Översiktlig strukturanalys för sjötransporter

Transkript

1 VTI rapport 840 Utgivningsår Översiktlig strukturanalys för sjötransporter Inge Vierth Johanna Jussila Hammes Victor Sowa

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 840 Utgivningsår: Projektnummer: Dnr: / Linköping Projektnamn: Strukturanalys Författare: Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa Uppdragsgivare: Sjöfartsverket Titel: Översiktlig strukturanalys för sjötransporter Referat Syftet med rapporten är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka handelsflöden, transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till år Vi har i tre delar beskrivit utvecklingar som påverkar Sjöfartsverkets intäkter. Den första delen avhandlar hur handelsflödena ser ut och förväntas utvecklas, den andra delen avser utvecklingar i transportsystemet och i den tredje delen beskrivs den historiska utvecklingen av godsvolymer och antalet anlöp i de svenska hamnarna och den förväntade utvecklingen framöver. Godsvolymer och anlöp är avgiftsgrundande för Sjöfartsverket och är därför kopplat till verkets intäkter. Metoden har varit en litteraturgenomgång, sammanställning och analys av historiska data, intervjuer med varuägare som representerar olika industrier och en enkel statistisk ansats för att göra en prognos för utvecklingen till år Både intervjuerna och den statistiska ansatsen tyder på att framtida nivåer av godsvolymer i de svenska hamnarna kommer att vara i stort sett konstanta med dagens nivåer eller något ökande. Antalet anlöp förväntas minska ytterligare till Slutsatserna kompletteras med förslag till fortsatta analyser. Nyckelord: handelsflöden, transportsystem, sjöfartsavgifter, trender, transportprognoser ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 65

4 Publisher: Publication: VTI rapport 840 Published: Projectcode: Dnr: / SE Linköping Sweden Author: Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa Project: Structural analysis Sponsor: Swedish Maritime Administration Title: Brief structural analysis for sea transports Abstract The purpose of the report is to analyze trends and specific events that could affect trade flows, the transport system, the sea transport volumes and the fee revenues of the Swedish Maritime Administration in We have in three parts described the developments that affect the fee revenues of the Swedish Maritime Administration. The first part discusses present trade flows and how these are expected to develop, the second part addresses the developments in the transport system and the third part the past development of loaded and unloaded tonnes goods and the number of calls in the Swedish ports and their expected continued development. Loaded and unloaded tonnes and number of calls are the basis for the fairway dues and pilot fees levied by the Swedish Maritime Administration and therefore linked to their revenues. We reviewed the literature, compiled and analyzed historical data, carried out interviews with shippers from different industries and applied a simple statistical approach to forecast the development up to Both the interviews and the statistical approach suggest that the future of freight volumes in the Swedish ports will be roughly constant with current levels or slightly increasing. The number of calls in the ports are expected to decline to The conclusions in the report are complemented with ideas for further studies. Keywords: trade flows, transport system, charges for sea transports, trends, transport forecasts ISSN: Language: No of pages: Swedish 65

5 Förord Under det senaste året har Sjöfartsverket identifierat strukturförändringar inom industri, hushållen och transportsektorn som påverkar transporternas omfattning och utformning. Sjöfartsverket ser ett behov av att ta fram mer kunskap om dessa förändringar och har därför anlitat VTI för att ta fram en strukturanalys med sikte på I denna rapport redovisas en inledande övergripande strukturanalys. Planen är att i nästa steg bryta ner analysen i ett regionalt perspektiv for att se hur förändringarna påverkar Sjöfartsverkets långsiktiga inriktning och kärnverksamheter. Johanna Jussila Hammes, Victor Sowa och Inge Vierth har tagit fram rapporten mellan slutet av september och slutet av oktober Författarna tackar Thomas Ljungström och Katarina Händel för synpunkter på tidigare versioner av rapporten. Stockholm, 25 november 2014 Inge Vierth Projektledare, utredningsledare VTI rapport 840 Omslag: VTI/Hejdlösa Bilder

6 Process för kvalitetsgranskning Extern peer review har genomförts den 19 november 2014 av Fredik Orwén och Mona Pettersson (WSP) samt Johan Ericson (före detta Statsrådsberedningen). Författarna har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 21 november Forskningschef Mattias Viklund har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering den 26 november De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. External peer review was performed on 19 November Fredik Orwén and Mona Pettersson (WSP) and Johan Ericson (former Prime Minister s Office). The authors have made alterations to the final manuscript of the report on 21 November The research director Mattias Viklund examined and approved the report for publication on 26 November The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. Tryckt på VTI, Linköping 2014 VTI rapport 840

7 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Inledning Utveckling av handelsflöden Global tillväxt Internationella handelsförhandlingar Union Customs Code Handelsströmmar Containertransporter Klimatpolitik Utveckling av transportsystemet Intermodal konkurrens Styrmedel Trend till ökad koncentration Prisutveckling över tiden Godsvolym, antalet passagerare, antalet anlöp och Sjöfartsverkets intäkter Utvecklingen hittills Framtida utveckling Sammanfattande slutsatser Citerade verk VTI rapport 840

8 VTI rapport 840

9 Översiktlig strukturanalys för sjötransporter av Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes och Victor Sowa VTI Linköping Sammanfattning Syftet med rapporten är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka handelsflöden, transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till år Vi har i tre delar beskrivit utvecklingar som påverkar Sjöfartsverkets intäkter. Den första delen avhandlar hur handelsflödena ser ut och förväntas utvecklas, den andra delen avser utvecklingar i transportsystemet och i den tredje delen beskrivs den historiska utvecklingen av godsvolymer och antalet anlöp i de svenska hamnarna och den förväntade utvecklingen framåt. Godsvolymer och anlöp är avgiftsgrundande för Sjöfartsverket och är därför kopplat till verkets intäkter. Metoden har varit en litteraturgenomgång, sammanställning och analys av historiska data, intervjuer med varuägare som representerar olika industrier och en enkel statistisk ansats för att göra en prognos för utvecklingen till år Både intervjuerna och den statistiska ansatsen tyder på att framtida nivåer av godsvolymer i de svenska hamnarna kommer att vara i stort sett konstanta med dagens nivåer eller något ökande. Antalet anlöp förväntas minska ytterligare till Slutsatserna kompletteras med förslag till fortsatta analyser. VTI rapport 840 5

10 6 VTI rapport 840

11 Brief structural analysis for sea transports by Inge Vierth, Johanna Jussila Hammes and Victor Sowa Swedish National Road and Transport Research Institute, VTI Linköping Summary The purpose of the report is to analyze trends and specific events that could affect trade flows, the transport system, the sea transport volumes and the fee revenues of the Swedish Maritime Administration in We have in three parts described the developments that affect the fee revenues of the Swedish Maritime Administration. The first part discusses present trade flows and how these are expected to develop, the second part addresses the developments in the transport system and the third part the past development of loaded and unloaded tonnes goods and the number of calls in the Swedish ports and their expected continued development. Loaded and unloaded tonnes and number of calls are the basis for the fairway dues and pilot fees levied by the Swedish Maritime Administration and therefore linked to their revenues. We reviewed the literature, compiled and analyzed historical data, carried out interviews with shippers from different industries and applied a simple statistical approach to forecast the development up to Both the interviews and the statistical approach suggest that the future of freight volumes in the Swedish ports will be roughly constant with current levels or slightly increasing. The number of calls in the ports is expected to decline to The conclusions in the report are complemented with ideas for further studies. VTI rapport 840 7

12 8 VTI rapport 840

13 1 Inledning Syftet med denna rapport är att analysera de trender och särskilda händelser som kan påverka transportsystemet, sjötransporternas omfattning och Sjöfartsverkets avgiftsintäkter till cirka år Uppdragets utgångspunkt är hur nationella och internationella strukturförändringar inom industri- och konsumtionssektorn påverkar varuägarnas och hushållens transporter. Vi redovisar hur förändringar i samhället, industrin och transportsektorn påverkar den trafikslagsvisa och geografiska fördelningen av transporter av gods och passagerare. Strukturanalysen görs på en relativt övergripande nivå. Vi börjar med att betrakta internationella trender, inklusive förändringar i handelsströmmar. Den globala utvecklingen och dess förskjutningar påverkar svensk industri och transporter till och från Sverige. En faktor som inverkar på de framtida handelsströmmarna är eventuella handelsförhandlingar både på global och regional nivå. EU:s lagstiftning är viktig här, både EU-internt och vis-à-vis tredje länder. En faktor som påverkar transportsystemet är internaliseringen av de externa effekter som transporterna ger upphov till. En stor förändring är IMO:s svaveldirektiv i kontrollområden i Nordeuropa (sulphur emission control area SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen) och Nordamerika (SECA omfattar ett område längs Nordamerikas och Puerto Ricos kuster) som träder i kraft i 1 januari Rapporten är upplagd så att vi i nästa avsnitt studerar utvecklingen av handelsflöden och globala förändringar. Vi betraktar skriftliga källor för att analysera frågan utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv (framförallt OECD, EU), de långsiktiga megatrenderna (ökad globalisering, ökad urbanisering, en äldre och ökande befolkning, snabbare teknikutveckling och digitalisering, geografisk förskjutning av ekonomiska maktcentra, konkurrens om knappa naturresurser samt klimatförändringen) behandlas mestadels också på denna nivå. Därefter diskuterar vi utvecklingen av transportsystemet i kapitel 3. I kapitel 4 beskrivs förändringar i godsmängder, antalet anlöp i svenska hamnar och Sjöfartsverkets intäktsutveckling hittills. Sedan prognosticeras den hanterade godsmängden och antalet anlöp fram till år 2020 baserade på ett antal intervjuer med varuägare och statistiska analyser. Kapitel 5 sammanfattar slutsatser i studien. VTI rapport 840 9

14 Tillväxt i procent Utveckling av handelsflöden De två viktigaste prediktorerna för framtida handelsströmmar är världsmarknadspriset och exporttillväxt. Prisinformationen är den effektivaste signalen som finns angående utbud och efterfrågan prisutvecklingen driver utbudet men påverkar även efterfrågan. 1 Därför är priset den mest fundamentala variabel att studera när framtida handelsströmmar analyseras. Således är dagens prisutveckling den bästa prediktorn för morgondagens transporter (i ton). Utöver priset är identiteten på dagens exportländer en viktig långsiktig prediktor för framtida handelsströmmar. Anledningen är att tillväxten i u-länder verkar vara exportdriven (exempelvis Japan, Korea och Taiwan alla har följt en exportledd utveckling). Dagens största exportörer ger därför en hänvisning till vilka länder som kommer att vara framtidens största ekonomier på sikt. 2.1 Global tillväxt Den största förändringen i världsekonomin sedan 1990-talet är tillväxten i framförallt Kina. Även de övriga utvecklingsländerna har vuxit snabbt. Såsom rapporteras av the Economist (2014), har dock tillväxten i många u-länder saktat ner, och konvergensen av BNP/capita mot den amerikanska nivån har även den saktats ner. Baserat på BNP/capita siffror från OECD visar vi i Figur 1 hur denna konvergens har utvecklats för de s.k. BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), samt för tre u-länder med en något längre tidsserie (Indien, Indonesien och Sydafrika) Tillväxt i BNP/capita i (BRICS - USA) Tillväxt i BNP/capita i (BRICS exkl Kina - USA) Tillväxt i BNP/capita i (Indien, Indonesien och Sydafrika - USA) Figur 1. BNP/capita tillväxt i de givna länderna minus BNP/capita tillväxt i USA, i köpkraftsparitet (PPP, purchasing power parity). Källa: OECD. Tillväxttakten och konvergenshastigheten mot den utvecklade världen i de fem största utvecklingsekonomierna var som högst i mitten av 2000-talet. Både tillväxttakten och konvergenshastigheten har sedan dess minska avsevärt, även om de sex ekonomier som inkluderas i Figur 1 har fortsatt växa (jämfört med USA) även sedan finanskrisen. Om trenden dock håller och tillväxttakten i dessa länder saktas ner bör detta ha konsekvenser för den globala efterfrågan av framförallt råvaror och således även de svenska exporterna av dessa. 1 Se t ex (Markusen, James R.; Melvin, James R.; Kaempfer, William H.; Maskus, Keith E., 1995) 10 VTI rapport 840

15 En skattning av BNP-tillväxt för perioden i ett antal länder och regioner görs av Exportrådet (Gozzo, 2013). Beräkningen har gjorts under 2011 och används i Trafikverkets godstransportprognos 2030 (Trafikverket, 2013). Skattningen återges i Tabell 1. Där visas också den realiserade genomsnittliga årliga BNP-tillväxten utifrån OECD:s BNP-siffror för ett antal länder för perioden Det är tydligt att prognosen i bästa fall ger en ganska ungefärlig bild av storleksordningen och riktningen i framtida BNP-tillväxt. I vissa fall kan estimatet t.o.m. vara helt missvisande, såsom exempelvis i fallen Italien och Indien under perioden , där den realiserade tillväxtentakten skiljer sig med flera procentenheter från den estimerade, och där Italiens ekonomi krymper istället för att växa såsom prognostiserat. Dylika prognoser är dock det bästa som vi har att tillgå för att sia om framtiden. Tabell 1. Estimat för årlig BNP-tillväxt samt realiserad genomsnittlig tillväxttakt i PPP (i parentes). Källa: Tabell 1 i Gozzo (2013), OECD. BNP-tillväxt % per år (2014) USA 0,9 (-0,18) 3 (1,29) 2,7 2,7 2,5 Canada 1,2 (0,19) 2,8 (1,07) 2,4 2,1 2,1 Tyskland 1,1 (1,58) 2,1 (1,78) 1,6 1,6 1,5 Storbritannien 0,3 (-0,04) 2,3 (0,23) 2,4 2,1 2,1 Frankrike 0,7 (0,03) 2,2 (0,05) 1,9 1,8 1,7 Italien -0,4 (-0,86) 1,2 (-1,3) 1,3 1,1 1,1 Japan 0,1 (0,37) 1,7 (1,14) 0,7 0,4 0,3 Kina 11,2 (10,67) 8,8 (7,85) 7,6 6,5 5,7 Indien 8,3 (6,86) 8,5 (4,37) 8,7 7,0 6,1 Sydkorea 3,8 (3,35) 4 (2,67) 3,5 2,9 2,3 Centrala- och Östeuropa 3,4 4,2 3,8 3,3 3 Latinamerika 3,7 4,6 4,3 4,2 4,1 Mellanöstern och Nordafrika 4,6 4,6 4 3,6 3,6 Afrika söder om Sahara 5 5,3 4,9 4,7 4,3 2.2 Internationella handelsförhandlingar Liberalisering av världshandeln, eller nya regionala handelsavtal leder till ökad handel. Medan förhandlingarna för ett nytt globalt handelsavtal inom ramen för WTO verkar ha små möjligheter att komma fram till något nytt har EU på senare tid förhandlat om regionala handelsavtal bl.a. med länder som ingår i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), med Kanada och med USA. 2.3 Union Customs Code Från maj 2016 kommer Union Customs Code (UCC) träda i kraft. Syftet med UCC är att slutföra övergången till ett papperslöst/elektroniskt tullsystem. Den omfattar även bestämmelser för att expandera och förstärka tullförfarande för godkända ekonomiska aktörer (Authorised Economic Operators, AEOs), inklusive centraliserad klarering. (Association of VTI rapport

16 Corporate Councel, 2013). Eftersom UCC förenklar tullförfarandet minskar det handelshinder och kan därmed komma att öka handelsflöden, även svensk handel. 2.4 Handelsströmmar Den geografiska fördelningen av Sveriges utrikeshandel Världshandelns struktur avgörs bl.a. av BNP-utvecklingen i de olika länderna, men även av prisutvecklingen på export och import, s.k. terms of trade. Historiskt sett har de högt utvecklade länderna, däribland Sverige, haft stigande terms of trade. Under det senaste decenniet har dock råvaror stigit relativt i pris, vilket har gett de råvaruexporterande länderna stigande terms of trade under ett antal år. (Gozzo, 2013). Det kvarstår att se huruvida denna trend fortsätter. Utvecklingen av råvarupriser analyseras nedan. Den svenska utrikeshandelns procentuella fördelning per region för perioden visas i Tabell 2. Även prognos för år 2030 ingår i tabellen. Den största delen av utrikeshandeln sker i närområdet, Norden och övriga Europa, även om denna andel prognostiseras sjunka relativt mycket till år Tabell 2. Svensk utrikeshandels procentuella fördelning per region, faktiskt utfall samt prognos Källa: Tabellerna 4, 6 och 7 i Gozzo (2013). Svensk varuexport , % Prognos svensk varuexport 2030, % Svensk varuimport , % Prognos svensk varuimport 2030, % Norden 23,5 18,8 23,5 19,2 Övriga Västeuropa 41,5 28,2 48,9 35,1 Centrala och Östeuropa, Turkiet 9,2 12,8 11,9 17,0 Nordamerika 8,3 6,1 3,7 2,8 Asien, Oceanien 9,7 21,6 9,7 22,2 Latinamerika 2,2 3,4 1,4 2,3 Mellanöstern och Nordafrika 3,5 4,7 0,4 0,6 Afrika söder om Sahara 1,8 3,0 0,5 0,9 Ingenjörsvetenskapsakademin IVA utgår i sitt projekt Transport 2030 ifrån att Europa får en allt mindre central roll i världen, Alla trender pekar på att Europa kommer att möta en allt hårdare konkurrens. Tillväxtcentrum i världen har flyttats från Europa och Nordamerika till Kina, Indien och Brasilien, där såväl befolkning som ekonomi växer. (IVA, 2011) Varuexport och -import Varuexportens och -importens procentuella förändring i fasta priser för perioden visas i Figur 2. Både exporter och importer sjönk kraftigt under var dock inte det enda året under den betraktade tidsperioden när handelsvärdet har sjunkit. Således syns lågkonjunkturen i början av 1990-talet tydligt i data, det finns en nedgång runt , samt efter att it-bubblan sprack VTI rapport 840

17 Procentuell förändring ,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Import Export Figur 2. Varuexportens och varuimportens procentuella förändring per månad, jämfört med motsvarande månad året innan. Fasta priser i 2013-års prisläge, 1991-augusti Källa: SCB Råvaruhandel Priset på råvaror avgörs på världsmarknaden, både av utbud och efterfrågan. Sveriges största råvaruexporter utgörs av papper och pappersmassa, järnmalm och stål. I detta avsnitt analyserar vi sektorernas historiska utveckling, både världsmarknadspris (när detta är tillgängligt) och produktion. Framtidsanalyser baserade på intervjuer görs i avsnitt Pappersmassa och annan träråvara Utvecklingen av cellulosapriset, cif., visas i Figur 3. Utvecklingen av import- och exportvärdet av träbaserade råvaror i tusentals kronor i 2013-års prisläge visas i Figur 4. Det är värt att notera att trots det sjunkande världsmarknadspriset på cellulosa visar värdet av export av pappersmassa, dock hopslaget med pappersavfall, ingen tydlig nedgående trend. Medan världsmarknadspriset ger en indikation på relationen i utbud och efterfrågan, är exportvärdet lika med världsmarknadspriset gånger volymen. Ingetdera mått visar utvecklingen i de handlade volymerna (i ton). Det närmast tillgängliga måttet för att mäta ändringar i tillverkningsvolymen är SCB:s industriproduktionsindex (IPI) (för en beskrivning, se Westin (2014)). IPI är ett volymindex som avser att mäta förändringen i den ekonomiska aktiviteten inom industrin, med utgångspunkt i termer av förädlingsvärdevolymer, mellan två perioder. Detta betyder att man väger samman kvantiteter för det aktuella året med priser från basåret, i detta fall det föregående året, och jämför sedan med kvantiteter för basåret vägda med priser från basåret. Utvecklingen av IPI för pappersmassaindustrin samt för pappers- och pappindustrin visas i Figur 5. Trenden i IPI ser ut att vara svagt uppåtgående. VTI rapport

18 Ton sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep tals ton Cellulosa från Sverige, c.i.f. Figur 3. Utveckling av pris på svensk cellulosa mellan september 1984 och augusti 2014, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Imp av rundvirke och grovt kanthugget virke Imp av pappersmassa och pappersavfall Exp av sågade och hyvlade trävaror Imp av sågade och hyvlade trävaror Exp av rundvirke och grovt kanthugget virke Exp av pappersmassa och pappersavfall Figur 4. Utveckling av import- och exportvärdet av träbaserade råvaror, 2013-års prisläge, Källa: SCB. 14 VTI rapport 840

19 Industriproduktionsindex basår massaindustri pappers- och pappindustri Figur 5. Industriproduktionsindex för massaindustrin samt för pappers- och pappindustrin för perioden , 2000=100. Källa: SCB. En undersökning av Spearmans rangkorrelationskoefficienter (ρ) för en tidstrend i exportvärdet av rundvirke och grovt kanthugget virke, av sågade och hyvlade trävaror samt av pappersmassa och pappersavfall visar att ingen av dessa tidsserier visar på en tidstrend. 2 Således verkar exportvärdet av dessa råvaror vara ungefär konstant över tiden. För IPI däremot är Spearmans rangkorrelationskoefficient positiv och statistiskt signifikant för båda tidsserierna. Korrelationskoefficienten för IPI i massaindustrin och tid är 0,68 med ett p-värde på 0,0003, och för IPI i pappers- och pappindustrin och tid är 0,89 med ett p-värde på 0,0000, vilket är mycket signifikant. Vi drar slutsatsen att trots en vikande prisutveckling ser utsikten för den träråvarubaserade industrin stabil ut. Exportvärdet har hållits relativt konstant tack vare ökade produktionsvolymer. Ingenting i den historiska tidsserien tyder på några strukturella förändringar, men industrin är mycket konjunkturkänslig. Järnmalm Utvecklingen av världsmarknadspriset på järnmalm per ton, i detta fall som import till Kina, visas i Figur 6. Utvecklingen i värdet av svenska importer och exporter av järnmalm samt järn- och stålskrot visas i Figur 7. Enligt en okulär besiktning är prisökningen i Kina starkt korrelerad med värdet i svenska järnmalmsexporter. För att få en indikation på utvecklingen av de producerade mängderna visas i Figur 8 utvecklingen av IPI i metallmalmsgruvor. IPI 2 Detta statistiska mått beräknas med hjälp av rangtal där rangtalet 1 får den enhet (i detta fall exportvärdet respektive tid) som har det minsta värdet, rangtalet 2 får det näst minsta värdet osv. Därefter räknas korrelationskoefficienten utifrån differensen mellan rangtalen på de två variablerna för varje enhet. Spearmans rangkorrelationskoefficient varierar mellan -1 och 1 där ρ = 1 indikerar fullständigt negativ korrelation, ρ = 0 indikerar nollkorrelation, m.a.o. att inget samband kan observeras mellan tid och sjöfartsavgiften, och ρ = 1 indikerar fullständigt positiv korrelation. VTI rapport

20 1000-tals kronor sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 sep-13 Kronor indikerar att prisökningen och exportintäktsökningen även har ökat den producerade volymen i Sverige Importpris på järnmalm till Kina Figur 6. Utveckling av importpris på järnmalm till Tianjin hamn i Kina mellan september 1984 och augusti 2014, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Import av järnmalm Import av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt Export av järnmalm Export av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt Figur 7. Utveckling av import- och exportvärdet för järnmalm och järn- och stålskrot samt omsmältningsgöt, i tusentals kronor i 2013-års prisläge, Källa: SCB. 16 VTI rapport 840

21 Industriproduktionsindex basår metallmalmsgruvor Figur 8. Industriproduktionsindex för metallmalmsgruvor för perioden , 2000=100. Källa: SCB. Spearmans rangkorrelationskoefficient för export av järnmalm och tid är 0,92 med ett p-värde på 0,0000, och för export av järn- och stålskrot, omsmältningsgöt och tid är den 0,93 med ett p-värde på 0,0000. Båda exportserier visar således på en starkt växande tidstrend. Däremot är korrelationskoefficienten för IPI i metallmalmsgruvor och tid statistiskt insignifikant. Det går därmed inte att påvisa att produktionen av metallmalm (som dock kan omfatta även andra metaller än järnmalm) skulle ha ökat över tiden. Observationen kan naturligtvis ha påverkats av den tidsperiod som undersökts för tiden efter år 2000 tyder en okulär besiktning av Figur 8 en ökande trend. Vår slutsats gällande järnmalmsexporten grundar sig på den prisutveckling som skett under senare år. Även om världsmarknadspriset av järnmalm har sjunkit något under andra halvan av 2014 är prisnivån fortfarande betydligt högre än under perioden före ca Efterfrågan i Kina skapar en osäkerhet i framtida ökningsmöjligheter, men det under några månader sjunkande priset ger ingen anledning att tro på en strukturell förändring till varaktigt lägre prisläge däremot kan möjligtvis en strukturell förändring mot ökad internationell efterfrågan skönjas sedan 2008 i och med det stora avbrottet i prisdata. Stål Utvecklingen av världsmarknadspriset på stål, här exemplifierad av tre typer av japansk stål, visas i Figur 9. Alla priser är i 2013-års prisläge. Värdet i nio typer av svenska järn- och stålexporter visas i Figur 10. De tre största exportkategorierna är valsade platta produkter av legerat stål, stång av järn eller stål, spontpålar samt rör och rördelar av järn eller stål. Produktionen av valsade platta produkter av legerat stål växte stadigt fram till 2008, föll kraftigt under 2009, återhämtade sig något till men har fallit sedan dess. VTI rapport

22 Exportvärde i 1000-tals kronor sep-84 sep-85 sep-86 sep-87 sep-88 sep-89 sep-90 sep-91 sep-92 sep-93 sep-94 sep-95 sep-96 sep-97 sep-98 sep-99 sep-00 sep-01 sep-02 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 Kronor Cold-rolled steel Hot-rolled steel Steel wire rod Figur 9. Utveckling av exportpriset för tre typer av stål från Japan, producenternas exportkontrakt (3 till 12 månaders termer) f.o.b. huvudsakligen till Asien mellan september 1984 och juni 2012, månatlig data, i 2013-års pristermer. Källa: Tackjärn, järnsvamp, ferrolegeringar Valsat järn eller oleg stål, ej överdrag Valsade platta prod av legerat stål Banbyggnadsmateriel av järn el stål Rör och rördelar av järn eller stål Göt, ämnen och halvfabr., av järn eller stål Valsat järn eller oleg stål, överdraget Stång av järn eller stål, spontpålar Tråd av järn eller stål, utom valstråd Figur 10. Utveckling av exportvärdet för olika järn- och stålprodukter, , i 2013-års prisläge. Källa: SCB. För att få en uppfattning om produktionsvolymer visas IPI för stål- och metallverk i Figur 11. Enligt denna figur har produktionen i stål- och metallverken varit fallande sedan Den 18 VTI rapport 840

23 Industriproduktionsindex basår 2000 otydliga tidstrenden bekräftas av Spearmans rangkorrelationskoefficient som för denna tidsserie får ett värde som inte är statistiskt signifikant stål- och metallverk Figur 11. Industriproduktionsindex för stål- och metallverk för perioden , 2000=100. Källa: SCB. Vi drar slutsatsen att trenden i svensk stålproduktion är fallande. Fluktuationerna i världsmarknadspriset är stora och borde sannolikt inte ge anledning till ökad produktion även i framtiden. Förändringen i världsmarknadsefterfrågan på stål kan möjligtvis ses som strukturell Fordon Utvecklingen i fordonsexporter och importer i tusentals kronor i 2013-års prisläge visas i Figur 12. Den största kategorin både på import och på exportsidan är personbilar. Importen av personbilar har överstigit exporten sedan Sverige exporterar mer av både lastbilar och dragbilar för påhängsvagn än vad som importeras. Nedgången i konjunkturen under 2009 syns tydligt i både import- och exportstatistiken. VTI rapport