige som ger sjuksköterskeutbildning, enkät till T6studenter vid MDH, kunskapsprov till T6studenter vid MDH samt presentation av projektet vid temadag 20/ Redovisningen av projektet följer genomförandet.

4 Redovisning 4 (43) Begrepp Inom projektet används KlinSim/Utbildningsgruppens rekommendationer kring centrala begrepp inom medicinsk simulering: Begrepp Simulering Simulator Färdighetsträning Procedurträning Scenarioträning Teamträning Interprofessionell träning Definition En metod för att träna upplevelser eller situationer, som efterliknar verkligheten i en kontrollerad miljö Utrustning för att efterlikna verkligheten Lärande av ett tekniskt såväl som icke tekniskt moment genom övning Tillämpning av färdighetsträning i ett sammanhang Simulering som utgår från en scenariomall och som innefattar hela processen från briefing till debriefing Två eller fler deltagare som tränar på att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål Deltagare av flera yrkeskategorier som i en gemensam lärandesituation, lär av, med och om varandra i syfte att förbättra samarbetet

5 Teoretisk bakgrund För att skapa kunskapsunderlag om teori och begrepp, samt förståelse för scenarioövningar gjordes en artikelsökning i Discovery som söker i 24 databaser och förlag, bl.a. CHINAL och ScienceDirekt. Sökord som användes var; nursing education, simulation, scenario, critical thinking och debriefing. Begränsningar i sökresultaten var att använda många av sökorden samtidigt för att begränsa sökresultatet. Bara artiklar skrivna på engelska valdes. Vi har läst och sedan sammanställt valda artiklar nedan. 5 (43) Den grundläggande tesen som driver detta är att sjuksköterskestudenter behöver förankra och koppla det de lär sig i föreläsningssituationen in i ett klinisk kontext (1). En utbildning behöver ett helhetsperspektiv där studenten kan röra sig mellan den teoretiska kunskapen och den praktiska. Det finns behov av att koppla samman olika lärandeaktiviteter med de specifika lärandemålen och sedan även koppla detta till en lämplig examinationsform ett alignment i utbildningen. I detta arbete ska inte klassisk föreläsningsundervisning undvikas utan kan vara en viktig komponent i faktakunskapen och i detta även den memorerade faktakunskapen. Det viktiga är att balansera olika lärandeformer så att det kan skapas en helhet för studenterna (3). Tabell 1. (3). Genom casestudier förflyttar sig studenten från en föreställning om sant/falsk och rätt/fel till en mer relativistisk hållning där studenten kan förstå nyansskillnader. Studenterna rör sig alltså till en kunskapsnivå där de kan se kontexten och koppla kunskapen till specifika situationer. Vad som är sant är beroende av situationen och hur man hanterar olika problem beror helt och hållet på i vilken

6 situation man befinner sig i. Denna rörelse sker genom tiden när personen utbildar sig (3). 6 (43) Dagens komplexa sjukvård ställer stora krav på studenternas kunskap och skicklighet. Utbildarna behöver finna situationer som ger studenterna klinisk erfarenhet utan att det påverkar patientsäkerheten. High fidelity dockor ger verkliga situationer så att studenten i en säker miljö kan tillgodogöra sig kunskap, testa antagande och testa skicklighet i praktiska moment (2). Om studenterna befinner sig i en miljö de känner igen och är trygg för dem kan de på ett annat sätt slappna av i lärandet och fokusera på det aktuella problemet. Detta tror vi kan utveckla lärandet genom att studenten vågar prova, vågar göra fel och vågar hjälpa varandra i de situationerna som uppstår. För studenter som befinner sig i en dualistisk kunskapssyn kan case pedagogik vara frustrerande då det inte finns några klara rätt och fel utan det beror på kontexten. Detta kan också vara svårt för läraren som inte har fullständig kontroll på var man är på väg i jämförelse med en föreläsningssituation. Lärare som vill ge sanningen till studenterna är olämpliga i case pedagogiken, här behövs en lärare som kan diskutera ämnet, se olika ingångar till ämnet. En lärare med denna förmåga har större möjlighet att lyckas med case pedagogiken (3). Att använda sig av simulering ger erfarenhet i en säker miljö. Genom simulering kan både noviser och erfarna praktiker i olika discipliner tränas (4). Nya sätt att arbeta kräver nya sätt för undervisning. Detta är särskilt sant när man använder simuleringsdockor som ger en hög nivå av realism mellan handledare och de som tränas (4). Syftet med scenarioövningar. Syftet med scenarioövningar är att koppla den teoretiska kunskapen som studenterna har förvärvat genom föreläsningar till klinik, och på så sätt utveckla kunskapsnivån hos studenten. Forskning visar att studenterna ökar i kunskap, kritiskt tänkande, förmåga (ability), nöjdhet, belåtenhet och självförtroende (1). Scenarioövningar syftar till att imitera verkligheten och ge studenten en klinisk erfarenhet men i en miljö som är säker, detta kan göra så att situationen blir lättare att förstå och lättare att hantera för studenten när den uppstår i klinik (1). Det är studenterna som ska vara huvudaktör under sessionen, samt ha kontroll över den simulerade situationen (4).

7 Olika metoder eller upplägg av simuleringsövningar. Scenarioövningar varierar från low fidelity till high fidelity. Med low fidelity menas att man arbetar med anatomiska dockor, case eller rollspel. Vid High fidelity simuleringsövningar används dockor som efterliknar människor och som kan programmeras till att efterlikna eller imitera olika symtom (1). Alla studenter behöver inte genomföra simuleringen aktivt (bedside) för att öka i kunskap eller anse att det är en positiv upplevelse. Att genomföra simulering för stora grupper där alla inte är aktivt deltagande kan vara en bra ingång för att använda sig av simulering med High Fidelitydockor trots att man har begränsat med tid, resurser och utrymme för att kunna genomföra fullskaliga simuleringar för alla studenter. Efter simuleringen ska debriefing användas för att klargöra innehållet som presenterats och optimera inlärningen (8). 7 (43) Debriefing Scenarioövning kan ge förbättring i kunskap hos studenterna men detta visar sig inte efter själva övningen (hands-on) utan kommer efter att debriefingen av simuleringen genomförts (5). Enligt (12) har debriefing en central roll i high fidelity simulation. Men debriefing i samband med utbildning av sjuksköterskor finns det ingen konsensus om den bästa metoden gällande debriefing vilket finns inom andra områden där simulering används. Petranek (13) vill dock lyfta fram vikten av skriven debriefing vilket används sällan. Vi lär oss genom att göra. Vi lär oss genom att reflektera. Om vi vill göra simuleringar mer framträdande i den akademiska världen kan bedömning och stringens bli en del i en skriftlig bedömning. Författaren lyfter fram att det även utanför scenariodiskussionen är av vikt att lärare använder sig av skriftlig debriefing trots att det är ytterst tidskrävande men det är nästa viktiga steg i läroprocessen efter att göra och reflektera. Förbättrar scenarioövningar studenternas kunskapsnivå, skicklighet och kritiskt tänkande? Scenarioövningar kan ha fördelar över andra lärandeformer beroende på vilket kontext, ämne och metod som man arbetar i (1). High fidelity scenarioövningar ger studenterna signifikant ökad kunskap och skicklighet (2). Men har en mer oklar effekt på studenternas kritiska tänkande (9, 10). Forskning visar att det genom simuleringsövningar stegvis kan öka det kritiska tänkandet hos studenterna gällande vårdens innehåll och genomförande. Det finns tvivel gällande hur effektiv simuleringsträning är, särskilt gällande sjuksköterskestuderande (4). I en studie (11) där studenterna själva fick uppge sina erfarenheter med simuleringsövningar gällande både low fidelity medium fidelity high fidelity anger studenterna 4 faktorer kring simuleringar.

8 1. De som reflekterar. Ökad medvetenhet kring egna styrkor och svagheter innan de börjar arbeta med riktiga patienter 2. Realism skeptiker. Dockor kan inte ersätta riktiga patienter och den riktiga kontakten. Simuleringsdockorna ses som dummies vilket gör det svårt att lära sig mellanmäsklig kontakt. Denna grupp studenter såg ingen nytta i sitt självständiga arbete med simuleringar på dockor. De angav också tidsbrist som en negativ orsak till detta inte tillräckligt med tid för dockan och fallet. 3. De komfortsökande. Upplever simuleringen som mycket stressande. De behöver komma i en särskild stämning för att känns sig bekväma med situationen. Denna grupp tycker att de inte får tillräckligt med möjlighet att träffa riktiga patienter men de tycker inte de behöver mer kunskap innan simuleringsövningarna. De blev mer självsäkra och kände sig som sjuksköterskor även i den kliniska verksamheten. 4. De teknikkunniga. Att göra egna simuleringar och testa varandra skulle vara trevligt. De ser också vikten av organisation vid simuleringarna. Många funktioner används inte på dockorna och det ser denna grupp som även framhåller att de inte blir fullständigt självständiga genom simuleringsövningarna. (11) 8 (43) Svårigheter med simulering. Simulering är ett alternativ till klinisk erfarenhet men det finns lite bevis på att high fidelity simulering kan ersätta den mänskliga patienten och den erfarenhet man får av det (5). Simuleringsdockor är inte tillräckligt avancerade för att kunna ge icke-verbala symtom vilket leder till att studenterna litar mer på patientens anamnes än på de uppmättavärden som ges (6). Ett kliniskt omdöme är klart relaterat till praktisk erfarenhet vilket high fidelity simulering ger studenterna som tillägg till den övriga kliniska praktiken. Studenter lär sig bättre om det är tydligt vilka förväntningar som förväntas av dem och att de får direkt feedback på sina prestationer (7). Egna tankar Vi är övertygade att förmåga att agera professionellt i akuta situationer, inte kan förvärvas genom teoretiska kunskaper. Denna professionella utveckling är beroende av övningar av olika akuta situationer där det är viktigt att agera snabbt och adekvat. Studenter behöver stöd under utvecklandet av praktisk kunskap och erfarenhet, för att dessa ska kunna överföras till reflekterad kunskap. Stödet kan ges i form av reflekterande handledning. Reflektion kan leda till prövning och korrigering av tänkta alternativ eller förslag. I handledningsprocessen kan studenten få möjlighet att reflektera processrelaterat. Med det menas att studenten reflekterar över vad

9 som händer under den tid som något sker. Efter situationen ska studenten få möjlighet att blicka tillbaka, en upptäckande aspekt. Studenten får ledtrådar att kritiskt granska en komplex situation. Först när insikten att det finns flera möjlig perspektiv utöver det egna, kan ett nytt väljas. Målet är nå insikt om det som är allmängiltigt. En reflekterande handledning ger möjlighet att utveckla de tankemönster som redan finns, ändra tankemönster och betrakta handlingar utifrån andra perspektiv och insikter. Simulering för att stödja studenternas lärande i olika vårdsituationer kan också användas som komplement till den verksamhetsförlagda utbildning som finns inom sjuksköterskeprogrammet. I en tid då det är begränsningen av platser inom verksamhetsförlagd utbildning som begränsar hur många sjuksköterskor högskolan kan utbilda. 9 (43) Referenser 1. Cant R. P. & Cooper S. J. (2009) Simulation-based learning in nurse education: systematic review. Journal of advanced nursing 66(1), Yuan H. B., Williams B. A., Fang J. B. Ye Q. H. (2011) A systematic review of selected evidence on improving knowledge and skills through high-fidelity simulation. Nurse Education Today 32 (2012) Nordquist J. & Johansson L., (2009) Att undervisa med case i utbildningar inom hälso- och sjukvården: Om främjande av autentiskt lärande, Interprofessionalism och organisatoriskt lärande. Medical case center, Karolinska institutet. 4. Alinier G., Hunt B., Gordon R. & Harwood C. (2006) Effectiveness of intermediate-fidelity simulation training technology in undergraduate nursing education. Journal of advanced Nursing 54(3), Shinnick M. A., Woo M., Horwich T. B. & Steadman, R. (2011) Debriefing: The most important component in simulation? Clinical Simulation in Nursing, 7(3) e105-e Walton-Moss B., O Neill S., Holland W. & Marineau L. (2012) Advanced practice nursing students: Pilot test of a simulation scenario. Collegian 19, Lasater K. (2007) Clinical Judgment Development: Using Simulation to Create an Assessment Rubric. Journal of Nursing Education vol. 46, No Beyer D. A. (2012) Effectiveness of Human Patient Simulation as A Classroom Teaching Strategy. Clinical Simulation in Nursing 8, e301-e305.

10 9. Shinnick M. A. & Woo M. A. The effect of human patient simulation on critical thinking and its predictors in prelicensure nursing students. Nurse Education Today 33, (43) 10. Sullivan-Mann J., Perron C. A. & Fellner A. N. (2009) The Effects of Simulation on Nursing Students Critical Thinking Scores: A Quantitative Study. Newborn & Infant Nursing Reviews Vol. 9 No Baxter P., Akhtar-Danesh N., Valaitis R., Stanyon W. & Sproul S. (2009) Simulated experiences: Nursing students share their perspectives. Nurse Education Today Neill M. A. & Wotton K. (2011) High-fidelity simulation debriefing in nursing education: a literature review, Clinical Simulation in Nursing 7(5), e161-e Petranek C. F. (2000) Written debriefing: The next vital step in learning with simulations. Simulation & gaming, Vol. 31 No

11 I samband med muntlig redovisning av meriteringstiden den 20 maj 2014 strukturerades materialet och de tankar som detta projekt givet oss. Projektet delades inför denna presentation in i fyra delar. Delarna var: mål/innehåll, genomförande, motiv för scenario och framtid. I mål/innehåll ställde vi oss frågan vad är ett scenario?. Här kunde vi lyfta fram patofysiologi, vitalparametrar (mäta och värdera), omvårdnadsåtgärder, handlingsberedskap, utvärdera. Ett scenario är ett utbildningstillfälle, träning, reflektion, omsättning av teori och praktik och kan även vara en examination. Under reflektion lyfte vi begreppen känsla och handlingar, provide a rationale what if, att stiga ur situationen och bearbeta den vilket ger ny kunskap. Ett flödesschema ritades upp som angavs till registrate, react, respond och action (se bild 1). Detta ledde till outcome, reflection, feedback och repeat. Alla steg är en utveckling mot ett högre lärande och ökad kunskap för situationen. I genomförande listade vi de metoder vi använt oss av för att nå målen med projektet. Här listades litteratur, kartläggning scenarioövningar i svenska sjuksköterskeutbildningar, enkät T6 studenter gällande deras uppfattningar av scenarioövningar och ett kunskapstest i akut omhändertagande för samma studentgrupp. I motiv för scenario återkopplar vi till de delar vi tagit upp i genomförandet. De delarna ger oss ett motiv, men det finns även didaktiska motiv. Scenarioövningar skulle berika undervisningsmetoderna och ge studenterna fler verktyg i sitt lärande. Scenarioövningar kan också ge utveckling av ett professionellt jag, sjuksköterskor som kan öva i en trygg, säker och stödjande miljö ger ökad patientsäkerhet. Studenten kan utveckla skill och ett tänkande in action och övningarna kan överföra ämneskunskap, ge studenterna ett sätt att, tänka, handla och resonera. Ett verktyg för systematiskt strukturerande omhändertagande, kommunikation i team och så kallad closed loop kommunikation. Att få feedback på handlande och förlopp skulle kunna bli en naturlig del i att vara sjuksköterska. Detta ska ge reducering av misstag, felaktiga handlande, förändring av attityd, självförtroende och känsla av att göra nytta. Vilket skulle ge samhällsnytta i form av ökad patientsäkerhet och förhoppningsvis en ekonomisk vinst för samhället. I delen framtid lyft vi upp hur scenario på Mälardalens högskola skulle kunna byggas upp. Ett första steg var samarbete med kliniskt träningscentrum på landstinget Västmanland vilket redan har påbörjats. I denna del listades också vad vi ansåg var viktigt att scenarioövningarna innefattade: A- E, se/lyssna/känn, MEWS, syrgas, larm. Pretest intervention pasttest. Scenarioövningarna ska ske med progression genom hela sjuksköterskeprogrammet. Bild 1 11 (43) Register React Respond Action

12 Undersökning universitet/högskolor scenarioövningar Internationellt och sett till vad de vetenskapliga artiklar vi hittat säger är scenarioövning mer och mer vanligt. Det finns flera motiv till detta. För att undersöka om och hur svenska lärosäten använder scenarioövningar skickade vi ut en enkät till utbildningsledare och programansvariga vid 22 universitet och högskolor i Sverige. Enkäten skickades till samtliga lärosäten i Sverige som ger sjuksköterskeutbildning. 12 (43) Sexton av tjugotvå lärosäten i Sverige genomför scenarioövningar inom ramen för sjuksköterskeprogrammet. Tre av tjugotvå gör det inte, varav MDH är ett av dem. Tolv av dessa sexton lärosäten genomför scenarioövningar 1 eller 2 gånger under programmet. I kommentarerna utläses exempel på innehåll. Vid MDH får studenterna träna praktiska moment under metodövningar; så som venprovtagning, PVK sättning och omläggning av CVK. Under utbildningens sista termin genomgår alla studenter S-HLR, där praktiska övningar och situationsträning ingår. Frågorna i enkäten; - Förekommer simuleringsövningar inom sjuksköterskeprogrammet vid er högskola/universitet? - Om ja, i vilken/vilka terminer och hur mycket? - Om nej, vad är skälet/skälen till att simuleringsövningar inte förekommer? Med simuleringsövningar menar vi en lärarledd aktivitet som genomförs med mindre studentgrupp, inom skolans lokaler, med docka, kring ett patientfall/en speciell skada, tillstånd eller sjukdom. Vi menar inte S-HLR eller metodövning i basal omvårdnad.

13 Av de som svarat ja. Hur många tillfällen sker simulering för studenterna? 13 (43) Kommentarer: A-E, Trauma, Inspelning på gång Utöka med 1 tillfälle till från 2014 Vissa stud får ett tillfälle till Ett mer tillfälle för de med vfu på CSK Virtuell pat. Hypoglyk, lungödem osv valfri kurs En av de orter som svarat Ja Pat med andningsproblem Ort som bara sim vid ett tillfälle fri luftväg, hypoglyk.

14 Enkät Studenter T6 14 (43) Vi var intresserade av att undersöka hur studenter vid MDH upplever sin utbildning och hur väl förberedda de känner sig inför att börja arbeta som sjuksköterskor. En enkät konstruerades med hjälp av Karin Josefsson universitetslektor på Mälardalens högskola inom HVV och Marie-Louise Södersved-Källestedt utbildningsledare inom kliniskt träningscentrum (KTC) på Landstinget Västmanland. Enkäten lämnades ut till studenter i termin 6 i samband med S-HLR som ligger i slutet av terminen. Enkäten lämnades ut till 32 studenter och svarsfrekvensen var 100%. Frågorna behandlar innehåll i utbildningen, examinationer och VFU. Svaren tolkas som att studenterna är nöjda med sin utbildning i stort men att de efterfrågar mer av praktiska moment. De uttrycker att de har en god teoretisk grund, men önskar mer av praktisk träning för att känna sig tryggare i akut omhändertagande av patient. Det är ovanligt att studenter får se detta under VFU, och än mer ovanligt att de får möjlighet att delta. Många av studenterna kopplar det akuta till hjärtstillestånd och HLR men den akuta situationen kan vara så mycket mer komplex och svårvärderad än vad som är fallet då en människa behöver HLR. Som sjuksköterska ska man klara av att handla korrekt vid ett hjärtstillestånd men det är än viktigare att hitta de människor som visar tecken på försämring och behandla dem tidigt så att inte HLR behövs.

15 Svarsutfall; 15 (43) Fråga 1. Kan du skatta hur väl dessa påståenden stämmer in på din uppfattning om sjuksköterskeutbildningen vid Mälardalens högskola a. Jag har genom utbildningen fått en teoretisk grund för att ta hand om patient i akut situation Stämmer inte alls Stämmer precis Kommentarer. A-HLR och nu S-HLR Behöver repeteras. Önskar mer föreläsning och litteratur om detta. Även tenta? Ni får uppdatera metodrummen, tex ha riktig luft till sugen, så studenterna får känna på lite mer verklighet. Nu har jag egen erfarenhet sedan tidigare, men ser man till utbildningen så var det en kurs i katastrofmedicin som var under all kritik. Dock ok med två veckor på akutavdelning önskar mer.

16 Fråga 1 b. Jag har genom utbildningen fått en handlingsberedskap för att ta hand om patient i akut situation 16 (43) Stämmer inte alls Stämmer precis Kommentarer. Teoretiskt lite som nämnts ovan men borde övas mer och upprepas/tränas. Önskar mer praktiska moment. Endast ytterst lite tycker jag Enda akuta situationen vi tränat praktiskt är vid HLR, dvs ej under vfu utan på skolan. Jag har fått utbildning men självklart tycker jag man kan ta bort vårdteori och byta den mot mer akututbildning.

17 Fråga 2 Kan du skatta till hur stor del du under VFU har a. varit med som observatör men inte själv utfört akut omhändertagande av patient 17 (43) Mycket stor del Mycket liten del Kommentarer. Väldigt lite, någon gång på ambulansen de två veckor man var där. Inget akut har inträffat, bara 1 hjärtstopp i termin 4. Under min vfu-tid på iva bevittnade jag flera akuta omhändertagande. Under ambulanspraktiken tittade jag mest i 2 veckor. Några gånger, brukar vara så mycket folk så man knappt ser. Av slump blev några patienter dåliga under vfu där kunskap om akut situation kunde uppnås men utöver de och två veckor på iva inte så mycket mer.

18 Fråga 2 b. utfört akut omhändertagande av patient tillsammans med min handledare och/eller sjukvårdspersonal 18 (43) Mycket stor del Mycket liten del Kommentarer. Främst som observatör, kanske kunnat bidra med något runt omkring ex flytta säng.. Inte fått vara med, stått åt sidan. Vid ett tillfälle har jag givits möjlighet att aktivt deltaga vid akut omhändertagande (hypovolemisk chock). Detta skedde under prof. block 3. Aldrig.

19 Fråga 3. Har sjuksköterskeutbildningen gett dig tillräcklig kunskap för att som sjuksköterska praktiskt agera i akuta patientsituationer? 1 = Ja 2= Nej 19 (43) Kommentar. Ja: vid HLR, ja. Kan alltid träna *(oläsligt). Skulle vilja ha mer utbildning och kunskap för att känna mig trygg. HLR och S-HLR utbildning. Önskar dock mycket mer. Är besviken på den katastrofutbildning vi hade under år två. Nu efter S-HLR kursen är det mer klart men skulle nog behöva vara mer genomgående under hela utbildningen. Nej: Mycket vårdvetenskap, lite medicinsk vetenskap och väldigt lite akutplacering. För lite kunskap. Mycket fokus på det vårdteoretiska. Känner sig osäker på akut omhändertagande. Saknar mer praktisk övning. Känner mig inte säker på alla situationer mer vissa. Generellt bristfälliga medicinska kurser, saknar mer kunskap. Ex farmakoterapikursen var bedrövlig pga 3 v endast, Vill ha mer av detta. För lite kunskap. Saknar mer praktiskt handhavande. Katastrofmedicinska föreläsningen var inte givande. Saknar bra föreläsningar. Hade önskat mer utbildning. För svårt att få verklighets känsla i metodrummen Ej svar: Till viss del ja, Varken ja eller nej. Beror på situationen.

20 Fråga 4 Kan du skatta hur viktiga följande moment är för att du ska bli bra på akut omhändertagande av patient 20 (43) 4 a. scenarioövning (patientfall med teoretisk bakgrund och praktisk träning med docka) Mycket viktiga Mycket oviktiga Kommentarer. Av erfarenhet från gymnasium med räddningstjänstinriktning ger scenarioövningar mycket kunskap. Klart bäst. Viktiga. Men trots det känns det lite overkligt. Mycket lärorikt.

21 Fråga 4 b. Kan du skatta hur viktiga följande moment är för att du ska bli bra på akut omhändertagande av patient 21 (43) VFU Mycket viktiga Mycket oviktiga Kommentarer. Verkligheten inte bara docka. Har saknat detta under vfu. Dålig information från vfu-plats. Men det blir inte så mycket akuta situationer, dock lärde jag mig jättemycket av ambulanspersonalen. Fungerar ibland endast som hjälpreda och får göra de saker som handledarna på vfu inte vill göra. Här tillkommer medicinska kunskaper.

22 Fråga 4 c. Kan du skatta hur viktiga följande moment är för att du ska bli bra på akut omhändertagande av patient 22 (43) föreläsningar Mycket viktiga Mycket oviktiga Kommentarer. För att förstå praktiken på ett bättre sätt. Bra läsa in och lära grund innan. Det är avgörande att samtliga a,b,c är pedagogiska och uppfylls under utbildningen.

23 Fråga 4 d. Kan du skatta hur viktiga följande moment är för att du ska bli bra på akut omhändertagande av patient 23 (43) patientfall som instuderingsfrågor Mycket viktiga Mycket oviktiga Kommentarer. Skulle kunna vara lite mer sådant plus reflektioner. Sätter igång tankeverksamheten, tänka tillsammans i grupp ger bredare kunskap. Lär sig mycket vid diskussion med studenter och lärare. Har inte används så mkt av det, men under ett seminarium med patientfall lärde man sig mycket.

24 Fråga 5 Kan du skatta hur mycket utbildningen innehåller av följande moment: 24 (43) 5 a. föreläsning? För lite För mycket Kommentarer. 1 föreläsning om akut om man räknar bort HLR. Lagom många. Lagom men vissa kurser skulle kunna ha mer föreläsningar.

25 Fråga 5 b. Kan du skatta hur mycket utbildningen innehåller av följande moment: 25 (43) grupparbete? För lite För mycket Kommentarer. Lagom Hade kunnat vara mera. Tycker att jag lärt mig mer ensam. Att jobba med (oläsligt) är väldigt frustrerande när vissa inte gör det de ska. Nöjd med den tid som varit avsatt för grupparbete.

26 Fråga 5 c. Kan du skatta hur mycket utbildningen innehåller av följande moment: 26 (43) praktisk träning? För lite För mycket Kommentarer. Skulle behövas mer då vad man lär sig beror helt på vilken vfu plats/handledare man har Endast 2ggr under utbildningen! Skulle behövas mer. Bra, önskar dock mer praktik på klinik, detta påverkas nog av eget intresse för vård.

27 Fråga 5 d. Kan du skatta hur mycket utbildningen innehåller av följande moment: 27 (43) VFU verksamhetsförlagd utbildning? För lite För mycket Kommentarer. Skulle kunna vara lite mer och mer frekvent under hela utbildningen. Mer akutvård och primärvård. Mera barn, mera akut behövs. Kan gärna vara mer praktik. Lagom veckor, dock för mycket äldrevård för mig. Det är då man lär sig som mest. Lagom

28 Fråga 6. Har du under utbildningens teoriblock (dvs inte under VFU) tränat praktiskt på akut omhändertagande av patient tillsammans med lärare och med studenter? 28 (43) 1=ja 2=Nej Kommentarer. Ja: HLR, S-HLR, Buktryck. Ytterst lite, ej givande/lärorikt. Önskar mer teoretiska små prov. Som den norska sluttentan. Borde vara 1 g/vecka med olika fall plus kort genomgång efter. Bara under HLR utbildning. Endast vid HLR utbildning i t2 och t6- HLR en gång. Dock inte tillräckligt, väldigt liten del. Endast HLR Ex HLR och vid stor olycka (bilolycka). HLR och S-HLR Nej: Förutom HLR och S-HLR Bara läst om Väldigt lite dessvärre eftersom det är mycket annat att hinna med under andra kurser. Skulle kunna motiveras mer.