RAPPORT. Marknadsanalys Sundsvalls Logistikpark Kombiterminal. Analys & Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Marknadsanalys Sundsvalls Logistikpark Kombiterminal. Analys & Strategi 2013-03-22"

Transkript

1 RAPPORT Marknadsanalys Sundsvalls Logistikpark Kombiterminal

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Marknadsanalys Sundsvalls Logistikpark - Kombiterminal WSP Sverige AB Besöksadress: Ullevigatan 19 Box Göteborg Tel: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Förord Föreliggande rapport är en del av ett arbete kopplat till ett uppdrag avseende strategisk affärsutveckling av Sundsvalls Logistikpark. I uppdraget har även ingått underhandsleverenser i form av stöd avseende bland annat utformning av kombiterminalen. Göteborg i mars 2013 WSP

4 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT KOMBITRAFIK OCH KOMBITERMINALER GENERELL BESKRIVNING 10 4 LOGISTIKPARKENS SYFTE OCH FUNKTIONER Kombiterminalen Ytor för tredjepartslogistik Containerhamn MARKNAD: SUNDSVALLSREGIONEN Produktion och konsumtion av varor - metodbeskrivning Näringslivet i närområdet ur ett geografiskt perspektiv Teoretiskt godsunderlag Gods med relevans för kombitrafik Start- och målpunkter Transportslag FRAMTIDSBILD FÖR GODSTRANSPORTER Godsprognos Sveriges framtida utrikeshandel Starkt påverkande trender för godstransporter Kombitransporter har ökat mest NUVARANDE KOMBITRAFIK OCH KOMBITERMINAL I SUNDSVALL 28 8 KOMBITERMINAL ROLLER OCH AKTÖRER Terminaloperatörer Tågoperatörer Speditörer, lastbilscentraler och åkerier Varuägare SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Marknad Roller och aktörer En effektiv kombiterminal BILAGA 1 - ORDLISTA REFERENSLISTA... 53

5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sundsvall står inför en mycket kraftig satsning på infrastruktur i och med uppförandet av Logistikparken på Tunadalsområdet. Samordnare av projektet är det kommunala bolaget Sundsvall Logistikpark AB och förutom kommunen är SCA och Trafikverket med i samarbetet. Detaljplanen för Logistikparken omfattande containerhamn, kombiterminal och ytor för logistikverksamheter. Under hösten 2012 pågår förprojektering av bygget av hamnen och kombiterminalen. Logistikparken syftar till att: Koppla ihop väg, järnväg och sjöfart så att de möts på ett och samma område, där om- och utlastning kan ske utan onödiga tidsförluster och transportsträckor. Möta kommunens ansvar i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Tillgodose näringslivets behov och planer på utveckling. Stärka Sundsvalls Hamn som strategiskt viktig även i ett nationellt perspektiv. En viktig utgångspunkt för att projektet ska bli framgångsrikt är att uppförandet och utformningen av anläggningen sker i samklang med marknadens behov och förutsättningar. För att säkerställa att kundunderlaget är tillräckligt genomförs detta uppdrag. 1.2 Syfte Uppdraget syftar till att undersöka kundunderlag för kommande verksamhet på Sundsvalls Logistikpark genom att dels genomföra en utåtriktad verksamhet för att fånga kunderna och kundbehoven och dels en inåtriktad verksamhet för att föreslå ett transport- och tjänsteutbud (i samverkan med eventuella utförare) på Logistikparken som överensstämmer (i möjligaste mån) med de potentiella kundernas efterfrågan. Syftet är också att utifrån ett roll- och aktörsperspektiv skapa ett underlag för prioritering av både kortsiktiga och långsiktiga affärsrelationer. 1.3 Metod Denna rapport är baserad på kundunderlag kopplat till affärsutvecklig och planerade verksamheter i Sundsvalls Logistikpark. Rapporten bygger på kunskap från redan genomförda studier som har anknytning eller påverkar utformningen Sundsvalls Logistikpark. Därtill har en inventering genom intervjuer genomförts där specificerad/detaljerad genomgång av företagen avseende deras transportbehov inklusive källor och destinationer.

7 Underlaget har sammanställts, analyserats och ska tydligt utgöra ett underlag för 1) prioritering av kontakter för upprättande av affärsuppgörelse, 2) eventuella krav på Logistikparken (avseende tjänster och utformning av tjänster) samt 3) fakta avseende företagens transportbehov kopplat till Logistikparkens tjänsteutbud.

8 2 Tidigare utredningar och beslut Idéer kring utveckling av logistikverksamheter i Sundsvallsregionen har funnits i flera år, redan innan det kommunala bolaget Sundsvall Logistikpark AB skapades. Med regionens redan idag stora flöden av skogsprodukter och kemikalier finns ett behov av fungerande logistik till och från regionen som är konkurrenskraftig med resten av världen, även i framtiden. Under de 8 senaste åren har ett flertal rapporter/handlingar tagits fram för att förtydliga behoven av transportmöjligheter för gods i regionen. Innehållet i de tidiga handlingarna tar upp nulägets situation med hamnar, kombiterminaler samt nationella godsflödesstråk som är av betydelse för Sundsvallsregionen. I dessa handlingar finns flera förslag på placeringar av logistikverksamheter och vilka befintliga stråk som är i behov av upprustning. År 2009 upprättades ett finansieringsavtal mellan Sundsvalls kommun, Banverket, SCA och Länsstyrelsen som syftar till att en gemensam finansiering av upprustning av Tunadalsbanan, ny anslutningen mellan Tunadalsbanana och Malandsbanan, ny kombiterminal, ny spåranslutning till Tunadalssågen och Ortvikens pappersbruk samt ny spårdragning inom Tunadalshamnen. Året därpå, 2010, bildades det kommunala bolaget Sundsvall Logistikpark AB vilka ska förverkliga utbyggnadsplanerna. Följande år kom fler handlingar som vidare inventerade behoven, dels genom geografiskt möjliga placeringar av en logistikpark och tillgängligheten till hamnarna i Sundsvalls närområde, men också genom företagkartläggningar och vilka volymer med gods dessa företag bidrar med på tåg, lastbil eller båt, in eller ut ur regionen. Listan nedan i, kronologisk ordning, är de handlingar/rapporter som delvis ligger till grund i denna rapport. Handling Datum Hamnar och hamnterminaler i Västernorrland samt kombitrafik i Sundsvallsområdet, dec-06 Länsstyrelsen i Västernorrland Strategi för North East Cargo Link 2006 Fördjupad idéstudie - Lokalisering kombiterminal i sundsvallregionen, Banverket, 2007 Godsflöden i Sundsvallregionen, Lars Köhler, Consultor 2008 Konsekvenser för flöden av farligt gods, Noborn 2009 Regional transportplan för Västernorrlands län jun-10 Genomförande och finansieringsavtal sep-09 Kommunägda Sundsvalls Logistikpark AB bildas 2010 med Åke Jonsson som vd Det är bolaget som ska förverkliga utbyggnadsplanerna i området. Företagskartläggning en genomlysning av företagsbehov av näringslivsservice i 2010 Sundsvalls kommun, Sundsvall Business Region SCA-Transforest-internet-presentation 2010 SCA-Transforest - Market Development, Sjötransporter, container 2011 Lokaliseringsutredning Containerhamn till Sundsvallsregionen, WSP 2011 Godsflöden ppt, Ebba Löfblad, Profu 2011 Logent Slutrapport 2011 Rapport Noth East Cargo Link(NECL II) Tillgänglighet till hamnarna i Härnösand 2012 Timrå och Sundsvall, Vectura

9 Fördjupad lokaliseringsstudie, Containerhamn till Sundsvallsregionen, WSP feb-12 Godstransporter med koppling till Ostkustbanan söder om Sundsvall- förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, WSP apr-12 Detaljplanen antagen Tabell 1: Tidigare handlingar och rapporter avseende logistikparken i Sundsvall

10 3 Kombitrafik och kombiterminaler generell beskrivning Kombitrafik förutsätter enhetsberett gods, antingen i container eller i trailer. Nuvarande volymer som är enhetsberett (container respektive trailer) som ska till och från Sundsvall antingen till/från svenska destinationer men också internationella (vilket är fallet för den största andelen kombitrafik till/från Sundsvall idag) utgör den omdelbara marknaden för en kombiterminal och konkurrerar avseende trailers främst med fjärrtransporter med lastbil. Containervolymerna med utrikesdestinationer konkurrerar främst med sjöfarten då destinationen inrikes för kombitrafiken på järnväg ofta utgörs av en hamn för vidare transport till övriga hamnar i Europa. I framtida, potentiella, volymer finns även den typ av gods som idag inte containeriseras men till trots är möjligt att containerisera. I huvudsak karakteriseras det gods som inte är enhetsberett av ett lågt värde. Höga volymer på det enhetsberedda godset är en viktig förutsättning för kombitrafik. Avseende gods som ska till eller kommer från utrikes destinationer går trailers huvudsakligen via Trelleborgs Hamn alternativt via Öresundsbron. För containers gäller framförallt hamnarna i Göteborg och Gävle. Figur 1 nedan illustrerar på ett övergripande sätt de godsvolymer som utifrån kategoriseringen enhetsberett gods eller icke enhetsberett gods utgör den omedelbara marknaden för kombitrafik på järnväg samt potentiella volymer vid en ökad containeriseringsgrad. Figur 1. Schematisk bild över potentiellt gods för kombitrafik. Grönt innebär i figuren ovan containers på sjö via den planerade containerhamnen, rött innebär icke enhetsberett gods alternativt vägtransport, dvs gods som inte är tillgängligt för kombitrafik. Vid transporter som med lastbil kan genomföras med dygnstrafik föreligger en direkt konkurrens mellan kombitransporter och direkttransport med lastbil (vilket är fallet i Sundsvall generellt, oavsett destination). Vid en jämförelse mellan kostnaderna i dagsläget för kombitrafik i jämförelse med en direkttransport på väg ger detta nästan uteslutande att järnvägen har en lägre kostnad än lastbilen på rena undervägtransporter. De båda alternativen är jämförbara i de fall transporten på järnväg kan gå direkt mellan två spåranslutna avsändare och mottagare.

11 Om järnvägsalternativet tillförs kostnader för omlastning och forslings- eller matartransport med lastbil, ökar den totala transportkostnaden och järnvägen blir mindre konkurrenskraftigt, varför valet istället blir att låta godset framföras på lastbil hela vägen. För att göra kombitrafiken konkurrenskraftig mot direkttransporter på väg behöver därför undervägtransporten ha en viss avståndsmässig utsträckning, för att på så sätt kompensera tillkommande lyftkostnader med billigare undervägtransport. Vanligt är att utgå från att denna sträcka behöver överstiga ca 300 km.

12 4 Logistikparkens syfte och funktioner Den planerade logistikparken har som övergripande syfte att skapa gynnsammare logistiska förutsättningar för företag att bedriva verksamhet i regionen. Detta syfte ska vidare uppnås genom att åstadkomma en intermodal logistiknod med effektiva kopplingar mellan transporter på väg, järnväg och sjö. I anslutning till dessa kopplingar upprättas även yta för tredjepartsaktörer med logistikrelaterad verksamhet att etablera sig. Logistikparkens funktion kan förklaras med hänsyn till om behov föreligger att lagra gods i noden eller inte. Som transitnod används parken som omlastningspunkt mellan två transportsätt samtidigt som den också kan fungera som en lagerpunkt för gods i avvaktan på vidare hantering/förflyttning. Dessa båda principalternativ framgår i Fel! Hittar inte referenskälla. nedan. Figur 2. Logistikparkens funktion De delkomponenter som tillsammans utgör Logistikparken är en kombiterminal med tillhörande terminalbyggnad samt en containerhamn. 4.1 Kombiterminalen En kombiterminal kan i generell mening beskrivas som en funktion för överföring av enhetslaster mellan två eller flera trafikslag. I denna rapport avgränsas enhetslasterna till semitrailer 1, växelflak 2 och container 3. I planerna för Logistikparken ingår att ersätta Jernhusens befintliga kombiterminal, vilken idag är placerad i centrala Sundsvall, med en ny. Enligt tidigare utredning saknar den befintliga kombiterminalen expansionsmöjligheter, med begränsad möjlighet att möta den framtida efterfrågan som följd. Det har därför bedömts som nödvändigt att hitta ett nytt läge för att på sikt kunna tillgodose marknadens behov. 1 Avser påhängsvagn till dragbil 2 Avser löst flak med kapell eller fast hölje som kan lastas på järnvägsvagn eller lastbilschassi 3 Avser godsbehållare av enhetligt format (standardiserat enligt ISO). Vanligast är enheter om 20 eller 40 fot.

13 4.2 Ytor för tredjepartslogistik I anslutning till kombiterminalen planeras en yta på 4 Ha, varav 1,5 Ha är tänkt att utnyttjas till en fastighet inklusive byggnad som ska vara kopplad till terminalverksamheten. I en sådan etablering av en terminalbyggnad skapas möjligheten att enhetsbereda gods (semitrailer, växelflak eller container) för vidare transport på väg, järnväg eller sjö. Omvänt kan även enheter brytas ner i mindre enheter (ex pallar) för spridning i regionen. Vidare ger en terminal förutsättning för att tidmässigt anpassa skillnaderna mellan ankomst och avgång av olika transportmedlen såsom vid överlämning mellan väg och järnväg i kombitrafik. De återstående 2,5 Ha är möjligt att antigen hyras ut till eller säljas till tredjepartslogistikverksamhet. Figur 3. Lokalisering för planerad lageryta i Logistikparken 4.3 Containerhamn En containerhamn kan i generell mening beskrivas som en funktion för överföring av container mellan väg och sjö eller järnväg och sjö. Den planerade containerhamnen på Sundsvalls Logistikpark kommer att ha funktionen att överföra containeriserat gods mellan sjö och väg eller sjö och järnväg. Den planerade kajen är i ett initialt skede tänkt att bli 150 meter, med en framtida möjlighet att förlängas med 200 meter. En STS-kran är tänkt att utföra lastning och lossning, till och från fartyg och kaj. Hamnplanen, placerad innanför kajen på 4 Ha, är tänkt att fungera som uppställningsyta för con-

14 tainers. Containers matas från och till STS-kranen med antingen en truck av samma typ som används i kombiterminalen eller med dragtruckar.

15 5 Marknad: Sundsvallsregionen Det gods som trafikeras via en logistikpark kommer ofta långväga ifrån och skall vidare till områden utanför regionen. Med det som bakgrund är det lätt att tappa det lokala näringslivet i diskussionen. Situationen i Sundsvall är dock lite annorlunda då det spårbundna godset stannar i Sundsvall och går vidare därifrån på lastbil. Sundsvalls Logistikpark ägs av kommunen som också har i uppdrag att se till just det lokala näringslivets bästa. Med utgångspunkt av detta resonemang är det på sin plats att studera hur denna näring ser ut mer i detalj. Godstransporterna till och från regionen domineras nästan helt av verksamheter kopplat till trävaror; pappers- och massaproduktion, cellulosa och timmer. Den näst största branschen vad gäller transporter är verkstadsindustrin. Detta är verksamheter som genererar tunga och omfattande transporter. I nedanstående avsnitt redovisas: Produktion och konsumtion av varor - metodbeskrivning Den geografiska spridningen av godsgenererande verksamheter Möjliga godsvolymer och bedömning av möjlig balans mellan in- och utgående kombiflöden Start- och målpunkter för godset 5.1 Produktion och konsumtion av varor - metodbeskrivning Ett sätt att erhålla en uppfattning av de godsvolymer som genereras och hanteras i Sundsvallsregionens upptagningsområde är att använda SCB-statistik. Branschstatistik från SCB över alla företags omsättningsklass och antal anställda per arbetsplats är här hämtat från 10 kommuner (inklusive Sundsvalls kommun) runt Sundsvall. Statistiken visar efter bearbetning via metodbeskrivningen nedan på varor producerade och konsumerade totalt i de 10 kommunerna mätt i antal ton uppdelat i varugrupper. Metoden som har använts här går ut på att ur SCB-data beskriven ovan uppskatta efterfrågan på godstransporter till och från olika områden. Uppskattningen av genererat gods bygger på tanken att arbetsplatser skapar godstransporter. Med hjälp av information om storlek av och branschtillhörighet hos arbetsplatserna kan mängden gods uppskattas och med kända koordinater för arbetsplatserna kan de sedan illustreras på karta. 5.2 Näringslivet i närområdet ur ett geografiskt perspektiv I Figur 4 nedan återges en karta med samtliga företag lokaliserade i regionen markerade i storleksordning med avseende på totalvikt (producerade och konsumerade) varumängd. Figuren ger en bild av hur etableringar är lokaliserade geografiskt med tyngdpunkter i de större tätorterna och utmed älvdalarna inåt landet. Företagen är kategoriserade efter total godsvolym där rött är de riktigt stora aktörerna. Figuren ger inte den allra största aktören SCA rättvisa då dess bolag enskilt ligger i topp i statistiken och som en enskild koncern räknat leder de ligan med betydande marginal.

16 Figur 4. Totalvikt varor i Sundsvallsregion För att ytterligare klargöra figuren och skapa en bättre förståelse för företagens geografiska spridning kan man dela upp regionen i tårtbitar vilket är utfört i nedanstående Figur 5. Områdena har valts med Logistikparken som utgångspunkt där den inre cirkeln utgörs av Sundsvalls tätort och dess omedelbara närhet. Den yttre cirkeln har en radie av 100 km och är uppdelad i tre olika geografiska tårtbitar. En nordlig del med Härnösand, Kramfors, Sollefteå samt Indalsälvens dalgång. En sydlig del med Nordanstigs kommun och Hudiksvall samt en västra del som i princip är E14 in mot Ånge. Om man ser på omsättningssiffror för företagen i Sundsvallsregionen så finns 60 % av de största bolagen inne i eller i omedelbar närhet till tätorten Sundsvall. Fördelningen är sedan 20 % i norra, 15 % i södra samt 5 % i västra delen (se Figur 5). Ett intressant faktum är att oavsett om man ser till de 50, 100 eller 500 största bolagen i regionen så ser fördelningen likadan ut.

17 Tittar man istället på de bolag som producerar mest (i antal ton) i regionen är situationen mer jämnt fördelad med en tredjedel av bolagen i Sundsvalls tätort och en tredjedel i den norra delen. I den södra delen återfinns en fjärdedel av bolagen och bara en tiondel av bolagen är förlagda i den västra delen. De största konsumtionsbolagens (i antal ton) fördelning mellan regiondelarna liknar mer den fördelning som gäller för bolagen med störst omsättning. Statistiken talar för att lokaliseringen av Logistikparken norr om Sundsvalls tätort är bra och attraktiv för marknadens aktörer då transporter är tid och pengar man försöker minimera. Statistiken är också en tillgång när man säljer in Logistikparken internt men även externt till näringslivet då den utgår från statistik hämtad från SCBs siffror som är ren fakta med hög trovärdig- och träffsäkerhet. Figur 5. Företagens geografiska spridning inom en radie av 100 km med uppdelningen i tre olika geografiska tårtbitar. 17

18 I nästa steg tittar vi närmare på de företagen med särskilt intresse av verksamheten på Logistikparken. Dessa företag utgörs av de största godsgenererande bolagen såsom industri-, fordons, bygg-, dagligvaruföretag men också speditörer och transportföretag etablerade inom en radie av 100 km från Sundsvall. Figur 6. Företags lokalisering i Sundsvallsregionen Noterbart är att man söder om Sundsvall har ett område i och kring Stockvik som har en stark koncentration av kemiföretag. Dessa är av särskilt intresse då de i princip uteslutande har farligt gods som transporteras både in och ut till industrierna. Norr om Sundsvall ligger Birsta där dagligvaruhandeln har ett starkt fäste med bland annat IKEA som en stor och viktig aktör med stora transporter in. Området och företagen är av speciellt intresse för konsumentgods in till Sundsvallsområdet. Resterande industriföretag av större intresse är mer utspridda i regionen. Ser man lite närmare på Sundsvalls tätort är det intressant att se var regionens speditionsföretag är lokaliserade idag. Man ser tydligt, i figuren nedan, en anhopning av aktörer i omedelbar närhet till nuvarande kombiterminal och rangerbangård. Intressanta aktörer finns också uppe i Timrå, främst då Schenker. Den nya bron och en ny Logistikpark på norra sidan av Sundsvallsfjärden kommer på ett ganska dramatiskt sätt ändra förutsättningarna för aktörerna i området. WSP Box Göteborg Telefon

19 Figur 7. Speditörer och operatörer med särskilt intresse i en Logistikpark Aktörerna på södra sidan kommer hamna i ett vacuum då man hamnar någonstans mittemellan att utnyttja bron eller att köra genom staden. Några av aktörerna på södra sidan har idag terminaler varför det kommer kunna bli en ganska omfattande trafik genom staden och/eller bron med tung trafik mellan nya Logistikparken och terminalerna. Alla dessa bolag är i allra högsta grad intresserade av vad som händer med Logistikparksprojektet och hälften av dem är även presumtiva kunder till Logistikparken. 5.3 Teoretiskt godsunderlag I Figur 8 framgår den totala mängden gods (uttryckt i ton) som produceras respektive konsumeras i den studerade regionen. Resultatet domineras kraftigt av skogsavverkning, stenbrott, massa-, och pappersprodukter samt icke-metalliska mineralprodukter (mursten, tegelsten och keramiska byggnadsprodukter). I huvudsak material och godssegment som i dagsläget inte hanteras på en kombiterminal men däremot är intressanta för hamnverksamhet. Den totalt konsumerade varumängden i den studerade regionen uppgår till drygt 4 miljoner ton att jämföra med den producerade som uppgår till ganska precis 10 miljoner ton, en faktor 1 på 2,5.

20 Figur 8. Totalvikt på varor i Sundsvallsregionen per SNI-kod 5.4 Gods med relevans för kombitrafik För gods och varor hanterade i kombiterminalsverksamhet skulle en intressantare bild erhållas om man exkluderade varugrupperna 1, 3 och 9 i figuren ovan. Varor kopplade till dessa grupper är mest icke enhetsberett gods som vanligtvis inte hanteras via kombiterminal. I kvarstående varugrupper återfinns däremot enhetsberett gods, antingen containeriserat eller pallastat, och dessa varugrupper är därmed relevanta att studera avseende potentiellt godsunderlag för kombitransporter. Utifrån figur 8 kan det teoretiska godsunderlaget för kombitrafik till och från den studerade regionen då summeras till ca 3,8 miljoner ton gods per år och den dominerande varugruppen är otvetydigt trä, massa och papper. Resonemanget ovan kompletteras av tidigare bedömning av godsflöden i Sundsvallregionen (Consultor, 2008), ur vilken det framgår vilka branscher som för närvarande faktiskt transporterar sitt gods i container, trailer eller som pallastat gods (se figur 9). Pallastat gods kan antingen gå med lastbil och släp eller på trailer hela vägen till slutkund. Eftersom maxlängderna på lastbilstransporter är mer generösa i Sverige än på kontinenten, är det rimligt att hävda att utrikesgods transporteras på trailer, och då möjligen som kombitransport, medan de inrikes volymerna mer sannolikt går på väg hela sträckan.

21 8 % 5 % 34 % 53 % Trä, process, byggnadsindustri Sällanköpsvaror (inkl. bilar) Verkstad och övriga industrier Dagligvaror/livsmedel Figur 9: Fördelning av kombirelaterat gods per bransch i Sundsvallsregionen, Källa: Consultor 2008 Trä, process- och byggnadsindustrin dominerar figuren, med över hälften av godsmängden (ton). En betydande andel står även verkstadssektorn för. När de branscher har exkluderats vars varor inte är relevanta att studera avseende kombiterminalsverksamhet balanseras förhållandet mellan producerad och konsumerad varumängd radikalt. I rena siffror betyder det att totalt 1,6 miljoner ton konsumerat gods ställs mot 2,2 miljoner ton producerade varor, en faktor ungefär 3 på 4 vilket är betydligt mer balanserat (Figur 10). Ett liknande förhållande framgår även av den tidigare genomförda godsflödestudien av Utflöde: 58 % Figur 10. Kombirelaterat gods fördelat på in- respektive utflöde, Källa: WSP godsanalys Conslutor 2008, där det utgående kombirelaterade godset stod för 57 % och det inkommande för 43 %. Det framstår därför som att de flesta av de godsflöden som är relevanta för kombitransporter sker ut från regionen, även om obalansen inte är uppenbart ogynnsam. Samtidigt är ett balanserat flöde av gods i bägge riktningarna den största drivkraften för att skapa ett stort värde i Logistikparkens kombiterminaldel. Detta resonemang utvecklas under avsnitt 9 Sammanfattning och slutsatser nedan. Inflöde: 42 %

22 5.5 Start- och målpunkter Generellt kan sägas att med undantag av de inkommande virkestransporter som sker från skogarna i Norrland, så är start- och målpunkterna för godsflödena belägna söder om Sundsvall. En klart övervägande del av det ingående godsflödet har startpunkt i Sverige. Enligt tidigare bedömning av godsflödena i Sundsvallregionen fördelar sig målpunkterna för de utgående transporterna i princip lika på inrikes och inom övriga Norden (52 %) som på export (48 %). Av inrikes volymerna levereras lika mycket gods till målpunkter norr om Sundsvall som söder om. Den i särklass största branschkategorin Trä-, process- och byggnadsindustrin står även för den största exportandelen, där 50 % av den totala utgående volymen har målpunkter i Europa. De framträdande start- och målpunkterna i olika delar av Sverige är: Väst: Göteborg och Halmstad Syd: Malmö och Helsingborg Mitt/Ost: Mälardalen, Örebro, Södertälje, Gävle Norr: Västernorrlands och Jämtlands län 5.6 Transportslag Uttransporter från Sundsvallsregionen (Figur 11) sker till i princip lika delar lastbil (45 %) som båt (40 %). Övriga uttransporter sker per järnväg (15 %). För fyra av sex branschkategorier sker uttransporter nästan uteslutande per lastbil. Vad gäller intransporter visar Figur 12 att vägtransporter dominerar stort. Återigen påverkas denna bild starkt av hur den klart största branschkategorin Trä-, process- och byggnadsindustrin fördelar sina intransporter. De övriga intransporterna till regionen sker till i princip lika stora delar på järnväg som båt. Figur 11. Transportslag för uttransporter. Källa: Consultor, Figur 12. Transportslag för intransporter. Källa: Consultor, 2008.

23 6 Framtidsbild för godstransporter Detta avsnitt syftar till att med utgångspunkt i de nationella godsprognoserna ge en ökad förståelse för storleksordningen och inriktningen på godstransporter under den kommande femtonårsperioden. 6.1 Godsprognos 2030 Trafikverket tog under 2012 fram uppdaterade prognoser för gods- och persontrafik inom väg, järnväg, sjöfart och luftfart för prognosåret Dessa prognoser kommer att användas som underlag för analys och beslut inom arbetet med den nationella transportplanen för perioden Utgångspunkten för prognosen är främst den bedömning av Sveriges ekonomi för som görs i Långtidsutredningen 2008 (LU 2008). Enligt Trafikverkets prognoser kommer efterfrågan på godstransporter att öka kraftigt under perioden fram till Därefter förväntas tillväxttakten avta något. Utveckligen fram till 2030 respektive 2050 redovisas i Tabell 2 nedan. Utfall Förändring Förändring Total efterfrågad volym (ex. transit) % +49 % Inrikes % +4 % Export % +102 % Import % +112 % Tabell 2. Prognos över efterfrågan på godstransporter fram till 2030 och Källa: Trafikverket 2012:112. Tillväxten i den totala godstransportefterfrågan drivs utifrån tillväxt i transportefterfrågan i ett antal branscher. I Figur 13 nedan redovisas utvecklingen av inrikes och utrikes godstransportefterfrågan (procentuell förändring av miljoner ton ) för de tolv varugrupper som ingår i prognosen.

24 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% Jordbruk Rundvirke Trävaror Livsmedel Råolja/Kol Oljeprodukter Järnmalm/Skrot Stålprodukter Papper/Massa Jord/Sten/Bygg Kemikalier Färdiga industriprodukter Inrikesvolymer Utrikesvolymer Figur 13. Prognos över utvecklingen av inrikes och utrikes godstransportefterfrågan fördelat per varugrupp. Källa: Trafikverket, Räknat i totalt antal transporterade ton ökar efterfrågan inom samtliga varugrupper, förutom oljeprodukter och råolja, och främst inom utrikeshandeln. I ett flertal branscher förväntas en ökning på mer än 100 % vad gäller utrikes godstransporter. Den största ökningen sker inom järnmalm/skrot, vilket baseras på den förväntade ökade brytningen av järnmalm i norra Sverige. Med hänvisning till Figur 13 ovan, där de godsmängder som konsumeras och produceras i Sundsvallsregionen fördelas på varugrupper, inses att näringslivet i Sundsvall är framträdande inom flera av de branscher som förutspås att få en god utveckling. Detta gäller inte minst för jordbruk, skog, malm samt trävaror och papper/massa. I samtliga branscher är det utrikes volymer som står för den stora tillväxten i godstransportefterfrågan, men inom papper/massa finns en stark tillväxt även inom inrikes volymer (+ca 60 %).

25 6.2 Sveriges framtida utrikeshandel För Sveriges utrikeshandel förväntas följande trender: Export: kraftig ökning av järnmalm, papper, massa och trävaror. Bedömningen är att detta leder till ökade volymer, och därmed ökad trafik, för hamnarna i Östersjön, men även för järnväg- och vägförbindelserna till Göteborgs hamn. Import: kraftig ökning av import av kemikalier, rundvirke och trä, främst från Östeuropa. Bedömningen är att detta medför ökade volymer för hamnarna i Östersjön även om de största volymerna förväntans gå direkt till massafabrikerna med egen kaj Generellt: kraftig ökning av handel med färdiga industriprodukter, vilket förmodas leda till ökningar av kombitransporter Vad gäller framtida handelspartners förutspås i Trafikverkets prognos att: Sveriges utrikeshandel förskjuts österut, mot Östeuropa, Ryssland och Fjärran Östern. Östeuropa går om Västeuropa som största handelspartner på importsidan. Västeuropa alltjämt största handelspartnern på exportsidan Östeuropa, Mellanöstern och Fjärran Östern växer, medan Nordamerikas andel av den svenska exporten förväntas att halveras. Av ovanstående beskrivning inses att Sundsvall kan få en geografisk konkurrensfördel vad gäller den starkt ökade utrikeshandeln med Östeuropa och Baltikum. Vad gäller kombitransporter framstår kopplingen till Göteborgs hamn som särskilt betydelsefull, då stora godsmängder kommer att koncentreras dit. 6.3 Starkt påverkande trender för godstransporter Nedan (Tabell 3) beskrivs fem pågående och till synes långsiktiga trender som påverkar hur företagens logistikupplägg utvecklas, och därmed krav och förväntningar vad gäller godstransporter. Trend Effekt för godstransporter 1 Globalisering och tillväxt i utrikeshandeln Godstrafiken påverkas med en koncentration mot ett begränsat antal stora stråk och noder. En koncentration till ett begränsat antal hamnar och terminaler kan förväntas. 2 Kraftigt ökad handel med Godstrafiken påverkas med starkt ökande flö-

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION

Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION Analys av godsflöden i Skåne KORTVERSION De skånska godsflödena i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten Deskriptiv analys av godsflöden i Skåne. Rapporten är framtagen

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport

FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN. Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport FRÅN SUNDSVALL TILL VÄRLDEN Snabbt, säkert och klimatsmart med Göteborgs Hamn och Railport LEDARE Världen nästa! Sundsvallsregionen är utan tvekan på gång. Med jämna mellanrum kan vi läsa om hur näringslivet

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Projekt KombiSyd presenterar: Framtiden för Kombi. en marknadsstudie

Projekt KombiSyd presenterar: Framtiden för Kombi. en marknadsstudie Projekt KombiSyd presenterar: Framtiden för Kombi en marknadsstudie Uppdragsbeskrivning Uppdraget består i att arbeta fram ett förslag på kombi transporter för regionens aktörer inom Skåne och Blekinge

Läs mer

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels

Transportmarknaden. Konsekvensen av ovanstående är att på lastbilen transporteras mestadels 14 i Sverige På godstransportmarknaden i Sverige finns i huvudsak tre olika transportslag: - Lastbilstransporter - Järnvägstransporter - Sjöfartstransporter Respektive transportslags marknadsandel varierar

Läs mer

Underlag för beslut om genomförande av Sundsvall Logistikpark

Underlag för beslut om genomförande av Sundsvall Logistikpark Underlag för beslut om genomförande av Sundsvall Logistikpark 2013-04-29 SLPAB-2013-00020 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 5 1.1 Utredningens förslag... 5 1.2 Grundförutsättningar innan anläggningsarbete

Läs mer

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En anpassad lösning för transport, lagring och logistik En satsning byggd på ansvar för miljön i ett av Sveriges bästa transportlägen Kiruna Katrineholms Logistikcentrum ligger i korsningen mellan västra

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Norrköpings hamn CONTAINER

Norrköpings hamn CONTAINER Norrköpings hamn CONTAINER Vår nyaste arena för tillväxt 2010 invigdes den nya containerterminalen i Norrköpings hamn. Den är byggd på en stadig grund av lång erfarenhet, modern teknik, ny kunskap, och

Läs mer

Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom 2013-02-15

Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom 2013-02-15 Gävle Hamn är hjärtat för import och export på ostkusten. Ett logistiknav för samordning av fartyg, tåg och bilar. Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom 2013-02-15 Ostkustens logistiknav 95 % av Sveriges utrikeshandel

Läs mer

Kombitransporter i Sverige och Europa

Kombitransporter i Sverige och Europa Kombitransporter i Sverige och Europa Vill du vara med och minska CO 2 -utsläppen och samtidigt få en fördelaktig transportekonomi? Utveckling Linjer i Sverige och Europa Fördelar Miljö och emissioner

Läs mer

2011-04-07 SLUTRAPPORT. Marknadsprojekt Sundsvall Logistikpark

2011-04-07 SLUTRAPPORT. Marknadsprojekt Sundsvall Logistikpark 2011-04-07 SLUTRAPPORT Marknadsprojekt Sundsvall Logistikpark L3PLC Logent 3PL Consulting AB 0768-96 90 03 2011-04-07 1.0 2 (30) INNEHÅLL 1 PROJEKTBESKRIVNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 4 1.3

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften

Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 1 Järnväg Lastsäkring för att förebygga godsskador på väg, järnväg, sjö och i luften Bild 2 Järnväg Allmänt Transportbranschen är i behov av järnvägstransporter för gods som transporteras långa sträckor.

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

UTVÄRDERING AV INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR

UTVÄRDERING AV INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR UTVÄRDERING AV INTERMODALA TRANSPORTKEDJOR Riskanalys av transportkedjor 2009-06-09 Avdelningen för trafik och logistik Förord MariTerm AB har tillsammans KTH och TFK tagit fram en metod för att analysera

Läs mer

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun - Bulk - Enhetsburet gods/ container & trailer - Oskarshamn/ Kalmar Län -CARGOTO -Så påverkas hamnar av SECA - Fånga upp framtiden Oskarshamn Transport corridor between

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

7. Trafik och kommunikationer. december 2004 december 2004 7. Trafik och kommunikationer 1 Innehåll Vägar och motortrafi k...3 Trafi ksäkerhet och olyckor Parkeringar Planerade åtgärder Järnvägen...6 Hamn, sjötransport, fl ygplats, fl ygtransport...7

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 1 2015 Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION... 4 ALLMÄN INFORMATION... 4 ANSVAR... 4 GILTIGHETSTID... 4 PUBLICERING... 4 KONTAKTUPPGIFTER...

Läs mer

Godsflöden i Halland

Godsflöden i Halland Godsflöden i Halland Region Halland Februari 2007 Project part-financed by the European Union within the BSR INTERREG IIIB Godsflöden i Halland Utredning inom Baltic Tangent projektet 2007-02-20 Beställare:

Läs mer

Konkurrenskraftiga kombitransportsystem

Konkurrenskraftiga kombitransportsystem Effektiva tågsystem för godstransporter - Underlagsrapport - Konkurrenskraftiga kombitransportsystem Bo-Lennart Nelldal Peter Bark Jakob Wajsman Gerhard Troche KTH Järnvägsgruppen Rapport 0513 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Effektiva transporter av partigods

Effektiva transporter av partigods DB SCHENKERdirect Effektiva transporter av partigods Globalt nätverk DB SCHENKERdirect i korta drag Snabbaste vägen till mottagaren Skräddarsydda lösningar Så kontaktar du Schenker Schenker AB stark aktör

Läs mer

Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen Fakta om åkerinäringen Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bred bulkhamn och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om Stockholm. Hamnen utgör ett

Läs mer

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN

HARGS HAMN. 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN HARGS HAMN 60 0 10 North 18 0 29 East UNCTAD LoCode SE HAN Välkommen till Hargs Hamn Idag är Hargs Hamn AB en bulkhamn som hanterar många olika godsslag och närmaste allmänna hamn för bulktrafik norr om

Läs mer

Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION

Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION Kartläggning av godsterminaler, logistikverksamhet och sysselsättning i Skåne KORTVERSION Den skånska logistiksektorn i sammandrag Detta dokument sammanfattar de huvudsakliga slutsatserna i rapporten "Kartläggning

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR

LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR LOGISTIK BORGEBY FÄLTDAGAR Sweco TransportSystem AB Olof Fredholm Hannes Englesson 2 (13) S w e co Hjälmaregatan 3 Box 242 SE-212 42 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)10 4846600 Fax www.sweco.se Sweco TransportSystem

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Kombiterminaler i Östra Mellansverige

Kombiterminaler i Östra Mellansverige Kombiterminaler i Östra Mellansverige Banverket, Östra banregionen BRÖT PM 38/2005 Kombiterminaler i Östra Mellansverige Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Effektiviseringspotential. HCT-system. Fallstudie Örebro 2015-03-20

Effektiviseringspotential. HCT-system. Fallstudie Örebro 2015-03-20 Effektiviseringspotential med HCT-system Fallstudie Örebro 2015-03-20 Innehåll Vad och varför HCT? Beskrivning fallstudier: Zinkgruvan Mining och Kopparbergs Bryggeri Resultat Slutsatser Rekommendationer

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

OPPORTUNITY WEST POTENTIALEN FÖR INTERMODALA TRANSPORTLÖSNINGAR

OPPORTUNITY WEST POTENTIALEN FÖR INTERMODALA TRANSPORTLÖSNINGAR OPPORTUNITY WEST POTENTIALEN FÖR INTERMODALA TRANSPORTLÖSNINGAR FÖRORD Som en del i den internationella expansionen och globaliseringen utvidgar svenska företag ständigt sina geografiska marknader och

Läs mer

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Rickard Bergqvist Professor i Logistik och Transportekonomi Industriell och Finansiell ekonomi & Logistik Företagseknomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

PM - VÄSTGODS Kunskapssammanställning om godstransporter i väst 2013-01-14. Analys & Strategi

PM - VÄSTGODS Kunskapssammanställning om godstransporter i väst 2013-01-14. Analys & Strategi PM - VÄSTGODS Kunskapssammanställning om godstransporter i väst 2013-01-14 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

GREEN HIGHWAY. Workshop om utvecklingsmöjligheter för vätgas i regionen. 26 november i Sundsvall. Green Highway En fossilbränslefri transportkorridor

GREEN HIGHWAY. Workshop om utvecklingsmöjligheter för vätgas i regionen. 26 november i Sundsvall. Green Highway En fossilbränslefri transportkorridor GREEN HIGHWAY Workshop om utvecklingsmöjligheter för vätgas i regionen 26 november i Sundsvall Green Highway En fossilbränslefri transportkorridor www.greenhighway.nu Workshop Industriell vätgas Case:

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för. Jönköpings kommun. Utgåva 2 Sidan 1 av 11 Gällande fr. o m: 2014-10-01 Utgåva: 2 Handläggare: Stefan Åhman Sweco Rail AB Utgivare: Mathias Johansson Tekniska kontoret Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för Jönköpings kommun Utgåva 2 Sidan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE

VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE VÄLKOMMEN TILL ETT BÄTTRE LÄGE Dina behov är viktigast Södertälje Hamn är en komplett hamn. Vi tar emot nästan alla sorters gods från när och fjärran. För dig som vill nå Mellansverige är Södertälje Hamn

Läs mer

FASTIGHET OCH REVISION: LÄGESBESKRIVNING 2010

FASTIGHET OCH REVISION: LÄGESBESKRIVNING 2010 CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION UTREDNING 2012, N IO S N E P, G IN R K Ä S BANK, FÖR FASTIGHET OCH REVISION: LÄGESBESKRIVNING 2010 Bank, försäkring, pension, fastighet och revision:

Läs mer

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5

Läs mer

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull!

Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Åkeribranschens syn på lastsäkring Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se teknikchef i Sveriges Åkeriföretag Vi kör inte för skoj skull - Vi kör för din skull! Lastsäkring? Åkeriföretagens verksamhet

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm

Miljölogistik. Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14. Monica Jadsén Holm Miljölogistik Hållbara Transporter Stockholm, 2013-11-14 Monica Jadsén Holm Integrerade logistikkedjor sparar miljön Värdeskapand e tjänster Värdeskapande Temperaturförändringar (år 1860 2000) tjänster

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

PRELIMINÄR RAPPORT. Godstransporter i Örebro län 1 (34) Datum: 2013-02-18 Beteckning: preliminär rapport

PRELIMINÄR RAPPORT. Godstransporter i Örebro län 1 (34) Datum: 2013-02-18 Beteckning: preliminär rapport Datum: 2013-02-18 Beteckning: preliminär rapport 1 (34) Godstransporter i Örebro län PRELIMINÄR RAPPORT Vectura/Transport & Samhälle/Trafikanalys Siamak Baradaran Box, Transportstrateg siamak.baradaran@vectura.se

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Kombiterminal i Östersund

Kombiterminal i Östersund Kombiterminal i Östersund Sandviken juni 2004 Logistikkraft AB Förord Denna rapport beskriver projektet Kombiterminal i Östersund. Logistikkraft fick uppdraget i januari 2004 och har bedrivit studien fram

Läs mer

SCHENKERconcepts Skräddarsydda transporter. Globalt nätverk. Schenker Concepts i korta drag. Verktygslåda. Konceptmoduler. Så kontaktar du Schenker

SCHENKERconcepts Skräddarsydda transporter. Globalt nätverk. Schenker Concepts i korta drag. Verktygslåda. Konceptmoduler. Så kontaktar du Schenker SCHENKERconcepts Skräddarsydda transporter Globalt nätverk Schenker Concepts i korta drag Verktygslåda Konceptmoduler Så kontaktar du Schenker Schenker AB stark aktör i ett globalt nätverk Schenker Concepts

Läs mer

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige

obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige 1 avajer och klänningar växer som bekant inte i tikerna, och bomullen växer inte

Läs mer

Hallands hamnar och Kombitrafik

Hallands hamnar och Kombitrafik Hallands hamnar och Kombitrafik Göteborg 2011-03-01 NextPart Eric Nilsson Uppdragsgivare Region Halland Josefin Selander josefin.selander@regionhalland.se 070-236 57 36 Uppdragsnummer RH 08135 Uppdragstagare

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality

LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015. Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality LAST MILE. Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 Maria Nilsson Öhman, Environment & Quality 1 Klimatsmarta transporter i city Örnsköldsvik 2 sept 2015 VARÖR HAR VI TRANSPORTER? örsta

Läs mer

Datum: Maj 2013 1 (50) Gotlands län

Datum: Maj 2013 1 (50) Gotlands län Datum: Maj 2013 1 (50) Gotlands län Datum: Maj 2013 2 (50) Datum: Maj 2013 3 (50) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Datum: Maj 2013 1 (60) Västmanlands län

Datum: Maj 2013 1 (60) Västmanlands län Datum: Maj 2013 1 (60) Västmanlands län 2 (60) 3 (60) Förord Det gemensamma arbetet med infrastruktur och trafik i östra Mellansverige har pågått i över tio år. Ganska tidigt upptäcktes avsaknaden av information

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

SCHENKERsystem Säkra transporter av styckegods. Globalt nätverk. Schenker System i korta drag. Smart, enkelt och effektivt. Skräddarsydda lösningar

SCHENKERsystem Säkra transporter av styckegods. Globalt nätverk. Schenker System i korta drag. Smart, enkelt och effektivt. Skräddarsydda lösningar SCHENKERsystem Säkra transporter av styckegods Globalt nätverk Schenker System i korta drag Smart, enkelt och effektivt Skräddarsydda lösningar Så kontaktar du Schenker Schenker AB stark aktör i ett globalt

Läs mer

Säkra transporter av styckegods

Säkra transporter av styckegods DB SCHENKERsystem Säkra transporter av styckegods Globalt nätverk DB SCHENKERsystem i korta drag Smart, enkelt och effektivt Skräddarsydda lösningar Så kontaktar du Schenker Schenker AB stark aktör i ett

Läs mer