»Sjöräddningssällskapet» Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2008

Transkript

1

2 Årsbok 2009

3

4 »Sjöräddningssällskapet» Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2008

5 Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan 24 Växel: Fax: E-post: Gåvogiro:

6 »Innehållsförteckning» Detta är Sjöräddningssällskapet i korthet 9 VD har ordet 11 Ändamål, vision och mål 13 Sjöräddningssällskapets verksamhet 16 Frivilliga sjöräddare 23 Sjöräddningssällskapets räddningsenheter 29 Vår omvärld 38 Gåvor och stöd till Sjöräddningssällskapet 43 Insamling 47 Tack för gåvor Årsredovisning Räddningsstationer, styrelse, medarbetare 105

7 Sedan starten 1907 har Sjöräddningssällskapet haft tre Höge Beskyddare: Kung Carl XVI Gustaf (1973 ), kung Gustav VI Adolf ( )* och drottning Victoria ( ) *(Mellan som kronprins Gustav Adolf)

8 »Detta är Sjöräddningssällskapet» Vi räddar liv till sjöss Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som räddar liv till sjöss. Tack vare frivilliga finns det alltid besättning som ställer upp, dygnet runt längs hela vår kust och i de stora sjöarna. Idag står Sjöräddningssällskapet för 70 procent av all sjöräddning i Sverige, utan några statliga bidrag. Därför är vi helt beroende av medlemskap, donationer, gåvor och frivilliga insatser. 7

9 : De frivilliga sjöräddarna på RS Hasslö tar emot Sjöräddningssällskapets tjugosjätte 12-metersbåt Rescue Michano. Donator är Michano AB och gudmor är landshövding Gunvor Engström. 2: Sjöräddningssällskapet utrustade 8 räddningsstationer under 2008 med miljöräddningssläp. Med vår korta inställelsetid kan vi förhindra spridning av ett utsläpp och istället möjliggöra sanering. Ytterligare 12 stationer utrustas med släp under : Under 2008 utbildades 44 nya frivilliga rescuerunnerförare. Utbildningen genomförs på RS Käringön. 4: Frivilliga medverkar vid PostkodLotteriets GrannYra i Visby.

10 »2008 i korthet» Året som gick Sjöräddningssällskapet växer. Nu har vi frivilliga som är beredda att rycka ut inom en kvart. Besättningen bor nära någon av de 64 räddningsstationerna och övar flera gånger i månaden. För att kunna rädda andra måste man ha rätt kompetens, vara trygg ombord och öva mycket. Utbildning och övning är ett fokuserat område för Sjöräddningssällskapet. Under 2008 genomförde de frivilliga besättningarna övningar och 197 frivilliga fullföljde en utbildning. Totalt utförde Sjöräddningssällskapet cirka aktiviteter under 2008 varav 680 sjöräddningslarm, 416 sjöambulanstransporter och förebyggande insatser. Tack vare generösa donationer har vi kunnat utöka flottan med femton nya avancerade, räddningsbåtar som är anpassade för våra farvatten. Antalet medlemmar uppgick till cirka vid årets slut. Medlemsintäkt erna utgör en väsentlig del av Sjöräddningssällskapets intäkter och täcker stora delar av driften av verksamheten. Sjöräddningssällskapet samlade totalt in 106 Mkr under

11 2 1 3 Foto: Volvo : Under sommaren pågick Volvo City Sailing runt om i Sverige. Sjöräddningssällskapet medverkade och mötte tusentals båt- och sjöintresserade. 2: Sjöräddningssällskapets tidning Trossen utsågs för tredje gången av Svenska Publishingpriset som bästa medlemstidning. Niklas Jendeby och Ken Niss från Tidningskompaniet mottog priset tillsammans med Sjöräddningssällskapets Helena Lind. 3: Vid nationaldagsfirandet på Skansen mottog frivilliga sjöräddare från RS Nynäshamn svenska fanan av Hans Majestät Konungens hand. 4: I september namngavs RS Hovås nya 12-metersbåt Rescue Hans Laurin. Donator, Hans och Agneta Laurin.

12 »VD har ordet» Framtidstro och klarsyn Tid räddar liv. Med den övertygelsen har Sjöräddningssällskapet utvecklats de senaste tio femton åren. Mot bakgrund av ett snabbt växande båt- och friluftsliv har vi anpassat organisationen för att möta nya utmaningar. Fokus har legat på att utveckla flottan och på att starta nya räddningsstationer. Antalet frivilliga har ökat från cirka 300 till drygt 1.800, antalet insatser per år har ökat från till 3.400, antalet räddningsstationer har fördubblats och medlemmarna har blivit tre gånger så många. Båtarna har blivit betydligt fler gick de snabbgående räddningskryssarna i 9 knop och hade en snittålder på 35 år. Idag har de en snittfart på 30 knop och medelåldern är 10 år går till historien med mörka ekonomiska orosmoln världen över. Trots detta har Sjöräddningssällskapet kunnat fortsätta att utveckla verksamheten i den takt vi planerat. Nu ligger fokus inom sjöräddningstjänsten på att utveckla människan, att säkerställa att våra frivilliga sjöräddare är utbildade och väl förberedda för de insatser de ska göra. Vi satsar också mer på att informera om sjöräddning och sjösäkerhet, allt i enlighet med vårt drygt 100-åriga ändamål: att vidmakthålla intresset för sjöräddning i Sverige. Kan vi genom olika förebyggande insatser minimera antalet olyckor till sjöss är mycket vunnet. Att vi hjälper våra medlemmar till sjöss innan läget är akut är vår främsta förebyggande åtgärd. En annan att vi tillsammans med bl a Livräddningssällskapet informerar skolbarn i år 1 3 i bad-, båt- och isvett. Vår erfarenhet och våra möjligheter att utveckla och testa ny utrustning och nya metoder ligger till grund för vårt tredje fokusområde. I jakten på att själva ha den mest ändamålsenliga utrustningen och att utföra vårt uppdrag på det effektivaste sättet har vi utvecklat båtar, utrustning och räddningstekniker. Just nu arbetar vi bland annat med att hitta lösningar på olyckor med många människor i vattnet. Ett problem som känns allt mer angeläget i takt 11

13 med att exempelvis kryssningsfartygen blir allt fler och allt större. Att bidra till uppbyggnad och utveckling av sjöräddning i världen är ett annat angeläget projekt som Sjöräddningssällskapet arbetar med. Redo för utmaningen Engagemanget hos våra frivilliga sjöräddare gör mig lycklig! Förutom att de har jour året om tar de dessutom ledigt, ibland flera veckor, från sina vanliga jobb för att utbilda sig till sjöräddare. Och ovanpå detta lägger de många timmar varje månad på att öva och ta hand om båt och utrustning. De frivilliga sjöräddarna är väl förberedda när larmet kommer. Jag vill också ge en eloge till den anställda personalen inom Sjöräddningssällskapet. Det är de som har spetskompetensen som gör det möjligt för oss att fortsätta utvecklas. 12 Rolf Westerström VD Sjöräddningssällskapet

14 »Ändamål, vision och mål» Sjöräddningssällskapet räddar liv till sjöss och strävar hela tiden mot en nollvision Med kunniga och välutbildade frivilliga, båtar och utrustning som är anpassad för sjöräddning i våra farvatten, ett aktivt arbete för att förebygga sjöräddningsolyckor samt ett forsknings- och utvecklingsfokus kan Sjöräddningssällskapet framgångsrikt fortsätta att utföra sina ändamål. Sjöräddningssällskapets ändamål Att vidmakthålla intresset för sjöräddning. Att föreslå åtgärder att utveckla och effektivisera sjöräddning. Att handha den enskilda verksamheten för räddning av skeppsbrutna kring rikets kuster samt i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Sjöräddningssällskapets vision Noll döda till sjöss. Visionen är en drömbild av framtiden, som blir både mål och drivkraft. Att ha en tydlig vision är att vilja bestämma sin egen framtid. Vår ambition är att bli så duktiga, effektiva och snabba att vi alltid lyckas rädda den nödställde på plats eller genom förebyggande arbete. 13

15 Långsiktiga verksamhetsmål Att med 15 minuters beredskap nå en nödställd inom en timma efter larm under de flesta väderleksomständigheter överallt i svenskt sjöräddningsområde. Förebygga olyckor till sjöss genom att driva informationsoch samverkansprojekt med andra aktörer samt hjälpa våra medlemmar innan läget är akut. Öka kännedomen om Sjöräddningssällskapet bland allmänheten. Integrera forsknings- och utvecklingsverksamheten i organisationen. Långsiktiga finansiella mål Driften av Sjöräddningssällskapets båtar och stationer skall täckas av medlemsintäkter. För att möta behovet av verksamhetsutvecklingen ska insamlingsarbetet intensifieras. Öka kostnadsmedvetenheten. Sjöräddningssällskapet ska säkerställa driften av verksamheten genom sparkapital. Verksamhetsmål 2009 Fortsatt implementering av utbildnings- och övningsorganisation som skall kvalitetssäkra räddningstjänstkompetensen genom hela sjöräddningsorganisationen. Prioritera förebyggande arbete inom massevakuering och barnens livräddningsskola. Intensifiera kommunikations- och insamlingsarbetet. Etablera samarbete med högskola och universitet. Fördjupa vårt engagemang i tredje värden. Fokusera på vårt interna miljöarbete. 14

16 Värderingar Sjöräddningssällskapet har en stark historia. Den ger trygghet och stabilitet och bäddar för en fortsatt god utveckling. Vår drygt 100-åriga historia har format våra värderingar, den har byggt upp bilden av oss och den förpliktigar till att bära vårt namn och våra värderingar vidare. Sjöräddningssällskapet är den hjälpande handen för alla till sjöss. Vi är frivilliga men kvalificerade sjöräddare som till vardags har en annan yrkesroll. Vi gör vårt yttersta för att hjälpa en medmänniska i nöd. Sjöräddningssällskapet brinner för att skapa trygghet till sjöss. Vi värnar om individen och strävar efter att så få som möjligt ska råka illa ut, och de som ändå gör det ska snabbt få hjälp. Sjöräddningssällskapet har alltid haft lojala medlemmar och givare. Vi är oerhört angelägna om att behålla en god relation och att använda pengarna på ett ändamålsenligt sätt. Varje krona gör skillnad. Ju fler som stöder oss desto större skara ambassadörer har vi och desto mer kan vi göra för att rädda liv till sjöss. 15

17 »Sjöräddningssällskapets verksamhet» Tre fokusområden Sjöräddningssällskapets uppgift är att rädda liv till sjöss och vi strävar ständigt mot en nollvision. För att nå vårt mål har vi tre fokusområden; en förebyggande verksamhet, en forsknings- och utvecklingsverksamhet och en operativ verksamhet. Förebygga olyckor till sjöss Vårt främsta arbete för att förebygga olyckor till sjöss gör vi genom att erbjuda våra medlemmar möjligheten att kontakta oss innan läget blivit akut. Sommartid placerar vi våra enheter så att vi ännu snabbare kan vara på plats om det behövs och hjälper därigenom våra medlemmar att undvika en eventuell olyckssituation. Som ideell organisation har Sjöräddningssällskapet ett viktigt folkbildande uppdrag när det gäller sjösäkerhet och sjöräddning. Vi ser också som vårt uppdrag att utmana och fungera pådrivande för en ännu bättre sjöräddning totalt. Detta förutsätter samverkan med många olika målgrupper, myndigheter och organisationer. Inom verksamhetsområdet förebyggande arbete är utmaningarna under de närmsta åren att förebygga sjöräddning genom insatser riktade till skolbarn samt satsningar på information. Ett viktigt arbete som syftar till att höja säkerheten till sjöss för alla. Forsknings- och utveckling Forskning- och utvecklingsarbetet hänger naturligtvis tätt samman med både operativt och förebyggande arbete och har flera utmaningar. En av dem är att 16

18 stödja organisationen i att ta större hänsyn till miljön. Hav och sjöar är känsliga ekosystem som utsätts för kraftig påverkan. Här arbetar Sjöräddningssällskapet för att minimera miljöstörande effekter från våra räddningsstationer samt att utforma den nya generationens räddningsbåtar med miljön i åtanke. Sjöräddningssällskapet deltar också, tillsammans med andra räddningsorganisationer som verkar under liknande förhållanden, ständigt i forskning och utveckling av metoder och materiel för en säkrare räddningstjänst. Att verksamheten nu i allt högre grad sker året runt beror på att friluftslivet har ändrat karaktär och nya aktiviteter och sporter har tillkommit. Detta i sin tur ställer helt andra krav på sjöräddarnas utrustning än tidigare, något som Sjöräddningssällskapet måste anpassa sig till. Ett tredje forskningsområde rör massevakuering till sjöss. Inom detta område leder Sjöräddningssällskapet ett världsunikt projekt som utvecklar och testar nya metoder för ett olycksscenario som involverar stora passagerarfartyg. Ytterligare ett angeläget ämne är»sjöräddning i världen». Varje år drunknar människor i världen. Merparten av dem i fattiga länder. Sjöräddningssällskapet deltar bland annat i ett internationellt sjöräddningsprojekt i Viktoriasjön där det drunknar, uppskattningsvis, personer varje år. Sjöräddningssällskapets forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att förbättra och effektivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda och rusta organisationen för framtidens utmaningar. Målet är en effektiv, säker och miljövänlig sjöräddningsorganisation som fungerar så väl att ingen behöver mista livet inom svenskt sjöräddningsområde. Sjöräddningstjänst Den operativa verksamheten omfattar Sjöräddningssällskapets fysiska räddningsinsatser som utförs av de frivilliga sjöräddare på de 64 räddningsstationerna. Räddningsstationens huvuduppgift är att passa jouren för att på 15 minuter kunna gå från kaj med en kompetent och rutinerad besättning. Att båt och utrustning är i bra skick är en förutsättning för en lyckad insats för såväl den nödställde som besättningen ombord, så det ingår också i stationsuppdraget. Huvudansvaret för den operativa verksamheten har Sjöräddningssällskapet centralt. 17

19 18 Den operativa verksamheten har de senaste tio femton åren i huvudsak haft två prioriterade utvecklingsområden. Det ena är att snabbt nå fram till en nödställde i hela det svenska sjöräddningsområdet. Detta har medfört ett intensivt utvecklingsarbete, många nystartade räddningsstationer och en växande skara frivilliga sjöräddare. Vilket i sin tur har lett till att behoven ser annorlunda ut och vi omorganiserar för att bättre möta dem. Det andra operativa utvecklingsområdet har varit nya moderna båtar byggda för sjöräddning. Våra stora räddningskryssare i 20-metersklassen (Rausing-klassen) är stationerade i sjötrafikintensiva områden med stora passagerarströmmar utefter Sveriges kuster och är även kapabla att verka under extrema väderförhållanden. De är utrustade för att hantera olyckor med många nödställda. Båtarna i 12-metersklassen (Victoria-klassen) är speciellt framtagna för insatser till havs, utefter Sveriges kuster och i våra omfattande skärgårdar. De kännetecknas av hög manöverbarhet och goda gångegenskaper som gör det möjligt att undsätta nödställda under alla väderförhållanden. Vår 8-metersklass (Gunnel Larson-klassen) är en öppen båt, tänkt för kustnära uppdrag. En specialutvecklad vattenskoter, Rescuerunnern, endast 20 cm djupgående, kan köra där inga andra båtar kommer åt och plocka upp en person ur vattnet på nolltid. De senaste åren har Sjöräddningssällskapet utökat verksamheten, vintertid, med svävare. En räddningsenhet som är bäst lämpad för insatser den tid då isen varken bär eller brister. Ett antal räddningsstationer har sedan ett par år tillbaka utrustats med miljöräddningssläp. Sjöräddningssällskapet har hög beredskap och kan vara snabbt på plats vid en olycka. Tanken är att de frivilliga ska inringa ett eventuellt utsläpp och förhindra spridning, tills sanerande insatser hinner fram. Det blir ett slags första förband på miljön.

20 : Ett av Sjöräddningssällskapets ändamål är att effektivisera sjöräddningstjänsten i Sverige. Nya tekniker för massevakuering är ett av områden vi tittar närmare på tillsammans med Stena Line. Grundtanken är att de fartyg som är närmast olyckan själva ska kunna rädda många människor ur vattnet. För att kunna göra det behövs adekvat utrustning och utbildning och det är detta som Sjöräddningssällskapet arbetar med. 19

21 1 20 1: Sjöräddningssällskapet satsar mycket på att utbilda de frivilliga sjöräddarna. Kursen Räddningsman Egensäkerhet fokuserar på kunskaper i att hjälpa sig själv, sina kamrater och på att ta hand om sin säkerhetsutrustning på bästa sätt. Hela kursen syftar till att man ska ha förmåga att maximera sina egna och besättningskamraters överlevnadschanser vid en allvarlig olycka.

22 2 3 2: Sjöräddningssällskapets utbildningsinstruktörer tränar att kapsejsa. Hur känns det? Hur tar mig sig upp på båten igen? Viktig erfarenhet, inte minst för att veta hur en nödställd kan reagera i ett utsatt och livsfarligt läge. 3: En viktig del av övningen är att reflektera och resonera kring vad som gick bra och vad som gick dåligt. Foto: Jens Samuelsson Foto: Jens Samuelsson 21

23 : Under 2008 utbildade sig 96 frivilliga sjöräddare från hela Sverige i Räddningsman egensäkerhet. Kursen har tre huvudområden; att kunna släcka och bekämpa bränder, att kunna ge första hjälpen under transport till mer kvalificerad sjukvård och att träna vattenvana, så att man kan hantera sin överlevnadsutrustning och bemästra en situation då man tvingas överge sitt fartyg.

24 »Frivilliga sjöräddare» De frivilligas engagemang är beundransvärt Sjöräddningssällskapet startades av eldsjälar och så har det förblivit i över hundra år. I början av 1900-talet var sjöräddningen i Sverige så dålig att den användes som ett internationellt skräckexempel. Till slut tog kustbor och engagerade privatpersoner saken i egna händer. De startade insamlingar för att själva bekosta båtar och räddningsstationer. En av eldsjälarna var ingenjören Albert Isakson. Med sin smittande entusiasm lade han grunden till Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne. Föreningen startade Intresset var stort och medlemmar strömmade till. Med hjälp av många små gåvor och allt fler stora donationer kunde Sjöräddningssällskapet spridas längs hela den svenska kusten. Sedan dess har vi undsatt mer än fartyg och räddat över människor i sjönöd. Vår styrka är fortfarande våra många frivilliga sjöräddare. På fem år har de fördubblats och är idag drygt Till vardags jobbar de som snickare, kockar, it-konsulter, kirurger och allt möjligt. På sin fritid är de kvalificerade sjöräddare, beredda att rycka ut på 15 minuter. Drivkraften är att hjälpa medmänniskor i nöd, att faktiskt kunna göra skillnad. De frivilligas insats bidrar till ett bättre Sverige. I ett land med stora sjöar, 115 mil lång kust och närmare skärgårdsöar, skulle det vara svårt för staten att hålla den höga beredskap som vi har i dag tack vare alla frivilliga sjöräddare. De är beredda att ställa upp i alla väder, dygnet runt, året om. Om Sjöräddningssällskapet inte fanns skulle sjöräddningen i Sverige kosta staten 900 miljoner kronor extra varje år. Lågt räknat. Pengar som nu kan användas till andra välbehövliga ändamål. 23

25 Förtroende för havet Under forna tider då fiske och sjöfart var naturliga delar av vardagen och många kustbors näring, utvecklades sjömanskapet i vardagen hos kustbefolkningen. Man var ofta tvungen att trotsa hårt väder och i detta sammanhang är det lätt att förstå Sjöräddningssällskapets starka förankring i kustsamhällena. Kustbon var beroende av en fungerande sjöräddning. Det är på denna grund som frivilligheten att ställa upp och engagera sig för att rädda nödställda baseras. Det sjömanskap som utvecklades under det dagliga arbetet var direkt applicerbart på sjöräddning särskilt som dessa sjömän seglade årets alla isfria dagar. Idag har de som har sin näring i kustnära farvatten i stort sett försvunnit. Hemmafisket är borta och man tar bilen hela vägen ut till de yttersta öarna i skärgården. Dagens sjöräddare är inte sjöman i grunden. Han eller hon har ett vanligt arbete i land kombinerat med ett fritidsbåtsintresse och en drivkraft som gör att man är beredd att arbeta ideellt för ökad säkerhet till sjöss. Utbildning för framtidens sjöräddare Året om, dygnet runt har 300 frivilliga sjöräddare jouren. För att kvalificera sig som besättning måste man ha genomgått vissa utbildningar. Beroende på sin roll ombord krävs det olika behörigheter. De frivilliga sjöräddarna lägger mycket tid och engagemang på att utbilda sig. Från start till färdig befälhavare rör det sig om 360 utbildningstimmar, fördelat på 3 veckor/år i tre år. De frivilliga sjöräddarna övar dessutom flera gånger i månaden på att hantera båten, utrustningen och uppdraget. Det är viktigt att kunna samarbeta även under extrema förhållanden. Många gånger övar flera enheter från olika aktörer tillsammans. Vissa stationer övar dessutom kontinuerligt tillsammans med sjöräddningshelikoptern. Sjöräddningssällskapet deltar också i stora internationella samverkansövningar såsom Sarex, m fl. Sedan 2007 pågår arbetet med att bygga Sjöräddningssällskapets utbildningsorganisation för framtiden. De nu drygt frivilliga sjöräddarna gör behovet av utbildning och övning större än någonsin. Att den frivillige sjörädd aren idag oftare är sjuksköterska eller datatekniker än sjöbefäl eller fiskare ställer också nya och annorlunda krav på hur utbildningen utformas. 24

26 Utbildningsorganisationen ska kvalitetssäkra räddningstjänstkompetensen genom hela sjöräddningsorganisationen. Med rätt kompetens hos alla sjöräddare har vi möjlighet att rädda fler liv, samtidigt som våra egna risker minskar. Målet är en fullt utbyggd utbildnings- och övningsorganisation inom Sjöräddningssällskapet. Klar och implementerad Pilotkurser 2008 Räddningsman egensäkerhet utbildning i självskydd ombord. Rescuerunner Rescuerunnerutbildning. Dynamisk navigation praktiska övningar i navigation enligt fastställd metodik. Internutbildning övning i syfte att bygga expertis hos våra instruktörer Lokal färdighet övningsprogram utformat för den lokala räddningsstationen. Utbildningsorganisationen utarbetas tillsammans med de frivilliga sjöräddarna genom pilotkurser som utvärderas, justeras och fastslås. När detta är klart kommer vi successivt efter vad ekonomin tillåter att öka omfattningen tills vi kan nå alla frivilliga i besättningarna med adekvat träning. Stor del av utbildningarna och övningarna genomförs i respektive räddningsstations hemmavatten. Då kan man bättre anpassa moment och upplägg till lokala betingelser såsom kustlinje, väder och lokala aktörer. De mer kvalificerade utbildningarna och momenten kommer att genomföras i central regi. 25

27 : Med rätt kompetens hos alla sjöräddare har vi möjlighet att rädda fler liv, samtidigt som våra egna risker minskar. Målet är en fullt utbyggd utbildnings- och övningsorganisation implementerad 2012.

28 4 4: Kursen i Egensäkerhet är basen i Sjöräddningssällskapets utbildningsprogram och motsvarar praktikkraven för Fartygsbefäls klass VIII, men konceptet är vidareutvecklat av Sjöräddningssällkapets egna instruktörer. För att bli sjöräddare och ingå i stationens ordinarie besättning i framtiden måste man ha genomgått fyra utbildningssteg; Introduktionsutblidning, Förtrogenhetsutbildning, Räddningsman Egensäkerhet och Räddningsman SAR. Foto: Jens Samuelsson 27

29 Frivilliga sjöräddare har ordet Foto: Mats Erlandsson Foto: Stefan Persson Foto: Samir Soudah Tomas Lindgren, RS Västerås Frivillig sjöräddare sedan 1998 Ålder: 39 år Räddningsstation Västerås Yrke: Undersköterska Fritid: Sjöräddning, sjukvård och foto Det kändes så skönt att kunna bistå sina medmänniskor. Ett leende och orden tack för hjälpen, det kommer man långt på. Linda Persson, RS Strömstad Frivillig sjöräddare sedan 2001 Ålder: 30 år Räddningsstation Strömstad Yrke: Speditör Fritid: Sjöräddning, fotografering och resor Under en övning med vår Rescuerunner kund jag ensam plocka upp två killar ur vattnet. Den ene spelade medvetslös och den andra var ytbärgare. Tillsammans vägde de nästan 200 kilo. Med rätt teknik var det inga problem. Det är en stor drivkraft för mig att klara av saker som ibland kan verka omöjliga. Kristofer Dahl, RS Dalarö Frivillig sedan 2003 Ålder: 27 år Räddningsstation Dalarö Yrke: Marinteknikeritör Fritid: Sportfiske Vi har en svävare på stationen sedan ett par år. Vi har varit ute och övat mycket med den. Den går både på vatten och is, men snabbast är den när isen ligger. Nu kan vi hjälpa skridskoåkare i nöd också. 28

30 »Sjöräddningssällskapets räddningsenheter» Tekniskt avancerade räddningsbåtar helt anpassade för sjöräddning Sjöräddningssällskapet har 160 enheter beredda runt om de svenska kusterna och i de stora insjöarna. Eftersom tiden är avgörande för att rädda liv har vi under de senaste åren satsat på vår nya räddningsflotta genom att själva utveckla och bygga nya moderna räddningsbåtar, som kan gå i hög fart, även i grov sjö. Vår stora räddningskryssare i 20-metersklassen hanterar extrema förhållanden och är försedda med den allra senaste utrustningen. Båtarna i 12-metersklassen som vi också utvecklat själva, är räddningsbåtar med världsrykte. Vår 8-metersklass är en öppen båt, tänkt för främst kustnära insatser. Vår specialutvecklade vattenskoter, Rescuerunnern, med endast 20 cm djupgående kan köra där inga andra båtar kommer åt och plocka upp en person ur vattnet på nolltid. Slutligen gör svävaren det möjligt för oss att rädda liv även när isen lägger sig. Tekniken förenklar men ställer också krav Sjöräddningssällskapets moderna räddningsbåtar utgör idag, i händerna på en kompentent besättning ett kraftigt verktyg, helt utformat och konstruerat för att undsätta och rädda människor i nöd. Skrov, maskiner, navigations- och kommunikationsutrustning har bara ett syfte: att underlätta för de frivilliga sjöräddarna att hjälpa. Gamla tiders skrov i trä och stål har ersatts av lätta konstruktioner byggda i kompositmaterial. De råoljedrivna tändkulemotorerna har följts av fyrtakts utombordare och moderna inombords dieselmotorer. Inte för att de gamla är dåliga, utan för att det finns bättre och miljövänligare utrustning. Detta i sin tur gör att mer tid kan ägnas åt att öva och lära känna hemmavattnen, kunskaper som kan vara livsavgörande när olyckan är framme. 29

31 Ny, och framförallt enklare navigationsutrustning har med åren också kommit att underlätta och effektivisera arbetet när vi söker efter nödställda och säkerställa en säker gång under svåra förhållanden. Sist men inte minst så har utvecklingen inom kommunikationsområdet under de senaste decennierna helt kommit att förändra förutsättningarna till det bättre för en lycklig utgång av en insats. All ny teknik gör våra räddningsenheter säkrare, mer tillförlitliga och trygga för besättningen förutsatt att den behärskas. Att i 34 knops fart samtidigt behärska radar, GPS, papperssjökort, kommunikation med räddningsledare och övriga, joystick och vattenjet ställer krav på befälhavaren och besättningen. Tillbörlig utbildning och mycket övning är ett måste för våra frivilliga sjöräddare, och en rekommendation till alla fritidsbåtsägare med samma utrustning. Sex nybyggen per år på svenska varv Målet är att ingen av Sjöräddningssällskapets räddningsbåtar skall vara äldre än 25 år, vilket innebär att vi behöver bygga sex nya båtar per år för att byta ut gammalt tonnage. Det är extra roligt att vi kan fortsätta att bygga våra räddningsbåtar på svenska varv. Större renoveringar och uppdateringar av flottan görs med jämna mellanrum. Det är ofta angeläget att arbetet utförs direkt, för att undvika att en båt är ur sjöräddningstjänst för länge, och då är det skönt att ha en god och inarbetad relation med varv, ingenjörsfirmor och leverantörer. 30

32 Rausing-klassen Antal: 3 båtar Längd: 19,6 meter Bredd: 5,1 meter Djupgående: 90 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 30 ton Motorer: 2x900 hk Scania DI 16M dieselmotorer drivande 2xRolls-Royce KaMeWa FF-jet 550 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 3 6 personer Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 20 mkr Utomskärs sjöräddningsbåt Sjöräddningsbåtarna i Rausing-klassen är Sjöräddningssällskapets största enheter. Dessa enheter är stationerade i sjötrafikintensiva områden med stora passagerarströmmar utefter Sveriges kuster och är även kapabla att verka under extrema väderförhållanden. De är försedda med vattenjetaggregat och utrustade för att hantera olyckor med många nödställda. För strandnära hjälpinsatser och i extremt grunda områden finns en Rescuerunner med ombord. Foto: Olle Bengtson, Olle & Dom Fotografi Rescue Björn Christer från RS Dalarö. 31

33 Victoria-klassen Antal: 28 båtar Längd: 11,95 meter Bredd: 4,2 meter Djupgående: 70 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 13 ton Motorer: 2x500 hk Scania eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande 2xRolls-Royce KaMeWa FF-jet 375 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 3 4 personer Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 6,5 mkr Självrätande sjöräddningsbåt Sjöräddningsbåtarna i Sjöräddningssällskapets Victoria-klass är speciellt framtagna för insatser till havs, utefter Sveriges kuster och i våra omfattande skärgårdar. Alla enheterna i Victoria-klassen är självrätande, det vill säga att om olyckan skulle vara framme och båten slår runt under ett uppdrag så kan den själv genom sin konstruktion åter komma på rätt köl och fullfölja räddningsinsatsen. Victoria-klassen kännetecknas av hög manöverbarhet och goda gångegenskaper som gör det möjligt att undsätta nödställda under alla väderförhållanden. Foto: Henrik Trygg 32 Rescue Marc Wallenberg JR från RS Nynäshamn.

34 Gunnel Larson-klassen Antal: 26 båtar Längd: 8,4 meter Bredd: 2,7 meter Djupgående: 40 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 2,7 ton Motorer: en motor på hk, Yanmar eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande en Rolls-Royce KaMeWa FF-jet 240 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 2 3 personer Konstruktör: Profjord och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 1,3 mkr Öppen sjöräddningsbåt Gunnel Larson-klassen är en öppen sjöräddningsbåt främst avsedd för insatser i skärgården och kustnära områden. Insatser där enhetens snabbhet, flexibilitet och manöverbarhet kan vara helt avgörande för utgången av en olycka. Alla enheter i Gunnel Larson-klassen har tagits fram med ergonomi för besättningen som en viktig aspekt. God ergonomi gör att besättningen på även en relativt liten sjöräddningsbåt med rätt utrustning kan genomföra krävande uppdrag under svåra väderförhållanden. Foto: Henrik Trygg Rescue Hedvig från RS Käringön. 33