En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation. Näringsliv och innovation i Region Norrland

Transkript

1 rapport 2009: 7 En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation Näringsliv och innovation i Region Norrland

2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport behandlar näringslivs- och innovationsfrågor i de tre länen och diskuterar de möjligheter och utmaningar regionbildningen erbjuder inom detta område. Ordförande för den grupp som utarbetat rapporten är Lennart Gustavsson (v), Rentjärn, med arkitekten och samhällsplaneringskonsulten Hans Gillgren, som huvudsekreterare. Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: Vid frågor om rapporten, kontakta: Hans Gillgren ( ) hans.gillgren@gillark.se

3 Innehåll Inledning...2 Sammanfattning...3 Det norrländska näringslivets historiska framväxt...5 Det norrländska näringslivet idag...10 Det norrländska näringslivets framtidsperspektiv...26 Regionala stödsystem för näringslivet,...28 Lokala stödsystem för näringslivet...45 Innovationssituationen i Norrland...49 Slutsatser och nyckelfrågor för fortsatt arbete...52 Inledning Denna rapport är resultatet av det kartläggningsarbete som genomförts kring det norrländska näringslivets historiska bakgrund, nuläge 2007, samt det stödsystem som finns för nyföretagande, företagsutveckling, finansiering samt innovationer. Materialet skall ligga till grund för utformningen av den regionala näringslivs- och innovationspolitiken för den planerade Region Norrland. Arbetsgruppen består av följande ledamöter: Lennart Gustavsson (V) Malå, Ordförande Lennart Holmlund (S), Umeå Agneta Lundberg (S), Örnsköldsvik Kenneth Stålnacke (S), Kiruna Björn Lundkvist (SJVP), Kiruna Philip Cohen (FP), Skellefteå Maria Kristoffersson (C), Vilhelmina Margareta Törelid Haapaniemi (KD), Övertorneå Mattias Karlsson (M), Luleå Kristina Enholm (MP), Töre Rapporten är huvudsakligen kartbaserad för att ge en tydlig bild av näringslivets förhållande till den norrländska geografin. Innehållet är framtaget av en tjänstemannagrupp bestående av Johan Sjöqvist, Norrbottens Läns Landsting Martina Johansson, Norrbottens Läns Landsting Maria Bergman, Luleå kommun Hans Strandberg, ALMI Nord Anders Almberg, Region Västerbotten Thomas Westerberg, Region Västerbotten Margitha Andersson, Lycksele kommun Peter Holmquist, Örnsköldsviks kommun Jan Sahlén, Landstinget Västernorrland, samt Åsa Bjelkeby, Landstinget Västernorrland Sammanställning, kartredovisning och beskrivningen av näringslivshistoria är gjord av Hans Gillgren, huvudsekreterare. Arbetsgruppen har behandlat innehållet vid två möten. Genomförandet av kartläggningsarbetet Tjänstemannagruppen har fördelat arbetet inom sig så att Johan Sjöqvist och Martina Johansson, samlat in uppgifter om de regionala stödorganen för Norr- och Västerbottens län. Maria Bergman och Peter Holmquist har svarat för uppgifterna om de större städernas näringslivsstödjande verksamhet Margitha Andersson har sammanställt exemplen på inlandskommunernas i Västerbottens län organisation Hans Strandberg, ALMI Nord, har beskrivit innovationssituationen i de fyra norrlandslänen i en särskild rapport som bildat underlag för uppgifterna i denna rapport. Anders Almberg, har svarat för uppgifter kring Region Västerbotten Thomas Westerberg, har svarat för statistikunderlag kring näringslivet Jan Sahlén och Åsa Bjelkeby har samlat in uppgifter om de regionala stödorganen för Västernorrlands- och Jämtlands län. Hans Gillgren har svarat för beskrivningen av Norrlands näringslivshistoria, upplägg, analyser och slutsatser samt för redigering av rapporten. Tjänstemannagruppen har samlats vid två tillfällen och diskuterat upplägg och genomförande av arbetet. 2

4 Sammanfattning DET NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG UTVECKLINGSSTÖDET IDAG Historiskt har basnäringarna med skogsbruk och skogsindustri och dess servicenäringar, gruvbrytning och metallindustri, vattenkraft, processindustri och verkstadsindustri spelat den största rollen i norrländskt näringsliv. Även i framtiden kommer basnäringarna att vara betydelsefulla även om antalet anställda sjunker. Största bemanning och resurser för stöd och stimulans för näringslivets utveckling finns på den lokala kommunala nivån genom näringslivskontor, näringslivscentra m.m. Rådgivningen och finansieringsstödet finns huvudsakligen på den länsregionala nivån. Det gäller t.ex Länsstyrelsens regionala företagsstöd. Av de nya näringar som etablerats under senare år är flera unika för Sverige och Norden, t.ex rymdteknik, ishotell, biltestverksamhet i vinterklimat. Besöksnäringen har vuxit starkt, främst i fjällen, tjänstenäringar som call-centers/ teleservice, utbildning, bank- och försäkring har vuxit fram såväl i större städer som på mindre orter. Handel med storregionala drag har vuxit markant i Sundsvall och Haparanda. Några rådgivnings- och finansieringsorgan, som ALMI, verkar på dubbellänsnivå, men har kontor på länsnivå och kontaktpersoner på lokal nivå. Två organ har Norrland som område, men har då kontor på dubbellänsnivå och handläggare med kommuner under sina ansvarsområden. De traditionella näringarna har en stark koncentration till kusten, besöknäringarna till fjällområdena, utbildning och forskning är koncentrerade till universitetsstäderna. SKIDSPORT I RIKSGRÄNSEN RYMDVERKSAMHET, ISHOTELL FRILUFTSLIV OCH VANDRING I LAPPLANDSFJÄLLEN GRUVOR I KIRUNA, GÄLLIVARE, MALMBERGET - Stark gruv- och metallindustri i Sverige och Europa med stål, koppar, zink, guld och aluminium DE T ENERGIPRODUKTION FRÅN VATTENKRAFT I DE FLESTA NORRLANDSÄLVAR KIRUNA RÅ PAJALA FJ Ä LL O M GÄLLIVARE ÖVERKALIX IH EL A BILTESTANLÄGGNINGAR I JOKKMOKK ARJEPLOG OCH ARVIDSJAUR ÖVERTORNEÅ G ARJEPLOG IN KALIX NN ÄR BODEN RE ARVIDSJAUR LULEÅ HANDEL I HAPARANDA HAPARA NDA ÄLVSBYN STÅLVERK I LULEÅ SORSELE PITEÅ MALÅ SÅGVERK, MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI I PITEÅ STORUMAN SKELLEFTEÅ NORSJÖ LYCKSELE DOROTEA VINDELN ÅSELE SÅGVERK OCH TRÄINDUSTRI I INLANDET BJURHOLM VÄNNÄS STRÖMSUND ÅRE GRUVOR I BOLIDENOMRÅDET VILHELMINA SKIDSPORT OCH FRILUFTSLIV I ÅREFJÄLLEN NORDMALING KROKOM ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTERSUND BERG SOLLEFTEÅ RAGUNDA KRAMFORS - Träförädlingsindustri som trähus, limträ, laminatskivor MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI I UMEÅ - Rymdteknik och raketuppskjutning UMEÅ UNIVERSITET OCH UNIVERSITETSSJUKHUS I UMEÅ SKOGS- OCH VERKSTADSINDUSTRI I ÖRNSKÖLDSVIK HÄRNÖ SAND SUNDSVALL SKIDSPORT I HÄRJEHÄRJEDALEN DALSFJÄLLEN ROBERTSFORS LJUSDAL TIMRÅ NORDANSTIG HUDIKSVALL SKOGS- PROCESS- VERKSTADS- OCH METALLINDUSTRI I SUNDSVALL HANDEL, KONFERENSER OCH NÖJEN I SUNDSVALL SKOGSINDUSTRI I IGGESUND OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO SANDVIKEN - Skidanläggningar, snö- och isupplevelser FLEST PÅ LOKAL NIVÅ Lokala näringslivsorgan finns i alla kommuner och är den största kontaktytan mot företagare. - Vildmarksupplevelseföretag - Friluftslivsprodukter som Fjällräven, Lundhags, Trangia, Klättermusen - Norrländska mat- och dryckesspecialiteter som renkött, ost, tunnbröd, polarkaka, surströmming, hjortron, lingon, löjrom, öl och whisky MÅNGA PÅ LÄNSNIVÅ De regionala stödorganen, Länsstyrelser, Landsting och andra rådgivnings- och finansieringsorgan finns idag huvudsakligen på länsnivå GÄVLE HOFORS SKOGS- LIVSMEDELSINDUSTRI OCH HANDEL I GÄVLE, METALLINDUSTRI I SANDVIKEN OCH HOFORS - Specialiserad exportinriktad verkstadsindustri med fordon, elrullstolar, kranar, glasmaskiner GULD- KOPPAR- OCH ZINKPRODUKTION I RÖNNSKÄRSVERKEN VERKSTADSINDUSTRI I SKELLEFTEÅ BRÄCKE ÅNGE - Betydande skogsbruk och stark skogsindustri med sågverk, massaindustri och pappersproduktion - Förnyelsebar grön el genom vattenkraft och vindkraft 3 TVÅ PÅ DUBBELLÄNSNIVÅ Några finansieringsorgan, som ALMI, finns på dubbellänsnivå, men har kontor på lokal- och länsnivå. TVÅ PÅ NORRLANDSNIVÅ Två organ finns på Norrlandsnivå, Norrlandsfonden och Innovationsbron, men de har kontor på dubbellänsnivå och personal med ansvar på den kommunala nivån.

5 SLUTSATSER OCH NYCKELFRÅGOR Regionala organ har stark lokal representation Uppgifter för en regional verksamhet Rådgivnings- och finansieringsorgan finns huvudsakligen på stads- eller länsregional nivå eller på dubbellänsnivå. De som verkar på Norrlandsnivån, som Innovationsbron och Norrlandsfonden, har en operativ verksamhet på länsnivå eller stadsregional nivå med handläggaransvar på lokal kommunal nivå. En regional näringslivsutvecklande verksamhet har två viktiga uppgifter: 1. Förädla basresurserna Ge ett starkt och brett stöd för förädling inom basnäringarna och för nya möjligheter att utnyttja våra basresurser skog, malm och verkstadsindustri 2. Nya norrländska näringar Stimulera kreativitet och entreprenörsskap för att skapa nya näringar som utnyttjar norrländska särdrag. Skapa system för samverkan mellan små lokala företag som tillsammans kan bygga konkurrenskraft, t.ex inom upplevelsenäringarna, lokalt producerad mat och turism. Kan gälla destinationsutveckling och marknadsföring. KIRUNA LULEÅ Framtida regionala näringslivsuppgifter De uppgifter en regional näringslivsstödjande och -utvecklande verksamhet kan antas få eller ta sig är sannolikt följande: Viktigaste kontaktytan för råd och finansiering finns lokalt Näringslivet, särskilt småföretagare, verkar lokalt. 1. Företagsstöd SKELLEFTEÅ UMEÅ ÖSTERSUND 2. Medfinansiering EU-projekt SUNDSVALL 3. Driva näringslivsutvecklingsprojekt Tyngdpunkt på stadsregional nivå Regionalt näringslivsstöd måste har en stark lokal kommunal närvaro för att uppfylla näringslivets behov. Det innebär en del- eller stadsregional representation för att kunna vara nära företagen och ha kunskap om lokala förhållanden. Näringslivsutvecklingsprojekt kan drivas såväl i hela Norrland som del- eller stadsregionalt beroende på branscher. Underindelning i delregioner En fördelning mellan olika nivåer inom en Region Norrland skulle kunna se ut på följande sätt: De traditionella basnäringarna inom gruvnäring, skogs- verkstads- och processindustri har en stark koncentration till malmfälten och kusten De nyare näringarna inom kunskap, tjänster, turism och upplevelser, miljöteknik och biobränsle utvecklas mest i det befolkningsrika kustlandet samt i fjällen. I inlandet finns de nya näringarna testverksamhet, rymdteknik och vindkraft. En utmaning är att på nya sätt utnyttja inlandets skogs- och andra naturresurser FALUNBORLÄNGE Möjliga framtida funktionella stadsregioner i norra Sverige med 5 resp 10 mils omland och traditionellt uppland. Av avståndsskäl skulle möjligen också Gällivare kunna ses som en funktionell stadsregion. REGION NORRLAND LEDNING Övergripande näringslivsutveckling - Utvecklingsprojekt norrländska näringar - Gemensam kunskapsbas om näringslivsstimulans - Europeiskt regionsamarbete, Interreg-utvecklingszon 6-7 DELREGIONER - Företagsstöd - Innovationsstimulans - Avknoppning FOU - Destinationsutveckling besöksnäringen KOMMUN 4 GÄVLE KOMMUN KOMMUN KOMMUN KOMMUN

6 Det norrländska näringslivets historia och särdrag KIRUNA En översiktlig historik För att ge en bakgrund till en diskussion om framtida inriktning av stöd för näringslivsutvecklingen i Norrland har en ytterst summarisk genomgång gjorts av det norrländska näringslivets historia. Det har skett i form av ett antal kartor och punkter med sikte på att ringa in de karakteristiska dragen och särskilt de särdrag Norrland visar upp i förhållande till övriga landet. ÖVER- TORNEÅ GÄLLIVARE JOKKMOKK ARJEPLOG BODEN ÄLVSBYN ARVIDSJAUR SORSELE PITEÅ MALÅ STORUMAN SKELLEFTEÅ NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA VINDELN ROBERTSFORS ÅSELE STRÖMSUND BJURHOLM VÄNNÄS UMEÅ NORD- ÅRE MALING KROKOM ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTER- RAGUNDA SOLLEFTEÅ SUND KRAM- FORS BERG BRÄCKE HÄRNÖ SAND ÅNGE TIMRÅ SUNDS- VALL HÄRJEDALEN LJUSDAL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDER- HAMN OCKELBO SAND- VIKEN GÄVLE HOFORS Rennäring i fjällen PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Jordbruk längs kust och älvdalar JORDBRUK HANDELSVÄGAR RENSKÖTSEL NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK 1. FÖRE 1600 Jordbruk, jakt och fiske längs kusten, älvdalarna och i sjöbygderna När det landområde som idag är Norrland befolkades efter inlandsisens tillbakadragande för c:a år sedan skedde det troligen söderifrån och möjligen också österifrån längs Östersjö- och Atlantkusterna. Jakt och fiske och så småningom jordbruk längs kusten och älvdalarna och runt sjöbygderna var de huvudsakliga näringarna. Renskötsel i fjällen och skogslandet Fjällområdena befolkades tidigt av renskötande samer som utnyttjade skogslandet för vinterbete. Småskalig järnframställning från myrmalm Småskalig gruvbrytning och samlande av myrmalm med framställning av järn förekom både i skogslandet och i fjälltrakterna från järnåldern och framåt. Sågade trävaror för eget bruk och avsalu Under medeltiden växte ett antal grovbladiga vattensågar fram som svarade för såväl husbehovssågning som för avsalu på export till städer i södra Sverige och utomlands. Handel med päls, tjära, trävaror, järn Tidigt utvecklades handel med norrländska produkter som efterfrågades i södra Sverige och utomlands. Pälsverk, trätjära, järn och olika slags trävaror fraktades längs älvarna ner till kusten och lastades på segelfartyg. Norrlands struktur läggs tidigt fast Handelsstråk och bosättningsmönster kom av topografiska skäl att följa älvdalarna från kusten till skogslandet och fjällen. Det har givit en näringsekonomisk och kulturell struktur som i stora stycken lever kvar än idag. 5

7 Gruvbrytning i Lapplandsfjällen Nybyggande i inlandet Gruvbrytning och järnbruk i Jämtlands- och Härjedalsfjällen Vattensågar vid älvarna och skeppsvarv vid kusten Järnbruk längs kusten NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK Etablering av järnbruk längs kusten och inlandet på grund av skogs- och koltillgång Den första vågen av industrialisering av Norrland inleddes under 1600-talet. Järnbruken i Bergslagen och norra Uppland började lida brist på ved för järnframställningsprocessen och man flyttade därför järnbruken till det skogrika Norrland. Istället för att frakta den skrymmande veden söderut fraktades malmen norrut längs kusten och ett antal järnbruk anlades. Gruvbrytning i fjällen av silver- och järnmalm, järnbruk i Jämtland och Härjedalen Några tidiga gruvbrytningsprojekt öppnades i Lapplands- och Jämtlandsfjällen, flera utan några större framgångar. Kolonisering genom nybyggande av Norrlands inland Under 1700-talet uppmuntrades ytterligare nyodling av Norrlands inland genom skattefrihet under ett antal år. Vattensågar längs älvarnas biflöden för export av sågade trävaror Genom teknisk utveckling av finbladiga vattensågar längs älvarnas biflöden kunde en ökad export ske av sågade varor. Det sågade virket buntflottades ner till kusten, tvättades och torkades för att sen lastas på fartyg. Skeppsvarv etableras för utskeppning av trävaror och försäljning av fartyg Den ökande exporten av trävaror till Europas industrialiserade områden, bl.a England, krävde fartyg. Det ledde till ett etablerande av skeppsvarv längs hela norrlandskusten då båtarna dessutom ofta såldes på destinationsorten NYODLING GRUVBRYTNING JÄRNBRUK VATTENSÅGAR SKEPPSVARV 6

8 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK ÅRE SAND- VIKEN GÄVLE HOFORS Timmerflottning på älvarna KROKOM BERG VILHELMINA DOROTEA STRÖMSUND BRÄCKE ÅNGE RAGUNDA Järnvägar byggs ARJEPLOG STORUMAN SOLLEFTEÅ SORSELE ÅSELE HÄRNÖ SAND TIMRÅ LYCKSELE MALÅ ÖRNSKÖLDSVIK JOKKMOKK ARVIDSJAUR NORSJÖ VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS KIRUNA GÄLLIVARE ÄLVSBYN PITEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ ROBERTSFORS BODEN PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Ångsågar längs kusten Ångsågar etableras vid kusten Under senare halvan av 1800-talet leder Europas starka industrialisering och stadstillväxt till stor efterfrågan på sågade trävaror. Ångdrivna sågverk som etableras vid kusten kan leverera virke av högre kvalitet än det vattensågade och är oberoende av vårflod och vattenflöden. Istället för sågade varor börjar nu timmer flottas på älvarna som iordningställs för att frakta stora timmermängder. Fram till 1870-talet levereras fortfarande mest vattensågade varor, men sen tar ångsågarna över. Denna utveckling blir en industriell boom för hela Norrland och främst längs kusterna där stor invandring och befolkningstillväxt sker. Flera stora stadsbränder gynnar byggverksamhet och handel Förutom Europas stadsutbyggnad sker en rad stora stadsbränder som ytterligare gynnar träindustri, byggande och handel. Umeå och Sundsvall brinner samma dag 25 juni 1888 och återuppbyggs snabbt, men på helt skilda sätt. Umeå förblir en trästad under det att Sundsvall bygger en storstadsmässig stenstad. Norra stambanan, tvärbanan till Trondheim och malmbanan byggs Det sena 1800-talet är järnvägsbyggandets stora epok i Sverige. Norra stambanan färdigställs under och 90-talet, tvärbanan till Trondheim likaså. Malmbanan till Narvik färdigställs Vattensågarna konkurreras ut Ångsågarnas högre kvalitet och säsongsoberoende gör att vattensågarna successivt konkurreras ut mot slutet av seklet. Skeppsvarven läggs ner Även de många skeppsvarvens tid är förbi under senare hälften av 1800-talet. Järnbruken avvecklas successivt Likaså järnbruken försvinner under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet när större anläggningar kommer till, t.ex i Luleå HÄRJEDALEN LJUSDAL OVANÅKER FLOTTNINGSLEDER ÖVER- TORNEÅ NORD- MALING ÖSTER- SUND KRAM- FORS SUNDS- VALL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL BOLLNÄS SÖDER- HAMN OCKELBO ÅNGSÅGAR JÄRNVÄG GRUVBRYTNING 7

9 ÅRE Vattenkraftutbyggnad i älvarna KROKOM BERG HÄRJEDALEN VILHELMINA DOROTEA STRÖMSUND BRÄCKE ÅNGE LJUSDAL OVANÅKER RAGUNDA BOLLNÄS OCKELBO SÖDER- HAMN SAND- VIKEN ARJEPLOG STORUMAN SOLLEFTEÅ HOFORS SORSELE ÅSELE HÄRNÖ SAND TIMRÅ KRAM- FORS SUNDS- VALL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL GÄVLE LYCKSELE MALÅ ÖRNSKÖLDSVIK NORD- MALING ÖSTER- SUND JOKKMOKK ARVIDSJAUR NORSJÖ VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS ÖVER- TORNEÅ KIRUNA GÄLLIVARE ÄLVSBYN PITEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ Gruvbrytning i malmfälten ROBERTSFORS BODEN PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Massa- och processindustri längs kusten GRUVBRYTNING MASSAINDUSTRI METALLINDUSTRI KEMISK INDUSTRI MEKANISK INDUSTRI VATTENKRAFT NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK Massafabriker etableras , större enheter från 1930 Som komplement till sågverken etableras i början av 1900-talet sulfit- och sulfatfabriker för tillverkning av pappersmassa. De lokaliseras mestadels till kusten för närheten till sjötransporter. Sågverksindustrin strukturomvandlas till större och färre enheter Kriserna för sågverksindustrin under och 20-talen leder till många nedläggningar. Några verk blir kvar och byggs ut, bl.a annat landets första ångsåg Tunadal. Träförädling genom plywood och fiberskivor startas Efterfrågan på släta moderna material som masonite och olika slags boardskivor samt plywood leder till en ökad förädlingsgrad och nyetablering av fabriker. Gruvindustrin etableras i Lappland, Kiruna byggs och Malmberget kommer till Ny teknik att hantera fosforhaltig järnmalm ledde till Malmfältens exploatering från 1890 när LKAB bildades. Grundandet av Kiruna 1900 öppnade en ny epok i Norrlands näringsliv. Stålverk i Luleå byggs Malmen från Kiruna transporterades för utskeppning till Narvik och Luleå. Men 1915 grundades det första stålverket i Luleå öppnade Norrbottens Järnverk en betydligt större anläggning på Svartölandet. Bolidenfältet exploateras, Rönnskärsverken byggs En guldfyndighet 1924 i Boliden lade grunden för gruvbrytning i Skellefteåfältet och etablerandet av Rönnskärsverken Vattenkraften byggs ut i norrlandsälvarna byggdes de första vattenkraftverken i norrlandsälvarna, med bl.a Älvkarleby i Dalälven och Porjus i Stora Lule älv. Ett av syftena med Porjus var att elektrifiera Malmbanan. Kemisk-tekniska industrier byggs intill vattenkraftverken före växelströmmen Superfosfatfabriken i Ljungaverk och Alby klorat i Alby vid Ljungan anläggs på 1910-talet för att dra nytta av den svårtransporterade likströmmen. Verkstadsindustri byggs ut i de flesta städer Inlandsbanan och flera tvärbanor byggs på 1920-talet Ny kolonisationsvåg av inlandet genom järnvägsutbyggnaden Tjänstenäringarna växer fram som komplement till handeln 8

10 Rymdteknik och ishotell i Kiruna NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK Alpin turism och vandring i fjällen ÅRE KROKOM BERG HÄRJEDALEN SAND- VIKEN Vintertestverksamhet i inlandet ARJEPLOG MALÅ VILHELMINA tjänster LYCKSELE i alla DOROTEA kommuner STRÖMSUND BRÄCKE ÅNGE LJUSDAL OVANÅKER SORSELE Expansion STORUMAN av offentlliga RAGUNDA BOLLNÄS OCKELBO SÖDER- HAMN SOLLEFTEÅ HOFORS ÅSELE HÄRNÖ SAND TIMRÅ KRAM- FORS SUNDS- VALL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL GÄVLE ÖRNSKÖLDSVIK NORD- MALING ÖSTER- SUND JOKKMOKK ARVIDSJAUR NORSJÖ VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS ÖVER- TORNEÅ KIRUNA GÄLLIVARE ÄLVSBYN PITEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ ROBERTSFORS BODEN PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Utbildning och handel expanderar i de större städerna OFFENTLIGA TJÄNSTER PRIVATA TJÄNSTER ALPIN TURISM NATURTURISM RYMDTEKNIK TESTVERKSAMHET SNÖ- OCH ISUPPLEVELSER HANDEL, STORKÖP VERKSTADSINDUSTRI UTBILDNING OCH FORSKNING - Strukturomvandling inom sågverks-, massa- och pappersindustrin till färre och större enheter - Mekanisering, automatisering och datorisering ökar produktiviteten inom industrin och leder till färre anställda - Mekaniseringen inom jordbruket ökar produktiviteten - Utveckling av verkstadsindustrin - Stark tillväxt av offentlig vård, omsorg och samhällsservice - Utveckling av besöksnäringen, utbyggnad av alpina anläggningar i fjällen och på andra ställen, fritidshusutbyggnad - Expansion av högre utbildning och forskning, Umeå universitet, Mittuniversitetet och Luleå Tekniska Universitet - Utveckling av medicinteknik i Umeå - Utveckling av rymdteknisk anläggning i Kiruna - Regional lokalisering av statliga verksamheter och privat industri - Expansion av tjänsteproduktion, utlokalisering av tjänsteföretag - Nya vinterklimatbaserade verksamheter, t.ex biltestanläggningar, ishotell mm - Lokalt producerade matspecialiteter utvecklas, som ost, bröd, renkött mm - Tjänster inom data- och informations- och kommunikationsteknik växer fram 9

11 Det norrländska 2 Norra näringslivet Sveriges roll och funktion idag Norra Sverige har höga produktions- Nordfinlands och Nordnorges 2 Norra Sveriges roll och funktion och förädlingsvärden funktion inom EU är starkt beroende Det Norra norrländska Sverige har högre näringslivet andel av de idag industriella beskrivs på av två transporter sätt. Den första genom delen består Sverige av valda Sverige delar är EU:s främsta av produktionsvärdena den Systemanalys än av befolkningen. av de fyra norrlandslänen Dessutom som ÅF Infraplan utarbetat under 2008 på är förädlingsvärdet per invånare till stora delar högre uppdrag av Länsstyrelserna i de fyra länen. För mer fullständiga uppgifter hänvisas till denna än rikssnittet. Förädlingsvärdet per anställd är särskilt rapport. högt i Kiruna/Gällivare Den andra och delen i kommunerna består av längs en redovisning av de 20 största arbetsgivarna i samtliga kommuner norrlandskusten i de (se fyra figur nordliga 2.1:2). länen. borg Trondheim Oslo Åre Malmö Östersund Köpenhamn Sveg Bodö Mo i Rana Strömsund Ånge Storuman Vilhelmina Dorotea Sollefteå Timrå Narvik Åsele Jokkmokk Arjeplog Sundsvall Gävle Kiruna Arvidsjaur Lycksele Kramfors Härnösand Visby Örnsköldsvik Gällivare Umeå Boden Pajala Piteå Luleå Skellefteå Vasa Stockholm Karleby KalixHaparanda/Torneå Åbo Uleåborg Industriellt produktionsvärde miljarder, Norra Finland, norra Norge och även nordvästra Ryssland har stora potentialer i utökade transporter gruvland DE med NÄRINGAR hög via Sverige för att nå de stora marknadena i EUs kontinentala del. Dessa transportvolymer är till stor del produktion i åtföljande förädlingssteg transporter där varan stegvis förädlas och ökar i värde. Nästan 90 procent av EU:s produktion av järnmalm sker i Norrbotten. Norra Sverige Norra Sveriges och norra bidrar dessutom till att Sverige ligger på Finlands höga industriella första plats vad avser framställning av guld, produktionsvärden har stor betydelse för hela EU. Exportintensiteten är mycket och koppar. 12 av Sveriges 15 aktiva gruvor och på andra plats avseende bly, zink, silver hög. För såväl Sveriges som finns i regionen. EU:s industrisystem är det Helsingfors Förädlingsvärde per sysselsatt, jmf med rikssnitt, SEK ÖKNING MINSKNING > > -300 därför angeläget att skapa 2005 bröts i Sverige malm för 23 miljarder goda logistiska förutsättningar. INDUSTRIELLT PRODUKTIONSVÄRDE Figur 2.1:3 Råvaruproduktionen i norr är huvudsaklig bas för förädlingsindustrin i Sverige i övrigt. Värdemässigt går huvuddelen med järnväg genom Sverige och med sjöfart längs norrlandskusten samtidigt som ett väsent- GRUVRELATERA- kronor, varav 70 procent i Norrbottens och Västerbottens län. Ytterliggare potentialer finns i dessa båda län och även i Västernorrland och Jämtland. Närmast aktualiseras ytterligare produktionshöjningar i Kiruna och Gällivare, nya gruvor i Pajala och i Arvidsjaur samt i Guldlinjen. Baserat på malm och metall producerar det svenska industrisystemet för ca 500 miljarder kronor per år (2006), en ökning på ca 60 miljarder från Minst lika mycket förädlas inom övriga EU. Hela Sveriges industrisystem och EU:s industrisystem vinner därför stora fördelar med förbättrad logistik mellan de råvaruintensiva områdena och de successiva förädlingsenheterna på väg till de stora marknaderna. Utförseln dominerar och ökar starkt samtidigt som återvinningsflöden ökar främst till Figur 2.1:2 De fyra nordligaste länen står för höga industriella produktionsvärden liksom Rönnskärsverken i Skellefteå. angränsande delar av Finland. Även Norge och NV Ryssland har stora potentialer. Förädlingsvärdet per anställd är dessutom högt i merparten av norra Viktiga råvaror för EU bildar bas för höga förädlingsvärden och Sveriges kommuner. Statistikkällor: exportvärden. SCB, Statistiksentralen, bearbetning ÅF Infraplan Gruvornas 20 mdr kr/år förädlas för ca mdr kr/år i Sverige som helhet (2006). De senaste årens höjningar av GRUVRELATERADE NÄRINGAR Gruvor och utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri Produktionsvärde år Mkr Mkr 500 Mkr Göteborg Gruvor och övrig utvinning förädlingssteg Stål- och metall & metallvaruindustri förädlingssteg Maskinindustri Halmstad Malmö Karlstad Östersund Storuman Linköping Karlskrona Sundsvall Arvidsjaur Gävle Visby Umeå Kiruna Gällivare Skellefteå Luleå Pajala 500 Mdr kronor Kalmar Ökning 60 Mdr sedan Kemi Torneå

12 Sveriges av de NorrSveriges bilden). massandustri drygt ocent av gsbaserad NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG SKOGSBASERADE NÄRINGAR 2 Norra Sveriges roll och funktion 45 SKOGSBASERADE NÄRINGAR m³ m³ Kiruna Skogsbaserad industri, 2005, MSEK SCA Timber Vilhelminasågen Martinsons såg AB (Bygdsiljum, Skellefteå, Vindeln) Norrskog Wood products AB (Östavall, Sikås, Ocke, Hissmofors) Skogn 600 MSEK 300 MSEK SCA Timber Rundvikssågen Vasa SCA Timber Bollstabruk Callans Trä m m³³ 14 Sundsvall 45 SCA Timber Tunadal Tjärnviks Trä Produktionsvolym för sågverk 2007, m³ 500 Ägare/koncern SCA 100 SCA Umeå Norra Skogsägarna har också omfattande verksamhet, i Kåge, Ostvik, Sävar, Lycksele och Agnäs. Kåge och Sävar är de största produktionsenheterna med respektive kubikmeter. De närmaste åren planerar Norra Skogsägarna investeringar på miljoner kronor. Pori Europaväg Riksväg Järnväg Setra Group Övriga ÅF-Infraplan Nord M-Real Figur 2.1:8 Inom sågverksindustrin är produktionen spridd, såväl geografiskt i regionen som på många anläggningar. Källa: ÅF Infraplan. Östersund Mondi Sundsvall Mellan Jämtland och norska Tröndelag sker sedan många år samverkan inom skogsnäringen. Jämtland står för viktiga delar av råvaruförsörjning till norska Kemijär skogsindustrier vid Trondheimsfjorden. SCA Billerud AB Karlsborgsverken Stora Enso Kemi Gävle 700 ton M-Real Luleå ton Metsä Botnia Stora Enso SCA Packaging Munksund Smurfit Kappa Lövholmen Karlstad Uleåborg ton 950 ton Södra Cell Folla Umeå Norske Skog M-Real Sverige AB M-Real Husum Skogn dheim Peterson Linerboard Linköping Mondi Packaging AB Mondi Dynäs Göteborg Visby SCA Packaging Obbola Walki Wisa UPM Kymmene 4 Domsjö Fabriker AB Domsjö Rottneros AB Utansjö Bruk SCA Graphic Sundsvall AB Östrand (Timrå) Vasa Smurfit Kappa Metsä Botnia ÅF-Infraplan Nord Karlskrona SCA Smurfit Kappa M-Real Övriga s Stora Enso s Volymuppgift saknas Europaväg Riksväg Järnväg Metsä M-Real Botnia Stora Enso M-Real Stora Enso Pori M-Real Jyväskyle M-Real Norske Skog i Skogn är med en produktionskapacitet på ton den största producenten av tidningspapper i Norge. Företaget har stora godsflöden från/till Sverige via Storlien på E14, via Skalstugevägen och via Meråkersbanan. Cirka ton massaved och ton rundvirke. Träflis importeras årligen från Jämtland och Västernorrland till Norske Skogs pappersbruk i Skogn. Nord-och Sør-Trøndelag importerar årligen ca ton skog från Jämtland (Källa: North East Cargo Link, 2006). Figur 2.1:9 Massa- och pappersbruken är koncentrerade till kusten. Källa: ÅF Infraplan Figur 2.1:6 Norra Sverige har stora skogstillgångar som nyttiggörs i form av massa och papper samt sågade och hyvlade trävaror. Det är betydelsefullt s s SCA Graphic Sundsvall AB Ortviken Produktionsvolym för massa-/pappersindustri Norska och finska ind. Ägare/koncern 2007, ton Kalmar Halmstad Sundsvall Massa, pappers- och sågverksindustrin SCA, M-Real och Smurfit Kappa står för 80 procent av massa- och pappersindustrins produktion i regionen. Fabrikerna finns främst i Kalix, Piteå, Skellefteå, Umeå, Nordmaling (Rundvik), Husum och Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall och Timrå. Produktionen och ägandet inom sågverksindustrin har något större spridning jämfört med massa- och pappersindustrin. SCA svarar för närmare hälften av de större sågverkens produktion. Setra Group svarar för en stor del av produktionen i Norrbotten och Västerbotten. Umeå 4 Gällö Såg Norra Skogsägarna SCA Timber Holmsundssågen Höglands Såg och Hyvleri SCA Timber Jämtlamell AB Kjeldstad Sågverk & Hyvleri m m³ ondheim Setra Billerud Smurfit Kappa Piteå SCA Setra Årlig genomsnittlig skogsproduktion, anför renomiskt nom EU. papspelar en g genom uktion. 6 procent m EU. rin i ustriella massa-, Setra Group Seskarö sågverk Setra Group (läggs ner 2008) Rolfs såg och hyvleri AB BAC Energi AB Kemi Helmec AB SCA Timber Munksund Luleå (Boden och Piteå) Setra Group Setra Group Malå Lövholmen Uleåborg Industriella produktionsvärden en går örväntas äg. För ttja även en minsk råvara. nsvärden genomnorra inland kusten

13 2 Norra Sveriges roll och funktion ca 215 ttning närmare en 9,0 otten mdkr). iga ifferenökad vänrra Sverige ska idag som har tta till stor llturismen, lands län är basnäringsplanerna i rioden uppgår nerna omfati länets stora, restauranger,. Sysselsätteräknas till rka tillväxten i å fungerande er. evis bra komss/bil. Åre/Duved ionen i norra Sveria tillgänglighet med lgänglighet främst Gästnätter 2006 jan feb mar apr maj jun jul aug Skattat antal för kommuner med färre än 5 anläggningar Härjedalen sep okt nov Åre dec Vilhelminafjällen Östersund Arjeplog Tärnaby-Hemavan Storuman Mora Jokkmokk Lycksele Sundsvall Gävle Kiruna Gällivare Örnsköldsvik (Höga kusten) Kramfors (Höga kusten) Luleå Piteå Skellefteå Umeå Figur 2.1:11 Gästnätter i kommersiella anläggningar, volymer och säsongsvariation. Statistiken underskattar det verkliga antalet gästnätter. Statistikkälla: SCB, bearbetning ÅF-Infraplan 12 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG BESÖKSNÄRINGEN 11 Hotellgästerna (belagda rum) fördelade efter målgrupp år Norrland Gävleborgs län 31 Målgrupp Affärsresenärer 51 Konferensdeltagare Gruppresenärer 8 Fritidsresenärer Västernorrlands län Jämtlands län Norrland Stock- Övriga Riket holms Sverige län Västerbottens län Norrbottens län - Fjällen och de större städerna dominerar besöksnäringen - Affärsgäster dominerar totalt och i städerna - Fritidsgäster dominerar i fjällen

14 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER För att ge en konkret bild av hur det norrländska näringslivet ser ut har vi tagit fram data från Statistiska Centralbyrån över de 20 största arbetsgivarna i samtliga kommuner i de fyra nordligaste länen. Data är från 2007 och det senaste halvårets dramatiska ekonomiska förändring innebär att många av de siffror som visas över antal sysselsatta har förändrats, i vissa fall dramatiskt. Även om uppgifterna alltså inte är dagsaktuella så ger de dock en konkret bild av vilka näringar som dominerar i olika delar av Norrland. Särskilt i de mindre kommunerna syns ett antal företag i nya näringar som vuxit fram under de senaste åren även om de fortfarande bara har ett fåtal anställda. I de större kommunerna syns inte dessa eftersom de 20 största arbetsgivarna har fler anställda. Ett rimligt antagande är dock att antalet mindre företag i nya näringar är minst lika stort, troligen större, i de större städerna. Vissa företagsnamn är svårtolkade vad gäller vilken bransch de verkar i. Den angivna branschsiffran anger bransch enligt SNI 2002, Svensk Näringsgrensindelning. Siffrorna står för följande branscher: För att indikera graden av skattefinansierad verksamhet har de verksamheter som bedömts i huvudsak finansierade med skattemedel markerats med rött. Myndigheter och offentliga bolag som finansierar sin verksamhet genom avgifter eller försäljning har ej rödmarkerats. För att ange vilken profil näringslivet har i respektive kommun har, utifrån dessa data, en grov sammanfattning gjorts intill kommunnamnet. 01 Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill 02 Skogsbruk och service till skogsbruk 05 Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill 10 Kol- och torvutvinning 11 Utvinning av råpetroleum och naturgas samt service i anslutning härtill 12 Utvinning av uran- och toriummalm 13 Utvinning av metallmalmer 14 Annan mineralutvinning 15 Livsmedels- och dryckesvaruframställning 16 Tobaksvarutillverkning 17 Textilvarutillverkning 18 Tillverkning av kläder; pälsberedning 19 Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseffekter, handväskor, skodon o.d. 20 Tillverkning av trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 22 Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 23 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle 24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 27 Stål- och metallframställning 28 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 29 Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning 30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer 31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar 32 Tillverkning av teleprodukter 33 Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur 34 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 35 Tillverkning av andra transportmedel 36 Tillverkning av möbler; annan tillverkning 37 Återvinning 40 El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning 41 Vattenförsörjning 45 Byggverksamhet 50 Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 52 Detaljhandel utom med motorfordon; reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar 55 Hotell- och restaurangverksamhet 60 Landtransport; transport i rörsystem 61 Sjötransport 62 Lufttransport 63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet 64 Post- och telekommunikationer 65 Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 66 Försäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 67 Stödtjänster till finansiell verksamhet 70 Fastighetsverksamhet 71 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 72 Databehandlingsverksamhet m.m. 73 Forskning och utveckling 74 Andra företagstjänster 75 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 80 Utbildning 85 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet 90 Avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d. 91 Intressebevakning; religiös verksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet 93 Annan serviceverksamhet( tvätt, hår- och hudvård, begravning 95 Hushållens verksamhet 99 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Andelen sysselsatta i småföretag är betydande Eftersom de minsta företagen inte syns i denna sammanställning så är redovisningen kompletterad med följande fakta från Regionfakta om antalet sysselsatta i småföretag i de olika länen: Sammantaget finns 93 % av alla arbetsställen, såväl i Norrland som i Sverige, i småföretag med mellan 0 och 9 anställda. Även om man räknar bort alla företag med 0 anställda så dominerar de små företagen. 78% av företagen har färre än 10 anställda och bara 4% jobbar i företag med 50 anställda eller fler. Såväl Norrlands som Sveriges småföretag är av mycket stor betydelse för sysselsättningen. 13

15 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Norrbotten 1 Gällivare- Gruvbrytning, tele, instrument GÄLLIVARE KOMMUN LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING BOLIDEN MINERAL AB METSO MINERALS (KIRUNA) AKTIEBOLAG KONSUM MALMFÄLTEN EKONOMISK FÖRENING MALMTRANSPORTER I NORRLAND AB PAASANNE AKTIEBOLAG GÄLLIVARE PHOTOVOLTAIC AKTIEBOLAG J.U.C. VÄRMETEKNIK AKTIEBOLAG GÖRAN ERIKSSON MASKINTJÄNST AKTIEBOLAG RIKSPOLISSTYRELSEN SAMHALL AKTIEBOLAG AIMPOINT SWEDEN AKTIEBOLAG BANVERKET TOP BOSTÄDER AB ERIKSSON CENTER I GÄLLIVARE AB GEMA INDUSTRI AKTIEBOLAG (PUBL.) GÄLLIVARE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET MULTIPARTNER AB Kiruna Gruvbrytning, rymd, ishotell KIRUNA KOMMUN LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING PERSONAL CARE I KIRUNA AB SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET MALMTRAFIK I KIRUNA AB KIRUNABOSTÄDER AKTIEBOLAG KONSUM MALMFÄLTEN EKONOMISK FÖRENING SAMHALL AKTIEBOLAG ICEHOTEL AKTIEBOLAG TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AKTIEBOLAG CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN BANVERKET BRÖDERNA LINDMARK ENTR O TRANSPORT AB NCC AKTIEBOLAG RIKSPOLISSTYRELSEN POSTEN MEDDELANDE AB RADIOTJÄNST I KIRUNA AKTIEBOLAG INSTITUTET FÖR RYMDFYSIK LANTMÄTERIVERKET Jokkmokk Vattenkraft, samekultur JOKKMOKKS KOMMUN VATTENFALL SERVICE NORD AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SAMHALL AKTIEBOLAG VATTENFALL AKTIEBOLAG AJTTE, SVENSKT FJÄLL- & SAMEMUSEUM PICAB PRODUKTION AB KALIX TELE 24 AKTIEBOLAG LAPPLANDS ELTJÄNST AKTIEBOLAG LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN HEDINS HJULGRÄVMASKINER AB STIFTELSEN SAMERNAS FOLKHÖGSKOLA BDL BYGG & DEKORLIST AKTIEBOLAG JOKKMOKKS FÖRSAMLING SAMESKOLSTYRELSEN LIKO TEXTIL AKTIEBOLAG KONSUM MALMFÄLTEN EKONOMISK FÖRENING SPARBANKEN NORD HOTELL JOKKMOKK AKTIEBOLAG SAREK STÄD AB Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Arjeplog Biltest ARJEPLOGS KOMMUN TJINTOKK KOMMANDITBOLAG (Biltest) VÄGVERKET TJINTOKK AKTIEBOLAG ARJEPLOG HOTEL SILVERHATTEN AB NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING ARJEPLOG TEST MANAGEMENT AB ICEMAKERS AB COLMIS AKTIEBOLAG ARJEPLOG SKELLEFTEÅ ENERGI UNDERHÅLL HANDELSBOLAG OK NORRBOTTEN EK FÖR KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING FIXAR N I ARJEPLOG AB VERKET FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING, NUTEK CASSIMIR LINDBERGS ENTREPRENAD AKTIEBOLAG ARJEPLOG KÖTT AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET WIDMANS GRÄV ARJEPLOGS FÖRSAMLING CARTEST I ARJEPLOG AKTIEBOLAG 70 7 TJINTOK FÖRVALTNING AKTIEBOLAG 74 7 Arvidsjaur Försvar, biltest, turism ARVIDSJAURS KOMMUN FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS MATERIELVERK SAMHALL AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING LUNDBERGS TRÄ AB KONSUM NORRBOTTEN ARVIDSJAUR FLYGPLATS AB PLUSSHUS AKTIEBOLAG EKLUNDS ÅKERI MOSKOSEL AB SECURITAS SVERIGE AB ARVIDSJAURS FÖRSAMLING NORRFOG SÅG AB POSTEN MEDDELANDE AB ARVIDSJAUR RENSLAKT AB FIRST RENT A CAR AB LAPONIA HOTELL & KONFERENS AB RIKSPOLISSTYRELSEN GK DOOR AKTIEBOLAG AB HOTELL EDSTRÖM

16 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Norrbotten 2 Övertorneå Industriservice, transporter ÖVERTORNEÅ KOMMUN UTBILDNING NORD NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SAMHALL AKTIEBOLAG BR SOL OCH TANKSYSTEM AB SLÄP OCH LASTBILSPÅBYGGNADER I ÖVERTORNEÅ AB JAXAL AKTIEBOLAG ÖVERTORNEÅ FÖRSAMLING BRÖDERNA JUNTTIS ÅKERI AB PROFFSMAT I ÖVERTORNEÅ AKTIEBOLAG POLCIRKELNS ÅKERI AKTIEBOLAG KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING MAGNUS & ROBERTS TRANSPORT AB HIETANIEMI FRISKOLEFÖRENING KABLIA AKTIEBOLAG WÄLIMAAS TAXI OCH BUSS AKTIEBOLAG NORRLANDS MILJÖVÅRD AKTIEBOLAG STIFTELSEN TORNEDALENS FOLKHÖGSKOLA LARSSONS GLAS I TORNEDALEN AB MAAHERRAS ÅKERI AKTIEBOLAG Pajala Småindustri PAJALA KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING AKTIEBOLAGET KREKULA & LAURIS SÅG SAMHALL AKTIEBOLAG MIKROMAKARNA AKTIEBOLAG POLARFÖNSTER AKTIEBOLAG PAJALA FÖRSAMLING KERO LEATHER AKTIEBOLAG SVETSTEKNIK I PAJALA AKTIEBOLAG NYA JUTOS TIMBER AB KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING KANGOS KULTUR OCH EKOLOGISKOLA SWEDBANK AB OK NORRBOTTEN EK FÖR ARBETSMARKNADSVERKET BRÖDERNA FREDRICKSONS GRÄV & TRAKTOR AB PAJALABOSTÄDER AKTIEBOLAG T.T. KUOPPAS SKOGSMASKINER AB PAJALAHALLEN AKTIEBOLAG ERKHEIKKI NATURSKOLA Överkalix Industri, hotell ÖVERKALIX KOMMUN ISOLAMIN AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SWEDEN ARCTIC MANAGEMENT AB LÄNSTRAFIKEN I NORRBOTTEN AKTIEBOLAG ALLSÅNS ÅKERI AKTIEBOLAG BRÖDERNA OLOFSSONS BAGERI AKTIEBOLAG KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING ROLAND & CONRAD JOHANSSON ÅKERI AB TORGVÄGEN LIVS AB VÄGVERKET NORR MÅLERI AKTIEBOLAG ÖVERKALIX FÖRSAMLING KOMATSU SWELOG HANDELSBOLAG OK NORRBOTTEN EK FÖR MEK & MASKIN I ÖVERKALIX AB APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) ISAKSSONS TERRÄNGTRANSPORT I ÖVERKALIX AB ÖVERKALIX KULTUR- OCH MILJÖSKOLA 80 7 Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Kalix Skogsindustri, teleservice KALIX KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING BILLERUD KARLSBORG AKTIEBOLAG PARTBYGGEN I KALIX AB SVEASKOG FÖRVALTNINGS AKTIEBOLAG KALIX TELE 24 AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG MY LIFE HANDELSBOLAG ROLFS SÅG & HYVLERI AB FÖRSÄKRINGSKASSAN FAZER AMICA AB H.T. SVARV I KALIX AKTIEBOLAG BORÖ-PANNAN AKTIEBOLAG KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING TALLINK SILJA AB BYGGMÄSTARE S A ENGLUND KOMMANDITBOLAG STK PLÅT I KALIX AB MEDHELP AB STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE POSTEN MEDDELANDE AB Haparanda Handel, service HAPARANDA KOMMUN IKEA SVENSKA FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING POLARICA AB ELBYRÅN BERTGREN & CO AB SETRA TRÄVAROR AB SAMHALL AKTIEBOLAG D-LINK AKTIEBOLAG STRÅLIND FELT MONTAGE AB STORBUTIKEN I HAPARANDA AB SKATTEVERKET SVERIGEFINSKA FOLKHÖGSKOLAN CAREMA ÄLDREOMSORG AKTIEBOLAG PIPELIFE HAFAB AKTIEBOLAG VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB KRIMINALVÅRDEN RIKSPOLISSTYRELSEN HAPARANDA TEKNIK OCH FASTIGHETS AB UMEÅ UNIVERSITET KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING 52 35

17 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Norrbotten 3 Boden Försvar, järnväg, service BODENS KOMMUN FÖRSVARSMAKTEN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING INRE KRAFT I NORR AB BANVERKET SILENTIUM CONTACT AB VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB TEXTILSERVICE I BODEN AB KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING SAMHALL AKTIEBOLAG APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) POSTEN MEDDELANDE AB GREEN CARGO AB MIGRATIONSVERKET RIKSPOLISSTYRELSEN HÅKAN OLOFSSONS FÖRVALTNING AKTIEBOLAG FORTIFIKATIONSVERKET VITTJÄRVSHUS AB ASP CENTER AB T ERIXON ENTREPRENAD AKTIEBOLAG Luleå Stål, försvar, förvaltning LULEÅ KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SSAB TUNNPLÅT AKTIEBOLAG LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET FÖRSVARSMAKTEN FERRUFORM AKTIEBOLAG GESTAMP HARDTECH AKTIEBOLAG TELIASONERA SVERIGE AKTIEBOLAG ISS FACILITY SERVICES AB KONSUM NORRBOTTEN SAMHALL AKTIEBOLAG VÄGVERKET LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN BANVERKET ARBETSMARKNADSVERKET RIKSPOLISSTYRELSEN FÖRSÄKRINGSKASSAN TIDNINGSTJÄNST AKTIEBOLAG PLANNJA AKTIEBOLAG EUROMAINT RAIL AB Älvsbyn Bröd, hus ÄLVSBYNS KOMMUN POLARBRÖD AKTIEBOLAG ÄLVSBYHUS AB NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING ÄLVSBYNS FASTIGHETER AB SAMHALL AKTIEBOLAG STIFTELSEN KARLSDAL MED ÄLVSBY FOLKHÖGSK KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING GRANBERGS BUSS AKTIEBOLAG STORFORSEN HOTELL AKTIEBOLAG BRÖDERNA ÖHMAN AB ÄLVSBY FÖRSAMLING ÄLVSBY PÄRLAN AB IL RECYCLING SERVICE AB ÄLVSBY TRAKTOR AKTIEBOLAG VISTTRÄSK SLIPSERVICE AKTIEBOLAG POSTEN MEDDELANDE AB ÄLVSBYNS FOLKETSHUSFÖRENING U P A OK NORRBOTTEN EK FÖR E&M ENTREPRENAD OCH FÖRSÄLJNING AB Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Piteå Telefonservice, skogsind, turism PITEÅ KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ AKTIEBOLAG SCA PACKAGING MUNKSUND AKTIEBOLAG ADITRO CUSTOMER SERVICES SWEDEN AB ABB AB PITE HAVSBAD AB SWEDBANK AB KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING NORDEA BANK AB SCA TIMBER AB LINDBÄCKS BYGG AKTIEBOLAG SETRA TRÄVAROR AB AKTIEBOLAGET INFJÄRDENS VÄRME SPARBANKEN NORD SAMHALL AKTIEBOLAG BOTTENVIKENS STUVERI AKTIEBOLAG STENVALLS TRÄ AKTIEBOLAG LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET BURMANS LASTMASKINER & ÅKERI AB Källa: SCB 16

18 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Västerbotten 1 Sorsele Gruvbrytning, småindustri SORSELE KOMMUN BLAIKENGRUVAN AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING SAMHALL AKTIEBOLAG GARGNÄS PRODUCTION LINK AB TELEKRETS PRODUKTION AKTIEBOLAG GARGNÄS SNICKERI AKTIEBOLAG GLUETEC AKTIEBOLAG SIMON ROBERTSSON ÅKERI I SORSELE AB SORSELE FÖRSAMLING DE ROBS ELEKTRONIK AB AKTIEBOLAGET ROB. LIDÉNS JÄRNHANDEL BASECO GOLV AKTIEBOLAG NALOHALLEN AKTIEBOLAG 52 7 SORSELE RIVER HOTEL AB 55 7 SORSELESTUGAN AKTIEBOLAG 20 7 POSTEN MEDDELANDE AB 64 7 SORSELE FILADELFIAFÖRSAMLING 91 7 GARGNÄS KROSS AKTIEBOLAG 26 7 SKOGSRO AKTIEBOLAG 85 7 Lycksele Gruvbrytn, skog LYCKSELE KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING BOLIDEN MINERAL AB SVEASKOG FÖRVALTNINGS AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG HEDLUNDA INDUSTRI AKTIEBOLAG SCA SKOG AB PLYMOVENT AKTIEBOLAG SVANSELE PRODUKTION AB TEXOR AKTIEBOLAG NORRA SKOGSÄGARNA EK. FÖR KONSUM NORD EK FÖR HOTELL LAPPLAND AKTIEBOLAG ASSA OEM AB LYCKSELE FÖRSAMLING INFOSCANDIC AB FÖRSÄKRINGSKASSAN SKATTEVERKET GÄVLE VÄGTRUMMOR AKTIEBOLAG CARTESIA GIS AB Storuman Turism,skogsmask, gruv STORUMANS KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING STRÖMMA FJÄLL & AKTIVITET AB ROTTNE-SMV AB SAMHALL AKTIEBOLAG VATTENFALL SERVICE NORD FASTIGHETSAB UMLUSPEN DRAGON MINING (SWEDEN) AB STORUMANS INDUSTRI AB KJIN SCHAKT AKTIEBOLAG TÄRNA VILT AB STORUMAN ENERGI AB RENEN LIVSMEDEL AB KONSUM NORD EK FÖR STORUMANS FLYGPLATS AB POSTEN MEDDELANDE AB RÅSUNDA MEKANISKA VERKSTAD HOTELL TOPPEN I STORUMAN AB E. LINDQVIST ÅKERI AKTIEBOLAG STORUMANS METALLINDUSTRI Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Vilhelmina Skogsind, resor VILHELMINA KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING SCA TIMBER AB VILHELMINA TAXI - LAPPLANDSBUSS AB SAMHALL AKTIEBOLAG GRANEN LIVS I VILHELMINA AB KONSUM NORD EK FÖR FRITIDSRESOR AB STENSELE-VILHELMINA KYRKLIGA SAMF INPIPE SWEDEN AKTIEBOLAG VILHELMINA INGENJÖRSBYRÅ AB AMMARNÄS VILT AKTIEBOLAG MOBILETT AB RIKSPOLISSTYRELSEN BOTTNIA KROSS AKTIEBOLAG POSTEN MEDDELANDE AB GRUV-GRUS-BERG MEK VERKSTAD AB SKOG ÅKERI AKTIEBOLAG VILHELMINA BOSTÄDER AKTIEBOLAG VILHELMINA FOLKETS HUSFÖRENING UPA Dorotea Husvagnar, småind DOROTEA KOMMUN SOLIFERPOLAR AB DOROTEA INREDNINGSSNICKERI AB SAMHALL AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING SVENSKA TÄLT I DOROTEA AKTIEBOLAG KONSUM NORD EK FÖR DOROTEA MEKANISKA AKTIEBOLAG S. KAROSSER AKTIEBOLAG ELBK SVARV AKTIEBOLAG BORGAFJÄLLEN HOTELL AB OK VÄSTERBOTTEN EK FÖR DOROTEA-RISBÄCKS FÖRSAMLING SPECIALKONSTRUKTIONER I DOROTEA AB DOROTEAHUS I DOROTEA AKTIEBOLAG DOROTEA WÄRDSHUS AB TOMMY BJÖRKMAN TRAKTORARBETEN AB 45 7 SYDPORTENS LIVS AKTIEBOLAG 52 7 MARCUSSONS BUSSTRAFIK AKTIEBOLAG 60 7 VIEWSERVE AB 74 7 Åsele Småindustri ÅSELE KOMMUN ÅMV PRODUCTION AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING ARECK AKTIEBOLAG INLANDSFRAKT AKTIEBOLAG GAFSELE GÅRD AKTIEBOLAG TELECENTER I ÅSELE AB ÅSELE LIVS AB AB BRÖDERNA EDSTRÖMS ÅKERI KONSUM NORD EK FÖR TRAILER INDUSTRIER I ÅSELE AB ENERSTEDTS ÅKERI AKTIEBOLAG ÅSELE-FREDRIKA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET POSTEN MEDDELANDE AB ÅSELE VARMFÖRZINKNING AKTIEBOLAG VÄGVERKET 45 7 ALF OLOFSSONS ÅKERI AKTIEBOLAG 60 7 ÅKAB NÄT OCH SKOG AKTIEBOLAG 74 7 MARKTJÄNST I FREDRIKA AKTIEBOLAG 02 7

19 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Västerbotten 2 Malå Gruvbrytning, skog MALÅ KOMMUN SETRA TRÄVAROR AB HULTDIN SYSTEM AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING BENNYS GRÄV AKTIEBOLAG NORRFOG AKTIEBOLAG MALÅ GEOSCIENCE AKTIEBOLAG BOLIDEN MINERAL AB MABINI LIVSMEDEL AB RYDÉNS I MALÅ AB NORRKOMPONENTER AKTIEBOLAG GOOD LIFE I ÖRNSKÖLDSVIK AB ARCTIC BUS SWEDEN AKTIEBOLAG SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING MALÅ FÖRSAMLING TAIGA EXPLORATION DRILLING AB KONSUM NORD EK FÖR EMGEVE REGUMMERING AKTIEBOLAG MALÅ HOTELL OCH SKICAMP AB 55 7 PERSSON BÅT AKTIEBOLAG 35 7 Skellefteå Metall- och verkstadsind, IT SKELLEFTEÅ KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING BOLIDEN MINERAL AB ISS FACILITY SERVICES AB ALIMAK AKTIEBOLAG MARTINSONS SÅG AKTIEBOLAG WIPRO INFRASTRUCTURE ENGINEERING AB TRELLEBORG SEALING SOLUTIONS AB KONSUM NORD EK FÖR SAMHALL AKTIEBOLAG BERGTEAMET AB FRANKE FUTURUM AKTIEBOLAG SKELLEFTEÅ KRAFTAKTIEBOLAG METSO MINERALS (WEAR PROTECTION) AB SKELLEFTEBUSS AKTIEBOLAG LÖVÅNGER ELEKTRONIK AKTIEBOLAG INDUSTRITEKNIK NORD AKTIEBOLAG FÖRSÄKRINGSKASSAN NORRA SKOGSÄGARNA EK. FÖR UTTERN BÅTAR AKTIEBOLAG Norsjö Träind, mat NORSJÖ KOMMUN NORSJÖFÖNSTER AB SSC TRÄTRAPPOR AB SETRA TRÄVAROR AB SKELLEFTEBUSS AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG BOLIDEN MINERAL AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING TOPP-CHARK AKTIEBOLAG EXTENA AB NORSJÖ BETONG AB SKELLEFTEÅ ENERGI UNDERHÅLL HB ÅKERI AB MARTIN WIKSTRÖM O SÖNER INLANDSENTREPRENAD AB NORSJÖ FÖRSAMLING INLANDSBYGG AB SCANDINAVIAN DESIGN NORSJÖ AB KONSUM NORD EK FÖR NORSJÖHALLEN AKTIEBOLAG SKELLEFTEÅ KRAFT ELNÄT AB Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Robertsfors Verkstadsind, mejeri ROBERTSFORS KOMMUN ELEMENT SIX AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING JIT MECH SE PRODUKTION AKTIEBOLAG DUROC TOOLING I ROBERTSFORS AKTIEBOLAG NORRLANDSGJUTERIET AKTIEBOLAG BYGDEÅ FÖRSAMLING SAINT-GOBAIN ADVANCED CERAMICS AB DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA OK VÄSTERBOTTEN EK FÖR GLADH TRANSPORT AB DIAMANTEN LIVSMEDEL AKTIEBOLAG BOTTNIA IT AB TECHSAM ELECTRONICS AKTIEBOLAG NORRMEJERIER EK.FÖR ALUMAN INTERTRADE AB TELECENTER I BYGDEÅ AB SVENSKA DYNOR AB CUE DEE PRODUKTER AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET TIANS TAXI Källa: SCB 18

20 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Västerbotten 3 Vindeln Verkstadsind, skog, mat VINDELNS KOMMUN INDEXATOR AKTIEBOLAG CRANAB AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING TECTEL I VINDELN AKTIEBOLAG PROTAB I SLIPSTENSSJÖN AKTIEBOLAG STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE AB HÄLLNÄS HANDELSTRÄDGÅRD MARTINSONS SÅG AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG KONSUM NORD EK FÖR FAHLGRENS ÅKERI I VINDELN AB POSTEN MEDDELANDE AB VINDELNS FÖRSAMLING SIJONA LIVS AKTIEBOLAG LILLSELE TRANSPORT AKTIEBOLAG SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET VINDELNS TRAFIKSKOLA AB BRÖDERNA SJÖGRENS TRAFIK AB VIMEK I VINDELN AKTIEBOLAG Umeå Förvaltning, utbildning, sjukvård, fordon UMEÅ KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING UMEÅ UNIVERSITET VOLVO LASTVAGNAR AKTIEBOLAG POSTEN MEDDELANDE AB KONSUM NORD EK FÖR SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET GE HEALTHCARE BIO-SCIENCES AB KOMATSU FOREST AB APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTENS LÄN SCA PACKAGING OBBOLA AKTIEBOLAG SVENSK MORGONDISTRIBUTION FÖRSÄKRINGSKASSAN ÅLÖ AKTIEBOLAG RIKSPOLISSTYRELSEN VATTENFALL KUNDSERVICE AKTIEBOLAG MANPOWER AKTIEBOLAG VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB NORRMEJERIER EK.FÖR Bjurholm Skog, småind BJURHOLMS KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING ENGMANS SKOGSMASKINER I ÅKERNÄS AB CHIP & CIRCUIT NORD AB E G NYBERGS BUSSTRAFIK AB TR ISAKSSON ÅKERI AB BR JOHANSSONS SKOGSMASKINER KB ÅKERIAB O.E. HEDMAN & SÖNER POSTEN MEDDELANDE AB 64 7 NORRLANDS VERKTYGSINDUSTRI AB 25 7 BIRGER WENNBERGS ÅKERI AB 60 7 BJURHOLMS FÖRSAMLING 91 7 NORRA SKOGSÄGARNA EK. FÖR LANDSTRÖM, BERT 90 7 SIONFÖRSAMLINGEN 91 7 XTM UMEÅ AB 74 7 STRINNHOLMS SKOGSAVVERKNINGAR AB 02 7 SVENSKA HANDELSBANKEN AB 65 7 DAHLIN SKOG AB 01 7 AGNÄSBACKEN AKTIEBOLAG 92 7 Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Nordmaling Träindustri, pepparkakor NORDMALINGS KOMMUN SCA TIMBER AB OLOFSFORS AKTIEBOLAG MASONITE AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET NYÅKERS PEPPARKAKOR PUMPEX PRODUCTION AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING MASONITE BEAMS AB P. O. GLAAS ÅKERI AKTIEBOLAG ABRAMSSONS BUSS AKTIEBOLAG NORDMALINGS FÖRSAMLING POSTEN MEDDELANDE AB LAMIROC COMPONENT SWEDEN AB SJÖBERGS LIVSMEDEL I NORDMALING IWAN WIKMANS ÅKERI AKTIEBOLAG VISION AF SVERIGE AB MIKAEL ABRAHAMSSON ÅKERI AB NORDMALINGS CAMPING AKTIEBOLAG RUNDVIKS SVETS AKTIEBOLAG BYGG-TEMA SÖREN JOHANSSON AKTIEBOLAG Vännäs Järnväg, transporter, träind VÄNNÄS KOMMUN GREEN CARGO AB DOORIA VÄNNÄS AB KAJ JOHANSSONS ÅKERI AKTIEBOLAG BANVERKET VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB EUROMAINT RAIL AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING VÄNNÄSHALLEN AB N K LUNDSTRÖMS TRÄVAROR AB KONSUM NORD EK FÖR TREJON FÖRSÄLJNING AKTIEBOLAG VMF NORD EKONOMISK FÖRENING HOTELL VÄNNÄS AB VÄNNÄS FÖRSAMLING VÄNNÄS PLÅT AKTIEBOLAG AGRISERA AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET VÄNNÄSBYGGARNA POSTEN MEDDELANDE AB KL JOHANSSON MASKIN FÖRSÄLJNING AB 51 15