Det nya svarta. Tur och retur Kretsloppet startar på skroten Diesel drar Därför stiger priset Svenskt silver Auktionshusens nya guld

Transkript

1 Tur och retur Kretsloppet startar på skroten Diesel drar Därför stiger priset Svenskt silver Auktionshusens nya guld Nummer Det nya svarta Skifferoljan ruckar maktbalansen En tidning från Handelsbanken

2 Innehåll fokus råvaror Nummer 1, 2013 Vad är kilopriset på stulen koppar? Ett halvt tak som över en natt försvinner från en medeltida landsorts- kyrka i Sverige ska inte bara tolkas som resultatet av en kortsiktig kriminell handling. Det kan också vara ett tecken på att den globala konjunkturen är på väg att vända. Just priset på koppar brukar vanligtvis betraktas som en av de bästa globala konjunkturindikatorerna. Anledningen är enkel: Kina har en förhållandevis låg självförsörjningsgrad av koppar. Det självklara sambandet är alltså att när fabrikerna i Kina gasar upp så ökar även sannolikheten för att ett kyrktak i Sverige ska försvinna. Det är inte säkert att den som olovandes sliter loss kopparplåten från kyrktaket har just detta samband klart för sig. Men han eller hon vet i alla fall vad priset för stulen koppar är per kilo och kan utan några särskilda förkunskaper i övrigt ställa det mot risken att åka fast. En baksida på en stark global efterfrågan på metaller är nämligen att den ofta göder en oreglerad andrahandsmarknad som domineras av mindre nogräknade aktörer. Det finns helt enkelt möjlighet att omsätta den stulna kopparen kommersiellt. Den här tidningen handlar förvisso om råvaror, men den handlar minst lika mycket om samband. För det är först när vi förstår sambandet som vi förstår betydelsen av råvaran. Att olja är politisk makt torde vara självklart för de flesta som följt den globala politiska utvecklingen de senaste femtio åren. Lika tydligt är att den ekonomiska renässansen för Sveriges basnäringar järn och skog i huvudsak hänger samman med att nästan hälften av jordens befolkning just nu vill uppgradera sitt boende och skaffa en bil. Ett enkelt tankeexperiment som tydliggör samband är att utgå från sig själv: Vilka råvaror tar jag i anspråk under en vanlig dag? De flesta brukar bli förvånade. För övrigt ligger priset på stulen koppar, enligt en rapport från Rikskriminalpolisen, runt 30 kronor kilot, att jämföras med det officiella priset på cirka 50 kronor kilot. Nu dna-märks nyproducerad koppar för att enklare spåra tjuvarna. Men det hjälper tyvärr inte gamla kyrktak. Peter Willebrand, redaktör Fokus Råvaror ges ut fyra gånger per år av Svenska Handelsbanken AB (publ) Sveriges ledande aktör inom råvaruplaceringar. Omslagsfoto: Getty/All Over Press Produktion Redaktörerna AB Projektledare Fredrik Arvidsson och Magnus Strömer Redaktör Peter Willebrand Formgivning Markus Edin Redaktionsråd Elisabet Jamal Bergström, Martin Jansson, Lina Olsson, Anna Possne, Magnus Strömer, Johan Wallqvist Medarbetare i detta nummer Karin Alfredsson, Billy Andersson, Leif Holmkvist, Martin Jansson, Sara Mac Key, Kjell B Persson, Janne Sundling, Ia Wadendal, Johan Widmark Korrektur Fredrik Johansson Repro Turbin Tryck Sörmlands Grafiska 2 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken Råvaru El Den svenska villaägaren förbrukar runt kwh per år, varav kwh är hushållsel. Med den nya timdebiteringstaxan öppnas nya möjligheter att få kontroll på elräkningen. Sid. 18 Vete odlades första gången i USA 1777 då som hobbyplanta. Källa: National Association of Wheat Growers Nästan en femtedel, ton, av allt nybrutet silver förra året plockades upp i Mexiko. Framför allt är det den mexikanska bergskedjan Sierra Madre som glimmar av silver. Källa: Silverinstitute.org Silver När Erik Tidäng började jobba som silversmed i slutet av 1990-talet låg silverpriset på 90 öre per gram. I dag tangerar det stundtals 7 kronor. Sid. 22 Råvarukollen x 3 Magnus Strömer, råvaruchef på Handelsbanken och ansvarig utgivare för Fokus Råvaror, tipsar om tre viktiga faktorer som påverkar råvarupriserna den närmaste tiden. Kinas konjunktursignaler Myndigheternas ambition att begränsa prisuppgångar på fastigheter har seglat upp som ett hot mot högre priser på basmetaller. Amerikanska vädret Ett allt bättre väder i USA gynnar etableringen av årets grödor och får soja, majs och vete på fall.

3 kartan 5 aktuella råvaror i detta nummer 24,5 öre/kwh var konsumenternas snittpris på elmarknaden Nordpool under Källa: Nordpool Europa kommer att spendera 500 miljarder euro på oljeimport i år, om oljepriset blir kvar på nuvarande nivåer. Källa: IEA Olja Olja är världens mäktigaste råvara än så länge. I USA pågår en skifferboom som kan komma att rubba den globala maktbalansen. Sid. 10 Den årliga papperskonsumtionen i Japan var 215 kilo per capita 2009 näst mest i världen efter USA (227 kg/per capita). Källa: Skogsindustrierna Papper Denna tidning har sju liv. Så många gånger återanvänds pappersfibrerna. Av svenskarnas avfall blir drygt en tredjedel åter en råvara. Sid. 23 Vete Kungsörnen säljer cirka ton idealmakaroner i Sverige varje år. Hanna Malmqvist, varumärkeschef, berättar om svenskarnas kärlek till folkhemspastan. Sid. 4 Toppmötet med Iran Leder G5-ländernas möte med Iran fram till öppna inspektioner av landets urananrikning börjar EU och USA åter importera olja från Iran, vilket får priset på fall över en natt. Foto: shutterstock, karin alfredsson (Erik Tidäng) Prenumerera på Fokus Råvaror och våra nyhetsbrev Vill du fortsätta att läsa Fokus Råvaror och fördjupa dina kunskaper ännu mer? Teckna dig för en gratis prenumeration Där kan du även kostnadsfritt teckna dig för prenumerationer på våra nyhetsbrev, råvarubrevet och jordbruksbrevet. Har du synpunkter på Fokus Råvaror? Hör av dig till oss på ravaror@handelsbanken.se

4 Råsnack pasta n Klassikaedre köttbullar hemlagalmakaroner och ideslagen är svår Hanna Malmqvist, varumärkeschef på Kungsörnen och vakar över kulturskatten Idealmakaroner Hur skiljer sig en idealmakaron från annan makaron/pasta? 5,3 tusen ton Idealmakaroner säljs i Sverige per år Den skiljer sig i storlek och i ingrediensernas sammansättning från övriga makaroner/pasta. Storlek: längd, diameter och väggtjocklek är annorlunda mot en snabbmakaron som är mindre och har tunnare väggar än en idealmakaron. Vilka råvaror krävs för Idealmakaroner? Mjöl av mjukvete och mjöl av durumvete samt vatten. Är det bara svenska råvaror? Nej. Har ingredienserna förändrats de senaste femtio åren? Inte vad jag vet. Har Idealmakaroner produktutvecklats? Det är en klassiker som vi inte vill göra några större förändringar på utan bevara i sin smak och konsistens. Var säljs Idealmakaroner? Främst på den svenska marknaden. I vilka kvantiteter? Vi säljer cirka kilo idealmakaroner i Sverige per år. Hur priskänsliga är Idealmakaroner? De är inte speciellt priskänsliga. Vad styr efterfrågan på Idealmakaroner? Vi ser att efterfrågan ligger relativt stabil utöver året men vissa månader ökar försäljningen. Vad det beror på är svårt att exakt säga men vi tror till exempel att i januari är det många som väljer att äta hemma och inte gå ut på restaurang, då är pasta en väldigt bra rätt att laga, det är gott och enkelt. Vi ser även att i september när skolorna drar i gång så passar makaroner väldigt bra för barn och familjer. Hur har alla dietförkortningar (GI, LCHF etc) påverkat den svenska aptiten på Ideal makaroner? Det är fortsatt en väldigt populär pasta i Sverige. Klassiker som stuvade makaroner och liknande populära rätter fortsätter att vara en del av svenskarnas vardagskost. Vi påverkas naturligtvis av trender som kommer och går, men Idealmakaronen har en speciell plats i folks hjärtan. Vad anser du är det ideala tillbehöret till Idealmakaroner? Det finns så många att välja mellan, men klassikern hemlagade köttbullar och Ideal makaroner är svårslagen. Text Billy Andersson Foto sara mac key 4 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken

5 Ta ett steg i rätt riktning återvinn med Kuusakoski Kuusakoski levererar återvinningstjänster till alla delar av samhället. Vi återvinner och förädlar bland annat järn, metall & elektronik vilket ger mervärde för människor, samhälle och företag. kundtjanst@ kuusakoski.com

6 Boka nästa konferens på Virå Bruk I de vackra sörmländska skogarna ligger Virå Bruk, en utmärkt plats för företagsevent och konferenser. Skjut med skarpladdade vapen i vår toppmoderna Jaktanläggning 6 inomhus, samlas i Viltköket för gemensam matlagning eller låt våra kockar tillaga något gott av skogens vilt. I Jaktcampen vid sjön finns öppen spis, badtunna och bastu samt plats för övernattning i 24 bäddar i enkeloch dubbelrum. Kontakta oss på , besök virabruk.se eller scanna QR-koden om du vill veta mer om Virå Bruk. Välkommen!

7 elmarknaden Aktuellt Eltrimma med nya timtaxan Elpriset varierar avsevärt under vissa dygn. Sedan i höstas kan vi handla el per timme och spara pengar genom att förbruka när den är billigast. Men el är svår att lagra och bara vissa husägare kan spara stora slantar. Text Leif Holmkvist Två kategorier elkunder har anledning att fundera på om timmätning kan vara en bra idé: villaägare med vattenburen elvärme och personer som inte jobbar 9 5, till exempel pensionärer och skiftarbetande. De kan styra bort delar av förbrukningen från den tredjedel av dygnet när elen är dyrast: klockan och Det första man bör veta är sin användarprofil, alltså när man förbrukar mest el, säger Jakob Eliasson som är energipolitisk expert på Villaägarnas riksförbund. Nästa steg är att fundera på vad som kan göras annorlunda, till exempel köra tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin mitt på dagen eller under natten. Användarprofilen kan de flesta se på sitt elbolags webbplats. Men det är ändå bara en mindre del av elkostnaden som kan påverkas med ändrat beteende. Beroende på förbrukning och pris utgör elkostnaden bara mellan duschar, dammsuger, lagar mat eller stryker skjortor mitt i natten för att elen är lite billigare då. Under extrema vinterdagar eller dagar med elbrist kan Störst möjlighet timpriset variera med flera kronor att utnyttja under dygnet, timmätning har men normalt rör det sig om några villaägare med tioöringar. Om vi vattenburen antar att en elvärme. tredjedel av hushållsförbrukjakob Eliasson, energi politisk expert på ningen, Villa ägarnas riksförbund kwh, kan förskjutas till ett klockslag då priset inklusive moms är 20 öre lägre blir besparingen 400 kronor per år eller 1 krona om dagen. Den största elförbrukaren i en villa är uppvärmningen som lätt kan styras med timer för natt- och dagsänkning. Värmen från direktverkande el konsumeras kort efter förbrukningstillfället, medan till exempel värmegolv i stenmaterial håller värmen längre tid. De kan optimeras så att de är uppvärmda morgon och kväll av el som förbrukas några timmar tidigare under en lågprisperiod. Störst möjlighet att utnyttja timmätning har villaägare med FAKTA vattenburen elvärme, säger Jakob Den 1 oktober 2012 trädde Eliasson. Vatten är den bästa lagen om timmätning i kraft. Avsikten är att förmå lagringsmöjligheten. Med en elanvändare att ändra för ackumulatortank kan elen köpas brukningsmönster och där med sänka sina kostnader. när priset är lägst. Men man ska Då blir effektuttaget jäm också veta att förlusterna i nare, vilket kan ge lägre elpriser genom att resur systemet ökar när man sparar serna utnyttjas bättre. Ett en tredjedel och hälften av värme för senare bruk. tredje syfte är att stimulera marknaden för produkter räkningen, resten är nätavgifter Det genomsnittliga timpriset och tjänster. och skatter. utslaget över ett helt år varierar Vår typkund förbrukar bara med ungefär 10 öre över ett kwh per år, men bara dygn. Den som förbrukar kwh på kwh är hushållsel, säger Jakob Eliasson. Det uppvärmning kan då i bästa fall spara en dryg är alltså inte särskilt stora pengar att hämta på tusenlapp per år eller en hundralapp i att ändra beteende. Vi går ju inte upp och månaden när momsen tillkommit. Enklare att förstå Det viktigaste med timmätning är att kunderna ser vad förbrukningen kostar och blir mer aktiva. Det säger Maria Westrin som är chef för Energimyndighetens enhet energimarknader: Vi är positiva till reformen. Det är bra att åskådliggöra hur beteendet påverkar användningen. Det handlar inte bara om kronor och ören, utan om att sporra Maria Westrin konsumenterna till ett mer energimedvetet liv. Energimarknads inspektionen är tillsynsmyndighet, medan Energimyndigheten arbetar för en minskad och mer effektiv elanvändning och för att trygga vår energiförsörjning. Att se vad beteendeförändringar ger i kronor är lättare att förstå än abstrakta begrepp som kilo wattimmar. Genom att utjämna förbrukningen över dygnet får vi tryggare elförsörjning och kan bidra till en bättre miljö. Foto: shutterstock, Oskar Lürén (Maria Westrin) 7 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken

8 Dokument oljans makt Oberoendets Tekniska och regulatoriska förändringar inom skiffer har väckt förhoppningen att USA ska kunna bli oberoende av olje- och gasimport för sin energiförsörjning. Medan det väcker agg hos både Opec och miljörörelsen skapar skifferutvinningen affärstillfällen för svenska bolag. Text Johan Widmark 8

9 källa R edan 1974 deklarerade president Richard Nixon stolt att man vid decenniets slut, 1980, skulle ha gjort USA oberoende av import av fossila bränslen för sin energiförsörjning. Så blev det inte, men påståendet hann upprepas av president Gerald Ford 1975, vilket han senare fick dra tillbaka År 1980 förklarade president Jimmy Carter att USA:s beroende av importerad olja var ett tydligt och närvarande hot, och sedan dess har frågan bara klättrat i betydelse för efterföljande presidenter. Men för första gången verkar drömmen om energi oberoende nu innehålla mer än enbart politiska visioner. Den här vändningen har drivits av en utveckling på flera fronter, bland annat av djuphavsborrningarna efter olja i Mexikanska golfen. Men det som har haft störst betydelse för att rita om USA:s energikarta är den så kallade okonventionella utvinningen, framförallt av skifferfälten. Fossilresurserna utvinns genom spräckning av skifferlagren, med en teknik som kallas hydraulic fracturing, oftast benämnt fracking. En blandning av vatten, sand och kemikalier sprutas in under högt tryck i berggrunden. Därmed frigör gas och olja med tillräckligt högt tryck för att det ska kunna utvinnas. Tekniken har funnits sedan slutet på 1940-talet, men började användas i stor skala först i slutet av 1990-talet på Barnettfältet i Texas. Sedan dess har genomslaget varit massivt. Det saknas register över hur många brunnar som frackingtekniken använts på. Men enligt Spears & Associates, ett konsultbolag inom oljeindustrin, räknade man i början av 2012 med att fracking skulle användas på brunnar globalt bara under 2012, en betydande ökning jämfört med brunnar året innan. 87 procent av dem var i Nordamerika. Boomen för gasutvinningen i Nordamerika har effektivt tryckt ner de amerikanska gaspriserna, från Foto: Getty/All Over Press FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken 9

10 Dokument oljans makt Viktiga årtal i oljehistorien 5000 f.kr År De första striderna med brinnande olja som vapen rapporteras ha ägt rum i Iran. Kineser rapporteras ha borrat oljehål med hjälp av bambustavar. Den första nordamerikanska oljekällan borras i Oil Springs i Ontario i Kanada. J.D. Rockerfeller grundar Standard Oil som kontrollerar tio procent av USA:s raffinaderier. Henry Ford lanserar sin första bil. Oljefyndigheter upptäcks i Persien, Anglo Persian Oil, som senare ska bli BP bildas. Oljefyndigheter upptäcks i Kuwait och Saudiarabien Källa: Geohelp.net Största oljeproducenterna Marknadsandel procent (inom parantes) Produktion fat/dag Så mäts oljemängderna Källa: CIA The world factbook 2011/ Ryssland 3. USA 1 fat olja (12,1 %) (10,7 %) fat = 158,99 liter = ca 0,137 ton = ca 0,159 m3. Av en tunna råolja kan man tillverka ungefär en halv tunna bensin. 5. Kina (4,8 %) Iran 2. Saudiarabien (5,0 %) (11,9 %) ton olja Drygt sju fat olja, det vill säga cirka ca liter motsvarar ungefär ett ton olja. Totalt produkion i världen fat/dag Källa: CIA The world factbook 2011/2012 Längsta pipelinen Ryska Druzjba är över kilometer lång och pumpar olja från sydöstra Ryssland till Tyskland. Källa: Wikipedia toppen på över 13 dollar per 1000 kubikfot 2008 ner till väl under 4 dollar under Det har i sin tur dramatiskt försvårat utbyggnaden av förnybara energikällor såsom vind och solkraft, vars investeringskalkyler är känsliga för gaspriset. Det har även slagit tillbaka mot frackingindustrin, där antalet borrningar sjunkit snabbt på kort tid under senare delen av 2012, då projekten inte längre är lönsamma. En tydlig illustration av hur prisbilden påverkar utvinningen kan fås från professor Kjell Alekletts data över riggar i USA som borrar efter olja och naturgas. År 2008 uppgick det totala antalet riggar till stycken, där 400 riggar borrade efter olja och 1600 riggar borrade efter naturgas. Fyra år senare, i januari 2012, hade antalet riggar som borrade efter gas fallit till 800 stycken, en siffra som har halverats ytterligare en gång fram till i dag. Antalet oljeriggar har dock legat stabilare. Trots den branta inbromsningen för gasutvinningen så rapporterade IEA, OECD:s rådgivande organ inom energifrågor, i sin World Energy Outlook som släpptes i november förra året att man räknade med att skifferolja och annan okonventionell utvinning ska öka USA:s produktion så pass att den kommer överstiga Saudiarabiens produktion inom fem år. 10 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken 120 Det här utmanar starkt den populära bilden av att peak oil står för dörren och att den ökande knappheten av fossilresurser ska driva upp priserna dramatiskt framöver. Skifferutvinningen har satt hela oljeindustrin i gungning. IEA är inte ensamma om sin analys. Investmentbanken Citigroup släppte en uppmärksammad rapport med liknande budskap ett halvår tidigare, och stora delar av finansindustrin har inte varit sena att hänga på. Eftersom gas, till skillnad från olja, i många avseenden är en lokal verksamhet, så har de låga gaspriserna i USA inte fullt ut smittat av sig på resten av världen, där gaspriserna är närmare kopplade till oljepriset. Men skulle IEA och andra bedömare få rätt kommer USA:s skifferboom få väsentlig betydelse för även oljan och oljepriset. Förhoppningen om att skifferfälten ska göra USA importoberoende för sin energiförsörjning har dessutom lockat politiker och regulatorer att hoppa över miljökonsekvensanalysen av frackingtekniken. Trots åtskilliga larmrapporter om hur kemikalier och gas sluppit upp till ytan hos de boende ovanpå naturgasfälten har man inte visat nämnvärda ansträngningar för att hejda utvinningen. Dessutom är mycket lite känt om den mix av kemikalier som sprutas ner i berget, och hur 60 30

11 USA oljeproduktion når sin peak. Oljekrisen. Opec inför ett oljeembargo som svar på att USA tar ställning för Israel i samband med Yom Kippur-kriget. Priset på olja stiger flera gånger om. Irak förklarar krig mot Iran. Gulfkriget inleds. USA invaderar Irak. Priset för ett fat olja når 100 dollar. Oljeriggen Deepwater Horizon exploderar i Mexikanska Golfen. BP blir skadeståndsansvarigt. Ländrna som konsumerar mest olja Andel procent (inom parantes), fat/dag Kina (10,1 %) Japan (4,8 %) Indien (3,4 %) SaudiArabien (2,8 %) Tyskland (2,7 %) Kanada (2,4 %) Ryssland (2,4 %) Sydkorea (2,4 %) Mexiko (2,2 %) CIA The world factbook 2011/2012 USA (20,5 %) Oljepris Brentolja, USD per fat övriga (46,1 %) Källa: IEA Så mycket olja förbrukar en svensk/år USA har fyra procent av världens totala befolkning men konsumerar en femtedel av all världens olja. Källa: Svensken låg 2007 med 39,2 fat/1 000 invånare på 44:e plats i sammanställning över oljekonsumtion per capita. Sett till Sveriges totala konsumtion låg vi som land på 37:e plats. Svensken har alltså som individ ett lägre konsumtionssnitt än landet, vilket sannolikt kan förklaras med att Sverige är ett industriland. Källa: Från Opec till Nordsjön I början av 1970-talet kom 95 procent av all råolja till Sverige från Opecstaterna. År 2002 kom mer än tre fjärdedelar av råoljan från länder utanför Opec. År 2013 står bland annat Norge, Danmark och Ryssland, oljefälten i Nordsjön, för omkring två tredjedelar av all råolja i Sverige. Källa: Nätverket Olja & Gas 6,2 liter Så mycket olja förbrukar varje svensk i snitt per dag. Källa: Största oljetankern TI Class är beteckningen på världens största oljetanker. De tillverkades i fyra exemplar av sydkoreanska varvet Daewoo. 380 meter långa och 68 meter breda kan de frakta drygt 500 miljoner liter olja. Källa: Wikipedia mycket grundvattnet runt skifferfälten påverkas. Ett fåtal amerikanska delstater har infört temporära förbud i väntan på att miljöriskerna utreds. Att amerikanska politiker gett sitt fulla stöd åt den här utvecklingen är knappast förvånande. Det är ingen hemlighet att den kostsamma amerikanska militärbudgeten till stor del styrs av landets oljeintressen i just Mellanöstern. Och för gasens del så har det låga priset gett framför allt de energiintensiva industrierna, som kemi- och metallindustrierna, en betydande kostnadsfördel mot utländsk konkurrens, vilket har betytt en välkommen hjälp till den i övrigt stapplande amerikanska ekonomin. Med investeringar i infrastruktur som pipeliner, raffinaderier och liknande för de nya utvinningsprojekten så väntas den sammantagna effekten av skiffer boomen vara så omfattande att man kan mäta den i hela procentenheter BNP för den amerikanska ekonomin. Utanför USA varierar dock attityden till skifferfälten och frackingtekniken. Medan länder som Frankrike och Bulgarien har förbjudit tekniken har exempelvis Polen i stället satsat starkt på området. I Storbritannien införde man ett förbud mot Effekten av skifferboomen kan vara så omfattande att man kan mäta den i hela procentenheter BNP för den amerikanska ekonomin. utvinningen 2011, efter att man misstänkte att skiffergasutvinningen orsakat jordbävningar. Efter arton månader lyftes förbudet i december förra året, och nu satsar man starkt på området, som man hoppas ska kunna göra Storbritannien till en nettoexportör av gas igen. I januari meddelade energiminister John Hayes till och med att han planerade att föreslå skattelättnader för att stimulera gasproduktionen så snart som i april i år. En av anledningarna till de varierande attityderna till skiffergas och fracking i Europa är de ekonomiska intressena där vissa europeiska stater nu börjar oroas av den kostnadsfördel som de låga gaspriserna i USA inneburit för energiintensiv industri i USA, där exempelvis ståljätten Arcelor Mittal nu inte har några planerade investeringar i Europa utan i stället skiftar sitt fokus till USA. En annan förklaring är att skiffer fälten finns i mer tätbebyggda områden i Europa jämfört med USA, vilket gör det politiskt mer komplicerat att stödja. I Danmark har man infört ett moratorium ett undantag på skifferutvinning. Det kom dock efter att franska Total redan getts tillstånd för utvinning i Foto: Getty/All Over Press 11 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken

12 Dokument oljans makt Fracking är en omdiskuterad utvinningsmetod där miljökonsekvenserna står i fokus och väcker starka reaktioner över hela världen. Det vore bra om regeringen satte ner foten och beslutade om ett förbud. Martina Krüeger, Norden ansvarig för klimat- och energiarbete på Greenpeace Greenpeace varnar för miljöriskerna Det finns ett betydande miljöengagemang mot skiffergasutvinning även här. Martina Krüeger, Nordenansvarig för klimat- och energiarbete på Greenpeace, är speciellt engagerad i utvecklingen inom skifferprospektering och utvinning. Hon är skeptisk till att man ska kunna utvinna ur skifferlager utan fracking och pekar på flera olika miljörisker med tekniken. Det finns väldigt lite forskning om hur stort gasläckaget är vid fracking. Med läckande metangas inräknat tyder mycket på att naturgas kan vara lika farligt som kol. Dessutom höjer hon ett varningens finger för just de nordiska förhållandena. Den nordiska skiffern innehåller även uran, och om man frackar det så får man upp radioaktivt vatten som måste tas om hand på ett sätt som Danmark, trots att Totals hemland Frankrike själva har förbjudit tekniken på fransk mark. För Sveriges del har man inte satt ner foten ännu. Efter nedläggningen av Shells skånska skiffergasprospektering 2011, som till stor del berodde på motståndet som organiserades av nätverket Heaven or shell, finns ingen pågående skiffergasutvinning i Sverige. Däremot prospekterar det svenska bolaget Gripen Gas efter skiffergas i bland annat Östergötland. Vi håller på med prospektering och har påvisat förekomsten av gas. Vi har produktionstestat ett par av hålen, men innan produktionsstart måste vi göra en miljökonsekvensanalys och erhålla en exploaterings licens från Bergstaten, säger Torgny Berglund, ordförande på Gripen Gas. För ett område på tio kvadratkilometer, så anslår vi att det kan finnas cirka två miljarder kubikfot att utvinna. Vi hoppas på att komma i gång med produktion i slutet av nästa år. Att man ska behöva använd den kritiserade frackingtekniken avfärdar Torgny Berglund. Vi borrar bara ner till max hundra meter, och vi tror inte att vi kommer behöva fracking eftersom skiffern inte skadar miljön, och det här är en aspekt som inte diskuteras så mycket. Martina Krüeger tycker att ansvaret för frågan ligger hos regeringen. Det vore det bra om regeringen, i likhet med många andra stater i Europa, satte ner foten och beslutade om ett förbud. redan är uppsprucken efter istiden, när isen har gått fram och tillbaka över området. Dessutom ligger skiffern så grunt att sprickorna då skulle gå upp i vattenförande zoner, och det vill vi inte. Nu ska Gripen Gas ta in mer pengar för att finansiera den fortsatta prospekteringen, och senare utvinningen. Torgny Berglund framhåller att bolaget bara använder lokala entreprenörer, och att utvinningen kommer att skapa arbetstillfällen när de kommer i gång, men hur många det handlar om är svårt att säga. Gripen Gas är inte de enda svenskarna som söker lyckan i skiffern. Börsnoterade Tethys Oil, som bland annat producerar olja i Oman, prospekterar även efter skiffergas i Litauen, tillsammans med den amerikanska oljejätten Chevron. Men även andra än renodlade oljebolag tar del av skifferfältens affärsmöjligheter. Verkstadsjätten Alfa Laval är en stor vinnare på skiffergasboomen internationellt då man är en stor leverantör av värmeväxlare till gasindustrin som har skalat upp investeringsbudgeten inom gasinfrastruktur. Totalt sett är dock de svenska näringsintressena i skifferindustrin begränsade jämfört med USA eller Storbritannien. Foto: Getty/All Over Press, Greenpeace/Johanna Hanno 12 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken

13 Peak eller revolution? I skuggan av skifferboomen i USA fortsätter akademikerna debatten om peak oil. Medan vissa kallar skifferutvinningen för en revolution varnar andra för en gasbubbla. Text Johan Widmark Att fossilresurserna i marken är begränsade är lätt För att förstå. Mer än ett halvsekels storskalig utvinning av peak oil olja, gas och kol har tärt på lagren i jordskorpan, och Ingen ersättning för den sedan mitten på 2000-talet har allt fler röster varnat för årliga produktionsminsk ningen av råolja. peak oil, alltså den punkt då det inte längre går att öka Snabbt fallande produk produktionen. Bland dem som har fått absolut störst tion i nya fält. genomslag är professor Kjell Aleklett. Men medan hans Nya upptäckter för små. argument är lätta att sympatisera med menar andra Flera stora exportländer forskare att bilden inte alls är så mörk som Kjell Aleklett kommer sluta exportera de kommande åren. vill göra den. Alla är överens om att produktionen av råolja i dagens oljefält minskar med fyra miljoner fat Om antalet riggar i stället om dagen per år. För sjunker är det svårt att se hur att behålla en konstant produktion man kan räkna med att öka måste vi hitta ny produktionen i framtiden. produktion på fyra Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet miljoner fat om dagen, och det gör vi inte, säger Kjell Aleklett. Istället menar han att produktionstoppen nåddes redan Nya fynd som Lundin Petroleums uppmärksammade fält i Nordsjön imponerar inte heller. Även om det är så stort som en miljard fat så motsvarar det bara tolv dagars global konsumtion, säger Kjell Aleklett. Det här är dock ingenting som stör ekonomiprofessor emot Marian Radetzki vid Luleå universitet. peak oil Det där med peak oil har alltid legat fem år framåt i Människans påhittighet. tiden. Men den mänskliga påhittigheten har varit större Utvecklingen inom skif fer i USA kan upprepas på än den tilltagande resursknappheten. andra marknader. Han jämför i stället med kolet i Storbritannien för 120 Teknologiska och poli tiska lösningar kommer år sedan. möjliggöra ersättningar. Då var britterna rädda för att kolreserverna skulle ta slut och att brittiska företags konkurrenskraft skulle lida. Då var kolet dyrbart. Men i stället så har kolet ersatts med andra alternativ, snabbare än den tilltagande knappheten. En av orsakerna till att peak oil-teorin har tappat kraft den senaste tiden är boomen inom utvinning ur skiffer, av både olja och gas, framför allt i USA. På engelska kallas tekniken som används vid utvinningen för hydralic fracturing, oftast benämnt som fracking. Vatten, sand och kemikalier sprutas in under högt tryck i berggrunden så att den spräcker upp berget och frigör gas och olja. Men professorerna är inte heller överens om skifferfältens betydelse. Revolutionen inleddes med okonventionell gas för sju åtta år sedan, och inom skifferolja är revolutionen ännu nyare. USA:s oljeproduktion har varit på nedåt gående flera decennier, men det har vänt sedan slutet på 1990-talet. I dag producerar man mer än på 90-talet och det kommer bli än mer i takt med att revolutionen inom skifferolja etablerar sig. Jag tycker att IEA:s påstående att USA kan bli importoberoende inom år är trovärdigt, säger Marian Radetzki. Utvecklingen inom okonventionell fossilutvinning är den största revolutionen de senaste femtio åren. Betänk när det här sprids över världen. Geologiskt sett är USA inte alls speciellt. Kina, Australien och Argentina har också stora reserver. Men kjell Aleklett varnar i stället för att frackingindustrin nu går in i en stor kris, på grund av boomen som har tryckt ner gaspriset. Antalet riggar i USA minskar. För olja är det någorlunda konstant, men sedan januari förra året har antalet gasriggar halverats. Man kan inte borra en enda brunn längre och få vinst i den. Exempelvis har franska Total dragit sig ur marknaden för skiffergas i USA. Samtidigt sjunker produktionen snabbt i brunnarna. För naturgas halveras produktionen på ett år, samma sak gäller för en oljebrunn i skifferfälten. För att den amerikanska produktionen ska hållas konstant skulle man behöva borra 7600 nya olje- och gasbrunnar per år, till en kostnad av 42 miljarder dollar. Men om antalet riggar i stället sjunker är det svårt att se hur man kan räkna med att öka produktionen i fram tiden, säger Kjell Aleklett. Skiffergasen har dessutom kritiserats för kemikaliernas påverkan på miljö och grundvatten. Ja, frackingen har bekymmer med negativa miljökonsekvenser, medger Marian Radetzki. Men det här är mer regel än undantag vid teknikskiften. Obeprövade tekniker har ofta Den mänskliga påhittignegativ påverkan heten har varit större än men så småningom, när tekniken den tilltagande resursmognar så kommer knappheten. man till rätta med Marian Radetzki, ekonomiprofessor vid Luleå universitet miljökonsekvenserna. Foto: shutterstock, scanpix (kjell aleklett, marian radetzki) 13 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken

14 Reportage återvinning När avfall blir råvara Barnböckernas Skrot-Nisse är en udda figur som samlar på sig allt möjligt och hittar nya användningar för det mesta. En miljöaktivist i sin tid. Men i dag handlar inte återvinning om några kufar i utkanten. Återvinning har blivit en storindustri där mycket av det vi gör oss av med blir till nya råvaror. Text Janne Sundling Foto Kjell B Persson Miljönyttan är kanske den mest självklara med återvinning. Att återbruka resurser betyder mindre påverkan på miljön och stora energi vinster. Men det handlar lika mycket om ekonomi, avfallet representerar ett värde när det blir alltmer lönsamt att göra nytt av det gamla. Och det betyder jobb. Runt tiotusen personer i Sverige är sysselsatta med återvinning. Prognoserna pekar på att antalet kan komma att fördubblas inom tio år. Och det är enorma mängder avfall det handlar om. På ett år producerar de svenska hushållen 4,3 miljoner ton avfall. Räknat per person blir det 459 kilo. En hyfsad andel återvinns. Av svenskarnas avfall blir drygt 33 procent materialåtervunnet, det blir till råvaror. Det är ganska bra, på flera områden ligger vi 14 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken högt och har överträffat de uppställda återvinningsmålen. Det gäller till exempel för tidningar, glas och metall. Men jämför vi oss med Tyskland har vi en bra bit kvar, där går nästan 45 procent till material återvinning. Och när våra hushållssopor har kontrollerats visar det sig att procent av dem borde ha gått till återvinning. Nu tas ytterligare ett steg när vi uppmanas att lämna en allt större del av matavfallet till återvinning, mat vi slänger ska bli biogas. Eller ännu hellre vi ska hushålla med maten och inte slänga lika mycket. Men vad händer med det som hamnar i återvinningskärlen i grovsoprum eller i containrar på de återvinningsstationerna? Vi har följt vägen från sopor till råvaror.

15 Bilar En bil får uppleva något som är få människor förunnat: en garanterad reinkarnation. Till åtminstone 90 procent får den nytt liv. Som sista ägare är du ansvarig för att bilen skrotas. Du lämnar in den till en auktoriserad bildemonterare gratis, År 2012 såldes säger Anders Sverkman, branschannya personbilar i Sverige. svarig på Stena Recycling. De senaste åren har runt På ett decennium har det som bilar skrotats per återvinns av bilar ökat markant, från 80 år. Enligt kraven ska i dag procent till runt 90 procent. Däremot minst 85 procent av bilar togs skrotpremien bort nas vikt återvinnas, i prak tiken ligger det på 91 Problemet är de bilar som inte lämnas procent. Från 2015 ökar in. kraven på återvinning till Vi vet att det finns över 1 miljon 95 procent. bilar som är avställda med inte avregistrerade. Det borde lämnas in fler än bilar per år, återvinning av bilar innebär en stor miljönytta. Gamla bilar som läcker är ett miljöproblem, säger Anders Sverkman. I nätverket Bilretur samverkar biltillverkarna, bildemonterarnas branschorganisation SBR och Stena Recycling för att få in fler bilar till skrotning. Bildemonterarna plockar isär bilarna, sanerar dem från miljöfarliga ämnen, som vi sedan tar hand om. Mycket blir reservdelar, den återanvändningen är en miljönytta i sig. Glas, bildäck och plaster hanteras för sig. Det mesta går till materialåtervinning, resterande del går till energiutvinning. Det som blir kvar av karossen och andra metalldelar går till våra fyra fragmenteringsanläggningar (Huddinge, Halmstad, Hallstahammar och Malmö). Det blir sedan råvara i till exempel stålverk. I snitt tar det 17 år innan bilen hamnar på skroten. 15

16 Reportage återvinning Av metallförpackningar återvinner vi 1,7 kilo per person och år. Av aluminium burkarna åter vinns 90 procent av 1 mil jard burkar som årligen kommer ut på svenska marknaden. För metaller generellt återvinns 73 procent. Metall När dryckesburkarna hade premiär 1955 var burkarna av stål, numera är de av aluminium. De är lättare att återvinna. När pantautomaterna tuggar i sig burkarna plattas de till. Burkarna går sedan till återvinningsanläggningar utomlands. Gammal burk blir ny burk. Men även förpackningar och andra metallsaker går till återvinning. Vi är helt återvinningsbaserade. Vi producerar nya aluminiumlegeringar som vi sedan säljer till gjuterierna, säger Fredrik Pettersson, vd för Stena Aluminium. Deras och landets enda aluminiumåtervinningsanläggning finns i Älmhult. Helt utan samband med ortens storhet, Ikea. Kaviartuber, värmeljus, fälgar och utländska burkar som inte går in i pantsystemet blir här till ny råvara. Som råvara används det för tillverkning av komponenter till exempel i fordonsindustrin, men även till exempelvis möbler. Vi smälter ned ton aluminiumskrot per år. Aluminium går att återvinna hur många gånger som helst. 75 procent av all aluminium som någonsin 16 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken har producerats är i bruk. Miljövinsterna med återvinning är enorma. Jämfört med att göra helt ny aluminium är energiåtgången bara 5 procent. De senaste åren har vi börjat leverera i flytande form till gjuterierna. Då ökar miljönyttan ytterligare när aluminiumråvaran inte smälts ned före användning. Även om du är osäker på vilken metall det är bör du lägga den i sorteringen. Det sorteras sedan upp. Aluminiumanvändningen ökar också starkt. När biltillverkarna använder aluminium får vi lättare bilar, det ger också en miljönytta, säger Fredrik Pettersson.

17 Papper Tidningen du håller i handen ger förhoppnings vis en uppskattad läsning. Men förr eller senare hamnar tidningen i kretsloppet. Och återvinning av tidningar är ett av de områden som vi är bäst på. Din insamlade tidning går vidare till Holmen i Bråviken, Stora Enso i Hyltebruk, SCA i Edet, Munksjö i Jönköping eller Katrinefors i Mariestad. Din tidning kan få nytt liv som till exempel toalettpapper eller ny tidning. Pappersfibrerna kan återanvändas upp till sju gånger. Och miljöeffekten är stor. Energiåtgången när pappersbruken använder råvara baserad på returpapper är en tredjedel jämfört med nytillverkning. Vad som är tidning är lätt att definiera, pappersförpackningar kan vara lite knepigare. Det kan vara mycket papper och lite plast till exempel. Lägg det i det återvinningskärl som du uppfattar det är mest av i förpackningen, säger Annica Dahlberg, informationschef på Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Mjölkpaketen är ett bra exempel på en förpackning med både papper och plast. Allra helst nu när mejerierna alltmer säljer mjölk i takåsförpackningar i stället för den gamla tegelstenen. Plastkorken ska då gå i plastinsamlingen, resten tillsammans med andra pappersförpackningar. När pappersförpackningarna hamnar på Fiskeby Board i Norrköping kan man säga att de läggs i en jättelik tvättmaskin. Där separeras plasthinnan på insidan av mjölkpaketen ut och energiåtervinns. Av ditt mjölkpaket blir det sedan en ny förpackning. Vi lämnar 37,8 kilo tid ningar och 12,2 kilo pap persförpackningar till återvinning per person och år. 94 procent av alla tidningar eller ton återvinns. 70 pro cent av pappersförpack ningarna återvinns. 17 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken

18 Reportage återvinning Vi lämnar in ton hemelektronikskrot till återvinningscentralerna, 16,3 kilo elektronik per person och år. Men tillför seln av ny elektronik beräknas till 24 kilo per person. Elektronik På några år har tjock-tv förpassats ut och platt-tv tagit klivet in i hemmen. På återvinningscentralen är däremot tjock-tv-apparaterna vanligast. Vi tar hand om elektronik på återvinningsanläggningar på fyra platser i landet: Västerås, Vänersborg, Halmstad och Bräkne-Hoby. Första steget är att ta bort farliga ämnen, en tjock-tv har till exempel bly i tv-rutan och kan innehålla bromerade plaster, säger Olof Christensson, Nordenchef på Stena Technoworld. I steg två delas elektroniken upp i sina bestånds delar. Det går sedan vidare i en mekanisk process som finfördelar materialet. 18 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken I slutändan får vi ut det som blir ny råvara, järn, koppar, aluminium, plast och ädelmetaller som guld och silver. Vi kör det vidare till smältverk som kan göra nya produkter. På återvinningscentralen finns olika avdelningar för elektronik: för kylskåp, vitvaror, lampor och övrig elektronik. Kylskåp är lite knepigare. De innehåller freoner som är väldigt skadliga. I Halmstad tar vi emot kylskåp och suger ut all freongas i ett slutet system. I äldre kylskåp finns freon även i isoleringen. Freonen tar vi hand om i en katalytisk process där det oskadliggörs, säger Olof Christensson. Tv-skiftet i hemmen pågår fortfarande. Men även platt-tv kommer in för återvinning. De tidiga lcd-apparaterna innehåller ett farligt ämne: kvicksilver. Men annars blir elektroniken renare. Fast vi ser också att elektronik har en allt kortare livscykel. En i många fall mycket kort har mobiltelefonerna. Där är elektroniken i mycket mer koncentrerad form. De innehåller också ädelmetaller som guld, silver och koppar som naturligtvis också återvinns. Det görs på Boliden i Rönnskär utanför Skellefteå, säger Olof Christensson.

19 Plast Vi har ett kluvet förhållande till plastförpackningar. Alltför många åker i hushållssoporna ihop med allt möjligt annat. Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, har med hjälp av antropologer kommit fram till att vi är rädda för lukt. Det där sista som blir kvar tror vi ska surna och lukta om de får stå ett tag. Ja, plast är vårt problembarn. Det är inte lika vanligt att man lämnar in, säger Annica Dahlberg på FTI. Fast producentansvaret gäller även för plast, så under 2013 tänker de uppmuntra oss att lämna mer plast till återvinning. Och Annica Vi lämnar in 4,8 kilo plast Dahlberg har ett grundtips: förpackningar per person Om du är rädd att något ska lukta och år. I pantsystemet till strunta i just det då. Börja med att ta förs årligen cirka 600 mil rätt på alla plastflaskor som står i badjoner petflaskor. Av dem och tvättrum. Och för återvinningens återvinns bara 76 procent av de flaskor som är skull behöver du egentligen inte göra under litern, men 94 dem rena. Är det en skvätt hårscham procent av de större pet po kvar stör inte det återvinningsproflaskorna. Av plast cessen, det är nästan tvärtom. förpackningar återvinns Även till petflaskorna som ingår i 26 procent. pantsystemet är vi lite kluvna. De mindre plastflaskorna återvinns i betydligt lägre grad än de större. Uppmaningen Panta mera gäller alltså i synnerhet de mindre flaskorna. Kläder I återvinningen på gården finns ingen behållare märkt Textilier. Men det finns idéer om hur textil ska kunna återvinnas som råvara. Vi har i ett nätverk diskuterat återanvändning och återvinning av kläder där man använder materialets egenskaper, till exempel som ljudisolering i bilar, stoppning i madrasser och möbler, trasor eller som material till nya kläder, säger Karin M Ekström, professor vid Högskolan i Borås. Redan nu finns företag som testar pantsystem för kläder. Boomerang Vintage säljer begagnade kläder som kunder lämnar in när de köper nya kläder. Andra svenska företag som har utvecklat system för återvinning är Polarn o. Pyret, Nudie Jeans, Indiska och Gudrun Sjödén. Nettoinflödet av kläder Om vi i större skala kan återföra och textilier är ton per år. Det motsvarar återvunnet material till produktion av 15 kilo per person. Det nya kläder är det ytterst värdefullt ur slängs runt 8 kilo per per miljösynpunkt. Det pågår också försök son och år. 3 kilo per per på Högskolan i Borås med att omvandla son återanvänds, de går textilmaterial till etanol och biogas. Men i till second hand för för ett tidigt stadium är det ofta är svårt att säljning eller samlas in av välgörenhetsorganisatio avgöra vad som fungerar långsiktigt, ner, som säljer en del men säger Karin M Ekström. skickar det mest utom Under 2013 drar företaget Re:newcell lands. Kvar blir 4 kilo klä igång återvinning av textilfibrer i en der som vi fortfarande anläggning i Vargön utanför Vänersborg. använder eller som blir Även återvinningsföretagen arbetar på liggande längst in i garde roben. att hitta lösningar för att samla in kläder och andra textilier även för återvinning. Till bilden hör att man pratar om ett peak cotton, där tillgången på ny bomullsråvara inte längre ökar. 19 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAND EL Sbanken

20 Reportage återvinning Vi lämnar 19,3 kilo glasför packningar per person och år. Av totalt ton glasförpackningar återvinns 93 procent, i princip allt blir till nytt glas. Glas är det vi återvin ner bäst. Glas Mer än nio av tio glasförpackningar återvinns. Vi har en lång historia av att lämna in glas. Det gjorde vi i hög grad långt innan miljöaspekterna lyftes fram. Glasförpackningar är tunga och tar stor plats. Vi vill göra oss av med dem snabbt, säger Annica Dahlberg, informationschef på Förpackningsoch tidningsinsamlingen. De tar utifrån producentansvaret hand om 20 FO KU S R ÅVARO R Nummer EN TID NIN G FR ÅN HAN D EL Sbanken glasförpackningar. I pantsystemet finns glasflaskorna kvar, även om plastflaskor och burkar svarar för absoluta merparten. I dag finns drygt 130 miljoner returglasflaskor, som i snitt används fyrtio gånger. Fast alla lämnas inte tillbaka eller de går i kras. Varje år tillförs runt 8 miljoner nya flaskor. Glasförpackningarna som samlas in går i väg till Svensk Glasåtervinning i Hammar utanför Askersund där alla glasförpackningar återvinns. Och förpackningar oavsett material har en annan miljönytta. De bidrar till att minska matsvinnet. Vi har ett väldigt högt matsvinn. Där gör förpackningarna nytta genom att de skyddar och håller maten fräschare längre, säger Annica Dahlberg.