Saknas: En nationell strategi för IT och telekom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Saknas: En nationell strategi för IT och telekom"

Transkript

1 Saknas: En nationell strategi för IT och telekom Slutrapport från telekompanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader Forskning Samhälle Näringsliv 1

2 Saknas: En nationell strategi för IT och telekom Slutrapport från Telekompanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader 2

3 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVA:s projekt, se IVA:s webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2005 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-R 454 ISSN: ISBN: Layout: Tryckfaktorn AB Omslagsfoto: Matton/Comstock Royalty Free Images Tryckning: OH-Tryck AB Beställningar tas emot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Per fax: eller e-post: 3

4 Förord Telekommunikation har under drygt hundra år varit en hörnsten i byggandet av det moderna samhället; dels för att knyta samman individer med varandra och med omvärlden, dels som en viktig industrigren som har drivit på tillväxten i Sverige. Sektorns betydelse för samhällsutvecklingen har ökat allt mer. I dag går det inte att skilja på telekommunikation och informationsteknik. Vi går mot ett nätverksbaserat kommunikationssystem där olika tekniker samverkar. Ett aktuellt exempel är här ip-telefonin som redan förändrar förutsättningarna för den traditionella telefonin. Informationstekniken påverkar allas dagliga liv. Genom en målmedveten satsning skulle Sverige bättre kunna vara med och påverka utvecklingen och bättre dra nytta av dess möjligheter. Här pekar panelen speciellt på möjligheter inom den offentliga förvaltningen. Under en rad av år har bredbandsnäten förstärkt och byggts ut så att de flesta orter i Sverige har goda förutsättningar att erbjuda medborgarna bredbandsuppkoppling. Nu börjar också 3G-näten täcka en stor del av landet. Därför bör statens satsningar nu förskjutas från att stimulera utbyggnaden av infrastrukturen till att satsa mer på att utveckla och stimulera användandet av IT- och telekomtjänster. Telekompanelen i IVA:s projekt Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader vill genom denna rapport peka på betydelsen av fortsatt satsning på kunskaps- och kompetensuppbyggnad för telekomsektorns fortsatta utveckling. Ett övergripande problem är dock att det saknas en nationell strategi för sektorn. IVA och gruppen bakom denna panel (se bilaga 1) vill aktivt bidra till utformandet av en nationell IT-strategi. Det finns en god möjlighet att påbörja detta arbete med den kommande IT-propositionen. Stockholm i november 2004 Bernt Ericson Ordförande i Telekompanelen Staffan Eriksson Projektledare, IVA 4

5 5

6 Innehåll 1. Sammanfattning 6 2. Inledning 7 3. Vision 8 4. Förutsättningar 9 5. Vad händer i omvärlden internationella trender Strategier för att nå visionen Aktörerna och deras roll Rekommendationer 16 BILAGOR Bilaga 1: Projektdeltagare telekompanelen 17 Bilaga 2: Referenser 18 Bilaga 3: Förenklad karta över svenska aktörer inom IT- och telekomforskning 19 Bilaga 4: Kort beskrivning av projektet 20 6

7 1. Sammanfattning Telekommunikation har under lång tid varit viktig för Sveriges utveckling; dels för sitt bidrag till landets ekonomiska utveckling, dels för att denna sektor har varit internationellt erkänd och därigenom attraherat kompetens och resurser till landet. Nu när telekombranschen efter några dystra år åter är stabil och IT-sektorn mer harmonisk måste aktörerna samverka för att Sverige ska återta sin position som ett land som är med och leder utvecklingen. Och det är när omvärlden uppfattar Sverige som ledande inom vissa utvalda områden som målet är nått. Vi lever i en tid av förändring. Detta gäller inte minst inom IT- och telekomsektorn. Åren kring millennieskiftet präglades av stor optimism speciellt inom IT och tele. Under de senaste tre åren har förutsättningarna förändrats. Beslut som fattades då skulle behöva omprövas. Företag, offentlig förvaltning och myndigheter måste bli bättre på att snabbare ta till sig och utnyttja möjligheter som uppstår till följd av teknikutvecklingen. Återigen är detta speciellt för IT och telekom. Mot denna bakgrund efterfrågar telekompanelen tre övergripande åtgärder: 1. En koncentration av kompetens och resurser för att skapa en miljö med internationell attraktionskraft. En tydlig nationell strategi för IT- och telekomområdet tillsammans med ett institut med internationell lyskraft som samlar de skarpaste hjärnorna inom svensk institutsforskning. 2. Den offentliga sektorn återtar en viktig roll som pionjär för att till fullo utnyttja möjligheten till förenklingar och rationaliseringar av administrativa arbetsmoment genom användandet av ny teknik. Sverige har här unika förutsättningar med en internationellt sett stor offentlig sektor och väl utbyggd infrastruktur. De personella resurserna måste gå till vård, omsorg och utbildning, inte till att administrera dem. Här finns också möjlighet till framtida exportinkomster. 3. Lagstiftningen på området utformas så att den styr målen. Det behövs ingen separat lagstiftning för teleområdet utan den ska styras av konkurrenslagstiftningen. Fattade beslut bör omprövas när omständigheter och omvärlden förändras. Tyngdpunkten för statens satsningar bör förskjutas från infrastruktur mot utveckling av tillämpningar inom IT och telekom. I detta sammanhang bör också villkoren för 3G-licenserna ses över till förmån för samhällsnyttig applikationsutveckling. 7

8 2. Inledning Sverige har avreglerat många offentliga monopol snabbare än andra länder. Exempel på avreglerade områden är transporter, post, telekommunikationer och energi. Syftet med IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader har varit att studera hur innovationskraften förändrats när infrastruktursektorer omreglerats. Från detta har lärdomar dragits om hur Sverige kan behålla en fortsatt stark teknikindustri och därmed bidra till en fortsatt god tillväxt i ekonomin. I projektet har sektorerna telekom/it, energi, försvar samt järnväg ingått. I projektet har förslag framkommit om hur samspelet mellan teknik, näringsliv och stat kan vidareutvecklas, på ett från innovationssynpunkt effektivt sätt. Även förslag på hur olika aktörer kan agera för att bidra till denna utveckling har diskuterats. Projektet har bestått av tre delar: 1. Att studera och analysera de tre kategorierna teknikutveckling, företagsutveckling och statlig styrning och hur dessa har förändrats i samband med avregleringen. 2. Att genomföra en dialog för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan sektorerna energi, försvarsmateriel, järnväg och telekom. 3. Att syntetisera resultaten i förslag till ett vidareutvecklat samspel mellan politik, näringsliv och FoU, för att bidra till en god teknikutveckling och tillväxt i Sverige. Den historiska tillbakablicken på FoU i telekomsektorn visar tydligt hur staten i samband med avregleringen minskat sina FoU-anslag samtidigt som tillverkarna ökat sina FoU-insatser i Sverige. Avregleringen har också inneburit ett minskat statligt engagemang i sektorn som helhet och sektorn saknar en tydligt samordnad vision och övergripande styrning. Post- och telestyrelsen är den myndighet som har till uppgift att se till så att sektorn fungerar. Staten har dessutom i sektorn flera roller som under avregleringen inte kommit att koordineras (politiskt, ägare av infrastruktur och ägare av operatörer, myndigheter, upphandlare och kund). Den andra delen av projektet, där företag, myndigheter och forskare var för sig har träffats över sektorsgränserna, indikerar att det finns mycket att lära från hur man agerat i andra sektorer. Myndigheterna i de olika sektorerna har t.ex. helt olika uppfattningar om vad man kan göra och hur man kan arbeta för att driva på teknikutvecklingen. Resultatet av projektet är en strategirapport med samlade slutsatser och förslag från varje sektor samt en syntesrapport där samlade slutsatser och generella förslag presenteras. I telekompanelen har elva personer från operatörer, tillverkare, forskning samt myndigheter deltagit (se bilaga 1). Som underlag till panelens arbete har en historisk tillbakablick gjorts av utvecklingen i sektorn. Denna är skriven av Bertil Thorngren, professor på Handelshögskolan i Stockholm. 8

9 3. Vision Sverige ska återta sin plats som ledande nation när det gäller att utnyttja informations- och kommunikationstekniken för att skapa ett spännande och effektivt samhälle. Alla aktörer har utvecklat samverkansformer så att alla effektivt bidrar till helheten. Användaren upplever kommunikationen som enkel och gränslös mellan olika apparater och tekniska system. Det finns en acceptans av den här visionen. Företag och myndigheter, liksom enskilda medborgare är bra på att ta till sig ny teknik och den största delen av befolkningen ser positivt på informationsteknik om de kan se en personlig vinning med att ta till sig den och förändra sina tidigare vanor. Från statens sida har frågan utretts vid ett flertal tillfällen 1. Dock uppstår konflikter då ny teknik införs i strukturer som har utvecklats för en tidigare samhällsorganisation. Vid dessa intressekonflikter är det nästan undantagsvis de gamla invanda arbetssätten som går vinnande ur striden. Så trots att en vision om det moderna informationssamhället delas av flertalet aktörer har det varit svårt att förverkliga idéerna i konkreta åtgärder. 1 IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet 2000, Vårt digitala tjänstesamhälle vision 2011+, IT-kommissionen

10 4. Förutsättningar Samhället genomgår nu en förändring från industrisamhälle till informationssamhälle. Ett av de bärande fundamenten för förändringen är den utveckling vi ser inom kommunikationsområdet. Det viktigaste ordet för att beskriva den nya situationen är vårt ökande behov av och krav på interaktivitet i kommunikationen mellan människor, mellan människa och företag/samhälle, mellan människa och maskin, mellan företag och företag och mellan maskin och maskin. Kort sagt kommunikationsoch informationsteknologi utgör grunden för det nya samhälle som sakta men säkert växer fram 2. Sverige har en bra plattform att utgå ifrån. Befolkningen är positiv till att pröva ny teknik och vi har en hög andel som har tillgång till telefoni och Internet 3. Under och 90-talen utvecklades industrin positivt med Ericsson som den ledande aktören inom telekomsektorn. En tidig avreglering har givit fler aktörer 4 vilket drivit på utbudet av tjänster och medfört lägre tariffer för abonnenterna 5. I dagsläget håller sektorn på att återhämta sig efter flera års nedgång. Dock krymper de offentliga forskningsmedlen. Tillgången till riskkapital har minskat de senaste åren och de ledande aktörerna Ericsson och TeliaSonera har minskat sina FoUavdelningar drastiskt. I detta kritiska läge måste vi se till så att Sverige inte tappar tätpositionen. Den kompetens och erfarenhet som byggts upp i landet måste bevaras och vidareutvecklas. 2 Boken Makten över framtiden, Bo Dahlbom, 2003, beskriver förändringen av näringslivsstrukturen i Sverige från bondesamhället till dagens och morgondagens marknadssamhälle. För att klara av att bibehålla Sveriges levnadsnivå måste företagare, stat och enskilda medborgare vara inställda på en lika stor samhällsförändring som när Sverige gick från att vara en jordbruksnation till en industrination. Den kommande revolutionen innebär att vi lämnar industrisamhället med dess struktur från 1900-talet och på 2000-talet övergår till ett marknadssamhälle med en samhällsstruktur som är utformad för detta ändamål. 3 Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, publicerar varje år statistik för bl.a. IT-användningen i Sverige. I Fakta om Informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2004 framgår att Sverige har en ledande ställning när det gäller tillgång till telefoni och Internet, även om försprånget har minskat de senaste åren. 4 I dag har tre företag licens för att driva GSM-nät (Telia- Sonera, Tele2, Vodafone) och fem företag har licens för att driva WCDMA-, eller 3G-nät i Sverige (Tre, TeliaSonera, Tele2, Vodafone och Orange). Dessutom erbjuds mobiltelefoni av konkurrerande företag som hyr nätkapacitet av de operatörer som har egen licens, t.ex. Djuice (Källa: PTS). 5 Sedan marknaden öppnades för konkurrens konstaterar konsumentverket i rapporten Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader telemarknaden (KV 2003) att konsumenterna fått tillgång till ett bredare sortiment av tjänster som är kopplade till telefoni. På en generell nivå har priserna för fast telefoni sjunkit genom att framför allt utlandssamtal och samtal som tidigare kallades rikssamtal blivit billigare (Hur stor prissänkningen är kan dock inte fastställas exakt, eftersom det inte finns något system för att följa prisvariationerna i detalj på marknaden. Hur varje enskild konsuments kostnader påverkats av konkurrenssituationen går inte att uttala sig om, eftersom kostnaderna beror på vilken blandning av olika samtalsslag och vilken operatör som konsumenten använder sig av). De flesta konsumenter har fått lägre priser, med undantag för dem som nästan enbart ringer lokalsamtal. Detta gäller även de konsumenter som inte varit aktiva på marknaden. Samtidigt konstaterar ITPS i studien En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten (ITPS 2003) att reglerpolitiken inom telekomsektorn nu står inför en vändpunkt i samband med den nya lagen om elektronisk kommunikation som trädde i kraft i juli I takt med att konkurrensen både inom och mellan nät (fastnät, mobil, Internet) ökar bör nuvarande sektorsreglering i växande grad ge plats för ett generellt konkurrenspolitiskt synsätt på telekommarknaden. 10

11 5. Vad händer i omvärlden internationella trender Sverige var länge ledande inom telekomsektorn med tidig introduktion av digital teknik och mobila telefonsystem. I takt med att telekommarknaden har blivit mer global med ett antal internationella operatörer såsom Vodafone 6 som strävar efter att erbjuda liknande tjänster samtidigt på sina marknader är det svårt att tala om någon ledande nation. När det gäller mobil data till mobiltelefonen är Japan och Sydkorea ledande. Mest frekventa mobilanvändare finns i Israel. Världens största operatör är China Mobile som har ca 140 miljoner abonnenter 7. Under 2003 gick Kina för första gången om USA som Ericssons största marknad. Så medan företag inom IT- och telekomsektorn har arbetat med att överleva i Sverige så har omvärlden förändrats. De stora internationella företagen har blivit större och mer dominerande; andra har försvunnit eller köpts upp. Samtidigt har Ericsson som helt dominerande aktör inom FoU i Sverige minskat sin personal och sina investeringar med hälften. Denna förändring leder då naturligt till behov av att anpassa strategi och resurser för att möta framtiden. Självklart är landets storlek också avgörande. Som en jämförelse kan nämnas att Intel investerade motsvarande 33 miljarder kronor i FoU under Ericsson redovisar att företaget satsade ca 27 miljarder på FoU under Svenska staten satsade under år 2002 ca 700 miljoner kronor på IT och telekomsektorn Vodafone erbjuder mobiltelefoni i 26 länder och har ägareller partnerintressen i ytterligare 13 länder. Antalet kunder den 30 juni 2004 uppgick till ca 139,2 miljoner (Källa: Vodafone). 7 I Teldoks rapport Kina störst på mobiltelefoni beskrivs hur den kinesiska marknaden för telekom expanderar och hur Kina går från att vara en inköpare av telekomutrustning till att självt arbeta för att bli en global leverantör. 8 Uppgifter från Intels årsredovisning Intel Annual Report Uppgifter från Ericsson Annual Report Uppgifter från Ny Teknik (03:26 33). 300 miljoner kronor till VINNOVA:s riktade satsningar inom IT och telekom, och 400 miljoner kronor till fakultetsanslag. 11

12 6. Strategier för att nå visionen Under projektets gång har en grupp initierade personer gått igenom, diskuterat, föreslagit och förkastat olika förslag till hur IT och telekomsektorn kan utvecklas i Sverige (gruppens sammansättning återges i bilaga 1). Gruppen föreslår tre övergripande åtgärder. Utöver dessa övergripande strategier lyfter gruppen fram ytterligare åtgärder. 1. En koncentration av kompetens och resurser för att skapa en miljö med internationell attraktionskraft. En tydlig nationell strategi för IT- och telekomområdet tillsammans med ett institut med internationell lyskraft som samlar de skarpaste hjärnorna inom svensk institutsforskning. 2. Den offentliga sektorn återtar en viktig roll som pionjär för att till fullo utnyttja möjligheten till förenklingar och rationaliseringar av administrativa arbetsmoment genom användandet av ny teknik. Sverige har här unika förutsättningar med en internationellt sett stor offentlig sektor och väl utbyggd infrastruktur. De gemensamma resurserna måste gå till vård, omsorg och utbildning, inte till att administrera dem. Här finns också möjlighet till framtida exportinkomster. 3. Lagstiftningen på området utformas så att den styr målen. Det behövs ingen separat lagstiftning för teleområdet utan den ska styras av konkurrenslagstiftningen. Fattade beslut bör omprövas när omständigheter och omvärlden förändras. Fokusering koncentration av kompetens och resurser Sverige är ett litet land sett till befolkningen. För att långsiktigt klara sig i den internationella konkurrensen måste resurser i form av kompetenta medarbetare och utrustning koncentreras till ett fåtal internationellt ledande kompetenscentra. Ett litet land som Sverige måste fokusera på vissa specialiteter och begränsa sin verksamhet geografiskt. Internationellt ledande kompetens drar till sig företag, forskare och studenter. Regional utveckling får inte prioriteras högre än internationell konkurrenskraft. Detta innebär inte med automatik att forskning och undervisning bör upphöra vid några institut och högskolor, men det måste finnas en nationell plan för vilka institutioner som forskar inom vilka områden. Begreppet kritisk massa gäller även för att bygga upp kompetens inom ett visst område. Universiteten/högskolorna måste ha denna kritiska massa för att långsiktigt kunna bygga upp internationellt ledande kompetens inom sitt område genom att erbjuda sin personal goda akademiska karriärmöjligheter och ett nära samarbete med ledande industri. Förnya och förstärk institutsforskningen Högskolornas viktigaste roll är att leverera välutbildade personer, gärna med exploaterbara idéer. Instituten är mötesplatsen där nyttan står i fokus och där de olika aktörerna gemensamt kan mejsla fram kommersiellt gångbara lösningar. En väl fungerande institutssektor blir därför motorn för att generera nya företag. Det vore önskvärt med ett institut med internationell lyskraft som samlar de skarpaste hjärnorna inom svensk institutsforskning. Förnya styrning och förstärkt tillämpad forskning Panelen föreslår att styrningen av forskning förstärks så att den bättre motsvarar industrins krav. Under projektets gång har olika former diskuterats och gruppen vill lyfta fram två exempel på bra och fungerande styrning av den tillämpade forskningen. Forskningsmäklare à la Elforsk. Nationella flygtekniska programmet eller Nationella bilprogrammet. Här skulle med fördel ett liknade program kunna sjösättas inom telekomsektorn. Dessutom efterfrågas statliga satsningar så att konjunktursvängningar i näringslivet överbryggs. Detta är förvisso inget specifikt problem för telekomsektorn, men den har drabbats extra hårt, eftersom Ericsson är den dominerande aktören. 12

13 En positiv testmarknad Den offentliga sektorn utför kliniska test Sverige är en bra testmarknad för nya telekomtjänster eftersom svenskar av tradition är positiva till användning av ny teknik och infrastrukturen är väl utbyggd. Ett företags hemmamarknad är ofta dess testmarknad. När den marknaden, som i Sverige, har en i många avseenden dominerande offentlig sektor, är det denna sektor som måste gå före som testmarknad. Det har svensk offentlig sektor gjort vid många avgörande tillfällen: den svenska satsningen på ADB på 1960-talet leddes av staten, Televerket spelade en avgörande roll vid utvecklingen av mobiltelefonin, försvaret har naturligtvis spelat en avgörande roll i mycket teknikutveckling 11. Nokia kan lita på att den finska befolkningen ligger långt framme när det gäller att konsumera de allra senaste telefonerna. När Finland seglar upp som världens mobiltätaste land är det en effekt av Nokias internationella framgångar och samtidigt är det en bidragande orsak till dessa framgångar. När Sverige tappar farten som mobiltjänsteland år är det delvis på grund av att hemmamarknaden, och särskilt offentlig sektor, helt sviker. Den offentliga sektorn, som spelade en viktig roll när det gäller utvecklingen av webb-byråer och Internet-företag i slutet av 1990-talet, gör få satsningar på mobila tjänster. Panelen föreslår att offentlig sektor, framför allt kommuner och landsting, får ett stort ansvar att integrera informationsteknik i sin verksamhet för att rationalisera och underlätta det administrativa arbetet. I och med den stora offentliga sektorn (i förhållande till jämförbara länder) har Sverige en stor potential att ta till vara möjligheterna med informationsteknik i den dagliga verksamheten. I det avseendet är Sverige unikt och den möjligheten bör utnyttjas. Här finns också en stor möjlighet till export av tjänster inom offentlig sektor. Den offentliga sektorns (eller motsvarande organisations) betydelse uppmärksammas även internationellt. I t.ex. USA förde demokraternas presidentkandidat John Kerry fram kravet att IT 11 En sammanfattning av teknikutvecklingen inom några för Sverige centrala områden finns i Teknikutveckling på avreglerade marknader (IVA-R 443, 2003). Där beskrivs vad vi kan lära av telekom-, energi-, järnvägs- respektive försvarssektorn. ska användas för att halvera kostnaderna för vårdadministrationen (lägg märke till att det är administrationen, och inte vården som avses). President Bush har sedan tidigare planerat att lägga fram ett förslag på att införa elektroniska patientjournaler till samtliga amerikaner inom 10 år 12. Kostnaden för sjukvården i USA uppskattas till ca 350 miljarder dollar per år (motsvarande ca miljarder kronor per år). Till följd av den demografiska utvecklingen i Sveriges måste personal och andra resurser användas för att utbilda, vårda och ta hand om människor som är i behov av samhällets hjälp inte administrera vård eller omsorg. Alla administrativa sysslor kan rationaliseras med teknikens hjälp 13. Återigen krävs en mental omställning till hur modern informationsteknik kan öka produktiviteten inom vård och omsorg, alltså ge mer vård för pengarna. Clarion Hotel i Stockholm har 532 rum. Där kan receptionen se precis hur många rum som är lediga, just nu och om tre dagar. Danderyds sjukhus norr om Stockholm har 538 vårdplatser. Varför skulle inte ett sjukhus kunna ha samma kontroll på sina sängplatser? I båda fallen handlar det om att ge sina kunder bra service, och från ledningens sida att utnyttja tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. Förstärk samverkan Demonstratorer, månlandarprojekt, med visionära mål är exempel på forskningsmekanismer som driver samverkan mellan aktörerna. Panelen varnar dock för att investera stort i fysiska testmiljöer inom IT-området. Utrustningen blir snabbt gammal och utnyttjandegraden låg. En annan mekanism är klinisk forskning, dvs. att proaktivt använda pilotprojekt i industri och samhälle på samma sätt som sker inom den medicinska forskningen. Exploatering av forskning Att exploatera den forskning och utveckling som äger rum inom högskolan kan enklast ske genom 12 Nyhetsbrev: IT i USA, ITPS Swedish Office of Science & Technologies, Los Angeles Ett flertal studier och projekt har genomförts som pekar på möjligheten att utföra vård med hög kvalitet till lägre kostnad med hjälp av informationsteknik. Se t.ex. Vård nära dig hemsjukvård med stöd av IT (Teldok 2004)) eller IT could be put to much greater use in healthcare (IVA- R 442, 2002). 13

14 någon sorts mäklarfunktion mellan högskola och näringsliv/marknad. Sådana mäklarfunktioner håller nu på att etableras genom samarbete mellan teknikparker, entreprenörsutbildningar och industriforskningsinstitut i anslutning till de tekniska högskolorna. Detta sker i Kista. Det sker på Lindholmen i Göteborg. Det är på gång i Mjärdevi i Linköping. Ett innovativt näringsliv Ett innovativt näringsliv är ett näringsliv som gör det någorlunda enkelt att etablera nya företag. Här har naturligtvis staten en roll att spela, som den som reglerar småföretagandets villkor, bidrar med institutioner för finansiering av nyföretagande, och också genom den syn på företagande som staten företräder. Men även det etablerade näringslivet spelar en viktig roll. Om det självt är innovativt ser det med intresse på nyföretagande, medverkar på ett eller annat sätt själv, och intresserar sig för de nya företagen som underleverantörer av innovativa lösningar. Alltför dominerande företag kan kväva den innovativa kraften i ett litet land. Det har vi sett exempel på i energisektorn, och många mindre mobiltjänsteutvecklare har uppfattningen att de marknadsdominerande operatörerna bär ansvaret för att den svenska satsningen på mobila tjänster inte lyckades. 14

15 7. Aktörerna och deras roll Universitet och högskolor Formera en nationell strategi för forskning och utbildning så att internationellt konkurrenskraftiga utbildningar kan erbjudas och den forskning vi valt att bedriva är i världsklass. Titeln på en skrift från Högskoleverket beskriver väl situationen för den svenska högskolan: Allt samtidigt! 14 Vid en ytlig granskning vill samtliga av landets högskolor göra gällande att de bedriver utbildning och forskning på hög nivå. Det är uppenbart att resurserna måste fördelas mellan högskolorna och att olika kompetenser vidareutvecklas vid olika högskolor. Forskningsinstitut kompetenscentrens hemvist? Slå samman dagens aktörer till ett kraftfullt institut med internationell lyskraft. Undersök intresset för andra former av mötesplatser som t.ex. kompetenscentra. Ett institut måste ha kritisk massa för att bygga upp kompetens. Därför ska ett kraftfullt institut vara organiserat för att uppnå en kreativ miljö. Att organisatoriskt sammanföra befintliga aktörer under en paraplyorganisation når inte ända fram. Kreativa människor måste arbeta tillsammans för att utvecklas väl. Därför måste också forskningen och utvecklingen fysiskt koncentreras till ett fåtal orter där det finns förutsättningar att nå resultat av hög internationell nivå. Utvecklare och leverantörer Se till att medarbetarna och organisationen är ett föredöme när det gäller att använda de senaste tilllämpningarna för att därigenom inspirera andra att följa efter. Utvecklare och leverantörer bör i större utsträckning engagera sig i gemensamma utvecklingsprojekt med den offentliga sektorn som målgrupp. Operatörer Genom gemensamma insatser och utvecklingsprojekt kan operatörerna skapa praxis på marknaden. Dessa samarbeten kan av naturliga skäl inte gälla 14 Högskoleverket gav några journalister i uppdrag att beskriva situationen inom dagens högskola. Allt samtidigt! (HSV 2003) ger genom korta reportage en bild av hur de regionala högskolorna med decentraliserat styre klarar av att uppfylla sina arbetsuppgifter inom utbildning, forskning och information. affärsnära tjänster. Fokus ska i stället ligga på operatörsoberoende tjänster, med fördel för att underlätta och förbättra för den offentliga sektorn. Operatörerna ska givetvis se till så att medarbetarna och den egna organisationen är ett föredöme när det gäller att använda de senaste tillämpningarna och därigenom inspirera andra att följa efter. Användare Samhället, genom den offentliga sektorn, kan stimulera och hjälpa användarna att ta till sig och förenkla genom att använda ny teknik. Det finns exempel på hur staten genom sina myndigheter har varit ett föredöme, t.ex. hur Skatteverket har förenklat och förbättrat sin service till medborgarna. Staten Förenkla lagstiftningen maximalt och övergå till befintlig lagstiftning. Därmed kan tillsynsfunktionen skötas av befintliga aktörer. Besluten om hur de fyra licenserna för 3G delades ut fattades i en annan tidsanda. Marknaden såg annorlunda ut. I dag är förutsättningarna förändrade och därför bör staten ompröva sina krav gentemot de operatörer som tilldelades licens. Det måste vara målen som ska styra och inte på vilket sätt operatörerna levererar sina tjänster. Kravet på att 99,9 % av befolkningen ska ha tillgång till 3G är inte rimligt (panelen är väl medveten om att det är operatörerna som har lovat denna täckning och att det inte var ett krav från statens sida). Det vore bättre att satsa på att utveckla tjänsteutbudet för att på så sätt skapa en bättre efterfrågan som i sin tur driver på utbyggnaden av 3G. I dag diskuteras hur 450 MHz-bandet kan användas för att leverera telekomtjänster till glesbebyggda områden. Uppmuntra och stöd användning genom olika incitament till kommuner, landsting och myndigheter, t.ex. genom att: påskynda införandet av 24-timmarsmyndigheten öka användning av IT i vården för att effektivisera de eskalerande kostnaderna subventionera experiment för att snabbare få erfarenheter och därmed större sannolikhet för kommersiell succé vid lansering. 15

16 Erfarenheten säger oss att politisk reglering är svår att införa och att resultatet inte alltid blir det som var avsett. Ett exempel är regleringen av rättigheterna att distribuera TV-sändningar i Sverige. När TV3 började sändas i Sverige gjordes detta från Storbritannien, eftersom tekniken gjorde det möjligt att distribuera sändningarna på ett sätt som inte reglerades av svensk lagstiftning. Förvisso fanns flera anledningar till att förlägga TV3:s redaktion till England, men en bidragande orsak var svensk reglering 15. Utöka forskningssatsningarna, framför allt på användningsområdet, bl.a. genom att medverka till att bygga upp ett kraftfullt IT-institut. 15 Lena Ewertsson beskriver i boken The Triumph of Technology over Politics? hur TV3 lanserades på den reglerade svenska TV-marknaden

17 8. Rekommendationer Det övergripande förslaget och det som är mest efterfrågat ur ett nationellt perspektiv är att få en nationell strategi för hur IT- och telekomsektorn ska utvecklas i Sverige. Det gäller vilka områden som ska prioriteras. Det gäller också vem som ska vara ledande och drivande inom dessa områden och var dessa center ska vara lokaliserade. I många fall är det klart var kompetensen och resurserna finns i dag och var de bör ligga framöver. Men det krävs också svåra och smärtsamma beslut för att Sverige som nation ska anses världsledande på IT och telekom framöver. Den offentliga sektorn har stora möjligheter att intensifiera användningen av IT i sin dagliga verksamhet. Sveriges demografi och förväntade brist på arbetskraft inom framför allt vårdsektorn skapar incitament för att fundera på hur IT bättre kan förenkla och förbättra vården. Slutligen anser telekompanelen att lagstiftningen på området utformas så att den styr målen. Det behövs ingen separat lagstiftning för teleområdet utan den ska styras av konkurrenslagstiftningen. Fattade beslut bör omprövas när omständigheter och omvärlden förändras. Tilldelningen av 3G-licenser genomfördes under andra marknadsförutsättningar. När både de marknadsmässiga och tekniska förutsättningarna har förändrats bör staten ompröva regleringen. Generellt efterfrågas en struktur för både staten och forskningsfinansiärerna som är bättre på att styra och genomföra förändringar. Det kan gälla att snabbt ta hänsyn till nya tekniska lösningar, kraftiga marknadsförändringar eller politiska förändringar. Företag är generellt bättre på att parera för marknadens krav och bättre på att fånga upp omvärldens behov. Därför föreslår panelen att företagen blir mer direkt involverade i prioriteringen av den tillämpade forskningen. 17

18 BILAGA 1 Projektdeltagare, telekompanelen Bernt Ericson (ordförande) Marie P. Björkman, Vodafone Soki Choi, Forward Invest Ltd. Bo Dahlbom, SITI Magnus Madfors, Ericsson Karl-Olof Hammarkvist, Handelshögskolan i Stockholm Göran Marklund/Gunnel Dreborg, VINNOVA Olof Sandberg, Näringsdepartementet Bertil Thorngren, Handelshögskolan i Stockholm Indra Åsander, TeliaSonera Staffan Eriksson, IVA (projektledare) 18

19 BILAGA 2 Referenser Böcker och rapporter Allt samtidigt! Åtta journalisters perspektiv på högskolan. HSV 2003, Stockholm, ISBN Effekter av konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Svenskt Näringsliv 2004, Stockholm Fakta om informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2004, SIKA 2004, Stockholm, ISBN Hur går det till i verkligheten? Innovationsprocessen utifrån 18 fall, Vinnova-rapport VR 2003: 10, Stockholm, ISBN OECD Communications Outlook 2003, Information and Communications Technologies, OECD 2003, Paris, ISBN Informationssamhällets institutioner, Lena Ewertsson och Lars Hultkrantz, SNS Förlag 2004, Stockholm, ISBN Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse, Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet 2004, Ds 2004:36, Stockholm, ISBN IT could be put to much greater use in healthcare, IVA-R 442, 2002, Stockholm, ISBN IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet 2000, Stockholm, Ds 200:68 Kina störst på mobiltelefoni konsekvenser för omvärlden, Vinnova-rapport VR 2003: 3) och TELDOK (rapport 150) 2003, Stockholm, ISBN Konsekvenser för konsumenterna av nyligen konkurrensutsatta marknader telemarknaden, Konsumentverket, 2003, Stockholm, ISBN Makten över framtiden om revolutioner, teknik och det nya marknadssamhället, Bo Dahlbom. Liber Ekonomi 2003, Malmö, ISBN Regionernas tillstånd 2004 En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner, A2004:012, ITPS 2004, Östersund, ISBN Teknikutveckling på avreglerade marknader. Vad vi kan lära av telekom-, energi-, järnvägs-, respektive försvarssektorn. IVA-R 443, 2003, Stockholm. ISBN The Triumph of Technology Over Politics? Lena Ewertsson, Department of Technology and Social Change, Linköpings universitet 2001, ISBN Vård nära dig hemsjukvård med stöd av IT, Teldok rapport 152, 2004, Stockholm, ISSN Vårt digitala tjänstesamhälle vision 2011+, ITkommissionens rapport 3/2002, Stockholm, SOU 2002:25 Wireless Foresight Scenarioos of the mobile world in 2015, Bo Karlsson [et al.], Wiley 2003, West Sussex, ISBN X En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten, Delrapport till ITPS utvärdering av den svenska ITpolitiken (del I: Konkurrens inom telemarknaden), ECON Analys AB, ITPS rapport A2003:015, Östersund ISSN Artiklar och broschyrer Mobile broadband services: Commission table blueprint for anytime, anywhere access, to boost growth in business and public services, press release 30 June 2004, European Commission 2004, Brussels ICT in Fact Driving wireless innovation, ISA 2003, Stockholm Growth Through Technology Leadership, Intel 2003 Annual Report. Intel 2004, Santa Clara, USA Svensk Forskning, Större forskningsfinansiärer 2002, The Infotech 100. BusinessWeek, June 21,

20 BILAGA 3 Förenklad karta över svenska aktörer inom IT- och telekomforskning Institut IRECO Holding, Acreo, SITI, The Swedish Research Institute for Information Technology, SICS, The Swedish Institute of Computer Science, The Viktoria Institute, The Santa Anna IT Research Institute, www. santaanna.se II, Interactiev Institute, SCINT, Svenska Centret för Internetteknik, www. scint.org Högskolor och universitet med utbildning och/eller forskning inom IT och telekom Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Högskolan Dalarna Högskolan Gävle Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Högskolan Kristianstad Karlstads universitet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings tekniska högskola Luleå tekniska universitet Lunds tekniska högskola Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet Umeå tekniska högskola Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Kluster enligt ISA (Invest in Sweden Agency) InternetBay (Luleå) Aurorum Science Park (Umeå) Mobile Valley (Stockholm) Kista Science Park HomeCom (Linköping) Mjärdevi Science Park Telematics Valley (Göteborg) Chalmers Science Park TelecomCity (Karlskrona/Ronneby) telecomcity.org Soft Center com/ Öresund IT (Lund/Malmö) Ideon Science and Technology Park Intresseorganisationer och myndigheter IT-företagen Regeringens IT-politiska grupp Invest in Sweden Agency (ISA), Exportrådet, Post- och telestyrelsen (PTS), Offentliga finansiärer av IT och telekomforskning VINNOVA, VR, Vetenskapsrådet, SSF, Stiftelsen för strategisk forskning, KKS, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, 20

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Regeringens IT-Politiska Strategigrupp

Regeringens IT-Politiska Strategigrupp Regeringens IT-Politiska Strategigrupp 2004-11-01 Patrik Fältström Ledamot Regeringens IT-politiska strategigrupp Näringsdepartementet Regeringens IT-politiska strategigrupp Ulrica Messing, ordförande

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Arbetsrapport. IT-politik i USA R2003:002. Martin Ahlgren

Arbetsrapport. IT-politik i USA R2003:002. Martin Ahlgren Arbetsrapport R2003:002 IT-politik i USA Martin Ahlgren IT-politik i USA Update-rapport Martin Ahlgren ITPS kontor i Los Angeles Maj 2003 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Handläggare: 2015-06-05 Remissvar Camilla Jönsson Dnr. N2015/2228/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Dnr. N2015/2228/ITP n.regist rator@regeringskansliet.se N2015-2228-ITP Remissvar av promemorian

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik

ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik ITPS utvärdering av IT-politiken En lärande IT-politik Internetdagarna Elisabet Frankenberg 070-337 07 19 Agenda Kort om ITPS Utvärdering av IT-politiken Delstudie: Bredbandsutvecklingen Institutet för

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se 1 Förändring Samhället förändras De sista 5 åren med Internet Facebook, Twitter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan 60, plan 9, Stockholm den 19 mars 2014 kl 12.30-16.30.

Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan 60, plan 9, Stockholm den 19 mars 2014 kl 12.30-16.30. KK-stiftelsen )> / Datum Diarienr 2014-01-27 20140042 Enligt sändlista Inbjudan till KK-stiftelsens vår-lansering 2014 Du hälsas härmed välkommen till KK-stiftelsens vårlansering på Mäster Samuelsgatan

Läs mer

Hjärtefrågan Välfärd i världsklass 2015-04-09

Hjärtefrågan Välfärd i världsklass 2015-04-09 1 Hjärtefrågan 2 Du som jobbar med en välfärd i världsklass ska kunna göra det med fokus på kvalitet. 3 Beslut från förbundsmötet 2014 Bra arbetsvillkor för dig som arbetar i välfärden ger en bra verksamhet

Läs mer

Affärsplan North Sweden Datacenter Location AB (Förslag till bolagsnamn) Bakgrund Syfte 1. AFFÄRSIDÉ Kundbehov Erbjudande Marknad Kundnytta Vision

Affärsplan North Sweden Datacenter Location AB (Förslag till bolagsnamn) Bakgrund Syfte 1. AFFÄRSIDÉ Kundbehov Erbjudande Marknad Kundnytta Vision Affärsplan North Sweden Datacenter Location AB (Förslag till bolagsnamn) Bakgrund I den mycket kraftfulla globala tillväxten vad gäller behov av datalagring har Luleåregionens visat hålla högsta internationella

Läs mer