RAPPORT U2011:01. På spåret Transporter av avfall på järnväg en möjlighet? ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT U2011:01. På spåret Transporter av avfall på järnväg en möjlighet? ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT U2011:01 På spåret Transporter av avfall på järnväg en möjlighet? ISSN

2

3 Förord Avfallshantering ger upphov till en stor mängd transporter i olika led. Allt större tonnage transporteras allt längre sträckor till olika typer av återvinnings- och behandlingsanläggningar. Detta ger effekter på de klimatpåverkande utsläppen. Avfallstransporter på järnväg skulle kunna vara ett mindre miljöbelastande alternativ. I rapporten belyses förutsättningarna för att sådana transporter skulle kunna användas. Rapporten har författats av Charlotte Retzner, industridoktorand vid avdelningen Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola. Malmö december 2010 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Syftet med den här rapporten har varit att undersöka möjligheterna att transportera avfall på järnväg. Genom att överföra transporter från väg till järnväg uppnår man mer energieffektiva transporter och därmed minskar utsläppen av växthusgaser och andra miljöstörande ämnen. I stort sett alla transporter av avfall sker idag med lastbil, undantag är import av avfall som ofta sker med båtleveranser. Det är i första hand långväga transporter som kan överföras till järnväg. Enligt den enkät som ingår i rapporten är drygt 15 % av avfallstransporterna idag längre än 150 km. I samband med utbyggnad av förbränningsanläggningar för avfall i storstadsregionerna ökar behovet av längre transporter. Om dessa längre transporter överförs till järnväg minskar utsläppet av växthusgaser med ca ton CO 2 -ekv, att jämföra med de totala utsläppen från avfallsförbränning 1,8 Mton/år eller från godstransporter ca 5 Mton/år. Det är alltså inte utsläppen av växthusgaser som har betydelse för att överföra avfallstransporter till järnväg utan kombinationen med de övriga miljövinsterna lokalt kring förbränningsanläggningarna. Om vi i en framtid får brist på bränslen för transporter kommer järnvägstransporternas energieffektivitet att vara den stora konkurrensfördelen och behandlingsanläggningar som ligger nära järnväg kommer att kunna förses med avfall till en låg transportkostnad. För att överföra transporter av avfall från väg till järnväg krävs utveckling och systemskifte på flera plan, dels måste utrustning i form av vagnar, lastbärare anpassas till nya krav, dels måste verksamheten planeras med god framförhållning och anpassas till en tidtabell.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 1 2 Transporter Allmänt Miljöpåverkan Avfallstransporter i lagstiftningen Transportsystem Avfallsmängder Järnvägstransporter Järnvägsmarknad Framtida fordon Byta till järnväg? 8 3 Historiska och nutida projekt Silverpilen Nutida projekt 10 4 Teknik Eget industrispår Intermodala transporter Lastbärare Vagnar Containervagnar Vridbänksvagnar Flexiwaggon Lastning av gods Tåg Tidtabell 16 5 Enkät Resultat från enkäten Avstånd och mängder Fordonstyp Avstånd till järnväg Transportrelaterade krav i miljötillstånd Planförslag Sammanfattning av enkätsvar 19 6 Scenarier Scenario 1. Långväga transport/gränsöverskridande transport Scenario 2. Regional transport Intermodala transportkedjor 23 7 Järnvägstransporter i övriga EU-länder Avfallstransporter några exempel 24 8 Slutsatser 26 9 Referenser Rapporter Internet 28 Bilaga 1 Tabell över anläggningar för förbränning av hushållsavfall och verksamhetsavfall 31 Bilaga 2 Enkät På spåret 33

7 1 Bakgrund Transporter är en förutsättning för att vårt urbaniserade samhälle skall fungera. Vi transporterar oss själva samt varor av alla slag långa avstånd varje dag. Under de senaste åren har transportnäringen i Sverige utvecklats, dvs ökat sin omsättning mer än de flesta andra branscher. Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för ekonomisk tillväxt, inte minst i vårt avlånga land. Transporter bidrar till utsläpp av växthusgaser, i Sverige motsvarar utsläppen från transportsektorn ca en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. I det internationella klimatarbetet har Sverige tagit på sig att uppfylla målet om minskning av CO 2 - utsläpp med 20 Mton till I denna rapport studeras hur transporter av avfall kan läggas om från väg till järnväg för att därigenom minska utsläpp av växthusgaser (CO 2 ) och annan miljöpåverkan. Avfallshantering ger upphov till en stor mängd transporter olika led. Efter insamling skall avfallet och restprodukterna transporteras vidare för behandling vid olika typer av behandlingsanläggningar. Stora tonnage avfall och restprodukter/återvinningsmaterial transporteras allt längre sträckor till olika anläggningar för slutlig behandling. Det är stora volymer som lämpar sig väl för schemalagda transporter och därmed även för transport på järnväg. Avfall och restprodukter skall naturligtvis transporteras till en bra, miljöriktig, behandling, men på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. Vi vet idag att de klimatpåverkande utsläppen måste sänkas från dagens nivå och vi vet också att trafikbelastningen kring våra större städer ökar med oönskade effekter i form av andra miljöpåverkande utsläpp utöver växthusgaser, olycksrisker, köbildning och vägslitage. Utbyggnad av behandlingsanläggningar för avfall i form av avfallsförbränningsanläggningar har skett i de större städerna i Sverige och den fortsatta utbyggnaden kommer också i stor utsträckning att ske i de större städerna där behovet av fjärrvärme är stort. En överflyttning av transporter från lastbil till järnväg kan innebära förändringar i lastnings- och lossningsanläggningar. Finns det spåranslutningar som kan tas i bruk? Krävs nya system för transportbehållare i kombination med olika dragfordon? Intermodala projekt, dvs projekt med olika transportsätt, är komplicerade att genomföra då de förutom ekonomiska investeringar kräver nya samarbetsformer och nytänkande. I en studie av intermodala transporter, väg järnväg, i Sverige har visats att avstånd ner till 120 km kan bära utbyggnad av ett intermodalt transportsystem (Bergqvist et al, 2008). Att köra sopor är med transportterminologi detsamma som att transportera lågvärdig bulkvara, det är ett antal ton med viss densitet som skall transporteras från A till B. Den lågvärdiga bulkvaran är ett materialflöde som kontinuerligt uppkommer i samhället, t ex avfall och utsorterat material för återvinning som metallskrot, papper, glas eller bränsleflis. Materialets egenskaper kan innebära vissa begränsningar för hanteringen t ex kan det lukta illa efter något dygn på väg, uppstickande delar får inte komma i kontakt med strömförande kontaktledningar. Vid lossning av material från ett tåg skall ett stort tonnage kunna tas emot i ett utjämningslager före inmatning i t ex förbränningsanläggning. Hur långt, eller kort, det tidsperspektiv vi planerar för är svårt att veta. För att effektivisera transporter genom att öka användningen av järnväg krävs i många fall investeringar i infrastruktur, spår och terminaler, som tar tid att planera, projektera och finansiera. I denna rapport studeras vilka möjligheter och hinder som finns för att överföra avfallstransporter till järnväg med befintlig infrastruktur. 1

8 2 Transporter 2.1 Allmänt Transporter är avgörande för att skapa ett gynnsamt klimat för tillväxt i dagens samhälle och ekonomi. Transportarbetet har ökat i takt med den ekonomiska tillväxten under senare år. Detta beror bl a på avregleringar, strävan efter regionförstoringar, en ökad internationell handel och ett ökat resande. Godstransporterna sker på väg, till sjöss och på järnväg och godstransportarbetet, mätt som tonkm, fördelar sig procentuellt Godstransporterna på väg har stått för den största ökningen sedan 1960-talet medan järnvägstransporternas andel av transportarbetet inte ökat. Transporterna genererar växthusgaser genom förbränning av fossila drivmedel. De avfallstransporter som kan vara aktuella för transport på järnväg är t ex transport av brännbart avfall till avfallsförbränning. Några anläggningar tar emot stora avfallsmängder utöver de mängder som produceras i närområdet. Dessa leveranser avtalas genom upphandling och avser oftast en tidsperiod på 3 5 år. Upphandling av de långväga transporterna sker oftast i separata avtal. Figur 1. Godstransportarbetet i Sverige (miljarder tonkm) (SIKA 2008:10) 2.2 Miljöpåverkan Klimatförändringar är det största hotet mot miljön och huvudargumentet för varför användningen av fossila energibärare måste begränsas och på sikt ersättas. Ett stort antal utredningar har genomförts under de senaste åren, från 2000 och framåt, för att dels beräkna utsläpp av växthusgaser och dels undersöka hur vi kan klara att begränsa dessa utsläpp inom olika tidsramar. De mål som diskuteras internationellt är ett globalt utsläpp av växthusgaser, som skulle medföra en temperaturhöjning av max 2 C fram till Detta har antagits som riktmärke inom EU efter senaste rapporten från IPCC (International Panel on Climate Change) och beslutats i Sverige 2009 (Naturvårdsverket). I det något kortare tidsperspektivet har Sverige antagit EU:s klimatmål om begränsning av utsläppen av växthusgaser med 40 % (i förhållande till utsläppen 1990) till år Detta innebär att utsläppen av växthusgaser skall minska med en tredjedel, ca 20 miljoner ton. 2

9 Sveriges totala utsläpp av växthusgaser var Mton, räknat som koldioxidekvivalenter. Inrikes transporter står för ca en tredjedel av utsläppet. Koldioxidutsläppen från transportsektorn var 2008 ca 23,3 Mton, en minskning på 2 % jämfört med Utsläppen av koldioxid från dieselbränslen har dock inte minskat under denna period utan istället ökat marginellt från 11,5 Mton till 11,8 Mton 2008 (SPI pressmeddelande). Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Huvuddelen av utsläppen från transportsektorn, 92 %, kommer från vägtrafiken. Godstransporterna står för 5 Mton koldioxidekvivalenter, dvs knappt en fjärdedel av transportsektorns utsläpp. För att minska miljöpåverkan från transporter kan man utnyttja transporter effektivare, dvs utnyttja lastkapacitet, hitta returlast, använda fordon som har låga utsläpp (efffektivare motorer) samt utbilda chaufförer i Eco-driving, byta till bättre fordonsbränsle, byta till mer energieffektiva transportmedel samt, när det gäller avfall, minska mängderna som skall transporteras. I olika utredningar om framtida transportstrukturer i Sverige har möjligheterna att överföra gods från lastbil till järnväg studerats ingående. Spårbundna transporter är mer energieffektiva än landsvägstransporter, energiåtgången (i form av dieselförbrukning) för jämförbara järnvägstransporter är ca 1/3 av motsvarande energiåtgång vid vägtransport med lastbil (SIKA 2008:10). Hur stor miljönyttan av att övergå till spårbundna transporter med eldrift jämfört med lastbilstransporter med fossila drivmedel blir beror även på hur elen produceras. Med en fortsättning av den klimatpolitik som förs i Sverige idag är svensk el en näst intill koldioxidfri energibärare. El i Sverige produceras idag i huvudsak från koldioxidfria energibärare som vattenkraft, kärnkraft och viss biobränslebaserad produktion (97 %), med framtida utveckling av vind och sol samt energikombinat för framställning av flytande drivmedel kommer mer el att produceras utan nettotillförsel av växthusgaser. (Börjesson et al, 2008). Energianvändning per tonkm samt utsläpp av växthusgaser redovisas i tabell 3.1 nedan. För jämförelse är även sjöfart med i tabellen. Utsläppen varierar beroende på typ av fordon, transportavstånd, lastens densitet och hur väl den kan packas i containern/lastbäraren. Transporten blir mer energieffektiv om maximal tillåten lastvikt för varje transport kan lastas i tillgängliga containers. Tabell 1 Energianvändning och utsläpp av koldioxid per tonkm Godstranporter kwh per tonkm g CO 2 per tonkm Lastbil > 16 ton, dvs för transporter längre än ca 50 km 0, Järnväg el Sverige El Europa Diesel 0,04 1 <0, Sjöfart 0, Banverket, 2Eistedt Bränsleförbrukning Vid landsvägstransport av fullastat ekipage, dragbil + släp, med totalvikt ca 60 ton, varav lastvikt ca ton, kan man schablonmässigt räkna med en bränsleförbrukning på ca 5 l diesel/10 km. Ett tåg med 20 vagnar, lastat med 960 ton drar 40 l diesel/10 km. Omräknat till liter diesel per tonkm (1 ton transporterat 1 km) för lastbilsekipage med lastvikt 30 ton 0,0167 l/tonkm resp för tåg med diesellok 0,0042 l/tonkm. 3

10 2.3 Avfallstransporter i lagstiftningen Det finns inte någon lagstiftning som reglerar begränsning av miljöpåverkan från transporterna som sådana, dvs t ex klimatpåverkan. Begränsningar skulle kunna införas med hjälp av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken samt närhetsprincipen som finns i EU-lagstiftningen (Avfallsdirektivet 2008/98/EG kap III art 16) men det är så inte i den svenska lagstiftningen. I samband med tillståndsprövning enligt Miljöbalken har i flera fall krav ställts på utsläpp från transporter till och/ eller från en anläggning. Naturvårdsverket har sammanställt de domar om transporter till och från en anläggning som prövats i Högsta Domstolen, Miljööverdomstolen och i miljödomar. Av denna sammanställning kan man dra slutsatsen att det inte kan ställas krav på transporterna i miljötillstånd för anläggningar. Det man kan ställa krav på är trafiken i närheten av anläggningen med avseende på buller och utsläpp till luft. (Naturvårdsverket 2009) I Avfallsförordningen (SFS 2001:1036) regleras transporter av avfall med avseende på säkerhet för att minska risken för utsläpp av farliga ämnen. Tillståndsplikt gäller för transporter av avfall enligt 26 Avfall får transporteras yrkesmässigt endast av den som har särskilt tillstånd. Tillstånd krävs dock inte för transport för återanvändning av avfall som inte är farligt avfall. Miljökrav på fordon I många svenska städer har s k miljözoner inrättats, här ställs krav på utsläpps-prestanda för de fordon som får trafikera stadens centrala delar. Det finns lagstiftning om bilavgaser i Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen SFS 2001:1080 samt förordning om Motorfordons avgasrening SFS 2001:1085. Här finns bl a miljöklassning av fordon som bygger på prestanda hos motorn. Idag finns krav på utsläpp av kväveoxider och partiklar kopplat till vilket år bilen producerades, Euro III infördes år 2000 och 2009 gäller Euro V. Kraven för Euro VI som skall gälla från 2013 innebär en minskning av utsläppen av kväveoxider med 75 % samt utsläppen av partiklar med 50%, jämfört med Euro V. Bilbranschen arbetar redan med de förväntade kraven i Euro VII som man tror kommer att innehålla krav på minskning av koldioxidutsläpp. Att möta krav på minskning av koldioxidutsläppen innebär att verkningsgraden måste öka, utveckling av bränslesnålare fordon, eller användning av alternativa fossilfria drivmedel. Transporter bidrar även med andra miljöstörande utsläpp i form av kväveoxider, partiklar och flyktiga organiska ämne. De nationella miljömål som berörs i samband med transporter av avfall är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning samt God bebyggd miljö (buller). Miljökvalitetsnormer för halter av kväveoxider och partiklar i luften i tätorter finns i förordning SFS 2001:527 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Mätningar visar att normerna överskrids i många svenska tätorter. I flera städer har åtgärdsprogram upprättats där bl a inrättandet av miljözoner är en del i arbetet. 4

11 2.4 Transportsystem Godstransportarbetet har ökat kraftigt de senaste 50 åren se figur 3 nedan. Det är särskilt vägtransporterna som ökat. Figur 3 Transportarbetet i Sverige (Index 1960 = 100) Godstransportarbetet mätt i tonkm, persontransportarbetet mätt i personkm samt real BNP. I Sverige är högsta tillåtna vikt för ett lastbilsekipage 60 ton, vilket innebär en lastvikt på ton (beroende på bilens och lastbärarnas egenvikt). Högsta tillåtna vikt höjdes från 40 ton till 60 ton genom ett undantag 1996, samtidigt slopades kilometerskatten och högsta tillåtna fordonslängd ökade. Sammantaget innebar detta att järnvägens konkurrensförmåga försämrades och en stor del gods överfördes från järnvägstransport till vägtransport (SIKA 2009:28). I dagsläget talar miljöhänsyn, köer på vägarna och nya miljöskatter för tung trafik för en ökad godstransport på järnväg. Idag (2008) transporteras ca 25 % av det långväga godset på järnväg. Med långväga gods avses här sträckor över 100 km. Figur 4 Godstransportarbetet i Sverige , miljarder tonkm. (SIKA 2009:28) 5

12 2.5 Avfallsmängder I takt med att avfallsmängderna ökat har kraven på avfallshantering och återvinning ökat. Historiskt har deponering varit den vanligaste formen för omhändertagande av avfall, varje socken eller by hade sin egen soptipp och transportavståndet var kort. Deponering av avfall har fasats ut, endast ca 5 % deponeras numera, och merparten av avfallet återvinns i form av material eller energi. Avfallsmängden är konjunkturberoende och kan, liksom transportarbetet, korreleras till BNP. Under 2009 har avfallsmängderna inte ökat. I Sverige behandlades totalt ca 61 Mton avfall 2008, varav ca 4,6 Mton hushållsavfall samt ca 56 Mton avfall från industriverksamheter (exkl gruvdrift). Kraven på materialåtervinning, energiutvinning och en miljöriktig behandling av restavfallet innebär i de flesta fall flera och längre transporter till behandlingsanläggningar. Efter att det under flera år varit brist på kapacitet för förbränning av avfall har nu dels nya anläggningar tagits i drift och dels har befintliga anläggningar byggts ut. För behandlingsanläggningar, t ex avfallsförbränningsanläggningar, och återvinningsindustrier kan detta innebära att behovet av att ta emot avfallsbränsle respektive återvinningsmaterial från leverantörer på längre avstånd ökar. (Avfall Sverige). Figur 5 Behandlat hushållsavfall i Sverige (Avfall Sverige) I Sverige finns idag 31 st anläggningar för förbränning av hushållsavfall och verksamhetsavfall, tabell i bilaga 1. Totalt förbränns ca 4,6 Mton avfall/år i dessa anläggningar. Samtliga anläggningar utvinner energi i form av fjärrvärme och el. Anläggningarna tar emot mellan och ton avfall vardera. De 12 största anläggningarna, belägna i våra största städer med väl utbyggda fjärrvärmenät, tar emot mer än ton avfall/år. Vägen från avfallets uppkomst till behandling kan delas in i olika steg. Det första steget är insamling av avfallet vid källan, dvs antingen i hushållet eller hos en verksamhet. Insamling av avfall innehåller också transport till behandlingsanläggning eller omlastningsstation med en ordinär sopbil. Många sopbilar drivs idag med fordonsgas/biogas då detta ofta är ett krav i samband med upphandlingen av transporterna. Insamling kan även ske på andra sätt, t ex kan avfall lämnas i utställda containers, köras i privatbil/mindre bil till återvinningsgård eller kan avfall från ett bostadsområde med flerfamiljshus samlas in i sopsugsystem där det med undertryck transporteras till container. Om det är längre avstånd till behandlingsanläggningen (> 50 km) lastas avfallet från den konventionella sopbilen ofta om före transport till behandlingsanläggning. Längre transporter inom Sverige sker med lastbilsekipage som lastar ca ton i 3 containers med en volym på ca m3 per styck. Dagens fjärrtransporter av avfall sker till 100 % med dieseldrivna lastbilar. Avfall och material till återvinning anses i transportsammanhang vara lågförädlat gods, dvs gods med lågt varuvärde. 6

13 Vid förbränning av avfall sker utsläpp av växthusgaser i förhållande till avfallets innehåll av fossilt kol. Utsläppet uppskattas till ca 400 kg CO 2 -ekvivalenter per ton avfall (Avfall Sverige 2009:06). Det innebär att utsläppet från förbränning av 4,6 Mton avfall blir ca 1,8 Mton CO 2 -ekvivalenter per år. Bild 1 Avfallstransport för avstånd över 50 km. (foto NSR) 2.6 Järnvägstransporter Alternativet till godstransporter med lastbil är i många fall järnvägstransporter. Järnvägstransporter utnyttjas framför allt för långväga transporter av tunga eller skrymmande material. Historiskt har järnvägen i Sverige byggts ut för att transportera tungt gods som malm till järn- och stålverk, trä till massafabriker och det är fortfarande dessa produkter som dominerar volymmässigt Ett ökat varuflöde till konsumenter och, i samband med detta, introduktion av enhetliga lastbärare har inneburit en ny marknad för godstransporter på järnväg. Allt fler slag av varor kan transporteras i container på järnväg. Järnvägen är ett transportsystem med hög kapacitet, höga fasta kostnader och låga marginalkostnader. Järnvägsnätet i Sverige består av ett stomnät som är till största delen elektrifierat. Industrispår och lokala anslutningar är ofta inte elektrifierade och då krävs diesellok för denna del av transporten. Tågtransporter kan ske antingen som helt tåg (blocktåg, systemtåg), vagnslast eller kombitåg. Ett helt tåg har en lastvikt på ca ton. Vagnslastsystemet innebär att olika kunder skickar en eller flera vagnar i ett tåg, tågen rangeras på rangerbangårdar och transporterna har blivit tids- och kostnadskrävande. Antalet rangerbangårdar har minskat och därmed minskar möjligheterna att nyttja tågtransporter. Kombitrafik, eller intermodala lösningar, med lastbärare (containers) som passar både på tåg och lastbil är en växande transportlösning. (Banverket). För att kunna utnyttja järnväg för transporter av gods krävs tillgänglighet till järnväg, dvs antingen järnvägsspår i direkt anslutning till anläggningen eller närhet till terminal för omlastning av det transporterade materialet. På terminalen krävs fordon för att lasta om lastbärare för vidare transport på lastbil till behandlingsanläggningen. Ett tåg har mindre flexibilitet, hämtar alternativt kommer med en stor mängd avfall vid ett bestämt klockslag. Lastbärare kostar att hyra och finns tillgängliga i begränsat antal vilket innebär att noggrann planering krävs för verksamheten. Idag sker inga transporter av avfall på tåg, det anses dyrt och besvärligt, även om anslutning till järnväg finns tillgänglig. Transporterna av avfall sker med lastbil som ger flexibilitet och är ekonomiskt fördelaktigt. Med hjälp av effektiv transportplanering hos åkerier kan returlaster hittas och kostnadseffektiva system kan byggas upp för avfallstransporter över relativt långa avstånd, km. Efterfrågan på avfall som energiråvara variera över året, under perioden maj oktober är 7

14 bränslebehovet i fjärrvärmeproducerande anläggningar lägre och då räcker oftast det hushållsavfall som finns i det nära omlandet. Avfall som inte kan förbrännas under sommarperioden lagras för att sedan avropas till förbränning under vinterperioden. För att undvika problem med lukt, som kan uppstå vid nedbrytning av organiskt material, säsongslagras företrädesvis brännbart verksamhetsavfall. Materialet som lagras förbehandlas t ex genom malning och balas för att underlätta vidare hantering vid lagring, minska risken för brand och spridning av materialet med hjälp av fåglar och vind. 2.7 Järnvägsmarknad Järnvägsmarknaden i Sverige är en av de mera konkurrensutsatta i Europa. Processen att avreglera det tidigare helt statliga Statens Järnvägar påbörjades 1988 med uppdelning i Banverket och SJ, där Banverket skulle stå för tillhandahållande av infrastrukturen har detta följts av att Banverket gått samman med bl a Vägverket och bildat Trafikverket. Marknaden för gods- och persontransporter har sedan delats upp och godstransportmarknaden i Sverige är öppen för konkurrens sedan Totalt finns mer än 20 olika företag och tågoperatörer som verkar på marknaden varav ca 10 är godstransportörer (Tågoperatörerna). Ökad konkurrens kan ge bättre service och större flexibilitet i utbudet av tjänster på marknaden. För att utveckla transporterna på järnväg behövs investeringar i infrastruktur. Om både person- och godstrafiken ökar kommer det att leda till kapacitetsproblem på det befintliga järnvägsnätet. Idag finns redan kapacitetsproblem under rusningstid kring våra största städer. Detta ger sämre kvalitet på transportarbetet i form av förseningar, vagnsbrist mm. I nuläget är detta inte något direkt hinder för att transportera avfall på tåg. 2.8 Framtida fordon I utredningar om framtida transportsystem anges el som ett viktigt drivmedel dels för mindre hybridfordon men även genom att övergång sker till spårbundna transporter (Börjesson et al, 2008). Effektivisering av energiåtgång för transporter leder för dagens fossilberoende trafik direkt till minskade utsläpp av koldioxid. Överföring av godstransporter från lastbil till järnväg ger en betydande minskning av koldioxidutsläppen eftersom energiåtgången är så mycket lägre. 2.9 Byta till järnväg? En samlad bild avseende omfattning och möjligheter för att förändra transportupplägg inom avfallsområdet saknas. För de typer av gods där järnvägstransporter varit vanligt förekommande har även returmaterial, t ex returpapper och skrot, transporterats på järnväg från södra Sverige till pappersbruk och stålverk i norr. Det är stora tonnage, tunga material och långa transportavstånd och det finns utrustning på de mottagande anläggningarna för att ta emot järnvägstransporter. Inom områden där denna kunskap och tradition finns används järnvägstransporter även i nya upplägg. Stena Recycling AB transporterar skrot till sin anläggning i Halmstad med egna tåg sedan Farligt avfall transporteras på järnväg som styckegods för slutlig behandling i någon specialanläggning i Sverige eller utomlands. Under kortare perioder under 1990-talet samt under 2004 har avfall transporterats regionalt på tåg till Sävenäs i Göteborg. I några fall har transport på järnväg utretts och räknats på i samband med upphandling av transporter. 8

15 I dagsläget anses i miljöprövningsärenden möjlighet/närhet till järnväg som en fördel, men det ställs aldrig några krav. I t ex tillståndsbeslut skrivs in att Bolaget är beredd att verka för att mer av uttransporterna sker per järnväg (Returpapperscentralen HB, Uppsala), Om järnvägstransporter utvecklas som ett konkurrenskraftigt alternativ för fjärrtransporter, är lokaliseringen nära järnvägen ytterligare en fördel. (Oskarshamn R-S Specialavfall AB), men om eller hur uppföljning sker är oklart. I livscykelanalyser av materialåtervinning och avfallshantering konstateras att transporternas miljöpåverkan, relativt sett, är väldigt liten. I dessa livscykelanalyser tas inte hänsyn till människors upplevelser av trafik samt den påverkan transporter har i fråga om utrymmeskrav, barriäreffekter och olycksrisker. Vid miljöprövning av anläggningar för avfallsförbränning och energiutvinning diskuteras i vissa fall transporternas bidrag till miljöpåverkan. I Göteborg, där miljökvalitetsnormen för luft överskrids avseende halten kvävedioxider, har avfallsbolaget Renova AB ålagts att se till att utsläppen från transporterna i närområdet begränsas. Redovisning skall inges årligen. I årsredovisningarnas miljödel ingår sällan redovisning av transportarbetet i rapportering av miljöpåverkan från anläggningar. Undantaget som bekräftar regeln är t ex redovisning av transporter i Söderenergis Miljöredovisning där transporter till och från anläggningen redovisas i leveranser per GWh. För 2007 var det 7,6 leveranser/gwh (Söderenergi). För Händelöverket i Norrköping står det i tillståndet att Bolaget skall årligen undersöka och dokumentera möjligheten att minska miljöpåverkan från de externa transporterna som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. Utredningen skall omfatta bl a transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. (enkät) 9

16 3 Historiska och nutida projekt Järnvägen introducerades i Sverige i slutet av 1800-talet och var det dominerande transportsättet för längre transporter under första delen av 1900-talet. I och med introduktionen av bilar och utbyggnad av vägnätet efter andra världskriget kom järnvägens betydelse som transportsätt att stadigt minska. Under årens lopp har ett fåtal projekt med att transportera avfall på tåg genomförts i Sverige. Det mest omfattande och långlivade projektet är transporten av avfall från Stockholms stad till Lövsta avfallsförbränningsanläggning utanför Stockholm. 3.1 Silverpilen I slutet av 1800-talet inrättades Lövsta Sopstation utanför Stockholm och för att lösa transporterna dit byggdes 1889 Spånga Lövsta Järnväg, en bibana till Mälarbanan. Soptågen gick från Stockholm Södra och Stockholm Norra, där renhållningsstationer anlades. Vid dessa renhållningsstationer utfördes även viss förbehandling i form av sortering. I början av 1900-talet, , var det i Stockholms stad tvång på att dela hushållssoporna i gödselsopor och skräpsopor. Ytterligare separering av soporna utfördes sedan med hjälp av harpor över järnvägsvagnarna för att få en så användbar gödselfraktion som möjligt. Förbränningsanläggningen byggdes ut i etapper allt eftersom sopmängderna ökade. Den ursprungliga anläggningen med en kapacitet på 160 ton/dag ersattes 1938 av en anläggning för ton/år, dvs med dubbelt så stor kapacitet. Anläggningen kompletterades och förnyades sedan 1955 och 1965 (Wikipedia). Sträckan trafikerades normalt med tre soptåg per dag. Under 1950-talet uppges trafiken ha ökat till vagnar per år, vikten per vagn anges till 7 ton, dvs totalt transporterades ton avfall per år på järnväg. Soptågen hade ljust gråfärgade vagnar, byggda i trä, och framfördes med låg hastighet. Dessa tåg kallades av allmänheten för Silverpilen. Tågen drogs från början av ånglok och senare, fr o m 1962 med diesellok (T 23). Tågtrafiken upphörde 1970 då den nya förbränningsanläggningen i Högdalen togs i drift. Vagnarna skrotades och trämaterialet togs om hand direkt i förbränningsanläggningen. Persontrafik mellan Spånga och Hässelby villastad utfördes genom att vagnar för person- och godsbefordran kopplades på soptåget mellan Tomteboda och Hässelby villastad. Denna persontrafik upphörde 1956 i samband med att tunnelbanan öppnades till Hässelby. 3.2 Nutida projekt Avfallsbolaget Renova i Göteborg har under senare år genomfört några olika projekt för att studera möjligheterna till avfallstransporter på tåg i fullskala genomfördes försök med avfallstransporter från Skövde till Göteborg. Under 1998 inleddes transporter av avfall på tåg från Lysekil i samarbete med avfallsbolaget RAMBO. Från Lysekil kördes två järnvägsvagnar per vecka med drygt 40 ton brännbart avfall. Projektet pågick fram till Förhoppningar fanns om att använda järnvägsvagnar som kunde lasta 3 containrar per vagn för att vara mer konkurrenskraftig gentemot lastbilstransport. 10

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar

Fö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Kombitransporter i Sverige och Europa

Kombitransporter i Sverige och Europa Kombitransporter i Sverige och Europa Vill du vara med och minska CO 2 -utsläppen och samtidigt få en fördelaktig transportekonomi? Utveckling Linjer i Sverige och Europa Fördelar Miljö och emissioner

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige 1 avajer och klänningar växer som bekant inte i tikerna, och bomullen växer inte

Läs mer

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.

Verktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker. Sida 1 av 9 DB Schenkers Emission Report external. Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk.

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 G:\Claes W\Järnvägsnätsbeskrivning 2012-07-01.doc Sida 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Oskarshamns Hamn AB Datum 2012-07-01 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013

VAD INNEBÄR DE? Bakgrund: Allmänt om miljökrav. Varför gemensamma krav? Filosofin bakom det nya. Elisabet Ebeling Asfaltdagen 2013 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader- VAD INNEBÄR DE? Asfaltdagarna november 2013 Bakgrund: Allmänt om miljökrav - Miljökraven har utarbetats av Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Gemensamma miljökrav för entreprenader

Gemensamma miljökrav för entreprenader Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå 1 (7) Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå Gäller fr.o.m 2015-08-31 2 (7) Senast införda ändring Datum Omfattning Sida 2010-08-03 Nytt dokument Alla 2012-09-01 Ändring Alla 2014-05-12 Nya kontaktuppgifter,

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare

Miljöarbete inom transport. 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Miljöarbete inom transport 20140312 Jason Palmer - Chef Transportutveckling Åsa Meivert Rydén Avtalsutvecklare Agenda ICA miljömål + aktiviteter Avtalskrav Uppföljning och återkoppling 2014-03-14 2 Avgränsning

Läs mer

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET

GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET GEMENSAMMA MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 10 Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att

Läs mer

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29

Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Hur kan HCT bidra till klimatmålen? Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Först några utgångspunkter The main conclusion of the analysis is that the introduction of Mega- Trucks would be beneficial

Läs mer