rätt i hamn Studenterna bjöd branschen till dans Vi vann i regionfinalerna! Lars är färskaste basen

Transkript

1 En tidning från tya, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. # 2.09 rätt i hamn Studenterna bjöd branschen till dans Vi vann i regionfinalerna! Lars är färskaste basen 1

2 Innehåll Ledare Skoltävlingarna visar vägen till framtiden... Finalerna som inte försvann Och så var det plötsligt sommar. Knappt hade man hunnit sluta klaga över att våren var så kall förrän det var dags att oja sig över värmen. För inget är mänskligare än att beklaga sig, tycks det som. En klagolåt man ofta hör numera är att det finns så många nya medier att ens budskap försvinner i bruset. Där håller jag inte med. Ta våra regionfinaler i transportteknik till exempel. Man skulle kunna tänka sig att så pass snäva arrangemang lätt skulle kunna drunkna i det allmänna ståhejet. Men icke. I stället känns det som om vårens tävlingar fått extra mycket uppmärksamhet. Och med rätta! I fem finaler har ungdomar från Sjöbo till Boden gjort upp om tävlingsplatser i Yrkes-SM i Göteborg nästa år. Vi har läst om det lite varstans, både i lokalpress och på nätet. Och det är bra för det är detta vi vill uppmärksamma: att den moderna transportbranschen behöver välutbildade, motiverade ungdomar. Ett exempel på en sådan är Johan Ohlsson, vars välbekanta leende strålar emot er på sidan 15 i detta nummer av TYANYTT. Han lärde sig backa med släp samtidigt som han lärde sig att gå, började i familjeföretaget innan han fyllt 20 och blev så småningom en av våra allra duktigaste tävlingsförare. År 2007 var han med och vann guldmedalj i transportteknik i EM i Danmark. Men han nöjde sig inte med det. Under tävlingarna i Danmark bekantade han sig med det svenska laget i transportlogistik från Malmö Högskolas Transport Management-utbildning och blev nyfiken på vad de fick lära sig. Och ett år senare bestämde han sig: han slutade på sitt arbete i Skövde och flyttade till Skåne. Idag utbildar han sig på den treåriga utbildningen och kommer i slutänden att stå där, med både ett gediget yrkeskunnande inom transportbranschen och en kandidatexamen. Förare som Johan gör att vi kan se framtiden an med tillförsikt. I nästa nummer av TYANYTT kommer ett längre reportage om honom. Tills dess önskar jag alla en trevlig sommar! Pinfärsk bas TYANYTT pratar integritet med Lars Lindgren. Enad säkerhet När TYA-konferensen kom till BYN Så funkar TYA Vad gör vi egentligen? Häng med på första delen! 22 TYA-krönikan 4 notiser 4 5 profilen 16 vinnarna i regionsfinalerna 26 utbilda dig! 28 Gubbarna går och halkar i det. Inte alls skojigt ska jag säga... Arbetsmarknadsdagen TYANYTT var med när studenterna bjöd 12 upp till dans i Malmö. tyanytt utges med 4 nr per år av TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. Adress TYA, Box 1826, Solna. Tel Fax E-post info@tya.se Upplaga ex. Ansv. utg. Bill Rehn. Redaktionsråd Bill Rehn, vd, TYA... är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom transportsektorn. TYA bidrar till en Mikael Enbom, Bill Rehn, Håkan kompetensutveckling inom områdena yrkeskunskap och arbetsmiljö. TYA vill öka transportyrkenas status. På så vis växer Hammarström. Text, form & REPRO 6 Rabalder produktion AB. Foto Ryno Quantz. tryck Bull s Graphics. branschens totala konkurrenskraft. Tryckningen sker i en miljövänlig 2 process på klorfritt papper. 3

3 TYA-krönikan Allt är inte mörker Jag läste någonstans att det startats en tidning som endast ska innehålla positiva nyheter. Jag förstår tanken. Är man inte deprimerad tidigare, blir man det lätt när näringslivsbilagan öppnas. Rubrikerna slår mot dig: halverad orderingång, större förlust än väntat, ökat antal varsel, människor ut i arbetslöshet, sämre statsfinanser, minskad handel. Jag har träffat företagare som slutat läsa ekonomisidorna eftersom budskapet är så negativt och de känner inte igen sig. Det är aldrig så bra som när media skriver att det är bra och det är aldrig så dåligt som när media skriver att det är dåligt. Det tror jag är viktigt att vi har i åtanke som media konsumenter. Nu handlar ingen. Det står helt stilla, läser jag i näringslivsbilagan. Prognoserna skrivs ned. Affärer hotas slås igen. Jag gick till min lokale bilhandlare häromveckan. Nu ska det göras en bra bilaffär tänkte jag. I mitt stilla sinne såg jag framför mig hur säljaren nästan skulle kasta en bil över mig till halva priset. Med alla tillval på köpet dessutom. Märket är litet i Sverige så förutsättningarna var de bästa. Döm om min förvåning när han erbjöd tre månaders leveranstid och en isskrapa som tillval! Mars månad var en bättre månad än mars i fjol sade han. Visst, 2009 var betydligt lugnare i stort än första halvåret 2008, men det rullade på. När vi satt och pratade kom det in en annan kund och gjorde upp affären på plats och ställe. På eftermiddagen ringer säljaren och berättar att han sålt tre bilar denna dagen. En bra dag på jobbet. Lågkonjunkturer är aldrig roliga, men allt står inte stilla. Det görs affärer och det satsas. Anders Josephsson, chefred aktör Svensk Åkeritidning hamta avfall. nu säkrare hushållssopor tya-strippen Vad spelade det för roll? De skulle ju ändå dö tillsammans. Man kunde lika gärna vara ärlig. eva-jo hancock Nu finns en ny webbplats: som bekriver hur entreprenörer, kommuner och fastighetsägare tillsammans kan minska arbetsbelastningen, olyckrisken och öka trafiksäkerheten vid insamling av hushållsavfall. Många aktörer påverkar renhållningsarbetares arbetsmiljö. Fastighetsägare utformar avfallsrum och ska hålla ordning på transportvägar. Kommunerna bestämmer vilka uppsamlingskärl och vilket insamlingssystem som ska användas. Entreprenörerna ska tillsammans med renhållningsarbetarna arbeta för en bättre arbetsmiljö. Hamtaavfall.nu beskriver bland annat hur kommunen kan planera för bättre arbetsmiljö och hur de lokala avfallsföreskrifterna kan användas för att tydliggöra kraven på fastighetsägare. Webbplatsen ger också exempel på hur arbetsmiljökrav kan ställas vid upphandlingen men också hur entreprenörer och renhållningsarbetare kan arbeta för en bättre arbetsmiljö. Webbplatsen innehåller också fakta om olika insamlingssystem, hämtställen, risker för förslitningsskador och olyckor vid insamling av hushållsavfall med mer. Den har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet ihop med TYA, Avfall Sverige, Transportarbetarförbundet och Kommunal. mona adler ring Arbetsmiljö i skift? Påverkar tiden på dygnet arbetsmiljön? TYANYTT har talat närmare med Anders Nygren på DSV i Länna. Vänta, nu måste jag slå av makaronerna, säger Anders när TYANYTT når honom på hemtelefonen en måndagsförmiddag. Han gör matlådor till hela familjen. Som terminalarbetare har jag alltid jobbat udda tider, berättar han. Är det skillnad på arbetsmiljön på olika skift? Absolut. Det är mindre hets mellan Vid andra tider kan tempot drivas upp till ett toktempo. Det påverkar arbetsmiljön, säger Anders. Till viss del ser Anders att problemet med hets och stress beror på underbemanning. Det blir värre när konjunkturen viker och marginalerna allt mindre. Men han förstår problemet med bemanning ur ett arbetsgivarperspektiv också. Det är omöjligt bemanna helt perfekt. Ibland blir det skitdåligt, ibland blir det halvbra och ibland blir det jättebra. Ingen vet när tvättmaskinerna från Norrköping kommer. Rättelse: I förra numret av TYANYTT blev Anders Nygren felciterad. Problemet gällde då tillämpningen av kunskaper om säkerhet på terminaler. Enligt TYANYTT sa Anders att ingen bryr sig även om man vet att man gör fel. Det är fel. Både arbetsgivare och arbetstagare bryr sig verkligen, enligt Anders. Problemet är att man inte alltid hinner tillämpa alla säkerhetskunskaper. Hallå där... Alla företag har nytta av att spara bränsle.... Lars-Eric Sjölander, sparcoach på GreenIT: Vad gör en sparcoach egentligen? TYANYTT har ställt några snabba frågor till Lars-Eric Sjölander, sparcoach på GreenIT, ett kunskapsföretag inom miljö och ansvarsfullt företagande. En sparcoach är en konsult som hjälper företag att utveckla rutiner för att följa upp bränsleförbrukningen samt att motivera och engagera förarna att behålla och utveckla sitt sparsamma körsätt, säger Lars-Eric. Varför har det inte funnits sparcoacher förut? Bränslepriserna var förhållandevis lägre förut. Dessutom var klimatfrågan inte riktigt lika het. Det är uppföljning och motivation som är det allra nyaste med just sparcoaching. Vilket är det typiska företaget som har nytta av power up med transportcollege TYANYTT har pratat college med Bengt Storbacka, utvecklingsledare som hjälpt TYA att börja utreda frågan om svenska transportcollege. Du har erfarenhet från college inom teknik- och vårdområdet. Berätta om svenska college som skolform! Idén är att koppla ihop gymnasium och eftergymnasial utbildning med det regionala näringslivet. Man integrerar olika ämnen i hela dagar. Lärarna jobbar mer i team och närmare branschen. Kan eleverna vänta sig något extra amerikanskt i plugget? En truck med nos? Ha ha, nej likheterna med USA är inte så stora. Men man får en utbildning med mer muskler. Elever och inte minst åkerier. Power up. Enkäten Caj Luoma, Transportgruppen Martin Viredius, Transportarbetareförbundet Så tycker TYA:s parter om ett transportcollege: I grunden är det naturligtvis positivt att man utvecklar och samordnar transportutbildningar. Man vet ju inte riktigt hur detta fungerar i praktiken. Idén är ändå så intressant att vi bör fortsätta utreda frågan. Vi är totalt sett positiva. Vi är generellt sett för kontakter mellan skola och näringsliv. College ger näringslivet möjlighet att göra sin röst hörd på ett sätt som man inte tidigare fått. Samtidigt kräver collegeprocessen mera engagemang av de företag som deltar. Men ju mer aktiva de är, desto mer får de förhoppnings tillbaka. en sparcoach? Alla företag har nytta av att spara bränsle, men transportföretag har det i synnerhet. Hos bussbolag, åkerier och taxi är bränslekostnaden den största kostnaden näst efter löner. På tal om motivation och lön, tror du att en anställd kan deala till sig lite på lönen av det som sparats på gasen? Belöning i olika former är inte så ovanlig morot för att öka motivationen att spara pengar och miljö. Sist, kan man anlita en sparcoach för privat bruk? Nej. Men har man lärt sig konsten att hantera en gaspedal på sitt företag så kan man ju också göra det i sin privata bil. Ett mervärde, avslutar Lars-Eric. 4 5

4 I hamn Hamnar är romantiska platser. Här knackar den stora världen på dörren, hit kommer märkliga varor från främmande platser långt borta, lastade och omlastade på små och stora fartyg. I höst fyller Helsingborgs Hamn 200 år. TYANYTT hälsade på hos födelsedagsbarnet. 6 7

5 hamnliv Jag hade just slutat mitt tidigare jobb och körde runt i staden och funderade över vad jag ville göra med mitt liv. Och så såg jag den här byggnaden och blev blixtförälskad. Där vill jag jobba, tänkte jag... Helsingborgs Hamn är inte störst eller märkvärdigast. Men tittar man på en karta så förstår man varför få städer i Sverige har en så intim relation till sitt vattenbryn som Helsingborg: bebyggelsen liksom omfamnar hamnen i hela dess sträckning, kröker sig runt den som en kärleksfull räka. Och hamnen sträcker sig i sin tur längtansfullt över till tvillingsystern Helsingør på andra sidan det korta sundet. Själva POÄNGEN med Helsingborg är dess hamn. Stadens funktion har allt sedan födelsen för 924 år sedan varit just en angörningsplats från vattnet. Och trots nybyggda broar och liknande (som alla sanna Helsingborgare mest fnyser åt) så pilar fortfarande färjorna fram och åter över sundet. Årligen åker 11 miljoner människor fram och tillbaka den korta sträckan till Danmark, vilket faktiskt gör Helsingborgs Hamn till en av de största färjehamnarna i världen. Tillsammans med den övriga trafiken angör varje år i snitt fartyg hamnen. 270 människor arbetar här, och var tionde Helsingborgare är på ett eller annat sätt beroende av hamnen för sin inkomst. Räknat i godsmängd är hamnen den sjätte största i Sverige, men ser man till containerhantering så ligger Helsingborgs Hamn tvåa efter Göteborg. Inget av detta förklarar dock Ann-Catrin Ellands kärlek till sin arbetsplats sedan 20 år. Nä, den har med huset att göra. Hamnkontoret, där hon jobbar som informationsassistent. För det är nämligen väldigt fint. Ritat av arkitektfirman FFNS Helsingborg och uppfört 1989 i ljusblått kakel från Höganäs. För Ann-Catrin var det kärlek från första ögonkastet. Jag hade just slutat mitt tidigare jobb och körde runt i staden och funderade över vad jag ville göra med mitt liv. Och så såg jag den här byggnaden och blev blixtförälskad. Där vill jag jobba, tänkte jag. Och så blev det. Tjugo år senare pratar hon fortfarande lika entusiastiskt om byggnaden som förändrade hennes liv och pekar gärna ut detaljer i inredningen och arkitekturen. Men idag guidar hon TYANYTT samt ett gäng skolungdomar från Competensum AB i Ängelholm och hanterar utflyktsbussens mikrofon lika vant som vilken tourguide som helst. Helsingborgs Hamn består av ett flertal olika hamnar med tillhörande bassänger och terminaler. Översiktligt talar man dock om Nordhamnen, Västhamnen, Sydhamnen och Bulkhamnen. Ann-Catrin talar sig varm om de olika delarna och pekar stolt ut stenen där den nuvarande kungen skrivit sitt namn i samband med Västhamnens invigning De olika delarna har olika verksamhet: Till Bulkhamnen kommer förstås bulk, Nordhamnen tar bland annat emot färjepassagerarna, Västhamnen hanterar containers och pellets och Sydhamnen, tja, det mesta: frukt, grönsaker, metaller, olja och spannmål Helsingborgs Hamn satsar hårt på att marknadsföra sig som Containerspecialisten i Sverige. Man har nyligen införskaffat ytteligare en jättelik containerkran: inalles har hamnen nu fem stora, mekanoliknande jättekranar för containers samt två storkliknande mobilkranar. Jag har gått däruppe på bommen, berättar Ann-Catrin och ser upp på den nya kranen. Det blåste och hela kranen skakade men det var fantastiskt. Man såg allting, jag var högre upp än Kärnan! Med detta avser hon det 35 meter höga medeltida tornet som annars dominerar Helsingborgs silhuett. Hennes referenser är strikt helsingborgska, infödd som hon är Bussen passerar nu den nya Combiterminalen, som tar emot tågtransporter på sex olika spår. Gigantiska lastmaskiner kallade reachstackers åker runt med utsträckta gripklor och lastar nätt av de 40 ton tunga containrarna som om de vore leksaksklossar. Fordonen är så tunga att marken i Combiterminalen har en specialbeläggning: annars skulle de enorma hjulen göra spår i asfalten. Varje vecka trafikeras 8 9

