Visuell perception hos barn med autism.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visuell perception hos barn med autism."

Transkript

1 Visuell perception hos barn med autism. Åse Ruthström Specialistarbete Specialistutbildningen Klinisk psykologi/neuropsykologi 2013 Handledare: Steven Nordin, professor

2 VISUELL PERCEPTION HOS BARN MED AUTISM Åse Ruthström Något som ofta lyfts fram som en styrka vid autism är visuell perception, men forskningen visar varierande resultat. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med autismspektrum- tillstånd presterar med avseende på visuell diskriminering, formkonstans, visuellt korttidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund, vilket mättes med Motor- Free Visual Perception Test Third Edition (MVPT- 3). Undersökningsgruppen bestod av 21 barn i åldrarna 6-11 år med en autismspektrumdiagnos. Resultatet visade att barn med autismspektrumtillstånd presterade lika bra som typiskt utvecklade barn på MVPT- 3, vilket talar för att de har en intakt visuell perceptionsförmåga som inte är bättre eller sämre än hos typiskt utvecklade individer. Vid en granskning av undersökningsdeltagarnas resultat på Wechslerskalan framkom att de presterade signivikant lägre än normeringsgruppen på både verbala delen och helskale IK, men inte på den perceptuella delen där de presterade lika bra, vilket tyder på att individer med autism är visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med socialt samspel, kommunikation samt repetitiva, stereotypa och begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Prevalensen ligger mellan 0,5-1 % (Szatmari, 2011). Det är en genomgripande störning i utvecklingen och diagnosen ställs utifrån beteendesymtom i enlighet med de kriterier som anges i DSM- IV (American Psychiatric Association, 2002) och/eller ICD- 10- SE (Socialstyrelsen, 2010). När barnet har svårigheter med socialt samspel samt begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, utan att ha haft någon kliniskt signivikant försening av den språkliga eller kognitiva utvecklingen, ställs istället diagnosen Aspergers syndrom. Om barnet har svårigheter inom autismspektrat, men inte uppfyller kriterierna för autism eller Asperger fullt ut på grund av sen debutålder eller atypisk symtomatologi, ställs diagnosen atypisk autism, även kallad genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specivikation (Volkmar, 2011). Numera används ofta samlingsbegreppen autismspektrumstörning eller autism- spektrumtillstånd som omfattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism, desintegrativ störning hos barn samt Retts syndrom (Szatmari, 2011; Socialstyrelsen, 2010). Barn med autism har svårt att ta in och tolka information, få ihop sammanhang och se helheten. Vidare har de svårt att sätta sig in i andra människors tankar, känslor och behov. Något som däremot ofta lyfts fram som en styrka vid autism är visuell perception. Det är allmänt vedertaget att personer med autism är visuellt starka och presterar bättre på perceptuell funktion än verbal funktion på Wechsler Intelligence Scale for Children, (WISC; Dahlgren, 2004; Bohlin m.vl., 2004; Dakin & Frith, 2005). Dahlgren (2004) konstaterar att det Vinns relativt många studier 2

3 av autism och begåvning och att många av dessa stödjer detta förhållande, att barn presterar bättre perceptuellt än verbalt, men att det även Vinns studier som påvisar det motsatta. Han presenterar en sammanställning av 19 studier kring hur barn med autism presterar på WISC där tio av studierna uppvisar ett resultat där barnen presterar bättre på perceptuella delen medan fem studier redovisar att de är bättre på den verbala delen. Resterande studier visar ett likartat resultat på båda skalorna. Sammanfattningsvis har man inte funnit någon gemensam begåvningsprovil för barn med autismspektrumtillstånd. En stor del av den bevintliga forskningen om visuell perception och autism kretsar kring central koherens. Begreppet började användas av Uta Frith (1989) i slutet av 80- talet för att beskriva den neurotypiska tendensen att sätta ihop information till att bilda mening och sammanhang. Hundra träd bildar en skog, Vlera människor i en rad bildar en kö och rynkade ögonbryn tillsammans med höjd röst signalerar ilska. Vi försöker hela tiden sätta ihop våra intryck till en helhet. Många individer med autism har dock en benägenhet att istället fokusera på detaljer och har svårt att se helhet och sammanhang, vilket kallas för svag central koherens. Ett av diagnoskriterierna för autistiskt syndrom enligt DSM- IV (American Psychiatric Association, 2002) är just enträgen fascination inför delar av saker. En del ser detaljer som andra inte upptäcker och kan även lägga märke till mindre förändringar i miljön som går andra obemärkt förbi. Bristande central koherens kan eventuellt delvis förklara olika symtom och svårigheter hos personer med autismspektrumtillstånd, som att de ogillar förändringar, har behov av rutiner och gärna vill ha saker på samma sätt samt har svårt att generalisera kunskaper och erfarenheter från ett sammanhang till ett annat (Happe, 2011; Socialstyrelsen, 2010). I stora drag har forskningen kring central koherens utmynnat i två huvudteorier, Weak Central Coherence (WCC) och Enhanced Perceptual Function (EPF). Enligt teorin om svag central koherens har individer med autismspektrumtillstånd en tendens att fokusera på lokala stimuli snarare än på det globala vid perceptuellt processande (Frith, 1989; Shah & Frith, 1993; Frith & Happe, 1994; Happe, 1999; Happe & Frith, 2006), och misslyckas därmed ofta att integrera delarna till en sammanhängande helhet. Allt eftersom forskningen framskridit och nya empiriska fynd framkommit, har teorin modivierats på tre viktiga punkter (Happe & Frith, 2006; Happe, 2011). För det första har det ursprungliga förslaget om en grundläggande brist i det centrala processandet av global information vid autismspektrumtillstånd ändrats från att vara ett primärt problem, till ett mer sekundärt utfall av överlägset lokalt processande. För det andra föreslår man att det snarare rör sig om en kognitiv stil som karaktäriseras av ett detaljfokuserat processande än en kognitiv brist, och att denna processtil kan övervinnas vid uppgifter med tydliga krav på globalt processande. För det tredje ser man inte längre svag central koherens som en orsak till bristerna i social kognition vid 3

4 autism, utan snarare som ytterligare en aspekt av kognition, vid sidan av Theory of Mind, vilket är förmågan att sätta sig in i hur andra människor tänker, känner och handlar (Baron- Cohen, 2011). Sammanfattningsvis har teorin om central koherens rört sig mot en betoning på överlägsenhet i lokalt processande, snarare än en brist i globalt processande. Teorin om förhöjd perceptuell funktion lades fram som ett alternativ till teorin om svag central koherens, och har även den uppdaterats allt eftersom nya rön framkommit inom forskningen (Mottron, Dawson, Souliéres, Hubert, & Burack, 2006). Denna teori föreslår att individer med autismspektrumtillstånd har ett allmänt förbättrat perceptuellt fungerande och ett generellt överlägset perceptuellt fungerande vad gäller enklare perception. Teorin är liksom WCC inne på att autistiska har en benägenhet att vara lokalt orienterade, men tar avstånd från att det skulle bero på någon brist i processandet av globala aspekter, och ser överlägset utförande på lokalt orienterat processande som en av manifestationerna av ett allmänt förbättrat perceptuellt fungerande. Vidare föreligger enligt denna teori ett avvikande samband mellan enklare processande och processande på högre nivå. Mottron m.vl. (2006) menar att processande på högre nivå är obligatoriskt för individer utan autism och frivilligt vid autism, vilket medför att processande på högre nivå kan ha mindre inverkan på enklare perception vid autism. Teorin om förhöjd perceptuell funktion framhåller även att det avvikande visuella beteendet som är vanligt hos yngre autistiska barn, att titta i ögonvrån, har en reglerande funktion för perceptuell input (Mottron m.vl., 2006; 2007). Det kan vara ett sätt för yngre autistiska barn att begränsa mängden information, vilken annars kan bli för omfattande. Det är främst visuella test som Inbäddade Vigurtestet och Blockmönster som har använts inom forskningen kring central koherens, men även andra visuella test samt auditiva och verbala stimuli har använts i olika studier (Happe, 1999; Nakahachi m.vl., 2008; Happe & Frith, 2006). Shah och Frith (1993) betonar att Blockmönster och Inbäddade Vigurtestet är lika i det avseende att man måste motstå tendensen att se helheten till fördel av att se delarna, helheten måste delas upp i beståndsdelar. Personer med autismspektrumtillstånd har i stor utsträckning visat sig prestera överlägset på dessa visuospatiala uppgifter, vilket anses stödja teorin om svag central koherens, eftersom uppgifterna kräver detaljfokuserat processande. Happe och Frith (2005) konstaterar att forskningen har ökat inom området, men att resultaten har varit varierande. De har granskat en mängd empiriska studier om central koherens och menar att det Vinns ett starkt växande stöd för att personer med autismspektrumtillstånd har en benägenhet till lokalt processande, medan resultaten vad gäller det globala processandet är mer motsägelsefulla. Dakin och Frith (2006) betonar att en del studier visar på nedsatt globalt processande, medan andra inte gör det. Enligt Mottron, Burack, Iarocci, Belleville och Enns (2003) kan dessa motsägelsefulla 4

5 resultat tyda på att hypotesen om globalt och lokalt processande kanske inte passar in i teorin om svag central koherens på det sätt forskarna först trodde. Happe och Frith (2006) konstaterar att det krävs mer forskning inom området. Shah och Frith (1983) fann i en studie att autistiska barn presterade signivikant bättre på Inbäddade Vigurtestet än båda kontrollgrupperna med normala respektive lindrigt utvecklingsstörda barn utan autism. Inbäddade Vigurtestet går ut på att upptäcka en form som är inbäddad i en större komplex bild. De autistiska barnen i studien hade Vler rätt än de övriga, medan det inte var någon skillnad mellan de båda kontrollgrupperna. Shah och Frith (1983) noterade även att de autistiska barnen tenderade att upptäcka den inbäddade Viguren snabbare än de andra grupperna, men de mätte inte reaktionstid. Senare liknande studier har uppvisat olika resultat. Flera studier uppvisar en skillnad mellan autistiska individer och kontrollpersoner just vad gäller reaktionstid (Joliffe & Baron- Cohen, 1997; Ropar & Mitchell, 2001; Pellicano, Gibson, Maybery, Durkin, & Badcock, 2005; Edgin & Pennington, 2005; Keehn, Brenner, Ramos, Lincoln, Marchall, & Müller, 2009). I dessa studier var de autistiska individerna signivikant snabbare på Inbäddade Vigurtestet än de matchade kontrollgupperna. Även Mottron, Burack, Iarocci, Beleville och Enns (2003) samt Almeida, Dickinson, Maybery, Badcock, J. C. och Badcock, D. R. (2010) har erhållit liknande resultat i sina studier där de testat autistiska samt typisk utvecklade individer med olika varianter av Inbäddade Vigurtestet. Det Vinns även ett Vlertal studier där man inte funnit någon skillnad mellan autistiska och typiskt utvecklade individer vad gäller prestation på Inbäddade Vigurtestet (Ozonoff, Pennington, & Rogers, 1991; Chen, Lemonnier, Lazartigues, & Planche, 2008; White & Saladana, 2011). White och Saladana (2011) ifrågasätter om Inbäddade Vigurtestet verkligen mäter svag central koherens då det inte sär- skiljer globalt och lokalt processande, och menar att det, tillsammans med de olika studiernas motsägande resultat, bör föranleda att testets används med försiktighet som ett mått på svag central koherens i framtida forskning. Sammanfattningsvis kan man konstatera att individer med autismspektrumtill- stånd antingen är snabbare än eller lika snabba som typiskt utvecklade individer på att lokalisera de gömda formerna i Inbäddade Vigurtestet, samt att de har ungefär lika många rätt. Caron, Mottron, Berthiaume och Dawson (2006) konstaterar att Blockmönster är ett av de mest replikerade visuella test där individer med autismspektrum- tillstånd har visat sig prestera bra. Blockmönster är ett av deltesten i Wechslerskalorna och testpersonen skall så fort som möjligt konstruera ett mönster med röda, vita och röd- vita klossar efter en modell eller bild av ett röd- vitt mönster (Wechsler, 2007). Dickerson Mayes och Calhoun (2008) refererar 5

6 till en mängd studier med Wechsler Intelligence Scale for Children - Revised (WISC- R) och Wechsler Intelligence Scale for Children - Third Edition (WISC- III) som visat att barn med autism erhåller högst resultat på Blockmönster av alla Wechslers deltest. Detta fann även Shah och Frith (1993) i sin studie, där de även utvecklade testet och presenterade mönster uppdelade i enbart horisontella och vertikala linjer respektive enbart diagonala linjer. Dessa presenterades sedan både i rät och diagonal riktning, samt både som hela mönster och segmenterade, där mönstret splittrades upp i delar. Resultatet visar att individerna med autism presterade bättre än kontrollgrupperna med normala respektive lindrigt utvecklingsstörda individer när blockmönstret presenterades i sin helhet. Denna överlägsenhet försvann dock när mönstret presenterades uppdelat, vilket enligt Shah och Frith indikerar att autistiska individer har en god förmåga att mentalt dela in det ursprungliga mönstret i delmönster. Segmenteringen var för övrigt den enda faktor som signivikant skilde testpersonerna med autism från kontrollgrupperna, vilket sågs som ett bevis för lokalt orienterat processande och stöd för teorin om svag central koherens. Det Vinns senare studier som ger stöd för Shah och Friths resultat (Ropar & Mitchell, 2001; Caron m. Vl, 2006). Simmons, Robertson, McKay, Toal, McAleer och Pollick (2009) påpekar att det även Vinns studier där man inte funnit någon skillnad mellan individer med autismspektrumtillstånd och kontroller som matchats utifrån IQ, men att bevisen starkt talar för att en stor del av individer med autism presterar bättre än, eller åtminstone lika bra, som matchade kontroller på Blockmönster. Dickerson Mayes och Calhoun (2008) betonar att den mest betydande skillnaden i WISC- IV jämfört med WISC- III, är inom den perceptuella skalan (PIK) där två tidtagna visuo- motoriska deltest har ersatts med två icke- motoriska deltest med visuell slutledning utan tidtagning. De menar att detta kan gynna barn med högfungerande autism som tenderar att vara starka på visuellt resonerande, men ha svårt med det visuo- motoriska. Dickerson Mayes och Calhoun (2008) har i sin studie analyserat resultatet på WISC- IV hos 54 barn i åldrarna 6-14 år med autism och en helskale IK på 70 eller över. I det stora hela presterade barnen högst på perceptuellt och verbalt funktionsindex, medan de erhöll ett lägre resul- tat på snabbhets- och arbetsminnesindex. Inom perceptuella skalan presterade 91% av barnen högst på något av de nya deltesten Matriser eller Bildkategorier, och inte på Blockmönster vilket tidigare var det deltest där barn med autism presterade bäst, både på WISC- R och WISC- III. Det Vinns studier som visar att barn och vuxna med autismspektrumtillstånd är bra på visuell avsökning och snabbare hittar målet i visuella avsökningsuppgifter jämfört med typiskt utvecklade kontroller (Plaisted, O Riordan, & Baron- Cohen, 1998; O Riordan, Plaisted, Driver, & Baron- Cohen, 2001; O Riordan, 2004; Kaldy, Kraper, Carter, & Blaser, 2011). Uppgifterna består av att hitta ett förutbestämt målstimuli som är gömt bland Vlera andra distraherande stimuli, eller konstatera 6

7 att målstimulit inte Vinns med. Målet kan dela form med en uppsättning distraherande stimuli, men vara unik i sin färg, eller tvärtom. Exempelvis kan det gälla att hitta ett blått X gömt bland röda T och gröna X. Målet kan även dela färg med en uppsättning distraherande stimuli och form med en annan. Det kan gälla att hitta röda X bland röda T och gröna X. O Riordan och Plaisted (2001) föreslår att denna förhöjda visuella avsökningsförmåga kan bero på att individer med autismspektrumtillstånd är bättre på visuell diskriminering, vilket även deras studie ger stöd för. Det Vinns även senare studier som stödjer den hypo- tesen (Kemner, van Ewijk, van Engeland, & Hooge, 2008; Joseph, Keehn, Connolly, Wolfe, & Horowitz, 2009). Enligt O Riordan och Plaisted (2001) kan dessutom den förbättrade diskrimineringsförmågan kopplas till andra avvikelser i visuellt processande vid autism, som att prestera bättre på uppgifter med inbäddade Vigurer och blockmönster. Happe och Frith (2006) nämner denna hypotes om förbättrad diskriminering som en alternativ förklaring av processen som ligger bakom svag central koherens. Mottron m.vl. (2006) betonar att enligt teorin om förhöjd perceptuell funktion är diskriminering antagligen inte den enda för- klaringen till att individer med autismspektrumtillstånd presterar överlägset på visuell avsökning, utan snarare en bland Vlera orsaker. Enligt Happe (1996) och Dakin och Frith (2005) krävs det en integration av delarna till ett sammanhang, en helhet, för att man skall uppfatta visuella illusioner. Följaktligen borde individer med ett mer detaljfokuserat processande inte påverkas av illusioner i lika stor utsträckning som individer med globalt processande. Forskningen kring visuella illusioner och autism har dock gett varierande resultat. Det Vinns studier som visar att barn och vuxna med autism är mindre mottagliga för illusioner än typiskt utvecklade individer (Happe, 1996; Bölte, Holtmann, Poustka, Scheurich, & Schmidt, 2007), likaväl som det Vinns studier som visar att de med autism är lika mottagliga för illusioner som de utan autism (Ropar & Mitchell, 1999, 2001; Milne & Scope, 2008). Milne och Scope (2008) betonar att deras resultat, vilket var att de inte fann någon signivikant skillnad mellan barnen med autism och de båda kontrollgrupperna vad gäller förmågan att uppfatta illusioner, inte stödjer teorin om svag central koherens och det medföljande resonemanget att individer med autismspektrumtillstånd inte integrerar lokal information till perceptuella helheter. Med anledning av dessa blandade resultat har Walter, Dassonville och Bochsler (2009) undersökt om det Vinns ett samband mellan autism och mottaglighet för illusioner på ett annorlunda sätt. Istället för att jämföra individer med autism med en kontrollgrupp har de valt att titta på hur autistiska drag hos typiskt utvecklade individer korrelerar med mottaglighet för åtta olika visuella illusioner. De autistiska dragen har mätts med tre olika självskattningsformulär, utvecklade av Baron- Cohen med kollegor - Autism Quotient (AQ), Systemizing Quotient (SQ) och Empathizing Quotient (EQ) - som vart och ett mäter olika drag 7

8 som associeras med autism. På så sätt har de kunnat studera effekten av specivika autistiska drag, utan att behöva bunta ihop samtliga autistiska drag och behandla dem som en enhet. Sammanlagt genomförde 146 studenter hela testbatteriet och resultatet visar ett signivikant samband mellan det autistiska draget systematisering och mottaglighet för fem av de testade illusionerna. Systematisering korrelerade negativt med mottaglighet för illusioner, vilket innebär att immunitet för dessa illusioner associeras med en hög systemati- seringskvot. Termen systematisering har myntats av Baron- Cohen (2002) och hänvisar till tendensen att analysera, förstå, förutse, kontrollera och konstruera system, en tendens som starkt uppvisas hos individer med autismspektrumtillstånd. Systematisering är en induktiv process som kräver ett öga för detaljer och en individ med hög systematiseringskvot är bättre på att integrera information utifrån beståndsdelarna i ett system för att förstå hur det fungerar. Enligt Walter, Dassonville och Bochsler (2009) är det inte förvånande att systematisering korrelerar med mottaglighet för illusioner, eftersom större fokus på detaljer än sammanhang och helhet bör medföra just en minskad mottaglighet för illusioner. De betonar att systematisering i hög grad är relaterat till svag central koherens och att resultatet i deras studie, att mottaglighet för illusioner korrelerar med det autistiska draget systematisering, speglar Happes (1996) resultat, att mottagligheten för illusioner är mindre hos barn med autsim än hos typiskt utvecklade barn. Det Vinns även forskning som tyder på att individer med autism inte påverkas av omöjliga Vigurer. Mottron, Belleville och Ménard (1999) fann i sin studie att individer med autism hade mindre svårt än kontrollgruppen att reproducera omöjliga Vigurer. Båda grupperna var snabbare på att kopiera de möjliga än de omöjliga Vigurerna, men deltagarna med autism var snabbare än kontroll- gruppen på de omöjliga Vigurerna. Enligt Mottron m.vl. (1999) indikerar det faktum att personer med autismspektrumtillstånd var bättre på att kopiera omöjliga Vigurer att de inte påverkades av Vigurernas geometriska omöjlighet i lika stor utsträckning som kontrollerna. Även i Sheppard, Ropar och Mitchells (2009) studie hade geometrisk omöjlighet större effekt på rittiden för kontroll- gruppen än för dem med autism, vilket replikerar Mottron, Belleville och Ménards (1999) resultat. Ropar och Mitchell (2002) samt Mitchelle och Ropar (2004) lyfter två tänkbara konkurrerande förklaringar till att individer med autism inte påverkas av omöjligheten i de geometriska Vigurerna. Den ena är att de med autism kanske fokuserar på olika detaljer och därmed kvarstår omedvetna om det motsägande i formen som helhet, vilket är i linje med begreppet central koherens (Frith, 1989; Happe & Frith, 2006). Den andra förklaringen är att de med autism kanske inte 8

9 jämför stimulit med tidigare kunskap om hur formen förväntas se ut. Mottron, Belleville och Ménards (1999) studie stödjer den första förklaringen, att individer med autism har svårt att integrera delarna i stimulit, medan Ropar och Mitchells (2002) studie ger stöd för den andra förklaringen, att individer med autism upplever mindre invlytande av tidigare kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med autismspektrumtillstånd presterar med avseende på visuell diskriminering, formkonstans, visuellt kort- tidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund. Visuell perception lyfts ofta fram som en styrka vid autism, men forskningen visar varierande resultat. De specivika frågeställningarna är: - Har individer med autismspektrumtillstånd en förbättrad visuell perception? - Är individer med autsimspektrumtillstånd visuellt starkare än typiskt utveck- lade individer? - Är individer med autismspektumtillstånd visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter? Metod Undersökningsdeltagare Undersökningsgruppen bestod av 21 barn i åldrarna 6-11 år som uppfyllt kriterierna för en diagnos inom autismspektrat vid utredning inom Barn- och ungdomshabiliteringen eller Barn- och ungdomspsykiatrin i Norrbottens län. Fjorton barn hade diagnosen autism, fyra Aspergers syndrom och tre atypisk autism. Könsfördelningen var 16 pojkar och fem Vlickor. Barnen rekryterades från Barn- och ungdomshabiliteringen vid Sunderby sjukhus. Föräldrarna till- frågades via en enkät om barnet Vick medverka i studien och de föräldrar som ville att deras barn skulle deltaga Vick skicka in ett skriftligt medgivande. Sammanlagt skickades förfrågan till 31 familjer som hade barn upp till 12 år med en diagnostiserad autismspektrumstörning utan utvecklingsstörnings- diagnos och 21 av dem tackade ja. Av dessa 21 undersökningsdeltagare fanns tillgång till resultat på begåvningstesten WPPSI- III eller WISC- IV för 18, varav en endast gjort den perceptuella delen. Av de 17 som genomfört hela begåvningstestet är det sex barn som presterar betydligt bättre på perceptuellt funktionsindex (PFI) än verbalt funktionsindex (VFI). Det rör sig om en skillnad på 23 indexpoäng eller mer. För dessa sex är inte IK poängen för hela skalan (HIK) ett relevant mått på barnets färdigheter. Resterande 11 barn har ett resultat på VIK som sträcker sig mellan 69 och 104, PIK sträcker sig mellan 73 och 119 samt HIK mellan 66 och 112. Medelvärdet var 81,8 (SD = 13,5) för VIK, 97,9 (SD = 13,7) för PIK och 86,3 (SD = 13,1) för HIK. Se Tabell 1 9

10 Tabell 1. Resultatet på WPPSI-III/WISC-IV för de 18 barn i undersökningsgruppen där dessa resultat fanns att tillgå. VIK = verbalt funktionsindex, PIK = perceptuellt funktionsindex och HIK = IK för hela skalan. Kön och ålder VIK PIK HIK Pojke 6 år Pojke 7 år Pojke 7 år 73 Pojke 7 år Pojke 7 år Pojke 8 år Pojke 8 år Pojke 9 år Pojke 9 år Pojke 9 år Pojke 10 år Pojke 10 år Pojke 11 år Pojke 11 år Flicka 8 år Flicka 11 år Flicka 11 år Flicka 11 år

11 Material Motor- Free Visual Perception Test - Third Edition, MVPT- 3 (Colarusso & Ham- mill, 2003) användes för att mäta deltagarnas visuella perception. MVPT- 3 är ett icke motoriskt visuellt perceptionstest avsett att bedöma allmän visuell percep- tionsförmåga för åldrarna 4-95 år. Testet består sammanlagt av 65 uppgifter som inkluderar sex olika kategorier av visuell perception med stigande svårig- hetsgrad; visuell diskriminering, formkonstans, visuellt korttidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund. MVPT- 3 är dock inte avsett att identiviera svårigheter eller styrkor inom specivika områden av visuell perception, utan snarare att ge en mer generell övergripande uppfattning om personens visuella perceptionsförmåga. För åldrarna 4-10 år administreras endast uppgifterna Från 11 år och uppåt administreras uppgifterna Vad gäller testets interna konsistens sträcker sig Cronbachs alfa från.69 till.87, med en median på.80, för barn mellan 4-10 år. För barn som är 11 år och äldre sträcker sig koefvicienten mellan.86 och.90 med en median på.89 (Colarusso & Hammill, 2003). Colarusso och Hammill (2003) konstaterar att MVPT- 3 kan användas med tillförlitlighet från 5 år och uppåt, och från 4 år med viss försiktighet, som screeninginstrument. Det framgår vidare i manualen (Colarusso och Hammill, 2003) att korrelationen mellan MVPT- 3 och WISC- III är.36 för hela skalan (n = 21),.37 för perceptuella delen (n = 18) och.22 för verbala delen (n = 18), vilket motsvarar ett lågt, icke signivikant positivt samband. Individer som presterar bra på MVPT- 3 tenderar även presterar bra på WISC- III, även om sambandet inte är signivikant. Procedur MVPT- 3 administrerades enligt föreskrifterna i manualen (Colarusso & Hammill, 2003). Testningen utfördes i ett testrum vid Barn- och ungdomshabiliteringen, Sunderby sjukhus, eller i ett enskilt rum på barnets skola och tog mellan minuter att genomföra. Databearbetning Data analyserades med hjälp av dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences 19/20 (SPSS 19, SPSS 20). T- test och Pearson korrelation har använts för att räkna fram resultaten. Resultat Undersökningsgruppens medelvärde på MVPT- 3 var 94,6 (SD = 20,7). Resultatet är icke signivikant: t(20) = 1,20, p = 0,24. Barnen med autism skiljer sig inte från normeringsgruppen. 11

12 Den interna konsistensen mellan undersökningsdeltagarnas prestation på de olika delområdena i testet var god enligt Pearsons korrelationsanalys. KorrelationskoefVicienten, 2- tailed, n = 21, visade på ett signivikant positivt samband mellan följande visuella delområden i MVPT- 3: Visuell diskriminering och visuellt avslut, visuell diskriminering och visuo- spatial förmåga, formkonstans och visuellt avslut, formkonstans och visuo- spatial orientering, visuellt korttidsminne och visuellt avslut, visuellt korttidsminne och visuo- spatial orientering samt visuellt avslut och visuo- spatial orientering. Resultatet visade ett icke- signivikant positivt samband mellan visuell diskriminering och formkonstans, visuell diskriminering och visuellt korttidsminne samt formkonstans och visuellt kort- tidsminne. Se Tabell 2. Tabell 2. Pearsons korrelationskoeflicient för de olika delområdena i MVPT-3 för hela undersökningsgruppen, n = 21. VD = visuell diskriminering, FK = formkonstans, VK = visuellt korttidsminne, VA = visuellt avslut och VS = visuospatial förmåga VD FK.234* VK.135*.269* VD FK VK VA VS VA.711*.522**.457*** VS.522**.460***.518**.594* *p,005; **p,016; ***p,037 Vid engrupps t- test av undersökningsdeltagarnas resultat på WPPSI- III respektive WISC- IV framkom att undersökningsgruppen uppvisar ett signivikant lägre resultat än normeringsgruppen på både verbala delen (VIK) och helskale IK (HIK), men inte på perceptuella delen (PIK). Där skiljer sig barnen med autism inte signivikant från normeringsgruppen. VIK: t(16) = 5,55, p < 0,001, PIK: t(17) = 0,65, p = 0,52, HIK: t(16) = 4,30, p < 0,001. Pearsons korrelationskoefvicient, 2- tailed, visade på ett signivikant positivt sam- band mellan undersökningsdeltagarnas resultat på MVPT- 3 och begåvnings- testens (WPPSI- III/WISC- IV) perceptuella del (r =,608, p =,007, n = 18 ). Korrelations- koefvicient var inte signivikant på verbala delen (r =,348, p =,171, n = 17) och helskale IK (r =,457, p =,065, n = 17). 12

13 Diskussion Något som ofta lyfts fram som en styrka vid autism är visuell perception. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med autismspektrumtillstånd presterar med avseende på visuell diskriminering, formkonstans, visuellt korttidsminne, visuellt avslut, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund, vilket mättes med MVPT- 3. Frågeställningarna var om individer med autismspektrum- tillstånd har en förbättrad visuell perception, om de är visuellt starkare än typiskt utvecklade individer och/eller visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Resultatet visar att undersökningsgruppen inte skiljer sig signivikant från norm- eringsgruppen. Barn med autismspektrumtillstånd presterade lika bra som typiskt utvecklade barn på MVPT- 3, vilket talar för att de har en lika god visuell perceptionsförmåga som typiskt utvecklade barn, men inte är visuellt starkare. Testets interna reliabilitet är god, vilket framgår både i manualen (Colarusso & Hammill, 2003) och i denna studie. Den som är bra på ett av testets delområden, är oftast bra på Vlera. Det hade varit intressant att se om barn med autism har svårare eller är bättre än typiskt utvecklade barn på något eller några av testets sex delområden, men då det inte är avsett att identiviera svårigheter eller styrkor inom specivika områden är dessa delområden inte normerade som olika enheter, utan testet är endast normerat i sin helhet och avser att bedöma allmän visuella perceptionsförmåga. Om man ser till teorin om svag central koherens är visuellt avslut det delområde där individer med autismspektrumtillstånd kan förväntas ha svårigheter. Visuellt avslut inkluderar att uppfatta och få ihop en helhet, vilket individer med autism förmodas ha svårt med då de är mer fokuserade på detaljer. Delområden där de däremot kan förväntas prestera bättre än typiskt utvecklade individer, just på grund av att de är mer detaljfokuserade, är visuell diskriminering, visuo- spatial förmåga samt Vigur- bakgrund. Studier har visat att Blockmönster är det deltest i WISC- R och WISC- III där barn med autism erhåller högst resultat av alla deltest i Wechslerskalorna och där gäller det också att få ihop delarna till en helhet. Shah och Frith (1993) menar dock att att testpersonen måste dela upp helheten i beståndsdelar och motstå tendensen att se helheten till fördel för delarna, vilket enligt teorin om central koherens gynnar dem med autism. Shah och Frith visade i en studie att individer med autism presterade bättre än de två kontrollgrupperna när blockmönstret presenterades i sin helhet, men att denna överlägsenhet försvann när mönstret presenterades uppdelat. Segmenteringen hade liten effekt på prestationen hos individerna med autism, medan kontrollgrupperna förbättrade sin prestation avsevärt. Enligt Dahlgren (2002) Vinns det dock även studier där svårigheter på samma deltest anses stödja svag central koherens. Dahlgren refererar till en 13

14 studie av Karmiloff- Smith m.vl. (1995) där personer med Williams syndrom anses ha svag central koherens för att de har svårigheter med deltestet blockmönster, vilket förklaras med att dessa individer har svårigheter att se helheten hos förlagan. Det faktum att testets resultat kan ses som ett bevis för svag central koherens oavsett om undersökningsgruppen presterar bättre eller sämre än kontrollgruppen, skulle kunna tolkas som att testet kanske inte är ett tillförlitligt mått på central koherens. Ytterligare ett test som ifrågasatts är Inbäddade Vigurtestet. White och Saladana (2011) betonar att testet inte särskiljer globalt och lokalt processande samt att olika studier gett motsägande resultat, vilket gör att de ifrågasätter om testet verkligen mäter svag central koherens. Forskningen kring visuell perception och autism har visat varierande resultat. En del studier visar att individer med autismspektrumtillstånd presterar bättre, och framförallt är snabbare, än typiskt utvecklade individer på Inbäddade Vigurtestet, Blockmönster och visuella avsökningsuppgifter, medan andra studier inte visar på någon skillnad alls. Där presterar individer med autismspektrumtillstånd lika bra som typiskt utvecklade individer på samma test. Det Vinns även studier som visar att individer med autism inte påverkas av omöjliga Vigurer samt är mindre mottagliga för visuella illusioner, likaväl som det Vinns studier som visar att de är lika mottagliga för illusioner som typiskt utvecklade individer. De forsknings- resultat som visar att individer med autismspektrumtillstånd presterar lika bra som typiskt utvecklade individer stämmer väl överens med resultaten i denna studie. Vad gäller teorierna om svag central koherens respektive förhöjd perceptuell funktion tycks denna studies resultat inte ge stöd för någon av dem. Eftersom MVPT- 3 är avsett att bedöma allmän visuell perceptionsförmåga är det endast normerat i sin helhet och därmed går det inte att uttala sig om barnens prestation inom de olika områdena. Följaktligen går det inte heller att särskilja globalt och lokalt processande och uttala sig om undersökningsdeltagarnas central koherens. Enligt teorin om förhöjd perceptuell funktion har individer med autismspektrumtillstånd ett allmänt överlägset fungerande vad gäller enklare perception, vilket borde medföra ett bättre resultat än normgruppen på MVPT- 3. Urvalet i denna studie har inte dragits slumpmässigt, utan undersökningsdeltag- arna valdes utifrån att de fanns att tillgå via författarens arbetsplats. Det var 31 familjer som tillfrågades om deras barn Vick delta i studien och av dessa svarade 21 ja, vilket motsvarar ett bortfall på ungefär trettio procent. Den grupp barn som tillfrågades var samtliga från Barn- och ungdomshabiliteringen vid Sunderby sjukhus med autism, atypisk autism respektive Asperger, utan utveck- lingsstörningsdiagnos, upp till 12 år. En stor del av dem med autismspektrum- 14

15 tillstånd har även en utvecklingsstörning. Enligt Bölte (2011) antas det röra sig kring 55 %, medan det enligt andra källor rör sig om ända upp till % (Egidius, 2005; Bohlin m.vl., 2004). En av anledningarna till att barn med utvecklingsstörning inte tillfrågades om deltagande i studien var att de som testas med MVPT- 3 måste kunna tillgodogöra sig instruktionerna för att klara av att genomföra testningen, annars Vinns det en risk att ett lågt resultat kan spegla barnets bristande förmåga att förstå instruktioner, snarare än svårigheter med visuella perceptionen. Ytterligare faktorer som kan påverka resultatet är bristande uppmärksamhet och bristande motivation. Det är möjligt att det hade gått att ha med barn med lindrig utvecklingsstörning, men samtidigt var det angeläget att få en så homogen autistisk grupp som möjligt då det är autism och visuell perception som studien avser att undersöka. För att erhålla en diagnos inom autismspektrat krävs det svårigheter inom Vlera olika områden, och svårigheterna kan dessutom se väldigt olika ut och vara av olika grad hos olika personer, vilket kan vara en av anledningarna till att forskningen inom området visat på varierande resultat. Walter, Dassonville och Bochsler (2009) har i sin studie valt att undersöka hur autistiska drag hos typiskt utvecklade individer korrelerar med mottagligheten för visuella illusioner, och på så sätt kunnat studera effekten av specivika autistiska drag, utan att behöva klunga ihop samtliga autistiska egenskaper under en autismspektrumdiagnos, som en enhet. Det kanske är så att individer med autism är så pass olika sinsemellan att det är av vikt att göra en uppdelning i olika autistiska drag även inom autismgruppen i forskningssammanhang? På så sätt kanske det skulle gå att få en tydligare, och förhoppningsvis enhetligare bild, av autism och dess inverkan på visuell perception. Om man ser till undersökningsdeltagarnas resultat på begåvningstesten WPPSI- III respektive WISC- IV framkom vid engrupps t- test att de presterar signivikant lägre än normeringsgruppen på både verbala delen och helskale IK, men inte på den perceptuella delen där de presterar lika bra. På perceptuella delen i Wechslerskalorna skiljer sig följaktligen inte barnen med autismspektrum- tillstånd från de typiskt utvecklade barnen, vilket ger stöd för denna studies resultat, att barn med autism har en lika god visuell perceptionsförmåga som typiskt utvecklade barn, men inte är visuellt starkare. Att undersökningsgruppen erhöll ett signivikant lägre resultat på både verbala delen och helskale IK, men inte på den perceptuella delen, kan dessutom tolkas som att individer med autism är visuellt starka relativt sig själv, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Forskningen kring autism och prestation på begåvningstestet WISC har dock visat varierande resultat. Det Vinns många studier som stödjer detta förhållande, att barn med autism presterar bättre perceptuellt än verbalt, men det Vinns även 15

16 studier som påvisar det motsatta, samt studier som visar ett likartat resultat på båda skalorna (Dahlgren, 2004). Man har inte funnit någon gemensam begåvningsprovil för barn med autismspektrumtillstånd. Även forskningen kring autism och visuell perception har visat varierande resultat, men ger i stor utsträckning stöd för en relativt god visuell perceptionsförmåga hos barn med autismspektrumtillstånd. Det behövs dock med mer forskning inom området för att få en tydligare bild av visuella perceptionsförmågan hos individer med autism. Sammanfattningsvis ger resultaten i denna studie stöd för att barn med autism- spektrumstörning har en intakt visuell perceptionsförmåga, som inte är bättre eller sämre än hos typiskt utvecklade individer. Vidare tyder deras ojämna prestation på Wechslerskalan på att individer med autism är visuellt starka relativt sig själva, i förhållande till hur de presterar på andra uppgifter. Visuell perception kan följaktligen inte ses som en styrka hos individer med autism om man jämför med typiskt utvecklade individer, men däremot om man jämför med hur de själva presterar inom andra områden. 16

17 Referenslista Almeida, R.A., Dickinson, J. E., Maybery, M.T., Badcock, J.C., & Badcock, D.R. (2010). A new step towards understanding Embedded Figures Test performance in the autism spectrum: The radial frequency search task. Neuropsychologia, 48, American Psychiatric Association. (2002). MINI-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press. Baron- Cohen, S. (2002). The extreme male brain theory of autism. Trends in Cognitive Sciences, 6, Baron- Cohen, S. (2011). Whar Is Theory of Mind, and Is It Impaired in ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s ). USA: HOGREFE. Bohlin, G., Bromark, G., Granat, T., Haglund, N., & Sjöholm- Lif, E. (2004, reviderad 2006, 2008 samt 2010). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Hämtad : Bölte, S. (2011). Why Is It Important to Differentiate Between High- and Low- functioning ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.14-15). USA: HOGREFE. Bölte, S., Holtmann, M., Poutska, F., Scheurich, A., & Schmidt, L. (2007). Gestalt Perception and Local- Global Processing in High- Functioning Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 37, Caron, M.J., Mottron, L., Berthiaume, C., & Dawson, M. (2006). Cognitive mechanisms, specivicity and neural underpinnings of visuospatial peaks in autism. Brain, 129, Chen, F., Lemonnier, E., Lazartigues, A., & Planche, P. (2008). Non- superior disembedding performance in children with high- functioning autism and its cognitive style account. Research in Autism Spectrum Disorders, 2 (4), Colarusso, R. P., & Hammill, D. D. (2003). Motor-Free Visual Perception Test (Third Edition.). Novato, Califonia: Academic Therapy Publications. Dahlgren, SO. (2004). Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism. Stockholm: Autismforum. Hämtad : Dakin, S., & Frith, U. (2005). Vagaries of visual perception in autism. Neuron, 48, Dickerson Mayes, S., & Calhoun, S.L. (2008). WISC- IV and WIAT- II ProViles in Children With HIgh- Functioning Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 38, Edgin, J.O., & Pennington, B.F. (2005). Spatial Cognition in Autism Spectrum isorders: Superior, Impaired, or Just Intackt? Journal of Autism and Developmental Disorders, 35, Egidius, H. (2005). Psykologilexikon. Stockholm: Natur & Kultur. 17

18 Frith, U. (1989). Autism. Explaining the Enigma. Oxford: Basil Blackwell. Frith, U., & Happé, F. (1994). Autism: beyond theory of mind. Cognition, 50, Happe, F. (1996). Studying weak central coherence at low levels: Children with autism do not succumb to visual illusions. A research note. Journal of Child Psychology and Psyhiatry, 37, Happe, F. (1999). Autism: cognitive devicit or cognitive style? Trends in Cognitive Sciences, 3 (6), Happe, F. (2011). What is Weak Central Coherence? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s ). USA: HOGREFE. Happe, F., & Frith, U. (2006). The Weak Coherence Account: Detail- focused Cognitive Style in Autism Spectrum Disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders, 36 (1), Jolliffe, T., & Baron- Cohen, S. (1997). Are people with autism and Asperger Syndrome faster than normal on the Embedded Figures Test? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 38, Joseph, R.M., Keehn, B., Connolly, C., Wolfe, J.M., & Horowitz, T.S. (2009). Why is visual search superior in autism spectrum disorder? Developmental Science, 12, Kaldy, Z., Kraper, C., Carter, A.S., & Blaser, E. (2011). Toddlers with Autism Spectrum Disorder are more successful at visual search than typically developing toddlers. Developmental Science, 14 (5), Karmiloff- Smith, A., Klima, E., Bellugi, U., Grant, J., & Baron- Cohen, S. (1995). Is There a Social Module? Language, Face Processing, and Theory of Mind in Individuals with Willians Syndrome. Journal of Cognitive Neuroscience, 7 (2), Keehn, B., Brenner, L.A., Ramos, A.I., Lincoln, A.J., Marchall, S.P., & Müller, R. (2009). Brief Report: Eye- Movment Patterns During an Embedded Figures Test in Children with ASD. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39, Kemner, C., van Ewijk, L., van Engeland, H., & Hooge, I. (2008). Brief report: eye movements during visual search tasks indicate enhanced stimulus discriminability in subjects with PDD. Journal of Autism and Developmental Disorders, 38, Milne, E., & Scope, A. (2008). Are children with autistic spectrum disorders susceptible to contour illusions? British Journal of Developmental Psychology, 26, Mitchell, P., & Ropar, D. (2004). Visuo- spatial abilities in autism: A review. Infant and Child Development, 13 (3), Mottron, L., Belleville, S., & Ménard, E. (1999). Local Bias in Autistic Subjects as Evidenced by Graphic Tasks: Perceptual Hierarchization or Working Memory DeVicit? Journal of Child Psychology and Psychiatry 40,

19 Mottron, L., Burack, J.A., Iarocci, G., Belleville, S., & Enns, J.T. (2003). Locally oriented perception with intackt global processing among adolescents with high- functioning autism: evidence from multiple paradigms. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 44 (6), Mottron, L., Dawson, M., Souliéres, I., Hubert, B., & Burack, J. (2006). Enhanced Perceptual Functioning in Autism: An Update, and Eight Principles of Autistic Perception. Journal of Autism and Developmental Disorders, 3 (1), Mottron, L., Mineau, S., Martel, G., Bernier, CS., Berthiaume, C., Dawson, M., Lemay, M., Palardy, S., Charman, T., & Faubert, J. (2007). Lateral glances toward moving stimuli among young children with autism: Early regulation of locally oriented perception? Development and Psychophatology, 19, Nakahachi, T., Yamashita, K., Iwase, M., Ishigami, W., Tanaka, C., Toyonaga, K., Maeda, S., Hirotsune, H., Tei, Y., Yokoi, K., Okajima, S., Shimizu, A., & Takeda, M. (2008). Disturbed holistic processing in autism spectrum dosorders verivied by two cognitive tasks requiring perception of complex visual stimuli. Psychiatry Research 159, O Riordan, M.A. (2004). Superior visual search in adults with autism. Autism, 8, O Ridoran, M.A., & Plaisted, K.C. (2001). Enhanced discrimination in autism. Quarterly Journal of Experimental Psychology A, 54, O Riordan, M.A., Plaistedt, K.C., Driver, J., & Baron- Cohen, S. (2001) Superior visual search in autism. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and Performance, 27, Ozonoff, S., Pennington, B.F., & Rogers, S.J. (1991). Executive Function DeVicits in High- Functioning Autistic Individuals: Relationship to Theory of Mind. Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Diciplines, 32 (7), Pellicano, E., Gibson, L., Maybery, M., Durkin, K., & Badcock, D.R. (2005). Abnormal global processing along the dorsal visual pathway in autism: a possible mechanism for weak visuospatial coherence? Neuropsychologia, 43, Plaistedt, K., O Riordan, M.A., & Baron- Cohen, S. (1998). Enhanced visual search for a conjunctive target in autism: a research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 39, Ropar, D., & Mitchell. P. (1999). Are Individuals with Autsim and Asperger s Syndrome Suceptible to Visual Illusions? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 40, Ropar, D., & Mitchell, P. (2001). Susceptibility to Illusions and Performance on Visuospatial Tasks in Individuals with Autism. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 42, Ropar, D. & Mitchell, P. (2002). Shape constancy in atuism: The role of Prior knowledge and perspective cues. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 43, Szatmari, P. (2011). What Are ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.3-7). USA: HOGREFE. Shah, A., & Frith, U. (1983). An islet of ability in autism: a research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 24 (4),

20 Shah, A., & Frith, U. (1993). Why Do Autistic Individuals Show Superior Performance on the Block Design Task? Journal of Child Psychology and Psychiatry, 34 (8), Sheppard, E., Ropar, D., & Mitchell, P. (2009). Perceiving the impossible. How individuals with autism copy paradoxical Vigures. Autism, 13, Simmons, D.R., Robertson, A.E, McKay, L.S., Toal, E., McAleer, P., & Pollick, F.E. (2009). Vision in autism spectrum disorder. Vision Reserach, 49, Szatmari, P. (2011). What are ASC? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.3-7). USA: HOGREFE. Socialstyrelsen. (2010). Internationell statistisk klassilikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem - systematisk förteckning (ICD-10-SE). Artikelnummer: Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Artikelnummer Västerås: Socialstyrelsen. Volkmar, F.R. (2011). What Are the Differences (and Similarities) Between Autism, Asperger Syndrome, and PDD- NOS? In S. Bölte & J. Hallmayer (red.): Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Asperger Syndrome, and Atypical Autism Answerd by International Experts (s.12-13). USA: HOGREFE. Walter, E., Dassonville, P., & Bochsler, T.M. (2009). A SpeciVic Autistic Trait that Modulates Visuospatial Ilusion Susceptibility. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39 (2), Wechsler, D. (2007). Wechler intelligence scale for children - fourth edition. Svensk version. Tideman, E. Stockholm: Harcourt Assessment White, S.J., & Saladana, D. (2011). Performance of Children with Autism on the Embedded Figures Test: A Closer Look at a Popular Task. Journal of Autism and Developmental Disorders, 41,

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.

Läs mer

Neuropsykologisk utredning av social kognition vid autismspektrumstörningar

Neuropsykologisk utredning av social kognition vid autismspektrumstörningar SNPF:s Riksstämma 2011 Neuropsykologisk utredning av social kognition vid autismspektrumstörningar Peter Söderstrand Leg psykolog, specialistfunktion i neuropsykologi Vuxenpsykiatriska mottagningen neuropsykiatri,

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

PC2249, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: diagnostik och testmetodik, 15 högskolepoäng

PC2249, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: diagnostik och testmetodik, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2249, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: diagnostik och testmetodik, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives

Läs mer

Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism

Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism 29/9 2004 Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism SvenOlof Dahlgren INLEDNING 3 THEORY OF MIND 4 Normalutveckling 4 Theory of mind hos barn med autism 6 Barn med Aspergers syndrom 7

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande

Läs mer

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Vem är du och vem är jag? Att mäta perspektivtagande utifrån RFT. Ida Mälarstig

Vem är du och vem är jag? Att mäta perspektivtagande utifrån RFT. Ida Mälarstig Vem är du och vem är jag? Att mäta perspektivtagande utifrån RFT Ida Mälarstig Kort introduktion - Bristande förmåga till perspektivtagande är en central svårighet inom autismspektrumstörning. De senaste

Läs mer

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%

Läs mer

Efternamn... Förnamn...

Efternamn... Förnamn... Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog. Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Indikatorer för God vård inom habilitering

Indikatorer för God vård inom habilitering Indikatorer för God vård inom habilitering Uppföljning av skolbarn med autism Syfte att ta reda på om rekommendationer i evidensrapporterna följs (kunskapsbaserad) och vilken effekt eller nytta som uppnås

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Historik Autismspektrumdiagnos (Aspergers syndrom) en introduktion. Presentation JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN

Historik Autismspektrumdiagnos (Aspergers syndrom) en introduktion. Presentation JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Autismspektrumdiagnos (Aspergers syndrom) en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling Bild 1 Autism hos små barn: Betydelsen av tidig screening och behandling Nils Haglund leg psykolog Malmö Barn- och ungdomshabilitering IKVL-Lund/doktorand Bild 2 Maria Råstam, professor, handledare Karin

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Lexiko-semantisk och kognitiv förmåga hos ungdomar med Aspergers syndrom.

Lexiko-semantisk och kognitiv förmåga hos ungdomar med Aspergers syndrom. KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi och foniatri Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Lexiko-semantisk och kognitiv förmåga

Läs mer

2013-10-13. ki.se/kind. Leo Kanner *1896 + 1981. Vad ingår i begreppet autismspektrumtillstånd & Nya diagnoskriterier inom DSM 5.

2013-10-13. ki.se/kind. Leo Kanner *1896 + 1981. Vad ingår i begreppet autismspektrumtillstånd & Nya diagnoskriterier inom DSM 5. Vad ingår i begreppet autismspektrumtillstånd & Nya diagnoskriterier inom DSM 5 Sven Bölte Professor, PhD Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders (>KIND

Läs mer

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan

Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Malmö stad Särskolans resursteam Riktlinjer för psykologbedömning vid mottagande i grundsärskolan Rutiner för mottagande i grundsärskolan Malmö Särskolans resursteam Regementsgatan 52 C, 6 vån. 217 48

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke

Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytningsstil i en normalpopulation. Sammanfattning

Samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytningsstil i en normalpopulation. Sammanfattning Samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytningsstil i en normalpopulation Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAA405 Dnr 54/2004-511 Beslutsdatum 2004-03-25. Autismspektrum. Kursens benämning. Autistic disorder.

Kursplan. Kurskod SAA405 Dnr 54/2004-511 Beslutsdatum 2004-03-25. Autismspektrum. Kursens benämning. Autistic disorder. Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAA405 Dnr 54/2004-511 Beslutsdatum 2004-03-25 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Autismspektrum Autistic disorder Socialt arbete

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01 MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn

Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation

Läs mer

2016-01-29 Steve Berggren 1

2016-01-29 Steve Berggren 1 2016-01-29 Steve Berggren 1 Krävs det en diagnos i skolan för att kunna göra en insats? Steve Berggren Leg. Psykolog, Doktorand & Bitr föreståndare, KIND, Karolinska Institutet Enhetschef, BUP-KIND 2016-01-29

Läs mer

PC2139, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng

PC2139, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2139, Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 högskolepoäng Neuropsychological Perspectives on

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Är vi alla stöpta i samma form?

Är vi alla stöpta i samma form? Är vi alla stöpta i samma form? Om olika sätt att hantera problemlösning med hjälp av våra olika intelligenser Ulla Ek Daniel Kahneman Fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne Har inte gått en

Läs mer

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden

Läs mer

Anbudsgivaren ska offerera ett (1) test/instrument per erbjudet område. ja ja

Anbudsgivaren ska offerera ett (1) test/instrument per erbjudet område. ja ja Tester och instrument för arbetspsykologisk utredning Bilaga 1 Af-2011/311634 Prövning av generella ska-krav kravspecifikation Nr Rubrik Ska-krav Allmänna anbudsförutsättni 2 ngar 3 Generella krav för

Läs mer

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor

Läs mer

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30

Läs mer

Användbarheten hos WNV

Användbarheten hos WNV Institutionen för psykologi Användbarheten hos WNV Granskning av ett nytt icke-verbalt intelligenstest för barn Emma Dahlson & Lisa Kristoffersson Psykologexamensuppsats ht 2008 Handledare: Gunnel Ingesson

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se AUTISMFORUM Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd www.autismforum.se Autism och Aspergers syndrom Autism och Aspergers syndrom är funktionsnedsättningar som

Läs mer

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp)

1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) Välkomna till Klinisk psykologi 1 1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) T2 Kognitiva processer (15 hp), Socialpsykologi (15 hp) 2 T3

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer