S t r å l s k y d d s ny t t [

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "S t r å l s k y d d s ny t t ["

Transkript

1 ett informationsb lad från ssi - statens strålskyddsinstitut S t r å l s k y d d s ny t t [ [ n r , årgång 15] [tillgänglig i sin helhet via rubriker 3/1997 jordstrålning unders ö k t S j u k h u s f y s i ker Jacob Erhardt vid Institutionen för radiofysik i Lund pre s e n t e rar nya rön om jord s t rå l n i n gens ve rk n i n ga r. studier av elektro m agnetiska fält Avdelningschef Enn Kivisäkk, SSI orienterar om WHO:s arbeten inom området. Oron för s k a d e ve rk n i n gar tenderar att öka runt om i vä r l d e n. ams - ac c e l e r ato r m as s p e k t ro m e t r i Docent Ragnar Hellborg, Fysiska institutionen, Lunds unive rsitet och pro fessor Sören Mattsson, Institutionen för ra d i o l ogi och fysiologi, Lunds u n ive rsitet pre s e n t e rar en ny mätmetod av stor b e t ydelse för strå l s kyd d s fo rs k n i n g. radon i dricksvat t e n G u s t av Åke r blom, SSI berättar om g rä n s vä rdena för radon i drick s vatten och om de ekonomiska bidrag som utgår för å t gä rder mot radon i va t t e n Behöver du snabbt få tag på en artikel ur Strålskyddsnytt eller SSI news? Vill du läsa SSI:s senaste pressmeddelande? Behöver din 12-åring ett objektivt lättförståeligt faktamaterial om kärnavfall? Vill du hämta en författning för utskrift från din egen dator, eller få insyn i forskning om strålning? Då kan du nu hämta hem informationen från SSI:s hemsidor på h e m s i dan består av drygt tvåhundra anpas sade sidor för nätet. Räknas alla tidningar, författningar och rapporter som kan laddas hem i originalskick, blir sidantalet mycket större. Och materialet växer ständigt, bland annat kommer du att kunna ladda hem det här numret av Strålskyddsnytt.

2 Webmaster Björn Holm har tillsammans med Leif S vensson byggt upp hemsidan. utgivare statens strålskyddsinstitut ansvarig utgivare joost bayards grafisk form björn holm redaktör lars persson redaktion björn holm monica carlson, leif svensson adress statens strålskyddsinstitut i n f o r m a t i o n s e n h e t e n s t o c k h o l m tel / fax issn Ett av SSI:s mål är att aktivt föra ut vad SSI gör på strålskyddsområdet, bland annat för att minska strålriskerna. Hemsidan är utformad så att allmänheten lätt ska hitta information om strålning och strålskydd. Strukturen är alltså inte utformad efter SSI:s organisation. Första sidan är indelad i tolv huvudområden i form av en atom: I mitten Detta är SSI, runt omkring Fakta om strålning, Radon, Sjukvård industri Forskning, Skolinformation, Beredskap mot kärnenergiolyckor, SSI-utbildning, UV-strålning magnetfält mobiltele, Nyheter, Kärnkraft, Författningar-rapporter. Dessutom finns två knappar på första sidan där man kan hämta tidningarna Strålskyddsnytt och SSI news. Till vänster på sidorna finns också en knapp Länkar till andra aktuella hemsidor på nätet. Under rubriken Fakta om strålning finns elva lättlästa sidor om vad strålning är, naturlig strålning, konstgjorda strålkällor, hur strålning kan skada oss samt stråldoser, enheter mm. 27 förfa t t n i n gar finns tillgänliga Författningsdelen innehåller ett register över SSI-författningar. I skrivande stund finns 27 av dessa i PDF-format vilket betyder att de kan laddas hem och skrivas ut i originalutseende. Författningarna handlar om allt från kontroll av röntgenutrustning på sjukhus, arbete med tandröntgenutrustning, sollampor, utsläpp från kärnkraftverk till brandvarnare etc. Under rubriken kärnkraft finns bland annat en PDF-fil av en 33-sidig rapport som beskriver radiologiska konsekvenser av tjernobylolyckan. Under rubriken Avfall och miljö kan man läsa vad SSI tycker om SKB:s koncept KBS-3. Solstrålning, magnetfält, mobiltelefoni har en undersida som heter Magnetfält och hälsorisker. Frågor som besvaras är bland annt: påverkas människan av magnetfält, kan kraftledningen orsaka cancer om man bor nära den?, finns magnetfält på jobbet, vad gör myndigheterna? En sida ger tips om litteratur och studiematerial. SSI ger kurser om radonmätning, lagstiftning på strålskyddsområdet, strålskydd vid laboratoreiarbete m.fl. Hela kurskatalogen som gäller höstens kurser kan laddas hem. Under knappen Beredskap beskrivs bland annat vilka resurser Sverige har för att göra strålningsmätningar. På en karta kan man se var SSI:s 37 egna fasta mätstationer är placerade. Korta sammanfattningar av 48 forskningsprojekt som SSI finanserats återfinns under Forskning. Åtta sidor och mer djupgående rapporter finns under knappen Radon, bland annat bidrag för åtgärder. Hälsoundersökningar med mammografi, Om strålning vid röntgenundersökning, Strålning inom industri och forskning är andra områden som beskrivs med sidor. Titta gärna på vår hemsida och kom med kommentarer. Vi kan ha glömt områden och frågeställningar som har stort värde för dig eller andra som använder nätet. björn holm leif sv e n s s o n 2 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

3 Plutonium i tänder runt Sellafield - Ingen n ä m nv ä rd riskökning I The Science of the Total Env i ro n- ment 201 (1997) sid har R.G. O Donell och medförfattare publ i c e- rat en undersökning om före ko m s t e n av ra d i o a k t iva ämnen i tänder som funktion av avståndet till British N u clear Fuels Ltd:s upparbetningsa n l ä ggning för använt kärn b ränsle i Sellafield. Tänder har insamlats från huvudsakligen 13- och 14-åriga ungdomar upp till 280 miles (45 mil) frå n a n l ä gg n i n gen, både i Irland och i Storbritannien. I tänder ansamlas stabila och ra d i o- a k t iva bensökande metaller. Fö r f a t- t a rna menar att studier av Ra och av bly har visat att halten av dessa ämnen i tänder kan kopplas till m o t s va rande mängder i skelett och i den övriga kroppen. I n get samband mellan av s t å n d e t till Sellafield och totala halten av alfastrålande isotoper eller strontium-90 i tänder kunde påvisas. Däremot finner författarna att mängden plutonium i tänder avtar som funktion av avståndet till upparbetningsanläggningen. Spridningen i mätvärdena är dock stor (en del av de högsta värdena är uppmätta 40 mil bort) och värdena är i vissa fall på gränsen till vad som är möjligt att mäta. Författarna påpekar att om fler studier skall göras vore en mer känslig analysteknik att föredra, t ex acceleratormassspektrometri (AMS). Den uppmätta halten av plutonium är mycket låg, ca 5 millibq per k i l ogram inaskat tandmaterial. Fö r- f a t t a rna påpekar att ställt i re l a t i o n till halten av naturligt före ko m m a n- de ra d i o nuklider som ra d i u m o ch ca 500 millibq/kg (i fo rm av inaskat tandmaterial) av torium-232 o ch av uranisotoper innebär dosbid raget från plutoniumisotoperna inte någon nämnvä rd riskökning för leukemi eller skelettcancer. ingemar lund Kärntekniska anläggningar EU:s direktiv om medicinteknisk utrustning Övergångstiden för MDD, EU:s direktiv om medicinteknisk utrustning (93/42/EEG) börjar nu gå ut. MDD fastställdes den 14 juni Medlemsstaterna fick ett år på sig för att anpassa lagstiftningen. Fram till 14 juni 1998 kan tillverkare valfritt tillämpa MDD eller tidigare regelverk. MDD är ett sk New Approach - direktiv med syftet att föreskriva säkerhetsregler och undanröja handelshinder inom gemenskapen. Alla New Approach-direktiv är stöpta i samma form. Medicinteknisk utrustning (medical devices, MD) definieras som allt tekniskt i sjukvården från terapiacceleratorer till engångshandskar, sprutspetsar och bomullstussar. Till och med kondomer ingår eftersom de kan medföra smittspridning om de är defekta. Därmed omfattar direktivet hela den flo r a av terapi-, röntgen-, och nuklearmedicinsk utrustning som är tillståndspliktig enligt strålskyddslagen (och EURA- TOM:s direktiv). Genom Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) och motsvarande förordning (1993:876) infördes grunderna för MDD i Sverige. Socialstyrelsen utsågs till föreskrivande myndighet (Läkemedelsverket för engångsartiklar och preventivmedel). Genom SoS författning SOSFS 1994:20 har sedan MDD-texten i sin helhet blivit svensk lag. Enligt MDD ska alla CE-märkta MD fritt kunna marknadsföras i alla Hans Brunner på ny post Från 1 januari 1998 får Fachverband für S t r a h l e n s c h u t z d i p l o m f y s i k e r Hans Brunner som president. Han arbetar på N a t i o n a l e Alarmzentrale i Zürich som strålskyddsexpert efter många år vid federala kärnforskningsinstitutet i medlemsländer utan ytterligare föreskrifter, provningsförfaranden eller andra kontroller. Om ett medlemsland vill ha ytterligare kontroll får den inte belasta leverantören. Nya MD som saknar CE-märke får inte föras in på marknaden men gamla omärkta apparater får fortfarande användas. För CE-märkning krävs att en serie Väsentliga krav ska vara uppfyllda. Dessa krav är mycket generellt formulerade och inte så lätta att verifiera. Tillverkaren kan därför använda en genväg. Om produkten uppfyller kraven i de harmoniserade standarderna i EU:s förteckningar förväntas den uppfylla de väsentliga kraven och får CE-märkas. Dessa standarder sammanställs av de europeiska standardiseringsorganen CEN och CENELEC och är oftast likalydande med de internationella standarderna från ISO och IEC. Den 14 juni nästa år förlorar alltså SSI rätten att utfärda tekniska regler för röntgenapparater, gammakameror m m. I stället blir det standarderna främst från IEC som skall gälla. Följaktligen bör SSI-författningar och tillståndsvillkor som strider mot IEC-standarderna ändras före detta datum. sten grapengiesser Ordförande i SEK TK 62BC (Svenska standardiseringskommitten för utrustning för terapi, röntgen och nuklearmedicin) Würenlingen några mil utanför Zürich. Hans Brunner är medlem i NEA:s strålskyddskommité och ordförande i dess expertgrupp får beredskap. Han har i många sammanhang varit svenskt strålskydd och atomberedskap behjälplig. Hans Brunner talar och skriver svenska utmärkt. Har har en svensk fru, Astrid, samt sommarställe i Nusnäs utanför Mora. l a rs pers s o n 3 / 9 7 Strålskyddsnytt 3

4 Påve rkan av jord s t rålning u n d e rsökt med en objektiv metod Kommer vi en dag att kunna detektera jordstrålning? Den instinktiva reaktionen från en fysiker är att jordstrålningen hör hemma bland myterna. Men detta är förstås en föga vetenskaplig inställning. Fil dr Jacob Eberhardt, sjukhusfysiker vid radiofysikinstitutionen i Lund har gjort en vetenskaplig studie av jordstrålning. Jacob Eberhard t Existensen av jordstrålning accepteras för närvarande inte av den etablerade vetenskapen. Syftet med denna studie är att objektivt i en vetenskaplig dubbel-blindstudie studera sambandet mellan jordstråleexponering och människans reaktionstid Slagrutan som hjälpmedel för att leta efter malm eller vattenådrar har använts i många sekler. Det som antas påverka slagrutans bärare sägs av förespråkarna vara sk jordstrålning. Jordstrålning är en typ av strålning som inte går att detektera med instrument, men som kan förnimmas av biologiska system. Jordstrålning antas förekomma som sk jordlinjer eller som rutnät över marken. Två olika rutnät beskrivs i litteraturen; Hartm a n n - n ä t e 1 tmed linjer i nord-sydlig och väst-östlig riktning och Curry-nätet 2 som bildar 45 vinkel med Hartmannnätet. Rutnäten har en vertikal utbredning och jordstrålefälten bildar således murar. Hartmann- och Curry-rutor har olika storlek. Geologiska formationer såsom sprickor i berggrunden förekomst av malm eller vattenådrar, men även tidvattenkraften (månfasen) skulle påverka jordstrålemönstret och därmed bli detekterbara av slagrutemannen. Att vistas på en jordstrålelinje betraktas som hälsofarligt, med en mängd olika sjukdomstillstånd bekskrivna, inklusive risken att få cancer. Speciellt farligt är att uppehålla sig i korsningen av två Curry- eller Hartmann-linjer eller ännu värre att befinna sig på en dubbelkors där båda rutnäten sammanfaller. En längre tids vistelse i jordstrålefält sägs leda till sensibilisering. Sensibilisering för annan strålning (elöverkänslighet) lär också höja känsligheten för jordstrålning. Att köra eller cykla genom starka jordstrålezoner kan leda till en black-out, med en påtaglig förhöjd risk för en olycka eller singelo l y c k a. En sammanslutning av fem svenska slagrutegängare bildade 1993 en arbetsgrupp Biofysen som sedan dess satsat på en förstudie om effekterna av elektromagnetisk strålning och jordstrålning på hälsan. Syftet med förstudien beskrivs som: Att åstadkomma aktiva resultat som kan påverka etablerade forskare att satsa på mer omfattande studier som kan bekräfta resultaten från Biofysens studie och ca fallbeskrivningar i litteraturen. Gruppen har tagit fram ett objektivt test som möjliggör kvantifiering av jordstrålepåverkan på människan. Institutionen för Radiofysik i Lund kontaktades 1995 och erbjöds att deltaga med försöksledare i ett stort försök som skulle genomföras juni 1996 i Vitaby i anslutning till Nätverket för gränsöverskridande vetenskaps forskningsdagar med tema jordstrålning i Kivik. Eftersom efterlevandet av kraven som ställs på en vetenskaplig dubbelblindstudie var svåra att kontrollera i den föreslagna fältstudien, bestämdes att Biofysen skulle genomföra Vitaby studien som planerad, men utan medverkan av Radiofysik, medan Institutionen för Radiofysik skulle genomföra en egen laboratoriestudie där samma fysiologiska parameter skulle studeras. M e t o d I en dubbelblindstudie undersöktes om reaktionstiden förlängs vid vistelse i ett kraftigt jordstrålefält, jämfört med ett neutralt kontrolläge. Två slagrutemän bestämde, utan försöksledarens närvaro, ett lämplig jordstråle-, och kontrolläge i Avdelningen för Onkologis nya acceleratorhall (Mätpunkterna A och B). Facit meddelades inte förrän efter genomförda experiment och statistiska analyser. Punkterna var för övrigt likvärdiga vad gäller belysning, temperatur, mm. Dessutom utsågs ytterligare två jordstrålningsfria punkter (vilopunkter) som var bekanta för försöksledaren (se nedan) Försöksledaren utsåg försöksperso- Tabell 1 Medelvärde för 10 enminuters försök, utfört under en halvtimme. Student t-test för parade kontroller Parameter Medelvärde över 10 enminuters tester för kontrollkonditionen Skillnad exp. kontroll SEM (Standard error mean) p-värde (2-sidigt) Medelvärde reaktionstid 225 ms +3,7 ms 4,6 ms 0,43 SD reaktionstid 41 ms +4,4 ms 4,3 ms 0,32 2 sämsta under minuten 306 ms +14,7 ms 13,0 ms 0,28 2 bästa under minuten 185 ms +2,4 ms 3,1 ms 0,45 Antal feltryckningar 1,8-0,2 0,2 0,40 4 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

5 Tabell 2 Wilcoxons rangordningstest för parade observationer Parameter Andelen fp med reaktion enligt hypotesen p-värde (2-sidigt) Medelreaktionstid 9/16 0,72 SD reaktionstid 10/16 0,14 2 sämsta under minuten 11/16 0,22 2 bästa under minuten 9/16 0,54 Antal feltryckningar 7/16 0,38 nerna, som var okända för slagrutemännen, genomförde experimenten och utförde den statistiska analysen. Reaktionstiden bestämdes med ett reaktionstest utvecklad på Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin (IPM) och implementerad på en handdator av typ Psion Organizer. IPM lånade ut 4 Psion Organizers för ändamålet. Testet går ut på att så snabbt som möjligt trycka på en knapp när en svart ruta visas på skärmen. Tidsintervallen mellan visningen av rutan varieras av programmet semi-slumpmässigt. Ett försök varar 30 minuter och består av tio tester med en minuts varaktighet, separerade med två minuters vila. Sexton friska män och kvinnor i tjugo- till femtioårsåldern deltog i försöken som genomfördes i två omgångar med åtta försökspersoner i varje omgång. Varje försöksperson gavs tillfälle att bekanta sig med instrumentet någon dag innan försöket genomfördes. Inför ett försök fick varje försöksperson sitta 15 minuter i en vilopunkt för att bli kvitt eventuella effekter av jordstrålepåverkan under arbetsdagen. Under denna tid tränades testet. Hälften av försökspersonerna började i punkt A och resten började i punkt B. Dagen därpå återkom försökspersonen på samma klockslag för att testas i den andra mätpunkten. Att genomföra båda mätserierna för varje individ på samma tid på dygnet är viktigt eftersom individens vakenhetsgrad varierar enligt den cirkadiska cykeln (dygnsrytmen) och en 90-minuters cykel (ultradiana cykeln). Den första försöksserien genomfördes på kvällstid under artificiell belysning, medan den andra serien genomfördes på dagtid på två nya mätpunkter nära glasväggen under naturlig belysning. Eftersom månfasen påstås ha betydelse utfördes andra serien under samma månfas som den första. Inför andra serien besökte slagrutemännen hallen för att verifiera att jordstrålekaraktären i hallen inte hade ändrat sig, att kontrollera att driften av acceleratorerna inte påverkade jordstrålemönstret (inga acceleratorer var igång under kvällsserien) samt att ta fram två nya mätpunkter nära fönstret där försöken under dagtid inte skulle störa patienter i vänthallen. Även andra delförsöket genomfördes naturligtvis dubbelblint. R e s u l t a t Skillnad exponerad minus kontroll Figur 1. Re a k t i o n s t i d s p åve rkan av j o rd s t rålning samt anpassad norm a l- f ö rd e l n i n g s k u r va. För varje testminut lagrades följande parametrar för reaktionstiderna: medelvärde, standarddeviation (SD), medelvärde av de 2 sämsta tiderna, medelvärde av de 2 bästa tiderna och antalet feltryckningar (tryckt innan rutan syntes på skärmen eller reaktionstid större än 800 ms). Som framgår av tabell 1 påverkas inte medelreaktionstiden under en halvtimme. 9 personer uppvisade en längre reaktionstid under exponering, medan 7 personer uppvisade en förlängd reaktionstid på kontrollpunkten (Wilcoxon rangordningstest; p=0,71). Eventuella black-out-fenomen skulle kunna förorsaka ett ökat antal extremt dåliga värden, öka spridningen på resultaten eller antalet feltryckningar, men inga av dessa parametrar påverkades (se tabell 1 ). Figur 1 visar fördelningen för reaktionstidsförsämringen vid jordstrålepåverkan för försöksgruppen. Ifall mätvärdena inte är normalfördelade ger ett icke-parametriskt test en bättre uppskattning om nollhypotesen (att alla observerade effekter beror på slumpen) kan förkastas. Tabell 2 r e d o- visar resultat från Wilcoxons rangordningstest för parade observationer. Inga s i g n i fikanta resultat kunde påvisas. En annan hypotes som testades var att det kan ta en viss tid från att exponeringen för jordstrålning påbörjades innan reaktionstiden påverkas. Detta testades på två sätt; (i) en linjär regression av 1-minutersresultaten under en halvtimme och (ii) en analys av halvtimmens sista 10 minuter (tre enminuters f ö r s ö k ). Den linjära regressionen för reaktionstiderna visar att reaktionstiden är konstant under en halvtimme både i exponering- och kontrollpunkten. Tabell 3 visar resultaten från de sista tre enminutersförsöken under halvtimmen. Inga signifikanta resultat erhölls. forts sid 6 Tabell 3 Medelvärden för de sista 3 enminutersförsök under en halvtimme. Student t-test för parade observationer. Parameter Medelvärde för 3 enminuterstester i kontrollpunkten Skillnad exp.- kontroll Medelvärde reaktionstid 225 ms 2,4 ms 5,9 ms 0,70 SD reaktionstid 39 ms 2,8 ms 6,9 ms 0,69 2 sämsta under minuten 305 ms 1,0 ms 19 ms 0,96 2 bästa under minuten 187 ms 1,6 ms 4,1 ms 0,70 Antal feltryckningar 1,9-0,2 0,4 0,61 SEM p-värde (2-sidigt) 3 / 9 7 Strålskyddsnytt 5

6 Tabell 4 Som tabell 1, men mättillfälle 2 jämförs med tillfälle 1. Parameter Medelvärde över 10 enminuterstester för mättillfälle 1 Skillnad tillfälle 2 tillfälle 1 SEM p-värde (2-sidigt) Medelvärde reaktionstid 230 ms -6,6 ms 4,4 ms 0,15 SD reaktionstid 41 ms +4,5 ms 4,3 ms 0,31 2 sämsta under minuten 313 ms +1,6 ms 13,5 ms 0,91 2 bästa under minuten 189 ms -5,1 ms 2,9 ms 0,10 Antal feltryckningar 1,5 +0,2 0,2 0,30 Figur 2 visar fördelningen av reaktionstidsförsämringen vid exponering för testperiodens sista 10 minuter samt anpassad normalfördelningskurva. Figur 2. Slutligen utfördes en analys där mättillfälle 2 jämfördes med tillfälle 1, oberoende av exponering (Tabell 4 ). En trend kan konstateras till bättre prestanda vid tillfälle 2, både för medelreaktionstiden och de kortaste reaktionstiderna under testminuten, vilket pekar på en viss inlärningseffekt. D i s k u s s i o n I detta försök kunde inte hypotesen bekräftas att jordstrålning påverkar reaktionshastigheten hos friska unga och medelålders individer. Enligt Biofysengruppen förväntades en reaktionstidsförlängning på cirka 5%, motsvarande till ms, vilket låg väsentligt över nuvarande försökets detektionsgränser. Biofysengruppen redovisar i preliminära resultat från Vitaby-fältstudien en genomsnittlig reaktionstidsförlängning under testets sista 10 minuter i storleksordning 10% och varierande mellan 0% och 40%, där låga värden gäller friska individer och höga värden sensibiliserade individer. Dessa resultat baseras dock inte på statistiska analyser på grupper av individer, utan måste betraktas som fallbeskrivningar. I vår undersökning varierade reaktionstidspåverkan från 25% till +25%. Denna studie bevisar naturligtvis inte att jordstrålning inte finns. En förklaring för våra negativa fynd kan vara att den valda effektparametern, reaktionstiden, inte påverkas alls hos friska individer men endast ger utslag hos individer som är endogent känsliga eller har förvärvat en ökad känslighet genom sensibilisering. En möjlig fortsättning på denna studie kunde vara att selektera försökspersoner ur nuvarande materialet som uppvisade en relativt stor reaktionstidsförsämring vid exponering och upprepa försöken på dessa individer ett antal gånger i en ny dubbelblind studie, eller att selektera en grupp som påstås vara känsliga för närmare g r a n s k n i n g. jacob eberhardt Sjukhusfysiker Radiofysik Universitetssjukhuset Lund 1 Hartmann E, Krankheit als Standortproblem. Haug Verlag, Heidelberg, Curry M, Das reaktionsliniensystem als krankheitsauslösenden Faktor. Hippokrates, Heft 19, 1952 W i l c ox o n s r a n go rdningstest w i l c oxon s rangordningstest f ö r parade observationer är ett exempel på ett ickeparametriskt statistiskt test som är vanligt förekommande i beteendevetenskapen. Testet används i första hand när försöksresultat inte utgör numeriska värden, men kan rangordnas ( tex i en enkät där ett påstående stämmer: Myckel väl - väl - nästan inte alls - inte alls ). Det används också när numeriska resultat inte följer den statistiska normalfördelningen, vilket är ett krav för tillämpandet av det vanliga S t u d e n t-t e s t e t. I Wilcoxon s test bestäms för varje försöksperson skillnaden i testresultat mellan exponerings- och kontrollsituationen. Resultaten för alla försökspersoner rangordnas utan att ta hänsyn till om skillnaden är positiv eller negativ och numreras med 1 för lägsta värde, 2 för näst lägsta osv. Sedan tilldelas varje rangordningsnummer ett positivt eller negativt tecken beroende på om den ursprungliga skillnaden var positiv eller negativ. Om testresultatet enbart beror på slumpen (d.v.s. ingen effekt av exponering) bör summan av alla positiva rangordningsnummer ( + ) bli lika stor som summan av alla negativa rangordningsnummer ( - ). Men om + a v v i k e r mycket från - kan vi dra slutsatsen att exponeringen har påverkat utfallet. Wilcoxon s test avgör på basis av +, - och antalet observationer, sannolikheten att detta resultat enbart beror på slumpen (p- v ä r d e t ) (P=0,05) innebär med 95% säkerhet att exponeringen har påverkat testresultaten och att mätskillnaden inte är resultatet av statistiska flu k t u a t i o n e r. 6 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

7 WHO:s studier av elektromagnetiska fält ryska rön presenteras i vår who har nyligen haft ett möte om elektriska och magnetiska fält. Oron för skadeverkningar av fälten tenderar att öka runt om i världen. Men rapporter om aktuell forskning beträffande biologiska effekter och skadeverkningar ger knappast stöd för detta. Intressanta nya rön rapporterades från Australien, där man visat att en viss stam av måttligt cancerbenägna möss utvecklar lymfom mer än dubbelt så ofta om de utsätts för 900 MHz pulsad radiofrekvent strålning av samma slag som används i mobiltelefoni 1). Forskarna framhåller dock själva att resultaten, av flera olika skäl, är svåra att extrapolera till människa. På mötet framgick också att elöverkänsligheten, som tidigare i huvudsak varit en skandinavisk företeelse, sakta synes sprida sig till andra länder. Fenoments karaktär varierar dock i de olika länderna. Kopplingen till kontors- och dataarbete, som ju är stark i Sverige, saknas exempelvis praktiskt taget helt hos det relativt fåtal fall som nu observerats på Irland. Där verkar i första hand personer bosatta på landet att d r a b b a s. Skrifter rev i d e ra s Ett mål på sikt för för EMF-projektet är att revidera de WHO-monografier (Environmental Health Criteria) som finns på EMF-området; EHC 69, 1987 om magnetiska fält och EHC 137, 1993 om elektromagnetiska fält i frekvensområdet 300 Hz till 300 GHz. Dessutom ska nya kriteriesammanställningar tas fram rörande riskupplevelse och riskkommunikation när det gäller EMF-fält. För att uppdatera kunskapsläget arrangeras inom EMF-projektets ram seminarier inom olika avgränsade delar av intresseområdet. Vid seminarierna, som är öppna för alla intresserade, presenteras kunskapläget på ett visst aktuellt område av tongivande forskare på området. I anslutning till seminarierna WHO:s EMF-pr o j e k t Världshälsoorganisationen, W H O, bedriver sedan 1995, inom ramen för organisationens program på miljöområdet, ett särskilt projekt rörande elektromagnetiska fält (E M F). Projektet är planerat att löpa över fem år och målsättningen är att nå internationell samsyn när det gäller värdering av hälsorisker förknippade med sådana fält. Projektet har betingats av den stora oro som råder bland allmänheten i många länder för hälsorisker från elektrisk och kommunikationsteknisk utrustning, som kraftledningar, mobiltelefoner, radio- och radarsändare m.m. Till projektet är knutet en rådgivande kommitté bestående av företrädare för de länder som stödjer projektet (bland andra Sverige) samt experter från ett antal medverkande fackorganisationer, såsom I C N I R P (den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning), I A R C (den internationella organisationen för cancerforskning) mfl. Intresset för projektet har successivt ökat och det andra mötet med den rådgivande kommittéen kunde räkna in hela 22 deltagande länder. En tyngdpunkt på agendan vid dessa möten är lägesrapporter från de olika länderna och redogörelser för olika slags aktiviteter i länderna och i de deltagande organisationernas regi. anordnas i regel workshops, till vilka speciellt inbjudna forskare inbjuds och där de får i uppgift att peka ut kunskapsluckor och ange prioriteringar för fortsatt forskning på området. Sammanställningar av såväl det öppna seminariet som slutsatserna från workshopdiskussionerna kan beställas från WHO eller de organisationer som hjälpt WHO att anordna mötena. I november förra året arrangerades ett sådant möte i München på temat radiofrekvent strålning (10 MHz GHz). Det var särskilt inriktat på biologiska effekter vid låga exponeringsnivåer, i området där termiska effekter inte är av betydelse. Rapport föreligger nu från seminariet 2). Diskussionerna från den workshop, som anordnades i anslutning till seminariet, finns ännu inte tillgängliga. Münchenmötet har beskrivits i Strålskyddsnytt nr 1, ). I somras anordnades (4 6 juni 1997) ett liknande möte i Bologna på temat biologiska effekter från statiska och lågfrekventa (ELF) elektriska och magnetiska fält. Materialet från mötet håller f.n. på att sammanställas. I höst (den oktober) arrangeras i Wien ett möte om upplevelse och förmedling av risker från elektromagnetiska fält. I april 1998 planeras ett möte i Moskva om ryska forskningsresultat. Man har i Ryssland under flera decennier vid en rad forskningscentra bedrivit omfattande forskning om biologiska effekter av elektromagnetiska fält, men språksvårigheter och andra svårigheter har förhindrat ett utbyte med väst. Ryska forskare får nu för första gången möjlighet att presentera sina resultat för västerländska kolleger. H e m s i d a WHO:s EMF-projekt har en egen hemsida på Internet. där man bl.a. kan ta del av rapporter från den rådgivande gruppens möten. Hemsidan har adressen: peh/emf/emf_home.htm enn kivisäkk Referenser: 1) Lymphomas in Em-Pim1 Transgenic Mice Exposed to Pulsed 900 MHz Electromagnetic Fields, M Repacholi et al, Radiation Reseach 147, (1997). 2) Non-Thermal Effects of RF Electromagnetic Fields. Proceedings from a Seminar in Munich, Germany, November 20 and ICNIRP 3/97, ISBN ) Mycket pengar till forskning om mobiltelefoner. Enn Kivisäkk, Lars-Erik Paulsson, Strålskyddsnytt nr / 9 7 Strålskyddsnytt 7

8 A c c e l e ra t o rm a s s p e k t rometri - Ny ultrakänslig mätmetod av stor betydelse för strålskydd s fo r s k n i n g Acceleratormasspektrometri, A M S, är en metod för rä k n i n g av antalet atomer i ett prov. Metoden används för mätning av mycket låga ko n c e n t rationer av både ra d i o- a k t iva och stabila nuklider. När det gä l- ler ra d i o a k t iva ämnen är de främsta förd e l a rna med AMS jämfört med ko n- ventionella radiometriska metoder att mycket små prov (mg-storlek) kan analy s e ras och att mättiden är kort (mindre än en timme). Exempel på anvä n d n i n g inom strå l s kyd d s o m rådet är analyser av kol-14, jod-129 och plutonium i vå r omgivning. Andra exempel är kartläggning av upptag, fördelning och omsättning av långlivade radioaktiva ämnen i m ä n n i s ko k roppen. Detta är viktigt, dels inom omgiv n i n g s ra d i o l ogi, dels i samband med strå l d o s u t re d n i n gar vid n u k l e a rmedicinska studier, särskilt beträffande 14 C och andra rena β-strålare. Mängden av ett ra d i o a k t ivt ämne kan i princip bestämmas på två sätt. Antingen mäter man den vid sönderfallet utsända strålningen eller bestämmer man antalet atomer. Om ra d i o nu k l i d e n s h a l veringstid och sönderfallschema är kända ger båda metoderna samma i n fo rmation. Vi l ken metod som är den mest förd e l a k t i ga va r i e ra r. Generellt gä l- ler att för långa halveringstider - då antalet atomer som finns i provet är stort jämfört med det antal som sönderfaller under mättiden - blir metoden att rä k- na atomer effe k t ivast. Såsom namnet antyder är AMS en utvidgning av traditionell masspektrometri (MS) ge n o m inkludering av en accelerator. Med traditionell MS kan inte isotopkoncentrationer lägre än ungefär i förhållande till den vanligaste isotopen av samma grundämne mätas. Orsaken är i n t e r fe rens med atom- och moleky l i s o- b a rer (isobarer är partiklar med samma massa). Med AMS är det däremot möjligt att sänka detektionsgränsen vid bestämning av isotopförhållanden med många tiopotenser. De forskningsfält som kan angr i p a s med AMS är många. Till exempel: arkeo l ogi, omgiv n i n g s ra d i o l ogi, medicinsk forskning och sjukvå rd, konst, astro f y- sik, miljöforskning i allmänhet, ge o l o- gi, hyd ro l ogi, gl a c i ä r forskning, biokinetik, mineralexploatering, och fasta tillståndets fysik. I denna artikel beskrives n å gra av de möjligheter AMS erbjuder när det gäller strålskyddsforskning. Principen för AMS AMS innebär att en elektrostatisk tand e m a c c e l e rator placeras mellan analysenhet och detektor i MS systemet; se F i g. 1. I jonkällan, som för en tandemaccelerator pro d u c e rar nega t iva joner, skap a s en strö m s t a rk jonstråle genom att en cesiu m s t råle får trä ffa provet och slå ut joner. P rovet består av en behållare i vilken pulver av aktuellt material pressats samman. P rov f ra m s t ä l l n i n gen måste effe k t ivt och utan isotopfraktionering skilja ut de önskade grundämnena från utgå n g s m a- terialet. Efter ett första energ i t i l l s kott på något tiotals eller hundratals kev och efterföljande första massanalys når jons t rålen själva tandemaccelera t o rn. Den n e ga t iva jonstrålen accelere ras till en hög p o s i t iv potential (1-25 MV). I en så kallad stripperutrustning (gascell eller tunt folie) placerad i högspänningsterm i n a l e n t appar jonerna ett antal elektroner och blir positiva. Den nu positiva strålen accel e re ras på nytt från högspänningsterm i- nalen till jord. En eller fle ra analysenheter passeras därefter på väg mot en enke l p a rt i keldetektor för identifiering av part i ke l e n e rg i. De många stegen från jonkälla till p a rt i keldetektor medför en kra f t i g reduktion av bakgrunden. Det är framförallt tre viktiga egenskaper hos AMS med tandemaccelerator som medger att m ycket låga isotopförhållanden kan m ä t a s, exempelvis för 14 C / 12 C ner till : 1) Användandet av negativa joner innebär att ett antal isobarer inte stör, eftersom dessa är instabila i nega t iv fo rm. E xempel är 14 N vid mätning av 14 C, 2 6 M g vid 26 Al och 129 X e vid mätning av 129 I. 2) Vid strippnings processen i tandem a c c e l e ra t o rns högspänningsterm i n a l b ryts de allra flesta moleky l i s o b a re rn a upp genom elektrostatisk repulsion och endast ett begränsat antal med laddningstal högst 2+ överlever. Genom att med första analysenheten efter accelera t o rn välja ut högre laddningstal än 2+ F i g. 1. Jä m f ö relse mellan masspektrometri (MS) och accelera t o rm a s s p e k t ro m e t r i (AMS). Figuren visar AMS-systemet vid Fysiska institutionen, Lund unive rs i t e t. 8 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

9 u n d v i kes alla moleky l i s o b a re r. I fallet 14 C gäller detta 12 CH 2 och 13 CH. 3) Den h ö ga slutliga energ i n på jonern a, tiotals MeV, medför att identifiering av massa och energi i part i ke l d e t e k t o rn u n d e rlättas och att va rje jon lätt kan räknas individuellt. En av de riktigt stora förd e l a rna med AMS-metoden är att p rovmängden kan re d u c e ra s, för 1 4 C med åtminstone en faktor tusen, jämfört med ko nve n t i o n e l l s ö n d e r f a l l s m ä t n i n g. Detta har öppnat m å n ga nya forskningsfält inom t.ex. a rke o l ogi, ge o l ogi och medicin. Till exempel kan enskilda sädesko rn och m a t rester från boplatser funna vid arkeologiska utgrävningar dateras. På samma sätt kan 14 C/ 12 C-kvoten i små uttagna väv n a d s p rover (biopsier) bestämmas med stor noggrannhet. AMS är ock s å m ycket mer effe k t iv än ko nve n t i o n e l l a radiometriska metoder, eftersom en mätning ofta tar mindre än en timme att utföra. Detta medför att kap a c i t e t e n ökar och betydligt större mätserier kan genomföras. En nackdel är att ett accel e ratorsystem är ex t remt dyrt om det ska köpas nytt. E xempel på användningen av AMS inom strålsky d d s f o rs k n i n g S t rå l s kydd s fo r s k n i n gens huvuduppgift är att öka kunskap e rna om människans s t rålningsmiljö och att studera och så långt möjligt begränsa de effekter som s t rå l n i n gen åstadko m m e r. För detta b e h övs tillförl i t l i ga mätmetoder, såvä l när det gäller strålning, som utifrå n t rä ffar kroppen, som strålning frå n ra d i o a k t iva ämnen, som på olika sätt kommit in i kroppen. I det senare fallet intar 1 4 C en särställning. Av kärn k ra f t- industrins strå l n i n g s b i d rag sva rar 1 4 C - utsläppen för kanske 4/5 av de nu va ra n- de och framtida strå l d o s e rna och det finns därför all anledning att bättre än hittills kartlägga 14 C-utsläppen från till exempel re a k t o rer och av f a l l s f ö r va r. Inom sjukvå rden har man alltid haft svårt att uppskatta patientstråldoserna vid nuklearmedicinska undersökningar med 1 4 C - m ä rkta produkter av den enkla anledningen att det varit svårt att kartl ä gga kinetiken och speciellt långtidso m s ä t t n i n gen av 1 4 C. Vid sidan om 1 4 C har AMS nyligen börjat användas för analys av andra mycket långl iva d e ra d i o nu k l i d e r, bland annat 2 6 Al och 36 Cl. Dessa är exempel på grundämnen som tidiga re inte haft någon lämplig ra d i o a k t iv isotop. Genom tillgång till AMS kan man vid spårä m n e s s t u d i e r o ckså ersätta tidiga re använda ko rt l ivade isotoper med mera långl ivade (t.ex. 4 1 Ca, 7 9 Se, I) och därigenom få möjlighet att studera omsättning mm i ett längre tidsperspektiv. Nedan ges exempel på tillämpningar av AMS-metoden inom strålskyddsforskning av betydelse för såväl patienter som en bre d a re allmänhet. Stråldoser från ra d i o a k t i va ämnen i vår omgivning 14 C i ventilationsluften från kärnkraftverk 1 4 C pro d u c e ras genom ett antal neut ro n i n d u c e rade re a k t i o n e r. Under normal drift släpps 14 C i olika kemisk form ( C O 2, CO och ko l vä t e f ö re n i n gar) ut i luften och genom ventilationssystemet. AMS-metoden visar sig ha ett antal fördelar jämfört med radiometriska metoder både vid direkt analys av ve n t i l a- tionsluften och vid analys av biologiskt material från ve rkets omgiv n i n ga r. Fö r radiometriska mätningar behövs mellan 100 och 1000 liter luft. AMS kräve r endast några liter vilket lätt kan samlas in och tra n s p o rt e ras till AMS-lab o ra t o- riet. Lund-Malmö gruppen har med stöd från SSI och Vattenfall ge n o m f ö rt n å gra olika projekt för att kart l ä gga 14 C utsläpp och ko n c e n t rationer i omgivn i n gen. Dels har 14 C i ve n t i l a t i o n s l u f t e n f rån en ko k a r reaktor och en tryck va t- t e n reaktor studerats under ett års tid. Dels har den kemiska fo rmen på utsläppen studera t s. I en preliminär undersökning bestämdes 4 1 C - n ivå e rna i o m g iv n i n gen till Barseb ä ck. Eftersom båda aggre gaten i Barseb ä ck är av ko k a rmodell är huvuddelen av det utsläppta 14 C i fo rm av 14 C O 2. Detta kan tas upp av växtligheten i ve rke t s närhet. Pilblad samlades in på olika avstånd i den mest före kommande vindr i k t n i n gen. Resultatet av mätninga rn a a n t yder en något förhöjd 14 C - f ö rekomst, som avtar med avståndet. I ett p å gående projekt insamlas luft- och växtprover på olika avstånd från kraftve rken dels vid Barseb ä ck, dels vid Fo r s- mark. S t råldoser från jod - Re t ro s p e k t iv dosimetri 12 9 I kommer från kärnvap e n p rov, kärnre a k t o rer och upparbetningsanläggn i n gar för använt kärn b ränsle. I samband med re a k t o r h averiet i Tjern o by l- s ke dde stora utsläpp av ra d i o a k t iv jod. Eftersom de ur stråldossynpunkt domin e rande jodisotopernas halveringstid är ko rt (för 131 I: 8 daga r; 132 I: 2.3 h; 133 I : 20.8 h; 134 I: 52.5 min) finns mycket få mätningar, som kan ligga till grund för en dosuppskattning. När man nu fin n e r att antalet fall av skö l d kö rtelcancer hos b a rn i delar av Vi t ryssland, Ukraina och Ryssland ökat kraftigt och idag är uppe i omkring 1000 fall, är mätningar av den långlivade jodisotopen 129 I på marken ett sätt att i efterhand försöka re ko n s t r u e ra depositionen av ko rt l iva d e jodisotoper i området och därmed kunna få en uppskattning av bland annat s kö l d kö rteldosen hos barn. De stora u p p a r b e t n i n g s a n l ä gg n i n ga rna för använt kärnbränsle (t.ex. Sellafield och LaHague) är dominerande punktkällor för 129 I-utsläpp i havet och 129 I - ko n c e n- t rationen i alger och hav s vatten har i n t resse ur strå l s kyddssynpunkt samt när det gäller att förstå storskaliga t ra n s p o rt p rocesser i vä rl d s h aven. AMS ger flera storleksordningar lägre detekt i o n s gräns för 129 I än bestämning med hjälp av neutronaktivering. S t råldoser från plutonium A nvä n d n i n gen av AMS för mätning av olika plutoniumisotoper och andra t ra n s u raner befinner sig fo rt f a rande i sin linda, men det är tveklöst så att AMS ger kraftigt förbättrade detekt i o n s m ö j l i g h e t e r. För plutonium rapporteras en detektionsgräns på 10 6 atomer vilket för 239 Pu ger en detektionsgräns som är ca 100 gå n ger lägre än med α-spektrometri. Nickel-59 i kärnkraftsavfall 5 9 Ni pro d u c e ras bland annat i ko n- struktionsmaterial nära härden i en k ä rn re a k t o r. 59 Ni är svår att detektera, eftersom den sönderfaller genom elekt roninfångning utan ga m m a e m i s s i o n. Samtidigt är det viktigt att kunna fastställa mängden 59 Ni eftersom den styr klassificeringen av det blivande avfallet s åväl som utsläppens storlek. I Lund har g j o rts en pilotstudie för att undersöka möjligheterna att med AMS bestämma 59 Ni i stål. Ett stort problem i detta fall utgör isobaren 59 C o. Kobolt ingår till ca. 0.02% i stål. Vi har använt en ny detektionsteknik där en rö n t ge n d e t e k- tor används istället för att detektera isotoperna med en partikeldetektor. Röntge n d e t e k t o rn re g i s t re rar kara k t e r i s t i s k rö n t ge n s t rålning utsänd då strålen får b romsas i ett strålmål. På detta sätt kan 3 / 9 7 Strålskyddsnytt 9

10 man särskilja isobarer som annars hade k rävt en betydligt större och dyra re a c c e l e ra t o r. Lämpligt strålmål och lämplig jonenergi har utprovats och prel i m i n ä ra detektionsgränser har bes t ä m t s. Genom att på kemisk väg re n a stålet från kobolt kan detektionsgrä n- sen sänkas ytterl i ga re. Hittills uppnådd a resultat tyder på att en detektionsgräns på några få Bq 5 9 Ni per gram stål bör vara möjlig att uppnå. Stråldoser till patienter vid nuklearmedicinska under s ö k n i n ga r En beräkning av patientstråldosen vid en nu k l e a rmedicinsk undersökning kräver kännedom om det ra d i o a k t iva ämnets upptag, fördelning och omsättning i kroppen. I fall då ra d i o a k t iva s p å rämnen med lång fysikalisk halveringstid används kräver detta mätningar under långa tidsperioder. Storl e ke n på den under lång tid kvarhållna ko m- ponenten är ofta av g ö rande för strå l d o- sen. Speciellt besvärligt är att kartlägga re t e n t i o n s f ö rloppet då rena β- s t rå l a re som 3 H, 14 C, 35 S m. fl. anvä n d s. AMS ge r här helt nya möjligheter. A n l e d n i n ge n till att man hellre använder 14 C-märkta substanser än substanser anrikade på 13 C är att de förra är mera lättillgängliga, billigare och ger lägre bakgrund Bq/g kol ,1 0,01 F i g. 3. Öve rs kott av 1 4 C O 2 i utandningsluft vid olika tider efter intag av 1 4 C - u re a. Kvinna A ( ) studerades två gå n ge r, först med 1.1 kbq 1 4 C - u rea (undre kurvan), sju d a gar senare med 110 kbq (öv re kurvan). Hon var Helicobacter nega t iv. Kvinna B (- - -) fick 1.1 kbq 1 4 C - u rea och befanns va ra positiv. Studier av kroppens fettomsättning I Lund-Malmö används AMS för långtidsstudier av 1 4 C - retentionen i kro p p e n efter rutinmässiga tester av eve n t u e l l a s t ö rn i n gar i fe t t u p p t aget med hjälp av 1 4 C - m ä rkt fett (triolein) hos såväl patienter som friv i l l i ga försökspersoner. Detta är ett sk andningstest. Ju mer fett som tas upp och förbrännes, desto mer 1 4 C O 2 u t a n d a s. Prov på utandningsluften tas före och vid olika tidpunkter 0,01 0, Dagar efter intaget; se Fig. 2. Kol ex t ra h e ras ur p roven och analyseras med AMS. Re s u l- tatet visar att omkring 30% av aktiv i t e- ten utandas med en biologisk halveringstid av ungefär 2 dygn. Återstående 70% har en mera långsam utsöndring med halveringstider på åtskilliga hund ra dygn. Trots detta blir strå l d o s e rn a j ä m f ö re l s evis låga, <1 msv. Re s u l t a t e n visar också att tillrä ckligt noggra n n mätning kunde göras på mindre än 1/50 av den aktivitet (och därmed dosbelastning), som hade behövts om analysen av utandningsluften hade gjorts med hjälp av en vä t s ke s c i n t i l l a t i o n s rä k n a re. AMS är alltså ett mycket kra f t f u l l t instrument när det gäller grundläggande studier av metabolism och energ i o m- sättningen i kroppen ,1 0, Dagar F i g. 2. S p e c i fika 1 4 C - a k t iv i t e t s ko n c e n t rationen i utandad CO 2 som funktion av tiden efter intag av 74 kbq 1 4 C-triolein för en 94 kg förs ö k s p e rson. Bakgrunden bestämdes till Bq/g kol genom att 8 andningsprov togs före intaget av 1 4 C-triolein. Vid A (dag 6) före kom ett onormalt stort födointag, och vid B (dag 72), C (dag 504), D (dag 958) och E (dag 1281) startade förs ö k s p e rsonen ko n t ro l l e- rade 32 timmar långa fa s t ep e r i o d e r. Helicobacter py l o r i - i n fektion i magsäcke n Helicobacter pylori är en bakterie som, om den förekommer i magsäcken, visat sig ge ett antal kliniska pro blem alltifrån gastrit till magsår och t.o.m. magcancer. Bakterien bildar enzymet ureas, som hyd ro l y s e rar urea till bl.a. CO 2. Ett e n kelt sätt att påvisa H e l i c o b a c t e r- i n fektion är därför att ge 1 4 C - u rea i samband med en testmåltid och sedan mäta halten 1 4 C O 2 i utandningsluften. K raftig 1 4 C O 2 -utsöndring är ett tecke n på infektion. Med AMS behövs mindre än 1% av den aktivitet som fo rd ras då m ä t n i n gen görs med vä t s ke s c i n t i l l a t o r. Majoriteten av aktiviteten utsöndra s s n abbt via urinen. AMS-tekniken ger en 10 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

11 möjlighet till noggrann kart l ä gg n i n g av de stråldoser som är förenade med ett test. I F i g. 3 visas resultat av en nyligen genomförd undersökning. Ur s t råldossynpunkt är den del av aktiv i- teten som via bikarbonatcy keln lagra s in i skelettet av stort intresse. Det kan därför bli aktuellt att också analysera vävnadsprov från skelettet. Avbildning av 14C-fördelning Om ett prov mäts, mätpunkt för mätpunkt, med den primära jonstrålen i a c c e l e ra t o rns jonkälla kan man ge n e- rera en bild av t. ex. 14 C-fördelningen i ett tunt väv n a d s p rov och få en hög geometrisk upplösning (1 µm 2 µm ). Denna teknik har visat sig ge mycket b ä t t re geometrisk upplösningsförm å ga än autora d i ogra fi o ch kan förväntas få stor betydelse vid studier av sådana ko m p l exa system som hjärnb a rken. Den kan även förväntas få stor betydelse i samband med strå l- ningsdosimetri på cellnivå. S a m m a n fa t t n i n g AMS har på några få år utve cklats till en kraftfull masspektro m e t r i m e t o d med utomordentligt hög känslighet o ch med möjlighet att mäta mycke t små prove r. Det är ingen tvekan om att tekniken, förutom inom arkeologi o ch ge o l ogi, har ett stort intre s s e inom annan naturve t e n s k aplig, medicinsk och teknisk forskning och att den har ett antal mycket viktiga tilll ä m p n i n gar inom strå l s kydd s fo r s k- ningen. En mera detaljerad översiktsa rt i kel om AMS kan erhållas från författarna. r agnar hellborg Fysiska institutionen, Lunds universitet sören mat t s s o n Avd. för radiofysik, Inst. för radiologi och fysiologi, Lunds universitet I analy s c e n t ralen på SSI samlas data från hela landet in bl a från SSI:s 37 mätstation e r I n fo rmation i bere d s k ap Kan jag få besked om hur många becquerel jag kan få av kärnkraftsolyckan? De här jodtabletterna, törs jag äta dem om jag äter hjärtmedicin? Jag är gravid i tredje månaden, kan mitt barn ha blivit skadat av radioaktivitet? Vi har 500 scouter här på läger, föräldrarna kräver omedelbar evakuering, vad ska vi göra? Måste jag hälla ut mjölken från mina kor nu? Vi har flera ton färsk fisk liggande, ska vi tippa den i sjön och vem ersätter oss då för den ekonomiska förlusten? Sådana här frågor ställer människor vid en kärnkraftsolycka. Därför behövs människor som kan svara. Och de människorna finns i informationsenheten inom SSI:s beredskapsorganisation, som samlas på SSI i Stockholm om det inträffat en olycka i ett kärnkraftverk eller liknande i Sverige eller utomlands. SSI:s beredskapsorganisation ingår i det rikstäckande nätverk som bildats för att skydda människor och miljö från konsekvenserna av dessa så kallade kärntekniska olyckor. Nätverket omfattar alla nivåer i samhället - kommuner, länsstyrelser, myndigheter och regeringen. Det är länsstyrelserna som har det direkta ansvaret för skyddet av respektive läns befolkning. SSI:s beredskapsorganisation samordnar råd från centrala myndigheter till länsstyrelserna, bedömer vilka strålningskonsekvenser olyckan kan få, informerar regering, myndigheter, massmedier och allmänhet samt utbyter varningar och information med andra länder enligt internationella avtal. Organisationen består av ungefär 150 personer, uppdelade på olika skift, och är igång dygnet runt. U t byggd informationsenhet SSI:s beredskapsorganisation består av en analysenhet (med olika strålskyddsexperter), en informationsenhet samt sekretariats- och serviceenheter. Till organisationen är ett flertal andra grupper knutna, bland annat en medicinsk expertgrupp. Informationsenheten är gemensam för SSI och Kärnkraftinspektionen, SKI. Eftersom det krävs fle r personer än som finns på SSI:s och SKIs ordinarie informationsavdelningar är enheten kompletterad med erfarna informatörer från Naturvårdsverket, Räddningsverket, FOA, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, ÖCB och Information Rosenbad. forts på sid 14 3 / 9 7 Strålskyddsnytt 11

12 G rä n s vä rden för radon i drick s vatten och bidrag för åtgä rd e r Regeringen beslöt den 26 juni 1997 att utfärda gränsvärden för radon i dricksvatten och att bidrag skall kunna utgå till åtgärder mot radon i vatten. Gränsvärdena skall gälla från den 1 oktober Bidrag kan lämnas för åtgärder som vidtagits efter detta datum. Regeringens beslut innebär att vatten vars radonhalt uppgår till högst 100 becquerel per liter (Bq/l) anses som tjänligt dricksvatten. Dricksvatten med halt som överstiger 100 Bq/l och understiger 1000 Bq/l anses som tjänligt med hälsomässig anmärkning. Dricksvatten vars halt överstiger 1000 Bq/l skall anses som otjänligt. För dricksvatten med halter mellan Bq/l skall behövliga rekommendationer anges. Regeringen har uppdragit till Livsmedelsverket att utfärda föreskrifter för gränsvärden för radon i dricksvatten. Dessa skrivs som tillägg till Dricksvattenkungörelsen. Gränsvärdena gäller för såväl allmänt som enskilt dricksvatten. B i d rag vid höga ra d o n h a l t e r Regeringens beslut innebär att bidrag kan utgå för åtgärder mot radon i vatten. För kommunal vattentäkt och enskilda täkter som står under kommunal tillsyn utgår bidrag med 100% av skälig kostnad om halten överstiger 100 Bq/l. För enskild vattentäkt utgår bidrag om radonhalten överstiger 1000 Bq/l. Bidraget är 50% av kostnaden, dock högst 5000 kronor. Bidrag under 1000 kronor lämnas ej. En huvudregel är att bidrag endast utgår till vattentäkter som utnyttjas av permanent boende. Således utgår inte något bidrag om ett eller flera fritidshus är anslutna till vattentäkten. Detta med undantag av om täkten är kommunal, då utgår bidrag även om täkten levererar vatten till fritidshus. Bidragen utgår till åtgärder som påbörjas efter den 1 oktober 1997 och som slutförts senast den 31 december Det totala anslaget för bidrag är begränsat till 60 miljoner kronor, varför det kan inträffa att bidragsbeloppet tar slut före den 31/ Bidrag för åtgärder utbetalas av Boverket. Det söks hos länsstyrelsernas bostadsenheter. Kommunen skall bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga för att få ner radonhalten. Den som vill söka bidrag eller veta mer om radon i vatten och bidrag för åtgärder bör vända sig till sin kommun för information och ansökningsblanketter. I Sverige finns ca vattentäkter som använder vatten från borrade brunnar till dricksvattenförsörjning för permanent boende och för fritidsboende. Av brunnarna för permanent boende beräknas ca 40% ha radonhalter över 100 Bq/l, halter över 500 Bq/l och ca halter över 1000 Bq/l. Hur analyseras radon i va t t e n? Den som misstänker att radonhalten kan vara hög bör låta analysera vattnet. Det finns många laboratorier som utför radonanalyser. De laboratorier som har gjort jämförelseanalyser mot SSI:s standard och har personal som genomgått SSI:s utbildning om radon i vatten fin n s upptagna i SSI:s förteckning över vattenlaboratorier. För att en analys som gäller kommunalt eller förordnat vatten i fortsättningen skall vara godkänd kommer det att fordras att analysen är gjord vid ett laboratorium som är ackrediterat för radon i vatten. Den som har för avsikt att analysera vattnet bör ta kontakt med sin kommun. Den kan anvisa aktuella laboratorier. Hur åtgärdas radon i va t t e n? En förutsättning för att kunna införa gränsvärden för radon i vatten har varit att det finns metoder för att bli av med radonet. Det är inte enkelt att rena vatten från radon. Visserligen avgår radonet när vattnet kokas eller vispas kraftigt under ett par minuter, men det är knappast ett praktiskt sätt för att bli av med radonet. Det finns dock numera i handeln radonavskiljare och osmosrenare som effektivt tar bort radonet. SSI och Livsmedelsverket har låtit göra en utvärdering av effektivitet och kvalitet för tio radonavskiljare. Resultaten visar att avskiljarna renar vattnet bra, men att den tekniska kvalitén på utrustningen varierar. Dock har avskiljarna successivt förbättrats och kvalitén höjts. En radonavskiljare som klarar av att behandla vatten för ett eller flera hushåll anslutna till en gemensam brunn kostar till kronor. För större anläggningar med regelbunden tillsyn finns det så kallade kolonnrenare som har stor kapacitet. Om Du vill veta mera om radon i vatten så ger jag några tips nedan. Radon i vatten. Informationsskrift från SSI, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. SSI i Kan kostnadsfritt beställas från SSI. Radonavskiljare. Artikel i Råd och Rön 3/97. Bidrag till sanering av radon i dricksvatten. Boverket. Nyhetsbrev/Bostöd. Boverket. Serie 1997:2. Kan kostnadsfritt beställas från B o v e r k e t. 12 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

13 Utvärdering av radonavskiljare. Effekt på radon i dricksvatten från bergborrade brunnar. A Lindén. Livsmedelsverket och SSI. SSI-rapport 97:01. Kan beställas från SSI, pris 100 k r o n o r. Instruktion för provtagning av vatten för r a d o n a n a l y s. SSI D/Dnr 83/ 1778/97. Kan kostnadsfritt beställas från SSI. Radon och radium i vatten. Underlag för bestämmelser. G A Swedjemark. SSIrapport nr 34, Kan beställas från SSI, pris 40 kronor. Radon och radium i hushållsvatten. J Kulich m fl. SSI-rapport nr 11, Kan beställas från SSI, pris 60 kronor. Radon i vatten från bergborrade brunnar. Resultat från en undersökning i Örebro kommun. E Lidén m fl. SSIrapport nr 18:1995. (Behandlar bland annat utförligt hälsorisker och teori för rening av radon från vatten). Kan beställas från SSI, pris 100 kronor. Orienterande undersökning av effekten av vattenbehandlingsutrustningar på radonhalten i vatten från borrade b r u n n a r. C Boox. SSI-rapport Kan beställas från SSI, pris 25 kronor. Förteckning över konsulter, entreprenörer och kommunala tjänstemän som deltagit i och genomfört godkänt slutprov i följande kurser: Radonmätning i inomhusluft, Kartläggning av markradon, Åtgärder mot radon i byggnader, Radon i vatten samt Laboratorier som utför analyser av radon i vatten och uppfyller s p e c i fi cerade krav. SSI information i 97 : 04. Kan kostnadsfritt beställas från SSI. g u s tav åkerblom Miljöövervakning och mätning Strålning från basstationer för mobiltelefo n i Mobiltelefonnäten i Sverige har under senaste tiden byggts ut i rask takt och stora delar av landet täcks av tre parallellt arbetande nätoperatörer. Ett synligt tecken på detta är den mängd antenner som sätts upp på master, tak och husgavlar. SSI, som får många frågor om detta både från allmänheten och från lokala myndigheter, har utrett strålningsförhållandena kring sådana antenner. Många av frågorna får svar i en nyutkommen informationsskrift SSI i 97:03, som beskriver kunskapsläget om radiooch mikrovågsstrålning och slutsatserna från utredningarna. Sammanfattningsvis konstaterar man att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. Informationsskriften kan beställas från SSI. Ytterligare information kan ges av Gösta Jonsson eller Lars-Erik Paulsson. Storheter för s t r å l s k y dd a r b e t e ICRU har definierat särskilda mätbara storheter t ex miljödosekvivalent och persondosekvivalent. När de används kommer en handburen dosmätare och en persondosmätare i samma bestrålningssituation att kunna visa olika resultat. Skillnaderna beror på strålfältets riktnings- och energifördelning. Mätstorheterna har väldokumenterade relationer till ICRP:s sk skyddstorheter tex effektiv dos och ekvivalent dos till ett organ eller vävnad. Det är därför möjligt att uppskatta en organdos eller en effektiv dos med ledning av ett uppmätt värde på tex miljödosekvivalenten. ICRU och ICRP har nyligen sammanfattat relationerna i två viktiga gemensamt utgivna rapporter ICRU Report 57 och ICRP Publication 74. Materialet är svårt och SSI har därför publicerat en rapport SSI 97:08 med titeln Storheter för strålskyddsarbete med definitioner och några exempel på relationer. Rapporten försöker visa på vikten av att förstå storheterna och deras relationer också för praktiskt arbete. Författare är undertecknad Lennart Lindborg och rapporten är i första hand tänkt för utbildn i n g s v e r k s a m h e t. l e n n a rt lindborg Dosimetri P å byggnadskurs om radon SSI utbildning anordnar den november 1997 en påbyggnadskurs om radon. Kursen riktar sig till dig som behöver fräscha upp dina kunskaper om radon. Vid kursen deltar föreläsare från Bjerking Ingenjörsbyrå, Boverket, Kommunförbundet, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Strålskyddsinstitutet, Svensk Geofysik, Svensk kompetenscertifiering och Swedjemark & Co. Är du intresserad av kursen? Hör av dig till SSI utbildning på telefon eller faxa på nr Hemsidor av intresse för strålskydd a re Statens strå l s kyd d s i n s t i t u t American Health Physics Society I n t e rnational Radiation Protection Association I n t e rn a t i o n a l Atomic Energy Age n c y Nuclear Energy A ge n c y / O E C D National Radiation P rotection Board N o rdiska kärns ä ke r h e t s g r u p p e n Tyska Stra h l e n s c h u t z - Ko m- m i s s i o n Ty s k - s c h weiziska Fa c h ve r- band für Stra h l e n s c h u t z US National Council on Radiation Protection and Measurem e n t s KSU:s analy s g r u p p R a d i o f y s i s k a institution, Lund S venska laga r, p ropositioner mm 3 / 9 7 Strålskyddsnytt 13

14 forts från sid 11 Informationsenheten förser länsstyrelsernas informationsenheter med den information de behöver. Enheten svarar också som nämnts på frågor från massmedier och allmänhet. Liksom den övriga beredskapsorganisationen kan informationsenheten arbeta dygnet runt. Enheten har cirka 20 personer i varje skift. Den leds av en informationschef, vanligen SSI:s eller SKI:s ordinarie informationschef, med en ställföreträdande chef. Informationschefen är rådgivande till chefen för hela SSI:s beredskapsorganisation i informationsfrågor. Upplysning till medier och allmänhet Inom enheten finns en upplysningsgrupp, som svarar på telefonfrågor från journalister och allmänheten. Där finns också en mediebevakare, som följer vad som sägs i medierna och påpekar när SSI/SKI måste gå ut med kompletterande uppgifter. Det finns en internetoperatör, som uppdaterar SSI:s hemsida. En operatör sköter interntv för interninformationen. En pressansvarig tar hand om journalister som kommer till presskonferenserna och enskilda intervjuer. En presskribent finns för att snabbt kunna skriva pressmeddelanden. I enheten ingår ytterligare medarbetare, bland annat en informationsstrateg som analyserar effekterna av den information som gått ut och som planlägger den långsiktiga informationen som annonser och broschyrer. S t o rt tryck på informationsenheten De som ingår i beredskapsorganisationen tränas i svenska, nordiska och internationella övningar. De senaste åren har Sverige tillsammans med ett trettiotal andra länder deltagit i de övningar som OECD:s kärnenergienhet NEA har arrangerat under namnet INEX. Informationsverksamheten övas ofta särskilt noga. Efterfrågan på information blir nämligen enorm vid en olycka. Journalister är ofta mycket tidigt ute, ibland har de snappat upp något rykte och kan mycket väl ringa SSI:s eller SKIs informationschef samtidigt som det offic i e l l a larmet går. Plötsligt är det väldigt många som ringer. Informationsenheten kan dock komma igång på kort tid. Erfarenheter från Tjernobylolyckan och övningar visar hur nödvändigt det är att myndigheterna snabbt kommer ut med begriplig och enhetlig information. lena lindell Infotelje Notiser Nytt EU-direktiv om medicinsk bestrålning Ministerrådet har den 30 juni 1997 antagit Rådets dire k t iv om skydd för p e rs o n e rs hälsa mot fa ror vid jonisera n- de strålning i samband med medicinsk b e s t rålning och om upphävande av d i re k t iv 84/466/Euratom. Direktivet har beteckningen 97/43/Euratom och har publicerats i EUs officiella tidning L 180. Direktivet skiljer sig endast marginellt från den tidigare versionen som refererades i strålskyddsnytt Nr. 1, Den 13 maj år 2000 skall direktivet vara implementerat, ansvaret för detta vilar till största delen på SSI. wolfram leitz Ny SSI-kurs om s t r å l s k y dd s l a g a r Den 26 november 1997 kl hålls för första gången i SSI:s regi en endagskurs med titeln: Svensk lagstiftning inom strålskyddsområdet. Kursen vänder sig särskilt till ansvariga inom strålskyddsområdet samt till jurister och åklagare. På programmet står: föreläsningar om EU-direktiv, Internationella rekommendationer, strålskyddslagen, strålskyddsförordningen, föreskrifter inom områdena joniserande och icke-joniserande strålning samt en avslutande disk u s s i o n. Kursen äger rum på SSI vid Karolinska sjukhuset och kostar kr samt moms. Kaffe, lunch och dokumentation ingår. Anmälan till SSI utbildning, Stockholm eller per fax Information om kursen lämnas av Chefjurist Juha Lumpus, SSI per tel l a rs pers s o n Möte med UNSCEAR i Wien Den juni 1997 ägde 46:e session av UNSCEAR, FN:s vetenskapliga kommitté för strålningseffekter rum. Den svenska delegationen bestod av Lars-Erik Holm (ombud, tillika UNSCEAR:s vicepresident), Jan Olof Snihs (ombudets ersättare) samt Leif Moberg och Wolfram Leitz (sakkunniga). Elva dokument granskades i vilka den samlade kunskapen om strålmiljöer, stråldoser och biologiska effekter skulle finnas. Dokumenten hade arbetats fram av konsulter och de var av varierande mognadsgrad. UNSCEAR beslöts att utge en samlad rapport innehållande alla bidrag i andra hälften av år Ett litet axplock från vad som är att vänta: riskuppskattningar, främst i avseende på ärftliga effekter, kommer att omvärderas, vilket säkerligen föranleder mycket debatt. I B e s t rå l n i n g f rån naturliga strålkällor blir det bl a en utförlig redovisning av exponering för radon och radondöttrar. Rapporten om medicinska bestrå l n i n gar är än så länge något ofullständig för att den internationella enkäten inte har besvarats i önskad omfattning. B e s t rå l n i n g f rån artificiella strå l k ä l l o r skall kompletteras med data från hela kärnbränslecykeln, inklusive avveckling och hantering av radioaktivt avfall. wolfram leitz Ny ICRP p u b l i k a t i o n ICRP publikation 75: General Principles for the Radiation Protection of Wo rke rs Rapporten ger riktlinjer för tillsyn av yrkesbestrålning, vid såväl normalt arbete som vid onormala händelser, olyckor etc. Rapporten diskuterar också hälsokontroll, överexponering, persondos- och arbetsplatsövervakning. Att de två senare behandlas gör att denna rapport ersätter tidigare ICRP Publikation 35 General Principles for monitoring for Radiation Protection of W o r k e r s. Rapporten täcker alla typer av yrkesbestrålning, extern- såväl som intern bestålning vare sig det är från a r t i ficiella eller naturliga källor, inom medicin, forskning industri eller k ä r n b r ä n s l e c y k e l n. tommy godås Medlem i ICRP kommitté nr 4 14 Strålskyddsnytt 3 / 9 7

15 Från tryckeriet 97:09 Populärvetenskapliga sammanfattningar av forskningsprojekt finansierade genom SSI:s ansökningsförfarande budgetåren 93/94 och 94/95 FOU-stab gratis 97:10 Kontrollmätning av låg- och medelaktivt avfall avsett att slutförvaras i SFR-1; 1996 års mätningar A. Wiebert, G. Lindbom, M. Nordén 40 SEK 97:11 Public Involvement in the Siting of Contentious Facilities; Lessons from the radioactive waste repository siting programmes in Canada and the United States, with special reference to the Swedish Repository Siting Process. PJ Richardson Bsc. FGS C.Geol; Geosciences for Development and the Environment, United Kingdom 70 SEK 97:12 Isotopkommittérapporter 1995 M. Alvarez gratis Extern publicering Anger, Gert Regulations and recommendations in Sweden World Congress for Electricity and Magnetism in Biology and Medicine (2 : 1997 : Bologna) Second World Congress for Electricity and Magnetism in Biology and Medicine : June 8-13, 1997, Palazzo della Cultura e dei Congressi, Bologna, Italy : abstract book Frederick, Md. : W/L Associates, s., s. 13, MS-2-6. Hall, Per ; Holm, Lars-Erik Late consequences of radioiodine for diagnosis and therapy in Sweden Thyroid, vol. 7 (1997), nr 2, s Wester, Ulf ; Boldemann, Cecilia ; Ullén, Henrik Sunbeds rival natural sun in population UV-dose among Swedish adolescents Melanoma research, vol. 7 (1997), suppl. 1, s. S81, nr 284 (Separat poster finns) European Conference on Protection against Radon at Home and at Work (1997 : Praha) European Conference on Protection against Radon at Home and at Work : June 2-6, 1997, Praha, Czech Republic Praha : Faculty of Nuclear Sciences and Physical Engineering, Faculty of Civil Engineering, Czech Technical University, vol. (54 ; 317 s.) Åkerblom, Gustav The Swedish radon programme : goals, implementation, achievements Vol. 1, s (Finns även som separat manuskript om 12 s.) Swedjemark, Gun Astri ; Lindén, Anders Natural occuring radionuclides in drinking water, where radon has been removed Vol. 2, s Society for Risk Analysis. European Section. Meeting (1997 : Stockholm) New risk frontiers : proceedings : [10th anniversary] annual meeting of the Society for Risk Analysis-Europe / [editor: B.-M. Drottz Sjöberg] Stockholm : Center for Risk Research [Centrum för riskforskning, Handelshögsk.], s. (Rhizikon. Studies of risk and hazard : 4) Harms-Ringdahl, Mats Biological mechanisms supporting a no threshold model for health risks at low doses s. 3 Swedjemark, Gun Astri Exposure to natural radiation s Sundell-Bergman, Synnöve ; Aronsson, Per Olof ; Bergström, Ulla Exposure to realease of radionuclides from Swedish nuclear power plants during normal operation s Johansson, Gunnar Exposures and risks to man and the environment of high level radioactive waste disposal s. 27 J AG BESTÄLLER HÄRMED...ex av SSI-rapport nr... N a m n...ex av SSI-rapport nr... Porto tillkommer Kostnadsfri prenumeration på Strålskyddsnytt. Kostnadsfri prenumeration på SSI News Nyförvärvslista. Kostnadsfri prenumeration på nyförvärvslistan. Fö re t ag A d re s s Po s t a d re s s Skickas till: Statens strå l s kyddsinstitut, Intern service, S t o ckholm. Eller faxa på nummer

16 Kurser från SSIutbildning hösten 1997 S a m t l i ga kurser hålls i Strå l- s kyddsinstitutets utbildningslokal på Ka rolinska sjukhusets område i Solna. För ytterliga re info rmation beställ vår kurs k a t a l og Ring eller faxa på nr oktober. Beräkningar i strålskyddsarbetet fördjupning i strålskydd Målsättning. Att kunna göra enklare strålskyddsberäkningar för gammastrålande nuklider. Beräkning av doser från linje-, yt- och volymstrålkällor. Bidrag från spridd strålning. Interndosberäkningar med utgångspunkt från tillgängliga tabellverk. Förkunskaper. Matematik och fysik motsvarande naturvetenskaplig eller teknisk linje. Pris: kr. 14 oktober. Strålskydd vid laboratoriearbete Strålskyddskurs för laboratoriepersonal som arbetar med eller ska arbeta med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor. I kursen ingår praktiska övningar, där kursdeltagarna får lära sig, hur man förbereder arbete med öppna strålkällor, genomför arbetet och hur man kontrollerar sig själv och arbetsplatsen efter avslutat arbete. Pris: kr. 21 oktober. Strålskydd vid arbete med portabel röntgenfluorescensanalysator eller ytviktsmätare Kursen vänder sig till användare av portabla röntgenfluorescensanalysatorer, te x fabrikat Outokumpu eller Texas. Kursen är även lämplig för användare av portabla ytviktsmätare, som innehåller det radioaktiva ämnet americium-241 (Am-241). Pris: kr oktober. Radonmätning i inomhusluft grundkurs Kursen ger bred kunskap om olika mätmetoder för radongas och radondöttrar och radonproblemet i Sverige. Kursen är öppen för alla och kräver inga förkuns k a p e r. Pris: kr För ytterligare information beställ vår kurskatalog 4 6 november. Joniserande strålning grundkurs i strålskydd Kursen vänder sig till alla som vill få grundläggande kunskap om joniserande strålning. I lugn takt varvas teori med praktiska mätövninar. Pris: kr november. Radon i vatten mätteknik och åtgärder Kursen behandlar mätteknik, åtgärder, risker och förekomster. Pris: kr november. Radonmätning i inomhusluft fortsättningskurs Kurs för alla som vill ha en fördjupad kunskap om radonmätning i inomhusluft. Eget instrument får medtagas för användning och kontroll vid mätövningarna. Kursdeltagarna förutsätts ha genomgått någon grundkurs i radonmätning, t ex vår grundkurs. Pris: kr november. Transport av radioaktivt ämne Klass 7 Kursen vänder sig till alla som ska förpacka radioaktiva ämnen, märka kollin, skriva transportdokument, transportera radioaktiva ämnen, kontrollera försändelser eller utöva tillsyn. I lugn takt går vi igenom reglerna i klass 7. Vi använder kurspärm med all text på svenska. Kurspärmen omfattar såväl förpackningskraven som reglerna i ADR, RID, IMDG och DGR. Dessutom ingår ett strålskyddskompendium. Pris: kr. 26 november. Svensk lagstiftning inom strålskyddsområdet. Kursen vänder sig till ansvariga inom strålskyddsområdet samt jurister och åklagare. Pris: kr. 2 3 december. Strålskydd vid arbete med portabel densitetsoch fukthaltsmätare Enligt strålskyddsföreskrifterna ska den som använder portabel densitets- och fukthaltsmätare ha tillräcklig strålskyddskompetens och vara förtrogen med utrustningens funktion. Räddningsverket kräver att arbetsgivaren intygar, att den som transporterar utrustningen har en utbildning om transportreglerna. Pris: kr december. Åtgärder mot radon i byggnader Kursen ger teori och praktik i val och utförande av åtgärder mot radon. I kurserna ingår även grundläggande teoretisk utbildning om radon och mätteknik. Kursen vänder sig till entreprenörer, konsulter, byggnadsinspektörer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Pris: kr. SÄND IN DIN ANMÄLAN TILL SSI UTBILDNING, STOCKHOLM, TEL ELLER FAXA KUPONGEN TILL SSI UTBILDNING, Kursdeltagare:... Företag:... Gatuadress:... Postadress:... Faktureringsadress (om annan än ovan): Telefon:... Kursavgift:... Kursnamn:... Kursdatum:... Namnteckning:... 3 / 9 7

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Radioaktiva ämnen i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium C.L. Rääf (Lunds universitet) H. Holstein (Lunds universitet) E. Holm (Göteborgs universitet) P. Roos (DTU Nutech, Risö) S. Rahkshan (examensarbetare)

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN

MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN 1(7) KV. TYGELN 2 SOLNA MÄTNING AV MAGNETFÄLT FRÅN JÄRNVÄGEN STOCKHOLM 2014-10-14 Rev. 2015-03-02 ÅF-INFRASTRUCTURE Frösundaleden 2A 169 99 STOCKHOLM Uppdragsansvarig: Bo Juslin Tfn 010-50514 61 Fax 010-505

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB

Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07. Åke Amundin Combinova AB Temadag EMF Elekromagnetiska Felter Oslo 11-06-07 Åke Amundin Combinova AB Agenda Kort presentation av Combinova och mig själv Magnetfält är det farligt? Biologiska effekter av EMF. Regelverk från WHO

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Grafisk form och produktion: Johan Alenius Foto omslag: SSI info;

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s. den ansvariga föreståndaren 8

2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s. den ansvariga föreståndaren 8 Behörighet och strålskyddsutbildning för personer inom en användarorganisation 1 Allmänt 3 2 Ve r k s a m h e t s u t öva r e n s k a fö r s ä k r a s i g o m p e r s o n a l e n s behörighet och strålskyddsutbildning

Läs mer

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se

2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se 2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område SSI FS 1996:2 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar; beslutade den 25 september 1996. Statens strålskyddsinstitut föreskriver

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd; SFS 2000:1217 Utkom från trycket den 15 december 2000 utfärdad den 7 december 2000.

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014 Rapport nr 8/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun Kristina Jakobsson Kerstin Kronholm Diab Christian Lindh Bodil Persson Bo Jönsson

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Miljömedicinsk utredning angående kraftledning intill förskola i Kortedala Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare Göteborg den 29 mars 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2013 C(2013) 6782 final KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU av den 18.10.2013 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga IV till

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978

SS 1:1978-022. o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM. juni 1978 SS 1:1978022 o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT 104 01 STOCKHOLM juni 1978 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9)

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk

Läs mer

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson

Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson Vad innebär nya EU direktivet för EMF? Göran Olsson 1 Elektriska och magnetiska fält i arbetslivet och i allmänna miljöer. Av: Göran Olsson 2 Elektriska och magnetiska fält Omedelbara effekter - Exponering

Läs mer

Data mining. Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data

Data mining. Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data Data mining Skillnaden mellan observationella och experimentella data Data mining Metoder för att automatisktupptäcka icke-trivial användbar information i stora datamängder 1 Data mining: (Mot-)exempel

Läs mer

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med och av tekniskt bistånd Förordningens innehåll 1 [2451] I denna förordning finns föreskrifter om sådan kontroll av produkter med och kontroll av tekniskt

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare Ändring införd: t.o.m. STAFS 2011:23 Tillämpningsområde 1

Läs mer

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024

CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel

Läs mer