En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation. Näringsliv och innovation i Region Norrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation. Näringsliv och innovation i Region Norrland"

Transkript

1 rapport 2009: 7 En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för näringsliv och innovation Näringsliv och innovation i Region Norrland

2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport behandlar näringslivs- och innovationsfrågor i de tre länen och diskuterar de möjligheter och utmaningar regionbildningen erbjuder inom detta område. Ordförande för den grupp som utarbetat rapporten är Lennart Gustavsson (v), Rentjärn, med arkitekten och samhällsplaneringskonsulten Hans Gillgren, som huvudsekreterare. Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: Vid frågor om rapporten, kontakta: Hans Gillgren ( )

3 Innehåll Inledning...2 Sammanfattning...3 Det norrländska näringslivets historiska framväxt...5 Det norrländska näringslivet idag...10 Det norrländska näringslivets framtidsperspektiv...26 Regionala stödsystem för näringslivet,...28 Lokala stödsystem för näringslivet...45 Innovationssituationen i Norrland...49 Slutsatser och nyckelfrågor för fortsatt arbete...52 Inledning Denna rapport är resultatet av det kartläggningsarbete som genomförts kring det norrländska näringslivets historiska bakgrund, nuläge 2007, samt det stödsystem som finns för nyföretagande, företagsutveckling, finansiering samt innovationer. Materialet skall ligga till grund för utformningen av den regionala näringslivs- och innovationspolitiken för den planerade Region Norrland. Arbetsgruppen består av följande ledamöter: Lennart Gustavsson (V) Malå, Ordförande Lennart Holmlund (S), Umeå Agneta Lundberg (S), Örnsköldsvik Kenneth Stålnacke (S), Kiruna Björn Lundkvist (SJVP), Kiruna Philip Cohen (FP), Skellefteå Maria Kristoffersson (C), Vilhelmina Margareta Törelid Haapaniemi (KD), Övertorneå Mattias Karlsson (M), Luleå Kristina Enholm (MP), Töre Rapporten är huvudsakligen kartbaserad för att ge en tydlig bild av näringslivets förhållande till den norrländska geografin. Innehållet är framtaget av en tjänstemannagrupp bestående av Johan Sjöqvist, Norrbottens Läns Landsting Martina Johansson, Norrbottens Läns Landsting Maria Bergman, Luleå kommun Hans Strandberg, ALMI Nord Anders Almberg, Region Västerbotten Thomas Westerberg, Region Västerbotten Margitha Andersson, Lycksele kommun Peter Holmquist, Örnsköldsviks kommun Jan Sahlén, Landstinget Västernorrland, samt Åsa Bjelkeby, Landstinget Västernorrland Sammanställning, kartredovisning och beskrivningen av näringslivshistoria är gjord av Hans Gillgren, huvudsekreterare. Arbetsgruppen har behandlat innehållet vid två möten. Genomförandet av kartläggningsarbetet Tjänstemannagruppen har fördelat arbetet inom sig så att Johan Sjöqvist och Martina Johansson, samlat in uppgifter om de regionala stödorganen för Norr- och Västerbottens län. Maria Bergman och Peter Holmquist har svarat för uppgifterna om de större städernas näringslivsstödjande verksamhet Margitha Andersson har sammanställt exemplen på inlandskommunernas i Västerbottens län organisation Hans Strandberg, ALMI Nord, har beskrivit innovationssituationen i de fyra norrlandslänen i en särskild rapport som bildat underlag för uppgifterna i denna rapport. Anders Almberg, har svarat för uppgifter kring Region Västerbotten Thomas Westerberg, har svarat för statistikunderlag kring näringslivet Jan Sahlén och Åsa Bjelkeby har samlat in uppgifter om de regionala stödorganen för Västernorrlands- och Jämtlands län. Hans Gillgren har svarat för beskrivningen av Norrlands näringslivshistoria, upplägg, analyser och slutsatser samt för redigering av rapporten. Tjänstemannagruppen har samlats vid två tillfällen och diskuterat upplägg och genomförande av arbetet. 2

4 Sammanfattning DET NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG UTVECKLINGSSTÖDET IDAG Historiskt har basnäringarna med skogsbruk och skogsindustri och dess servicenäringar, gruvbrytning och metallindustri, vattenkraft, processindustri och verkstadsindustri spelat den största rollen i norrländskt näringsliv. Även i framtiden kommer basnäringarna att vara betydelsefulla även om antalet anställda sjunker. Största bemanning och resurser för stöd och stimulans för näringslivets utveckling finns på den lokala kommunala nivån genom näringslivskontor, näringslivscentra m.m. Rådgivningen och finansieringsstödet finns huvudsakligen på den länsregionala nivån. Det gäller t.ex Länsstyrelsens regionala företagsstöd. Av de nya näringar som etablerats under senare år är flera unika för Sverige och Norden, t.ex rymdteknik, ishotell, biltestverksamhet i vinterklimat. Besöksnäringen har vuxit starkt, främst i fjällen, tjänstenäringar som call-centers/ teleservice, utbildning, bank- och försäkring har vuxit fram såväl i större städer som på mindre orter. Handel med storregionala drag har vuxit markant i Sundsvall och Haparanda. Några rådgivnings- och finansieringsorgan, som ALMI, verkar på dubbellänsnivå, men har kontor på länsnivå och kontaktpersoner på lokal nivå. Två organ har Norrland som område, men har då kontor på dubbellänsnivå och handläggare med kommuner under sina ansvarsområden. De traditionella näringarna har en stark koncentration till kusten, besöknäringarna till fjällområdena, utbildning och forskning är koncentrerade till universitetsstäderna. SKIDSPORT I RIKSGRÄNSEN RYMDVERKSAMHET, ISHOTELL FRILUFTSLIV OCH VANDRING I LAPPLANDSFJÄLLEN GRUVOR I KIRUNA, GÄLLIVARE, MALMBERGET - Stark gruv- och metallindustri i Sverige och Europa med stål, koppar, zink, guld och aluminium DE T ENERGIPRODUKTION FRÅN VATTENKRAFT I DE FLESTA NORRLANDSÄLVAR KIRUNA RÅ PAJALA FJ Ä LL O M GÄLLIVARE ÖVERKALIX IH EL A BILTESTANLÄGGNINGAR I JOKKMOKK ARJEPLOG OCH ARVIDSJAUR ÖVERTORNEÅ G ARJEPLOG IN KALIX NN ÄR BODEN RE ARVIDSJAUR LULEÅ HANDEL I HAPARANDA HAPARA NDA ÄLVSBYN STÅLVERK I LULEÅ SORSELE PITEÅ MALÅ SÅGVERK, MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI I PITEÅ STORUMAN SKELLEFTEÅ NORSJÖ LYCKSELE DOROTEA VINDELN ÅSELE SÅGVERK OCH TRÄINDUSTRI I INLANDET BJURHOLM VÄNNÄS STRÖMSUND ÅRE GRUVOR I BOLIDENOMRÅDET VILHELMINA SKIDSPORT OCH FRILUFTSLIV I ÅREFJÄLLEN NORDMALING KROKOM ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTERSUND BERG SOLLEFTEÅ RAGUNDA KRAMFORS - Träförädlingsindustri som trähus, limträ, laminatskivor MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI I UMEÅ - Rymdteknik och raketuppskjutning UMEÅ UNIVERSITET OCH UNIVERSITETSSJUKHUS I UMEÅ SKOGS- OCH VERKSTADSINDUSTRI I ÖRNSKÖLDSVIK HÄRNÖ SAND SUNDSVALL SKIDSPORT I HÄRJEHÄRJEDALEN DALSFJÄLLEN ROBERTSFORS LJUSDAL TIMRÅ NORDANSTIG HUDIKSVALL SKOGS- PROCESS- VERKSTADS- OCH METALLINDUSTRI I SUNDSVALL HANDEL, KONFERENSER OCH NÖJEN I SUNDSVALL SKOGSINDUSTRI I IGGESUND OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO SANDVIKEN - Skidanläggningar, snö- och isupplevelser FLEST PÅ LOKAL NIVÅ Lokala näringslivsorgan finns i alla kommuner och är den största kontaktytan mot företagare. - Vildmarksupplevelseföretag - Friluftslivsprodukter som Fjällräven, Lundhags, Trangia, Klättermusen - Norrländska mat- och dryckesspecialiteter som renkött, ost, tunnbröd, polarkaka, surströmming, hjortron, lingon, löjrom, öl och whisky MÅNGA PÅ LÄNSNIVÅ De regionala stödorganen, Länsstyrelser, Landsting och andra rådgivnings- och finansieringsorgan finns idag huvudsakligen på länsnivå GÄVLE HOFORS SKOGS- LIVSMEDELSINDUSTRI OCH HANDEL I GÄVLE, METALLINDUSTRI I SANDVIKEN OCH HOFORS - Specialiserad exportinriktad verkstadsindustri med fordon, elrullstolar, kranar, glasmaskiner GULD- KOPPAR- OCH ZINKPRODUKTION I RÖNNSKÄRSVERKEN VERKSTADSINDUSTRI I SKELLEFTEÅ BRÄCKE ÅNGE - Betydande skogsbruk och stark skogsindustri med sågverk, massaindustri och pappersproduktion - Förnyelsebar grön el genom vattenkraft och vindkraft 3 TVÅ PÅ DUBBELLÄNSNIVÅ Några finansieringsorgan, som ALMI, finns på dubbellänsnivå, men har kontor på lokal- och länsnivå. TVÅ PÅ NORRLANDSNIVÅ Två organ finns på Norrlandsnivå, Norrlandsfonden och Innovationsbron, men de har kontor på dubbellänsnivå och personal med ansvar på den kommunala nivån.

5 SLUTSATSER OCH NYCKELFRÅGOR Regionala organ har stark lokal representation Uppgifter för en regional verksamhet Rådgivnings- och finansieringsorgan finns huvudsakligen på stads- eller länsregional nivå eller på dubbellänsnivå. De som verkar på Norrlandsnivån, som Innovationsbron och Norrlandsfonden, har en operativ verksamhet på länsnivå eller stadsregional nivå med handläggaransvar på lokal kommunal nivå. En regional näringslivsutvecklande verksamhet har två viktiga uppgifter: 1. Förädla basresurserna Ge ett starkt och brett stöd för förädling inom basnäringarna och för nya möjligheter att utnyttja våra basresurser skog, malm och verkstadsindustri 2. Nya norrländska näringar Stimulera kreativitet och entreprenörsskap för att skapa nya näringar som utnyttjar norrländska särdrag. Skapa system för samverkan mellan små lokala företag som tillsammans kan bygga konkurrenskraft, t.ex inom upplevelsenäringarna, lokalt producerad mat och turism. Kan gälla destinationsutveckling och marknadsföring. KIRUNA LULEÅ Framtida regionala näringslivsuppgifter De uppgifter en regional näringslivsstödjande och -utvecklande verksamhet kan antas få eller ta sig är sannolikt följande: Viktigaste kontaktytan för råd och finansiering finns lokalt Näringslivet, särskilt småföretagare, verkar lokalt. 1. Företagsstöd SKELLEFTEÅ UMEÅ ÖSTERSUND 2. Medfinansiering EU-projekt SUNDSVALL 3. Driva näringslivsutvecklingsprojekt Tyngdpunkt på stadsregional nivå Regionalt näringslivsstöd måste har en stark lokal kommunal närvaro för att uppfylla näringslivets behov. Det innebär en del- eller stadsregional representation för att kunna vara nära företagen och ha kunskap om lokala förhållanden. Näringslivsutvecklingsprojekt kan drivas såväl i hela Norrland som del- eller stadsregionalt beroende på branscher. Underindelning i delregioner En fördelning mellan olika nivåer inom en Region Norrland skulle kunna se ut på följande sätt: De traditionella basnäringarna inom gruvnäring, skogs- verkstads- och processindustri har en stark koncentration till malmfälten och kusten De nyare näringarna inom kunskap, tjänster, turism och upplevelser, miljöteknik och biobränsle utvecklas mest i det befolkningsrika kustlandet samt i fjällen. I inlandet finns de nya näringarna testverksamhet, rymdteknik och vindkraft. En utmaning är att på nya sätt utnyttja inlandets skogs- och andra naturresurser FALUNBORLÄNGE Möjliga framtida funktionella stadsregioner i norra Sverige med 5 resp 10 mils omland och traditionellt uppland. Av avståndsskäl skulle möjligen också Gällivare kunna ses som en funktionell stadsregion. REGION NORRLAND LEDNING Övergripande näringslivsutveckling - Utvecklingsprojekt norrländska näringar - Gemensam kunskapsbas om näringslivsstimulans - Europeiskt regionsamarbete, Interreg-utvecklingszon 6-7 DELREGIONER - Företagsstöd - Innovationsstimulans - Avknoppning FOU - Destinationsutveckling besöksnäringen KOMMUN 4 GÄVLE KOMMUN KOMMUN KOMMUN KOMMUN

6 Det norrländska näringslivets historia och särdrag KIRUNA En översiktlig historik För att ge en bakgrund till en diskussion om framtida inriktning av stöd för näringslivsutvecklingen i Norrland har en ytterst summarisk genomgång gjorts av det norrländska näringslivets historia. Det har skett i form av ett antal kartor och punkter med sikte på att ringa in de karakteristiska dragen och särskilt de särdrag Norrland visar upp i förhållande till övriga landet. ÖVER- TORNEÅ GÄLLIVARE JOKKMOKK ARJEPLOG BODEN ÄLVSBYN ARVIDSJAUR SORSELE PITEÅ MALÅ STORUMAN SKELLEFTEÅ NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA VINDELN ROBERTSFORS ÅSELE STRÖMSUND BJURHOLM VÄNNÄS UMEÅ NORD- ÅRE MALING KROKOM ÖRNSKÖLDSVIK ÖSTER- RAGUNDA SOLLEFTEÅ SUND KRAM- FORS BERG BRÄCKE HÄRNÖ SAND ÅNGE TIMRÅ SUNDS- VALL HÄRJEDALEN LJUSDAL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDER- HAMN OCKELBO SAND- VIKEN GÄVLE HOFORS Rennäring i fjällen PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Jordbruk längs kust och älvdalar JORDBRUK HANDELSVÄGAR RENSKÖTSEL NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK 1. FÖRE 1600 Jordbruk, jakt och fiske längs kusten, älvdalarna och i sjöbygderna När det landområde som idag är Norrland befolkades efter inlandsisens tillbakadragande för c:a år sedan skedde det troligen söderifrån och möjligen också österifrån längs Östersjö- och Atlantkusterna. Jakt och fiske och så småningom jordbruk längs kusten och älvdalarna och runt sjöbygderna var de huvudsakliga näringarna. Renskötsel i fjällen och skogslandet Fjällområdena befolkades tidigt av renskötande samer som utnyttjade skogslandet för vinterbete. Småskalig järnframställning från myrmalm Småskalig gruvbrytning och samlande av myrmalm med framställning av järn förekom både i skogslandet och i fjälltrakterna från järnåldern och framåt. Sågade trävaror för eget bruk och avsalu Under medeltiden växte ett antal grovbladiga vattensågar fram som svarade för såväl husbehovssågning som för avsalu på export till städer i södra Sverige och utomlands. Handel med päls, tjära, trävaror, järn Tidigt utvecklades handel med norrländska produkter som efterfrågades i södra Sverige och utomlands. Pälsverk, trätjära, järn och olika slags trävaror fraktades längs älvarna ner till kusten och lastades på segelfartyg. Norrlands struktur läggs tidigt fast Handelsstråk och bosättningsmönster kom av topografiska skäl att följa älvdalarna från kusten till skogslandet och fjällen. Det har givit en näringsekonomisk och kulturell struktur som i stora stycken lever kvar än idag. 5

7 Gruvbrytning i Lapplandsfjällen Nybyggande i inlandet Gruvbrytning och järnbruk i Jämtlands- och Härjedalsfjällen Vattensågar vid älvarna och skeppsvarv vid kusten Järnbruk längs kusten NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK Etablering av järnbruk längs kusten och inlandet på grund av skogs- och koltillgång Den första vågen av industrialisering av Norrland inleddes under 1600-talet. Järnbruken i Bergslagen och norra Uppland började lida brist på ved för järnframställningsprocessen och man flyttade därför järnbruken till det skogrika Norrland. Istället för att frakta den skrymmande veden söderut fraktades malmen norrut längs kusten och ett antal järnbruk anlades. Gruvbrytning i fjällen av silver- och järnmalm, järnbruk i Jämtland och Härjedalen Några tidiga gruvbrytningsprojekt öppnades i Lapplands- och Jämtlandsfjällen, flera utan några större framgångar. Kolonisering genom nybyggande av Norrlands inland Under 1700-talet uppmuntrades ytterligare nyodling av Norrlands inland genom skattefrihet under ett antal år. Vattensågar längs älvarnas biflöden för export av sågade trävaror Genom teknisk utveckling av finbladiga vattensågar längs älvarnas biflöden kunde en ökad export ske av sågade varor. Det sågade virket buntflottades ner till kusten, tvättades och torkades för att sen lastas på fartyg. Skeppsvarv etableras för utskeppning av trävaror och försäljning av fartyg Den ökande exporten av trävaror till Europas industrialiserade områden, bl.a England, krävde fartyg. Det ledde till ett etablerande av skeppsvarv längs hela norrlandskusten då båtarna dessutom ofta såldes på destinationsorten NYODLING GRUVBRYTNING JÄRNBRUK VATTENSÅGAR SKEPPSVARV 6

8 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK ÅRE SAND- VIKEN GÄVLE HOFORS Timmerflottning på älvarna KROKOM BERG VILHELMINA DOROTEA STRÖMSUND BRÄCKE ÅNGE RAGUNDA Järnvägar byggs ARJEPLOG STORUMAN SOLLEFTEÅ SORSELE ÅSELE HÄRNÖ SAND TIMRÅ LYCKSELE MALÅ ÖRNSKÖLDSVIK JOKKMOKK ARVIDSJAUR NORSJÖ VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS KIRUNA GÄLLIVARE ÄLVSBYN PITEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ ROBERTSFORS BODEN PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Ångsågar längs kusten Ångsågar etableras vid kusten Under senare halvan av 1800-talet leder Europas starka industrialisering och stadstillväxt till stor efterfrågan på sågade trävaror. Ångdrivna sågverk som etableras vid kusten kan leverera virke av högre kvalitet än det vattensågade och är oberoende av vårflod och vattenflöden. Istället för sågade varor börjar nu timmer flottas på älvarna som iordningställs för att frakta stora timmermängder. Fram till 1870-talet levereras fortfarande mest vattensågade varor, men sen tar ångsågarna över. Denna utveckling blir en industriell boom för hela Norrland och främst längs kusterna där stor invandring och befolkningstillväxt sker. Flera stora stadsbränder gynnar byggverksamhet och handel Förutom Europas stadsutbyggnad sker en rad stora stadsbränder som ytterligare gynnar träindustri, byggande och handel. Umeå och Sundsvall brinner samma dag 25 juni 1888 och återuppbyggs snabbt, men på helt skilda sätt. Umeå förblir en trästad under det att Sundsvall bygger en storstadsmässig stenstad. Norra stambanan, tvärbanan till Trondheim och malmbanan byggs Det sena 1800-talet är järnvägsbyggandets stora epok i Sverige. Norra stambanan färdigställs under och 90-talet, tvärbanan till Trondheim likaså. Malmbanan till Narvik färdigställs Vattensågarna konkurreras ut Ångsågarnas högre kvalitet och säsongsoberoende gör att vattensågarna successivt konkurreras ut mot slutet av seklet. Skeppsvarven läggs ner Även de många skeppsvarvens tid är förbi under senare hälften av 1800-talet. Järnbruken avvecklas successivt Likaså järnbruken försvinner under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet när större anläggningar kommer till, t.ex i Luleå HÄRJEDALEN LJUSDAL OVANÅKER FLOTTNINGSLEDER ÖVER- TORNEÅ NORD- MALING ÖSTER- SUND KRAM- FORS SUNDS- VALL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL BOLLNÄS SÖDER- HAMN OCKELBO ÅNGSÅGAR JÄRNVÄG GRUVBRYTNING 7

9 ÅRE Vattenkraftutbyggnad i älvarna KROKOM BERG HÄRJEDALEN VILHELMINA DOROTEA STRÖMSUND BRÄCKE ÅNGE LJUSDAL OVANÅKER RAGUNDA BOLLNÄS OCKELBO SÖDER- HAMN SAND- VIKEN ARJEPLOG STORUMAN SOLLEFTEÅ HOFORS SORSELE ÅSELE HÄRNÖ SAND TIMRÅ KRAM- FORS SUNDS- VALL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL GÄVLE LYCKSELE MALÅ ÖRNSKÖLDSVIK NORD- MALING ÖSTER- SUND JOKKMOKK ARVIDSJAUR NORSJÖ VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS ÖVER- TORNEÅ KIRUNA GÄLLIVARE ÄLVSBYN PITEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ Gruvbrytning i malmfälten ROBERTSFORS BODEN PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Massa- och processindustri längs kusten GRUVBRYTNING MASSAINDUSTRI METALLINDUSTRI KEMISK INDUSTRI MEKANISK INDUSTRI VATTENKRAFT NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK Massafabriker etableras , större enheter från 1930 Som komplement till sågverken etableras i början av 1900-talet sulfit- och sulfatfabriker för tillverkning av pappersmassa. De lokaliseras mestadels till kusten för närheten till sjötransporter. Sågverksindustrin strukturomvandlas till större och färre enheter Kriserna för sågverksindustrin under och 20-talen leder till många nedläggningar. Några verk blir kvar och byggs ut, bl.a annat landets första ångsåg Tunadal. Träförädling genom plywood och fiberskivor startas Efterfrågan på släta moderna material som masonite och olika slags boardskivor samt plywood leder till en ökad förädlingsgrad och nyetablering av fabriker. Gruvindustrin etableras i Lappland, Kiruna byggs och Malmberget kommer till Ny teknik att hantera fosforhaltig järnmalm ledde till Malmfältens exploatering från 1890 när LKAB bildades. Grundandet av Kiruna 1900 öppnade en ny epok i Norrlands näringsliv. Stålverk i Luleå byggs Malmen från Kiruna transporterades för utskeppning till Narvik och Luleå. Men 1915 grundades det första stålverket i Luleå öppnade Norrbottens Järnverk en betydligt större anläggning på Svartölandet. Bolidenfältet exploateras, Rönnskärsverken byggs En guldfyndighet 1924 i Boliden lade grunden för gruvbrytning i Skellefteåfältet och etablerandet av Rönnskärsverken Vattenkraften byggs ut i norrlandsälvarna byggdes de första vattenkraftverken i norrlandsälvarna, med bl.a Älvkarleby i Dalälven och Porjus i Stora Lule älv. Ett av syftena med Porjus var att elektrifiera Malmbanan. Kemisk-tekniska industrier byggs intill vattenkraftverken före växelströmmen Superfosfatfabriken i Ljungaverk och Alby klorat i Alby vid Ljungan anläggs på 1910-talet för att dra nytta av den svårtransporterade likströmmen. Verkstadsindustri byggs ut i de flesta städer Inlandsbanan och flera tvärbanor byggs på 1920-talet Ny kolonisationsvåg av inlandet genom järnvägsutbyggnaden Tjänstenäringarna växer fram som komplement till handeln 8

10 Rymdteknik och ishotell i Kiruna NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS HISTORIK Alpin turism och vandring i fjällen ÅRE KROKOM BERG HÄRJEDALEN SAND- VIKEN Vintertestverksamhet i inlandet ARJEPLOG MALÅ VILHELMINA tjänster LYCKSELE i alla DOROTEA kommuner STRÖMSUND BRÄCKE ÅNGE LJUSDAL OVANÅKER SORSELE Expansion STORUMAN av offentlliga RAGUNDA BOLLNÄS OCKELBO SÖDER- HAMN SOLLEFTEÅ HOFORS ÅSELE HÄRNÖ SAND TIMRÅ KRAM- FORS SUNDS- VALL NORDAN- STIG HUDIKS- VALL GÄVLE ÖRNSKÖLDSVIK NORD- MALING ÖSTER- SUND JOKKMOKK ARVIDSJAUR NORSJÖ VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS ÖVER- TORNEÅ KIRUNA GÄLLIVARE ÄLVSBYN PITEÅ SKELLEFTEÅ UMEÅ ROBERTSFORS BODEN PAJALA ÖVERKALIX LULEÅ KALIX HAPARA NDA Utbildning och handel expanderar i de större städerna OFFENTLIGA TJÄNSTER PRIVATA TJÄNSTER ALPIN TURISM NATURTURISM RYMDTEKNIK TESTVERKSAMHET SNÖ- OCH ISUPPLEVELSER HANDEL, STORKÖP VERKSTADSINDUSTRI UTBILDNING OCH FORSKNING - Strukturomvandling inom sågverks-, massa- och pappersindustrin till färre och större enheter - Mekanisering, automatisering och datorisering ökar produktiviteten inom industrin och leder till färre anställda - Mekaniseringen inom jordbruket ökar produktiviteten - Utveckling av verkstadsindustrin - Stark tillväxt av offentlig vård, omsorg och samhällsservice - Utveckling av besöksnäringen, utbyggnad av alpina anläggningar i fjällen och på andra ställen, fritidshusutbyggnad - Expansion av högre utbildning och forskning, Umeå universitet, Mittuniversitetet och Luleå Tekniska Universitet - Utveckling av medicinteknik i Umeå - Utveckling av rymdteknisk anläggning i Kiruna - Regional lokalisering av statliga verksamheter och privat industri - Expansion av tjänsteproduktion, utlokalisering av tjänsteföretag - Nya vinterklimatbaserade verksamheter, t.ex biltestanläggningar, ishotell mm - Lokalt producerade matspecialiteter utvecklas, som ost, bröd, renkött mm - Tjänster inom data- och informations- och kommunikationsteknik växer fram 9

11 Det norrländska 2 Norra näringslivet Sveriges roll och funktion idag Norra Sverige har höga produktions- Nordfinlands och Nordnorges 2 Norra Sveriges roll och funktion och förädlingsvärden funktion inom EU är starkt beroende Det Norra norrländska Sverige har högre näringslivet andel av de idag industriella beskrivs på av två transporter sätt. Den första genom delen består Sverige av valda Sverige delar är EU:s främsta av produktionsvärdena den Systemanalys än av befolkningen. av de fyra norrlandslänen Dessutom som ÅF Infraplan utarbetat under 2008 på är förädlingsvärdet per invånare till stora delar högre uppdrag av Länsstyrelserna i de fyra länen. För mer fullständiga uppgifter hänvisas till denna än rikssnittet. Förädlingsvärdet per anställd är särskilt rapport. högt i Kiruna/Gällivare Den andra och delen i kommunerna består av längs en redovisning av de 20 största arbetsgivarna i samtliga kommuner norrlandskusten i de (se fyra figur nordliga 2.1:2). länen. borg Trondheim Oslo Åre Malmö Östersund Köpenhamn Sveg Bodö Mo i Rana Strömsund Ånge Storuman Vilhelmina Dorotea Sollefteå Timrå Narvik Åsele Jokkmokk Arjeplog Sundsvall Gävle Kiruna Arvidsjaur Lycksele Kramfors Härnösand Visby Örnsköldsvik Gällivare Umeå Boden Pajala Piteå Luleå Skellefteå Vasa Stockholm Karleby KalixHaparanda/Torneå Åbo Uleåborg Industriellt produktionsvärde miljarder, Norra Finland, norra Norge och även nordvästra Ryssland har stora potentialer i utökade transporter gruvland DE med NÄRINGAR hög via Sverige för att nå de stora marknadena i EUs kontinentala del. Dessa transportvolymer är till stor del produktion i åtföljande förädlingssteg transporter där varan stegvis förädlas och ökar i värde. Nästan 90 procent av EU:s produktion av järnmalm sker i Norrbotten. Norra Sverige Norra Sveriges och norra bidrar dessutom till att Sverige ligger på Finlands höga industriella första plats vad avser framställning av guld, produktionsvärden har stor betydelse för hela EU. Exportintensiteten är mycket och koppar. 12 av Sveriges 15 aktiva gruvor och på andra plats avseende bly, zink, silver hög. För såväl Sveriges som finns i regionen. EU:s industrisystem är det Helsingfors Förädlingsvärde per sysselsatt, jmf med rikssnitt, SEK ÖKNING MINSKNING > > -300 därför angeläget att skapa 2005 bröts i Sverige malm för 23 miljarder goda logistiska förutsättningar. INDUSTRIELLT PRODUKTIONSVÄRDE Figur 2.1:3 Råvaruproduktionen i norr är huvudsaklig bas för förädlingsindustrin i Sverige i övrigt. Värdemässigt går huvuddelen med järnväg genom Sverige och med sjöfart längs norrlandskusten samtidigt som ett väsent- GRUVRELATERA- kronor, varav 70 procent i Norrbottens och Västerbottens län. Ytterliggare potentialer finns i dessa båda län och även i Västernorrland och Jämtland. Närmast aktualiseras ytterligare produktionshöjningar i Kiruna och Gällivare, nya gruvor i Pajala och i Arvidsjaur samt i Guldlinjen. Baserat på malm och metall producerar det svenska industrisystemet för ca 500 miljarder kronor per år (2006), en ökning på ca 60 miljarder från Minst lika mycket förädlas inom övriga EU. Hela Sveriges industrisystem och EU:s industrisystem vinner därför stora fördelar med förbättrad logistik mellan de råvaruintensiva områdena och de successiva förädlingsenheterna på väg till de stora marknaderna. Utförseln dominerar och ökar starkt samtidigt som återvinningsflöden ökar främst till Figur 2.1:2 De fyra nordligaste länen står för höga industriella produktionsvärden liksom Rönnskärsverken i Skellefteå. angränsande delar av Finland. Även Norge och NV Ryssland har stora potentialer. Förädlingsvärdet per anställd är dessutom högt i merparten av norra Viktiga råvaror för EU bildar bas för höga förädlingsvärden och Sveriges kommuner. Statistikkällor: exportvärden. SCB, Statistiksentralen, bearbetning ÅF Infraplan Gruvornas 20 mdr kr/år förädlas för ca mdr kr/år i Sverige som helhet (2006). De senaste årens höjningar av GRUVRELATERADE NÄRINGAR Gruvor och utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri Produktionsvärde år Mkr Mkr 500 Mkr Göteborg Gruvor och övrig utvinning förädlingssteg Stål- och metall & metallvaruindustri förädlingssteg Maskinindustri Halmstad Malmö Karlstad Östersund Storuman Linköping Karlskrona Sundsvall Arvidsjaur Gävle Visby Umeå Kiruna Gällivare Skellefteå Luleå Pajala 500 Mdr kronor Kalmar Ökning 60 Mdr sedan Kemi Torneå

12 Sveriges av de NorrSveriges bilden). massandustri drygt ocent av gsbaserad NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG SKOGSBASERADE NÄRINGAR 2 Norra Sveriges roll och funktion 45 SKOGSBASERADE NÄRINGAR m³ m³ Kiruna Skogsbaserad industri, 2005, MSEK SCA Timber Vilhelminasågen Martinsons såg AB (Bygdsiljum, Skellefteå, Vindeln) Norrskog Wood products AB (Östavall, Sikås, Ocke, Hissmofors) Skogn 600 MSEK 300 MSEK SCA Timber Rundvikssågen Vasa SCA Timber Bollstabruk Callans Trä m m³³ 14 Sundsvall 45 SCA Timber Tunadal Tjärnviks Trä Produktionsvolym för sågverk 2007, m³ 500 Ägare/koncern SCA 100 SCA Umeå Norra Skogsägarna har också omfattande verksamhet, i Kåge, Ostvik, Sävar, Lycksele och Agnäs. Kåge och Sävar är de största produktionsenheterna med respektive kubikmeter. De närmaste åren planerar Norra Skogsägarna investeringar på miljoner kronor. Pori Europaväg Riksväg Järnväg Setra Group Övriga ÅF-Infraplan Nord M-Real Figur 2.1:8 Inom sågverksindustrin är produktionen spridd, såväl geografiskt i regionen som på många anläggningar. Källa: ÅF Infraplan. Östersund Mondi Sundsvall Mellan Jämtland och norska Tröndelag sker sedan många år samverkan inom skogsnäringen. Jämtland står för viktiga delar av råvaruförsörjning till norska Kemijär skogsindustrier vid Trondheimsfjorden. SCA Billerud AB Karlsborgsverken Stora Enso Kemi Gävle 700 ton M-Real Luleå ton Metsä Botnia Stora Enso SCA Packaging Munksund Smurfit Kappa Lövholmen Karlstad Uleåborg ton 950 ton Södra Cell Folla Umeå Norske Skog M-Real Sverige AB M-Real Husum Skogn dheim Peterson Linerboard Linköping Mondi Packaging AB Mondi Dynäs Göteborg Visby SCA Packaging Obbola Walki Wisa UPM Kymmene 4 Domsjö Fabriker AB Domsjö Rottneros AB Utansjö Bruk SCA Graphic Sundsvall AB Östrand (Timrå) Vasa Smurfit Kappa Metsä Botnia ÅF-Infraplan Nord Karlskrona SCA Smurfit Kappa M-Real Övriga s Stora Enso s Volymuppgift saknas Europaväg Riksväg Järnväg Metsä M-Real Botnia Stora Enso M-Real Stora Enso Pori M-Real Jyväskyle M-Real Norske Skog i Skogn är med en produktionskapacitet på ton den största producenten av tidningspapper i Norge. Företaget har stora godsflöden från/till Sverige via Storlien på E14, via Skalstugevägen och via Meråkersbanan. Cirka ton massaved och ton rundvirke. Träflis importeras årligen från Jämtland och Västernorrland till Norske Skogs pappersbruk i Skogn. Nord-och Sør-Trøndelag importerar årligen ca ton skog från Jämtland (Källa: North East Cargo Link, 2006). Figur 2.1:9 Massa- och pappersbruken är koncentrerade till kusten. Källa: ÅF Infraplan Figur 2.1:6 Norra Sverige har stora skogstillgångar som nyttiggörs i form av massa och papper samt sågade och hyvlade trävaror. Det är betydelsefullt s s SCA Graphic Sundsvall AB Ortviken Produktionsvolym för massa-/pappersindustri Norska och finska ind. Ägare/koncern 2007, ton Kalmar Halmstad Sundsvall Massa, pappers- och sågverksindustrin SCA, M-Real och Smurfit Kappa står för 80 procent av massa- och pappersindustrins produktion i regionen. Fabrikerna finns främst i Kalix, Piteå, Skellefteå, Umeå, Nordmaling (Rundvik), Husum och Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall och Timrå. Produktionen och ägandet inom sågverksindustrin har något större spridning jämfört med massa- och pappersindustrin. SCA svarar för närmare hälften av de större sågverkens produktion. Setra Group svarar för en stor del av produktionen i Norrbotten och Västerbotten. Umeå 4 Gällö Såg Norra Skogsägarna SCA Timber Holmsundssågen Höglands Såg och Hyvleri SCA Timber Jämtlamell AB Kjeldstad Sågverk & Hyvleri m m³ ondheim Setra Billerud Smurfit Kappa Piteå SCA Setra Årlig genomsnittlig skogsproduktion, anför renomiskt nom EU. papspelar en g genom uktion. 6 procent m EU. rin i ustriella massa-, Setra Group Seskarö sågverk Setra Group (läggs ner 2008) Rolfs såg och hyvleri AB BAC Energi AB Kemi Helmec AB SCA Timber Munksund Luleå (Boden och Piteå) Setra Group Setra Group Malå Lövholmen Uleåborg Industriella produktionsvärden en går örväntas äg. För ttja även en minsk råvara. nsvärden genomnorra inland kusten

13 2 Norra Sveriges roll och funktion ca 215 ttning närmare en 9,0 otten mdkr). iga ifferenökad vänrra Sverige ska idag som har tta till stor llturismen, lands län är basnäringsplanerna i rioden uppgår nerna omfati länets stora, restauranger,. Sysselsätteräknas till rka tillväxten i å fungerande er. evis bra komss/bil. Åre/Duved ionen i norra Sveria tillgänglighet med lgänglighet främst Gästnätter 2006 jan feb mar apr maj jun jul aug Skattat antal för kommuner med färre än 5 anläggningar Härjedalen sep okt nov Åre dec Vilhelminafjällen Östersund Arjeplog Tärnaby-Hemavan Storuman Mora Jokkmokk Lycksele Sundsvall Gävle Kiruna Gällivare Örnsköldsvik (Höga kusten) Kramfors (Höga kusten) Luleå Piteå Skellefteå Umeå Figur 2.1:11 Gästnätter i kommersiella anläggningar, volymer och säsongsvariation. Statistiken underskattar det verkliga antalet gästnätter. Statistikkälla: SCB, bearbetning ÅF-Infraplan 12 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG BESÖKSNÄRINGEN 11 Hotellgästerna (belagda rum) fördelade efter målgrupp år Norrland Gävleborgs län 31 Målgrupp Affärsresenärer 51 Konferensdeltagare Gruppresenärer 8 Fritidsresenärer Västernorrlands län Jämtlands län Norrland Stock- Övriga Riket holms Sverige län Västerbottens län Norrbottens län - Fjällen och de större städerna dominerar besöksnäringen - Affärsgäster dominerar totalt och i städerna - Fritidsgäster dominerar i fjällen

14 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER För att ge en konkret bild av hur det norrländska näringslivet ser ut har vi tagit fram data från Statistiska Centralbyrån över de 20 största arbetsgivarna i samtliga kommuner i de fyra nordligaste länen. Data är från 2007 och det senaste halvårets dramatiska ekonomiska förändring innebär att många av de siffror som visas över antal sysselsatta har förändrats, i vissa fall dramatiskt. Även om uppgifterna alltså inte är dagsaktuella så ger de dock en konkret bild av vilka näringar som dominerar i olika delar av Norrland. Särskilt i de mindre kommunerna syns ett antal företag i nya näringar som vuxit fram under de senaste åren även om de fortfarande bara har ett fåtal anställda. I de större kommunerna syns inte dessa eftersom de 20 största arbetsgivarna har fler anställda. Ett rimligt antagande är dock att antalet mindre företag i nya näringar är minst lika stort, troligen större, i de större städerna. Vissa företagsnamn är svårtolkade vad gäller vilken bransch de verkar i. Den angivna branschsiffran anger bransch enligt SNI 2002, Svensk Näringsgrensindelning. Siffrorna står för följande branscher: För att indikera graden av skattefinansierad verksamhet har de verksamheter som bedömts i huvudsak finansierade med skattemedel markerats med rött. Myndigheter och offentliga bolag som finansierar sin verksamhet genom avgifter eller försäljning har ej rödmarkerats. För att ange vilken profil näringslivet har i respektive kommun har, utifrån dessa data, en grov sammanfattning gjorts intill kommunnamnet. 01 Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill 02 Skogsbruk och service till skogsbruk 05 Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill 10 Kol- och torvutvinning 11 Utvinning av råpetroleum och naturgas samt service i anslutning härtill 12 Utvinning av uran- och toriummalm 13 Utvinning av metallmalmer 14 Annan mineralutvinning 15 Livsmedels- och dryckesvaruframställning 16 Tobaksvarutillverkning 17 Textilvarutillverkning 18 Tillverkning av kläder; pälsberedning 19 Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseffekter, handväskor, skodon o.d. 20 Tillverkning av trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler 21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning 22 Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 23 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle 24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 25 Tillverkning av gummi- och plastvaror 26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 27 Stål- och metallframställning 28 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 29 Tillverkning av maskiner som ej ingår i annan underavdelning 30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer 31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar 32 Tillverkning av teleprodukter 33 Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur 34 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 35 Tillverkning av andra transportmedel 36 Tillverkning av möbler; annan tillverkning 37 Återvinning 40 El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning 41 Vattenförsörjning 45 Byggverksamhet 50 Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 52 Detaljhandel utom med motorfordon; reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar 55 Hotell- och restaurangverksamhet 60 Landtransport; transport i rörsystem 61 Sjötransport 62 Lufttransport 63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet 64 Post- och telekommunikationer 65 Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 66 Försäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring 67 Stödtjänster till finansiell verksamhet 70 Fastighetsverksamhet 71 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 72 Databehandlingsverksamhet m.m. 73 Forskning och utveckling 74 Andra företagstjänster 75 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 80 Utbildning 85 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet 90 Avloppsrening, avfallshantering, renhållning o.d. 91 Intressebevakning; religiös verksamhet 92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet 93 Annan serviceverksamhet( tvätt, hår- och hudvård, begravning 95 Hushållens verksamhet 99 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Andelen sysselsatta i småföretag är betydande Eftersom de minsta företagen inte syns i denna sammanställning så är redovisningen kompletterad med följande fakta från Regionfakta om antalet sysselsatta i småföretag i de olika länen: Sammantaget finns 93 % av alla arbetsställen, såväl i Norrland som i Sverige, i småföretag med mellan 0 och 9 anställda. Även om man räknar bort alla företag med 0 anställda så dominerar de små företagen. 78% av företagen har färre än 10 anställda och bara 4% jobbar i företag med 50 anställda eller fler. Såväl Norrlands som Sveriges småföretag är av mycket stor betydelse för sysselsättningen. 13

15 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Norrbotten 1 Gällivare- Gruvbrytning, tele, instrument GÄLLIVARE KOMMUN LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING BOLIDEN MINERAL AB METSO MINERALS (KIRUNA) AKTIEBOLAG KONSUM MALMFÄLTEN EKONOMISK FÖRENING MALMTRANSPORTER I NORRLAND AB PAASANNE AKTIEBOLAG GÄLLIVARE PHOTOVOLTAIC AKTIEBOLAG J.U.C. VÄRMETEKNIK AKTIEBOLAG GÖRAN ERIKSSON MASKINTJÄNST AKTIEBOLAG RIKSPOLISSTYRELSEN SAMHALL AKTIEBOLAG AIMPOINT SWEDEN AKTIEBOLAG BANVERKET TOP BOSTÄDER AB ERIKSSON CENTER I GÄLLIVARE AB GEMA INDUSTRI AKTIEBOLAG (PUBL.) GÄLLIVARE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET MULTIPARTNER AB Kiruna Gruvbrytning, rymd, ishotell KIRUNA KOMMUN LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING PERSONAL CARE I KIRUNA AB SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET MALMTRAFIK I KIRUNA AB KIRUNABOSTÄDER AKTIEBOLAG KONSUM MALMFÄLTEN EKONOMISK FÖRENING SAMHALL AKTIEBOLAG ICEHOTEL AKTIEBOLAG TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AKTIEBOLAG CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN BANVERKET BRÖDERNA LINDMARK ENTR O TRANSPORT AB NCC AKTIEBOLAG RIKSPOLISSTYRELSEN POSTEN MEDDELANDE AB RADIOTJÄNST I KIRUNA AKTIEBOLAG INSTITUTET FÖR RYMDFYSIK LANTMÄTERIVERKET Jokkmokk Vattenkraft, samekultur JOKKMOKKS KOMMUN VATTENFALL SERVICE NORD AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SAMHALL AKTIEBOLAG VATTENFALL AKTIEBOLAG AJTTE, SVENSKT FJÄLL- & SAMEMUSEUM PICAB PRODUKTION AB KALIX TELE 24 AKTIEBOLAG LAPPLANDS ELTJÄNST AKTIEBOLAG LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN HEDINS HJULGRÄVMASKINER AB STIFTELSEN SAMERNAS FOLKHÖGSKOLA BDL BYGG & DEKORLIST AKTIEBOLAG JOKKMOKKS FÖRSAMLING SAMESKOLSTYRELSEN LIKO TEXTIL AKTIEBOLAG KONSUM MALMFÄLTEN EKONOMISK FÖRENING SPARBANKEN NORD HOTELL JOKKMOKK AKTIEBOLAG SAREK STÄD AB Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Arjeplog Biltest ARJEPLOGS KOMMUN TJINTOKK KOMMANDITBOLAG (Biltest) VÄGVERKET TJINTOKK AKTIEBOLAG ARJEPLOG HOTEL SILVERHATTEN AB NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING ARJEPLOG TEST MANAGEMENT AB ICEMAKERS AB COLMIS AKTIEBOLAG ARJEPLOG SKELLEFTEÅ ENERGI UNDERHÅLL HANDELSBOLAG OK NORRBOTTEN EK FÖR KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING FIXAR N I ARJEPLOG AB VERKET FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING, NUTEK CASSIMIR LINDBERGS ENTREPRENAD AKTIEBOLAG ARJEPLOG KÖTT AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET WIDMANS GRÄV ARJEPLOGS FÖRSAMLING CARTEST I ARJEPLOG AKTIEBOLAG 70 7 TJINTOK FÖRVALTNING AKTIEBOLAG 74 7 Arvidsjaur Försvar, biltest, turism ARVIDSJAURS KOMMUN FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS MATERIELVERK SAMHALL AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING LUNDBERGS TRÄ AB KONSUM NORRBOTTEN ARVIDSJAUR FLYGPLATS AB PLUSSHUS AKTIEBOLAG EKLUNDS ÅKERI MOSKOSEL AB SECURITAS SVERIGE AB ARVIDSJAURS FÖRSAMLING NORRFOG SÅG AB POSTEN MEDDELANDE AB ARVIDSJAUR RENSLAKT AB FIRST RENT A CAR AB LAPONIA HOTELL & KONFERENS AB RIKSPOLISSTYRELSEN GK DOOR AKTIEBOLAG AB HOTELL EDSTRÖM

16 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Norrbotten 2 Övertorneå Industriservice, transporter ÖVERTORNEÅ KOMMUN UTBILDNING NORD NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SAMHALL AKTIEBOLAG BR SOL OCH TANKSYSTEM AB SLÄP OCH LASTBILSPÅBYGGNADER I ÖVERTORNEÅ AB JAXAL AKTIEBOLAG ÖVERTORNEÅ FÖRSAMLING BRÖDERNA JUNTTIS ÅKERI AB PROFFSMAT I ÖVERTORNEÅ AKTIEBOLAG POLCIRKELNS ÅKERI AKTIEBOLAG KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING MAGNUS & ROBERTS TRANSPORT AB HIETANIEMI FRISKOLEFÖRENING KABLIA AKTIEBOLAG WÄLIMAAS TAXI OCH BUSS AKTIEBOLAG NORRLANDS MILJÖVÅRD AKTIEBOLAG STIFTELSEN TORNEDALENS FOLKHÖGSKOLA LARSSONS GLAS I TORNEDALEN AB MAAHERRAS ÅKERI AKTIEBOLAG Pajala Småindustri PAJALA KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING AKTIEBOLAGET KREKULA & LAURIS SÅG SAMHALL AKTIEBOLAG MIKROMAKARNA AKTIEBOLAG POLARFÖNSTER AKTIEBOLAG PAJALA FÖRSAMLING KERO LEATHER AKTIEBOLAG SVETSTEKNIK I PAJALA AKTIEBOLAG NYA JUTOS TIMBER AB KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING KANGOS KULTUR OCH EKOLOGISKOLA SWEDBANK AB OK NORRBOTTEN EK FÖR ARBETSMARKNADSVERKET BRÖDERNA FREDRICKSONS GRÄV & TRAKTOR AB PAJALABOSTÄDER AKTIEBOLAG T.T. KUOPPAS SKOGSMASKINER AB PAJALAHALLEN AKTIEBOLAG ERKHEIKKI NATURSKOLA Överkalix Industri, hotell ÖVERKALIX KOMMUN ISOLAMIN AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SWEDEN ARCTIC MANAGEMENT AB LÄNSTRAFIKEN I NORRBOTTEN AKTIEBOLAG ALLSÅNS ÅKERI AKTIEBOLAG BRÖDERNA OLOFSSONS BAGERI AKTIEBOLAG KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING ROLAND & CONRAD JOHANSSON ÅKERI AB TORGVÄGEN LIVS AB VÄGVERKET NORR MÅLERI AKTIEBOLAG ÖVERKALIX FÖRSAMLING KOMATSU SWELOG HANDELSBOLAG OK NORRBOTTEN EK FÖR MEK & MASKIN I ÖVERKALIX AB APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) ISAKSSONS TERRÄNGTRANSPORT I ÖVERKALIX AB ÖVERKALIX KULTUR- OCH MILJÖSKOLA 80 7 Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Kalix Skogsindustri, teleservice KALIX KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING BILLERUD KARLSBORG AKTIEBOLAG PARTBYGGEN I KALIX AB SVEASKOG FÖRVALTNINGS AKTIEBOLAG KALIX TELE 24 AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG MY LIFE HANDELSBOLAG ROLFS SÅG & HYVLERI AB FÖRSÄKRINGSKASSAN FAZER AMICA AB H.T. SVARV I KALIX AKTIEBOLAG BORÖ-PANNAN AKTIEBOLAG KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING TALLINK SILJA AB BYGGMÄSTARE S A ENGLUND KOMMANDITBOLAG STK PLÅT I KALIX AB MEDHELP AB STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE POSTEN MEDDELANDE AB Haparanda Handel, service HAPARANDA KOMMUN IKEA SVENSKA FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING POLARICA AB ELBYRÅN BERTGREN & CO AB SETRA TRÄVAROR AB SAMHALL AKTIEBOLAG D-LINK AKTIEBOLAG STRÅLIND FELT MONTAGE AB STORBUTIKEN I HAPARANDA AB SKATTEVERKET SVERIGEFINSKA FOLKHÖGSKOLAN CAREMA ÄLDREOMSORG AKTIEBOLAG PIPELIFE HAFAB AKTIEBOLAG VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB KRIMINALVÅRDEN RIKSPOLISSTYRELSEN HAPARANDA TEKNIK OCH FASTIGHETS AB UMEÅ UNIVERSITET KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING 52 35

17 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Norrbotten 3 Boden Försvar, järnväg, service BODENS KOMMUN FÖRSVARSMAKTEN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING INRE KRAFT I NORR AB BANVERKET SILENTIUM CONTACT AB VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB TEXTILSERVICE I BODEN AB KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING SAMHALL AKTIEBOLAG APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) POSTEN MEDDELANDE AB GREEN CARGO AB MIGRATIONSVERKET RIKSPOLISSTYRELSEN HÅKAN OLOFSSONS FÖRVALTNING AKTIEBOLAG FORTIFIKATIONSVERKET VITTJÄRVSHUS AB ASP CENTER AB T ERIXON ENTREPRENAD AKTIEBOLAG Luleå Stål, försvar, förvaltning LULEÅ KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SSAB TUNNPLÅT AKTIEBOLAG LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET FÖRSVARSMAKTEN FERRUFORM AKTIEBOLAG GESTAMP HARDTECH AKTIEBOLAG TELIASONERA SVERIGE AKTIEBOLAG ISS FACILITY SERVICES AB KONSUM NORRBOTTEN SAMHALL AKTIEBOLAG VÄGVERKET LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN BANVERKET ARBETSMARKNADSVERKET RIKSPOLISSTYRELSEN FÖRSÄKRINGSKASSAN TIDNINGSTJÄNST AKTIEBOLAG PLANNJA AKTIEBOLAG EUROMAINT RAIL AB Älvsbyn Bröd, hus ÄLVSBYNS KOMMUN POLARBRÖD AKTIEBOLAG ÄLVSBYHUS AB NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING ÄLVSBYNS FASTIGHETER AB SAMHALL AKTIEBOLAG STIFTELSEN KARLSDAL MED ÄLVSBY FOLKHÖGSK KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING GRANBERGS BUSS AKTIEBOLAG STORFORSEN HOTELL AKTIEBOLAG BRÖDERNA ÖHMAN AB ÄLVSBY FÖRSAMLING ÄLVSBY PÄRLAN AB IL RECYCLING SERVICE AB ÄLVSBY TRAKTOR AKTIEBOLAG VISTTRÄSK SLIPSERVICE AKTIEBOLAG POSTEN MEDDELANDE AB ÄLVSBYNS FOLKETSHUSFÖRENING U P A OK NORRBOTTEN EK FÖR E&M ENTREPRENAD OCH FÖRSÄLJNING AB Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Piteå Telefonservice, skogsind, turism PITEÅ KOMMUN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ AKTIEBOLAG SCA PACKAGING MUNKSUND AKTIEBOLAG ADITRO CUSTOMER SERVICES SWEDEN AB ABB AB PITE HAVSBAD AB SWEDBANK AB KONSUM NORRBOTTEN EKONOMISK FÖRENING NORDEA BANK AB SCA TIMBER AB LINDBÄCKS BYGG AKTIEBOLAG SETRA TRÄVAROR AB AKTIEBOLAGET INFJÄRDENS VÄRME SPARBANKEN NORD SAMHALL AKTIEBOLAG BOTTENVIKENS STUVERI AKTIEBOLAG STENVALLS TRÄ AKTIEBOLAG LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET BURMANS LASTMASKINER & ÅKERI AB Källa: SCB 16

18 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Västerbotten 1 Sorsele Gruvbrytning, småindustri SORSELE KOMMUN BLAIKENGRUVAN AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING SAMHALL AKTIEBOLAG GARGNÄS PRODUCTION LINK AB TELEKRETS PRODUKTION AKTIEBOLAG GARGNÄS SNICKERI AKTIEBOLAG GLUETEC AKTIEBOLAG SIMON ROBERTSSON ÅKERI I SORSELE AB SORSELE FÖRSAMLING DE ROBS ELEKTRONIK AB AKTIEBOLAGET ROB. LIDÉNS JÄRNHANDEL BASECO GOLV AKTIEBOLAG NALOHALLEN AKTIEBOLAG 52 7 SORSELE RIVER HOTEL AB 55 7 SORSELESTUGAN AKTIEBOLAG 20 7 POSTEN MEDDELANDE AB 64 7 SORSELE FILADELFIAFÖRSAMLING 91 7 GARGNÄS KROSS AKTIEBOLAG 26 7 SKOGSRO AKTIEBOLAG 85 7 Lycksele Gruvbrytn, skog LYCKSELE KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING BOLIDEN MINERAL AB SVEASKOG FÖRVALTNINGS AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG HEDLUNDA INDUSTRI AKTIEBOLAG SCA SKOG AB PLYMOVENT AKTIEBOLAG SVANSELE PRODUKTION AB TEXOR AKTIEBOLAG NORRA SKOGSÄGARNA EK. FÖR KONSUM NORD EK FÖR HOTELL LAPPLAND AKTIEBOLAG ASSA OEM AB LYCKSELE FÖRSAMLING INFOSCANDIC AB FÖRSÄKRINGSKASSAN SKATTEVERKET GÄVLE VÄGTRUMMOR AKTIEBOLAG CARTESIA GIS AB Storuman Turism,skogsmask, gruv STORUMANS KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING STRÖMMA FJÄLL & AKTIVITET AB ROTTNE-SMV AB SAMHALL AKTIEBOLAG VATTENFALL SERVICE NORD FASTIGHETSAB UMLUSPEN DRAGON MINING (SWEDEN) AB STORUMANS INDUSTRI AB KJIN SCHAKT AKTIEBOLAG TÄRNA VILT AB STORUMAN ENERGI AB RENEN LIVSMEDEL AB KONSUM NORD EK FÖR STORUMANS FLYGPLATS AB POSTEN MEDDELANDE AB RÅSUNDA MEKANISKA VERKSTAD HOTELL TOPPEN I STORUMAN AB E. LINDQVIST ÅKERI AKTIEBOLAG STORUMANS METALLINDUSTRI Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Vilhelmina Skogsind, resor VILHELMINA KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING SCA TIMBER AB VILHELMINA TAXI - LAPPLANDSBUSS AB SAMHALL AKTIEBOLAG GRANEN LIVS I VILHELMINA AB KONSUM NORD EK FÖR FRITIDSRESOR AB STENSELE-VILHELMINA KYRKLIGA SAMF INPIPE SWEDEN AKTIEBOLAG VILHELMINA INGENJÖRSBYRÅ AB AMMARNÄS VILT AKTIEBOLAG MOBILETT AB RIKSPOLISSTYRELSEN BOTTNIA KROSS AKTIEBOLAG POSTEN MEDDELANDE AB GRUV-GRUS-BERG MEK VERKSTAD AB SKOG ÅKERI AKTIEBOLAG VILHELMINA BOSTÄDER AKTIEBOLAG VILHELMINA FOLKETS HUSFÖRENING UPA Dorotea Husvagnar, småind DOROTEA KOMMUN SOLIFERPOLAR AB DOROTEA INREDNINGSSNICKERI AB SAMHALL AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING SVENSKA TÄLT I DOROTEA AKTIEBOLAG KONSUM NORD EK FÖR DOROTEA MEKANISKA AKTIEBOLAG S. KAROSSER AKTIEBOLAG ELBK SVARV AKTIEBOLAG BORGAFJÄLLEN HOTELL AB OK VÄSTERBOTTEN EK FÖR DOROTEA-RISBÄCKS FÖRSAMLING SPECIALKONSTRUKTIONER I DOROTEA AB DOROTEAHUS I DOROTEA AKTIEBOLAG DOROTEA WÄRDSHUS AB TOMMY BJÖRKMAN TRAKTORARBETEN AB 45 7 SYDPORTENS LIVS AKTIEBOLAG 52 7 MARCUSSONS BUSSTRAFIK AKTIEBOLAG 60 7 VIEWSERVE AB 74 7 Åsele Småindustri ÅSELE KOMMUN ÅMV PRODUCTION AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING ARECK AKTIEBOLAG INLANDSFRAKT AKTIEBOLAG GAFSELE GÅRD AKTIEBOLAG TELECENTER I ÅSELE AB ÅSELE LIVS AB AB BRÖDERNA EDSTRÖMS ÅKERI KONSUM NORD EK FÖR TRAILER INDUSTRIER I ÅSELE AB ENERSTEDTS ÅKERI AKTIEBOLAG ÅSELE-FREDRIKA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET POSTEN MEDDELANDE AB ÅSELE VARMFÖRZINKNING AKTIEBOLAG VÄGVERKET 45 7 ALF OLOFSSONS ÅKERI AKTIEBOLAG 60 7 ÅKAB NÄT OCH SKOG AKTIEBOLAG 74 7 MARKTJÄNST I FREDRIKA AKTIEBOLAG 02 7

19 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Västerbotten 2 Malå Gruvbrytning, skog MALÅ KOMMUN SETRA TRÄVAROR AB HULTDIN SYSTEM AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING BENNYS GRÄV AKTIEBOLAG NORRFOG AKTIEBOLAG MALÅ GEOSCIENCE AKTIEBOLAG BOLIDEN MINERAL AB MABINI LIVSMEDEL AB RYDÉNS I MALÅ AB NORRKOMPONENTER AKTIEBOLAG GOOD LIFE I ÖRNSKÖLDSVIK AB ARCTIC BUS SWEDEN AKTIEBOLAG SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING MALÅ FÖRSAMLING TAIGA EXPLORATION DRILLING AB KONSUM NORD EK FÖR EMGEVE REGUMMERING AKTIEBOLAG MALÅ HOTELL OCH SKICAMP AB 55 7 PERSSON BÅT AKTIEBOLAG 35 7 Skellefteå Metall- och verkstadsind, IT SKELLEFTEÅ KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING BOLIDEN MINERAL AB ISS FACILITY SERVICES AB ALIMAK AKTIEBOLAG MARTINSONS SÅG AKTIEBOLAG WIPRO INFRASTRUCTURE ENGINEERING AB TRELLEBORG SEALING SOLUTIONS AB KONSUM NORD EK FÖR SAMHALL AKTIEBOLAG BERGTEAMET AB FRANKE FUTURUM AKTIEBOLAG SKELLEFTEÅ KRAFTAKTIEBOLAG METSO MINERALS (WEAR PROTECTION) AB SKELLEFTEBUSS AKTIEBOLAG LÖVÅNGER ELEKTRONIK AKTIEBOLAG INDUSTRITEKNIK NORD AKTIEBOLAG FÖRSÄKRINGSKASSAN NORRA SKOGSÄGARNA EK. FÖR UTTERN BÅTAR AKTIEBOLAG Norsjö Träind, mat NORSJÖ KOMMUN NORSJÖFÖNSTER AB SSC TRÄTRAPPOR AB SETRA TRÄVAROR AB SKELLEFTEBUSS AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG BOLIDEN MINERAL AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING TOPP-CHARK AKTIEBOLAG EXTENA AB NORSJÖ BETONG AB SKELLEFTEÅ ENERGI UNDERHÅLL HB ÅKERI AB MARTIN WIKSTRÖM O SÖNER INLANDSENTREPRENAD AB NORSJÖ FÖRSAMLING INLANDSBYGG AB SCANDINAVIAN DESIGN NORSJÖ AB KONSUM NORD EK FÖR NORSJÖHALLEN AKTIEBOLAG SKELLEFTEÅ KRAFT ELNÄT AB Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Robertsfors Verkstadsind, mejeri ROBERTSFORS KOMMUN ELEMENT SIX AKTIEBOLAG VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING JIT MECH SE PRODUKTION AKTIEBOLAG DUROC TOOLING I ROBERTSFORS AKTIEBOLAG NORRLANDSGJUTERIET AKTIEBOLAG BYGDEÅ FÖRSAMLING SAINT-GOBAIN ADVANCED CERAMICS AB DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA OK VÄSTERBOTTEN EK FÖR GLADH TRANSPORT AB DIAMANTEN LIVSMEDEL AKTIEBOLAG BOTTNIA IT AB TECHSAM ELECTRONICS AKTIEBOLAG NORRMEJERIER EK.FÖR ALUMAN INTERTRADE AB TELECENTER I BYGDEÅ AB SVENSKA DYNOR AB CUE DEE PRODUKTER AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET TIANS TAXI Källa: SCB 18

20 NORRLÄNDSKA NÄRINGSLIVET IDAG STÖRSTA ARBETSGIVARE I KOMMUNER Västerbotten 3 Vindeln Verkstadsind, skog, mat VINDELNS KOMMUN INDEXATOR AKTIEBOLAG CRANAB AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING TECTEL I VINDELN AKTIEBOLAG PROTAB I SLIPSTENSSJÖN AKTIEBOLAG STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE AB HÄLLNÄS HANDELSTRÄDGÅRD MARTINSONS SÅG AKTIEBOLAG SAMHALL AKTIEBOLAG KONSUM NORD EK FÖR FAHLGRENS ÅKERI I VINDELN AB POSTEN MEDDELANDE AB VINDELNS FÖRSAMLING SIJONA LIVS AKTIEBOLAG LILLSELE TRANSPORT AKTIEBOLAG SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET VINDELNS TRAFIKSKOLA AB BRÖDERNA SJÖGRENS TRAFIK AB VIMEK I VINDELN AKTIEBOLAG Umeå Förvaltning, utbildning, sjukvård, fordon UMEÅ KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING UMEÅ UNIVERSITET VOLVO LASTVAGNAR AKTIEBOLAG POSTEN MEDDELANDE AB KONSUM NORD EK FÖR SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET GE HEALTHCARE BIO-SCIENCES AB KOMATSU FOREST AB APOTEKET AKTIEBOLAG (PUBL) LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTENS LÄN SCA PACKAGING OBBOLA AKTIEBOLAG SVENSK MORGONDISTRIBUTION FÖRSÄKRINGSKASSAN ÅLÖ AKTIEBOLAG RIKSPOLISSTYRELSEN VATTENFALL KUNDSERVICE AKTIEBOLAG MANPOWER AKTIEBOLAG VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB NORRMEJERIER EK.FÖR Bjurholm Skog, småind BJURHOLMS KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING ENGMANS SKOGSMASKINER I ÅKERNÄS AB CHIP & CIRCUIT NORD AB E G NYBERGS BUSSTRAFIK AB TR ISAKSSON ÅKERI AB BR JOHANSSONS SKOGSMASKINER KB ÅKERIAB O.E. HEDMAN & SÖNER POSTEN MEDDELANDE AB 64 7 NORRLANDS VERKTYGSINDUSTRI AB 25 7 BIRGER WENNBERGS ÅKERI AB 60 7 BJURHOLMS FÖRSAMLING 91 7 NORRA SKOGSÄGARNA EK. FÖR LANDSTRÖM, BERT 90 7 SIONFÖRSAMLINGEN 91 7 XTM UMEÅ AB 74 7 STRINNHOLMS SKOGSAVVERKNINGAR AB 02 7 SVENSKA HANDELSBANKEN AB 65 7 DAHLIN SKOG AB 01 7 AGNÄSBACKEN AKTIEBOLAG 92 7 Största arbetsgivare i kommunen efter antalet anställda i storleksklass år 2007 Rödmarkerade är sådana arbetsgivare som driver huvudsakligen skattefinansierad verksamhet Källa: SCB Nordmaling Träindustri, pepparkakor NORDMALINGS KOMMUN SCA TIMBER AB OLOFSFORS AKTIEBOLAG MASONITE AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET NYÅKERS PEPPARKAKOR PUMPEX PRODUCTION AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING MASONITE BEAMS AB P. O. GLAAS ÅKERI AKTIEBOLAG ABRAMSSONS BUSS AKTIEBOLAG NORDMALINGS FÖRSAMLING POSTEN MEDDELANDE AB LAMIROC COMPONENT SWEDEN AB SJÖBERGS LIVSMEDEL I NORDMALING IWAN WIKMANS ÅKERI AKTIEBOLAG VISION AF SVERIGE AB MIKAEL ABRAHAMSSON ÅKERI AB NORDMALINGS CAMPING AKTIEBOLAG RUNDVIKS SVETS AKTIEBOLAG BYGG-TEMA SÖREN JOHANSSON AKTIEBOLAG Vännäs Järnväg, transporter, träind VÄNNÄS KOMMUN GREEN CARGO AB DOORIA VÄNNÄS AB KAJ JOHANSSONS ÅKERI AKTIEBOLAG BANVERKET VEOLIA TRANSPORT SVERIGE AB EUROMAINT RAIL AB VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING VÄNNÄSHALLEN AB N K LUNDSTRÖMS TRÄVAROR AB KONSUM NORD EK FÖR TREJON FÖRSÄLJNING AKTIEBOLAG VMF NORD EKONOMISK FÖRENING HOTELL VÄNNÄS AB VÄNNÄS FÖRSAMLING VÄNNÄS PLÅT AKTIEBOLAG AGRISERA AKTIEBOLAG AKTIEBOLAGET VÄNNÄSBYGGARNA POSTEN MEDDELANDE AB KL JOHANSSON MASKIN FÖRSÄLJNING AB 51 15

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Näringsliv och innovationer i Norrland

Näringsliv och innovationer i Norrland SKIDSPORT I RIKSGRÄNSEN RYMDVERKSAMHET, ISHOTELL norrstyrelsen ENERGIPRODUKTION FRÅN VATTENKRAFT I DE FLESTA NORRLANDSÄLVAR SKIDSPORT OCH FRILUFTSLIV I ÅREFJÄLLEN ÅRE KROKOM BERG SKIDSPORT I HÄRJE- HÄRJEDALEN

Läs mer

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri 8 000 9 600 1 000 2 700 3

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden

Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden Bevarande eller nyttjande? Svenskars syn på skyddade naturområden RAPPORT 2010:2 Göran Ericsson, Camilla Sandström, Jonas Kindberg, Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU www.vfm.slu.se Anna Zachrisson,

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

Föreningens syfte II. Föreningen skall vara partipolitiskt neutral. Föreningen skall ej ta ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften.

Föreningens syfte II. Föreningen skall vara partipolitiskt neutral. Föreningen skall ej ta ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften. Föreningens syfte I Föreningen skall verka för att det till vattenkraftskommunerna och berörda regioner varaktigt återförs del av de värden vattenkraften genererar. Kommunerna och regionerna skall därigenom

Läs mer

SSG ENTRE. Säkerhetsutbildning för industrins entreprenörer

SSG ENTRE. Säkerhetsutbildning för industrins entreprenörer SSG ENTRE Säkerhetsutbildning för industrins entreprenörer Syfte och mål Branschgemensam, enhetlig säkerhetsutbildning för entreprenörer/ue Kostnadseffektivisering Kvalitetsförbättring av industrins säkerhetsutbildning

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2012

Statistik över arbetskonflikter 2012 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 förekom det arbetskonflikter Enligt Statistikcentralen förekom det arbetskonflikter i Finland år 0. Antalet arbetskonflikter nästan halverades från

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag

Samhall Sveriges mest mångsidiga företag BASFAKTA 2014 Samhall Sveriges mest mångsidiga företag 1 Samhall är ett aktiebolag som ägs av staten Uppdraget Att producera efterfrågade varor och tjänster där behoven finns och genom detta skapa meningsfulla

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

S2005:003. Utlandsägda företag

S2005:003. Utlandsägda företag S2005:003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Summary 5 Utlandsägda företag

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Branschstrukturen Västerbottens län

Branschstrukturen Västerbottens län Branschstrukturen Västerbottens län Stor manlig överrepresentationen i byggindustrin och jord- och skogsbrukssektorn - Störst andel kvinnor finns inom hotell och restaurangbranschen samt parti- och detaljhandeln

Läs mer

Cross-border infrastructure between northern Sweden and Finland 2 Feb -09 Stellan Lundberg Tekn dr, Chef Samhällsplanering ÅF-Infrastruktur

Cross-border infrastructure between northern Sweden and Finland 2 Feb -09 Stellan Lundberg Tekn dr, Chef Samhällsplanering ÅF-Infrastruktur Barents hav Murmansk Narvik Kolahalvön Kandalaksja Salla Vita havet Northern Axis Archangelsk Trondheim Stambanan korridoren Botniabanan Norrbotniabanan banan Kostamus Petrozavodsk Ådalsbanan Ostkustbanan

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014 Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014 När en uppdatering har gjorts skickas ett meddelande via e-post till den som är kontaktperson i avdelning och klubb. På detta sätt

Läs mer

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Miljöskatter 2011, efter näringsgren Miljö och naturresurser 0 Miljöskatter 0, efter näringsgren Hushållen betalar mer än en tredjedel av alla miljöskatter År 0 betalade hushållen nästan, miljarder euro i miljöskatter Industrins miljöskatter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Göteborgsregionens 100. största arbetsgivare 2006

Göteborgsregionens 100. största arbetsgivare 2006 Göteborgsregionens 100 största arbetsgivare 2006 1. Inledning och definitioner I denna rapport finns en sammanställning över de 100 företagen i Göteborgsregionen. I avsnitt 2 presenteras hela listan med

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Närvarande: Gunilla Lidström, Anne-Sofie Koivisto, Anders Aidanpää, Marie Sandström, Annica Berg-Flemström och Lotta Lundströmer Inledning Annica går igenom

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Förslaget till underindelning av region Nord innebär följande:

Förslaget till underindelning av region Nord innebär följande: Skrivelse 2014-11-12 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Thomas Rolén Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten Rekommendation Det har genomförts en översyn av den framtida

Läs mer

Översyn av geografisk indelning i polisregion Nord

Översyn av geografisk indelning i polisregion Nord Rapport 2014 11 11 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Översyn av geografisk indelning i polisregion Nord 2 Innehåll 1. UPPDRAGET... 3 1.1. Inriktningsbeslut... 3 1.2 Beslut om huvuddragen

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Regionråd med konferenser 8-9 april 2014

Regionråd med konferenser 8-9 april 2014 Kallelse till Regionråd med konferenser 8-9 april 2014 Unionen Västerbotten hälsar dig som är ombud i regionrådet varmt välkommen till två innehållsrika dagar på Medlefors folkhögskola i Skellefteå. Förutom

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetsskador 2013 län och kommun

Arbetsskador 2013 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:2 Arbetsskador 2013 län och kommun preliminära uppgifter Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:2 Arbetsskador 2013 län och kommun preliminära uppgifter Arbetsskador 2013

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer