Den Resande Moroten. Livsmedelstransporter till kommunala storkök i Mariestad och Götene. En rapport genomförd inom NÄREKO projektet, Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den Resande Moroten. Livsmedelstransporter till kommunala storkök i Mariestad och Götene. En rapport genomförd inom NÄREKO projektet, Västra Götaland"

Transkript

1 Den Resande Moroten Livsmedelstransporter till kommunala storkök i Mariestad och Götene En rapport genomförd inom NÄREKO projektet, Västra Götaland Michael Koucky, på uppdrag av Vägverket Region Väst

2 Sammanfattning Denna studie undersöker transporter av morötter, vitkål och potatis till de kommunala köken i Götene och Mariestad. Varuflöden, transportsträckor och transportsätt kartläggs genom intervjuer med inköpsansvarig i kommunerna och leverantören, Olegruppen i Partille. Även möjligheter och hinder för en ökad andel lokala, kravodlade råvaror undersöks med hjälp av intervjuer med kommunens inköpsansvariga, medarbetare i Olegruppen och Raggårdens Produkter AB, en lokal KRAV-grossist. Varornas mängd och transportsträckor för de två kommunerna presenteras nedan: Götene kommun Råvara Mängd per år (1999) Totala transportsträcka Morötter 3500 kg 379 km Vitkål 3000 kg 475 km Potatis, oskalad 1500 kg 310 km Potatis, skalad 30 t 396 km Mariestad kommun Råvara Mängd per år (1999) Totala transportsträcka Morötter 6600 kg 405 km Vitkål 9000 kg 501 km Potatis, oskalad 6000 kg 336 km Potatis, skalad 66 t 422 km Alla tre grönsaksslagen odlas även i omgivningen runt Götene och Mariestad. Som hinder för en ökad andel lokala produkter och kortare transportdistanser anges upphandlingsregler, ökad administration, risk för sämre leveranssäkerhet, praktiska skäl (alla varor ska komma till köken med samma leverans) och priset. Ett antal möjliga åtgärder som kan bidra till en förbättring belyses. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...3 Bakgrund...4 Mål...4 Metod & Data...4 Resultat...5 Leveranser till kommunerna...5 Varuflöden: Mängd, transporter...5 Morötter:...5 Vitkål:...6 Potatis...7 Transportarbete...8 Energiförbrukning och utsläpp...9 Tillgång av lokala, kravmärkta varor (morötter, kål, potatis)...9 Hinder för inköp av lokala (KRAV) råvaror...9 Möjligheter för förändring: Separera upphandling av varor och transporter Upphanling av KRAV-märkta råvaror Ändrade inköp Större lagerkapacitet i kommunala kök ökat andel lokala (KRAV) råvaror: Bilaga Intervjuer Mariestad & Götene kommun (kunder) Kommentarer Varuflöde & transport Krav på produkt & transport Beställning Förändringsmöjligheter Intervju: Olegruppen (Grossist) Transport till kund: Varifrån kommer varorna, transport KRAV-varor Krav på transporter: Hinder för regionala produkter Intervju: Raggården Produkter AB (regional KRAV-grossist) Intervju: Åkeri (Tommy Lennartssons Åkeri, Vara) Transportstäckor och färdmedel, beräkningar Morötter:...24 Vitkål: Potatis, oskalad: Potatis, skalad: Distansuppgifter Energiförbrukning lastbilstrafik, i liter diesel per km och per tonkilometer Literatur energiförbrukning

4 Bakgrund Hushållningssällskapet i Västra Götaland m.fl. driver projektet Näreko för att öka användning av närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel inom den offentliga sektorn. Målet är att minska miljöpåverkan inom livsmedelssektorn. Transporter av livsmedel är ett område där sektorn bidrar till miljöbelastning. Denna undersökning är en del av Näreko projektet. Mål Målet med detta delprojekt är att kartlägga transporterna från producenter till de kommunala storköken i Mariestad och Götene kommuner för tre vanliga råvaror - morötter, kål och potatis. Alla tre produkterna odlas även i Skaraborgs regionen vilket gör det möjligt att välja lokala produkter. Utöver varornas transportväg undersöks även beställningsflöden och hinder för inköp av regionala KRAV produkter. Möjligheter att minska transporterna och öka andelen av lokala och KRAV-märkta produkter belyses. Metod & Data Information samlades in genom besök och intervjuer av följande personer: Kunder: Eva Sundberg, Enhetschef Kost & Städenheten, Mariestad kommun Monika Lagesson, Enhetschef Kost & Städenheten, Mariestad kommun Leverantörer: Ove Johansson, VD, Raggården Produkter AB (KRAV grossist) Ann-Catrin Boldyn, chef för inköp och Ulf Rapp, inköpare för grönsaker, Olegruppen (grossist) Telefonintervjuer: Tommy Lennartsson, Tommy Lennartssons Åkeri, Vara (speditör) Primus, Kävlinge, potatisskaleri/leverantör Intervjuresultat finns samlade i bilagan. 4

5 Resultat Leveranser till kommunerna Mariestads och Götene kommuner köpte 1999 alla livsmedel, förutom köttprodukter och mejeriprodukter, från Olegruppen. Olegruppen levererar alla varor till de olika köken vid samma leverans. Varor levereras 2-3 gånger per vecka. Köttprodukter levereras av Swedish Meats (f.d. Scan), mejeriprodukter av Arla Foods. Transport från Partille till Götene respektive Mariestad sker med 18 t lastbilar; samma lastbil sköter även distributionen till de olika köken (ca. 25 st.) i Götene och Mariestad. Matvaror för 2-3 dagar lämnas vid varje leveranstillfälle. Detta innebär att t.ex kg potatis levereras till centralköket i Mariestad vid varje leveranstillfälle. Leveranser från Olegruppen i Partille till Mariestad och Götene samordnas så långt som möjligt. Alla leveranser från Olegruppen till kommunerna utgår ifrån omlastningscentralen i Partille utanför Göteborg. Olegruppens lager i Partille är ett korttidslager, inkomna varor lastas om och transporteras så snabbt som möjligt till beställarna. Varuflöden: Mängd, transporter Varuflöden under ett år sammanfattas i tabell 1. Tabell 1: Sammanfattning av varuflöden till Mariestads och Götene kommuner, 1999 Produkt Götene Mariestad Morötter 3500 kg 6600 kg Vitkål 3000 kg 9000 kg Potatis 39 t 89 t Morötter: Mängd per år: Mariestad: total: 6600 kg (3000 kg tvättad, 2600 kg skalad, 1000 kg otvättad) Götene: total: 3500 kg (1000 kg tvättad, 2000 kg skalad, 500 kg otvättad) Transportkedja: En stor del av morötterna levereras direkt från odlaren i Vadstena till Olegruppen. När tillgången i Vadstena tar slut, levereras morötter från ICA Helsingborg. Dessa morötter kommer från odlare i hela södra Sverige, mest Skåne. Transportkedjan presenteras i bild 1: Odlare Vadstena 240 km Olegruppen Partille tot.: 243 km 135 km 25 km Götene total: 379 km Mariestad total: 405 km Odlare Skåne 25 km Lager Helsingborg 230 km Bild 1: Transportkedja för morötter till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. 5

6 Vitkål: Mängd per år: Mariestad: 9000 kg/år Götene:: 3000 kg/år Transportkedja: En stor del av kålen odlas av diverse jordbrukare i Östergötland som använder ett gemensamt lager i Vadstena. När tillgången i Vadstena tar slut, levereras kål från Helsingborg. Den kålen kommer från odlare i Norra Tyskland. Transportkedjan presenteras i bild 2: Odlare Östergötland 25 km Lager Vadstena 240 km Olegruppen Partille tot.: 340 km 135 km 25 km Götene total: 475 km Mariestad total: 501 km 230 km Lager 360 km Hamburg Lager Helsingborg 50 km Odlare Nordtyskland Bild 2: Transportkedja för vitkål till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. 6

7 Potatis Mängd per år: Mariestad: total: 89 t (6000 kg otvättad, 5000 kg tvättad, kg färskpotatis, 66 t skalad) Götene: total: 39 t (0 kg otvättad, 1500 kg tvättad, kg färskpotatis, 30 t skalad) Transportkedja: Transportkedjan av skalad och oskalad potatis skiljer sig åt, därför visas de var för sig: Oskalad potatis Mariestad: 6 t/år otvättad, 5 t/år tvättad, 12 t/år färsk Götene 1,5 t/år tvättad, 7 t/år färsk Oskalad potatis kommer från odlare i södra och mellersta Halland. Flera regionala grossister levererar till Olegruppen. Transportkedjan presenteras i bild 3: Odlare Halland 25 km 150 km Grossister Halland Olegruppen Partille tot.: 175 km 135 km Götene 25 km Mariestad total: 310 km total: 336 km Bild 3: Transportkedja för oskalad potatis till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. Skalad potatis Mariestad: 66 t/år Götene 30 t/år) Olegruppen har två huvudleverantörer för skalad potatis, Primus i Kävlinge (Skåne) och Skalman i Harplinge (Halland). Primus ångskalar potatisen vilket ger en annorlunda kvalité än skaltekniken som används hos Skalman. Den större delen av den levererade potatisen kommer från Primus i Kävlinge. Transportkedjan presenteras i bild 4: Odlare Skåne 25 km Primus Kävlinge 260 km Olegruppen Partille tot.: 261 km 135 km 25 km Götene total: 396 km Mariestad total: 422 km Odlare Halland 25 km Skalman Harplinge 140 km Bild 4: Transportkedja för skalad potatis till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. 7

8 Transportarbete En sammanfattning av transportarbetet presenteras i tabellerna 2-4. Eftersom de flesta produkter kommer från mer än en odlare/förädlingsföretag kan inte siffrorna anses som exakta utan snarare som en grov indikation av transporterna. Varorna levereras 2-3 ggr per vecka till de kommunala köken. Tabell 2: Varutransporter och transportstäcka Mariestad Produkt Mängd/år Km totalt tonkm (ton, 1999) Ca Morötter 6, Vitkål 9, Potatis, oskalad Potatis, skalad Tabell 3: Varutransporter och transportsträcka Götene: Produkt Mängd/år Km totalt tonkm (ton, 1999) Ca Morötter 3, Vitkål 3, Potatis, oskalad 8, Potatis, skalad Tabell 4: Produktens resor från odlaren till Götene i genomsnitt: ressträcka & färdmedel. Transporter till Mariestad: +30km Odlare-lager1 Lager1-Lager2 Lager2-Olegruppen Olegruppen-Götene Total Produkt Morötter Vitkål Potatis, oskalad Potatis, skalad 5 km traktor/lastbil 30 km traktor, lastbil 25 km traktor, lastbil 25 km traktor, lastbil 70 km lastbil 40t 240 km Lastbil, 40t, 18t 230 km Lastbil 40t, 18t 150 km Lastbil,?? 236 km Lastbil, 40t 135 km lastbil 18t 135 km lastbil 18t 135 km lastbil 18t 135 km lastbil 18 t 380 km 465 km 310 km 396 km 8

9 Energiförbrukning och utsläpp Att beräkna energiförbrukning som kan hänföras till ett enskilt livsmedel har visat sig vara väldigt svårt i detta fallet, eftersom transporterna från Olegruppen till kommunerna samordnas med andra livsmedel och leveranser till andra kunder på vägen. Utnyttjandegraden av lastbilarna, vikten och platsbehov för emballage är ytterligare faktorer som försvårar en bedömning av energiförbrukningen och utsläppen. Som indikator kan värdet 0,036 kg diesel/tonkm för alla lastbilstransporter vid 50 % utlastning anges (Koucky et al. 1997, se även Energiförbrukning Lastbilstrafik i bilagan). Genom att använda detta riktvärde bedöms dieselförbrukningen för transporterna av morötter, kål och potatis till ca 600 kg diesel för Götene och 1500 kg diesel för Mariestads kommun. Observera att denna beräkning endast kan ses som en ytterst grov bedömning av energiåtgången. Returresan från kommunerna till Partille har inte tagits med i kalkylen. Av ovan nämnda skäl är det även svårt att bedöma utsläppsvärde för transporterna. Här tillkommer att olika fordonsmodeller i transportkedjan kan skilja sig åt avsevärt i utsläppshänseende. För sista delen av transportkedjan, från Partille till kommunerna, används moderna Scania P94 18t-lastbilar, de flesta med motorer som uppfyller Euro3 emissionskrav (lägsta emissionsvärden). Tillgång av lokala, kravmärkta varor (morötter, kål, potatis) Enligt bedömning av Ove Johansson, Raggården produkter AB (se intervju i bilagan) är tillgången av lokala, kravodlade morötter, kål och potatis god i regionen runt Götene och Mariestad (6 mils radie). Kommunernas behov av dessa tre produkter skulle helt kunna täckas med regionala grönsaker, med stor sannolikhet även hela behovet av kravodlade produkter. Hinder för inköp av lokala (KRAV) råvaror Det finns en rad verkliga och upplevda hinder för inköp av lokala (KRAV) råvaror: Upphandlingsregler: Reglerna som kommunerna måste följa vid inköp anses göra det svårt att ställa miljökrav eller krav på regional odling. Detta är dock en sanning med modifikationer. Det finns kommuner som framgångsrikt använder sig av miljökriterier i sin upphandling. Däremot kan det antagligen tolkas som diskriminerande mot odlare från andra regioner om det ställs krav på produktens ursprung. Administrativa hinder: Kommunerna vill ha så lite administration som möjligt vid upphandlingen och den ekonomiska hanteringen av beställningar och föredrar därför leverantörer som kan täcka hela produktbehovet eller stora delar av den. Därmed blir det väldigt svårt för lokala, små leverantörer med några enskilda produkter att bli aktuella som leverantörer för kommunen, eftersom ett flertal leverantörer innebär merarbete för kommunens organisation.. Samma argumentation gäller även Olegruppen och andra grossister, som föredrar några få stora leverantörer eftersom detta medför en enklare administration och ev. högre leveranssäkerhet. Leveranssäkerhet: En stor leverantör som t.ex. Olegruppen anses kunna garantera hög leveranssäkerhet för de beställda varorna. Det ifrågasättas om mindre leverantörer kan garantera samma säkerhet. 9

10 Leverans: För en smidig hantering ska helst hela varubehovet levereras till köken vid samma leverans, dvs. alla beställda livsmedel ska komma med samma lastbil. Om olika produkter levereras separat vid olika tillfällen så försvaras arbetsplaneringen för kökspersonalen. Pris: Kravodlade produkter är i de flesta fall dyrare än konventionellt odlade. Enligt Ulf Rapp, Olegruppen, är kravmärkta livsmedel svårsålda pga. prisskillnaden. Många kunder är enligt Rapp intresserade men väljer bort KRAV-varor pga. priset. Möjligheter för förändring: En ökad andel av regionala, närodlade produkter, mer KRAV-odlade råvaror, minskat transportarbete och minskad miljöbelastning genom transporterna är separata mål. Vissa tänkbara åtgärder kan bidra till att uppnå flera av dessa mål samtidigt, andra åtgärder förbättrar bara enskilda faktorer. Nedan presenteras och diskuteras möjligheter för att närma sig några av de ovan nämnda målen. Separera upphandling av varor och transporter Idag köper Götene och Mariestads kommuner livsmedel inklusive leverans till kommunernas kök. Enligt de upphandlingsregler som kommuner måste följa får köparen endast ställa krav på produktens egenskaper. Köps produkten inklusive leverans, har kommunen formellt inga möjligheter att ställa miljökrav på transporten. Varorna och transporten är dock egentligen två separata produkter och det är möjligt att göra två separata upphandlingar för dessa. Upphandlas varutransporten separat från varorna så har kommunerna möjlighet att ställa miljökrav på transporten, t.ex. krav på bränslekvalité, utsläpp och liknande. Bara få kommuner använder sig idag av denna möjlighet. Den är dock ett sätt att säkerställa att transporterna sker med fordon som uppfyller hårda utsläppskrav. Tänkbara krav är t.ex. kravet på miljöklass 1 bränsle (uppfylls redan av de flesta svenska åkerier) och gränser för utsläppsvärden, t.ex. genom att kräva att endas motorer som uppfyller Euro3 utsläppsnormen används. Även krav på miljöledningssystem hos transportleverantören kan ställas. Nackdelen med en separat upphandling är ökad administration för kommunen, eftersom kommunen ska administrera två leverantörer i stället för en och arbetet med att definiera kraven på transporterna. Självfallet måste transportören även kunna uppfylla de praktiska krav som varuleverantören ställer, dvs. lastning/lossning vid vissa tider osv. Upphandling av transporterna bör därför helst ske i samråd med varuleverantören. Upphandling av KRAV-märkta råvaror De flesta livsmedelsgrossister kan idag erbjuda KRAV-märkta råvaror till kunderna. Enligt Ulf Rapp, Olegruppen, har företaget sedan 1,5 år tillbaka hela ICA-koncernens KRAV-bassortiment på lager. Leveranstiden är likadan som för alla andra produkter och ingen speciell förbeställning krävs. Huvudskillnaden mot konventionellt odlade produkter ligger i priset. Vissa förädlade produkter, t.ex. ångskalad potatis kan vara svårare att få tag i som KRAV-märkt. Ändrade inköp Genom att förändra inköpen och tidsanpassa matsedeln kan transportarbetet minskas något. Inköpen är redan idag i stor utsträckning säsonganpassad, det finns dock fortfarande möjligheter till förbättring: 10

11 Kål: En del av kålen importeras från Tyskland via Helsingborg, med relativt långa transportsträckor som följd. Genom anpassning av matsedeln till tillgången av svensk kål kan importen av tysk kål och därmed transportarbetet minskas. Valet skulle underlättas genom tydlig information från leverantören i god tid om tillgången av svenskodlad kål, så att matsedeln kan anpassas. Potatis: Oskalad potatis ger i detta fall upphov till något kortare transportsträckor. En ökning av andelen oskalad potatis kan potentiellt minska transporterna. Skalad potatis: En viktig faktor är var skalningsanläggningen står och att lokal potatis används. I detta fall anlitas två leverantörer, en i Halland och en i Skåne. Den skånska leverantören ångskalar potatisen. Genom att välja konventionellt skalad potatis kan transportsträckan i detta fall minskas något, men produkterna är inte direkt jämförbara eftersom ångskalad potatis har andra egenskaper än konventionellt skalad potatis. Större lagerkapacitet i kommunala kök Idag lagrar de kommunala köken i Mariestad och Götene livsmedel som motsvarar 2-3 dagsbehov och leverans sker 2-3 ggr per vecka. Genom att utöka lagerkapaciteten, t.ex. för att kunna rymma en hel veckas behov skulle antalet leveranser kunna minskas och större, mer energieffektiva fordon användas. Potentiellt kan denna åtgärd minska energiförbrukningen och trafiken för leveransen från Partille till kommunerna avsevärt. För att uppnå önskad effekt krävs dock en samordning av lagerutbyggnad mellan de två kommunerna så att samordning av transporterna kan ske även i fortsättningen. ökad andel lokala (KRAV) råvaror: Ett antal alternativ är tänkbara för att öka andelen lokala (KRAV) råvaror. Nedan presenteras några möjligheter: Olegruppen som distributör, upphämtning på vägen. Olegruppens speditör har lastkapacitet över på vägen till Partille. På den sträckan är lastbilen endast lastad med tomgods enligt uppgifter från Tommy Lennartssons åkeri (se även intervjusvar, bilaga). Det skulle vara möjligt att bilarna åker förbi en/flera lokala grossister och tar varan till Partille där den paketeras för leverans. Fördelen med den lösningen är att den inte innebär ändrade rutiner för köken, alla varor kommer fortfarande med en och samma lastbil. Körsträckan ökas marginellt, då bilarna måste åka till en/flera lokala grossister. Utsläppen för resan till Partille ökar något, eftersom körsträckan förlängs något och lasten blir tyngre. Däremot minskar i de flesta fall transportdistansen till Olegruppen. Tar man dessutom hänsyn till att energiförbrukning och utsläpp bara ökar marginellt eftersom lastbilarna ändå måste köra ner till Partille så förstärks miljövinsten ytterliggare. 11

12 Potentiell minskning av körsträckan (jämfört med dagens lösning) Morrötter: ca 100km Kål: ca 100km Potatis oskalad: +-0 Potatis skalad: ca 100km Möjliga svårigheter: Denna lösning kräver ett samarbete mellan lokala leverantörer/grossister och Olegruppen. Flera lösningar är tänkbara, t.ex. att de lokala leverantörerna sköter försäljningen själva och köper distributionstjänsten från Olegruppen. Nackdelen med denna lösning är ökad administration för kommunerna och Olegruppen. Inom ICA koncernen, där Olegruppen ingår, förekommer liknande lösningar. En annan tänkbar lösning är att Olegruppen även sköter försäljningen av de lokala produkterna. För kommunen innebär detta ingen ändring i administrationen (förutom kanske inköpskrav), för Olegruppen innebär det dock ökad administration eftersom antalet leverantörer ökar. En klar nackdel med denna lösning är att hanteringen av produkterna för Olegruppen försvåras, eftersom de inkomna produkterna ska öronmärkas för leverans till Götene och Mariestad. En tänkbar lösning för detta är att köparen accepterar att varan kan blandas med grönsaker från andra leverantörer, så att Olegruppen inte behöver hantera t.ex. Götenepotatis som en separat produkt. Denna lösning kan jämföras med konceptet bakom Miljömärkt el, där kunden inte uteslutande får el från t.ex. vindkraftverk men från en blandproduktion. Kunden vet däremot, att motsvarande mängd vindkraft har matats in i det allmänna nätet. I stor utsträckning skulle då beställaren få lokala produkter, men grossisten har flexibiliteten i lagerhållningen kvar. En svårighet med den lösningen är att det kan strida mot inköpsreglerna för kommuner att ställa krav på varans ursprung. Distribution av lokala (KRAV) produkter separat från Olegruppen. Kommunerna köper produkter direkt från en regional grossist, t.ex. Raggården Produkter AB. Kravet för denna lösning är att en lokal grossist är beredd att ta över paketeringen och att det finns tillräckligt stor volym. Ett annat krav är att leveranssäkerhet, kvalitet och pris är konkurrenskraftigt. Distributionen kan med fördel utföras av en/flera lokala åkeri(er) genom att lägga upp en lämplig distributionsrunda. Denna lösning kan minska körsträckorna radikalt, ner till km. Beroende på distributionsrundans upplägg och varor (hygien!!!) kan speditören även hämta grönsaker hos producenterna för transport till grossisten. Eftersom en/flera lokala grossister knappast kan täcka kökens alla behov behövs med den lösningen fortfarande leveranser från t.ex. Olegruppen. Nackdelen är i så fall att köken får fler leveranser och därmed en krångligare arbetssituation. En annan nackdel är att den lokala grossisten behöver investera i en paketerings- och omlastningsanläggning. En vidareutveckling av idén är att alla varor som ska till de lokala köken levereras till en lokal grossist som sköter omlastning och paketering. Undantaget är varor som kräver speciella transporter pga. hygienskäl eller temperatur, t.ex. mejeriprodukter, köttvaror och frysprodukter. Nackdelen med denna lösning är att den kräver förhållandevis stora investeringar av en lokal grossist och ett samarbete med andra leverantörer, t.ex. Olegruppen. Fördelen är möjligheten till 12

13 markant minskade transporter och mer effektiva transporter, eftersom långtransporter till den lokala leverantören kan ske med effektiva 40t lastbilar. Potentiell minskning av körsträckan (jämfört med dagens lösning) Morrötter: ca 300 km Kål: ca 380 km Potatis oskalat: ca 230km Potatis skalat: ca 310 km Distribution av lokala produkter genom andra, redan befintliga distributionskanal Redan idag får de kommunala köken leveranser från andra leverantörer än Olegruppen, t.ex. mejeriprodukter och köttvaror. Att utnyttja dessa transporter för att leverera lokala grönsaker är tänkbart, men med stor sannolikhet svårt att genomföra i praktiken. Produkternas olika krav på kyla och hygienskäl ses som huvudhinder för sådana lösningar. Dessutom kan kylkedjan för t.ex. mjölk- och köttprodukter försämras genom ytterligare stopp för lastning av grönsaker. Kommunala centrallager Kommunerna (var för sig eller flera kommuner i samverkan) kan underhålla ett eget livsmedelslager med omlastningscentral. Detta skulle möjliggöra inköp av lokala produkter, t.ex. direkt från lokala odlare eller via lokala grossister. Varor som kommer från andra kommuner kan köpas in i större kvantiteter och transporteras till lagret med energieffektiva 40t lastbilar. Findistribution kan ske med hjälp av ett lokalt åkeri. Fördelen med ett lokalt lager är tydligt minskade transporter och möjlighet att öka andelen lokala produkter utan att försämra arbetssituationen i köken. En klar nackdel är att det kräver investeringar och en utökad kommunal verksamhet. En tänkbar lösning i samma anda är att en lokal grossist tar över lager- och paketeringsarbetet på uppdrag av kommunerna, som nämns i avsnittet Distribution av lokala (KRAV) produkter separat från Olegruppen. 13

14 Bilaga Intervjuer Mariestads & Götene kommuner (kunder) Kommentarer Mariestads och Götene kommuner har gemensam upphandling av livsmedel, dvs. de ställer samma krav och väljer samma leverantör. Frågor Svar: M: Eva Sundberg, Mariestads kommun G: Monika Lagesson, Götene kommun Beställare: M: Mariestads kommun G: Götene kommun Namn, Funktion: M: Eva Sundberg, Enhetschef Kost & Städenheten G: Monika Lagesson Beskrivning av verksamheten: M: Ansvarig för inköp av livsmedel till de kommunala köken G: Ansvarig för inköp av livsmedel till de kommunala köken Intervjudatum: M: G: Varuflöde & transport Vilka mängder av produkten köper ni per år? - morötter: - M: 3000 kg tvättad, 2600 kg skalad, 1000 kg otvättad - G: 1000 kg tvättad, 2000 kg skalad, 500 kg otvättad - vitkål - M: 9000 kg/år - G: 3000 kg/år - potatis - M: 6000 kg otvättad, 5000 kg tvättad, kg färskpotatis, 66 t skalad - G: 0 kg otvättad, 1500 kg tvättad, kg färskpotatis, 30 t skalad Hur varierar beställningsmängden över året? (t.ex. max/månad, min/månad) 14

15 M: De flesta produkter levereras +- konstant, förutom färskpotatis; kål beställs mest på hösten/vintern; över lag beställs grönsaker i första hand när de har säsong i Sverige G: Färskpotatis på sommaren, allt annat året runt, men mer på hösten, vintern, beroende på tillgång/ kvalitet; minskade beställningar under sommarlovstid (skolkök!) Hur sker leveransen: - mängd varor per leverans - M: morötter: kg/lev. kål: 100 kg, potatis kg/lev. (till centralköket) - - hur ofta sker en leverans - M: morötter 1x/v, kål 1/v, potatis 2-3x/v, leverans ca. 3 ggr per vecka - G: ca 1 gång per vecka - transportmedel (tåg, lastbil 40t, lastbil 28t, lastbil 11t, skåpbil, annat) - M: stor lastbil - G: stor lastbil - Kommentar: Enligt åkeriet: 18 t lastbilar, 2 axlar - fixa leveransdagar? - M: Ja - G: Ja - Samordnas leveransen med leverans av andra varor? - M: Allt från OLE Gruppen kommer med samma lastbil - G: Allt från OLE Gruppen kommer med samma lastbil; transporter samordnas till Götene, delvis även med leverans till Mariestad, distribution till enskilda kök direkt med samma lastbil som kom från Partille; samkörning med andra kommuner men även restauranger, landstinget. - Transportör (leverantör själv, åkeri namnge) - M: Leverantörens distributörer; olika; Olegruppen ansvarar för leverans - G: Som Mariestad Har ni lagringsmöjlighet för varorna? Var? (centralt i kommunen, hos enskilda kök)?vilka mängder kan lagras (ton resp. antal dagsförbrukningar) M: Inte i större omfattning, ev. för 1-2 dagarsförbrukning G: Väldigt begränsade lagringsmöjligheter i de enskilda köken, max 3 dagars konsumtion Varifrån beställer ni varorna (leverantörer?) M: Olegruppen G: Olegruppen Varifrån levereras varorna? M: Partille 15

16 G: Partille Vet ni var varorna har odlats? M: Nej G: Nej Kan ni få den informationen från leverantören? M: Ska finnas på leveransförpackningen/lådorna; i upphandlingen ställs krav att varorna måste vara märkta med ursprungsland, odlarnamn & nr. G: Se ovan Krav på produkt & transport Vilka krav ställer ni på produkterna? - förädlingsgrad (t.ex. tvättad, skalad, skivad ) - M: se inköpsmängder; för det mesta: skalad/tvättad egna krav: - M: bra kvalitet närodlat? Andel närodlade? - M: Nej; får inte ställa sådana krav vid upphandling; beroende av att få tag i skalad potatis, finns ej lokalt - G: Nej, men har bjudit in lokala producenter att lägga anbud för en del av behovet - KRAV-märkt? Andel av beställningarna? - M: Nej; ska börja i vår för leveranser till daghem - G: Lite; mjölk & frukt till daghem; för 2001 har fullmäktige öronmärkt ett anslag över 200 kkr. för lokala kravprodukter (mjölk, frukt, grönsaker, mjöl, kött) Med vilka kriterier väljs leverantör? M: Servicenivå, leveranssäkerhet, kvalitet, pris G: Som ovan; gemensam upphandling med Mariestad Upphandlas transporten av varorna separat? M: Nej G: Nej Vilka krav ställs idag på transporterna? - Miljökrav - SE UPPHANDLINGSKRAV!!! - G: Som ovan; använder sig av Norrlandsmodellen; uppföljning om kraven uppfylls görs ej 16

17 Beställning Hur sköts beställningar? Det enskilda köket direkt eller centralt? M: De enskilda köken, direkt hos leverantör G: Enskilda kök, förstakokerskor; samordning sker genom att alla kök har samma matsedel Hur många enheter samordnar beställningar, vilka? M: 41 kök, därav tillagande: 1 stort centralkök, 8 skolkök, 8 kök i äldreomsorgen G:? Tillagade portioner per dygn M:?, ca 2-3 ggr så mycket som Götene G: Frukost 500, lunch 2500, kväll 300 Hur ofta beställer ni? M: Flera gånger per vecka G: se ovan I hur god tid innan varorna ska användas? M: 1-2 dagar G: till kl. 14 dagen före, oftast 1-2 dagar före Förändringsmöjligheter Är ni nöjda med situationen idag? Kvalitet, tillgång, pris, leveranser M: Ja, vi är nöjda nu. Tidigare problem med Olegruppen som leverantör har lösts G: Ja, leveransen fungerar bra Vad fungerar speciellt bra, vad dåligt? M: Leverantören är lyhörd för vad beställaren efterfrågar; kunden kan påverka sortimentet Vad kan förbättras och hur? M: Möjligheten att beställa närodlade produkter, att leverantören kan garantera ursprung av varorna G: Det skulle vara trevligt att kunna handla mer spontant, t.ex. när det finns lokala anbud, utan att gå genom anbudsförfarandet & regelverket; i dag får inte lokala produkter gynnas Vem ska genomföra förbättringarna? M: Leverantören Är det tänkbart för er att upphandla varutransporter separat från produkten? M: Ja, om det kan leda till förbättringar; man har funderat på det men inte satt sig in i frågan tillräckligt än; fortfarande intresserad G: Har ej diskuterats 17

18 Intervju: Olegruppen (Grossist) Grossist/leverantör till kommunen: Olegruppen, Partille Intervjuade: Ann-Catrin Boldyn, chef för inköp Ulf Rapp, inköpare för grönsaker Beskrivning av verksamheten: Matleverantör till storkök; ingår i ICA koncernen; försäljning och distribution av livsmedel i större kvantiteter Intervjudatum Liknande företag: Servera, Matsäljarna (Uddevalla) Transport till kund: Hur transporteras varorna till kunder (Mariestad, Götene ): Alla livsmedel som ska till en kund lastas på samma lastbil, en leverans; om det finns plats och flera kunder på rutten så samordnas transporterna till kunder i regionen, t.ex. kommunala kök, restauranger, servicebutiker ; transporterna till Götene och Mariestad samordnas Ofta tas tomma förpackningar med på vägen tillbaka. Om det finns leverantörer på hemvägen så hämtas varor med den tomma bilen. I fallet Mariestad & Götene har inte Olegruppen leverantörer på vägen, dvs. inga varor hämtas. Vem sköter transporten: Egna bilar eller åkeriföretag som kör för Olegruppen (i Olegruppens färg) dvs. för kunden är det Olegruppens bil som kommer. 21 t lastbilar (distributionslastbilar) används, Scania och Volvo (t.ex. Volvo FM10, FL7) Transporter till Götene och Mariestad sköts av Tommy Lennartssons Åkeri, Vara Varifrån utgår resorna: Lager, packnings- och omlastningsterminal i Partille Varifrån kommer varorna, transport Morötter: Huvuddel: Vadstena, direkt från odlaren, lastbilstransport Rest: ICA Helsingborg, de i sin tur från odlare i Skåne Inga importerade morötter Vitkål: Stor del, så länge lagret räcker/priset OK: Mellansvenska odlare, Vadstena (Odlarnas grossistföretag i Vadstena regionen/östergötland När lagren i Vadstena tar slut/priset är för högt: import av tysk kål via Helsingborg 18

19 Potatis: Oskalad: Laholm (lokal grossist, lokala odlare, ) Halmstad (grossist, div. odlare i Halland) Knäred (grossist, lokala odlare) Transport till grossisten??? Kolla med Laholm Skalad: Primus, Kävlinge (Solana Lantmännen, ); ångskalad, håller längre levererar själv till Olegruppen, lastbil (40 t? Kolla) Skalman, Harplinge (färskskalad), (ev. 80) Olegruppen hämtar, lastbil (40 t?) KRAV-varor Finns KRAV-produkter på lager: Ja, hela ICA KRAV-bassortiment finns på lager sedan 1,5 år tillbaka Leveranstid för KRAV-varor: Som för andra produkter, nästa dag, ingen förbeställning krävs. Kommentar från Ulf Rapp, Olegruppen: KRAV-varorna är svårsålda, ofta blir det över; prisskillnaden är det största försäljningshindret; för vissa produkter, t.ex. kål, är prisskillnaden över 100%; många kunder är egentligen intresserade, men väljer bort KRAV varor pga. den stora prisskillnaden. Krav på transporter: Ställer kunder krav på transporterna: Diskuteras sällan, ingen viktig fråga för kunderna Olegruppens krav på transporter (på leverantörer och åkerier) På fabrikanter som sköter transporten till Olegruppen själva (oftast storproducenter) ställs inga krav på transporterna, Vid upphandling av transporttjänster (från åkerier) ställer Olegruppen vissa miljökrav; bara MK1 bränsle ska användas; gärna miljöledningssystem och certifierade företag Hinder för regionala produkter Vilka hinder ser ni för en större andel av lokala produkter? Ann-Catrin Boldyn: Lagen för offentlig upphandling gör det svårt att kräva lokala produkter. Men om kunden efterfrågar tillräckliga mängder och det finns en lokal leverantör som uppfyller Olegruppens krav så är det tänkbart att leverera lokala produkter till specifika kunder. Ulf Rapp: Det blir för krångligt att hantera att köpa varor från Skaraborg för Skaraborgskunder, varor från XX för kunder från XX. Vad skulle detta innebära för transporterna? Varorna transporteras till Partille, omlastning, vidare till kunden 19

20 Andra hinder: Olegruppen föredrar stora leverantörer som kan leverera stora mängder och har hög leveranssäkerhet; det är mycket administration att hantera många småleverantörer. Är ett samarbete med lokala grossister tänkbart: Tanken är inte främmande, det förekommer delvis inom ICA koncernen. Vissa stora underleverantörer till ICA levererar direkt till slutkund men fakturerar ICA (som i sin tur tar betalt av slutkunden). För att en lokal grossist ska kunna vara med måste förstås priset stämma. Skulle Olegruppen kunna tänka sig att erbjuda transport-/distributionstjänster till lokala producenter/grossister (dvs. ta med andras varor för leverans)? Ja, detta sker redan idag med vissa produkter (kaffe, diskmedel). Problemet är att all lastning/varuhantering måste ske i terminaler som klarar livsmedelskrav; kan vara ett stort problem för lokala grossister/producenter. Kan ni tänka er sälja varor utan transport, dvs. om kunden handlar upp transporten separat? Ja, det är tänkbart men görs inte idag. Det skulle kräva att man beräknar priserna på nytt, eftersom transportkostnaden är inbakat i dagens priser. 20

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter.

Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Recycling. Lager & Logistik. Betongtillverkning. Thermotransporter. Fjärr- och partitransporter. Intermodal terminal & transporter. Alwex-koncernen Fakta Alwex Transport AB med huvudkontor i Växjö är moderbolag

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Hur kan vi som transportköpare

Hur kan vi som transportköpare Hur kan vi som transportköpare pare ställa krav och påverka p marknaden för r hållbar h gods- och logistikhantering? Per Haugland transportchef Vi på Servera ser oss inte som en grossist utan som en affärspartner

Läs mer

Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn

Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn Generellt om den nya transportlösningen Fråga: Vad innebär samordnad varudistribution jämfört med idag? Svar: Idag kör varje varuleverantör själv

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Logistikutredning Södermalm

Logistikutredning Södermalm Logistikutredning Södermalm Går det att effektivisera distributionen av livsmedel i stadsdelen genom samlastning? 2011-12-02 Idé: Kortare transporter, färre bilar och mindre utsläpp Utan samlastning: Många

Läs mer

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna

Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Samordnade transporter vilka är miljökonsekvenserna Olof Moen Att upphandla med miljökrav och sociala krav Upphandling 24 Stockholm 2012-09-27 Logistik i kommunens varuförsörjningskedja Olof Moen MÄTBARHET

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15

EnergiTing Sydost 2012 2012-11-15 David Braic upphandlingschef david.braic@vaxjo.se Annelie Morin ansvarig e-handel och samordnad varudistribution annelie.morin@vaxjo.se 1 : ca 84 000 invånare ca 7000 kommunanställda s totala årliga inköpsvolym:

Läs mer

Vårt ord håller hela vägen

Vårt ord håller hela vägen Vårt ord håller hela vägen Vår KundWEBB förenklar din vardag Ett förtroende byggt av pålitlighet, kompetens och kapacitet Med hjälp av AkkaFRAKTs KundWEBB kan du minska tiden du lägger på administration

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT?

HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? Beslutsfattare, upphandlare och måltidsexperter HAR NI REDAN BESLUTAT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAD MAT? ATT UPPHANDLA NÄRPRODUCERAT Detta häfte har utarbetats för att stödja upphandling av närproducerade livsmedel

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg

10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ekologiskt i storhushåll 10 Goda exempel Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ludvika Kommun Vaggeryd Kommun Torshälla SDF, Eskilstuna Borgholms

Läs mer

F örord. 2 Samordnad livsmedelsdistribution

F örord. 2 Samordnad livsmedelsdistribution F örord V ÄDRET har förändrats. Det är min absoluta övertygelse att något har hänt. Farhågorna bekräftas i massmedia som regelbundet rapporterar om väderkatastrofer. Är det inte områden som lagts under

Läs mer

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker

Samordnad varudistribution 2.0. Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform. Olof Moen Logistiker Samordnad varudistribution 2.0 Ystad-Österlenklustrets samordning av transporter i en nu upphandlingsform Olof Moen Logistiker Kommunens roll godstransporter Ändra regelverk Ändra beteende FoU City logistik

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

2013-12-13. Samordnad Varudistribution 2.0

2013-12-13. Samordnad Varudistribution 2.0 2013-12-13 Samordnad Varudistribution 2.0 Totalt: 60 000 inv Leveransadresser: ca 100st Historiskt sett har vi upphandlat livsmedel sedan 1996. Önskemål Minska antalet transporter av livsmedel Mer närproducerat

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Från analys till avtalsvård Hur ställa miljökrav vid upphandling? Kort presentation av VGR Miljöarbetet i VGR Följ inköpsprocessen Ta god tid för behov och

Läs mer

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun

Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Projektplan samordnade varuleveranser Eskilstuna kommun Uppdragsgivare Projektledare Version 1:1 Datum 2012-01-23 1 Innehåll 2 Av Eskilstuna kommuns vision för år 2020, målområde Hållbar utveckling och

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Miljöarbete inom transport 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Agenda ICA miljömål + aktiviteter Avtalskrav Uppföljning och återkoppling 2014-03-14 2 Avgränsning

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Mat, dryck & kreativitet i fokus

Mat, dryck & kreativitet i fokus Mat, dryck & kreativitet i fokus KONFERENSMENY 2015 1 Välkommen till ett medvetet restaurangföretag: VÅRT FOKUS PÅ EKOLOGISK VÄLLAGAD MAT ÄR RIKTLINJE I ALL VÅR MATLAGNING Vi på Mässrestauranger vill servera

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan

WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan WORKSHOP Hur framtidens transportinköp kan ge minskad miljöpåverkan Anteckningar 27 januari 2015 Transportinköpspanelen Dan Andersson, Árni Halldorsson och Sara Rogerson, Chalmers Vilka effekter uppkommer

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Godstransporter 2005. Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval

Godstransporter 2005. Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval Godstransporter 2005 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven Produkt. Skickas

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun

Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johan Råberg 2014-08-11 SFN 2014/0665 0480-450476 Servicenämnden Etablering av samlastningscentral för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun Information Dialog 2008-11-26 Den framtida kosten i Tingsryds kommun Tingsryds kommun hade denna kväll inbjudit allmänheten till information om den kostutredning som genomförts under året. Utredningen

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun?

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun? Kommunfullmäktige 2006-01-30 28 73 2006-11-27 225 512 Kommunstyrelsen 2006-11-13 206 500 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 211 456 Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, ekonomikontoret 06.27

Läs mer

Eko-mat i offentlig sektor. Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera

Eko-mat i offentlig sektor. Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera Eko-mat i offentlig sektor Utveckling och försäljning av ekologiskt sortiment Nils Berntsson, Servera Försäljning av EKO sortiment en viktig del i Serveras strategi Stark utveckling andel eko* av total

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland Effektivare livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen På väg mot en livsmedelsregion med fler jobb, starkare näringsliv och

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet.

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. Praktisk handledning Lastbilsindex i samband med avfallsentreprenader Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet. 2 Innehåll INLEDNING... 3 VAD ÄR LASTBILSINDEX OCH HUR TAS

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Plan för hållbar upphandling

Plan för hållbar upphandling KS strategi 2014-09-01 Plan för hållbar upphandling - FORDON -TRANSPORTER -LIVSMEDEL KS strategi 2014-09-01 Framtagen 2013, beslutad i KF 2014-02-27 Treårsplan 2014-2016 Kostnadsberäknade åtgärder för

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Remiss Kostutredning 13-10-17

Remiss Kostutredning 13-10-17 Remiss Kostutredning 13-10-17 Svar från Moderata Samlingspartiet i Ljusnarsberg 13-09-25 beslutade KS (KS 191) att en kompletterad kostutredning skulle sändas på remiss till kommunens politiska partier

Läs mer

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Nedan kan du läsa hur vi steg för steg räknar ut riskklassen och kontrolltiden för din verksamhet. Kontrolltiden ger sedan den

Läs mer

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs 2 Cutting Edge - and Salad Med SallaCarte har du tillgång till marknadens bredaste sortiment av färska skurna frukter och grönsaker. Allt för att göra din vardag

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

På vägarna sedan 1929 Familjeföretaget inne på fjärde generationen

På vägarna sedan 1929 Familjeföretaget inne på fjärde generationen E t t m o d e r n t t r a n s p o r t - o c h l o g i s t i k f ö r e ta g OLSSONS åkeri Under alla år har Volvo varit, och är alltjämt, den största uppdragsgivaren. Vår huvudsysselsättning är fjärrtrafik

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer