Översiktlig strukturanalys för sjötransporter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktlig strukturanalys för sjötransporter"

Transkript

1 VTI rapport 840 Utgivningsår Översiktlig strukturanalys för sjötransporter Inge Vierth Johanna Jussila Hammes Victor Sowa

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 840 Utgivningsår: Projektnummer: Dnr: / Linköping Projektnamn: Strukturanalys Författare: Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa Uppdragsgivare: Sjöfartsverket Titel: Översiktlig strukturanalys för sjötransporter Referat Syftet med rapporten är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka handelsflöden, transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till år Vi har i tre delar beskrivit utvecklingar som påverkar Sjöfartsverkets intäkter. Den första delen avhandlar hur handelsflödena ser ut och förväntas utvecklas, den andra delen avser utvecklingar i transportsystemet och i den tredje delen beskrivs den historiska utvecklingen av godsvolymer och antalet anlöp i de svenska hamnarna och den förväntade utvecklingen framöver. Godsvolymer och anlöp är avgiftsgrundande för Sjöfartsverket och är därför kopplat till verkets intäkter. Metoden har varit en litteraturgenomgång, sammanställning och analys av historiska data, intervjuer med varuägare som representerar olika industrier och en enkel statistisk ansats för att göra en prognos för utvecklingen till år Både intervjuerna och den statistiska ansatsen tyder på att framtida nivåer av godsvolymer i de svenska hamnarna kommer att vara i stort sett konstanta med dagens nivåer eller något ökande. Antalet anlöp förväntas minska ytterligare till Slutsatserna kompletteras med förslag till fortsatta analyser. Nyckelord: handelsflöden, transportsystem, sjöfartsavgifter, trender, transportprognoser ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 65

4 Publisher: Publication: VTI rapport 840 Published: Projectcode: Dnr: / SE Linköping Sweden Author: Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa Project: Structural analysis Sponsor: Swedish Maritime Administration Title: Brief structural analysis for sea transports Abstract The purpose of the report is to analyze trends and specific events that could affect trade flows, the transport system, the sea transport volumes and the fee revenues of the Swedish Maritime Administration in We have in three parts described the developments that affect the fee revenues of the Swedish Maritime Administration. The first part discusses present trade flows and how these are expected to develop, the second part addresses the developments in the transport system and the third part the past development of loaded and unloaded tonnes goods and the number of calls in the Swedish ports and their expected continued development. Loaded and unloaded tonnes and number of calls are the basis for the fairway dues and pilot fees levied by the Swedish Maritime Administration and therefore linked to their revenues. We reviewed the literature, compiled and analyzed historical data, carried out interviews with shippers from different industries and applied a simple statistical approach to forecast the development up to Both the interviews and the statistical approach suggest that the future of freight volumes in the Swedish ports will be roughly constant with current levels or slightly increasing. The number of calls in the ports are expected to decline to The conclusions in the report are complemented with ideas for further studies. Keywords: trade flows, transport system, charges for sea transports, trends, transport forecasts ISSN: Language: No of pages: Swedish 65

5 Förord Under det senaste året har Sjöfartsverket identifierat strukturförändringar inom industri, hushållen och transportsektorn som påverkar transporternas omfattning och utformning. Sjöfartsverket ser ett behov av att ta fram mer kunskap om dessa förändringar och har därför anlitat VTI för att ta fram en strukturanalys med sikte på I denna rapport redovisas en inledande övergripande strukturanalys. Planen är att i nästa steg bryta ner analysen i ett regionalt perspektiv for att se hur förändringarna påverkar Sjöfartsverkets långsiktiga inriktning och kärnverksamheter. Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa och Inge Vierth har tagit fram rapporten mellan slutet av september och slutet av oktober Författarna tackar Thomas Ljungström och Katarina Händel för synpunkter på tidigare versioner av rapporten. Stockholm, 25 november 2014 Inge Vierth Projektledare, utredningsledare VTI rapport 840 Omslag: VTI/Hejdlösa Bilder

6 Process för kvalitetsgranskning Extern peer review har genomförts den 19 november 2014 av Fredik Orwén och Mona Pettersson (WSP) samt Johan Ericson (före detta Statsrådsberedningen). Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 21 november Forskningschef Mattias Viklund har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering den 26 november De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. External peer review was performed on 19 November Fredik Orwén and Mona Pettersson (WSP) and Johan Ericson (former Prime Minister s Office). The authors have made alterations to the final manuscript of the report on 21 November The research director Mattias Viklund examined and approved the report for publication on 26 November The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. Tryckt på VTI, Linköping 2014 VTI rapport 840

7 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Inledning Utveckling av handelsflöden Global tillväxt Internationella handelsförhandlingar Union Customs Code Handelsströmmar Containertransporter Klimatpolitik Utveckling av transportsystemet Intermodal konkurrens Styrmedel Trend till ökad koncentration Prisutveckling över tiden Godsvolym, antalet passagerare, antalet anlöp och Sjöfartsverkets intäkter Utvecklingen hittills Framtida utveckling Sammanfattande slutsatser Citerade verk VTI rapport 840

8 VTI rapport 840

9 Översiktlig strukturanalys för sjötransporter av Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes och Victor Sowa VTI Linköping Sammanfattning Syftet med rapporten är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka handelsflöden, transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till år Vi har i tre delar beskrivit utvecklingar som påverkar Sjöfartsverkets intäkter. Den första delen avhandlar hur handelsflödena ser ut och förväntas utvecklas, den andra delen avser utvecklingar i transportsystemet och i den tredje delen beskrivs den historiska utvecklingen av godsvolymer och antalet anlöp i de svenska hamnarna och den förväntade utvecklingen framåt. Godsvolymer och anlöp är avgiftsgrundande för Sjöfartsverket och är därför kopplat till verkets intäkter. Metoden har varit en litteraturgenomgång, sammanställning och analys av historiska data, intervjuer med varuägare som representerar olika industrier och en enkel statistisk ansats för att göra en prognos för utvecklingen till år Både intervjuerna och den statistiska ansatsen tyder på att framtida nivåer av godsvolymer i de svenska hamnarna kommer att vara i stort sett konstanta med dagens nivåer eller något ökande. Antalet anlöp förväntas minska ytterligare till Slutsatserna kompletteras med förslag till fortsatta analyser. VTI rapport 840 5

10 6 VTI rapport 840

11 Brief structural analysis for sea transports by Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes and Victor Sowa Swedish National Road and Transport Research Institute, VTI Linköping Summary The purpose of the report is to analyze trends and specific events that could affect trade flows, the transport system, the sea transport volumes and the fee revenues of the Swedish Maritime Administration in We have in three parts described the developments that affect the fee revenues of the Swedish Maritime Administration. The first part discusses present trade flows and how these are expected to develop, the second part addresses the developments in the transport system and the third part the past development of loaded and unloaded tonnes goods and the number of calls in the Swedish ports and their expected continued development. Loaded and unloaded tonnes and number of calls are the basis for the fairway dues and pilot fees levied by the Swedish Maritime Administration and therefore linked to their revenues. We reviewed the literature, compiled and analyzed historical data, carried out interviews with shippers from different industries and applied a simple statistical approach to forecast the development up to Both the interviews and the statistical approach suggest that the future of freight volumes in the Swedish ports will be roughly constant with current levels or slightly increasing. The number of calls in the ports is expected to decline to The conclusions in the report are complemented with ideas for further studies. VTI rapport 840 7

12 8 VTI rapport 840

13 1 Inledning Syftet med denna rapport är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till cirka år Uppdragets utgångspunkt är hur nationella och internationella strukturförändringar inom industri- och konsumtionssektorn påverkar varuägarnas och hushållens transporter. Vi redovisar hur förändringar i samhället, industrin och transportsektorn påverkar den trafikslagsvisa och geografiska fördelningen av transporter av gods och passagerare. Strukturanalysen görs på en relativt övergripande nivå. Vi börjar med att betrakta internationella trender, inklusive förändringar i handelsströmmar. Den globala utvecklingen och dess förskjutningar påverkar svensk industri och transporter till och från Sverige. En faktor som inverkar på de framtida handelsströmmarna är eventuella handelsförhandlingar både på global och regional nivå. EU:s lagstiftning är viktig här, både EU-internt och vis-à-vis tredje länder. En faktor som påverkar transportsystemet är internaliseringen av de externa effekter som transporterna ger upphov till. En stor förändring är IMO:s svaveldirektiv i kontrollområden i Nordeuropa (sulphur emission control area SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen) och Nordamerika (SECA omfattar ett område längs Nordamerikas och Puerto Ricos kuster) som träder i kraft i 1 januari Rapporten är upplagd så att vi i nästa avsnitt studerar utvecklingen av handelsflöden och globala förändringar. Vi betraktar skriftliga källor för att analysera frågan utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv (framförallt OECD, EU), de långsiktiga megatrenderna (ökad globalisering, ökad urbanisering, en äldre och ökande befolkning, snabbare teknikutveckling och digitalisering, geografisk förskjutning av ekonomiska maktcentra, konkurrens om knappa naturresurser samt klimatförändringen) behandlas mestadels också på denna nivå. Därefter diskuterar vi utvecklingen av transportsystemet i kapitel 3. I kapitel 4 beskrivs förändringar i godsmängder, antalet anlöp i svenska hamnar och Sjöfartsverkets intäktsutveckling hittills. Sedan prognosticeras den hanterade godsmängden och antalet anlöp fram till år 2020 baserade på ett antal intervjuer med varuägare och statistiska analyser. Kapitel 5 sammanfattar slutsatser i studien. VTI rapport 840 9

14 Tillväxt i procent Utveckling av handelsflöden De två viktigaste prediktorerna för framtida handelsströmmar är världsmarknadspriset och exporttillväxt. Prisinformationen är den effektivaste signalen som finns angående utbud och efterfrågan prisutvecklingen driver utbudet men påverkar även efterfrågan. 1 Därför är priset den mest fundamentala variabel att studera när framtida handelsströmmar analyseras. Således är dagens prisutveckling den bästa prediktorn för morgondagens transporter (i ton). Utöver priset är identiteten på dagens exportländer en viktig långsiktig prediktor för framtida handelsströmmar. Anledningen är att tillväxten i u-länder verkar vara exportdriven (exempelvis Japan, Korea och Taiwan alla har följt en exportledd utveckling). Dagens största exportörer ger därför en hänvisning till vilka länder som kommer att vara framtidens största ekonomier på sikt. 2.1 Global tillväxt Den största förändringen i världsekonomin sedan 1990-talet är tillväxten i framförallt Kina. Även de övriga utvecklingsländerna har vuxit snabbt. Såsom rapporteras av the Economist (2014), har dock tillväxten i många u-länder saktat ner, och konvergensen av BNP/capita mot den amerikanska nivån har även den saktats ner. Baserat på BNP/capita siffror från OECD visar vi i Figur 1 hur denna konvergens har utvecklats för de s.k. BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), samt för tre u-länder med en något längre tidsserie (Indien, Indonesien och Sydafrika) Tillväxt i BNP/capita i (BRICS - USA) Tillväxt i BNP/capita i (BRICS exkl Kina - USA) Tillväxt i BNP/capita i (Indien, Indonesien och Sydafrika - USA) Figur 1. BNP/capita tillväxt i de givna länderna minus BNP/capita tillväxt i USA, i köpkraftsparitet (PPP, purchasing power parity). Källa: OECD. Tillväxttakten och konvergenshastigheten mot den utvecklade världen i de fem största utvecklingsekonomierna var som högst i mitten av 2000-talet. Både tillväxttakten och konvergenshastigheten har sedan dess minska avsevärt, även om de sex ekonomier som inkluderas i Figur 1 har fortsatt växa (jämfört med USA) även sedan finanskrisen. Om trenden dock håller och tillväxttakten i dessa länder saktas ner bör detta ha konsekvenser för den globala efterfrågan av framförallt råvaror och således även de svenska exporterna av dessa. 1 Se t ex (Markusen, James R.; Melvin, James R.; Kaempfer, William H.; Maskus, Keith E., 1995) 10 VTI rapport 840

15 En skattning av BNP-tillväxt för perioden i ett antal länder och regioner görs av Exportrådet (Gozzo, 2013). Beräkningen har gjorts under 2011 och används i Trafikverkets godstransportprognos 2030 (Trafikverket, 2013). Skattningen återges i Tabell 1. Där visas också den realiserade genomsnittliga årliga BNP-tillväxten utifrån OECD:s BNP-siffror för ett antal länder för perioden Det är tydligt att prognosen i bästa fall ger en ganska ungefärlig bild av storleksordningen och riktningen i framtida BNP-tillväxt. I vissa fall kan estimatet t.o.m. vara helt missvisande, såsom exempelvis i fallen Italien och Indien under perioden , där den realiserade tillväxtentakten skiljer sig med flera procentenheter från den estimerade, och där Italiens ekonomi krymper istället för att växa såsom prognostiserat. Dylika prognoser är dock det bästa som vi har att tillgå för att sia om framtiden. Tabell 1. Estimat för årlig BNP-tillväxt samt realiserad genomsnittlig tillväxttakt i PPP (i parentes). Källa: Tabell 1 i Gozzo (2013), OECD. BNP-tillväxt % per år (2014) USA 0,9 (-0,18) 3 (1,29) 2,7 2,7 2,5 Canada 1,2 (0,19) 2,8 (1,07) 2,4 2,1 2,1 Tyskland 1,1 (1,58) 2,1 (1,78) 1,6 1,6 1,5 Storbritannien 0,3 (-0,04) 2,3 (0,23) 2,4 2,1 2,1 Frankrike 0,7 (0,03) 2,2 (0,05) 1,9 1,8 1,7 Italien -0,4 (-0,86) 1,2 (-1,3) 1,3 1,1 1,1 Japan 0,1 (0,37) 1,7 (1,14) 0,7 0,4 0,3 Kina 11,2 (10,67) 8,8 (7,85) 7,6 6,5 5,7 Indien 8,3 (6,86) 8,5 (4,37) 8,7 7,0 6,1 Sydkorea 3,8 (3,35) 4 (2,67) 3,5 2,9 2,3 Centrala- och Östeuropa 3,4 4,2 3,8 3,3 3 Latinamerika 3,7 4,6 4,3 4,2 4,1 Mellanöstern och Nordafrika 4,6 4,6 4 3,6 3,6 Afrika söder om Sahara 5 5,3 4,9 4,7 4,3 2.2 Internationella handelsförhandlingar Liberalisering av världshandeln, eller nya regionala handelsavtal leder till ökad handel. Medan förhandlingarna för ett nytt globalt handelsavtal inom ramen för WTO verkar ha små möjligheter att komma fram till något nytt har EU på senare tid förhandlat om regionala handelsavtal bl.a. med länder som ingår i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), med Kanada och med USA. 2.3 Union Customs Code Från maj 2016 kommer Union Customs Code (UCC) träda i kraft. Syftet med UCC är att slutföra övergången till ett papperslöst/elektroniskt tullsystem. Den omfattar även bestämmelser för att expandera och förstärka tullförfarande för godkända ekonomiska aktörer (Authorised Economic Operators, AEOs), inklusive centraliserad klarering. (Association of VTI rapport

16 Corporate Councel, 2013). Eftersom UCC förenklar tullförfarandet minskar det handelshinder och kan därmed komma att öka handelsflöden, även svensk handel. 2.4 Handelsströmmar Den geografiska fördelningen av Sveriges utrikeshandel Världshandelns struktur avgörs bl.a. av BNP-utvecklingen i de olika länderna, men även av prisutvecklingen på export och import, s.k. terms of trade. Historiskt sett har de högt utvecklade länderna, däribland Sverige, haft stigande terms of trade. Under det senaste decenniet har dock råvaror stigit relativt i pris, vilket har gett de råvaruexporterande länderna stigande terms of trade under ett antal år. (Gozzo, 2013). Det kvarstår att se huruvida denna trend fortsätter. Utvecklingen av råvarupriser analyseras nedan. Den svenska utrikeshandelns procentuella fördelning per region för perioden visas i Tabell 2. Även prognos för år 2030 ingår i tabellen. Den största delen av utrikeshandeln sker i närområdet, Norden och övriga Europa, även om denna andel prognostiseras sjunka relativt mycket till år Tabell 2. Svensk utrikeshandels procentuella fördelning per region, faktiskt utfall samt prognos Källa: Tabellerna 4, 6 och 7 i Gozzo (2013). Svensk varuexport , % Prognos svensk varuexport 2030, % Svensk varuimport , % Prognos svensk varuimport 2030, % Norden 23,5 18,8 23,5 19,2 Övriga Västeuropa 41,5 28,2 48,9 35,1 Centrala och Östeuropa, Turkiet 9,2 12,8 11,9 17,0 Nordamerika 8,3 6,1 3,7 2,8 Asien, Oceanien 9,7 21,6 9,7 22,2 Latinamerika 2,2 3,4 1,4 2,3 Mellanöstern och Nordafrika 3,5 4,7 0,4 0,6 Afrika söder om Sahara 1,8 3,0 0,5 0,9 Ingenjörsvetenskapsakademin IVA utgår i sitt projekt Transport 2030 ifrån att Europa får en allt mindre central roll i världen, Alla trender pekar på att Europa kommer att möta en allt hårdare konkurrens. Tillväxtcentrum i världen har flyttats från Europa och Nordamerika till Kina, Indien och Brasilien, där såväl befolkning som ekonomi växer. (IVA, 2011) Varuexport och -import Varuexportens och -importens procentuella förändring i fasta priser för perioden visas i Figur 2. Både exporter och importer sjönk kraftigt under var dock inte det enda året under den betraktade tidsperioden när handelsvärdet har sjunkit. Således syns lågkonjunkturen i början av 1990-talet tydligt i data, det finns en nedgång runt , samt efter att it-bubblan sprack VTI rapport 840

17 Procentuell förändring ,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Import Export Figur 2. Varuexportens och varuimportens procentuella förändring per månad, jämfört med motsvarande månad året innan. Fasta priser i 2013-års prisläge, 1991-augusti Källa: SCB Råvaruhandel Priset på råvaror avgörs på världsmarknaden, både av utbud och efterfrågan. Sveriges största råvaruexporter utgörs av papper och pappersmassa, järnmalm och stål. I detta avsnitt analyserar vi sektorernas historiska utveckling, både världsmarknadspris (när detta är tillgängligt) och produktion. Framtidsanalyser baserade på intervjuer görs i avsnitt Pappersmassa och annan träråvara Utvecklingen av cellulosapriset, cif., visas i Figur 3. Utvecklingen av import- och exportvärdet av träbaserade råvaror i tusentals kronor i 2013-års prisläge visas i Figur 4. Det är värt att notera att trots det sjunkande världsmarknadspriset på cellulosa visar värdet av export av pappersmassa, dock hopslaget med pappersavfall, ingen tydlig nedgående trend. Medan världsmarknadspriset ger en indikation på relationen i utbud och efterfrågan, är exportvärdet lika med världsmarknadspriset gånger volymen. Ingetdera mått visar utvecklingen i de handlade volymerna (i ton). Det närmast tillgängliga måttet för att mäta ändringar i tillverkningsvolymen är SCB:s industriproduktionsindex (IPI) (för en beskrivning, se Westin (2014)). IPI är ett volymindex som avser att mäta förändringen i den ekonomiska aktiviteten inom industrin, med utgångspunkt i termer av förädlingsvärdevolymer, mellan två perioder. Detta betyder att man väger samman kvantiteter för det aktuella året med priser från basåret, i detta fall det föregående året, och jämför sedan med kvantiteter för basåret vägda med priser från basåret. Utvecklingen av IPI för pappersmassaindustrin samt för pappers- och pappindustrin visas i Figur 5. Trenden i IPI ser ut att vara svagt uppåtgående. VTI rapport

18 Ton sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep tals ton Cellulosa från Sverige, c.i.f. Figur 3. Utveckling av pris på svensk cellulosa mellan september 1984 och augusti 2014, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Imp av rundvirke och grovt kanthugget virke Imp av pappersmassa och pappersavfall Exp av sågade och hyvlade trävaror Imp av sågade och hyvlade trävaror Exp av rundvirke och grovt kanthugget virke Exp av pappersmassa och pappersavfall Figur 4. Utveckling av import- och exportvärdet av träbaserade råvaror, 2013-års prisläge, Källa: SCB. 14 VTI rapport 840

19 Industriproduktionsindex basår massaindustri pappers- och pappindustri Figur 5. Industriproduktionsindex för massaindustrin samt för pappers- och pappindustrin för perioden , 2000=100. Källa: SCB. En undersökning av Spearmans rangkorrelationskoefficienter (ρ) för en tidstrend i exportvärdet av rundvirke och grovt kanthugget virke, av sågade och hyvlade trävaror samt av pappersmassa och pappersavfall visar att ingen av dessa tidsserier visar på en tidstrend. 2 Således verkar exportvärdet av dessa råvaror vara ungefär konstant över tiden. För IPI däremot är Spearmans rangkorrelationskoefficient positiv och statistiskt signifikant för båda tidsserierna. Korrelationskoefficienten för IPI i massaindustrin och tid är 0,68 med ett p-värde på 0,0003, och för IPI i pappers- och pappindustrin och tid är 0,89 med ett p-värde på 0,0000, vilket är mycket signifikant. Vi drar slutsatsen att trots en vikande prisutveckling ser utsikten för den träråvarubaserade industrin stabil ut. Exportvärdet har hållits relativt konstant tack vare ökade produktionsvolymer. Ingenting i den historiska tidsserien tyder på några strukturella förändringar, men industrin är mycket konjunkturkänslig. Järnmalm Utvecklingen av världsmarknadspriset på järnmalm per ton, i detta fall som import till Kina, visas i Figur 6. Utvecklingen i värdet av svenska importer och exporter av järnmalm samt järn- och stålskrot visas i Figur 7. Enligt en okulär besiktning är prisökningen i Kina starkt korrelerad med värdet i svenska järnmalmsexporter. För att få en indikation på utvecklingen av de producerade mängderna visas i Figur 8 utvecklingen av IPI i metallmalmsgruvor. IPI 2 Detta statistiska mått beräknas med hjälp av rangtal där rangtalet 1 får den enhet (i detta fall exportvärdet respektive tid) som har det minsta värdet, rangtalet 2 får det näst minsta värdet osv. Därefter räknas korrelationskoefficienten utifrån differensen mellan rangtalen på de två variablerna för varje enhet. Spearmans rangkorrelationskoefficient varierar mellan -1 och 1 där ρ = 1 indikerar fullständigt negativ korrelation, ρ = 0 indikerar nollkorrelation, m.a.o. att inget samband kan observeras mellan tid och sjöfartsavgiften, och ρ = 1 indikerar fullständigt positiv korrelation. VTI rapport

20 1000-tals kronor sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep-13 Kronor indikerar att prisökningen och exportintäktsökningen även har ökat den producerade volymen i Sverige Importpris på järnmalm till Kina Figur 6. Utveckling av importpris på järnmalm till Tianjin hamn i Kina mellan september 1984 och augusti 2014, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Import av järnmalm Import av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt Export av järnmalm Export av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt Figur 7. Utveckling av import- och exportvärdet för järnmalm och järn- och stålskrot samt omsmältningsgöt, i tusentals kronor i 2013-års prisläge, Källa: SCB. 16 VTI rapport 840

21 Industriproduktionsindex basår metallmalmsgruvor Figur 8. Industriproduktionsindex för metallmalmsgruvor för perioden , 2000=100. Källa: SCB. Spearmans rangkorrelationskoefficient för export av järnmalm och tid är 0,92 med ett p-värde på 0,0000, och för export av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt och tid är den 0,93 med ett p-värde på 0,0000. Båda exportserier visar således på en starkt växande tidstrend. Däremot är korrelationskoefficienten för IPI i metallmalmsgruvor och tid statistiskt insignifikant. Det går därmed inte att påvisa att produktionen av metallmalm (som dock kan omfatta även andra metaller än järnmalm) skulle ha ökat över tiden. Observationen kan naturligtvis ha påverkats av den tidsperiod som undersökts för tiden efter år 2000 tyder en okulär besiktning av Figur 8 en ökande trend. Vår slutsats gällande järnmalmsexporten grundar sig på den prisutveckling som skett under senare år. Även om världsmarknadspriset av järnmalm har sjunkit något under andra halvan av 2014 är prisnivån fortfarande betydligt högre än under perioden före ca Efterfrågan i Kina skapar en osäkerhet i framtida ökningsmöjligheter, men det under några månader sjunkande priset ger ingen anledning att tro på en strukturell förändring till varaktigt lägre prisläge däremot kan möjligtvis en strukturell förändring mot ökad internationell efterfrågan skönjas sedan 2008 i och med det stora avbrottet i prisdata. Stål Utvecklingen av världsmarknadspriset på stål, här exemplifierad av tre typer av japansk stål, visas i Figur 9. Alla priser är i 2013-års prisläge. Värdet i nio typer av svenska järn- och stålexporter visas i Figur 10. De tre största exportkategorierna är valsade platta produkter av legerat stål, stång av järn eller stål, spontpålar samt rör och rördelar av järn eller stål. Produktionen av valsade platta produkter av legerat stål växte stadigt fram till 2008, föll kraftigt under 2009, återhämtade sig något till men har fallit sedan dess. VTI rapport

22 Exportvärde i 1000-tals kronor sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Kronor Cold-rolled steel Hot-rolled steel Steel wire rod Figur 9. Utveckling av exportpriset för tre typer av stål från Japan, producenternas exportkontrakt (3 till 12 månaders termer) f.o.b. huvudsakligen till Asien mellan september 1984 och juni 2012, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Tackjärn, järnsvamp, ferrolegeringar Valsat järn eller oleg stål, ej överdrag Valsade platta prod av legerat stål Banbyggnadsmateriel av järn el stål Rör och rördelar av järn eller stål Göt, ämnen och halvfabr., av järn eller stål Valsat järn eller oleg stål, överdraget Stång av järn eller stål, spontpålar Tråd av järn eller stål, utom valstråd Figur 10. Utveckling av exportvärdet för olika järn- och stålprodukter, , i 2013-års prisläge. Källa: SCB. För att få en uppfattning om produktionsvolymer visas IPI för stål- och metallverk i Figur 11. Enligt denna figur har produktionen i stål- och metallverken varit fallande sedan Den 18 VTI rapport 840

23 Industriproduktionsindex basår 2000 otydliga tidstrenden bekräftas av Spearmans rangkorrelationskoefficient som för denna tidsserie får ett värde som inte är statistiskt signifikant stål- och metallverk Figur 11. Industriproduktionsindex för stål- och metallverk för perioden , 2000=100. Källa: SCB. Vi drar slutsatsen att trenden i svensk stålproduktion är fallande. Fluktuationerna i världsmarknadspriset är stora och borde sannolikt inte ge anledning till ökad produktion även i framtiden. Förändringen i världsmarknadsefterfrågan på stål kan möjligtvis ses som strukturell Fordon Utvecklingen i fordonsexporter och importer i tusentals kronor i 2013-års prisläge visas i Figur 12. Den största kategorin både på import och på exportsidan är personbilar. Importen av personbilar har överstigit exporten sedan Sverige exporterar mer av både lastbilar och dragbilar för påhängsvagn än vad som importeras. Nedgången i konjunkturen under 2009 syns tydligt i både import- och exportstatistiken. VTI rapport

Trafikslagsbyte för godstransporter

Trafikslagsbyte för godstransporter Trafikslagsbyte för godstransporter - Underlag till utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2012:05) Andreas Forsgren CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM Underlagsrapport 2013 CERUM; Umeå universitet; 901

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Konkurrensyta land sjö för svenska godstransporter

Konkurrensyta land sjö för svenska godstransporter VTI rapport 822 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Konkurrensyta land sjö för svenska godstransporter Inge Vierth Lina Jonsson Rune Karlsson Megersa Abate Utgivare: Publikation: VTI rapport 822

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import

Läs mer

Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden. Rapport 2014:18

Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden. Rapport 2014:18 Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden Rapport 2014:18 Internationella godstransportflöden i Sverige och omvärlden Rapport 2014:18 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Stålåret 2016 diagrambilaga

Stålåret 2016 diagrambilaga Stålåret 216 diagrambilaga 217-1-27 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Kina Indien USA Euroområdet -5 25 27 29 211 213 215 Källa:

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Hearing 14 juni Ekonomiska aspekter. Björn Olsson, sekreterare. Vägslitageskattekommittén

Hearing 14 juni Ekonomiska aspekter. Björn Olsson, sekreterare. Vägslitageskattekommittén Hearing 14 juni 2016 Ekonomiska aspekter Björn Olsson, sekreterare Något om fordonsflottan Trafikarbete Transportarbete 1000-tal fordonskm andel miljoner tonkm andel Lastbil / dragbil 2 axlar 362 43 44

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2011-2015 7 Mrd. e 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2011 2012 2013 2014 2015 Export Import

Läs mer

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % export 0,1,22,4 Livsmedel, drycker, tobak mm 570 710 572 571 662 167 117 16-30 2,4 2,3 1,2 2 exkl 22,3 Råvaror och

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Stålåret 2015. Diagrambilaga 2016-01-29. rev 2016-04-25

Stålåret 2015. Diagrambilaga 2016-01-29. rev 2016-04-25 Stålåret 215 Diagrambilaga 216-1-29 rev 216-4-25 Procent 15 1 5 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Världen Indien Kina -5 USA Euroområdet 25 27 29 211 213 215 Källa: Konjunkturinstitutet,

Läs mer

Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik. Rapport 2012:8

Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik. Rapport 2012:8 Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik Rapport 2012:8 Godsflöden i Sverige Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Transporter, miljö och klimathot

Transporter, miljö och klimathot Transporter, miljö och klimathot Logistik och samhällsutveckling Jönköping, 18-1919 mars 29 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (presenterat

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport

2005:10. Prognoser för person- och godstransporter. Kort om. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:10 Kort om Prognoser för person- och godstransporter år 2020 Innehåll 3 Inledning 5 Antaganden om omvärlden 7 Jämförelse person- och godstransporter 8 Persontransporterna 2020 12 Godstransporterna

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3

Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Godstransportflöden - Statistikunderlag med varugruppsindelning PM 2016:3 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon:

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt 18 oktober 2016 Logistikdag Norr Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna www.twitter.com/skogstransport Skogsnäringen

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

klyftor för hela Sverige.

klyftor för hela Sverige. PM Till: Jonas Frycklund, Svenskt Näringsliv Pöyry Management Consulting (Sweden) AB Banérgatan 16, 6th floor SE-115 23 Stockholm Sverige Org.nr: SE 556461-0011 Tel. +46 8 528 01 200 Fax +46 8 528 01 220

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

SIKA Statistik Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska. lastbilar, tredje kvartalet 2007

SIKA Statistik Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska. lastbilar, tredje kvartalet 2007 SIKA Statistik 2008:5 Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, tredje kvartalet 2007 Swedish national and international road goods transport, third quarter 2007 SIKA Statistik 2008:5

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull!

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Åkeribranschens syn på lastsäkring Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se teknikchef i Sveriges Åkeriföretag Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Lastsäkring? Åkeriföretagens verksamhet

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

SSM 021:0503 Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2004

SSM 021:0503 Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2004 pí~íáëíáëâ~=ãéççéä~åçéå SSM 021:0503 Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2004 Shipping goods 2004 2 Innehåll Contents Sida/ page 4 Till läsaren Some explanations 5 Statistikansvar och publicering Dissemination

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

SIKA Statistik Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska. lastbilar, andra kvartalet 2007

SIKA Statistik Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska. lastbilar, andra kvartalet 2007 SIKA Statistik 2007:31 Vägtrafik Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2007 Swedish national and international road goods transport, second quarter 2007 SIKA Statistik 2007:31

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET

EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET EFFEKTER AV ALTERNATIV TILL EUROVINJETTSYSTEMET Rapport 2000:4 2 3 Förord Statens institut för kommunikationsanalys,, fick i november 1999 i uppdrag av Näringsdepartementet att göra en studie om alternativ

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt

Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt Jonas Westin Lars Westin Olof Olsson Henrik Norin CERUM Report Nr 43/2016 ISBN 978-91-7601-484-4 ISSN 0282-0277 CERUM Report Nr 43/2016 ISBN 978-91-7601-484-4

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

SSM 005:0304 Reviderad Tabell 5, 11, Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2002

SSM 005:0304 Reviderad Tabell 5, 11, Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2002 pí~íáëíáëâ~=ãéççéä~åçéå SSM 005:0304 Reviderad 2004-06-08 Tabell 5, 11, 14-17 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2002 Swedish national and international road goods transport, year 2002

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

SIKA Statistik Vagtrafik 2006:30. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2006

SIKA Statistik Vagtrafik 2006:30. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2006 SIKA Statistik Vagtrafik 2006:30 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2006 Swedish national and international road goods transport, second quarter year 2006 SIKA Statistik

Läs mer

Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige

Godsflöden Östra Mellansverige. Godsflöden i Östra Mellansverige Godsflöden Östra Mellansverige Bakgrund Gods allt viktigare för regional utveckling Stråk och noder pekas ut av staten Behov av underlag inför nästa planomgång Problem Vi vet inte hur godsflödena målpunkter,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter

Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter Sam-modalitet i praktiken - utveckling och samhällsekonomisk utvärdering av landtransportsystem för långväga transporter Johan Ericson Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Tekniska mässan,

Läs mer

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler 1 (8) Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler Ny ASEK ASEK 6.0 Rapporten Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Läs mer

SSM 005:0504 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2004

SSM 005:0504 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2004 pí~íáëíáëâ~=ãéççéä~åçéå SSM 005:0504 Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, år 2004 Swedish national and international road goods transport, year 2004 2 Innehåll Contents Sida/page 5 Till läsaren

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Godsflöden i Norra Sverige Samgods är ett nationellt modellsystem för trafikslagsövergripande analyser och prognoser för godstransporter Användningsområden för

Läs mer

Sveriges export till Kazakstan Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Sveriges export till Kazakstan Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % Sveriges export till Kazakstan Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % export 0,1,22,4 Livsmedel, drycker, tobak mm 47 30 3,1 12 9,3 2,8 3,6-24 28 1,4 1,8 0,0 2 exkl 22,3 Råvaror och bränslen

Läs mer

Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd

Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd Nordiskt statistikermöte, Bergen 14-17 augusti 2013 Tema: Produktionsprocessen Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd Abboud Ado, Trafikanalys. Sara Berntsson, Trafikanalys. Abboud.ado@trafa.se

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

SIKA Statistik Vägtrafik Reviderad. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2005

SIKA Statistik Vägtrafik Reviderad. Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2005 SIKA Statistik 2005:13 Vägtrafik Reviderad Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar, andra kvartalet 2005 Swedish national and international road goods transport, second quarter 2005 SIKA Statistik

Läs mer

Trafikverkets infraavgifter 2013/2014

Trafikverkets infraavgifter 2013/2014 Trafikverkets infraavgifter 2013/2014 -En sammanställning ur Trafikverkets järnvägsnätsbeskrivning Denna presentation är också uppdaterad med 2014 års banavgiftshöjningar. Förändring infraavgifter från

Läs mer

Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]

Biobränslehandel. Mton) 2010. betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum] Om handel med biobränslen: b Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Tra de for Energy Julia Hansson IEA Bioenergy Task 40 Sustainable International Bioenergy Trade Biobränslehandel Global handel

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Bilen betyder mest för vårt resande

Bilen betyder mest för vårt resande Bilen betyder mest för vårt resande Personbilen dominerar vårt resande och står för 77 procent av de totala inrikes transporterna (personkm), framgår det av BIL Swedens nyligen publicerade årsbok Bilismen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer