kompetenscentrum Blekinge Forskningsrapport 2009 kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge Populärutgåva 2010:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kompetenscentrum Blekinge Forskningsrapport 2009 kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge Populärutgåva 2010:1"

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Forskningsrapport 2009 kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge Populärutgåva 2010:1

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Forskningsrapport 2009 kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge Populärutgåva 2010:1

4 Forskningsrapport 2009 kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge 2010 Författare och Blekinge kompetenscentrum Produktion/författare Peter Anderberg, Solbritt Svensson Kopiering av materialet är tillåtet med angivande av källan BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2010 Populärutgåva 2010:1 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 Förord Den årliga kartläggningen av det gångna årets kliniska forskning inom Landstinget Blekinge publiceras nu i samband med Forskningens Dag, den 20 oktober Forskningsrapporten ingår i en serie inom vetenskapliga rådets ansvarsområde. Denna upplaga innehåller även en bilaga med de tre senaste årens ( ) refereegranskade artiklar. De uppgifter som finns angivna under respektive forskare har sammanställts och granskats av forskarna själva. Forskningsrapport 2009 har tagits fram för att visa upp den forskning som bedrivs av medarbetare inom landstinget, men även för att öka intresset för forskning bland anställda inom Landstinget Blekinge. Ett varmt tack till alla som bidragit till publiceringen av Forskningsrapport kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge. Mats Lundström Ordförande i vetenskapliga rådet Solbritt Svensson Sekreterare i vetenskapliga rådet Birgitta Lundberg Chef för Blekinge kompetenscentrum Populärutgåva 2007:1 Populärutgåva 2008:2

6

7 Innehåll Inledning 4 Organisation 4 Vetenskapliga rådet 4 Vetenskapliga rådets kansli 6 Forskningsanslag 6 Forskningens Dag 6 Kurs i grundläggande forskningsmetodik 6 Albrecht, Susanne 7 Anderberg, Peter 9 Berglund, Johan 11 Brantmark, Anette 13 Ekström, Magnus 15 Engström, Pähr 17 Forsbrand, Malin 19 Forssell, Henrik 21 From, Åsa 23 Halling, Anders 25 Hofflander, Malin 27 Kaszuba, Elzbieta 29 Kvarnström, Gunilla 31 Leksell, Eva 33 Lundström, Mats 35 Mofidi, Naser 37 Norberg, Carina 39 Persson, Gerthi 41 Persson, Marie 43 Ranstad, Karin 45 Ringborn, Michael 47 Gauti Sigmundsson, Freyr 49 Strandberg, Eva Lena 51 Ström, Kerstin 53

8 Troëng, Thomas 55 Thorell, Kristine 57 Wagner, Agnieszka 59 Wolgast, Martin 61 Sandin Wranker, Lena 63 Zielinski, Andrzej 65 Åkesson, Nina 67 Öien, Rut F 69 Vetenskapliga Publikationer 71

9 Inledning Forskning och utveckling (FoU) är viktigt för att förverkliga landstingets övergripande mål. Landstinget Blekinge är en utpräglad kunskapsorganisation, vars huvuduppgift är att på bästa sätt främja invånarnas hälsa. Organisationens största tillgång är medarbetarnas kompetens för sina arbetsuppgifter. Vikten av att på ett systematiskt sätt över tid kunna ta hand om, stimulera och vidareutveckla denna kompetens har blivit alltmer uppenbar. Nya kunskaper ska omsättas i praktisk handling. Genom att utvecklingsklimatet ytterligare förbättras blir landstinget en lärande organisation som är skicklig på att ta till sig, utveckla och förmedla kunskaper och också förändra sig så att nya kunskaper tillämpas. Detta är i sin tur avgörande för en vård av optimal kvalitet. Forskning, utveckling förbättrings- och förändringskunskap ska stödja verksamheten och ha sin utgångspunkt i nyttan för medborgarna. Landstinget är enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldigt att bedriva kliniskt forskningsarbete inom hälso- och sjukvårdens område samt folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. I en verksamhet som är så kunskapsintensiv som hälso- och sjukvården blir FoU-frågorna av naturliga skäl centrala för att säkra kvalitetsutvecklingen. De FoU-miljöer som skapas och utvecklas fungerar som en stödjande struktur dels för att inhämta och använda bästa vetenskapliga kunskap i organisationen, dels för att kunna avveckla metoder och arbetssätt som blivit föråldrade. FoU och BeHoV 2010 I utredningen BeHoV 2010 framhålls vikten av ökade ambitioner vad avser forsknings- och utvecklingsarbete. Utredningen uttrycker också vilken inriktning som landstingets FoUverksamhet bör ha. Denna bedömning grundar sig på den strategiska överblick som utredningen har och den bedömning av hälso- och sjukdomsutvecklingen i nära framtid som utredningen har gjort. Detta har lett fram till att prioriteringen för de närmaste åren ska ske inom följande områden: kvinnors hälsa åldrandets sjukdomar mötet med patienter med långvariga och bestående funktionshinder och deras anhöriga de hälsofrämjande insatsernas effekter För FoU-verksamhetens del innebär det att de prioriterade områdena kommer att stimuleras särskilt, men att andra diagnosområden och prioriterade verksamheter som till exempel övrigt folkhälsoarbetet även framdeles kommer att stödjas aktivt. Organisation Vetenskapliga rådets administrativa tillhörighet är Blekinge kompetenscentrum inom landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning. Birgitta Lundberg är chef för Blekinge kompetenscentrum. Organisatoriskt är vetenskapliga rådet underställt landstingsstyrelsen, som också utser dess ledamöter. Vetenskapliga rådet Vetenskapliga rådets uppgifter Vetenskapliga rådets uppgifter är att verka för en hög kvalitet i forsknings- och utvecklingsarbetet (FoU) och att den forskning och utveckling som bedrivs i Landstinget Blekinge håller 4

10 hög nationell standard. Vidare är rådets uppgift att bevaka att den forskning och utveckling som bedrivs blir känd och väl förankrad inom landstinget. Dessutom är, enligt landstingets nya FoU-strategi, andra viktiga uppgifter för det vetenskapliga rådet - att bedöma forskningsansökningar, - att skapa tillämpning av tillgänglig vetenskaplig kunskap, - att verka för att nätverk för forskning och utveckling (FoU) etableras inom och utom landstinget, - att bidra till att fördjupa forskningsdialogen inom regionen, - att initiera forskningsprojekt samt - att stödja metodutveckling inom kvalitetsarbetet. Vetenskapliga rådets arbetsformer Vetenskapliga rådets arbete förbereds av ett arbetsutskott, vilket bland annat har i uppdrag att göra förberedande bedömningar av ansökningar om forskningsmedel, utarbeta nya principer för bedömning av forskningsmedel samt bereda ansökningar om etisk prövning av forskningsprojekt. Vetenskapliga rådet ska utöver att fördela och fatta beslut om forskningsmedel systematiskt och regelbundet informera om sitt arbete och anordna återkommande konferenser och seminarier. En årlig FoU-konferens ska genomföras och då ska delar av det FoU-arbete som bedrivs vid Blekinge kompetenscentrum också presenteras. Vetenskapliga rådets sammansättning Vetenskapliga rådet är sammansatt av ledamöter som representerar hög och bred vetenskaplig kompetens samt med ledamöter som representerar de förvaltningar och övriga verksamheter inom landstinget där forskning och utveckling bedrivs. Vetenskapliga rådet har under år 2009 haft nedanstående sammansättning. Landstingsstyrelsens arbetsutskott utser medlemmarna i rådet, vilka väljs för en mandatperiod omfattande två år. Ordförande: Mats Lundström, professor EyeNet Sweden, ( ) Vice ordförande: Birgitta Lundberg, chef Blekinge kompetenscentrum, (del av ) Sekreterare: Solbritt Svensson, administrativ sekreterare, Blekinge kompetenscentrum, ( ) Ledamöter, externa: Ingemar Andersson, docent i folkhälsovetenskap, Högskolan Kristianstad, (del av ) Ingegerd Bergbom, professor i vårdvetenskap, Göteborgs universitet, (del av ) Anders Håkansson, professor i allmänmedicin, Lunds universitet, ( del av 2010) Bo Helgesson, professor i arbetsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola, ( ) Ingalill Rahm Hallberg, professor i vårdvetenskap, Lunds universitet, (del av 2009) Ledamöter, interna: Peter Anderberg, doktor rehabiliteringsteknik, Blekinge kompetenscentrum, ( ) Börje Bjelke, docent, Blekingesjukhuset, (del av 2009) Anita Blixt, doktor medicinsk vetenskap, Blekingesjukhuset, (del av 2009) Henrik Forsell, docent, Blekingesjukhuset, ( ) 5

11 Magnus Fovaeus, docent, Blekingesjukhuset, (del av ) Gerd Fridh, doktor i medicinsk vetenskap, primärvårdsförvaltningen, ( del av 2010) Anders Halling, docent, Blekinge kompetenscentrum/primärvården, ( ). Rut Öien, doktor medicinsk vetenskap, primärvården, ( ) Ledamöter, adjungerade: Håkan Bergevi, förvaltningschef, tandvården Åke Åkesson, förvaltningschef, primärvården Gilda Johansson, sjukhusdirektör, Blekingesjukhuset Kennerth Lenhoff, ordförande i läkemedelskommittén Kristina Möller, förvaltningschef, psykiatrin Åke Åkesson, primärvårdsförvaltningen, (del av ). Vetenskapliga rådets kansli Under hela år 2009 har ansvaret för vetenskapliga rådet legat på programområde Blekinge kompetenscentrum vid landstingets kansli. Solbritt Svensson har varit sekreterare i vetenskapliga rådet och därmed skött dess administration och ekonomi. Forskningsanslag Under 2009 har forskningsmedel ledigkungjorts vid ett tillfälle. Vid ansökningstillfället inkom 13 ansökningar. Totalt delades kronor ut som forskningsmedel för år Forskningens Dag Forskningens Dag gavs i seminarieform den 22 oktober Temat för dagen var Kvalitetsregister som underlag för forskning till nytta för vården! Cirka 100 personer bevistade denna seminariedag med forskningsinriktning. Kurs i grundläggande forskningsmetodik Kurs i grundläggande forskningsmetodik (åttonde kursen i Blekinge) startade januari Intresset för kursen var stort och när ansökningstiden gick ut hösten 2008 hade 35 ansökningar inkommit. Till de 25 kursplatserna antogs 27 personer. Kursen avslutades sommaren 2010 och vid slutseminariet redovisades och godkändes åtta projekt. Ytterligare två projekt från kursen kommer att slutredovisas inom den närmaste tiden vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. 6

12 Ansvarig forskare Namn Susanne Albrecht Titel Leg Ögonsjuksköt/Forskningssjuksköterska Arbetsplats EyeNet Sweden, Blekingesjukhuset E-post Projektnamn Hälsovinst- analys av patientnytta i korrelation till indikationsnivå för gråstarroperation Frågeställning/Syfte Att studera patientnyttan med kataraktoperation i korrelation till indelning i indikationsgrupp enligt NIKE (Nationella Indikationer för Katarakt Extraktion) Beskrivning Kataraktoperation är Sveriges vanligaste operation med en variation under 2000-talet på mellan ingrepp per år, vilket innebär att mycket resurser av ögonsjukvården används för detta ändamål. För att studera frekvens, demografi och kvalitativ effekt av kataraktoperation på Sveriges befolkning skapades ett nationellt kvalitetsregister Under 2008 har 53 opererande enheter rapporterat in till Kataraktregistret. Totalt har operationer inrapporterats till registret under Under 2009 har 56 opererande enheter rapporterat in till Kataraktregistret. Antalet kataraktoperationer som inrapporterades under 2009 var EyeNet Sweden, ett nationellt kompetenscenter för start och drift av kvalitetsregister, har fungerat som projektledning vid framtagning av en modell för gemensamma Nationella Indikationer för Katarakt Extraktion (NIKE). Modellen utarbetades i samarbete med tvärprofessionella team från nio ögonkliniker i Sverige. Indikationsmodellen NIKE består av två delar; första delen är baserad på patientmedverkan i form av en subjektiv utvärdering av självupplevda symtom och besvär i samband med grå starr. Den andra delen innehåller synskärpa och läkarens bedömning av patientens grå starr. Resultat redovisas i fyra indikationsgruppen där grupp 1 innebär högsta indikation. NIKE-modellen används i Sverige sedan november Variabeln indikationsgrupp infördes i det Nationella Kataraktregistret från 1 maj Användningen av NIKE-modellen som indikationsinstrument för kataraktoperation har legat mellan % sedan starten. För uppföljning av patientens subjektiva besvär före och efter operation har en Rasch-analyserad patientenkät använts, CATQUEST 9SF. Tanken med projektet var att inom området folkhälsa påvisa marginalnyttan med indikationerna, d v s analysera modellen utifrån patientnytta i korrelation till indikationsnivå. Oavsett indikation så innebär en gråstarroperation en lika stor resursåtgång för sjukvården. Kan det påvisas att upplevd patientnytta är korrelerat till indikationsgrupperna? Eller upplever patienterna som klassas i indikationsgrupp 4 lika stor nytta som patienterna i grupp 1 och i så fall hur kan det komma sig? 7

13 Forskningsområden Patientnyttan av ett kirurgiskt ingrepp inom oftalmologi, undersökt med patientenkät och kvalitetsregisterdata. Samarbetspartners Nationella Kataraktregistret, registerhållare Mats Lundström När påbörjades forskningen Forskningen påbörjades 2008 När beräknas forskningen vara avslutad Forskningen beräknas avslutas under 2010 Finansiering Projektet har finansierats via Vetenskapliga rådet i Landstinget Blekinge Hur skall resultat publiceras? Vetenskapliga tidskrifter, abstracts och presentationer på nationella och internationella konferenser och symposier. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Pilotstudien (material för 2008) presenterades på Kvalitetsregisterdagarna 2009 samt på en temadag för operationspersonal, Riksföreningen för Ögonsjukvård Övrigt 8

14 Ansvarig forskare Namn Peter Anderberg Titel FoU Ledare Tekn Dr, rehabiliteringsteknik Arbetsplats Blekinge Kompetenscentrum E-post Projektnamn Tillämpad Hälsoteknik och ehälsa Frågeställning/Syfte Att bedriva forskning och utvecklingsarbete inom Tillämpad Hälsoteknik och ehälsa för att öka evidens och kompetens inom berörda verksamheter i landstinget. Beskrivning I. Utveckling av aktiv sårläkning i Blekinge med stöd av ett specifikt interoperationellt vårdstödsystem ett samarbete mellan Landstinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola och där SKL:s arkitekturledning är en stödjande resurs. Vidare inryms i detta forskningsprojekt en högskoleutbildning på BTH: Sårvårdsprojektet - Möjligheter, komplikationer och framtidsutsikter. II. Fysisk aktivitet på recept (FaR) III. Rehabilitering och digitala spel IV. Blekinge Health Arena. Tillgång till möjligheter för fysisk aktivitet för personer med nedsatt funktionsförmåga. V. AUGMENT. Användandet av smartphones och sociala medier för att kunna öka tillgänglighet till fysisk miljö. VI. Telemedicinprojektet, projekt med inriktning mot e-hälsa. Målet med projektet är att etablera ett telemedicinskt centrum som ska bidra till utveckling och utformning av teknik som kan leda till ökad tillgänglighet och kostnadseffektivitet i vården. 9

15 Forskningsområden Tillämpad Hälsoteknik, Rehabiliteringsteknik, ehälsa, Funktionshinder och hållbar utveckling Samarbetspartners Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Tekniska Högskola, Linné Universitetet När påbörjades forskningen 2007 När beräknas forskningen vara avslutad Pågående projekt Finansiering Blekinge Forskningsråd, Landstinget Blekinges vetenskapliga råd Hur skall resultat publiceras? FoU rapporter, vetenskapliga artiklar och konferenser Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Anderberg P, Olander E, Jönsson B, Sperling L, (2009) Enabling design. Invited chapter in Kumar, S (ed.) Rehabilitation ergonomics. Crc press, Taylor and Francis group. Anderberg P, (2009) Komplettera, kontrastera och konfrontera. Bokkapitel i Individ, teknik och lärande Jonas Linderoth red. Karlsson förlag Övrigt 10

16 Ansvarig forskare Namn Johan Berglund Titel Professor Arbetsplats Blekinge Kompetenscentrum E-post Projektnamn I. SNAC-Blekinge II. Fästingburna infektioner III. Vaccinforskning Frågeställning/Syfte Klinisk patientnära forskning Beskrivning I samarbete med BTH bedrivs klinisk forskning på en öppenvårdsenhet vid KC under ledning av professor Johan Berglund. Arbetet kan sammanfattas i tre övergripande forskningsområden som vardera involverar ett stort antal forskningsprojekt och många medarbetare lokalt, nationellt och internationellt. I. SNAC-Blekinge - Swedish National study on Ageing and Care Ett nationellt mångårigt (30 årigt perspektiv) forskningsprojekt om åldrande och omsorg. Tillsammans med tre andra områden (SNAC-K - Kungsholmen/Stockholm, SNAC-N - Nordanstig och SNAC-S - Malmö/Skåne) skapas longitudinella databaser över personer från 60 år och uppåt vilka regelbundet undersöks med bland annat medicinska och psykologiska tester. Avsikten är att öka kunskapen om åldrandet och äldres hälsa - behov och omsorg. För utom medicinska frågeställningar är syften i focus att studera vilken roll omgivning, livsstil och tidigare omständigheter har för hälsa och välbefinnande. Ett stort antal forskare och ett 10-tal doktornader är idag knutna till Blekingeprojektet för bearbetning av undersökningsfynd - alltifrån tandhälsa till vittnespsykologi. II. Fästingburna infektioner Området har varit och är ett centralt forskningsområde i Blekinge sedan tidigt 1990-tal. Johan Berglund disputerade 1996 på en avhandling om Borreliainfektionens utbredning och klinik. Hittils har ytterligare fyra doktorander har under hans handledning disputerat i ämnet på material insamlat med utgångspunkt från Blekinge. För närvarande bedrivs forskningen i ämnet i samarbetsprojekt nationellt och internationellt med ett stort antal forskare och flera nya doktorander engagerade. Ett exempel på detta är STING-studien där ett 50-tal vårdenheter i Sverige, Finland och Norge samlar in fästingar från fästingbitna personer för att bland annat studera risken för överföring av fästingburna smittämnen. Lokalt pågår sedan flera år ett vaccinationsprojekt mot fästingburen hjärninflammation, TBE, på Aspö - ett av världens fästingtätaste områden. III. Vaccinforskning Förutom utveckling av vaccin mot fästingrelaterade smittämnen har under senare år ett center av stor nationell betydelse för klinisk forskning kring vaccinutveckling etablerats vid KC. I vårt samarbete med läkemedelsindustrin har bl.a. ett laboratorium för undersökning av cellmedierad immunitet etablerats i Malmö - vilket tillsammans med goda transportmöjligheter till utländska labratorium möjliggjort att ett flertal läkemedelsstudier från fas I till III genomförts och pågår. Ett par kliniska forskningssköterskor tjänstgör på KC i dessa projekt och flera kongresspresentationer och vetenskapliga publikationer börjar nu komma ut från dessa studier. Vaccin mot influensavirus, humant papillomvirus, herpesvirus, pneuomokocker, haemophilus influenzae och herpes zoster är några av de som studerats. 11

17 Forskningsområden Samarbetspartners BTH, KI, Lunds Universitet - Region Skåne, Högskolan i Kristianstad, Malmö Högskola, Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet, Oslo Universitet, Socialdepartementet, Läkemedelsindustin och medicin-tekniska företag m.fl. När påbörjades forskningen I 2000 II 1989 III 2006 När beräknas forskningen vara avslutad Inget avslut planerat - fortgår tills vidare med 3-årigt finansieringsbeslut Finansiering Uteslutande externt finansierad verksamhet - Socialdepartementet, BTH, LM-industrin med flera anslagsgivare. Hur skall resultat publiceras? Publiceras fortlöpande i vetenskapliga publikationer, populärvetenskapliga rapporter, konferenser i egen regi och externt mm. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Renvert S, Persson R, Resebo J, Berglund J. Forskning pågår - Fokus på sambandet munhälsaallmänhälsa. Tandläkartidningen 2009;101(7):48-50 Dahl M, Allwood CM, Hagberg B. The realism in older people s confidence judgements of answers to general knowledge questions. Psychology and Aging 2009;24(1): Renvert S, Berglund J, Opalinska T, Persson RE, Persson GR. Heel DXA T-scores and panoramic radiographs in the prediction of hip and hand fractures. J Clin Peridontology 2009;36(Suppl. 9):9 Se fler publikationer i bilaga Övrigt Hemsida 12

18 Ansvarig forskare Namn Anette Brantmark Titel Leg. Sjukgymnast Arbetsplats Habiliteringen, Karlshamn E-post Projektnamn Förbättrad uppföljning av personer med cerebral pares efter övergång från barnhabilitering till vuxenlivet. Frågeställning/Syfte Att utvärdera olika bedömningsinstrument på personer med CP samt att utarbeta uppföljningsrutiner, därefter påbörja CPUP- liknande fortsatt uppföljning av personer m CP i vuxenlivet. Beskrivning Cerebral pares (CP) drabbar cirka 1 a 400 barn, och är därmed den vanligaste orsaken till nedsatt fysisk funktion hos barn. Tidigare sågs CP som ett tillstånd som begränsades till barn och ungdomsåren. Men dagens överlevnad har vi flera vuxna än barn och ungdomar med CP i landet. Flera studier har dock visat att det sker en försämring av den grovmotoriska funktion tidigt i vuxenlivet. Det saknas samordning mellan olika yrkesgrupper och specialister kring vuxna med CP. Det finns samtidigt inga framtagna råd och anvisningar hur vuxna med cerebral pares bör följas för att tidigt upptäcka försämrad funktion och därigenom tidigt kunna sätta in förebyggande insatser. CPUP( cerebral pares uppföljningsprogram) är ett Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av barn och ungdomar med CP. CPUP startades 1995 i Skåne och Bleking. Samtliga barn med CP födda 1990 eller senare deltar i CPUP. Övriga landet har senare successivt anslutits till CPUP. I dag följs barn och ungdomar med CP genom regelbundna undersökningar av behandlande sjukgymnast och arbetsterapeut. Höft- och ryggstatus följs med regelbundna röntgenkontroller. Alla mätningar är standardiserade så att alla mäter på ett likartat sätt. Undersökningen och rapportering sker 1-2gånger årligen. Data sparas i en gemensam databas och direkt efter inrapportering kan behandlande sjukgymnast eller arbetsterapeut se en samlad rapport som visar barnets utveckling över tid. De äldsta ungdomarna i Skåne och Blekinge som följ enl CPUP är nu 19år. Det finns för närvarande ingen fortsatt CPUP- liknade uppföljning för dessa personer. Som ovan beskrivits finns ett behov av detta pga den fortsatta risken för försämring av rörelsefunktionen i vuxenlivet vid CP. Metod I studien genomförs undersökning av samtliga personer med CP i Blekinge födda Studien samordnas med resultaten jämföres med motsvarande undersökning av personer i Skåne. 13

19 Forskningsområden Sjukgymnastik Samarbetspartners Gunnar Hägglund, docent, barnortoped Ortopedkliniken Universitetssjukhuset Lund, handledare När påbörjades forskningen Augusti 2009 När beräknas forskningen vara avslutad December 2010 Finansiering Forskningsmedel från Vetenskapliga rådet Hur skall resultat publiceras? Delresultat presenteras i Malmö, CPUP konferensen Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 14

20 Ansvarig forskare Namn Magnus Ekström Titel ST-läkare, doktorand Arbetsplats Medicinkliniken Karlskrona E-post Projektnamn Cause specific mortality in respiratory failure and possibilities for pharmacological interventions Frågeställning/Syfte Beskriva dödsorsaker och tidstrender i dödlighet vid lungsvikt samt testa om överlevnaden kan förbättras genom vissa typer av läkemedelsbehandling Beskrivning Lungsvikt (respiratorisk insufficiens) är ett tillstånd som innebär ett omfattande lidande och mycket hög dödlighet. Lungsvikt orsakas i Sverige främst av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungfibros. Inom ramen för ett avhandlingsarbete ämnar vi studera patienter som behandlas för lungsvikt med hemsyrgas i det nationella andningssivktsregistret Swedevox. I ett första steg studerar vi epidemiologiskt hur dödsorsakerna skiljer sig mellan olika grupper av patienter samt hur dödligheten förändrats över tid. Vi ämnar vidare utifrån samkörning med statliga register, studera om viss typ av läkemedelsbehandling förbättrar överlevnaden vid lungsvikt, i första hand på basen av KOL respektive lungfibros. Behandlingsmöjligheterna är idag begränsade vid båda sjukdomarna, men vid lungfibros saknas det fortfarande någon behandling som bevisat förlänger överlevnaden. 15

21 Forskningsområden Lungmedicin Samarbetspartners Uppsala Clinical Research Center (UCR); Nordiskt kompetenscentrum för rörelseorganens sjukdomar (NKO) i Lund; Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet. När påbörjades forskningen inom ramen för kursen i grundläggande forskningsmetodik. När beräknas forskningen vara avslutad Preliminärt under 2013 Finansiering Blekinge Forskningsråd. Vetenskapliga rådet. Hur skall resultat publiceras? Vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingsarbete. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Första delarbetet e-publicerat i september 2009: Ekström M, Franklin KA, Ström K. Increased relative mortality in women with severe oxygen-dependent COPD. CHEST. 2010; 137(1): Övrigt 16

22 Ansvarig forskare Namn Pähr Engström Titel Överläkare Arbetsplats Ortopediska Kliniken Blekingesjukhuset E-post Projektnamn Idiopathic toe-walking in children; Prevalence, neuropsychiatric symptoms and the effect of Botulinum toxin A treatment. Frågeställning/Syfte Doktorsavhandling rörande barn med idiopatisk tågång. Prevalens, neuropsykiatriska aspekter samt behandling med botulinum toxin A. Beskrivning Kartläggning av prevalensen av idiopatisk tågång (ITW) hos alla 5,5 år gamla barn i Blekinge. Barnen identifieras vid ordinarie BVC undersökning och undersöks därefter på ortopediska kliniken. Pilotstudie av 15 barn med ITW som behandlas med botulinumtoxin A. Utvärdering med tredimentionell gånganalys samt barnneurologisk och sjukgymnastisk bedömning. En prospektivt randomiserad studie av 54 barn med idiopatisk tågång där behandlingseffekt av botulinumtoxin A i kombination med gipsbehandling jämförs med grupp som endast behandlas med underbensgipsar. Utvärdering som i pilotstudien. Samma barn som ingår i den prospektiva randomiserade studien utvärderas vad det gäller neuropsykiatriska problem och utvecklingsförsening med hjälp av föräldraformuläret "5-15" som är ett screeningsinstrument för neuropsykiatrisk problematik. 17

23 Forskningsområden Barnortopedi och barnneurologi Samarbetspartners Forskningen bedrivs i grupp där barnneurolog, sjukgymnast, biomekaniker, statistiker och barnortoped ingår. Forskningen leds via Karolinska Institutet i Stockholm. När påbörjades forskningen 2003 När beräknas forskningen vara avslutad Finansiering Forskningsmedel från vetenskapliga rådet. Sällskapet barnavård, Stiftelsen frimurarna, Stiftelsen promobilia. Hur skall resultat publiceras? Vetenskapliga tidsskrifter samt doktorsavhandling Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 18

24 Ansvarig forskare Namn Malin Forsbrand Titel Leg. sjukgymnast Arbetsplats Primärvården Lyckeby/Jämjö E-post Projektnamn BEHANDLING AV RYGG- OCH NACKBESVÄR MED MCKENZIEMETODEN - en 3-månaders uppföljning av patienter i primärvården Frågeställning/Syfte Används hemövningar efter avslutad behandling? Varför i så fall? Hur är deras ryggfunktion och tilltro till sin egen förmåga att utföra vardagliga aktiviteter tre månader efter avslutad behandling? Beskrivning Bakgrund Rygg- och nackbesvär är vanligt förekommande hos befolkningen och de kan i vissa fall bli både långdragna och återkommande. Besvären kan orsaka nedsatt funktion och livskvalitet och därmed bli kostsamma för såväl individen som för samhället. McKenziemetoden eller Mekanisk Diagnostik och Terapi (MDT) är en aktiv, evidensbaserad behandlingsform inom sjukgymnastiken där man betonar egenvård och patienten själv lär sig att hantera sina besvär. Det finns behov av att hitta sätt att förebygga långvariga ryggbesvär och forskning saknas kring hur patienter, som fått McKenziebehandling, använder hemövningar för egenvård efter avslutad behandling. Metod och material En enkät skickades ut till rygg- och nackpatienter, 18-65, tre månader efter avslutad McKenziebehandling på Lyckeby/Jämjö vårdcentraler under perioden augusti 2009 till april Enkäten innehöll bl. a. frågor om egenträning, återfall, vårdkonsumtion, ODI (Oswestry Disability Index) som mäter självskattad ryggfunktion samt SES (Self-efficacy scale) som mäter tilltro till sin egen förmåga. Resultat Nästan alla patienter i denna studie (15 av 16) använde hemövningar regelbundet tre månader efter avslutad behandling. Den vanligaste anledningen till att man använt övningarna var att man haft ont men ingen hade behövt söka vård igen för sina besvär. Studiegruppen hade, efter behandling, samma självskattade ryggfunktion som en normalbefolkning och en bättre självskattad ryggfunktion än de med rygg- och nacksmärta. De hade en hög tilltro till sin egen förmåga att utföra vardagliga aktiviteter trots smärta jämfört med andra patienter med rygg- och nacksmärta. Konklusion Patienter i denna studie använde hemövningar för egenvård i stor utsträckning. Återfall förekom men ledde inte till förnyade vårdkontakter. 19

25 Forskningsområden Sjukgymnastik Samarbetspartners Med Dr/Leg sjukgymnast Eva Ekvall-Hansson Inst. för kliniska vetenskaper i Malmö/Allmänmedicin, handledare. När påbörjades forskningen Januari 2009 När beräknas forskningen vara avslutad Maj 2010 Finansiering Hur skall resultat publiceras? Uppsats i kurs Grundläggande forskningsmetodik Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 20

26 Ansvarig forskare Namn Henrik Forssell Titel Docent Arbetsplats Kir klin och Blekinge kompetenscentrum E-post Projektnamn Vårdkonsumtion, åtgärd och överlevnad hos 573 patienter med gallvägs- eller pankreascancer i Blekinge Frågeställning/Syfte Syftet med studien var att beskriva vårdkonsumtion och överlevnad efter olika terapeutiska åtgärder för patienter från Blekinge som insjuknade under åren 1990 till Beskrivning Sammanlagt 573 patienter (57 % kvinnor), medelålder 73 år och åldersintervall år studerades. Av Blekinges befolkning på ca kom 41,7 % från västra delen av Blekinge. Statistisk bearbetning har skett med STATA 10,1. Resultat: Åttiosju (15 %) patienter fick diagnosen gallblåscancer, 121 (21 %) gallvägscancer och 363 (63 %) pankreascancer. Ungefär en tredjedel av patienterna hade vid diagnos levermetastaser. Etthundraåttiosex patienter (32,5 %) genomgick explorativ laparotomi varav 21,5 % blev opererade med radikalt syftande resektion, 28 % erhöll GE och 13 % biliodigestiv shunt. Trehundraåttionio patienter (67,5 %) blev inte opererade men fick stent i 34 % av fallen. Medianöverlevnad för hela materialet var endast 123 dagar och 5-årsöverlevnaden 2,7 % men för de som opererades med Whipples operation var 5-årsöverlevnaden 22,6 %. Median överlevnad och sammanlagd sjukhusvårdtid i procent av total överlevnad beräknades för två perioder och : Åtgärd överlevnad dagar % överlevnad dagar % Ingen aktiv åtgärd ERCP/PTC (ej stent) Stentbehandling Explorativ laparotomi Biliodigestiv shunt Gastroenterostomi Whipples operation Patienter som fick Gemzar (gemcitabin) i mer än 10 behandlingstillfällen hade längre median överlevnad än de som erhöll endast ett fåtal behandlingar: 403 respektive 117 dagar (p<0,001). Konklusion Resektionskirurgi vid gallvägs-/pankreascancer är den enda möjlighet till bot och för opererade i Blekinge var 5-årsöverlevnaden drygt 20 %. Vid ingen aktiv åtgärd, enbart ERCP med stent eller explorativ laparotomi var den sammanlagda sjukhusvårdtiden hög, upptill 50 % av total överlevnad. Gemzarbehandling förlängde överlevnaden, speciellt om mer är 10 kunde behandlingar ges. 21

27 Forskningsområden Klinisk forskning Samarbetspartners Kirurgkliniken Blekingesjukhuset, Karlskrona, Blekinge kompetenscentrum och Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona När påbörjades forskningen 2007 När beräknas forskningen vara avslutad 2010 Finansiering FoU medel, Vetenskapliga rådet Blekinge läns landsting Hur skall resultat publiceras? Vetenskaplig tidskrift Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Forssell H (1,3), Arnarson A (2), v Zedlitz N (2), Johansson S (3), Krona H (3), Jonasson J (3). (1) Kir. klin. Blekingesjukhuset, Blekinge Kompetenscentrum (2) Kir. klin., Blekingesjukhuset, (3) Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Vårdkonsumtion, åtgärd och överlevnad hos 573 patienter med gallvägs-/pankreascancer i Blekinge. Svensk Kirurgi 2009 nr 3: 50. Övrigt 22

28 Ansvarig forskare Namn Åsa From Titel Legitimerad logoped Arbetsplats Logopedmottagningen, ÖNH-kliniken,Övr. spec.vård E-post Projektnamn Självsvarsformulär jämfört med klinisk bedömning av kommunikativ förmåga vid förvärvad dysartri Frågeställning/Syfte Att undersöka de självupplevda begränsningarna i kommunikativ förmåga och delaktighet personer med förvärvad talstörning kan uppleva Beskrivning Personer kan på grund av neurologisk skada få svårt att viljemässigt styra olika muskler. Problem att viljemässigt styra andning, röst, gomfunktion och artikulation kan leda till talsvårigheter. Förvärvade talsvårigheter, dysartri, medför ofta att personerna även kan få problem med att interagera med människor i sin omgivning samt kan påverka deras möjligheter att arbeta. För att kliniskt bedöma en persons förmågor och svårigheter finns olika sätt att gå tillväga. I den här studien bedömdes förmågan att viljemässigt styra andning och röst, artikulationsförmåga, att viljemässigt styra betoning och satsmelodi samt förståelighet, det vill säga hur lätt eller svårt den som lyssnar har att uppfatta det som yttras, med ett Dysartritest. Delaktighetsnivån, som inbegriper en persons förmåga att kommunicera i sin dagliga miljö/situation bedömdes med hjälp av ett själsvarsformulär SOFT "Självsvarsformulär Om Förvärvade Talsvårigheter". Samtliga personer som hade haft kontakt med logoped på Blekingesjukhuset från och med erbjöds delta i studien. Resultaten visade att personer som deltog i studien skattade sitt eget tal och språk som något sämre än faktorer i omgivningen som påverkar personens förmåga att kommunicera. Studien visade ett svagt positivt samband mellan grad av dysartri och grad av upplevd kommunikativ förmåga, på gruppnivå. Sambandet var dock inte statistiskt signifikant. 23

29 Forskningsområden Logopedi med inriktning på förvärvade talsvårigheter Samarbetspartners Kompetenscentrum, Landstinget Blekinge (Peter Anderberg, doktor i rehabiliteringsteknik) och Sahlgrenska akademien, Göteborg (professor Lena Hartelius, leg logoped, docent i logopedi När påbörjades forskningen 2009 När beräknas forskningen vara avslutad våren 2010 Finansiering Delvis inom ramen för landstingets FoU-kurs. Har erhållit medel från Vetenskapliga rådet, Landstinget Blekinge. Viss del på arbetstid, utöver detta fritid Hur skall resultat publiceras? FoU-rapport skriven våren 2010 Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 24

30 Ansvarig forskare Namn Anders Halling Titel Professor Arbetsplats IST-Almen medicin, Syddansk Universitet E-post Projektnamn Kronisk sjukdom Frågeställning/Syfte 1.Forskning kring vårdbehov, val av vårdgivare och läkemedelsbehandling av patienter med flera kroniska sjukdomar. 2. Hjärtsvikt i primärvården. Beskrivning Har bildat en forskargrupp på Blekinge kompetenscentrum kring mina forskningsprojekt med doktorander och predoktorander. Arbetet har bedrivs som egen forskning i kombination med handledning inom nedanstående projekt. Andrzej Zielinski, registrerad doktorand Analys av primärvården med hjälp av Johns Hopkins ACG Case-Mix System. I december hölls mittseminarium i Malmö med Docent Per Wändell och Professor Martin Lindström som opponenter, som godkändes. Efter detta har den tredje artikeln i avhandlingen färdigställt och skickats för review. För den fjärde artikeln har data analys och tabeller gjorts. Resultaten ser intressanta ut och manuskriptskrivande kommer att påbörjas. Arbetet med ramberättelse kommer också att påbörjas. Kristine Thorell, registrerad doktorand Improving pharmacological care in the elderly population. I samarbete med Professor Lars Borgquist s forskningsgrupp från Linköpings Universitet har en artikel publicerats i läkartidningen. Kristine har i dagarna registrerats som doktorand. Arbetet med första delarbetet har resulterat i ett manuskript som vi arbetar med. För det andra delarbetet/ arbetet for FoU kursen har data analys gjorts och Kristine har börjat arbeta med skriva. Karin Ranstad, predoktorand Min doktor, min vårdcentral om patientval i svensk primärvård Efter omfattande litteraturstudier har Karin skrivit projektplan och etisk ansökan för sitt första arbete. Data analys påbörjas när etisk ansökan är godkänd. Elzbieta Kaszuba, registrerad doktorand Diagnose of heartfailure in primary care possibility to use impedance cardiography. Första arbetet i avhandlingen har färdigställts och kommer snart att skickas för review. 25

31 Forskningsområden Primärvård Samarbetspartners Lunds universitet, Linköpings universitet mfl När påbörjades forskningen När beräknas forskningen vara avslutad forskningen på KC fortsätter med ovanstående doktorander även om jag nu arbetar vid Syddansk Universitet. Finansiering Vetenskapliga rådet, primärvården i Blekinge Hur skall resultat publiceras? Publicerade vetenskapliga texter under st, vg se pub med. Övrigt 26

32 Ansvarig forskare Namn Malin Hofflander Titel Avdelningschef Vårdcentrum Embla Arbetsplats Primärvården Sölvesborg E-post Projektnamn Vårdplanering på distans. Doktorandstudier inom Tillämpad Hälsoteknik. Frågeställning/Syfte Genom utveckling av teknisk lösning för vårdplanering på distans kunna undersöka möjligheten till att utveckla den samordnade vårdplaneringen Beskrivning Vårdplanering på distans är indelat i fyra delstudier: 1. Inledande intervjustudie (delstudie ett) har gjorts som en kartläggning av hur primärvårdens personal ser på traditionella vårdplaneringar samt deras tankar kring införande av en teknisk lösning vid vårdplaneringar. Resultatet av dessa intervjuer ligger till grund för artikel 1 i kommande doktorsavhandling. 2. Enkätundersökning under maj månad 2009 (delstudie två) med deltagande av både slutenvårdens personal och primärvårdens personal där svaren belyser vilka faktorer som personalen anser vara viktiga när vårdplaneringar fungerar som bäst och vilka faktorer som gör att vårdplaneringar fungerar mindre bra. 3. Vårdplanering via videoteknik inför utskrivning från BLS till fortsatt vård inom primärvård och kommun har provats ut och införs i omgångar från hösten Intervjustudie med personal från slutenvård, primärvård och kommun (delstudie tre) om deras upplevelser av vårdplanering på distans genomförs under senhösten Vårdplanering via videoteknik är infört över hela länet som möjlighet mellan BLS och samtliga kommuner och primärvårdsområden i Blekinge. Intervjustudie med patienter och anhöriga om deras upplevelser av vårdplanering på distans genomförs under

33 Forskningsområden Tillämpad Hälsoteknik via BTH, sektionen för Hälsa. Samarbetspartners BTH, Landstinget Blekinge, Syster Gudruns fullskalelabb kompetenscentrum. När påbörjades forskningen 2009 När beräknas forskningen vara avslutad 2012 Finansiering Finansieras via Primärvården Blekinge och Blekinge forskningsråd. Hur skall resultat publiceras? Delstudierna har för avsikt att publiceras i lämpliga vetenskapliga tidskrifter. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 28

34 Ansvarig forskare Namn Elzbieta Kaszuba Titel Familjeläkare Arbetsplats VC Olofström E-post elzbieta. Projektnamn Kan impedans kardiografi användas för att diagnostisera hjärtsvikt? Frågeställning/Syfte Att validera impedans kardiografi som metod som kan användas för att diagnostisera hjärtsvikt inom primärvården. Beskrivning Hjärtsvikt är ett komplex syndrom kännetecknat av en lång period av subkliniska symtom och progredierande förlopp. Förekomsten av kronisk hjärtsvikt är cirka 1 % vid års ålder och ökar till 10% > 80 års ålder. Prevalensen har ökat de senaste decennierna vilket medför stigande kostnader för sjukvården. Insatser inom forskningen och sjukvården fokuserar på : 1. kontroll av medicinska tillstånd som predisponerar till hjärtsvikt 2. igenkännande av tidigt stadium av hjärtsvikt och förändringar i funktion av hjärtventriklar som kan signalera försämring 3. intervention för att förebygga progression. Säker hjärtsviktsdiagnos kan inte ställas utan att objektivt kunna påvisa nedsatt hjärtfunktion. En etablerad metod för att bedöma hjärtfunktionen är ekokardiografi. Bestämning av ejektions fraktion (EF) används rutinmässigt som mått på den systoliska vänsterkammar funktionen (VK) för att gradera hjärtsvikt. Elektrokardiografi är en relativt dyr undersökning som kräver insatser från specialistvården där väntetiderna för närvarande ofta är långa. Ett annat verktyg för att diagnostisera och följa upp patienter med hjärtsvikt är natriuretiska peptider. Det saknar dock klara beslutsgränser. Impedans kardiografi (ICG) är en icke invasiv metod som mäter en del hemodynamiska parametrar under hjärtcykeln. Undersökningstekniken är enkel. ICG kan genomföras helt av primärvårdsläkare. Studien genomfördes på Hjärtsviktsmottagningen på Blekingesjukhuset i Karlshamn i februari-mars I studien ingick 39 patienter. Genomförandet av studien innefattade tre moment: 1. elektrokardiografi 2. impedanskardiografi 3. provtagning av den natriuretiska peptiden NT- probnp Bearbetning av data pågår. Vi förväntar oss att kunna hitta samband mellan hemodynamiska parametrar mätbara via ekokardiografi och impedanskardiografi hos patienter med hjärtsvikt. Vi kommer också att analysera korrelation mellan hemodynamiska parametrar och NT- probnp. 29

35 Forskningsområden Primärvården/ hjärt-/kärlsjukdomar. Samarbetspartners Sergej Scheel, kardiolog. Thoraxcentrum, BLS. När påbörjades forskningen 2009 När beräknas forskningen vara avslutad Praktiska delen av studien är avslutad. Bearbetning av data pågår. Finansiering Forskningsmedel från primärvården och Vetenskapliga rådet i Blekinge Hur skall resultat publiceras? Artikel i vetenskaplig tidskrift. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 30

36 Ansvarig forskare Namn Gunilla Kvarnström Titel Psykolog Arbetsplats BUP Öst E-post Projektnamn Hur korrelerar WISC-IV, IVA+Plus och Föräldraskattningsformuläret 5-15, instrument som används vid utredning och diagnostik av ADHD hos barn och ungdomar? Frågeställning/Syfte Flera mätinstrument har skalor för t ex uppmärksamhet och impulsivitet och används därför i utredning av ADHD. Beskrivning Abstract: Aim: This study investigates correlations between three instruments frequently used in the assessment for ADHD in children in Sweden. Method: Test results from WISC-IV, the parent questionnaire Five to Fifteen, the FTF, and the continuous performance test IVA+Plus was collected for 51 children that was going through assessment for neurodevelopmental disorders in Child and Youth Psychiatry East, Blekinge County Council, Sweden in Correlations between WISC-IV IQ and it s indexes, the FTF sub domains Attention, Hyperactive/impulsive, Hypoactive, Planning/organising and the IVA+Plus different scales was calculated. Regressions for the significant correlations were calculated. Results: The results show very few significant correlations between WISC-IV and the other instruments. Significant correlations was found between many of the sub domains of the FTF and the IVA+Plus scales. Discussion: The results implies that IVA+Plus and FTF measures domains essential in ADHD while WISC-IV does not. 31

37 Forskningsområden Neuropsykologi Samarbetspartners Handledare: Bengt Persson Leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, Fil Dr. Landstinget Kronoberg och Linnéuniversitetet När påbörjades forskningen Sommaren 2009 När beräknas forskningen vara avslutad Finansiering Vetenskapliga rådet Landstinget Blekinge Hur skall resultat publiceras? En forskningsrapport Ev i en vetenskaplig tidskrift. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 32

38 Ansvarig forskare Namn Eva Leksell Titel Övertandläkare, doktorand Arbetsplats Folktandvården Blekinge E-post Projektnamn Smärta och funktionsnedsättning i mun och käkar hos barn med ledsjukdom. Frågeställning/Syfte Hur barnen upplever och uttrycker smärta och funktionsnedsättning i munområdet och hur vardagen påverkas. Beskrivning JIA (barnreumatism) är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i barndomen. Omkring 50 barn med sjukdomen finns i Blekinge och nästan hälften beräknas vara fortsatt sjuka som vuxna. Under de senare decennierna har medicineringen intensifierats och en ny typ av biologisk medicinering används vilket har ökat kontrollen av sjukdomen. Bakgrund Ökad förlust av tandfäste, karies, munsår, munsveda, illamående, tandborstnings- och ätsvårigheter finns rapporterat i den vetenskapliga litteraturen hos barn med JIA. Bakgrund käkledspåverkan Det är vanligt att käkleden är involverad (ca 70% av nyinsjuknade enligt magnetkameraundersökning) och det är den viktigaste orsaken till en minskad eller asymmetrisk käk- och ansiktstillväxt, funktionsstörningar och smärta. Sjukdomsintensiteten är ofta relaterad till antalet käkledsfynd. Det är viktigt att tidigt diagnostisera käkledsinflammation för att kunna förebygga och behandla följdsymtomen. Orofacial smärta hos barn med JIA JIA är en sjukdom som till stor del karaktäriseras av smärta men det har inte satt spår i litteraturen. Möjliga förklaringar är att barnets reflexer för att undvika smärta, svårigheter att lokalisera smärtan och barnets sätt att uttrycka sig. Orofacial smärta ökar med åldern enligt studier och bland vuxna med motsvarande sjukdom reumatisk artrit (RA) utgör smärta från käksystemet en betydande orsak till sjukskrivningar. Smärta sprider sig ofta till andra vävnader såsom muskler och ligament och kan kvarstå även i frånvaro av artrit, vilket har visat sig kunna förklaras av central sensibilisering på olika nivåer i nervsystemet. Det är viktigt att JIA patienter lär sig kommunicera sin smärta, bli medveten om den och tillskansa sig positiva sätt att förhålla sig. Undersökning av JIA-barns upplevelser av det orofaciala området är sparsam men smärta är det vanligaste subjektiva symtomet efter käkledsljud hos barn äldre än 6 år. Vad upplever och hur uttrycker barnen symtom från det orofaciala området? Kan barn differentiera olika symtom och strukturer såsom huvud, öron, nacke, käkleder, tänder, käkmuskler, illamående, munsveda? Kan barn beskriva tidiga symtom? Hur kan barnen vägleda för tidig diagnostik? Vilken form av behandling är bäst och hur upplever barnen den? 33

39 Forskningsområden Barn och smärta, tandvård, karies, inflammatoriska sjukdomar, långvariga sjukdomstillstånd Samarbetspartners Karolinska institutet, avdelingen för klinisk oral medicin. Folktandvården Blekinge och Stockholm. Avdelningen för barnreumatologi, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm När påbörjades forskningen 2008 När beräknas forskningen vara avslutad 2012 Finansiering Blekinge kompetenscentrum, Karolinska institutet, Folktandvården Blekinge och Stockholm, Karolinska universitetssjukhuset. Sökta stipendier Hur skall resultat publiceras? Internationella vetenskapliga tidskrifter Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 34

40 Ansvarig forskare Namn Mats Lundström Titel Professor Arbetsplats EyeNet Sweden, Blekingesjukhuset, K-na E-post Projektnamn Validering av en Rasch-analyserad enkät för patienter som genomgår kataraktoperation. Frågeställning/Syfte Syftet är att undersöka hur en enkät (Catquest-9SF) mäter utfallet av kataraktoperation på svenska och engelsktalande patienter samt enkätens psykometri. Beskrivning En tidigare använd patientenkät (Catquest) har reviderats med hjälp av sk. Rasch analys. Revidering och analys gjordes med hjälp av en databas med över besvarade patientenkäter som i sin ursprungliga form innehöll 19 frågor. Det nya frågeformuläret (Catquest-9SF) innehåller 9 frågor till patienten. I den nuvarande studien används det reviderade frågeformuläret i sin svenska version på 6 olika kliniker. Frågeformuläret har också översatts till engelska och används på en australiensisk patientgrupp (en klinik). Patienterna besvarar enkäten före och 3 månader efter en kataraktoperation. Sammanlagt besvarades enkäten före och efter operation av 846 svenska patienter och 217 australiensiska. De psykometriska egenskaperna för patientenkäten var utmärkta både i den svenska och engelska versionen. Patienterna kunde identifiera och skilja på svarsalternativen på ett ordnat sätt, alla frågor speglade samma underliggande funktion, enkäten var endimensionell, enkäten kunde diskriminera mellan flera olika patientgrupper och frågornas svårighetsgrad stämde väl överens med patienternas förmåga framför allt före operation, men även i viss mån efter. I det svenska materialet fann man att de preoperativa enkätsvaren korrelerade med bästa synskärpa preoperativt och att de postoperativa svaren korrelerade med synskärpan på det opererade ögat. Skillnaden i svar före och efter operation gav en "effect size" (förbättring av score/sd) av 1,8. 35

41 Forskningsområden Nationella kvalitetsregister. Kliniskt förbättringsarbete. Patientenkäter. Samarbetspartners Kliniker anslutna till Nationella Kataraktregistret. Registrets styrgrupp: Ulf Stenevi, Per Montan, Anders Behndig, Maria Kugelberg. Flinders University, South Australia: Konrad Pesudovs. När påbörjades forskningen 2008 När beräknas forskningen vara avslutad 2009 Finansiering Sveriges Kommuner och Landsting. National Health and Medical Research Council (Canberra, AUS). Hur skall resultat publiceras? I Clin Experiment Ophthalmol och i Acta Ophthalmol. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Nio artiklar i J Cataract Refract Surg., Acta Ophthalmol., Clin Experiment Ophthalmol och Läkartidningen. Övrigt 36

42 Ansvarig forskare Namn Naser Mofidi Titel Leg. Psykolog/ Leg. Psykoterapeut- Med Dr Arbetsplats BUP- Karlshamn E-post Projektnamn Mind identification questionnaire ( Psychotherapy outcome predicator) Frågeställning/Syfte Att konstruera ett frågeformulär för att mäta graden av mind identifikation och dess kontrast dvs. mind observation. Beskrivning Psykoterapi är historiskt sett relativt ny disciplin inom människovårdande verksamhet. Som paramedicinsk behandling är den numera en självklarhet för att hjälpa människor som lider av någon form av psykisk ohälsa då psykoterapiforskningen har de senaste 60 åren ideligen visat att mellan 70% och 80% av framförallt polikliniska patienter kan relatera sitt förbättrade mående till psykoterapeutisk behandling. De senaste två decennierna, har den offentliga resursstyrningen till psykoterapi som behandlingsform och till särskilda psykoterapiformer i utökat utsträckning, varit motiverad av resultatredovisningar i vetenskaplig form. Det främsta incitamentet till offentlig finansiering av psykoterapi har växlat från en allmänt omfattad uppfattning att samtalsbehandling är av värde (en uppfattning som därefter omsattes i politiska beslut) till en consensus rekommendation om särskilda terapiformer så som kognitiv terapi och kognitiv-beteende terapi, då forsknings reslutat har visat att dessa terapiformer är effektiva vid en rad av olika psykiatriska diagnoser. Motsägelsen i sammanhanget är att flertal internationella metaanalyser av psykoterapi forskning visat emellertid på att alla terapiformer är effektiva. Det som psykoterapi forskningen hittills har i väldigt begränsad utsträckning studerat på är vad hos patienten som möjliggör att psykoterapi blir framgångsrik. Mind identifikation I en studie skall hypotesen om att en observerande kvalité i mind (det finns inte synonym för ordet mind i svenska språket. Definitionen implicerar dock ett psykoterapeutiskt begrepp som inkluderar, den neurologpsykologiska, utvecklingspsykologiska, filosofiska och evolutionära aspekterna av mänskligt psyke). Läsaren av dessa rader ombeds att blunda och tänka följande: jag undrar vad min nästa tanke är? Försök att stå alert och närvarande Den delen av mind som frågar sig själv jag undrar vad min nästa tanke är är den observerande kvalitén i mind medan om läsaren tänkte spontant vilken fånig idé! eller jag kan inte tänka på mina tankar etc, då är det den tänkande, kännande och reaktiva delen av mind som är aktiv. När man tänker på sina tankar, känslor och beteende gör man det utifrån en observerande och reflekterande position. Detta är essensen av all psykoterapeutisk behandling oavsett inriktning, metodologisk- och behandlings filosofiska backgrund och paradigm. Ju mer en person identifierar sig med sitt mind desto mindre har hon/ han tillgång till den reflekterande kvalitén. Den tänkande/kännande delen av mind är en del av den observerande kvalitén. Graden av tillgång till observerande mind skulle således vara predikativ för terapis resultat. 37

43 Forskningsområden Psykoterapiforskning, psykoterapi, psykiatri Samarbetspartners psykiatriska institutionen vid Umeå Universitet. När påbörjades forskningen Vinter 2009 När beräknas forskningen vara avslutad Vårtermin 2012 Finansiering Vetenskapliga rådet vid Landstinget Blekinge Hur skall resultat publiceras? Publikation i European journal of psychological assessment -Publikation av standardisering och validerings studier i en internationell psykoterapi journal. -Poster presentation av formuläret och dess utveckling i någon nationell eller internationell psykiatri, psykologi eller psykoterapi kongress. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Ghazinour, M., Mofidi, N., Richter, J. (2009). Continuity from suicidal ideations to suicide attempts? An investigation in years old adult Iranian Kurds. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol Sep 11. Övrigt Psykoterapi forskning nationellt och, till denne författares bästa vetskap, internationellt inte tidigare studerat denna faktor, då forskningen i regel har varit fokuserat på att undersökt terapiformer och dess olika faktorer, terapeutisk effekt vid olika diagnoser, interventioner, metoder, förhållningssätt etc. Enligt hypotesen högre grad av mind identifikation påverkar terapins reslutat negativt medan större tillgång till den observerande möjliggör att patienten kan tillgodogöra sig den terapeutiska behandlingen oavsett den metodologiska bakgrunden. 38

44 Ansvarig forskare Namn Carina Norberg Titel Övertandläkare Pedodonti Arbetsplats Specialisttandvården Pedodonti E-post Projektnamn Karies och BMI hos 5 år gamla barn i mellersta Skåne En retrospektiv studie av sambandet mellan karies och BMI Frågeställning/Syfte Att undersöka sambandet mellan BMI och kariesförekomst hos 5 år gamla barn i mellersta Skåne och inkludera samtliga barn i populationen Beskrivning Inledning Övervikt är ett känt folkhälsoproblem i hela befolkningen och även bland barn och ungdomar. Studier har visat ett samband mellan övervikt hos barn och karies, men den samlade kunskapen är motsägelsefull. Det finns studier som påvisat ett sådant samband, medan det finns andra studier som inte kan verifiera sambandet. När det gäller låg vikt och undervikt hos barn har detta diskuterats i mindre utsträckning i litteraturen och förknippas då med tillväxtrubbning, näringsbrist och överlevnad. Det saknas studier som täcker in hela bredden från undervikt till fetma, dvs hela variationen av BMI i en befolkning. Mycket av forskningen om BMI och karies har utförts på mindre populationer och jämförelser har ofta gjorts mellan individer med övervikt och de med normal vikt. För att till fullo förstå förhållandet mellan onormal vikt och karies bör hela bredden av vikt- eller BMI undersökas. Material och Metod Materialet bestod av 1057 barn födda 1999 och tillhörande sju barnhälsovårdsområden (BHV). Uppgifter om längd och vikt inhämtades från BHV-journaler. Uppgifter rörande karies (deft) inhämtades från Folktandvården Skånes epidemiologiska databas. Karies korrelerades till varje barns individuellt framräknade BMI. BMI indelades i fem grupper: undervikt, låg vikt, normalvikt, övervikt och fetma. Resultat Fullständiga uppgifter gällande BMI och karies erhölls för 920 barn. Medelvärdet för deft beräknades till 0,8 (SD 2,2) och medelvärdet för BMI till 16,1 (SD 1,6). Inga statistiska säkerställda skillnader i kariesförekomst sågs mellan barn med övervikt eller barn med fetma och normalviktiga barn. Barn med undervikt hade signifikant mer karies än barn med normalvikt (p=0,010) liksom barn med låg vikt (p=0,025). Konklusion Studien visar att det finns ett samband mellan BMI och karies hos 5-åriga barn, men att det inte gäller barn med övervikt och fetma. Emellertid uppvisade barn med undervikt och låg vikt högre kariesförekomst än barn med normalvikt, vilket är en viktig kunskap i tandhälsovårdsarbetet. Studien identifierade en tidigare ej uppmärksammad riskgrupp för karies. 39

45 Forskningsområden Karies och BMI Samarbetspartners Professor Lars Matsson Docent Gunilla Klingberg Övertandläkare Ulla Stalin Hallström/ Överläkare Kristina Thorngren-Jerneck När påbörjades forskningen 2007 När beräknas forskningen vara avslutad 2009 Finansiering Hur skall resultat publiceras? Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 40

46 Ansvarig forskare Namn Gerthi Persson Titel Sjukgymnast Arbetsplats Primärvården Centrala Karlskrona E-post Projektnamn Kartläggning av primärvårdens arbete med FaR i Karlskrona Kommun Frågeställning/Syfte Kartlägga och beskriva primärvårdens arbete med Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Karlskrona kommun. Beskrivning FaR som arbetsmetod har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt. En ordinationa av FaR vilar på den evidens kring fysisk aktivitet som finns samlad i boken FYSS All legitimerad personal i Landstinget Blekinge har möjlighet att förskriva FaR inom eget kompetensområde. Det finns ett intresse av att kartlägga hur metoden används i landstinget för att kunna utveckla metoden optimalt. Samtliga VC i Karlskrona kommun med ett upptagningsområde på invånare har deltagit i kartläggningen. En manuell granskning har skett av patientjournaler med en ordination av FaR under 2007 och Information och flöde av receptförskrivning har studerats utifrån följande variabler: ålder. kön, etnisk tillhörighet, förskrivande yrkesgrupp, förskrivningsorsak, ordinerad aktivitet, utförd aktivitet (i grupp eller enskild), val av aktivitetsarrangör samt uppföljningsmetod. Resultatet visar att förskrivning av FaR i Karlskrona skiljer sig inte nämnvärt från förskrivning i övriga landet. Den största bristen kartläggningen pekar på är tydliga riktlinjer för uppföljning av FaR. I de fall där sjukgymnaster och sjuksköterskor gör ett motiverande samtal blir uppföljning av patienter av i högre utsträckning än då läkare förskriver FaR utan att ta hjälp av annan yrkeskategori på VC. 41

47 Forskningsområden folkhälsovetenskap Samarbetspartners När påbörjades forskningen När beräknas forskningen vara avslutad Finansiering Forskningsanslag från primärvården 20% Hur skall resultat publiceras? Internt Landstinget Blekinge Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 42

48 Ansvarig forskare Namn Marie Persson Titel Teknologie doktor Arbetsplats LtBlekinge/BTH E-post Projektnamn Ortopedisk mottagnings och operationslogistik Frågeställning/Syfte Syftet med detta projekt har varit att analysera hur olika resurser påverkar effektiviteten vad gäller det väntelistsystem som specialistvården idag erbjuder. Beskrivning Idag remitteras patienter från primärvården till specialistvården, ex. ortopedisk mottagning, för vidare omhändertagande. Dessa inkommande remisser utgör den elektiva (icke-akuta) vårdens orderstock. För att kunna minimera väntetider och variationer i väntetider mellan olika patientgrupper har ett simuleringsverktyg utvecklats där olika sätta att hantera inkommande remisser och resursallokeringen av läkare studeras. 43

49 Forskningsområden Datavetenskap: Simulering, optimering, kö-teori och data mining Management Samarbetspartners Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola När påbörjades forskningen Januari 2009 När beräknas forskningen vara avslutad Mars 2010 Finansiering Blekinge Forskningsråd Hur skall resultat publiceras? Vetenskapliga artiklar samt presentationer på konferenser och andra lämpliga forum Publicerade vetenskapliga texter under Persson, M and Lavesson, N, Identification of Surgery Indicators by Mining Hospital Data: A Preliminary Study. Published in DEXA 2009 Workshop proceedings by IEEE. Övrigt (2010): Persson M and Persson, J.A., Simulating Waiting List Management using Estimates of Future Surgery Demand. Submitted for publ to European Journal of OR 44

50 Ansvarig forskare Namn Karin Ranstad Titel spec i allmänmedicin Arbetsplats Nättraby vårdcentral E-post Projektnamn Patienter väljer allmänläkare. Val av personlig läkare Frågeställning/Syfte Beskriva beslutsprocessen vid aktiv listning i primärvård ur patientperspektiv och att identifiera viktiga nyckelfaktorer för valhandlingen. Avsikten är att studien ska ingå i planerat avhandlingsarbete. Beskrivning För de flesta människor är god hälsa grundläggande, oberoende av kulturell och socioekonomisk bakgrund. Sjukvårdssystem som tillåter upprepade, positiva kontakter med samma vårdgivare ger förutsättning för trygghet i relation till både vårdare, sjukvården och samhället. När det finns möjlighet att välja vård påverkas detta val av av många olika faktorer, relaterade till både individ, vård, samhälle och relationerna mellan dessa. Skillnader i faktiska val i vården kan förklaras av individens uppfattningar om sjudom och sjukvårdssystem, den subjektiva valsituationen och individuella preferenser. Studien är explorativ och deskriptiv och fokuserar på individens valsituation vid val av vård i primärvården och individens uppfattning om denna. Ett strategiskt urval av informanter görs, baserat på teoretiska ställningstaganden och analys av faktorer i befolkningen associerade med val av läkare eller mottagning i primärvården. Intervjuerna belyser informanternas uppfattning om valsituation, faktorer som påverkat valet och de förutsättningar som lett till att personen valt att välja vård i primärvården aktivt. Intervjuerna kommer att analyseras med kvalitativ metod, utgående från teorier om komplexa val och socialt kapital. Studien är en fortsättning på projekt inom kurs i grundläggande forskningsmetodik och del i planerat större projekt om betydelsen av patientval i primärvård 45

51 Forskningsområden Primärvård, vårdval Samarbetspartners Primärvården i Blekinge När påbörjades forskningen 2008 När beräknas forskningen vara avslutad Projektet kommer att återupptas efter analys av pågående deskriptiv befolkningsstudie av faktorer associerade med val av läkare eller mottagning i primärvården i Blekinge Intervjuerna planeras under 2011 och analyserna Finansiering Vetenskapliga rådet Hur skall resultat publiceras? Vetenskaplig artikel Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 46

52 Ansvarig forskare Namn Michael Ringborn Titel Överläkare, doktorand Arbetsplats Thoraxcentrum, Landstinget Blekinge E-post Projektnamn Förbättrad diagnostik av ischemisk hjärtsjukdom med analys av högupplösande EKG under depolarisationen. Frågeställning/Syfte Hur analys av QRS förändringar adderar värdefull klinisk information om riskstratifiering av akuta hjärtinfarktpatienter utöver dagens ST-T analys. Beskrivning Behandlingsresultaten vid akut hjärtinfarkt har förbättrats senaste åren till följd av teknisk utveckling inom området för kateterburen koronarkärlsintervention (PCI) samt framsteg inom farmakologisk behandling. Omedelbar kardiell bedöming har kommit att bli alltmer avgörande för att rädda hotad hjärtmuskel, och därmed avsevärt kunna påverka patientens framtida liv, inte minst då patienter i många fall måste transporteras till ett PCI-center för optimal behandling. Detta ställer höga krav på tillförlitliga och lättillgängliga diagnostiska verktyg. Den undersökning som ger mest information i den akuta situationen är alltjämt ett vanligt 12- avlednings EKG, som är ett enkelt, billigt och lättillgängligt diagnosredskap. Utvecklingen på denna fronten har varit betydligt mera blygsam. Detta samtidigt som IT-utveckling och möjligheter för datorbearbetning numera skulle kunna erbjuda betydligt säkrare och förfinade metoder att analysera denna viktiga information. Telemedicinska landvinningar har förvisso tydligt förbättrat själva informationsöverföringen av digitala EKG mellan ex ambulans och sjukhus, men analysmetoderna har inte ändrats nämnvärt i kliniken. Idag finns inga EKG-baserade metoder att riskstratifiera patienter avseende utbredning och allvarlighetsgrad av pågående eller hotande hjärtinfarkt för att kunna anpassa behandlingsregimen. Aktuellt doktorandprojekt syftar till att vidareutveckla dagens metoder att diagnostisera akut ischemisk hjärtsjukdom med nya EKG-analysmetoder. Fokus ligger på att extrahera mera information under depolarisationen (QRS-komplexet),som additivt diagnostiskt hjälpmedel till dagens repolarisationsanalys (ST-T sträckan). Dagens metod har i många situationer stora brister, inte minst hos kvinnor, hos individer med tidigare förändringar i sina EKG samt vid särskild lokalisation av ischemi. Vår frågeställning är hur förändringar under depolarisationen speglar det akuta ischemiska tillståndet. Detta gäller både för detektion, lokalisering och riskstratifiering av patienter med akut hjärtinfarkt. I de olika delstudierna studeras patienter med olika typer av akut ischemi med högupplösande digitalt EKG, både i en mindre population under elektiv PCI med extra långa ocklusions- tider och i en betydligt större patientgrupp med akut pågående hjärtinfarkt (STEMI). I båda populationer finns multipla kliniska variabler liksom kvantifiering av graden av ischemi med myokardscintigrafi. 47

53 Forskningsområden Vg se ovan Samarbetspartners Department of Cardiology, Duke University, NC, USA. Zaragoza University, Zaragoza, Spanien. Avd för Klinisk Kysiologi, BFC, Lund. Avd för Kardiologi, Lund, Avd för Kardiologi. Skejby Universitetssjukhus, Århus, Danmark. "STAFF studies network". När påbörjades forskningen Doktorandanmälning våren Undertecknad initierade kontakt med forskning inom ischemisk hjärtsjukdom redan i mitten av 90-talet. När beräknas forskningen vara avslutad ca Finansiering - Doktorandstöd via Vetenskapliga Rådet, Blekinge - Doktorandstöd via Södra sjukvårdsregionen Hur skall resultat publiceras? - Vetenskapliga tidsskrifter - Abstracts vid konferenser - Presentationer vid internationella och internationella konferenser och symposier. Publicerade vetenskapliga texter under Ringborn M, Pettersson J, Persson E et al. Comparison of high-frequency QRS components and STsegment elevation to detect and quantify acute myocardial ischemia.j Electrocardiol Mar-Apr;43 (2): E-pub 2010 Jan 8 Övrigt Två abstracts på "QRS-slope metoden" vid Medical Physics and Biomedical Engineering World Congress, München samt Computers in Cardiology, Park City, Utah, USA 48

54 Ansvarig forskare Namn Freyr Gauti Sigmundsson Titel ST-läkare Arbetsplats Ortopediska Kliniken Blekingesjukhuset E-post Projektnamn The Degenerative spine - prognostic factors in surgery for central spinal stenosis Frågeställning/Syfte Hitta prognostiska faktorer i den kirurgiska behandlingen av central spinal stenos Beskrivning Lumbal spinal stenos ger i många fall uttalad smärta, funktionsstörning och gångproblem. I manga fall kan dessa problem framgångsrikt kirurgiskt behandlas. Den operativa tekniken har successivt utvecklats och förbättrats men patientselektionen är mera komplex. Dels finns spinal stenos upp till 20% av friska 70-åringar enligt epidemiologiska studier a-symptomatiskt, dels korrelerar graden av förändringar på neuroradiologiska modaliteter dåligt till de olika symptomen. Gennom prospektiva studier kan korrelation mellan preoperativa utredningsfynd och symptom defineras och betydelsen av dessa valideras gentemot kirurgiresultatet. Swespine, Svenska Ryggregistret, innehåller till dags dato över patienter opererade för spinal stenos. Registerdata av lämpad typ kan användas i syfte beskrivet ovan både pre,-per- och postoperativa parametrar prospektivt registrerat. 49

55 Forskningsområden Ryggkirurgi: central spinal stenos, prognostiska faktorer, outcome Samarbetspartners Ryggsektionen Ortopediska Kliniken i Lund, handledare professor Björn Strömqvist och docent Bo Jönsson När påbörjades forskningen Registrering av data påbörjades Analys av data samt statistiks analys från mitten av Doktorand i Lund När beräknas forskningen vara avslutad 2014 Finansiering Arbetar heltid, planeras tilldelas regionfinanserade forskningsveckor via handledare. Diverse fonder. Hur skall resultat publiceras? Vetenskapliga tidsskrifter samt doktorsavhandling Publicerade vetenskapliga texter under Övrigt 50

56 Ansvarig forskare Namn Eva Lena Strandberg Titel FoU-ledare, Socionom med dr Arbetsplats Blekinge Kompetenscentrum E-post Projektnamn Case Mix Audit - En pilotstudie om elektronisk audit och dess möjligheter i allmänläkarens kliniska vardag. Frågeställning/Syfte Syftet är att testa framtagen mjukvara för att därefter utveckla ett elektroniskt auditinstrument för datainsamling. Beskrivning Auditmetodiken utvecklades i Danmark av allmänläkare som ett sätt att mäta kvaliteten i klinisk handläggning. Enligt audittekniken följs alltid auditresultaten upp med kollegiala diskussioner i större eller mindre grupper och ofta tillsammans med State-of-the-Art -föreläsningar kring vad som är bästa praktik i förhållande till aktuell kunskap. Metoden är en utpräglad bottom-up-metod, som använts i stor skala i hela Norden. Vid Blekinge Kompetenscentrum finns i dagsläget Sveriges enda auditcentrum. I Sverige har metoden också introducerats till flera andra yrkeskategorier såsom exempelvis sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Genom bl.a. det nu pågående EU-projektet Happy Audit om korrekt antibiotikaanvändning och olika nätverksprojekt finansierade av Östeuropakommittén och SIDA sprids auditmetoden till de baltiska länderna och Ryssland. Allmänmedicin är en relativt ny disciplin och utgör grunden i primärvården. För att primärvården ska utvecklas i en önskvärd riktning behöver vi veta vad som görs där och resultatet av det som görs. Primärvården kännetecknas av helhetssyn, vilket bl.a. är att behandla hela människan och alla hennes behov och se henne i sin sociala kontext. Den demografiska utvecklingen mot en allt äldre befolkning ofta med kroniska sjukdomstillstånd och en ökande andel personer med flera kroniska sjukdomar, sk ko-morbiditet, ställer stora krav på den framtida primärvården. Primärvården utgör själva basen i sjukvårdssystemet och hur väl den fungerar särskilt då det gäller den åldrande befolkningen påverkar i sin tur hur väl hälsooch sjukvårdssystemet i övrigt fungerar. Fallerar primärvården kommer trycket på sekundärvården att åter bli högt. Pilotstudien genomförs bland allmänläkare i Sverige och Ryssland. Under fem konsekutiva arbetsdagar i september 2009 registrerades samtliga läkarbesök, även hembesök. Besök på sjukhem/motsv och barnhälsovårdsbesök exkluderades. För ändamålet utvecklades en mjukvara med två enkätmoduler, en för läkaren och en för patienten. Syftet är att kartlägga grad av multisjukdom, patienters behov av sjukvård det senaste året, olika riskfaktorer och patienternas uppfattningar om sina egna riskfaktorer. Enkätmodulen till läkaren innehåller också bakgrundsdata om läkaren: ålder, kön, specialistexamen och tid i yrket. För återföring av resultatet till deltagande läkare i enlighet med audittekniken, förses varje läkare med ett id-nummer. Patientenkäten är helt anonym. Deltagandet är frivilligt både för läkare och patienter. Vi vill framförallt testa den framtagna mjukvaran och dess användbarhet i rutinarbete. Deltagande läkare har därför ombetts inkomma med speciella synpunkter på programvaran såväl som på upplägget i övrigt. För att fördjupa uppföljningen genomfördes ett fokusgruppsamtal. 51

57 Forskningsområden Primärvård, allmänmedicin, kvalitetsutveckling Samarbetspartners Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Forskningsenheden för allmänmedicin vid Syddansk Universitet, Odense, Danmark Plattformen NDPHS (Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Well being) När påbörjades forskningen September 2009 När beräknas forskningen vara avslutad Finansiering Vetenskapliga rådet, Landstinget Blekinge Plattformen NDPHS Hur skall resultat publiceras? Projektrapport Vetenskaplig publikation Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Bjerrum L et al. Health alliance for prudent prescribing, yield and use of antimicrobial drugs in the treatment of respiratory tract infections (HAPPY AUDIT). BMC Family Practice 2010, 11:29. Övrigt Pågående publikationer: "Can a holistic view be measured? A pilot study of the use of audit in general practitioners' decision making." I samarbete med Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö 'I m Dr Jekyll and Mr Hyde'. Circumstances influencing antibiotic prescription A qualitative focus group study." I samarbete med Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och FoU Kronoberg "Respiratory Tract Infections in Primary Health Care. Can an audit registration and educational intervention make a change?" 52

58 Ansvarig forskare Namn Kerstin Ström Titel Docent, överläkare Arbetsplats Medicinkliniken, Blekingesjukhuset E-post Projektnamn VASKOL Vaskulär sjukdom och KOL- ett syndrom med kronisk inflammation Frågeställning/Syfte - att utvärdera markörer för atheromatos, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt Beskrivning Det finns ett starkt samband mellan kardiovaskulär sjukdom och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Tillsammans med osteoporos och metabola sjukdomar ingår dessa sjukdomsgrupper i det "inflammatoriska syndromet". Det finns ett tiotal riskfaktorer, mer eller mindre starkt kopplade till livsstil, för dessa sjukdomstillstånd. Rökning är en riskfaktor för både kardiovaskulär sjukdom som aortaaneurysm och för KOL. Screening av 65-åriga män för aortaaneurysm genomförs nu i Sverige. Screening är särskilt angelägen i Blekinge, som har en av landets högsta rökarfrekvenser bland män. Vid screeningtillfället kan undersökning avseende riskfaktorer och -markörer för atheromatos (åderförkalkning) och andra sjukdomar i det inflammatoriska syndromet genomföras. I studien VASKOL ingår frågeformulär inklusive frågor om kost, motion, tobaksbruk (rökning, snus), lungfunktionsundersökning, blodprover, enkla undersökningar som blodtrycksmätning i armar och ben. 53

59 Forskningsområden KOL, respiratorisk insufficiens, atheromatos Samarbetspartners Thomas Troeng, kir klin Blekingesjukhuset, docent i epidemiologi, Lunds universitet, Magnus Ekström, ST-läkare med klin, doktorand, Michalis Rovanias, ST-läkare med klin, Martin Björck, professor i kärlkirurgi, Uppsala m fl Umeå, Malmö. När påbörjades forskningen 2008 planering 2010 materialinsamling När beräknas forskningen vara avslutad 2014 materialinsamling Uppföljning via statliga register tom 2029 Finansiering Hjärt-Lungfonden 400 tkr, Blekinge forskningsråd 100 tkr, Vetenskapliga rådet 100 tkr Hur skall resultat publiceras? Internationella vetenskapliga tidskrifter Läkartidningen Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Ekström M, Franklin K, Ström K. Increased relative mortality in women with severe oxygen-dependent obstructive pulmonary disease. Chest 2010; 137(1): Övrigt 54

60 Ansvarig forskare Namn Kristine Thorell Titel Apotekare, Doktorand Arbetsplats Blekinge Kompetenscentrum E-post Projektnamn Improving pharmacological care in the elderly population Frågeställning/Syfte Studera förekomsten av läkemedelsproblem i en population och går att hitta dessa patienter lättare med hjälpa av ett system som mäter nivå av multisjuklighet. Beskrivning En vanlig behandlingsform, framför allt hos äldre patienter (>65 år) är läkemedelsbehandling. Målet med läkemedelsbehandling är att minska sjuklighet och lidande och att öka livskvaliteten. Men för äldre som är multisjuka och använder flera olika läkemedel samtidigt (polyfarmaci) blir effekten ibland den motsatta. Olämplig och irrationell behandling av äldre är inte ovanlig, vilken kan leda till ökad morbiditet och mortalitet. Med polyfarmaci ökar också risken för läkemedelsrelaterade problem. För att förbättra läkemedelsanvändningen, hälsan och livskvaliteten hos äldre görs läkemedelsgenomgångar i olika former, framför allt på äldreboenden, runt om i Sverige. Utvärderingen av dessa projekt visar att det leder till en bättre läkemedelsanvändning och lägre läkemedelskostnader. Det finns emellertid idag inget kostnadseffektivt sätt att identifiera patienter som behöver en läkemedelsgenomgång. En annan nackdel är att dessa läkemedelsgenomgångar till övervägande del görs på patienter på äldreboende eller inlagda på sjukhus. Alla äldre får alltså inte samma möjlighet till förbättrad läkemedelsanvändning och potentiellt bättre livskvalitet. Genom att kombinera graden av multisjuklighet mätt med ACG Case-Mix och läkemedelsanvändning (läkemedelsregistret) vill vi undersöka om det går att identifiera riskpatienter i populationen med olämplig läkemedelsbehandling som är i behov av en läkemedelsgenomgång. Första studien om läkemedelsanvändning påbörjades under Här studeras läkemedelsanvändningen i en population och hur faktorer som ålder, kön och socioekonomi påverkar användning och sannolikhet för att ha kostnader för sina läkemedel. Manusskrivning pågår. Andra studien påbörjades under 2009 med en förstudie inom ramen för kursen i grundläggande forskningsmetodik. Den handlar om risken att få en höftfraktur vid användning av identifierade riskläkemedel när man justerat för framtida risk för sjuklighet, ålder, kön och socioekonomi. En utveckling av detta projekt kommer under 2010 och Under 2009 publicerades även en artikel, utanför doktorandprojekten, om socioekonomisk betydelse för läkemedelsanvändning i en population. 55

61 Forskningsområden Läkemedelsepidemiologi- Hos den äldre befolkningen Samarbetspartners Huvudhandledare: Anders Halling Professor University of Southern Denmark Biträdandehandledare: Lars Borgquist Professor i Allmänmedicin Linköpings Universitet, Johan Fastbom Docent, Karolinska Institutet, Stockholm När påbörjades forskningen 2009 och registrerad doktorand mars 2010 När beräknas forskningen vara avslutad ca: 2016 Finansiering Blekinge Forskningsråd 50% (deltids doktorand) Hur skall resultat publiceras? Delstudierna kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Social status påverkar kostnader för läkemedel och vård. Vårdval bör ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, visar registerstudie. Engström S, Magnusson H, Enthoven P, Walter L, Thorell K, Halling A, Borgquist L. Läkartidningen 2009; 48: Övrigt 56

62 Ansvarig forskare Namn Thomas Troëng Titel Docent, överläkare Arbetsplats Kir klin /Ledningsstaben E-post Projektnamn Olika delprojekt kring det nationella kvalitetsregistret Swedvasc Det Svenska Kärlregistret / UCR Uppsala Clinical Research Center Europeisk arbetsgrupp för kärlkirurgisk granskning. Frågeställning/Syfte Kritisk granskning och utvärdering av kärlkirurgisk behandling av olika patientkategorier Utvärdering av vården av svåra skadefall. Beskrivning 1. Analys av nationella kärlregisterdata. F.n. pågår analys och artikelskrivande kring 20 års kärlkirurgi för benischemi tillsammans med kollegor i Gbg, Sthlm och Örebro. 2. Uppbyggnad av nationellt kvalitetsregister för svåra skadefall på uppdrag av Svensk Förening för Traumatologi tillsammans med en nationell arbetsgrupp. Anslag på 200 kkr har ut verkats från SKL, programmering pågår inom ramen för EyeNet, registerstart planeras under hösten Detta register kommer att ge den första nationella beskrivningen av vården av svåra skadefall i landet och möjliggöra internationella jämförelser. 3. Analys av nationella kärlregisterdata i ett europeiskt samarbete ( VascuNet ) inkluderande ingrepp för karotisstenos, aortaaneurysm och bypass nedom ljumsken. Analys av dessa kommer publiceras i tre planerade artiklar. 4. Granskning och analys av hur kvalitetsregistren fungerar lokalt i Blekinge. Preliminär redovisning har skett vid nationellt forum för kompetenscentrum. 57

63 Forskningsområden Klinisk epidemiologiska studier inom kärlkirurgi och traumavård. Uppbyggnad, drift och utvärdering av nationella kvalitetsregister. Samarbetspartners Arbetsgruppen för nationella kvalitetsregistret Swedvasc EyenetSweden- kompetenscentrum för kvalitetsregister, Karlskrona Kärlkirurgiska forskningsgruppen, Uppsala universitet Internationella kärlregistergruppen VascuNet Europeiska Kärlkirurgföreningen När påbörjades forskningen 1985 När beräknas forskningen vara avslutad Aldrig Finansiering I viss begränsad omfattning från Kärlregistret / SKL-anslag för avgränsade projekt typ valideringsstudier och rapportskrivande, ingår delvis i 10% tjänst vid EyeNetSweden Hur skall resultat publiceras? Vetenskapliga artiklar, föredrag, årsrapporter Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Troëng T. Volume versus outcome when treating abdominal aortic aneurysm electively is there evidence to centralize? Scand J Surg 2008;97: Troëng T. Kvalitetsregister i kirurgin. Svensk Kirurgi sept Bergqvist D, Björck M, Ljungman C, Troëng T. Acute lower limb ischaemia changes over time. Bookchapter in Greenhalgh R, ed,biba Publishing. London 2010 pp Se även bilaga i för fler publikationer Övrigt VascuNet Medverkan i kärlkirurgisk forskargrupp, handledaruppdrag, Uppsala Akademiska Sjukhus Etablerande av nationellt kvalitetsregister för trauma - SweTrau Reviewer i flera kirurgiska tidskrifter 58

64 Ansvarig forskare Namn Agnieszka Wagner Titel överläkare Arbetsplats Medicinkliniken E-post Projektnamn F-kalprotektin som markör för effekten av behandling mot måttligt till svårt skov av ulcerös kolit Frågeställning/Syfte Att i en explorativ pilotstudie undersöka om f-kalprotektin kan användas för bedömningseffekten vid svårt och medelsvårt skov av ulcerös kolit och kunna bli en bra indikator på medicinsk terapisvikt Beskrivning Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom med inflammation som i de flesta fall är begränsad till mukosa och sprider sig kontinuerlig från rektum uppåt så att hela tjocktarmen kan drabbas. Sjukdomen går oftas i perioder med försämringar (skov) a olika grad. Vid måttligt till svårt skov krävs alltid slutenvård. Under vårdtiden på sjukhuset ges en standard behandling i form av betametason 4 mg x2 intravenös och total parenteral nutrition (TPN). Bedömning av behandlingseffekten görs på tredje dygnet. Det saknas en bra klinisk biomarkör för graden av inflammation i tarmmukosan som kan prediktera svaret för standard terapi och behov att använda en "rescue"-terapi med biologisk läkemedel såsom TNF-alfa-hämmare ( Remicade) samt behov av kolektomi om. Studier senare år har väckt förhoppningar am att halten av granulocytproteinet kalprotektin i avföring, f-kalprotektin, skall kunna utgöra en kliniskt användbar biomarkör vid diagnostik och behandling av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Vi planerar att inkludera till studien patienter med känd eller nydiagnostiserad ulcerös kolit som blir akut inlagda för medelsvårt till svårt skov av ulcerös kolit. Deltagande patienter skall efter muntlig och skriftligt information ge sitt samtycke till att ingå i studien. Hos patienter tas, i tillägg till sedvanlig bedömning,f-kalprotektin dagligen från dag 0 till utskrivning dag samt dag 7,14,28 och 56 och 112 samt rektoskopi undersökning genomförs så snart möjligt efter inkomsten, vanligen samma dag enligt gängse rutin. En uppföljande rektoskopi görs efter 4-7 dagar samt en rektoskopi till vid återbesök på gastromottagningen. Vid rektoskopi görs en endoskopisk gradering, grad 0-3 enligt Mayo score. Hittills har vi två patienter inkluderade med ett svårt skov av ulcerös kolit och har följt dem i 6 månader.den ene patienten var en 51-årig man med ett svårt skov av en tidigare känd ulcerös kolit. Den andre en 18-årig man med nydebuterad ulcerös kolit i ett akut skede. Hos den sistnämnde patienten gavs efter en vecka "rescue" behandling och har fortätter med den va 6:e vecka. Den andra patienten började få snabbt tillbaka symptom efter utskrivningen och blev insatt på Remicade behandling då. Våra båda patienter hade initial värden på över 5000 mg/kg av kalprotektin och uttalad inflammation vid rektoskopi. Värdena kraftigt sjönk sedan behandling insatts men det har tagit lång tid innan de blir nära normalt värde. F-kalprotektin ter sig som en lämplig och allmänt tillgänglig markör på inflammations grad och omfattning. Genom att göra täta bestämningar av f-kalprotektin under ett akut skov skulle ges möjlighet att bättre än nu följa sjukdomsförloppet och effekten av insatt behandling. 59

65 Forskningsområden Gastroenterologi Samarbetspartners Överläkare Jacek Dudziak, överläkare, docent i medicin Håkan odeberg, överläkare, docent i medicin Erik Hertevig När påbörjades forskningen Forskning påbörjades i januari 2010 När beräknas forskningen vara avslutad januari 2012 Finansiering Dels finanserad av vetenskapliga rådets arbetsutskott Hur skall resultat publiceras? Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 60

66 Ansvarig forskare Namn Martin Wolgast Titel Leg psykolog Arbetsplats Vuxenpsykiatrin Karlshamn E-post Projektnamn Kognitiv omvärdering och Acceptans: en experimentell jämförelse av två emotionsregleringsstrategier Frågeställning/Syfte Experimentellt jämföra kortsiktiga upplevelsemässiga och fysiologiska effekter på aversiva emotionella tillstånd av emotionsregleringsstrategierna kognitiv omvärdering och acceptans Beskrivning Det empiriska studiet av olika aspekter av emotionsreglering har under det senaste årtiondet varit ett växande forskningsområde (Rottenberg & Gross, 2007) och fältet har sett ett ökande antal såväl experimentella (t.ex. Gross, 1998; Eifert & Heffner, 2003, Liverant, Brown, Barlow & Roemer, 2008) som tvärsnittsstudier (t.ex. Gross & John, 2003). Sammantaget indikerar denna forskning att hur vi reglerar våra emotioner har stor relevans för såväl normalpsykologiska som kliniska eller psykopatologiska fenomen och processer. Syftet med studien är att experimentellt jämföra kortsiktiga upplevelsemässiga och fysiologiska effekter på aversiva emotionella tillstånd (ledsnad, rädsla och obehag/äckel) av emotionsregleringsstrategierna kognitiv omvärdering och acceptans. Studien syftar också till att undersöka huruvida skillnader avseende i vilken utsträckning man vanemässigt tenderar att använda sig av kognitiv omvärdering och acceptans för att reglera känslotillstånd påverkar effekten av de experimentella instruktionerna. Ett bekvämlighetsurval på 120 deltagare kommer att göras och deltagarna kommer att randomiseras till tre försöksbetingelser: "Omvärdera", "Acceptera" eller "Titta". Skriftliga instruktioner kommer att ges rörande hur deltagarna ska reglera uppkomna emotioner, som kommer att framkallas med hjälp av filmklipp som validerats och använts i tidigare forskning (t ex Gross & Levenson, 1995; Kring & Gorden, 1998; Liverant, Brown, Barlow & Roemer, 2008). Emotionella reaktioner kommer att mätas med ett frågeformulär (PANAS, Watson, Clark & Tellegen, 1988, se bilaga 5) och fysiologiska mätningar. I enlighet med Lang (1995) kommer fysiologiska mätningar av emotionell reaktivitet att utföras med avseende på dimensionerna valens och arousal. Arosual kommer att mätas med hjälp av hjärtfrekvens och hudkonduktans, som båda är känsliga för arousalaspekten av emotionell reaktivitet (Bradley, 2000, Bradley & Lang, 2000). Valens kommer att mätas med hjälp av sk facial electromyography (EMG; dvs aktivitet i specifika muskler i ansiktet), vilket är ett känsligt mått på denna. Att experimentellt jämföra kognitiv omvärdering och acceptans som emotionsregleringsstrategier är av stort vetenskapligt intresse utifrån samtida klinisk psykologi och en utökad förståelse för dessa processer är även av stor klinisk nytta genom deras nära koppling till psykologisk behandling av psykiatriska besvär. 61

67 Forskningsområden Psykologi, klinisk psykiatri, emotionsteori, emotionsreglering Samarbetspartners Lunds Universitet, Blekinge Tekniska Högskola När påbörjades forskningen När beräknas forskningen vara avslutad Finansiering Blekinge Forskningsråd Hur skall resultat publiceras? Vetenskaplig artikel Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 62

68 Ansvarig forskare Namn Lena Sandin Wranker Titel Arbetsplats E-post Överläkare Smärtenheten Karlskrona Projektnamn Factors related to quality of life among the elderly with pain Frågeställning/Syfte Vilka faktorer bidrar till att sänka livskvaliteten hos äldre som lever med smärta? Beskrivning En nationell longitudinell studie: "The Swedish National Study on Aging and Care" (SNAC) pågår där Blekinge utgör ett av fyra studiecentra. Populationen består av en representativ andel äldre indelad i ålderskohorter år, där åldrandeprocessen belyses ur olika perspektiv. Detta erbjuder en möjlighet att studera smärta och hur det är att leva med långvarig smärta på ålderns höst. Samtliga (1402) som besvarat enkäter och hälsoundersökts inom SNAC-projektet inkluderas och jämförs med de sjuhundrasjuttio som uppgett långvarig smärta. Exklusionskriterie: om hälsoundersökning påvisat malignitet. Materialet består av 1. Frågeformulär livssituation 2. Frågeformulär kognition 3. Frågeformulär anamnes 4. Frågeformulär livsfrågor 5. Hälsoundersökning inkl registrering av aktuell medicinering Studien förväntas belysa frågor om vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos den äldre befolkningen med långvarig smärta liksom om åldersfaktorn och könet spelar roll för den upplevda livskvaliteten. Covariata komponenter som var för sig kan sänka livskvaliteten sammanvägs och genom multivariata analyser kan odds beräknas för hur stor del av livskvalitetssänkningen de enskilda komponenterna bidrar med. Ett flertal variabler såsom ålder, kön, sömn, ångest, depression, liksom om smärtans lokalisation och svårighetsgrad har betydelse beräknas mot hälsorelaterad livskvalitet. 63

69 Forskningsområden Långvarig smärta och dess konsekvenser i en åldrande befolkning. Samarbetspartners Landstinget Blekinge / Blekinge Tekniska Högskola När påbörjades forskningen Studie 1: Pain and well-being by gender among the elderly: Findings from the SNAC-study. (2009) Studie 2: Factors related to quality of life among the elderly with pain (start juni 2010) När beräknas forskningen vara avslutad 2011 Finansiering Projektet finansieras genom forskningsmedel från Blekinge Forskningsråd och genom stöd i form av tid och handledning från Landstinget Blekinge. Hur skall resultat publiceras? Resultaten planeras redovisas genom vetenskaplig artikel. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 64

70 Ansvarig forskare Namn Andrzej Zielinski Titel familjeläkare, doktorand Arbetsplats Rödeby vårdcentral E-post Projektnamn 1.Validering av ACG Case-mix för rättvis resursfördelning i svenska primärvården.2.effekter av multisjuklighet på patientens val av primärvårdens leverantör. Frågeställning/Syfte Multisjuklighets betydelse för övervakning av multisjuka patienters listnings beteende och förklaring av kostnader i primärvården. Beskrivning Antalet multisjuka patienter i samhället ökar både beroende på ökad överlevnad och lägre födelsetal. Multisjuklighet är en faktor som kräver allt större ekonomiska resurser pga. dessa patienters komplexa behov av sjukvård, läkemedel och olika hjälpmedel mm. Ökad kunskap om betydelsen av multisjukdom för hälso- och sjukvården är därför viktig för att ge god vård inom ramen för en begränsad sjukvårdsbudget. Multisjuklighetsgrad beräknas med hjälp av Johns Hopkins Univerisity ACG Case-Mix System. Baserande på ACG Case-Mix system resultat delas patienter i sex sjuklighets nivåer från RUB0 (resurs utnyttjandes band) som betyder inget behov av sjukvårdsresurser till RUB 5 som betyder mycket stort behov av sjukvårdsresurser. Visar det sig vara ett bra verktyg för att förklara kostnader så är det värt att använda det för mer rationell resurs fördelning inom primärvården. Att belysa vilken typ av vårdcentral listar sig multisjuka på är viktigt med tanke på resurs fördelning men också listning och omlistning mellan två vårdcentraler kan ge vägledning till hur man kan bedöma multisjuka patienters listnings val. Den primärvårdsenhet som har fler multisjuka patienter behöver sannolikt mer resurser. Genom att identifiera och kartlägga var multisjuka patienter finns i hälso- och sjukvårds system och hur de omhändertas förbättras möjligheter att mer effektivt fördela resurser i framtiden för att försäkra adekvat och optimal vård. För samhället skulle det bidra till minskade kostnader för sjukvård. 65

71 Forskningsområden allmänmedicin Samarbetspartners Anders Halling, professor När påbörjades forskningen 2008 När beräknas forskningen vara avslutad Artikel nr 1: 2009, artikel nr 2: 2010 Finansiering Landstinget Blekinge, Vetenskapliga rådet Hur skall resultat publiceras? Resultat ska publiceras i engelskspråkig internationell vetenskaplig tidskrift Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Andrzej Zielinski, Maria Kronogård, Håkan Lenhoff, Anders Halling. Validation of ACG Case-mix for equitable resource allocation in Swedish primary health care. BMC Public Health 2009, 9:347. Övrigt 66

72 Ansvarig forskare Namn Nina Åkesson Titel Distriktssköterska, koordinator för RiksSår Arbetsplats Sårcentrum Blekinge E-post Projektnamn Livskvalitetsstudien Svårläkta sår aktiv sårläkning Frågeställning/Syfte att medverka till att svårläkta sår tillförsäkras en strukturerad diagnostik och behandling att påvisa läkningstid i klinisk praxis i relation till diagnos och behandling Beskrivning Livskvalitetsstudien Studien bygger på att patienten skattar sitt hälsotillstånd (vid tre tillfällen) enligt EQ-5Ds hälsoenkät; Första tillfället vid första registrering för diagnos; andra tillfället när såret är konstaterat läkt; tredje tillfället 6 månader efter sårläkning (telefonintervju). Samtliga 50 patienter är inkluderade och uppföljning pågår. Preliminära resultat visar att 6/50 har avlidit (12%), 1/50 är amputerad (2%), 1/50 har avbrutit (2%) och 27/50 (54%) har läkt sår och uppföljes nu 6 månader efter läkning. Recurrence rate of venous ulcers when using long term compression therapy after ulcer healing. Studien är dels retrospektiv: samtliga patienter som behandlats med kompression och registrerats i RiksSår under åren 2008 och Studiens prospektiva del gäller uppföljningen sex månader efter konstaterad sårläkning: Har patienten använt kompressionsbehandling som ordinerat efter läkning? Patient s compliance? Har recidiv uppstått? Hur ofta har patienten återfått sina sår? Beror recidiven på patientens ålder? Kön? Om samtidig annan sjukdom föreligger? Koppling till aktuell eller tidigare rökning? (EPN Dnr 15/2008). Can Rapid Strep Test be used in detection of group A Streptococcus in infected hard-to-heal ulcers? Antibiotikastudie för att utröna om snabbtest Strep A kan användas för att spåra behandlingskrävande streptokocker i svårläkta sår (samtliga 50 patienter är inkluderade och sammanställning av data pågår). 67

73 Forskningsområden Sårläkning av svårläkta sår Samarbetspartners Rut Öien, distriktsläkare, med dr, medicinskt ansvarig för Sårcentrum Blekinge och registerhållare i nationella kvalitetsregistret RiksSår När påbörjades forskningen 2010 När beräknas forskningen vara avslutad 2012 Finansiering Forskningsmedel från Vetenskaplig rådet. Hur skall resultat publiceras? Samtliga resultat kommer att redovisas som publikationer i medicinska vetenskapliga tidskrifter som Journal of Wound Care, World Wide Wounds, Scandinavian Journal of Infectious Diseases osv. Publicerade vetenskapliga texter under 2009 Övrigt 68

74 Ansvarig forskare Namn Rut Frank Öien Titel Distriktsläkare, med dr. Arbetsplats Sårcentrum Blekinge E-post Projektnamn Research of patients benefits and health economic effects in wound management with support of the quality register RUT (Register Ulcer Treatment) [Rikssår] Frågeställning/Syfte Syftet är att effektivisera vården av patienter med svårläkta sår, medverka till kvalitetsförbättring, kompetensutveckling och ökad kostnadseffektivitet. Beskrivning Under samlingsnamnet Research of patients benefits and health economic effects in wound management with support of a quality register RUT (Register Ulcer Treatment) [Rikssår] ingår följande kliniska studier: 1. Utveckling av aktiv sårläkning i Blekinge med stöd av ett specifikt interoperationellt vårdstödsystem ett samarbete mellan Landstinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola och där SKL:s arkitekturledning är en stödjande resurs. Vidare inryms i detta forskningsprojekt en högskoleutbildning på BTH: Sårvårdsprojektet - Möjligheter, komplikationer och framtidsutsikter. 2. Kan snabbtestet Strep A användas för att påvisa bakterier (streptokocker grupp A) vid infekterade, svårläkta sår?, där 46/50 patienter inkluderats. De preliminära resultaten kommer att redovisas på Forskningens Dag , där RFÖ är moderator. 3. Patients benefits from using accurate diagnosis and effective treatment of hard-to-heal ulcers en livskvalitéstudie, som speglar patienternas uppskattade hälsotillstånd. Samtliga 50 patienter är inkluderade och uppföljning pågår. 4. Recurrence rate of venous ulcers when using long term compression therapy after ulcer healing. Studien är dels retrospektiv: samtliga patienter som behandlats med kompression och registrerats i RiksSår under 2008 och Studiens prospektiva del gäller uppföljning sex månader efter sårläkning: Har patienten använt kompressionsbehandling som ordinerat efter läkning? Har recidiv uppstått? Hur ofta har patienten återfått sina sår? Beror recidiven på patientens ålder? Kön? Om samtidig annan sjukdom föreligger? Koppling till aktuell eller tidigare rökning? (EPN Dnr 15/2008). 5. Diabetesfotsår i Blekinge säkrare behandling och uppföljning med stöd av nationella kvalitetsregistret RiksSår. Diabetesfotsår är en fruktad komplikation till diabetes och kräver ofta långvarig behandling av multidisciplinärt team och leder i många fall till amputation. För den enskilde patienten innebär ett fotsår nedsatt livskvalitet. Uppskattningsvis 20-40% av samhällets totala kostnader för diabetes i olika länder hänförs till fotkomplikationer. Studien utförs tillsammans med docent Jan Apelqvist, Diabetesfotcentrum, Endokrinologiska kliniken/universitetssjukhuset MAS och Gunnel Ragnarson Tennvall, hälsoekonom, dr med vet, IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi). 69

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi Mats Lundström Nationella Kataraktregistret Karlskrona, Sverige Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår:

Läs mer

rörelseorganens sjukdomar

rörelseorganens sjukdomar Riktlinjer för sjukskrivning vid rörelseorganens sjukdomar Ett utvecklingsarbete inom MORSE-projektet Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings Årsmöte Tylösand 2 september 2008 MORSEs riktlinjearbete för

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13. Kronobergsgrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadvägen 9, Växjö 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-12-21 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 15 december 2011 kl. 13 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsgrummet,

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Forskningsrapport 2008. Kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge.

Forskningsrapport 2008. Kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge. Forskningsrapport 2008 Kartläggning av forskningsaktiviteter inom Landstinget Blekinge. Beställningar av rapporten kan göras direkt på telefon 0455-73 78 40 ISBN 978-91-633-5659-9 Omslag: Katarina Hagerfors

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Tidigare Pågående Planerad Forskning

Tidigare Pågående Planerad Forskning Tidigare Pågående Planerad Forskning Lene Martin Professor Vårdvetenskap 1 Presentationens innehåll Forskning hittills bild 3 Min väg till forskning (från oftass/ögonsjuksköterska till professor) bild

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Enheterna för logopedi vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)

Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017. Lars Grip Christina Jern

Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017. Lars Grip Christina Jern Ansökan om ALF-projektmedel 2015-2017 Lars Grip Christina Jern Centralt ALF avtal - 1 mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer