Visuell perception hos barn med autism.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visuell perception hos barn med autism."

Transkript

1 Visuell perception hos barn med autism. Åse Ruthström Specialistarbete Specialistutbildningen Klinisk psykologi/neuropsykologi 2013 Handledare: Steven Nordin, professor

2 VISUELL PERCEPTION HOS BARN MED AUTISM Åse Ruthström Något som ofta lyfts fram som en styrka vid autism är visuell perception, men forskningen visar varierande resultat. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med autismspektrum- tillstånd presterar med avseende på visuell diskriminering, formkonstans, visuellt korttidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund, vilket mättes med Motor- Free Visual Perception Test Third Edition (MVPT- 3). Undersökningsgruppen bestod av 21 barn i åldrarna 6-11 år med en autismspektrumdiagnos. Resultatet visade att barn med autismspektrumtillstånd presterade lika bra som typiskt utvecklade barn på MVPT- 3, vilket talar för att de har en intakt visuell perceptionsförmåga som inte är bättre eller sämre än hos typiskt utvecklade individer. Vid en granskning av undersökningsdeltagarnas resultat på Wechslerskalan framkom att de presterade signivikant lägre än normeringsgruppen på både verbala delen och helskale IK, men inte på den perceptuella delen där de presterade lika bra, vilket tyder på att individer med autism är visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med socialt samspel, kommunikation samt repetitiva, stereotypa och begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Prevalensen ligger mellan 0,5-1 % (Szatmari, 2011). Det är en genomgripande störning i utvecklingen och diagnosen ställs utifrån beteendesymtom i enlighet med de kriterier som anges i DSM- IV (American Psychiatric Association, 2002) och/eller ICD- 10- SE (Socialstyrelsen, 2010). När barnet har svårigheter med socialt samspel samt begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, utan att ha haft någon kliniskt signivikant försening av den språkliga eller kognitiva utvecklingen, ställs istället diagnosen Aspergers syndrom. Om barnet har svårigheter inom autismspektrat, men inte uppfyller kriterierna för autism eller Asperger fullt ut på grund av sen debutålder eller atypisk symtomatologi, ställs diagnosen atypisk autism, även kallad genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specivikation (Volkmar, 2011). Numera används ofta samlingsbegreppen autismspektrumstörning eller autism- spektrumtillstånd som omfattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism, desintegrativ störning hos barn samt Retts syndrom (Szatmari, 2011; Socialstyrelsen, 2010). Barn med autism har svårt att ta in och tolka information, få ihop sammanhang och se helheten. Vidare har de svårt att sätta sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Något som däremot ofta lyfts fram som en styrka vid autism är visuell perception. Det är allmänt vedertaget att personer med autism är visuellt starka och presterar bättre på perceptuell funktion än verbal funktion på Wechsler Intelligence Scale for Children, (WISC; Dahlgren, 2004; Bohlin m.vl., 2004; Dakin & Frith, 2005). Dahlgren (2004) konstaterar att det Vinns relativt många studier 2

3 av autism och begåvning och att många av dessa stödjer detta förhållande, att barn presterar bättre perceptuellt än verbalt, men att det även Vinns studier som påvisar det motsatta. Han presenterar en sammanställning av 19 studier kring hur barn med autism presterar på WISC där tio av studierna uppvisar ett resultat där barnen presterar bättre på perceptuella delen medan fem studier redovisar att de är bättre på den verbala delen. Resterande studier visar ett likartat resultat på båda skalorna. Sammanfattningsvis har man inte funnit någon gemensam begåvningsprovil för barn med autismspektrumtillstånd. En stor del av den bevintliga forskningen om visuell perception och autism kretsar kring central koherens. Begreppet började användas av Uta Frith (1989) i slutet av 80- talet för att beskriva den neurotypiska tendensen att sätta ihop information till att bilda mening och sammanhang. Hundra träd bildar en skog, Vlera människor i en rad bildar en kö och rynkade ögonbryn tillsammans med höjd röst signalerar ilska. Vi försöker hela tiden sätta ihop våra intryck till en helhet. Många individer med autism har dock en benägenhet att istället fokusera på detaljer och har svårt att se helhet och sammanhang, vilket kallas för svag central koherens. Ett av diagnoskriterierna för autistiskt syndrom enligt DSM- IV (American Psychiatric Association, 2002) är just enträgen fascination inför delar av saker. En del ser detaljer som andra inte upptäcker och kan även lägga märke till mindre förändringar i miljön som går andra obemärkt förbi. Bristande central koherens kan eventuellt delvis förklara olika symtom och svårigheter hos personer med autismspektrumtillstånd, som att de ogillar förändringar, har behov av rutiner och gärna vill ha saker på samma sätt samt har svårt att generalisera kunskaper och erfarenheter från ett sammanhang till ett annat (Happe, 2011; Socialstyrelsen, 2010). I stora drag har forskningen kring central koherens utmynnat i två huvudteorier, Weak Central Coherence (WCC) och Enhanced Perceptual Function (EPF). Enligt teorin om svag central koherens har individer med autismspektrumtillstånd en tendens att fokusera på lokala stimuli snarare än på det globala vid perceptuellt processande (Frith, 1989; Shah & Frith, 1993; Frith & Happe, 1994; Happe, 1999; Happe & Frith, 2006), och misslyckas därmed ofta att integrera delarna till en sammanhängande helhet. Allt eftersom forskningen framskridit och nya empiriska fynd framkommit, har teorin modivierats på tre viktiga punkter (Happe & Frith, 2006; Happe, 2011). För det första har det ursprungliga förslaget om en grundläggande brist i det centrala processandet av global information vid autismspektrumtillstånd ändrats från att vara ett primärt problem, till ett mer sekundärt utfall av överlägset lokalt processande. För det andra föreslår man att det snarare rör sig om en kognitiv stil som karaktäriseras av ett detaljfokuserat processande än en kognitiv brist, och att denna processtil kan övervinnas vid uppgifter med tydliga krav på globalt processande. För det tredje ser man inte längre svag central koherens som en orsak till bristerna i social kognition vid 3

4 autism, utan snarare som ytterligare en aspekt av kognition, vid sidan av Theory of Mind, vilket är förmågan att sätta sig in i hur andra människor tänker, känner och handlar (Baron- Cohen, 2011). Sammanfattningsvis har teorin om central koherens rört sig mot en betoning på överlägsenhet i lokalt processande, snarare än en brist i globalt processande. Teorin om förhöjd perceptuell funktion lades fram som ett alternativ till teorin om svag central koherens, och har även den uppdaterats allt eftersom nya rön framkommit inom forskningen (Mottron, Dawson, Souliéres, Hubert, & Burack, 2006). Denna teori föreslår att individer med autismspektrumtillstånd har ett allmänt förbättrat perceptuellt fungerande och ett generellt överlägset perceptuellt fungerande vad gäller enklare perception. Teorin är liksom WCC inne på att autistiska har en benägenhet att vara lokalt orienterade, men tar avstånd från att det skulle bero på någon brist i processandet av globala aspekter, och ser överlägset utförande på lokalt orienterat processande som en av manifestationerna av ett allmänt förbättrat perceptuellt fungerande. Vidare föreligger enligt denna teori ett avvikande samband mellan enklare processande och processande på högre nivå. Mottron m.vl. (2006) menar att processande på högre nivå är obligatoriskt för individer utan autism och frivilligt vid autism, vilket medför att processande på högre nivå kan ha mindre inverkan på enklare perception vid autism. Teorin om förhöjd perceptuell funktion framhåller även att det avvikande visuella beteendet som är vanligt hos yngre autistiska barn, att titta i ögonvrån, har en reglerande funktion för perceptuell input (Mottron m.vl., 2006; 2007). Det kan vara ett sätt för yngre autistiska barn att begränsa mängden information, vilken annars kan bli för omfattande. Det är främst visuella test som Inbäddade Vigurtestet och Blockmönster som har använts inom forskningen kring central koherens, men även andra visuella test samt auditiva och verbala stimuli har använts i olika studier (Happe, 1999; Nakahachi m.vl., 2008; Happe & Frith, 2006). Shah och Frith (1993) betonar att Blockmönster och Inbäddade Vigurtestet är lika i det avseende att man måste motstå tendensen att se helheten till fördel av att se delarna, helheten måste delas upp i beståndsdelar. Personer med autismspektrumtillstånd har i stor utsträckning visat sig prestera överlägset på dessa visuospatiala uppgifter, vilket anses stödja teorin om svag central koherens, eftersom uppgifterna kräver detaljfokuserat processande. Happe och Frith (2005) konstaterar att forskningen har ökat inom området, men att resultaten har varit varierande. De har granskat en mängd empiriska studier om central koherens och menar att det Vinns ett starkt växande stöd för att personer med autismspektrumtillstånd har en benägenhet till lokalt processande, medan resultaten vad gäller det globala processandet är mer motsägelsefulla. Dakin och Frith (2006) betonar att en del studier visar på nedsatt globalt processande, medan andra inte gör det. Enligt Mottron, Burack, Iarocci, Belleville och Enns (2003) kan dessa motsägelsefulla 4

5 resultat tyda på att hypotesen om globalt och lokalt processande kanske inte passar in i teorin om svag central koherens på det sätt forskarna först trodde. Happe och Frith (2006) konstaterar att det krävs mer forskning inom området. Shah och Frith (1983) fann i en studie att autistiska barn presterade signivikant bättre på Inbäddade Vigurtestet än båda kontrollgrupperna med normala respektive lindrigt utvecklingsstörda barn utan autism. Inbäddade Vigurtestet går ut på att upptäcka en form som är inbäddad i en större komplex bild. De autistiska barnen i studien hade Vler rätt än de övriga, medan det inte var någon skillnad mellan de båda kontrollgrupperna. Shah och Frith (1983) noterade även att de autistiska barnen tenderade att upptäcka den inbäddade Viguren snabbare än de andra grupperna, men de mätte inte reaktionstid. Senare liknande studier har uppvisat olika resultat. Flera studier uppvisar en skillnad mellan autistiska individer och kontrollpersoner just vad gäller reaktionstid (Joliffe & Baron- Cohen, 1997; Ropar & Mitchell, 2001; Pellicano, Gibson, Maybery, Durkin, & Badcock, 2005; Edgin & Pennington, 2005; Keehn, Brenner, Ramos, Lincoln, Marchall, & Müller, 2009). I dessa studier var de autistiska individerna signivikant snabbare på Inbäddade Vigurtestet än de matchade kontrollgupperna. Även Mottron, Burack, Iarocci, Beleville och Enns (2003) samt Almeida, Dickinson, Maybery, Badcock, J. C. och Badcock, D. R. (2010) har erhållit liknande resultat i sina studier där de testat autistiska samt typisk utvecklade individer med olika varianter av Inbäddade Vigurtestet. Det Vinns även ett Vlertal studier där man inte funnit någon skillnad mellan autistiska och typiskt utvecklade individer vad gäller prestation på Inbäddade Vigurtestet (Ozonoff, Pennington, & Rogers, 1991; Chen, Lemonnier, Lazartigues, & Planche, 2008; White & Saladana, 2011). White och Saladana (2011) ifrågasätter om Inbäddade Vigurtestet verkligen mäter svag central koherens då det inte sär- skiljer globalt och lokalt processande, och menar att det, tillsammans med de olika studiernas motsägande resultat, bör föranleda att testets används med försiktighet som ett mått på svag central koherens i framtida forskning. Sammanfattningsvis kan man konstatera att individer med autismspektrumtill- stånd antingen är snabbare än eller lika snabba som typiskt utvecklade individer på att lokalisera de gömda formerna i Inbäddade Vigurtestet, samt att de har ungefär lika många rätt. Caron, Mottron, Berthiaume och Dawson (2006) konstaterar att Blockmönster är ett av de mest replikerade visuella test där individer med autismspektrum- tillstånd har visat sig prestera bra. Blockmönster är ett av deltesten i Wechslerskalorna och testpersonen skall så fort som möjligt konstruera ett mönster med röda, vita och röd- vita klossar efter en modell eller bild av ett röd- vitt mönster (Wechsler, 2007). Dickerson Mayes och Calhoun (2008) refererar 5

6 till en mängd studier med Wechsler Intelligence Scale for Children - Revised (WISC- R) och Wechsler Intelligence Scale for Children - Third Edition (WISC- III) som visat att barn med autism erhåller högst resultat på Blockmönster av alla Wechslers deltest. Detta fann även Shah och Frith (1993) i sin studie, där de även utvecklade testet och presenterade mönster uppdelade i enbart horisontella och vertikala linjer respektive enbart diagonala linjer. Dessa presenterades sedan både i rät och diagonal riktning, samt både som hela mönster och segmenterade, där mönstret splittrades upp i delar. Resultatet visar att individerna med autism presterade bättre än kontrollgrupperna med normala respektive lindrigt utvecklingsstörda individer när blockmönstret presenterades i sin helhet. Denna överlägsenhet försvann dock när mönstret presenterades uppdelat, vilket enligt Shah och Frith indikerar att autistiska individer har en god förmåga att mentalt dela in det ursprungliga mönstret i delmönster. Segmenteringen var för övrigt den enda faktor som signivikant skilde testpersonerna med autism från kontrollgrupperna, vilket sågs som ett bevis för lokalt orienterat processande och stöd för teorin om svag central koherens. Det Vinns senare studier som ger stöd för Shah och Friths resultat (Ropar & Mitchell, 2001; Caron m. Vl, 2006). Simmons, Robertson, McKay, Toal, McAleer och Pollick (2009) påpekar att det även Vinns studier där man inte funnit någon skillnad mellan individer med autismspektrumtillstånd och kontroller som matchats utifrån IQ, men att bevisen starkt talar för att en stor del av individer med autism presterar bättre än, eller åtminstone lika bra, som matchade kontroller på Blockmönster. Dickerson Mayes och Calhoun (2008) betonar att den mest betydande skillnaden i WISC- IV jämfört med WISC- III, är inom den perceptuella skalan (PIK) där två tidtagna visuo- motoriska deltest har ersatts med två icke- motoriska deltest med visuell slutledning utan tidtagning. De menar att detta kan gynna barn med högfungerande autism som tenderar att vara starka på visuellt resonerande, men ha svårt med det visuo- motoriska. Dickerson Mayes och Calhoun (2008) har i sin studie analyserat resultatet på WISC- IV hos 54 barn i åldrarna 6-14 år med autism och en helskale IK på 70 eller över. I det stora hela presterade barnen högst på perceptuellt och verbalt funktionsindex, medan de erhöll ett lägre resul- tat på snabbhets- och arbetsminnesindex. Inom perceptuella skalan presterade 91% av barnen högst på något av de nya deltesten Matriser eller Bildkategorier, och inte på Blockmönster vilket tidigare var det deltest där barn med autism presterade bäst, både på WISC- R och WISC- III. Det Vinns studier som visar att barn och vuxna med autismspektrumtillstånd är bra på visuell avsökning och snabbare hittar målet i visuella avsökningsuppgifter jämfört med typiskt utvecklade kontroller (Plaisted, O Riordan, & Baron- Cohen, 1998; O Riordan, Plaisted, Driver, & Baron- Cohen, 2001; O Riordan, 2004; Kaldy, Kraper, Carter, & Blaser, 2011). Uppgifterna består av att hitta ett förutbestämt målstimuli som är gömt bland Vlera andra distraherande stimuli, eller konstatera 6

7 att målstimulit inte Vinns med. Målet kan dela form med en uppsättning distraherande stimuli, men vara unik i sin färg, eller tvärtom. Exempelvis kan det gälla att hitta ett blått X gömt bland röda T och gröna X. Målet kan även dela färg med en uppsättning distraherande stimuli och form med en annan. Det kan gälla att hitta röda X bland röda T och gröna X. O Riordan och Plaisted (2001) föreslår att denna förhöjda visuella avsökningsförmåga kan bero på att individer med autismspektrumtillstånd är bättre på visuell diskriminering, vilket även deras studie ger stöd för. Det Vinns även senare studier som stödjer den hypo- tesen (Kemner, van Ewijk, van Engeland, & Hooge, 2008; Joseph, Keehn, Connolly, Wolfe, & Horowitz, 2009). Enligt O Riordan och Plaisted (2001) kan dessutom den förbättrade diskrimineringsförmågan kopplas till andra avvikelser i visuellt processande vid autism, som att prestera bättre på uppgifter med inbäddade Vigurer och blockmönster. Happe och Frith (2006) nämner denna hypotes om förbättrad diskriminering som en alternativ förklaring av processen som ligger bakom svag central koherens. Mottron m.vl. (2006) betonar att enligt teorin om förhöjd perceptuell funktion är diskriminering antagligen inte den enda för- klaringen till att individer med autismspektrumtillstånd presterar överlägset på visuell avsökning, utan snarare en bland Vlera orsaker. Enligt Happe (1996) och Dakin och Frith (2005) krävs det en integration av delarna till ett sammanhang, en helhet, för att man skall uppfatta visuella illusioner. Följaktligen borde individer med ett mer detaljfokuserat processande inte påverkas av illusioner i lika stor utsträckning som individer med globalt processande. Forskningen kring visuella illusioner och autism har dock gett varierande resultat. Det Vinns studier som visar att barn och vuxna med autism är mindre mottagliga för illusioner än typiskt utvecklade individer (Happe, 1996; Bölte, Holtmann, Poustka, Scheurich, & Schmidt, 2007), likaväl som det Vinns studier som visar att de med autism är lika mottagliga för illusioner som de utan autism (Ropar & Mitchell, 1999, 2001; Milne & Scope, 2008). Milne och Scope (2008) betonar att deras resultat, vilket var att de inte fann någon signivikant skillnad mellan barnen med autism och de båda kontrollgrupperna vad gäller förmågan att uppfatta illusioner, inte stödjer teorin om svag central koherens och det medföljande resonemanget att individer med autismspektrumtillstånd inte integrerar lokal information till perceptuella helheter. Med anledning av dessa blandade resultat har Walter, Dassonville och Bochsler (2009) undersökt om det Vinns ett samband mellan autism och mottaglighet för illusioner på ett annorlunda sätt. Istället för att jämföra individer med autism med en kontrollgrupp har de valt att titta på hur autistiska drag hos typiskt utvecklade individer korrelerar med mottaglighet för åtta olika visuella illusioner. De autistiska dragen har mätts med tre olika självskattningsformulär, utvecklade av Baron- Cohen med kollegor - Autism Quotient (AQ), Systemizing Quotient (SQ) och Empathizing Quotient (EQ) - som vart och ett mäter olika drag 7

8 som associeras med autism. På så sätt har de kunnat studera effekten av specivika autistiska drag, utan att behöva bunta ihop samtliga autistiska drag och behandla dem som en enhet. Sammanlagt genomförde 146 studenter hela testbatteriet och resultatet visar ett signivikant samband mellan det autistiska draget systematisering och mottaglighet för fem av de testade illusionerna. Systematisering korrelerade negativt med mottaglighet för illusioner, vilket innebär att immunitet för dessa illusioner associeras med en hög systemati- seringskvot. Termen systematisering har myntats av Baron- Cohen (2002) och hänvisar till tendensen att analysera, förstå, förutse, kontrollera och konstruera system, en tendens som starkt uppvisas hos individer med autismspektrumtillstånd. Systematisering är en induktiv process som kräver ett öga för detaljer och en individ med hög systematiseringskvot är bättre på att integrera information utifrån beståndsdelarna i ett system för att förstå hur det fungerar. Enligt Walter, Dassonville och Bochsler (2009) är det inte förvånande att systematisering korrelerar med mottaglighet för illusioner, eftersom större fokus på detaljer än sammanhang och helhet bör medföra just en minskad mottaglighet för illusioner. De betonar att systematisering i hög grad är relaterat till svag central koherens och att resultatet i deras studie, att mottaglighet för illusioner korrelerar med det autistiska draget systematisering, speglar Happes (1996) resultat, att mottagligheten för illusioner är mindre hos barn med autsim än hos typiskt utvecklade barn. Det Vinns även forskning som tyder på att individer med autism inte påverkas av omöjliga Vigurer. Mottron, Belleville och Ménard (1999) fann i sin studie att individer med autism hade mindre svårt än kontrollgruppen att reproducera omöjliga Vigurer. Båda grupperna var snabbare på att kopiera de möjliga än de omöjliga Vigurerna, men deltagarna med autism var snabbare än kontroll- gruppen på de omöjliga Vigurerna. Enligt Mottron m.vl. (1999) indikerar det faktum att personer med autismspektrumtillstånd var bättre på att kopiera omöjliga Vigurer att de inte påverkades av Vigurernas geometriska omöjlighet i lika stor utsträckning som kontrollerna. Även i Sheppard, Ropar och Mitchells (2009) studie hade geometrisk omöjlighet större effekt på rittiden för kontroll- gruppen än för dem med autism, vilket replikerar Mottron, Belleville och Ménards (1999) resultat. Ropar och Mitchell (2002) samt Mitchelle och Ropar (2004) lyfter två tänkbara konkurrerande förklaringar till att individer med autism inte påverkas av omöjligheten i de geometriska Vigurerna. Den ena är att de med autism kanske fokuserar på olika detaljer och därmed kvarstår omedvetna om det motsägande i formen som helhet, vilket är i linje med begreppet central koherens (Frith, 1989; Happe & Frith, 2006). Den andra förklaringen är att de med autism kanske inte 8

9 jämför stimulit med tidigare kunskap om hur formen förväntas se ut. Mottron, Belleville och Ménards (1999) studie stödjer den första förklaringen, att individer med autism har svårt att integrera delarna i stimulit, medan Ropar och Mitchells (2002) studie ger stöd för den andra förklaringen, att individer med autism upplever mindre invlytande av tidigare kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med autismspektrumtillstånd presterar med avseende på visuell diskriminering, formkonstans, visuellt kort- tidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund. Visuell perception lyfts ofta fram som en styrka vid autism, men forskningen visar varierande resultat. De specivika frågeställningarna är: - Har individer med autismspektrumtillstånd en förbättrad visuell perception? - Är individer med autsimspektrumtillstånd visuellt starkare än typiskt utveck- lade individer? - Är individer med autismspektumtillstånd visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter? Metod Undersökningsdeltagare Undersökningsgruppen bestod av 21 barn i åldrarna 6-11 år som uppfyllt kriterierna för en diagnos inom autismspektrat vid utredning inom Barn- och ungdomshabiliteringen eller Barn- och ungdomspsykiatrin i Norrbottens län. Fjorton barn hade diagnosen autism, fyra Aspergers syndrom och tre atypisk autism. Könsfördelningen var 16 pojkar och fem Vlickor. Barnen rekryterades från Barn- och ungdomshabiliteringen vid Sunderby sjukhus. Föräldrarna till- frågades via en enkät om barnet Vick medverka i studien och de föräldrar som ville att deras barn skulle deltaga Vick skicka in ett skriftligt medgivande. Sammanlagt skickades förfrågan till 31 familjer som hade barn upp till 12 år med en diagnostiserad autismspektrumstörning utan utvecklingsstörnings- diagnos och 21 av dem tackade ja. Av dessa 21 undersökningsdeltagare fanns tillgång till resultat på begåvningstesten WPPSI- III eller WISC- IV för 18, varav en endast gjort den perceptuella delen. Av de 17 som genomfört hela begåvningstestet är det sex barn som presterar betydligt bättre på perceptuellt funktionsindex (PFI) än verbalt funktionsindex (VFI). Det rör sig om en skillnad på 23 indexpoäng eller mer. För dessa sex är inte IK poängen för hela skalan (HIK) ett relevant mått på barnets färdigheter. Resterande 11 barn har ett resultat på VIK som sträcker sig mellan 69 och 104, PIK sträcker sig mellan 73 och 119 samt HIK mellan 66 och 112. Medelvärdet var 81,8 (SD = 13,5) för VIK, 97,9 (SD = 13,7) för PIK och 86,3 (SD = 13,1) för HIK. Se Tabell 1 9

10 Tabell 1. Resultatet på WPPSI-III/WISC-IV för de 18 barn i undersökningsgruppen där dessa resultat fanns att tillgå. VIK = verbalt funktionsindex, PIK = perceptuellt funktionsindex och HIK = IK för hela skalan. Kön och ålder VIK PIK HIK Pojke 6 år Pojke 7 år Pojke 7 år 73 Pojke 7 år Pojke 7 år Pojke 8 år Pojke 8 år Pojke 9 år Pojke 9 år Pojke 9 år Pojke 10 år Pojke 10 år Pojke 11 år Pojke 11 år Flicka 8 år Flicka 11 år Flicka 11 år Flicka 11 år

11 Material Motor- Free Visual Perception Test - Third Edition, MVPT- 3 (Colarusso & Ham- mill, 2003) användes för att mäta deltagarnas visuella perception. MVPT- 3 är ett icke motoriskt visuellt perceptionstest avsett att bedöma allmän visuell percep- tionsförmåga för åldrarna 4-95 år. Testet består sammanlagt av 65 uppgifter som inkluderar sex olika kategorier av visuell perception med stigande svårig- hetsgrad; visuell diskriminering, formkonstans, visuellt korttidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund. MVPT- 3 är dock inte avsett att identiviera svårigheter eller styrkor inom specivika områden av visuell perception, utan snarare att ge en mer generell övergripande uppfattning om personens visuella perceptionsförmåga. För åldrarna 4-10 år administreras endast uppgifterna Från 11 år och uppåt administreras uppgifterna Vad gäller testets interna konsistens sträcker sig Cronbachs alfa från.69 till.87, med en median på.80, för barn mellan 4-10 år. För barn som är 11 år och äldre sträcker sig koefvicienten mellan.86 och.90 med en median på.89 (Colarusso & Hammill, 2003). Colarusso och Hammill (2003) konstaterar att MVPT- 3 kan användas med tillförlitlighet från 5 år och uppåt, och från 4 år med viss försiktighet, som screeninginstrument. Det framgår vidare i manualen (Colarusso och Hammill, 2003) att korrelationen mellan MVPT- 3 och WISC- III är.36 för hela skalan (n = 21),.37 för perceptuella delen (n = 18) och.22 för verbala delen (n = 18), vilket motsvarar ett lågt, icke signivikant positivt samband. Individer som presterar bra på MVPT- 3 tenderar även presterar bra på WISC- III, även om sambandet inte är signivikant. Procedur MVPT- 3 administrerades enligt föreskrifterna i manualen (Colarusso & Hammill, 2003). Testningen utfördes i ett testrum vid Barn- och ungdomshabiliteringen, Sunderby sjukhus, eller i ett enskilt rum på barnets skola och tog mellan minuter att genomföra. Databearbetning Data analyserades med hjälp av dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences 19/20 (SPSS 19, SPSS 20). T- test och Pearson korrelation har använts för att räkna fram resultaten. Resultat Undersökningsgruppens medelvärde på MVPT- 3 var 94,6 (SD = 20,7). Resultatet är icke signivikant: t(20) = 1,20, p = 0,24. Barnen med autism skiljer sig inte från normeringsgruppen. 11

12 Den interna konsistensen mellan undersökningsdeltagarnas prestation på de olika delområdena i testet var god enligt Pearsons korrelationsanalys. KorrelationskoefVicienten, 2- tailed, n = 21, visade på ett signivikant positivt samband mellan följande visuella delområden i MVPT- 3: Visuell diskriminering och visuellt avslut, visuell diskriminering och visuo- spatial förmåga, formkonstans och visuellt avslut, formkonstans och visuo- spatial orientering, visuellt korttidsminne och visuellt avslut, visuellt korttidsminne och visuo- spatial orientering samt visuellt avslut och visuo- spatial orientering. Resultatet visade ett icke- signivikant positivt samband mellan visuell diskriminering och formkonstans, visuell diskriminering och visuellt korttidsminne samt formkonstans och visuellt kort- tidsminne. Se Tabell 2. Tabell 2. Pearsons korrelationskoeflicient för de olika delområdena i MVPT-3 för hela undersökningsgruppen, n = 21. VD = visuell diskriminering, FK = formkonstans, VK = visuellt korttidsminne, VA = visuellt avslut och VS = visuospatial förmåga VD FK.234* VK.135*.269* VD FK VK VA VS VA.711*.522**.457*** VS.522**.460***.518**.594* *p,005; **p,016; ***p,037 Vid engrupps t- test av undersökningsdeltagarnas resultat på WPPSI- III respektive WISC- IV framkom att undersökningsgruppen uppvisar ett signivikant lägre resultat än normeringsgruppen på både verbala delen (VIK) och helskale IK (HIK), men inte på perceptuella delen (PIK). Där skiljer sig barnen med autism inte signivikant från normeringsgruppen. VIK: t(16) = 5,55, p < 0,001, PIK: t(17) = 0,65, p = 0,52, HIK: t(16) = 4,30, p < 0,001. Pearsons korrelationskoefvicient, 2- tailed, visade på ett signivikant positivt sam- band mellan undersökningsdeltagarnas resultat på MVPT- 3 och begåvnings- testens (WPPSI- III/WISC- IV) perceptuella del (r =,608, p =,007, n = 18 ). Korrelations- koefvicient var inte signivikant på verbala delen (r =,348, p =,171, n = 17) och helskale IK (r =,457, p =,065, n = 17). 12

13 Diskussion Något som ofta lyfts fram som en styrka vid autism är visuell perception. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med autismspektrumtillstånd presterar med avseende på visuell diskriminering, formkonstans, visuellt korttidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund, vilket mättes med MVPT- 3. Frågeställningarna var om individer med autismspektrum- tillstånd har en förbättrad visuell perception, om de är visuellt starkare än typiskt utvecklade individer och/eller visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Resultatet visar att undersökningsgruppen inte skiljer sig signivikant från norm- eringsgruppen. Barn med autismspektrumtillstånd presterade lika bra som typiskt utvecklade barn på MVPT- 3, vilket talar för att de har en lika god visuell perceptionsförmåga som typiskt utvecklade barn, men inte är visuellt starkare. Testets interna reliabilitet är god, vilket framgår både i manualen (Colarusso & Hammill, 2003) och i denna studie. Den som är bra på ett av testets delområden, är oftast bra på Vlera. Det hade varit intressant att se om barn med autism har svårare eller är bättre än typiskt utvecklade barn på något eller några av testets sex delområden, men då det inte är avsett att identiviera svårigheter eller styrkor inom specivika områden är dessa delområden inte normerade som olika enheter, utan testet är endast normerat i sin helhet och avser att bedöma allmän visuella perceptionsförmåga. Om man ser till teorin om svag central koherens är visuellt avslut det delområde där individer med autismspektrumtillstånd kan förväntas ha svårigheter. Visuellt avslut inkluderar att uppfatta och få ihop en helhet, vilket individer med autism förmodas ha svårt med då de är mer fokuserade på detaljer. Delområden där de däremot kan förväntas prestera bättre än typiskt utvecklade individer, just på grund av att de är mer detaljfokuserade, är visuell diskriminering, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund. Studier har visat att Blockmönster är det deltest i WISC- R och WISC- III där barn med autism erhåller högst resultat av alla deltest i Wechslerskalorna och där gäller det också att få ihop delarna till en helhet. Shah och Frith (1993) menar dock att att testpersonen måste dela upp helheten i beståndsdelar och motstå tendensen att se helheten till fördel för delarna, vilket enligt teorin om central koherens gynnar dem med autism. Shah och Frith visade i en studie att individer med autism presterade bättre än de två kontrollgrupperna när blockmönstret presenterades i sin helhet, men att denna överlägsenhet försvann när mönstret presenterades uppdelat. Segmenteringen hade liten effekt på prestationen hos individerna med autism, medan kontrollgrupperna förbättrade sin prestation avsevärt. Enligt Dahlgren (2002) Vinns det dock även studier där svårigheter på samma deltest anses stödja svag central koherens. Dahlgren refererar till en 13

14 studie av Karmiloff- Smith m.vl. (1995) där personer med Williams syndrom anses ha svag central koherens för att de har svårigheter med deltestet blockmönster, vilket förklaras med att dessa individer har svårigheter att se helheten hos förlagan. Det faktum att testets resultat kan ses som ett bevis för svag central koherens oavsett om undersökningsgruppen presterar bättre eller sämre än kontrollgruppen, skulle kunna tolkas som att testet kanske inte är ett tillförlitligt mått på central koherens. Ytterligare ett test som ifrågasatts är Inbäddade Vigurtestet. White och Saladana (2011) betonar att testet inte särskiljer globalt och lokalt processande samt att olika studier gett motsägande resultat, vilket gör att de ifrågasätter om testet verkligen mäter svag central koherens. Forskningen kring visuell perception och autism har visat varierande resultat. En del studier visar att individer med autismspektrumtillstånd presterar bättre, och framförallt är snabbare, än typiskt utvecklade individer på Inbäddade Vigurtestet, Blockmönster och visuella avsökningsuppgifter, medan andra studier inte visar på någon skillnad alls. Där presterar individer med autismspektrumtillstånd lika bra som typiskt utvecklade individer på samma test. Det Vinns även studier som visar att individer med autism inte påverkas av omöjliga Vigurer samt är mindre mottagliga för visuella illusioner, likaväl som det Vinns studier som visar att de är lika mottagliga för illusioner som typiskt utvecklade individer. De forsknings- resultat som visar att individer med autismspektrumtillstånd presterar lika bra som typiskt utvecklade individer stämmer väl överens med resultaten i denna studie. Vad gäller teorierna om svag central koherens respektive förhöjd perceptuell funktion tycks denna studies resultat inte ge stöd för någon av dem. Eftersom MVPT- 3 är avsett att bedöma allmän visuell perceptionsförmåga är det endast normerat i sin helhet och därmed går det inte att uttala sig om barnens prestation inom de olika områdena. Följaktligen går det inte heller att särskilja globalt och lokalt processande och uttala sig om undersökningsdeltagarnas central koherens. Enligt teorin om förhöjd perceptuell funktion har individer med autismspektrumtillstånd ett allmänt överlägset fungerande vad gäller enklare perception, vilket borde medföra ett bättre resultat än normgruppen på MVPT- 3. Urvalet i denna studie har inte dragits slumpmässigt, utan undersökningsdeltag- arna valdes utifrån att de fanns att tillgå via författarens arbetsplats. Det var 31 familjer som tillfrågades om deras barn Vick delta i studien och av dessa svarade 21 ja, vilket motsvarar ett bortfall på ungefär trettio procent. Den grupp barn som tillfrågades var samtliga från Barn- och ungdomshabiliteringen vid Sunderby sjukhus med autism, atypisk autism respektive Asperger, utan utveck- lingsstörningsdiagnos, upp till 12 år. En stor del av dem med autismspektrum- 14

15 tillstånd har även en utvecklingsstörning. Enligt Bölte (2011) antas det röra sig kring 55 %, medan det enligt andra källor rör sig om ända upp till % (Egidius, 2005; Bohlin m.vl., 2004). En av anledningarna till att barn med utvecklingsstörning inte tillfrågades om deltagande i studien var att de som testas med MVPT- 3 måste kunna tillgodogöra sig instruktionerna för att klara av att genomföra testningen, annars Vinns det en risk att ett lågt resultat kan spegla barnets bristande förmåga att förstå instruktioner, snarare än svårigheter med visuella perceptionen. Ytterligare faktorer som kan påverka resultatet är bristande uppmärksamhet och bristande motivation. Det är möjligt att det hade gått att ha med barn med lindrig utvecklingsstörning, men samtidigt var det angeläget att få en så homogen autistisk grupp som möjligt då det är autism och visuell perception som studien avser att undersöka. För att erhålla en diagnos inom autismspektrat krävs det svårigheter inom Vlera olika områden, och svårigheterna kan dessutom se väldigt olika ut och vara av olika grad hos olika personer, vilket kan vara en av anledningarna till att forskningen inom området visat på varierande resultat. Walter, Dassonville och Bochsler (2009) har i sin studie valt att undersöka hur autistiska drag hos typiskt utvecklade individer korrelerar med mottagligheten för visuella illusioner, och på så sätt kunnat studera effekten av specivika autistiska drag, utan att behöva klunga ihop samtliga autistiska egenskaper under en autismspektrumdiagnos, som en enhet. Det kanske är så att individer med autism är så pass olika sinsemellan att det är av vikt att göra en uppdelning i olika autistiska drag även inom autismgruppen i forskningssammanhang? På så sätt kanske det skulle gå att få en tydligare, och förhoppningsvis enhetligare bild, av autism och dess inverkan på visuell perception. Om man ser till undersökningsdeltagarnas resultat på begåvningstesten WPPSI- III respektive WISC- IV framkom vid engrupps t- test att de presterar signivikant lägre än normeringsgruppen på både verbala delen och helskale IK, men inte på den perceptuella delen där de presterar lika bra. På perceptuella delen i Wechslerskalorna skiljer sig följaktligen inte barnen med autismspektrum- tillstånd från de typiskt utvecklade barnen, vilket ger stöd för denna studies resultat, att barn med autism har en lika god visuell perceptionsförmåga som typiskt utvecklade barn, men inte är visuellt starkare. Att undersökningsgruppen erhöll ett signivikant lägre resultat på både verbala delen och helskale IK, men inte på den perceptuella delen, kan dessutom tolkas som att individer med autism är visuellt starka relativt sig själv, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Forskningen kring autism och prestation på begåvningstestet WISC har dock visat varierande resultat. Det Vinns många studier som stödjer detta förhållande, att barn med autism presterar bättre perceptuellt än verbalt, men det Vinns även 15

16 studier som påvisar det motsatta, samt studier som visar ett likartat resultat på båda skalorna (Dahlgren, 2004). Man har inte funnit någon gemensam begåvningsprovil för barn med autismspektrumtillstånd. Även forskningen kring autism och visuell perception har visat varierande resultat, men ger i stor utsträckning stöd för en relativt god visuell perceptionsförmåga hos barn med autismspektrumtillstånd. Det behövs dock med mer forskning inom området för att få en tydligare bild av visuella perceptionsförmågan hos individer med autism. Sammanfattningsvis ger resultaten i denna studie stöd för att barn med autism- spektrumstörning har en intakt visuell perceptionsförmåga, som inte är bättre eller sämre än hos typiskt utvecklade individer. Vidare tyder deras ojämna prestation på Wechslerskalan på att individer med autism är visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Visuell perception kan följaktligen inte ses som en styrka hos individer med autism om man jämför med typiskt utvecklade individer, men däremot om man jämför med hur de själva presterar inom andra områden. 16

17 Referenslista Almeida, R.A., Dickinson, J. E., Maybery, M.T., Badcock, J.C., & Badcock, D.R. (2010). A new step towards understanding Embedded Figures Test performance in the autism spectrum: The radial frequency search task. Neuropsychologia, 48, American Psychiatric Association. (2002). MINI-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press. Baron- Cohen, S. (2002). The extreme male brain theory of autism. Trends in Cognitive Sciences, 6, Baron- Cohen, S. (2011). Whar Is Theory of Mind, and Is It Impaired in ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s ). USA: HOGREFE. Bohlin, G., Bromark, G., Granat, T., Haglund, N., & Sjöholm- Lif, E. (2004, reviderad 2006, 2008 samt 2010). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Hämtad : Bölte, S. (2011). Why Is It Important to Differentiate Between High- and Low- functioning ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.14-15). USA: HOGREFE. Bölte, S., Holtmann, M., Poutska, F., Scheurich, A., & Schmidt, L. (2007). Gestalt Perception and Local- Global Processing in High- Functioning Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 37, Caron, M.J., Mottron, L., Berthiaume, C., & Dawson, M. (2006). Cognitive mechanisms, specivicity and neural underpinnings of visuospatial peaks in autism. Brain, 129, Chen, F., Lemonnier, E., Lazartigues, A., & Planche, P. (2008). Non- superior disembedding performance in children with high- functioning autism and its cognitive style account. Research in Autism Spectrum Disorders, 2 (4), Colarusso, R. P., & Hammill, D. D. (2003). Motor-Free Visual Perception Test (Third Edition.). Novato, Califonia: Academic Therapy Publications. Dahlgren, SO. (2004). Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism. Stockholm: Autismforum. Hämtad : Dakin, S., & Frith, U. (2005). Vagaries of visual perception in autism. Neuron, 48, Dickerson Mayes, S., & Calhoun, S.L. (2008). WISC- IV and WIAT- II ProViles in Children With HIgh- Functioning Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 38, Edgin, J.O., & Pennington, B.F. (2005). Spatial Cognition in Autism Spectrum isorders: Superior, Impaired, or Just Intackt? Journal of Autism and Developmental Disorders, 35, Egidius, H. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur & Kultur. 17

18 Frith, U. (1989). Autism. Explaining the Enigma. Oxford: Basil Blackwell. Frith, U., & Happé, F. (1994). Autism: beyond theory of mind. Cognition, 50, Happe, F. (1996). Studying weak central coherence at low levels: Children with autism do not succumb to visual illusions. A research note. Journal of Child Psychology and Psyhiatry, 37, Happe, F. (1999). Autism: cognitive devicit or cognitive style? Trends in Cognitive Sciences, 3 (6), Happe, F. (2011). What is Weak Central Coherence? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s ). USA: HOGREFE. Happe, F., & Frith, U. (2006). The Weak Coherence Account: Detail- focused Cognitive Style in Autism Spectrum Disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders, 36 (1), Jolliffe, T., & Baron- Cohen, S. (1997). Are people with autism and Asperger Syndrome faster than normal on the Embedded Figures Test? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 38, Joseph, R.M., Keehn, B., Connolly, C., Wolfe, J.M., & Horowitz, T.S. (2009). Why is visual search superior in autism spectrum disorder? Developmental Science, 12, Kaldy, Z., Kraper, C., Carter, A.S., & Blaser, E. (2011). Toddlers with Autism Spectrum Disorder are more successful at visual search than typically developing toddlers. Developmental Science, 14 (5), Karmiloff- Smith, A., Klima, E., Bellugi, U., Grant, J., & Baron- Cohen, S. (1995). Is There a Social Module? Language, Face Processing, and Theory of Mind in Individuals with Willians Syndrome. Journal of Cognitive Neuroscience, 7 (2), Keehn, B., Brenner, L.A., Ramos, A.I., Lincoln, A.J., Marchall, S.P., & Müller, R. (2009). Brief Report: Eye- Movment Patterns During an Embedded Figures Test in Children with ASD. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39, Kemner, C., van Ewijk, L., van Engeland, H., & Hooge, I. (2008). Brief report: eye movements during visual search tasks indicate enhanced stimulus discriminability in subjects with PDD. Journal of Autism and Developmental Disorders, 38, Milne, E., & Scope, A. (2008). Are children with autistic spectrum disorders susceptible to contour illusions? British Journal of Developmental Psychology, 26, Mitchell, P., & Ropar, D. (2004). Visuo- spatial abilities in autism: A review. Infant and Child Development, 13 (3), Mottron, L., Belleville, S., & Ménard, E. (1999). Local Bias in Autistic Subjects as Evidenced by Graphic Tasks: Perceptual Hierarchization or Working Memory DeVicit? Journal of Child Psychology and Psychiatry 40,

19 Mottron, L., Burack, J.A., Iarocci, G., Belleville, S., & Enns, J.T. (2003). Locally oriented perception with intackt global processing among adolescents with high- functioning autism: evidence from multiple paradigms. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 44 (6), Mottron, L., Dawson, M., Souliéres, I., Hubert, B., & Burack, J. (2006). Enhanced Perceptual Functioning in Autism: An Update, and Eight Principles of Autistic Perception. Journal of Autism and Developmental Disorders, 3 (1), Mottron, L., Mineau, S., Martel, G., Bernier, CS., Berthiaume, C., Dawson, M., Lemay, M., Palardy, S., Charman, T., & Faubert, J. (2007). Lateral glances toward moving stimuli among young children with autism: Early regulation of locally oriented perception? Development and Psychophatology, 19, Nakahachi, T., Yamashita, K., Iwase, M., Ishigami, W., Tanaka, C., Toyonaga, K., Maeda, S., Hirotsune, H., Tei, Y., Yokoi, K., Okajima, S., Shimizu, A., & Takeda, M. (2008). Disturbed holistic processing in autism spectrum dosorders verivied by two cognitive tasks requiring perception of complex visual stimuli. Psychiatry Research 159, O Riordan, M.A. (2004). Superior visual search in adults with autism. Autism, 8, O Ridoran, M.A., & Plaisted, K.C. (2001). Enhanced discrimination in autism. Quarterly Journal of Experimental Psychology A, 54, O Riordan, M.A., Plaistedt, K.C., Driver, J., & Baron- Cohen, S. (2001) Superior visual search in autism. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and Performance, 27, Ozonoff, S., Pennington, B.F., & Rogers, S.J. (1991). Executive Function DeVicits in High- Functioning Autistic Individuals: Relationship to Theory of Mind. Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Diciplines, 32 (7), Pellicano, E., Gibson, L., Maybery, M., Durkin, K., & Badcock, D.R. (2005). Abnormal global processing along the dorsal visual pathway in autism: a possible mechanism for weak visuospatial coherence? Neuropsychologia, 43, Plaistedt, K., O Riordan, M.A., & Baron- Cohen, S. (1998). Enhanced visual search for a conjunctive target in autism: a research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 39, Ropar, D., & Mitchell. P. (1999). Are Individuals with Autsim and Asperger s Syndrome Suceptible to Visual Illusions? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 40, Ropar, D., & Mitchell, P. (2001). Susceptibility to Illusions and Performance on Visuospatial Tasks in Individuals with Autism. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 42, Ropar, D. & Mitchell, P. (2002). Shape constancy in atuism: The role of Prior knowledge and perspective cues. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 43, Szatmari, P. (2011). What Are ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.3-7). USA: HOGREFE. Shah, A., & Frith, U. (1983). An islet of ability in autism: a research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 24 (4),

20 Shah, A., & Frith, U. (1993). Why Do Autistic Individuals Show Superior Performance on the Block Design Task? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 34 (8), Sheppard, E., Ropar, D., & Mitchell, P. (2009). Perceiving the impossible. How individuals with autism copy paradoxical Vigures. Autism, 13, Simmons, D.R., Robertson, A.E, McKay, L.S., Toal, E., McAleer, P., & Pollick, F.E. (2009). Vision in autism spectrum disorder. Vision Reserach, 49, Szatmari, P. (2011). What are ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.3-7). USA: HOGREFE. Socialstyrelsen. (2010). Internationell statistisk klassilikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem - systematisk förteckning (ICD-10-SE). Artikelnummer: Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Artikelnummer Västerås: Socialstyrelsen. Volkmar, F.R. (2011). What Are the Differences (and Similarities) Between Autism, Asperger Syndrome, and PDD- NOS? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.12-13). USA: HOGREFE. Walter, E., Dassonville, P., & Bochsler, T.M. (2009). A SpeciVic Autistic Trait that Modulates Visuospatial Ilusion Susceptibility. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39 (2), Wechsler, D. (2007). Wechler intelligence scale for children - fourth edition. Svensk version. Tideman, E. Stockholm: Harcourt Assessment White, S.J., & Saladana, D. (2011). Performance of Children with Autism on the Embedded Figures Test: A Closer Look at a Popular Task. Journal of Autism and Developmental Disorders, 41,

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01 MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?

Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola

Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Manual psykologisk bedömning inför mottagande i grundsärskola Syfte Den psykologiska bedömningen, tillsammans med den pedagogiska, den sociala och den medicinska bedömningen,

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum. www.gnc.gu.se ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum Neuropsykologisk utredning hos skolbarn/ungdomar Bedömning, inte bara diagnos utan även funktionsbeskrivning I bedömningsunderlaget

Läs mer

Theory of Mind vad är det egentligen för något?

Theory of Mind vad är det egentligen för något? Theory of Mind vad är det egentligen för något? Kirsten Callesen, Elisa la Cour och Elisabeth Christensen Många personer med autism har empati och är intresserade av andra. De kan dock ofta ha svårare

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+)

UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+) UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+) Lena Nylander, överläkare, med dr Vuxenpsykiatri Lund Gillbergcentrum Göteborgs universitet Vad är kognitiva svårigheter?

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Stina Andrén, Linnea Björk Timm, Malin Karlsson, Robin Keskisärkkä, Anders Mannerhagen, Kenny Skagerlund,

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Assessment Center Guidelines and Ethical Considerations for Assessemnt Center Operations International Journal of Selection and Assessment Volume

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam . Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom

Flickor och pojkar med Aspergers syndrom [ Lat. söka ] Flickor och pojkar med Aspergers syndrom Maria Hallerbäck, Kerstin Magnusson, Lena Westerberg-Lind Rapport 1/08 Centrum för klinisk forskning Landstinget i Värmland Flickor och pojkar med

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

11 Adaptiva beteenden

11 Adaptiva beteenden Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 11 Adaptiva beteenden Eric Zander Ur rapporten Mångsidiga intensiva insatser för

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Entreprenöriellt beslutsfattande: Entreprenöriellt beslutsfattande: Individer, uppgifter och tankesätt Vad studien handlar om De enskilda entreprenörernas beslutsfattande, beroende på deras expertisnivå och uppgiftens kognitiva karaktär.

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

KBT-insatser för barn och ungdomar med autism - en forskningsöversikt

KBT-insatser för barn och ungdomar med autism - en forskningsöversikt Forsknings- och utvecklingsenheten FoU-rapport 8/2013 Forskningsöversikt KBT-insatser för barn och ungdomar med autism - en forskningsöversikt Verksamhet: Enhetschef: Projektansvarig: Handledare vid FoU-enheten:

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Validering av RAADS, svensk version: ett diagnostiskt självskattningsinstrument för vuxna med misstänkt autismspektrumtillstånd Lisa Andersen Handledare: Katharina Näswall, Psykologiska Institutionen,

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan.

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer