Översiktlig strukturanalys för sjötransporter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktlig strukturanalys för sjötransporter"

Transkript

1 VTI rapport 840 Utgivningsår Översiktlig strukturanalys för sjötransporter Inge Vierth Johanna Jussila Hammes Victor Sowa

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 840 Utgivningsår: Projektnummer: Dnr: / Linköping Projektnamn: Strukturanalys Författare: Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa Uppdragsgivare: Sjöfartsverket Titel: Översiktlig strukturanalys för sjötransporter Referat Syftet med rapporten är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka handelsflöden, transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till år Vi har i tre delar beskrivit utvecklingar som påverkar Sjöfartsverkets intäkter. Den första delen avhandlar hur handelsflödena ser ut och förväntas utvecklas, den andra delen avser utvecklingar i transportsystemet och i den tredje delen beskrivs den historiska utvecklingen av godsvolymer och antalet anlöp i de svenska hamnarna och den förväntade utvecklingen framöver. Godsvolymer och anlöp är avgiftsgrundande för Sjöfartsverket och är därför kopplat till verkets intäkter. Metoden har varit en litteraturgenomgång, sammanställning och analys av historiska data, intervjuer med varuägare som representerar olika industrier och en enkel statistisk ansats för att göra en prognos för utvecklingen till år Både intervjuerna och den statistiska ansatsen tyder på att framtida nivåer av godsvolymer i de svenska hamnarna kommer att vara i stort sett konstanta med dagens nivåer eller något ökande. Antalet anlöp förväntas minska ytterligare till Slutsatserna kompletteras med förslag till fortsatta analyser. Nyckelord: handelsflöden, transportsystem, sjöfartsavgifter, trender, transportprognoser ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 65

4 Publisher: Publication: VTI rapport 840 Published: Projectcode: Dnr: / SE Linköping Sweden Author: Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa Project: Structural analysis Sponsor: Swedish Maritime Administration Title: Brief structural analysis for sea transports Abstract The purpose of the report is to analyze trends and specific events that could affect trade flows, the transport system, the sea transport volumes and the fee revenues of the Swedish Maritime Administration in We have in three parts described the developments that affect the fee revenues of the Swedish Maritime Administration. The first part discusses present trade flows and how these are expected to develop, the second part addresses the developments in the transport system and the third part the past development of loaded and unloaded tonnes goods and the number of calls in the Swedish ports and their expected continued development. Loaded and unloaded tonnes and number of calls are the basis for the fairway dues and pilot fees levied by the Swedish Maritime Administration and therefore linked to their revenues. We reviewed the literature, compiled and analyzed historical data, carried out interviews with shippers from different industries and applied a simple statistical approach to forecast the development up to Both the interviews and the statistical approach suggest that the future of freight volumes in the Swedish ports will be roughly constant with current levels or slightly increasing. The number of calls in the ports are expected to decline to The conclusions in the report are complemented with ideas for further studies. Keywords: trade flows, transport system, charges for sea transports, trends, transport forecasts ISSN: Language: No of pages: Swedish 65

5 Förord Under det senaste året har Sjöfartsverket identifierat strukturförändringar inom industri, hushållen och transportsektorn som påverkar transporternas omfattning och utformning. Sjöfartsverket ser ett behov av att ta fram mer kunskap om dessa förändringar och har därför anlitat VTI för att ta fram en strukturanalys med sikte på I denna rapport redovisas en inledande övergripande strukturanalys. Planen är att i nästa steg bryta ner analysen i ett regionalt perspektiv for att se hur förändringarna påverkar Sjöfartsverkets långsiktiga inriktning och kärnverksamheter. Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa och Inge Vierth har tagit fram rapporten mellan slutet av september och slutet av oktober Författarna tackar Thomas Ljungström och Katarina Händel för synpunkter på tidigare versioner av rapporten. Stockholm, 25 november 2014 Inge Vierth Projektledare, utredningsledare VTI rapport 840 Omslag: VTI/Hejdlösa Bilder

6 Process för kvalitetsgranskning Extern peer review har genomförts den 19 november 2014 av Fredik Orwén och Mona Pettersson (WSP) samt Johan Ericson (före detta Statsrådsberedningen). Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 21 november Forskningschef Mattias Viklund har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering den 26 november De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. External peer review was performed on 19 November Fredik Orwén and Mona Pettersson (WSP) and Johan Ericson (former Prime Minister s Office). The authors have made alterations to the final manuscript of the report on 21 November The research director Mattias Viklund examined and approved the report for publication on 26 November The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. Tryckt på VTI, Linköping 2014 VTI rapport 840

7 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Inledning Utveckling av handelsflöden Global tillväxt Internationella handelsförhandlingar Union Customs Code Handelsströmmar Containertransporter Klimatpolitik Utveckling av transportsystemet Intermodal konkurrens Styrmedel Trend till ökad koncentration Prisutveckling över tiden Godsvolym, antalet passagerare, antalet anlöp och Sjöfartsverkets intäkter Utvecklingen hittills Framtida utveckling Sammanfattande slutsatser Citerade verk VTI rapport 840

8 VTI rapport 840

9 Översiktlig strukturanalys för sjötransporter av Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes och Victor Sowa VTI Linköping Sammanfattning Syftet med rapporten är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka handelsflöden, transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till år Vi har i tre delar beskrivit utvecklingar som påverkar Sjöfartsverkets intäkter. Den första delen avhandlar hur handelsflödena ser ut och förväntas utvecklas, den andra delen avser utvecklingar i transportsystemet och i den tredje delen beskrivs den historiska utvecklingen av godsvolymer och antalet anlöp i de svenska hamnarna och den förväntade utvecklingen framåt. Godsvolymer och anlöp är avgiftsgrundande för Sjöfartsverket och är därför kopplat till verkets intäkter. Metoden har varit en litteraturgenomgång, sammanställning och analys av historiska data, intervjuer med varuägare som representerar olika industrier och en enkel statistisk ansats för att göra en prognos för utvecklingen till år Både intervjuerna och den statistiska ansatsen tyder på att framtida nivåer av godsvolymer i de svenska hamnarna kommer att vara i stort sett konstanta med dagens nivåer eller något ökande. Antalet anlöp förväntas minska ytterligare till Slutsatserna kompletteras med förslag till fortsatta analyser. VTI rapport 840 5

10 6 VTI rapport 840

11 Brief structural analysis for sea transports by Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes and Victor Sowa Swedish National Road and Transport Research Institute, VTI Linköping Summary The purpose of the report is to analyze trends and specific events that could affect trade flows, the transport system, the sea transport volumes and the fee revenues of the Swedish Maritime Administration in We have in three parts described the developments that affect the fee revenues of the Swedish Maritime Administration. The first part discusses present trade flows and how these are expected to develop, the second part addresses the developments in the transport system and the third part the past development of loaded and unloaded tonnes goods and the number of calls in the Swedish ports and their expected continued development. Loaded and unloaded tonnes and number of calls are the basis for the fairway dues and pilot fees levied by the Swedish Maritime Administration and therefore linked to their revenues. We reviewed the literature, compiled and analyzed historical data, carried out interviews with shippers from different industries and applied a simple statistical approach to forecast the development up to Both the interviews and the statistical approach suggest that the future of freight volumes in the Swedish ports will be roughly constant with current levels or slightly increasing. The number of calls in the ports is expected to decline to The conclusions in the report are complemented with ideas for further studies. VTI rapport 840 7

12 8 VTI rapport 840

13 1 Inledning Syftet med denna rapport är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till cirka år Uppdragets utgångspunkt är hur nationella och internationella strukturförändringar inom industri- och konsumtionssektorn påverkar varuägarnas och hushållens transporter. Vi redovisar hur förändringar i samhället, industrin och transportsektorn påverkar den trafikslagsvisa och geografiska fördelningen av transporter av gods och passagerare. Strukturanalysen görs på en relativt övergripande nivå. Vi börjar med att betrakta internationella trender, inklusive förändringar i handelsströmmar. Den globala utvecklingen och dess förskjutningar påverkar svensk industri och transporter till och från Sverige. En faktor som inverkar på de framtida handelsströmmarna är eventuella handelsförhandlingar både på global och regional nivå. EU:s lagstiftning är viktig här, både EU-internt och vis-à-vis tredje länder. En faktor som påverkar transportsystemet är internaliseringen av de externa effekter som transporterna ger upphov till. En stor förändring är IMO:s svaveldirektiv i kontrollområden i Nordeuropa (sulphur emission control area SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen) och Nordamerika (SECA omfattar ett område längs Nordamerikas och Puerto Ricos kuster) som träder i kraft i 1 januari Rapporten är upplagd så att vi i nästa avsnitt studerar utvecklingen av handelsflöden och globala förändringar. Vi betraktar skriftliga källor för att analysera frågan utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv (framförallt OECD, EU), de långsiktiga megatrenderna (ökad globalisering, ökad urbanisering, en äldre och ökande befolkning, snabbare teknikutveckling och digitalisering, geografisk förskjutning av ekonomiska maktcentra, konkurrens om knappa naturresurser samt klimatförändringen) behandlas mestadels också på denna nivå. Därefter diskuterar vi utvecklingen av transportsystemet i kapitel 3. I kapitel 4 beskrivs förändringar i godsmängder, antalet anlöp i svenska hamnar och Sjöfartsverkets intäktsutveckling hittills. Sedan prognosticeras den hanterade godsmängden och antalet anlöp fram till år 2020 baserade på ett antal intervjuer med varuägare och statistiska analyser. Kapitel 5 sammanfattar slutsatser i studien. VTI rapport 840 9

14 Tillväxt i procent Utveckling av handelsflöden De två viktigaste prediktorerna för framtida handelsströmmar är världsmarknadspriset och exporttillväxt. Prisinformationen är den effektivaste signalen som finns angående utbud och efterfrågan prisutvecklingen driver utbudet men påverkar även efterfrågan. 1 Därför är priset den mest fundamentala variabel att studera när framtida handelsströmmar analyseras. Således är dagens prisutveckling den bästa prediktorn för morgondagens transporter (i ton). Utöver priset är identiteten på dagens exportländer en viktig långsiktig prediktor för framtida handelsströmmar. Anledningen är att tillväxten i u-länder verkar vara exportdriven (exempelvis Japan, Korea och Taiwan alla har följt en exportledd utveckling). Dagens största exportörer ger därför en hänvisning till vilka länder som kommer att vara framtidens största ekonomier på sikt. 2.1 Global tillväxt Den största förändringen i världsekonomin sedan 1990-talet är tillväxten i framförallt Kina. Även de övriga utvecklingsländerna har vuxit snabbt. Såsom rapporteras av the Economist (2014), har dock tillväxten i många u-länder saktat ner, och konvergensen av BNP/capita mot den amerikanska nivån har även den saktats ner. Baserat på BNP/capita siffror från OECD visar vi i Figur 1 hur denna konvergens har utvecklats för de s.k. BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), samt för tre u-länder med en något längre tidsserie (Indien, Indonesien och Sydafrika) Tillväxt i BNP/capita i (BRICS - USA) Tillväxt i BNP/capita i (BRICS exkl Kina - USA) Tillväxt i BNP/capita i (Indien, Indonesien och Sydafrika - USA) Figur 1. BNP/capita tillväxt i de givna länderna minus BNP/capita tillväxt i USA, i köpkraftsparitet (PPP, purchasing power parity). Källa: OECD. Tillväxttakten och konvergenshastigheten mot den utvecklade världen i de fem största utvecklingsekonomierna var som högst i mitten av 2000-talet. Både tillväxttakten och konvergenshastigheten har sedan dess minska avsevärt, även om de sex ekonomier som inkluderas i Figur 1 har fortsatt växa (jämfört med USA) även sedan finanskrisen. Om trenden dock håller och tillväxttakten i dessa länder saktas ner bör detta ha konsekvenser för den globala efterfrågan av framförallt råvaror och således även de svenska exporterna av dessa. 1 Se t ex (Markusen, James R.; Melvin, James R.; Kaempfer, William H.; Maskus, Keith E., 1995) 10 VTI rapport 840

15 En skattning av BNP-tillväxt för perioden i ett antal länder och regioner görs av Exportrådet (Gozzo, 2013). Beräkningen har gjorts under 2011 och används i Trafikverkets godstransportprognos 2030 (Trafikverket, 2013). Skattningen återges i Tabell 1. Där visas också den realiserade genomsnittliga årliga BNP-tillväxten utifrån OECD:s BNP-siffror för ett antal länder för perioden Det är tydligt att prognosen i bästa fall ger en ganska ungefärlig bild av storleksordningen och riktningen i framtida BNP-tillväxt. I vissa fall kan estimatet t.o.m. vara helt missvisande, såsom exempelvis i fallen Italien och Indien under perioden , där den realiserade tillväxtentakten skiljer sig med flera procentenheter från den estimerade, och där Italiens ekonomi krymper istället för att växa såsom prognostiserat. Dylika prognoser är dock det bästa som vi har att tillgå för att sia om framtiden. Tabell 1. Estimat för årlig BNP-tillväxt samt realiserad genomsnittlig tillväxttakt i PPP (i parentes). Källa: Tabell 1 i Gozzo (2013), OECD. BNP-tillväxt % per år (2014) USA 0,9 (-0,18) 3 (1,29) 2,7 2,7 2,5 Canada 1,2 (0,19) 2,8 (1,07) 2,4 2,1 2,1 Tyskland 1,1 (1,58) 2,1 (1,78) 1,6 1,6 1,5 Storbritannien 0,3 (-0,04) 2,3 (0,23) 2,4 2,1 2,1 Frankrike 0,7 (0,03) 2,2 (0,05) 1,9 1,8 1,7 Italien -0,4 (-0,86) 1,2 (-1,3) 1,3 1,1 1,1 Japan 0,1 (0,37) 1,7 (1,14) 0,7 0,4 0,3 Kina 11,2 (10,67) 8,8 (7,85) 7,6 6,5 5,7 Indien 8,3 (6,86) 8,5 (4,37) 8,7 7,0 6,1 Sydkorea 3,8 (3,35) 4 (2,67) 3,5 2,9 2,3 Centrala- och Östeuropa 3,4 4,2 3,8 3,3 3 Latinamerika 3,7 4,6 4,3 4,2 4,1 Mellanöstern och Nordafrika 4,6 4,6 4 3,6 3,6 Afrika söder om Sahara 5 5,3 4,9 4,7 4,3 2.2 Internationella handelsförhandlingar Liberalisering av världshandeln, eller nya regionala handelsavtal leder till ökad handel. Medan förhandlingarna för ett nytt globalt handelsavtal inom ramen för WTO verkar ha små möjligheter att komma fram till något nytt har EU på senare tid förhandlat om regionala handelsavtal bl.a. med länder som ingår i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), med Kanada och med USA. 2.3 Union Customs Code Från maj 2016 kommer Union Customs Code (UCC) träda i kraft. Syftet med UCC är att slutföra övergången till ett papperslöst/elektroniskt tullsystem. Den omfattar även bestämmelser för att expandera och förstärka tullförfarande för godkända ekonomiska aktörer (Authorised Economic Operators, AEOs), inklusive centraliserad klarering. (Association of VTI rapport

16 Corporate Councel, 2013). Eftersom UCC förenklar tullförfarandet minskar det handelshinder och kan därmed komma att öka handelsflöden, även svensk handel. 2.4 Handelsströmmar Den geografiska fördelningen av Sveriges utrikeshandel Världshandelns struktur avgörs bl.a. av BNP-utvecklingen i de olika länderna, men även av prisutvecklingen på export och import, s.k. terms of trade. Historiskt sett har de högt utvecklade länderna, däribland Sverige, haft stigande terms of trade. Under det senaste decenniet har dock råvaror stigit relativt i pris, vilket har gett de råvaruexporterande länderna stigande terms of trade under ett antal år. (Gozzo, 2013). Det kvarstår att se huruvida denna trend fortsätter. Utvecklingen av råvarupriser analyseras nedan. Den svenska utrikeshandelns procentuella fördelning per region för perioden visas i Tabell 2. Även prognos för år 2030 ingår i tabellen. Den största delen av utrikeshandeln sker i närområdet, Norden och övriga Europa, även om denna andel prognostiseras sjunka relativt mycket till år Tabell 2. Svensk utrikeshandels procentuella fördelning per region, faktiskt utfall samt prognos Källa: Tabellerna 4, 6 och 7 i Gozzo (2013). Svensk varuexport , % Prognos svensk varuexport 2030, % Svensk varuimport , % Prognos svensk varuimport 2030, % Norden 23,5 18,8 23,5 19,2 Övriga Västeuropa 41,5 28,2 48,9 35,1 Centrala och Östeuropa, Turkiet 9,2 12,8 11,9 17,0 Nordamerika 8,3 6,1 3,7 2,8 Asien, Oceanien 9,7 21,6 9,7 22,2 Latinamerika 2,2 3,4 1,4 2,3 Mellanöstern och Nordafrika 3,5 4,7 0,4 0,6 Afrika söder om Sahara 1,8 3,0 0,5 0,9 Ingenjörsvetenskapsakademin IVA utgår i sitt projekt Transport 2030 ifrån att Europa får en allt mindre central roll i världen, Alla trender pekar på att Europa kommer att möta en allt hårdare konkurrens. Tillväxtcentrum i världen har flyttats från Europa och Nordamerika till Kina, Indien och Brasilien, där såväl befolkning som ekonomi växer. (IVA, 2011) Varuexport och -import Varuexportens och -importens procentuella förändring i fasta priser för perioden visas i Figur 2. Både exporter och importer sjönk kraftigt under var dock inte det enda året under den betraktade tidsperioden när handelsvärdet har sjunkit. Således syns lågkonjunkturen i början av 1990-talet tydligt i data, det finns en nedgång runt , samt efter att it-bubblan sprack VTI rapport 840

17 Procentuell förändring ,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Import Export Figur 2. Varuexportens och varuimportens procentuella förändring per månad, jämfört med motsvarande månad året innan. Fasta priser i 2013-års prisläge, 1991-augusti Källa: SCB Råvaruhandel Priset på råvaror avgörs på världsmarknaden, både av utbud och efterfrågan. Sveriges största råvaruexporter utgörs av papper och pappersmassa, järnmalm och stål. I detta avsnitt analyserar vi sektorernas historiska utveckling, både världsmarknadspris (när detta är tillgängligt) och produktion. Framtidsanalyser baserade på intervjuer görs i avsnitt Pappersmassa och annan träråvara Utvecklingen av cellulosapriset, cif., visas i Figur 3. Utvecklingen av import- och exportvärdet av träbaserade råvaror i tusentals kronor i 2013-års prisläge visas i Figur 4. Det är värt att notera att trots det sjunkande världsmarknadspriset på cellulosa visar värdet av export av pappersmassa, dock hopslaget med pappersavfall, ingen tydlig nedgående trend. Medan världsmarknadspriset ger en indikation på relationen i utbud och efterfrågan, är exportvärdet lika med världsmarknadspriset gånger volymen. Ingetdera mått visar utvecklingen i de handlade volymerna (i ton). Det närmast tillgängliga måttet för att mäta ändringar i tillverkningsvolymen är SCB:s industriproduktionsindex (IPI) (för en beskrivning, se Westin (2014)). IPI är ett volymindex som avser att mäta förändringen i den ekonomiska aktiviteten inom industrin, med utgångspunkt i termer av förädlingsvärdevolymer, mellan två perioder. Detta betyder att man väger samman kvantiteter för det aktuella året med priser från basåret, i detta fall det föregående året, och jämför sedan med kvantiteter för basåret vägda med priser från basåret. Utvecklingen av IPI för pappersmassaindustrin samt för pappers- och pappindustrin visas i Figur 5. Trenden i IPI ser ut att vara svagt uppåtgående. VTI rapport

18 Ton sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep tals ton Cellulosa från Sverige, c.i.f. Figur 3. Utveckling av pris på svensk cellulosa mellan september 1984 och augusti 2014, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Imp av rundvirke och grovt kanthugget virke Imp av pappersmassa och pappersavfall Exp av sågade och hyvlade trävaror Imp av sågade och hyvlade trävaror Exp av rundvirke och grovt kanthugget virke Exp av pappersmassa och pappersavfall Figur 4. Utveckling av import- och exportvärdet av träbaserade råvaror, 2013-års prisläge, Källa: SCB. 14 VTI rapport 840

19 Industriproduktionsindex basår massaindustri pappers- och pappindustri Figur 5. Industriproduktionsindex för massaindustrin samt för pappers- och pappindustrin för perioden , 2000=100. Källa: SCB. En undersökning av Spearmans rangkorrelationskoefficienter (ρ) för en tidstrend i exportvärdet av rundvirke och grovt kanthugget virke, av sågade och hyvlade trävaror samt av pappersmassa och pappersavfall visar att ingen av dessa tidsserier visar på en tidstrend. 2 Således verkar exportvärdet av dessa råvaror vara ungefär konstant över tiden. För IPI däremot är Spearmans rangkorrelationskoefficient positiv och statistiskt signifikant för båda tidsserierna. Korrelationskoefficienten för IPI i massaindustrin och tid är 0,68 med ett p-värde på 0,0003, och för IPI i pappers- och pappindustrin och tid är 0,89 med ett p-värde på 0,0000, vilket är mycket signifikant. Vi drar slutsatsen att trots en vikande prisutveckling ser utsikten för den träråvarubaserade industrin stabil ut. Exportvärdet har hållits relativt konstant tack vare ökade produktionsvolymer. Ingenting i den historiska tidsserien tyder på några strukturella förändringar, men industrin är mycket konjunkturkänslig. Järnmalm Utvecklingen av världsmarknadspriset på järnmalm per ton, i detta fall som import till Kina, visas i Figur 6. Utvecklingen i värdet av svenska importer och exporter av järnmalm samt järn- och stålskrot visas i Figur 7. Enligt en okulär besiktning är prisökningen i Kina starkt korrelerad med värdet i svenska järnmalmsexporter. För att få en indikation på utvecklingen av de producerade mängderna visas i Figur 8 utvecklingen av IPI i metallmalmsgruvor. IPI 2 Detta statistiska mått beräknas med hjälp av rangtal där rangtalet 1 får den enhet (i detta fall exportvärdet respektive tid) som har det minsta värdet, rangtalet 2 får det näst minsta värdet osv. Därefter räknas korrelationskoefficienten utifrån differensen mellan rangtalen på de två variablerna för varje enhet. Spearmans rangkorrelationskoefficient varierar mellan -1 och 1 där ρ = 1 indikerar fullständigt negativ korrelation, ρ = 0 indikerar nollkorrelation, m.a.o. att inget samband kan observeras mellan tid och sjöfartsavgiften, och ρ = 1 indikerar fullständigt positiv korrelation. VTI rapport

20 1000-tals kronor sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep-13 Kronor indikerar att prisökningen och exportintäktsökningen även har ökat den producerade volymen i Sverige Importpris på järnmalm till Kina Figur 6. Utveckling av importpris på järnmalm till Tianjin hamn i Kina mellan september 1984 och augusti 2014, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Import av järnmalm Import av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt Export av järnmalm Export av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt Figur 7. Utveckling av import- och exportvärdet för järnmalm och järn- och stålskrot samt omsmältningsgöt, i tusentals kronor i 2013-års prisläge, Källa: SCB. 16 VTI rapport 840

21 Industriproduktionsindex basår metallmalmsgruvor Figur 8. Industriproduktionsindex för metallmalmsgruvor för perioden , 2000=100. Källa: SCB. Spearmans rangkorrelationskoefficient för export av järnmalm och tid är 0,92 med ett p-värde på 0,0000, och för export av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt och tid är den 0,93 med ett p-värde på 0,0000. Båda exportserier visar således på en starkt växande tidstrend. Däremot är korrelationskoefficienten för IPI i metallmalmsgruvor och tid statistiskt insignifikant. Det går därmed inte att påvisa att produktionen av metallmalm (som dock kan omfatta även andra metaller än järnmalm) skulle ha ökat över tiden. Observationen kan naturligtvis ha påverkats av den tidsperiod som undersökts för tiden efter år 2000 tyder en okulär besiktning av Figur 8 en ökande trend. Vår slutsats gällande järnmalmsexporten grundar sig på den prisutveckling som skett under senare år. Även om världsmarknadspriset av järnmalm har sjunkit något under andra halvan av 2014 är prisnivån fortfarande betydligt högre än under perioden före ca Efterfrågan i Kina skapar en osäkerhet i framtida ökningsmöjligheter, men det under några månader sjunkande priset ger ingen anledning att tro på en strukturell förändring till varaktigt lägre prisläge däremot kan möjligtvis en strukturell förändring mot ökad internationell efterfrågan skönjas sedan 2008 i och med det stora avbrottet i prisdata. Stål Utvecklingen av världsmarknadspriset på stål, här exemplifierad av tre typer av japansk stål, visas i Figur 9. Alla priser är i 2013-års prisläge. Värdet i nio typer av svenska järn- och stålexporter visas i Figur 10. De tre största exportkategorierna är valsade platta produkter av legerat stål, stång av järn eller stål, spontpålar samt rör och rördelar av järn eller stål. Produktionen av valsade platta produkter av legerat stål växte stadigt fram till 2008, föll kraftigt under 2009, återhämtade sig något till men har fallit sedan dess. VTI rapport

22 Exportvärde i 1000-tals kronor sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Kronor Cold-rolled steel Hot-rolled steel Steel wire rod Figur 9. Utveckling av exportpriset för tre typer av stål från Japan, producenternas exportkontrakt (3 till 12 månaders termer) f.o.b. huvudsakligen till Asien mellan september 1984 och juni 2012, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Tackjärn, järnsvamp, ferrolegeringar Valsat järn eller oleg stål, ej överdrag Valsade platta prod av legerat stål Banbyggnadsmateriel av järn el stål Rör och rördelar av järn eller stål Göt, ämnen och halvfabr., av järn eller stål Valsat järn eller oleg stål, överdraget Stång av järn eller stål, spontpålar Tråd av järn eller stål, utom valstråd Figur 10. Utveckling av exportvärdet för olika järn- och stålprodukter, , i 2013-års prisläge. Källa: SCB. För att få en uppfattning om produktionsvolymer visas IPI för stål- och metallverk i Figur 11. Enligt denna figur har produktionen i stål- och metallverken varit fallande sedan Den 18 VTI rapport 840

23 Industriproduktionsindex basår 2000 otydliga tidstrenden bekräftas av Spearmans rangkorrelationskoefficient som för denna tidsserie får ett värde som inte är statistiskt signifikant stål- och metallverk Figur 11. Industriproduktionsindex för stål- och metallverk för perioden , 2000=100. Källa: SCB. Vi drar slutsatsen att trenden i svensk stålproduktion är fallande. Fluktuationerna i världsmarknadspriset är stora och borde sannolikt inte ge anledning till ökad produktion även i framtiden. Förändringen i världsmarknadsefterfrågan på stål kan möjligtvis ses som strukturell Fordon Utvecklingen i fordonsexporter och importer i tusentals kronor i 2013-års prisläge visas i Figur 12. Den största kategorin både på import och på exportsidan är personbilar. Importen av personbilar har överstigit exporten sedan Sverige exporterar mer av både lastbilar och dragbilar för påhängsvagn än vad som importeras. Nedgången i konjunkturen under 2009 syns tydligt i både import- och exportstatistiken. VTI rapport

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3

Utländska lastbilstransporter i Sverige 2009 2010. Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % export 0,1,22,4 Livsmedel, drycker, tobak mm 570 710 572 571 662 167 117 16-30 2,4 2,3 1,2 2 exkl 22,3 Råvaror och

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull!

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Åkeribranschens syn på lastsäkring Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se teknikchef i Sveriges Åkeriföretag Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Lastsäkring? Åkeriföretagens verksamhet

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon Sveriges hamnar - Idag och i morgon Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Made in Sweden? 2011 01 27

Made in Sweden? 2011 01 27 Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter

Läs mer

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet

PM OM KILOMETERSKATT. Helena Leander, ledamot i skatteutskottet Karin Svensson Smith, ledamot i trafikutskottet PM OM KILOMETERSKATT FÖRORD Drygt 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från transportsektorn, utrikes flyg och sjöfart inkluderat. En stor del av denna klimatpåverkan kommer från lastbiltrafiken.

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK www.business-sweden.se INLEDNING Finanskrisen 2008-09 var den allvarligaste recessionen i världsekonomin sedan andra världskriget.

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601 Järnvägar 1996-97 TK0601 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Bantrafik A.2 Statistikområde Transporter och kommunikationer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010

Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet. Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010 Längre och tyngre fordon för ökad hållbarhet - Sammodalitetsprojektet Inge Vierth, VTI NVF-konferens Helsingfors 3 februari 2010 Sammodalitet Sammodalitet - transporterna effektiviseras både inom varje

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

2014-12-17 PM int trp. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare

2014-12-17 PM int trp. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare Datum Vår beteckning 2014-12-17 PM int trp Er beteckning Handläggare Fredrik Engström Fredrik.engstrom@akeri.se PM angående Transporter i Sverige utförda av utländska åkare Nedan följer den tolkning Sveriges

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Järnvägsinvesteringar i Sverige en historisk och internationell jämförelse 2013-06-27 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Externa kostnader och avgifter för fem svenska, gränsöverskridande godstransporter

Externa kostnader och avgifter för fem svenska, gränsöverskridande godstransporter VTI notat 10 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Externa kostnader och avgifter för fem svenska, gränsöverskridande godstransporter Inge Vierth Anna Mellin Rune Karlsson Förord Ostkusthamnarna

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer