Tankar från Ö(s)ter om det framtida Halmstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tankar från Ö(s)ter om det framtida Halmstad"

Transkript

1 Östers socialdemokratiska förening Augusti 2008 Tankar från Ö(s)ter om det framtida Halmstad 1. Allmänna synpunkter kring översiktsplanen Havet har för många en särskild lockelse. Det kan vara känslan av oändlighet när man blickar mot horisonten, den salta doften, vindarna, vågornas ljud eller fågellivet och fisket. Många söker möjlighet till boende med vattenkontakt och planeringen i många kommuner syftar till att skapa boendemöjligheter med hav och vatten som en del i boendets kvaliteter. Halmstad är för miljoner människor en ort som på ett positivt sätt förknippas med kust, båtar, stränder och salta bad en ort som kraftigt ökar sin befolkning den tid på året människor fritt väljer sin vistelse semestern. Samtidigt kan vi konstatera att Halmstad har haft en mer än 30-årig period av obruten expansion. Vare sig konjunkturnedgångar eller nedläggningar av verksamheter har förmått bryta expansionen. Vad vi ser är ett exempel på det efterindustriella samhällets utvecklingslogik. Verksamheter söker sig dit arbetskraften finns och denna finns där det är attraktivt att bo och leva. Vid planerandet av Halmstads framtid ska vi därför ta fasta på de faktorer som skapar den goda situationen och utveckla dessa, samtidigt som vi tar tag i de negativa faktorerna. Översiktsplaneringen är ett av de instrument som kan och ska användas. Det är inte ett primärt mål att Halmstad ska växa snabbare kvantitativt. Det är kvaliteterna som är det viktiga. Vi vill att Halmstads tillväxtfaktorer ska stärkas i syfte att vi själva ska kunna välja vår framtid och bli en ständigt bättre kommun att leva i för folkflertalet. I detta måste ingå att vi ska motverka etablering av verksamheter som ger ringa bidrag till, eller direkt motverkar, en kvalitativt bra utveckling. Vilken storlek som är lagom kan inte avgöras i absoluta invånarantal. Vi bör vara så stora att vi får bra kommunikationer, bra utbildning, bra tillgång till kultur, kvalificerad sjukvård osv. Det behövs därtill kommunalekonomiska studier kring tillväxtens effekter. Vad är lagom tillväxt och vilka blir de kommunalekonomiska och sociala effekterna av tillväxtens olika delar? Vi behöver i det sammanhanget en strategi för hur den alltför låga medelskattekraften ska närmas riksgenomsnittet. Vi har i Östers S-förening arbetat fram ett antal idéer i detta syfte. Dels har vi idéer om kommunen och centralorten i stort, men vi har framförallt tagit fram idéer till en vision om utvecklandet av Östra Halmstad, dvs den del vi primärt verkar i och för. En vision som måste leda vidare till en planering som är långsiktig och hållbar för flera generationer. Mycket handlar om boendets kvaliteter och tillgänglighet till vatten och stränder. Det kan handla om havsutsikt eller nära tillgänglighet till strand fotledes eller per cykel. I Halmstad har denna utveckling inletts genom byggnation av Gamletullsområdet, samt byggplanerna på Söder. Mindre har diskuterats att skapa kustkontakt från den befintliga bostadsbebyggelsen. Nu gäller det att lösa detta och att skapa nya attraktiva områden för bra boende, där närheten till havet utnyttjas som en värdefull tillgång. Ett nytt tänkande behövs för industriers och trafikleders placering. Antaget av medlemsmötet (6)

2 Sedan förra översiktsplanens utarbetande har ett flertal faktorer fått ökad tyngd och därmed förändrat planförutsättningarna. Bland dessa kan nämnas följande: Det behövs en större tillgång på bra platser för byggande av bostäder. Ökande kostnader för drivmedel gör att biltrafik, flyg och kustsjöfart kommer att pressas nedåt. Samtidigt ökar efterfrågan på järnväg och andra energieffektiva kommunikationsmedel, exempelvis annan kollektivtrafik och cykel. Vi måste hantera denna situation så att Halmstad får goda kommunikationer på ett sätt som både är ekonomiskt och miljömässigt bra. Det globala klimatproblemet framstår tydligare. Vi har att planera både för åtgärder som bidrar till att minska växthuseffekten och för åtgärder som skyddar oss mot de effekter vi redan kan se av klimatförändringarna. Vi måste ta hänsyn till de kostnadsökningar som uppkommit på tidigare tänkta trafiklösningar och söka kostnadseffektivare alternativ när Halmstads kommun nu är på väg in i ett låneberoende. Vi behöver kommunalekonomiska kalkyler kring tillväxtens effekter. Kommunen måste ha en strategi för en höjning av medelskattekraften. Vi har länge diskuterat segregationen i vissa av Halmstads östra stadsdelar. Öster är idag en del av Halmstad med låga medelinkomster och höga ohälsotal. Vårt Öster ska ha minst lika bra parametrar som riksgenomsnittet genom en långsiktigt sund utveckling. Halmstad är en delad stad med en tyngdpunkt av hyreshusboende på Östra sidan och en tyngdpunkt av villaboende på Västra sidan. Detta måste förändras på ett sätt som är bra för hela kommunen, men det viktigaste är åtgärder som gör att invånarna med högre kvalitet kan bo och verka på Öster. Vi presenterar nedan ett antal förslag i denna riktning. Antaget av medlemsmötet (6)

3 1.1 Generella idéer om Halmstad Förslag från Östers S-förening: 1 Ska Halmstad även fortsättningsvis vara en miljömässigt attraktiv ort krävs en medveten satsning som leder till mindre trafikstörning i attraktiva områden nära centrum och kusten. Istället för att bygga ytterligare dyra och miljöstörande trafikleder nära kust och centrum bör en miljömedveten och framåtsyftande satsning ske för att minimera negativ påverkan av trafiken genom att i största möjliga utsträckning dra ut trafiken från centrum och kustzonen. Istället bör trafiken flyttas österut för minskat buller och miljöpåverkan av avgaser etc. Innovativa lösningar har prövats på flera håll. Exempelvis har Göteborg och Lund genomfört intressanta lösningar på temat miljözon. Halmstad kommun bör snarast initiera en utredning hur aktiva miljöstyrande åtgärder kan påverka och minimera trafiken i centrala områden och nära kusten. 2 Trafikplaneringen måste utgå från flera alternativa scenariers beroende på att olika faktorer kan komma att utvecklas på olika sätt. Planera huvudscenariot för minskad biltrafik mot bakgrund av ökande realpriser på energi! 3 Frågor om kollektivtrafikförsörjning måste få större tyngd vid förläggning av bostadsområden. Inte minst är det intressant att skapa förutsättningar för linjedragningar där kollektivtrafik till nya områden kan förbättra turtäthet för befintliga områden. 4 Att ett Resecentrum ska tillkomma vid den nuvarande centralstationen är nog de flesta överens om. Det är viktigt att det från början etableras med en genomtänkt lösning. Provisorier är ofta dåliga lösningar som därtill har en tendens att blir bestående. 5 Vi vill med åtgärder på många plan hejda och pressa tillbaka segregationen i Halmstad. Detta måste göras med planinstrumenten, men även med helt andra åtgärder. Tillkommande hyreslägenheter bör i första hand byggas på västra sidan om Nissan, medan villor och bostadsrätter i första hand byggs på östra sidan. Alla Östers bostadsområden ska hållas i skick och potentiellt förfall måste mötas i tid. Samma princip ska självfallet gälla i hela kommunen. Hyreslägenheterna på Västra sidan måste troligen byggas av HFAB för att de långsiktigt ska förbli just hyreslägenheter. 6 Trycket mot kusterna gör att strandskyddet måste värnas. Våra stränder ska förbli tillgängliga för alla. 7 Flygplatsens vara eller inte vara har diskuterats. Det är väl känt att inrikesflyget går in i en nedgångsfas, vilket Luftfartsverket planerar för nationellt. Flygfältet är ett stort område, men vilken potential har området? Flygfältsområdet bör värderas ifråga om alternativ användning. Värderingen bör omfatta såväl ekonomiska som funktionella jämförelser med nuvarande användning som flygfält. 8 Containertrafik baserad på en kombination av järnväg och lastbil kommer med all säkerhet att öka de närmaste decennierna. Omlastningsterminal för järnväg/landsväg bör planeras så att genomgående godståg kan angöra, men denna bör ligga väl till ur trafiksynpunkt, dvs på utsidan av E6. Villmanstrand har nämnts i diskussionerna. Placering av omlastningsterminalen bör utredas närmare. 9 Det är troligt att höghastighetsjärnvägar kommer att byggas i Sverige och successivt överta stora delar av inrikesflygets nuvarande roll. Det blir då separata spår utan skarpa kurvor. Viktigt för Halmstad är att skapa förutsättningar för att få en station vid den höghastighetsjärnväg som kan komma. Därför är det väsentligt att Halmstad idag inte planerar på ett sådant sätt att en framtida station vid höghastighetsjärnvägen omöjliggörs. Öster om Halmstad finns i nuvarande översiktsplan ett reservat för ledningar och höghastighetsjärnväg. Följden av det långa avståndet från bebyggelsen blir att Halmstad riskerar att inte få någon station eller få en station strax väster om Skedala. Nuvarande E6- sträckning fastlades på 60-talet och har kommit för nära havet och Fylleåns mynning, vilket lett till en passage med farliga sidvindar och samtidigt buller vid Östra Stranden. Varför inte göra reservatet för höghastighetsjärnväg till ett reservat för framtida E6-sträckning och reservera nuvarande E6- sträckning för höghastighetsjärnväg? Reservera plats för station vid Sannarp! Antaget av medlemsmötet (6)

4 2. Vår vision för Ö(s)ter Vi vill lyfta Östers status som område att leva och verka i. Detta kommer att ge positiva effekter och gynnar samtidigt kommunen som helhet, inte bara oss som bor i området. Östra Stranden är en av de finaste resurser Halmstad har. En central kuststräcka med badbart vatten och fyra km barnvänlig strand är en potential som många kommuner avundas och som skulle kunna utnyttjas mer. I anslutning till stranden finns sedan generationer en omfattande sommarstugebebyggelse, dock alltmer trängd av trafikleder och industriell verksamhet. Hittills har det i mycket liten utsträckning diskuterats att skapa goda boendekvaliteter med Östra Stranden som grundläggande resurs. Det vill vi ändra på. Vi vill helt enkelt vända Östers ansikte mot stranden. Idag har vi en bebyggelse på Linehed, Gustavsfält och Andersberg som är skild från havet av Laholmsvägen, industriområden och järnvägen. Samtidigt är centrala Halmstad skiljt från Östra stranden på motsvarande sätt. Vi vill bryta dessa barriärer som gör Östra stranden till en baksida och samtidigt se till att nya barriärer inte tillkommer. Vi vill att bebyggelsen ska hänga ihop. Centrum, Linehed, Gustavsfält, Andersberg och Östra Stranden ska hänga ihop i en tilltalande helhet. Samtidigt har vi anledning att söka bra lägen för framtida bostadsbebyggelse i det växande Halmstad. När vi gör detta måste vi även ta hänsyn till trafikförsörjning och ekonomiska aspekter och samtidigt ta hänsyn till fritidsbebyggelse. Var finns byggbara områden som kan ha nära kontakt med Östra Stranden, binda ihop den med befintliga bostadsområden, har verksamheter som bör avvecklas eller flyttas, har bra läge gentemot kollektivtrafik och centrum? Svaret är Larsfrid och framförallt Vilhelmsfält. Att anordna stora delar av dessa områden för bostadsbebyggelse är navet i vår vision för Öster. Områdena används idag som industriområden företrädesvis för åkeriverksamhet, lättare tillverkning och viss handel. De är betydligt större än Gamletull och hela ytan behöver inte omedelbart omvandlas till bostadsområde. Handel och lättare icke miljöstörande tillverkning kan samexistera med bostäderna under en längre period. Det primära är att åkeriverksamheten flyttas till rätt sida om E6 med mindre tung trafik bland bostäder som resultat. Åkeriverksamheten finns på en stor, glest bebyggd, yta i Vilhelmsfälts centrala del en yta som relativt snabbt kan bebyggas med bostäder utan större kapitalförstöring. Handeln och andra lättare verksamheter kan med fördel ligga kvar närmast E6 och järnvägen. Just på kommunikationernas område finns några av idéns stora fördelar. Det externa vägnätet är väl utbyggt, liksom nät för el, VA, fjärrvärme osv. Kollektivtrafiken kan med små åtgärder ändras så att Linehed, Andersberg, Larsfrid, Vilhelmsfält och Fyllinge kan täckas med samordnad linjedragning, vilket kan ge täta turer till fördel för hela Öster. Vi har länge diskuterat segregationen i vissa av Halmstads östra stadsdelar. Genom att lyfta dessa stadsdelar och samtidigt nybygga på Öster med andra upplåtelseformer än hyresrätt skapar vi en bra grund för att pressa segregationen tillbaka. Planinstrumentet måste användas i dessa syften. Det främsta hotet idag mot en sund utveckling är den sk Södra Infarten. En trafikled som kommer ur de sk hamnledsplanerna och som till en mycket hög kostnad för överskådlig framtid ytterligare skiljer Öster från stranden. Vi måste söka andra lösningar, gärna innovativa, som till en lägre kostnad gör att vi får bättre förhållanden än idag inte sämre. Vi ska ha en trafikplanering som gör att Öster får en rationell trafikföring, men det är inte primärt att genomfartstrafik ska dras genom området. Framförallt får inte trafikleder skilja Österborna från de viktigaste värdena i boendet. Vi vill också ytterligare utveckla Östra stranden till den pärla den har alla förutsättningar att vara. Detta till fördel både för Halmstadborna själva, för stugägare och för campinggäster. Antaget av medlemsmötet (6)

5 2.1 Utveckla boendekvaliteterna - förena Östers boende med stranden och vattnet Förslag från Östers S-förening: 1 Vi vill utveckla Vilhelmsfält, men delvis även Larsfrid till områden för i första hand bostäder, men även för viss handel och lättare näringsverksamheter. Kombination bostäder, service, handel och icke miljöstörande mindre industri på Larsfrid och Vilhelmsfält ger en levande stadsdel och utvecklar stadsbilden för hela Öster med en sammanhängande koppling hela vägen från Östra Stranden till Linehed och Andersberg men även från centrum och ut mot Fyllinge. Vi vill i första hand se andra upplåtelseformer än hyresrätter på Öster inkl Vilhelmsfält och del av Larsfrid. Samtidigt är studentbostäder intressanta på en del av Larsfridsområdet. 2 Buffertzon skapas vid järnväg och E6, säkerhetsavstånd kanske m, som används för lättare industri och handelsverksamhet på inlandssidan, vilket skapar bullerdämpning. Därinnanför byggs bostäder. 3 Fina boendekvaliteter, med goda kommunikationer, kommer att kunna skapas längs Nissans östra sida. En tydlig gräns mellan bostäder och hamn/industrier längs Nissans Östra sida måste skapas för att uppnå detta. Denna bör troligen vara identisk med gränsen för hamnens verksamhetsområde. Det är positivt att Tullkammarkajen bebyggs då även detta knyter centrum till Öster och stranden. 4 Vi ser ovanstående förslag som ett attraktivt och mer kostnadseffektivt alternativ till den nu planerade utbyggnaden av exempelvis Björkås och Assarp. Dessa områden bör av flera skäl läggas senare i planerna. 5 De kollektiva kommunikationerna ska utvecklas i det framtida Öster. Genom etableringar av bostäder på Larsfrid och Vilhelmsfält får vi underlag till tätare turer för hela Öster. Etableringen av en spårvagnslinje bör undersökas. 6 Vilken framtid har oljedepåområdet? Vi har sett verksamheten krympa under en lång följd av år. Cisterner har skrotats och stora delar har övertagits av annan verksamhet. Det är troligt att konsumtionen av bensin och eldningsoljor/diesel kommer att minska ytterligare under den närmaste framtiden och att antalet hamnar med oljedepåer, och därmed förenade risker, kommer att minska. Området, som inte ingår i hamnens verksamhetsområde, borde långsiktigt avsättas till annan, icke industriell verksamhet. 7 Gör en demarkationslinje mellan Östra Stranden och hamn-/industriområden! Hit men inte längre måste gälla för idustri- och logistikverksamheterna. Den fördjupade översiktsplanen bör innehålla en begränsningslinje mellan strandnära områden och dessa verksamheter. Gränslinjen bör pressas så långt västerut det går. 8 Ett centrum för Östra Stranden behöver återskapas. Det tidigare centrat kring Timmerstugan förstördes av genomfartsvägen till hamnen. Centrat bör inrymma minigolf, kiosk, café, matservering, mm och vara ett nav i folklivet. Frågan om centrat måste utredas ytterligare. 9 Fylgiaparken bör göras mer tillgänglig och fler gång- och cykelpassager över Fylleån bör skapas så att Fyllinge knyts närmare Öster, framförallt med grönstråk. 10 Hur bör den gamla deponin vid Gustavsfält hanteras? Vi kan inte ha ett stort område med så centralt läge som har så oklara betingelser. Vad krävs för att göra marken användbar och hur bör den användas? Denna fråga måste utredas närmare. Antaget av medlemsmötet (6)

6 2.2 Trafiklösningar för ett utvecklat Öster Förslag från Östers S-förening: 1. Den planerade sträckningen av Södra infarten/hamnleden bör ej komma till stånd av följande skäl: Kostnaden är alldeles för hög i förhållande till nyttan. Inget hittills genomfört projekt av något slag i Halmstad har varit i närheten av den kostnad som gäller här. Delar effektivt och för alltid Öster, samt även Söder och Alet, från havet. Skapar ökat buller på Östra Stranden. Skär av det fina Västervall från allt annat än vägar och industrier. Försvårar byggande på Larsfrid och Vilhelmsfält. Ökad belastning av såväl buller som avgaser (beroende av vindriktning som oftast är västlig) Förstärker ytterligare uppdelningen mellan Öster och Väster. Hamnleden och Södra infarten, i sin nuvarande form, betingar varandra. Utan Södra infarten blir Hamnleden inte effektiv och utan Hamnleden blir Södra infarten orimlig. Vi föreslår istället att Södra infarten följer nuvarande sträckning, dvs Laholmsvägen. Detta gör att en kortare sträcka behöver anpassas än den långa sträcka som helt behöver nybyggas. Detta alternativ måste kostnadsberäknas. Nuvarande infart via Laholmsvägen bör byggas om så att bullerstörningarna minskar och barriäreffekten mellan bostäder och strand reduceras. Den bör sänkas mellan E6 och Larsfrid. Lämpligaste förbindelse till hamnområdet är troligen via Larsfridsvägen och passage under järnvägen (absolut inte över!) för minskat buller. Passager över Laholmsvägen skapas på ett flertal ställen. På minst en delsträcka överdäckas vägen så att ett grönt stråk kan skapas ner mot stranden. Man kan då passera över en kulle utan att märka att det går en väg under. Troligen kan man sänka ned Laholmsvägen till +4 meter, dvs med cirka 2 meter mot idag. Genom sänkning och bullerplank minskas störningarna för omgivningen. Detta kommer att bli en både bättre och billigare lösning än den nu planerade Södra infarten. 2. Genom att dra huvudförbindelsen till hamnen längs Oljevägen blir anslutningen till den planerade Hamnporten trafikmässigt bättre och man får större avstånd till Gröningen och det nya handikappbadet. Ökade möjligheter skapas även för användning av det nuvarande oljedepåområdet till annat. 3. Styr trafiken genom att göra genomfart via Laholmsvägen mot centrum och Väster mindre attraktiv, t ex med rondeller. Minskade utsläpp och mindre buller från trafik och industri gör Öster mer attraktivt för olika grupper och behov. Favorisera användning av E6 och dess avfarter. 4. Åkerier och logistikföretag bör genomgående ligga på utsidan av E6. Detta kommer att medföra att störande trafik styrs bort från bostadsområdena, vilket ökar kvaliteten i boendet. 5. Gång- och cykelvägar anordnas under järnvägen på flera platser vid Vilhelmsfält för att skapa bilfri och nära anknytning mellan bostäder och strand. 6. Bullersäkra delar av Wrangelsleden om trafiken ökar där. Bör delar av den sänkas? 7. Ett gång- och cykelstråk bör skapas sträckan Stationsgatan fd Badvägen handikappbadet. Detta knyter centrum till Östra stranden. 8. Det är även önskvärt med ett gångstråk som förbinder Öster och Väster nära stranden. En sammanlänkning med Prins Bertils stig är starkt önskvärd. Kan en bilfri gång- och cykelpassage över Nissan anordnas på sätt som inte stör båttrafiken? En lättare svängbro är en fundering inom gruppen. Antaget av medlemsmötet (6)

Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten

Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten 1 Östers Socialdemokratiska förening 2008-10-09 Halmstad kommun Byggnadskontoret Box 153 301 05 HALMSTAD Yttrande över förslag till detaljplan för Halmstad 4:28 m.fl. Södra Infarten s yttrande, som följer

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Socialdemokraterna i Mark 2012-10-30 Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Synpunkter på utveckling av kommunens struktur i ett långsiktigt perspektiv, 15-20 år Socialdemokraterna

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered 1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden

Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden Alingsås kommun Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden Göteborg 2016-03-21 Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden Datum 2016-03-21 Uppdragsnummer 1320000906-012 Utgåva/Status Förhandskopia

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Tyck till om din framtid!

Tyck till om din framtid! Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d 1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas. Transportintensiva verksamheter lokaliseras nära större vägar, infartsleder, industrispår eller hamn. Centrumnära verksamhetsområden bör inte innehålla tung industri utan omvandlas efter som till lättare

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland

Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland Sammanfattning Busstrafiken i område Östra Sörmland, omfattande Strängnäs kommun samt de angränsande områdena i Eskilstuna kommun (Norra

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Nybyggarland i Kungens Kurva

Nybyggarland i Kungens Kurva Frågor och svar Uppdaterad i april 2013 Nybyggarland i Kungens Kurva Förslag till ny stadsdel för trähusbyggande Huddinge kommun Vi vill gärna ha en dialog om vårt förslag till ny stadsdel. För synpunkter

Läs mer

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie

Läs mer

Västlänken och Alternativen

Västlänken och Alternativen Västlänken och Alternativen En jämförelse av nyttan och kostnaden för nio koncept för tågtrafik i Göteborg Presentation 2014-02-25 ( förkortad/uppdaterad version feb ) Ingen copyright / Västlänken och

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

Remiss Skrivelse (S): Lund behöver en samlad strategi för de aktuella bergtäktsärendena

Remiss Skrivelse (S): Lund behöver en samlad strategi för de aktuella bergtäktsärendena Tekniska förvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Anita Wallin Karl-Oscar Seth Per Eneroth Ronnie Kalén Tekniska nämnden Remiss Skrivelse (S): Lund behöver en samlad strategi för de aktuella bergtäktsärendena

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Därför behöver vi Götalandsbanan

Därför behöver vi Götalandsbanan Därför behöver vi Götalandsbanan Mindre tid till resan. Mer tid till annat. De nya höghastighetsjärnvägarna kretsar mycket kring tid: 320 km/h, 45 minuter dit, en timme hit, Stockholm Göteborg inom loppet

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET

PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den

Läs mer

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva En del i Vision Järva 2030 Byggprojekt i urval Rinkebystråket 1 Rinkebystråket ska upprustas och göras om till ett levande affärstråk med butiker. Det som

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD

ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD ANSÖKAN OM MARKANVISING 2017-03-13 ENKÖPINGSVÄGEN/URSVIKSVÄGEN, HALLONBERGEN, SUNDBYBERGS STAD BAKGRUND & SYFTE Schottegården Invest AB ansöker om markanvisning och planbesked för del av fastigheten Sundbybergs

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid

Läs mer

KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007

KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007 KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007 Definitioner Småbåtshamn (ÖPXX definition): Förtöjningsanläggning för båtar med minst 10 samlade båtplatser Marina (SCB): båtplatser som hyrs ut via privat/kommersiell

Läs mer

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Regeringens beslutade 4 juni att E 20 genom Alingsås tätort inte finns med i den nationella planen för transportsystemet

Regeringens beslutade 4 juni att E 20 genom Alingsås tätort inte finns med i den nationella planen för transportsystemet Alingsås 2018-06-04 sid 1 ( 6) Regeringens beslutade 4 juni att E 20 genom Alingsås tätort inte finns med i den nationella planen för transportsystemet 2018-2029. Alingsås kommun- Kräv att Trafikverket

Läs mer

Välkommen till. Nordmaling!

Välkommen till. Nordmaling! Välkommen till Nordmaling! Att flytta till en ny plats är ett stort beslut. Du letar förmodligen efter ett bra arbete men förstås också efter en bra miljö för dig och din familj. Du vill ha nära till naturupplevelser,

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna

Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna Beställare: Stenungsunds kommun 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Kristina Hellström Konsult:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun.

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun. Ädp 865 Diarienummer: 2018.0407 Laga kraft: 2018-11-30 PLANBESKRIVNING Detaljplan för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser för Mejseln 11 och 12 Nynäshamn, Nynäshamns kommun. Förenklat planförfarande

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen

FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen Handläggare: Peter Sartorius Dnr: FÖRSTUDIERAPPORT Bålbroskogen i Rimbo tillfartsväg för motorfordon Gatu- och parkavdelningen 1. Bakgrund Gatu- och parkavdelningen har av Mark och exploateringsenheten

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Transporternas roll för landsbygdens framtid

Transporternas roll för landsbygdens framtid Transporternas roll för landsbygdens framtid Utmaningar för företagen i Jönköpings län Åslög Kantelius och Tommy Eriksson CLOSER Vårt nuvarande engagemang Hållbara Transportkorridorer Regionen bevakar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Jämförelse mellan olika områden för äldreboende

Jämförelse mellan olika områden för äldreboende Jämförelse mellan olika områden för äldreboende Lilla Foss Förvaltningen har studerat olika sätt att knyta samman Allegården och Ekebacken med verksamhetslokaler, bostäder och kommunikationsytor. Viktiga

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R)

Översiktsplan 2008. Småhus Maln och Skålbo (Q) Väster om Håsta (K) Idenor (O) (Kompletteringar) Galgberget (C) Malviken (R) Tätorter Hudiksvalls stad Bostäder och verksamheter I Hudiksvalls stad bor ca 15 400 personer. Trots att det i centrum och halvcentrala delar finns möjlighet enligt centrumplanen att bygga ca 500 nya lägenheter,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer