Saknas: En nationell strategi för IT och telekom

Transkript

1 Saknas: En nationell strategi för IT och telekom Slutrapport från telekompanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader Forskning Samhälle Näringsliv 1

2 Saknas: En nationell strategi för IT och telekom Slutrapport från Telekompanelen i IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader 2

3 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVA:s projekt, se IVA:s webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2005 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-R 454 ISSN: ISBN: Layout: Tryckfaktorn AB Omslagsfoto: Matton/Comstock Royalty Free Images Tryckning: OH-Tryck AB Beställningar tas emot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Per fax: eller e-post: bokh@iva.se 3

4 Förord Telekommunikation har under drygt hundra år varit en hörnsten i byggandet av det moderna samhället; dels för att knyta samman individer med varandra och med omvärlden, dels som en viktig industrigren som har drivit på tillväxten i Sverige. Sektorns betydelse för samhällsutvecklingen har ökat allt mer. I dag går det inte att skilja på telekommunikation och informationsteknik. Vi går mot ett nätverksbaserat kommunikationssystem där olika tekniker samverkar. Ett aktuellt exempel är här ip-telefonin som redan förändrar förutsättningarna för den traditionella telefonin. Informationstekniken påverkar allas dagliga liv. Genom en målmedveten satsning skulle Sverige bättre kunna vara med och påverka utvecklingen och bättre dra nytta av dess möjligheter. Här pekar panelen speciellt på möjligheter inom den offentliga förvaltningen. Under en rad av år har bredbandsnäten förstärkt och byggts ut så att de flesta orter i Sverige har goda förutsättningar att erbjuda medborgarna bredbandsuppkoppling. Nu börjar också 3G-näten täcka en stor del av landet. Därför bör statens satsningar nu förskjutas från att stimulera utbyggnaden av infrastrukturen till att satsa mer på att utveckla och stimulera användandet av IT- och telekomtjänster. Telekompanelen i IVA:s projekt Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader vill genom denna rapport peka på betydelsen av fortsatt satsning på kunskaps- och kompetensuppbyggnad för telekomsektorns fortsatta utveckling. Ett övergripande problem är dock att det saknas en nationell strategi för sektorn. IVA och gruppen bakom denna panel (se bilaga 1) vill aktivt bidra till utformandet av en nationell IT-strategi. Det finns en god möjlighet att påbörja detta arbete med den kommande IT-propositionen. Stockholm i november 2004 Bernt Ericson Ordförande i Telekompanelen Staffan Eriksson Projektledare, IVA 4

5 5

6 Innehåll 1. Sammanfattning 6 2. Inledning 7 3. Vision 8 4. Förutsättningar 9 5. Vad händer i omvärlden internationella trender Strategier för att nå visionen Aktörerna och deras roll Rekommendationer 16 BILAGOR Bilaga 1: Projektdeltagare telekompanelen 17 Bilaga 2: Referenser 18 Bilaga 3: Förenklad karta över svenska aktörer inom IT- och telekomforskning 19 Bilaga 4: Kort beskrivning av projektet 20 6

7 1. Sammanfattning Telekommunikation har under lång tid varit viktig för Sveriges utveckling; dels för sitt bidrag till landets ekonomiska utveckling, dels för att denna sektor har varit internationellt erkänd och därigenom attraherat kompetens och resurser till landet. Nu när telekombranschen efter några dystra år åter är stabil och IT-sektorn mer harmonisk måste aktörerna samverka för att Sverige ska återta sin position som ett land som är med och leder utvecklingen. Och det är när omvärlden uppfattar Sverige som ledande inom vissa utvalda områden som målet är nått. Vi lever i en tid av förändring. Detta gäller inte minst inom IT- och telekomsektorn. Åren kring millennieskiftet präglades av stor optimism speciellt inom IT och tele. Under de senaste tre åren har förutsättningarna förändrats. Beslut som fattades då skulle behöva omprövas. Företag, offentlig förvaltning och myndigheter måste bli bättre på att snabbare ta till sig och utnyttja möjligheter som uppstår till följd av teknikutvecklingen. Återigen är detta speciellt för IT och telekom. Mot denna bakgrund efterfrågar telekompanelen tre övergripande åtgärder: 1. En koncentration av kompetens och resurser för att skapa en miljö med internationell attraktionskraft. En tydlig nationell strategi för IT- och telekomområdet tillsammans med ett institut med internationell lyskraft som samlar de skarpaste hjärnorna inom svensk institutsforskning. 2. Den offentliga sektorn återtar en viktig roll som pionjär för att till fullo utnyttja möjligheten till förenklingar och rationaliseringar av administrativa arbetsmoment genom användandet av ny teknik. Sverige har här unika förutsättningar med en internationellt sett stor offentlig sektor och väl utbyggd infrastruktur. De personella resurserna måste gå till vård, omsorg och utbildning, inte till att administrera dem. Här finns också möjlighet till framtida exportinkomster. 3. Lagstiftningen på området utformas så att den styr målen. Det behövs ingen separat lagstiftning för teleområdet utan den ska styras av konkurrenslagstiftningen. Fattade beslut bör omprövas när omständigheter och omvärlden förändras. Tyngdpunkten för statens satsningar bör förskjutas från infrastruktur mot utveckling av tillämpningar inom IT och telekom. I detta sammanhang bör också villkoren för 3G-licenserna ses över till förmån för samhällsnyttig applikationsutveckling. 7

8 2. Inledning Sverige har avreglerat många offentliga monopol snabbare än andra länder. Exempel på avreglerade områden är transporter, post, telekommunikationer och energi. Syftet med IVA-projektet Samverkan för tillväxt teknikutveckling på omreglerade marknader har varit att studera hur innovationskraften förändrats när infrastruktursektorer omreglerats. Från detta har lärdomar dragits om hur Sverige kan behålla en fortsatt stark teknikindustri och därmed bidra till en fortsatt god tillväxt i ekonomin. I projektet har sektorerna telekom/it, energi, försvar samt järnväg ingått. I projektet har förslag framkommit om hur samspelet mellan teknik, näringsliv och stat kan vidareutvecklas, på ett från innovationssynpunkt effektivt sätt. Även förslag på hur olika aktörer kan agera för att bidra till denna utveckling har diskuterats. Projektet har bestått av tre delar: 1. Att studera och analysera de tre kategorierna teknikutveckling, företagsutveckling och statlig styrning och hur dessa har förändrats i samband med avregleringen. 2. Att genomföra en dialog för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan sektorerna energi, försvarsmateriel, järnväg och telekom. 3. Att syntetisera resultaten i förslag till ett vidareutvecklat samspel mellan politik, näringsliv och FoU, för att bidra till en god teknikutveckling och tillväxt i Sverige. Den historiska tillbakablicken på FoU i telekomsektorn visar tydligt hur staten i samband med avregleringen minskat sina FoU-anslag samtidigt som tillverkarna ökat sina FoU-insatser i Sverige. Avregleringen har också inneburit ett minskat statligt engagemang i sektorn som helhet och sektorn saknar en tydligt samordnad vision och övergripande styrning. Post- och telestyrelsen är den myndighet som har till uppgift att se till så att sektorn fungerar. Staten har dessutom i sektorn flera roller som under avregleringen inte kommit att koordineras (politiskt, ägare av infrastruktur och ägare av operatörer, myndigheter, upphandlare och kund). Den andra delen av projektet, där företag, myndigheter och forskare var för sig har träffats över sektorsgränserna, indikerar att det finns mycket att lära från hur man agerat i andra sektorer. Myndigheterna i de olika sektorerna har t.ex. helt olika uppfattningar om vad man kan göra och hur man kan arbeta för att driva på teknikutvecklingen. Resultatet av projektet är en strategirapport med samlade slutsatser och förslag från varje sektor samt en syntesrapport där samlade slutsatser och generella förslag presenteras. I telekompanelen har elva personer från operatörer, tillverkare, forskning samt myndigheter deltagit (se bilaga 1). Som underlag till panelens arbete har en historisk tillbakablick gjorts av utvecklingen i sektorn. Denna är skriven av Bertil Thorngren, professor på Handelshögskolan i Stockholm. 8

9 3. Vision Sverige ska återta sin plats som ledande nation när det gäller att utnyttja informations- och kommunikationstekniken för att skapa ett spännande och effektivt samhälle. Alla aktörer har utvecklat samverkansformer så att alla effektivt bidrar till helheten. Användaren upplever kommunikationen som enkel och gränslös mellan olika apparater och tekniska system. Det finns en acceptans av den här visionen. Företag och myndigheter, liksom enskilda medborgare är bra på att ta till sig ny teknik och den största delen av befolkningen ser positivt på informationsteknik om de kan se en personlig vinning med att ta till sig den och förändra sina tidigare vanor. Från statens sida har frågan utretts vid ett flertal tillfällen 1. Dock uppstår konflikter då ny teknik införs i strukturer som har utvecklats för en tidigare samhällsorganisation. Vid dessa intressekonflikter är det nästan undantagsvis de gamla invanda arbetssätten som går vinnande ur striden. Så trots att en vision om det moderna informationssamhället delas av flertalet aktörer har det varit svårt att förverkliga idéerna i konkreta åtgärder. 1 IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet 2000, Vårt digitala tjänstesamhälle vision 2011+, IT-kommissionen

10 4. Förutsättningar Samhället genomgår nu en förändring från industrisamhälle till informationssamhälle. Ett av de bärande fundamenten för förändringen är den utveckling vi ser inom kommunikationsområdet. Det viktigaste ordet för att beskriva den nya situationen är vårt ökande behov av och krav på interaktivitet i kommunikationen mellan människor, mellan människa och företag/samhälle, mellan människa och maskin, mellan företag och företag och mellan maskin och maskin. Kort sagt kommunikationsoch informationsteknologi utgör grunden för det nya samhälle som sakta men säkert växer fram 2. Sverige har en bra plattform att utgå ifrån. Befolkningen är positiv till att pröva ny teknik och vi har en hög andel som har tillgång till telefoni och Internet 3. Under och 90-talen utvecklades industrin positivt med Ericsson som den ledande aktören inom telekomsektorn. En tidig avreglering har givit fler aktörer 4 vilket drivit på utbudet av tjänster och medfört lägre tariffer för abonnenterna 5. I dagsläget håller sektorn på att återhämta sig efter flera års nedgång. Dock krymper de offentliga forskningsmedlen. Tillgången till riskkapital har minskat de senaste åren och de ledande aktörerna Ericsson och TeliaSonera har minskat sina FoUavdelningar drastiskt. I detta kritiska läge måste vi se till så att Sverige inte tappar tätpositionen. Den kompetens och erfarenhet som byggts upp i landet måste bevaras och vidareutvecklas. 2 Boken Makten över framtiden, Bo Dahlbom, 2003, beskriver förändringen av näringslivsstrukturen i Sverige från bondesamhället till dagens och morgondagens marknadssamhälle. För att klara av att bibehålla Sveriges levnadsnivå måste företagare, stat och enskilda medborgare vara inställda på en lika stor samhällsförändring som när Sverige gick från att vara en jordbruksnation till en industrination. Den kommande revolutionen innebär att vi lämnar industrisamhället med dess struktur från 1900-talet och på 2000-talet övergår till ett marknadssamhälle med en samhällsstruktur som är utformad för detta ändamål. 3 Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, publicerar varje år statistik för bl.a. IT-användningen i Sverige. I Fakta om Informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2004 framgår att Sverige har en ledande ställning när det gäller tillgång till telefoni och Internet, även om försprånget har minskat de senaste åren. 4 I dag har tre företag licens för att driva GSM-nät (Telia- Sonera, Tele2, Vodafone) och fem företag har licens för att driva WCDMA-, eller 3G-nät i Sverige (Tre, TeliaSonera, Tele2, Vodafone och Orange). Dessutom erbjuds mobiltelefoni av konkurrerande företag som hyr nätkapacitet av de operatörer som har egen licens, t.ex. Djuice (Källa: PTS). 5 Sedan marknaden öppnades för konkurrens konstaterar konsumentverket i rapporten Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader telemarknaden (KV 2003) att konsumenterna fått tillgång till ett bredare sortiment av tjänster som är kopplade till telefoni. På en generell nivå har priserna för fast telefoni sjunkit genom att framför allt utlandssamtal och samtal som tidigare kallades rikssamtal blivit billigare (Hur stor prissänkningen är kan dock inte fastställas exakt, eftersom det inte finns något system för att följa prisvariationerna i detalj på marknaden. Hur varje enskild konsuments kostnader påverkats av konkurrenssituationen går inte att uttala sig om, eftersom kostnaderna beror på vilken blandning av olika samtalsslag och vilken operatör som konsumenten använder sig av). De flesta konsumenter har fått lägre priser, med undantag för dem som nästan enbart ringer lokalsamtal. Detta gäller även de konsumenter som inte varit aktiva på marknaden. Samtidigt konstaterar ITPS i studien En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten (ITPS 2003) att reglerpolitiken inom telekomsektorn nu står inför en vändpunkt i samband med den nya lagen om elektronisk kommunikation som trädde i kraft i juli I takt med att konkurrensen både inom och mellan nät (fastnät, mobil, Internet) ökar bör nuvarande sektorsreglering i växande grad ge plats för ett generellt konkurrenspolitiskt synsätt på telekommarknaden. 10

11 5. Vad händer i omvärlden internationella trender Sverige var länge ledande inom telekomsektorn med tidig introduktion av digital teknik och mobila telefonsystem. I takt med att telekommarknaden har blivit mer global med ett antal internationella operatörer såsom Vodafone 6 som strävar efter att erbjuda liknande tjänster samtidigt på sina marknader är det svårt att tala om någon ledande nation. När det gäller mobil data till mobiltelefonen är Japan och Sydkorea ledande. Mest frekventa mobilanvändare finns i Israel. Världens största operatör är China Mobile som har ca 140 miljoner abonnenter 7. Under 2003 gick Kina för första gången om USA som Ericssons största marknad. Så medan företag inom IT- och telekomsektorn har arbetat med att överleva i Sverige så har omvärlden förändrats. De stora internationella företagen har blivit större och mer dominerande; andra har försvunnit eller köpts upp. Samtidigt har Ericsson som helt dominerande aktör inom FoU i Sverige minskat sin personal och sina investeringar med hälften. Denna förändring leder då naturligt till behov av att anpassa strategi och resurser för att möta framtiden. Självklart är landets storlek också avgörande. Som en jämförelse kan nämnas att Intel investerade motsvarande 33 miljarder kronor i FoU under Ericsson redovisar att företaget satsade ca 27 miljarder på FoU under Svenska staten satsade under år 2002 ca 700 miljoner kronor på IT och telekomsektorn Vodafone erbjuder mobiltelefoni i 26 länder och har ägareller partnerintressen i ytterligare 13 länder. Antalet kunder den 30 juni 2004 uppgick till ca 139,2 miljoner (Källa: Vodafone). 7 I Teldoks rapport Kina störst på mobiltelefoni beskrivs hur den kinesiska marknaden för telekom expanderar och hur Kina går från att vara en inköpare av telekomutrustning till att självt arbeta för att bli en global leverantör. 8 Uppgifter från Intels årsredovisning Intel Annual Report Uppgifter från Ericsson Annual Report Uppgifter från Ny Teknik (03:26 33). 300 miljoner kronor till VINNOVA:s riktade satsningar inom IT och telekom, och 400 miljoner kronor till fakultetsanslag. 11

12 6. Strategier för att nå visionen Under projektets gång har en grupp initierade personer gått igenom, diskuterat, föreslagit och förkastat olika förslag till hur IT och telekomsektorn kan utvecklas i Sverige (gruppens sammansättning återges i bilaga 1). Gruppen föreslår tre övergripande åtgärder. Utöver dessa övergripande strategier lyfter gruppen fram ytterligare åtgärder. 1. En koncentration av kompetens och resurser för att skapa en miljö med internationell attraktionskraft. En tydlig nationell strategi för IT- och telekomområdet tillsammans med ett institut med internationell lyskraft som samlar de skarpaste hjärnorna inom svensk institutsforskning. 2. Den offentliga sektorn återtar en viktig roll som pionjär för att till fullo utnyttja möjligheten till förenklingar och rationaliseringar av administrativa arbetsmoment genom användandet av ny teknik. Sverige har här unika förutsättningar med en internationellt sett stor offentlig sektor och väl utbyggd infrastruktur. De gemensamma resurserna måste gå till vård, omsorg och utbildning, inte till att administrera dem. Här finns också möjlighet till framtida exportinkomster. 3. Lagstiftningen på området utformas så att den styr målen. Det behövs ingen separat lagstiftning för teleområdet utan den ska styras av konkurrenslagstiftningen. Fattade beslut bör omprövas när omständigheter och omvärlden förändras. Fokusering koncentration av kompetens och resurser Sverige är ett litet land sett till befolkningen. För att långsiktigt klara sig i den internationella konkurrensen måste resurser i form av kompetenta medarbetare och utrustning koncentreras till ett fåtal internationellt ledande kompetenscentra. Ett litet land som Sverige måste fokusera på vissa specialiteter och begränsa sin verksamhet geografiskt. Internationellt ledande kompetens drar till sig företag, forskare och studenter. Regional utveckling får inte prioriteras högre än internationell konkurrenskraft. Detta innebär inte med automatik att forskning och undervisning bör upphöra vid några institut och högskolor, men det måste finnas en nationell plan för vilka institutioner som forskar inom vilka områden. Begreppet kritisk massa gäller även för att bygga upp kompetens inom ett visst område. Universiteten/högskolorna måste ha denna kritiska massa för att långsiktigt kunna bygga upp internationellt ledande kompetens inom sitt område genom att erbjuda sin personal goda akademiska karriärmöjligheter och ett nära samarbete med ledande industri. Förnya och förstärk institutsforskningen Högskolornas viktigaste roll är att leverera välutbildade personer, gärna med exploaterbara idéer. Instituten är mötesplatsen där nyttan står i fokus och där de olika aktörerna gemensamt kan mejsla fram kommersiellt gångbara lösningar. En väl fungerande institutssektor blir därför motorn för att generera nya företag. Det vore önskvärt med ett institut med internationell lyskraft som samlar de skarpaste hjärnorna inom svensk institutsforskning. Förnya styrning och förstärkt tillämpad forskning Panelen föreslår att styrningen av forskning förstärks så att den bättre motsvarar industrins krav. Under projektets gång har olika former diskuterats och gruppen vill lyfta fram två exempel på bra och fungerande styrning av den tillämpade forskningen. Forskningsmäklare à la Elforsk. Nationella flygtekniska programmet eller Nationella bilprogrammet. Här skulle med fördel ett liknade program kunna sjösättas inom telekomsektorn. Dessutom efterfrågas statliga satsningar så att konjunktursvängningar i näringslivet överbryggs. Detta är förvisso inget specifikt problem för telekomsektorn, men den har drabbats extra hårt, eftersom Ericsson är den dominerande aktören. 12

13 En positiv testmarknad Den offentliga sektorn utför kliniska test Sverige är en bra testmarknad för nya telekomtjänster eftersom svenskar av tradition är positiva till användning av ny teknik och infrastrukturen är väl utbyggd. Ett företags hemmamarknad är ofta dess testmarknad. När den marknaden, som i Sverige, har en i många avseenden dominerande offentlig sektor, är det denna sektor som måste gå före som testmarknad. Det har svensk offentlig sektor gjort vid många avgörande tillfällen: den svenska satsningen på ADB på 1960-talet leddes av staten, Televerket spelade en avgörande roll vid utvecklingen av mobiltelefonin, försvaret har naturligtvis spelat en avgörande roll i mycket teknikutveckling 11. Nokia kan lita på att den finska befolkningen ligger långt framme när det gäller att konsumera de allra senaste telefonerna. När Finland seglar upp som världens mobiltätaste land är det en effekt av Nokias internationella framgångar och samtidigt är det en bidragande orsak till dessa framgångar. När Sverige tappar farten som mobiltjänsteland år är det delvis på grund av att hemmamarknaden, och särskilt offentlig sektor, helt sviker. Den offentliga sektorn, som spelade en viktig roll när det gäller utvecklingen av webb-byråer och Internet-företag i slutet av 1990-talet, gör få satsningar på mobila tjänster. Panelen föreslår att offentlig sektor, framför allt kommuner och landsting, får ett stort ansvar att integrera informationsteknik i sin verksamhet för att rationalisera och underlätta det administrativa arbetet. I och med den stora offentliga sektorn (i förhållande till jämförbara länder) har Sverige en stor potential att ta till vara möjligheterna med informationsteknik i den dagliga verksamheten. I det avseendet är Sverige unikt och den möjligheten bör utnyttjas. Här finns också en stor möjlighet till export av tjänster inom offentlig sektor. Den offentliga sektorns (eller motsvarande organisations) betydelse uppmärksammas även internationellt. I t.ex. USA förde demokraternas presidentkandidat John Kerry fram kravet att IT 11 En sammanfattning av teknikutvecklingen inom några för Sverige centrala områden finns i Teknikutveckling på avreglerade marknader (IVA-R 443, 2003). Där beskrivs vad vi kan lära av telekom-, energi-, järnvägs- respektive försvarssektorn. ska användas för att halvera kostnaderna för vårdadministrationen (lägg märke till att det är administrationen, och inte vården som avses). President Bush har sedan tidigare planerat att lägga fram ett förslag på att införa elektroniska patientjournaler till samtliga amerikaner inom 10 år 12. Kostnaden för sjukvården i USA uppskattas till ca 350 miljarder dollar per år (motsvarande ca miljarder kronor per år). Till följd av den demografiska utvecklingen i Sveriges måste personal och andra resurser användas för att utbilda, vårda och ta hand om människor som är i behov av samhällets hjälp inte administrera vård eller omsorg. Alla administrativa sysslor kan rationaliseras med teknikens hjälp 13. Återigen krävs en mental omställning till hur modern informationsteknik kan öka produktiviteten inom vård och omsorg, alltså ge mer vård för pengarna. Clarion Hotel i Stockholm har 532 rum. Där kan receptionen se precis hur många rum som är lediga, just nu och om tre dagar. Danderyds sjukhus norr om Stockholm har 538 vårdplatser. Varför skulle inte ett sjukhus kunna ha samma kontroll på sina sängplatser? I båda fallen handlar det om att ge sina kunder bra service, och från ledningens sida att utnyttja tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. Förstärk samverkan Demonstratorer, månlandarprojekt, med visionära mål är exempel på forskningsmekanismer som driver samverkan mellan aktörerna. Panelen varnar dock för att investera stort i fysiska testmiljöer inom IT-området. Utrustningen blir snabbt gammal och utnyttjandegraden låg. En annan mekanism är klinisk forskning, dvs. att proaktivt använda pilotprojekt i industri och samhälle på samma sätt som sker inom den medicinska forskningen. Exploatering av forskning Att exploatera den forskning och utveckling som äger rum inom högskolan kan enklast ske genom 12 Nyhetsbrev: IT i USA, ITPS Swedish Office of Science & Technologies, Los Angeles Ett flertal studier och projekt har genomförts som pekar på möjligheten att utföra vård med hög kvalitet till lägre kostnad med hjälp av informationsteknik. Se t.ex. Vård nära dig hemsjukvård med stöd av IT (Teldok 2004)) eller IT could be put to much greater use in healthcare (IVA- R 442, 2002). 13

14 någon sorts mäklarfunktion mellan högskola och näringsliv/marknad. Sådana mäklarfunktioner håller nu på att etableras genom samarbete mellan teknikparker, entreprenörsutbildningar och industriforskningsinstitut i anslutning till de tekniska högskolorna. Detta sker i Kista. Det sker på Lindholmen i Göteborg. Det är på gång i Mjärdevi i Linköping. Ett innovativt näringsliv Ett innovativt näringsliv är ett näringsliv som gör det någorlunda enkelt att etablera nya företag. Här har naturligtvis staten en roll att spela, som den som reglerar småföretagandets villkor, bidrar med institutioner för finansiering av nyföretagande, och också genom den syn på företagande som staten företräder. Men även det etablerade näringslivet spelar en viktig roll. Om det självt är innovativt ser det med intresse på nyföretagande, medverkar på ett eller annat sätt själv, och intresserar sig för de nya företagen som underleverantörer av innovativa lösningar. Alltför dominerande företag kan kväva den innovativa kraften i ett litet land. Det har vi sett exempel på i energisektorn, och många mindre mobiltjänsteutvecklare har uppfattningen att de marknadsdominerande operatörerna bär ansvaret för att den svenska satsningen på mobila tjänster inte lyckades. 14

15 7. Aktörerna och deras roll Universitet och högskolor Formera en nationell strategi för forskning och utbildning så att internationellt konkurrenskraftiga utbildningar kan erbjudas och den forskning vi valt att bedriva är i världsklass. Titeln på en skrift från Högskoleverket beskriver väl situationen för den svenska högskolan: Allt samtidigt! 14 Vid en ytlig granskning vill samtliga av landets högskolor göra gällande att de bedriver utbildning och forskning på hög nivå. Det är uppenbart att resurserna måste fördelas mellan högskolorna och att olika kompetenser vidareutvecklas vid olika högskolor. Forskningsinstitut kompetenscentrens hemvist? Slå samman dagens aktörer till ett kraftfullt institut med internationell lyskraft. Undersök intresset för andra former av mötesplatser som t.ex. kompetenscentra. Ett institut måste ha kritisk massa för att bygga upp kompetens. Därför ska ett kraftfullt institut vara organiserat för att uppnå en kreativ miljö. Att organisatoriskt sammanföra befintliga aktörer under en paraplyorganisation når inte ända fram. Kreativa människor måste arbeta tillsammans för att utvecklas väl. Därför måste också forskningen och utvecklingen fysiskt koncentreras till ett fåtal orter där det finns förutsättningar att nå resultat av hög internationell nivå. Utvecklare och leverantörer Se till att medarbetarna och organisationen är ett föredöme när det gäller att använda de senaste tilllämpningarna för att därigenom inspirera andra att följa efter. Utvecklare och leverantörer bör i större utsträckning engagera sig i gemensamma utvecklingsprojekt med den offentliga sektorn som målgrupp. Operatörer Genom gemensamma insatser och utvecklingsprojekt kan operatörerna skapa praxis på marknaden. Dessa samarbeten kan av naturliga skäl inte gälla 14 Högskoleverket gav några journalister i uppdrag att beskriva situationen inom dagens högskola. Allt samtidigt! (HSV 2003) ger genom korta reportage en bild av hur de regionala högskolorna med decentraliserat styre klarar av att uppfylla sina arbetsuppgifter inom utbildning, forskning och information. affärsnära tjänster. Fokus ska i stället ligga på operatörsoberoende tjänster, med fördel för att underlätta och förbättra för den offentliga sektorn. Operatörerna ska givetvis se till så att medarbetarna och den egna organisationen är ett föredöme när det gäller att använda de senaste tillämpningarna och därigenom inspirera andra att följa efter. Användare Samhället, genom den offentliga sektorn, kan stimulera och hjälpa användarna att ta till sig och förenkla genom att använda ny teknik. Det finns exempel på hur staten genom sina myndigheter har varit ett föredöme, t.ex. hur Skatteverket har förenklat och förbättrat sin service till medborgarna. Staten Förenkla lagstiftningen maximalt och övergå till befintlig lagstiftning. Därmed kan tillsynsfunktionen skötas av befintliga aktörer. Besluten om hur de fyra licenserna för 3G delades ut fattades i en annan tidsanda. Marknaden såg annorlunda ut. I dag är förutsättningarna förändrade och därför bör staten ompröva sina krav gentemot de operatörer som tilldelades licens. Det måste vara målen som ska styra och inte på vilket sätt operatörerna levererar sina tjänster. Kravet på att 99,9 % av befolkningen ska ha tillgång till 3G är inte rimligt (panelen är väl medveten om att det är operatörerna som har lovat denna täckning och att det inte var ett krav från statens sida). Det vore bättre att satsa på att utveckla tjänsteutbudet för att på så sätt skapa en bättre efterfrågan som i sin tur driver på utbyggnaden av 3G. I dag diskuteras hur 450 MHz-bandet kan användas för att leverera telekomtjänster till glesbebyggda områden. Uppmuntra och stöd användning genom olika incitament till kommuner, landsting och myndigheter, t.ex. genom att: påskynda införandet av 24-timmarsmyndigheten öka användning av IT i vården för att effektivisera de eskalerande kostnaderna subventionera experiment för att snabbare få erfarenheter och därmed större sannolikhet för kommersiell succé vid lansering. 15

16 Erfarenheten säger oss att politisk reglering är svår att införa och att resultatet inte alltid blir det som var avsett. Ett exempel är regleringen av rättigheterna att distribuera TV-sändningar i Sverige. När TV3 började sändas i Sverige gjordes detta från Storbritannien, eftersom tekniken gjorde det möjligt att distribuera sändningarna på ett sätt som inte reglerades av svensk lagstiftning. Förvisso fanns flera anledningar till att förlägga TV3:s redaktion till England, men en bidragande orsak var svensk reglering 15. Utöka forskningssatsningarna, framför allt på användningsområdet, bl.a. genom att medverka till att bygga upp ett kraftfullt IT-institut. 15 Lena Ewertsson beskriver i boken The Triumph of Technology over Politics? hur TV3 lanserades på den reglerade svenska TV-marknaden

17 8. Rekommendationer Det övergripande förslaget och det som är mest efterfrågat ur ett nationellt perspektiv är att få en nationell strategi för hur IT- och telekomsektorn ska utvecklas i Sverige. Det gäller vilka områden som ska prioriteras. Det gäller också vem som ska vara ledande och drivande inom dessa områden och var dessa center ska vara lokaliserade. I många fall är det klart var kompetensen och resurserna finns i dag och var de bör ligga framöver. Men det krävs också svåra och smärtsamma beslut för att Sverige som nation ska anses världsledande på IT och telekom framöver. Den offentliga sektorn har stora möjligheter att intensifiera användningen av IT i sin dagliga verksamhet. Sveriges demografi och förväntade brist på arbetskraft inom framför allt vårdsektorn skapar incitament för att fundera på hur IT bättre kan förenkla och förbättra vården. Slutligen anser telekompanelen att lagstiftningen på området utformas så att den styr målen. Det behövs ingen separat lagstiftning för teleområdet utan den ska styras av konkurrenslagstiftningen. Fattade beslut bör omprövas när omständigheter och omvärlden förändras. Tilldelningen av 3G-licenser genomfördes under andra marknadsförutsättningar. När både de marknadsmässiga och tekniska förutsättningarna har förändrats bör staten ompröva regleringen. Generellt efterfrågas en struktur för både staten och forskningsfinansiärerna som är bättre på att styra och genomföra förändringar. Det kan gälla att snabbt ta hänsyn till nya tekniska lösningar, kraftiga marknadsförändringar eller politiska förändringar. Företag är generellt bättre på att parera för marknadens krav och bättre på att fånga upp omvärldens behov. Därför föreslår panelen att företagen blir mer direkt involverade i prioriteringen av den tillämpade forskningen. 17

18 BILAGA 1 Projektdeltagare, telekompanelen Bernt Ericson (ordförande) Marie P. Björkman, Vodafone Soki Choi, Forward Invest Ltd. Bo Dahlbom, SITI Magnus Madfors, Ericsson Karl-Olof Hammarkvist, Handelshögskolan i Stockholm Göran Marklund/Gunnel Dreborg, VINNOVA Olof Sandberg, Näringsdepartementet Bertil Thorngren, Handelshögskolan i Stockholm Indra Åsander, TeliaSonera Staffan Eriksson, IVA (projektledare) 18

19 BILAGA 2 Referenser Böcker och rapporter Allt samtidigt! Åtta journalisters perspektiv på högskolan. HSV 2003, Stockholm, ISBN Effekter av konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Svenskt Näringsliv 2004, Stockholm Fakta om informations- och kommunikationsteknik i Sverige 2004, SIKA 2004, Stockholm, ISBN Hur går det till i verkligheten? Innovationsprocessen utifrån 18 fall, Vinnova-rapport VR 2003: 10, Stockholm, ISBN OECD Communications Outlook 2003, Information and Communications Technologies, OECD 2003, Paris, ISBN Informationssamhällets institutioner, Lena Ewertsson och Lars Hultkrantz, SNS Förlag 2004, Stockholm, ISBN Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse, Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet 2004, Ds 2004:36, Stockholm, ISBN IT could be put to much greater use in healthcare, IVA-R 442, 2002, Stockholm, ISBN IT som tillväxtmotor, Näringsdepartementet 2000, Stockholm, Ds 200:68 Kina störst på mobiltelefoni konsekvenser för omvärlden, Vinnova-rapport VR 2003: 3) och TELDOK (rapport 150) 2003, Stockholm, ISBN Konsekvenser för konsumenterna av nyligen konkurrensutsatta marknader telemarknaden, Konsumentverket, 2003, Stockholm, ISBN Makten över framtiden om revolutioner, teknik och det nya marknadssamhället, Bo Dahlbom. Liber Ekonomi 2003, Malmö, ISBN Regionernas tillstånd 2004 En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner, A2004:012, ITPS 2004, Östersund, ISBN Teknikutveckling på avreglerade marknader. Vad vi kan lära av telekom-, energi-, järnvägs-, respektive försvarssektorn. IVA-R 443, 2003, Stockholm. ISBN The Triumph of Technology Over Politics? Lena Ewertsson, Department of Technology and Social Change, Linköpings universitet 2001, ISBN Vård nära dig hemsjukvård med stöd av IT, Teldok rapport 152, 2004, Stockholm, ISSN Vårt digitala tjänstesamhälle vision 2011+, ITkommissionens rapport 3/2002, Stockholm, SOU 2002:25 Wireless Foresight Scenarioos of the mobile world in 2015, Bo Karlsson [et al.], Wiley 2003, West Sussex, ISBN X En samhällsekonomisk analys av tillgängligheten, Delrapport till ITPS utvärdering av den svenska ITpolitiken (del I: Konkurrens inom telemarknaden), ECON Analys AB, ITPS rapport A2003:015, Östersund ISSN Artiklar och broschyrer Mobile broadband services: Commission table blueprint for anytime, anywhere access, to boost growth in business and public services, press release 30 June 2004, European Commission 2004, Brussels ICT in Fact Driving wireless innovation, ISA 2003, Stockholm Growth Through Technology Leadership, Intel 2003 Annual Report. Intel 2004, Santa Clara, USA Svensk Forskning, Större forskningsfinansiärer 2002, The Infotech 100. BusinessWeek, June 21,

20 BILAGA 3 Förenklad karta över svenska aktörer inom IT- och telekomforskning Institut IRECO Holding, Acreo, SITI, The Swedish Research Institute for Information Technology, SICS, The Swedish Institute of Computer Science, The Viktoria Institute, The Santa Anna IT Research Institute, www. santaanna.se II, Interactiev Institute, Wireless@KTH, wireless@kth SCINT, Svenska Centret för Internetteknik, www. scint.org Högskolor och universitet med utbildning och/eller forskning inom IT och telekom Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Högskolan Dalarna Högskolan Gävle Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Högskolan Kristianstad Karlstads universitet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings tekniska högskola Luleå tekniska universitet Lunds tekniska högskola Malmö högskola Mitthögskolan Mälardalens högskola Sveriges lantbruksuniversitet Stockholms universitet Umeå tekniska högskola Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Kluster enligt ISA (Invest in Sweden Agency) InternetBay (Luleå) Aurorum Science Park (Umeå) Mobile Valley (Stockholm) Kista Science Park HomeCom (Linköping) Mjärdevi Science Park Telematics Valley (Göteborg) Chalmers Science Park TelecomCity (Karlskrona/Ronneby) telecomcity.org Soft Center com/ Öresund IT (Lund/Malmö) Ideon Science and Technology Park Intresseorganisationer och myndigheter IT-företagen Regeringens IT-politiska grupp Invest in Sweden Agency (ISA), Exportrådet, Post- och telestyrelsen (PTS), Offentliga finansiärer av IT och telekomforskning VINNOVA, VR, Vetenskapsrådet, SSF, Stiftelsen för strategisk forskning, KKS, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, 20