6 Hamnen är med rätta stolt över sitt återvinningsprogram. Aluminiumtackor tillhörande Londons metallbörs. Arne Erlandsson vakar som en hök över återvinningen. Combiterminalen av 42 olika pendlar som knyter ihop Helsingborg med de viktigaste hubarna i Sverige och även Tyskland. Här har vi spannmålssilon, fortsätter Ann-Catrin och pekar ut Svenska Lantmännens siloanläggningar. Lagringskapaciteten på ton gör dem till en av de största i norra Europa. Men framför allt har de en fantastiskt vacker färg, tycker ni inte det? Lantmännen målar om dem i omgångar i olika gula nyanser, så att man ska tänka på vajande sädesfält. Ann-Catrin är utpräglad estet. Hennes pappa arbetade som inredningsarkitekt och när hon var liten fick hon hjälpa till med att välja ut färgsättningarna till faderns olika projekt. Strax intill Västhamnen ligger värmekraftverket Öresundskraft. Fartygen som kommer lastade med de träpellets som numera driver värmeverket angör vid en pir intill och lastar med hjälp av en mobilkran och en ficka till ett löpande band direkt in till verkets lager. Men idag står bandet stilla. Ute på redden går färjorna fram och tillbaka. Det är en frisk dag och måsarna skriker hurtigt. Fast Ann-Catrin och de andra som jobbar i hamnen är inte direkt några måsentusiaster Nä, de är räliga varelser. De kan attackera, visste ni det? Ibland hoppar de på cyklister Anledningen till antipatin är att måsarna ibland blir så många i hamnen att skiten blir ett problem: Gubbarna går och halkar i det. Inte alls skojigt ska jag säga. Säger Ann-Catrin och berättar sedan fnissande om hamnens patenterade mås-skrämma: ett inspelat band av en döende mås sista skrän som spelas upp i högtalare runt om i hamnen. Det fungerar tydligen så bra att hamnen säljer skrämmorna till andra hamnar och industriföretag. I Sydhamnen står aluminiumtackor uppradade för inlastning i säkra magasin. Hamnen är en stor lagerhållare av metaller åt Londonbörsen, ett sorts Fort Knox för koppar, bly, zink och aluminium som köps och säljs i loter om 25 ton runt om i världen. Säkerheten kring hanteringen är betydande och restriktionerna avsevärda beträffande fotografering: det har förekommit organiserade stölder tidigare. Under sträng bevakning av magasinsföreståndaren Roland Nilsson får TYANYTT:s Ryno Quantz fotografera några tackor. Vi fortsätter rundturen i hamnen. Det lagras tomatpasta och frukter, där bunkras olja, här skickas IKEA-möbler ut i världen, omlastade från tågen från Älmhult som strömmar in till Combiterminalen (tillsammans med ansenliga mängder livsmedel: IKEA är en av hamnens största livsmedelsexportörer utlandssvenskarnas behov av hemmamat som köttbullar och sill tillgodoses härifrån). Det senaste året har varit en tuff tid för Helsingborgs Hamn: krisen har känts av här också, precis som i alla andra hamnar. Men nyligen fick hamnen ännu en linje, alltså ytterligare en regelbunden kund det isländska rederiföretaget Eimskip och Ann-Catrin försöker inte dölja hur glad hon är över detta: Näe, det var tårar och hjärtsnörp när det första fartyget kom in. Så var det för alla i hamnen! Så är bussen tillbaka vid Ann-Catrins älskade hamnkontor och alla kliver av. Vinden friskar i och det doftar hav över hela Helsingborg. Som alltid. text michael hancock foto ryno quantz mer info wayne.svensson@tya.se tel

7 Arbetsmarknadsdagen Från vänster: Richard Carlvik, Johan Pärsson, Marie Asplund, Carl-Magnus Carlsson och Petter Naeff. Får jag lov? Är transportbranschen ett dansgolv, med studenterna på Transport Management-utbildningen i ena hörnet och företagen deras potentiella arbetsgivare i det andra som två gäng blyga panelhönor? Ja, åtminstone om man fick tro arrangörerna av Arbetsmarknadsdagen på Malmö Högskola. Men detta var dagen då det bjöds upp till dans. Transport Management-utbildningen i Malmö vinnlägger sig om att skapa möten mellan företagen och studenterna. En av poängerna med linjen är ju att låta verkligheten styra utbildningen. Men trots en myckenhet av föreläsare tyckte andraårsstudenterna Marie Aplund och Richard Carlvik att det inte var så lätt att få personlig kontakt under föreläsningarna. Det är kanske inte alltid man vill räcka upp handen inför 160 andra studenter, säger Marie. Och alla är ju olika på en sån här utbildning, så man har många olika frågor, instämmer Richard. Så de kläckte en pigg idé: varför inte anordna en särskild dag för möten mellan företagen och studenterna? En Arbetsmarknadsdag, där studenterna fick beskriva sin utbildning och vad de ville med den, och företagen presentera sig för sin potentiella anställda? Marie och Richard kollade av intresset med ledningen för utbildningen och fick omgående grönt ljus. Programmets ledare Carl-Magnus och de andra var jättepositiva med en gång, säger Marie. De hade själva haft idéer i den riktningen, så det var bara att köra på. De fick ytterligare hjälp med kontakterna till näringslivet genom Transportgruppens Ingrid Bäckman, så snart var Arbetsmarknadsdagen ett faktum Ledda av konferenciererna Petter Naeff och Johan Pärsson introducerades utbildningen i Ubåtshallens hörsal på Malmö Högskola. Ingrid Bäckman var en av inledningstalarna och påminde de närvarande företagen om vilken möjlighet studenterna är redan under sin utbildning: Kom ihåg att studenterna kan komma till er och göra examensarbeten på era verksamheter. Ni kan få viktiga frågor utredda och besvarade. Ni har ett försprång nu, redan genom att vara här! Efter att Petter Naeff berättat lite mer om just utbildningens projektarbeten ( för många är de första kontakten med vetenskapliga projekt ) inbjöd Johan Pärsson några fd elever och representanter för företagen till ett möte på scenen: Jag sa med en gång att, ska jag vara konferencier då vill jag ha en sån där mogonsoffa à la Malou von Sivers. Efter att så deltagarna i detta morgonmöte fått vittna om utbildningens nytta i det efterföljande arbetslivet kom diskussionen igång i hela auditoriet. Och utbytet var välgörande frankt. Andraårsstudenten Omar Omar undrade till exempel: När man söker är det som att man ska vara 25 år gammal och ha 10 års erfarenhet. Varför tar ni inte in fler trainees? Han fick svar på tal av Anders Clarén på Nordanå Transport: Jovars, men vill ni verkligen det? Verkligheten är inte alltid så glamorös i transportbranschen som ni får det att låta här, det är ofta ett tufft jobb med tuffa tider till exempel Emma Hallenborg från Ängelholm körde truck med den äran och gjorde kompisarna från transportgymnasiet i Vallåkra stolta. Programmets ledare Carl- Magnus och de andra var jättepositiva med en gång. De hade själva haft idéer i den riktningen, så det var bara att köra på... Vi är ett bra team, skrattar Svenerik (till höger). Thomas står för idéerna och jag håller i plånboken

8 Petter Naeff höll publiken varm. John Woxström, Sveriges Åkeriföretag, var en av dem som mötte studenterna. Johan Pärsson fick sin TV-soffa under utfrågningen av före detta studenter. Efter ytterligare allmän diskussion kring arbetstider och vad den pågående globala krisen kan tänkas ha för konsekvenser för transportbranschen bröts för fika och vandring i en angränsande byggnad. Där var det företagens tur att visa upp sig och informera. Tongångarna på företagssidan kring arrangemanget var mycket positiva. John Woxström på Sveriges Åkeriföretag sade: Jättekul med studenter som är så intresserade och engagerade. Det är klart att branschen är lite konservativ, med många försiktiga familjeföretag, men man måste ju börja någonstans. Och Kajsa Modig Johansson från SITA, ett företag inom återvinning och avfallshantering, var nästan översvallande: Vi i miljöbranschen är nog lite dåliga på att ta kontakter, men det ska vi rätta till. Jag har träffat väldigt många entusiastiska studenter idag och hittat flera intresserade redan. Och krisen då? Konferencieren Johan Pärsson, en 24-årig entreprenör ut i fingerspetsarna som förutom Transport Management-programmet på Malmö Högskola också hinner med studier i klassisk musik och historia i Lund, var försiktig med sina förutsägelser: Det är ett slagfält där ute i kristider och risken är att företagen fokuserar på sina kärnverksamheter. Det är därför som det är så viktigt att de får veta att vi kan så mycket mer än att bara planera lastbilsrutter. En av förstaårsstudenterna var en gammal bekant för TYANYTT:s läsare: Johan Ohlsson, en av guldmedaljörerna i Transportteknik vid EM i Danmark Johan, som var en fantom på förarteknik, kran och truck bestämde sig en dag för att vandra vidare inom transportbranschen och sa upp sig från åkeriet hemma i Skövde för att flytta ner till utbildningen i Malmö. Kompisarna sa att jag var galen först, men de börjar nog vända nu. Man kan inte göra samma sak hela livet, eller hur? Vi hade en gästföreläsare för ett tag sedan som jobbade i Indien, allt är möjligt text och foto michael hancock mer info hakan.hammarstrom@tya.se tel Transport management Utbildningen hålls i Malmö och innehåller kurser i bl a logistik, ekonomi, marknadsföring, organisation och ledarskap, juridik, IT och miljö. Alla kurser är utformade i nära samarbete med företag och organisationer inom transportnäringen, och många studenter väljer att skriva sitt examensarbete tillsammans med ett företag. En gammal hjälte tar nya tag: Johan Ohlsson, guldmedaljör från EM 2007 har flyttat till Malmö för att vidareutbilda sig. TYANYTT önskar lycka till! 14 15

9 profilen med integ ritet Galjonsfigur för Lars Lindgren är landets färskaste fackbas. TYANYTT har pratat politik och mobiltelefoner med Transportarbetareförbundets nytillträdde ordförande. Jag slutade köra lastbil när de uppfann mobiltelefonen. Jag kände mig övervakad. Att inte prata politik är omöjligt med Lars Lindgren. Att säga vad man tycker har varit en ledstjärna i hela den karriär som nationellt sett har gått spikrakt uppåt. Från sektionssekreterare i en lokalavdelning i Helsingborg till ordförande för alla Sveriges transportmedlemmar. Men när det gäller internationellt resande har Lars Lindgrens karriär snarare gått bakåt i och med det nya uppdraget. Låter det konstigt? Lokalavdelningen från Helsingborg organiserade förare som körde internationellt. Då, på 1980-talet, var Lars en av dem. Det var gubbar med synpunkter det, skrattar Lars. En livaktig sektion. Det var högt till tak och nära till dörren. Det har format honom. Och han gillar de raka puckarna inom Transport. Om jag skulle vara omgiven av ja-sägare skulle det vara direkt förödande för vår organisation. Det tror jag gäller alla organisationer. Lars ser facket som något mycket bredare och större än en kartell för högre ersättningar. Han vill tala om facket som en solidaritetslänk, som en trygghetsrörelse. Facket får på inga villkor utvecklas till en elitgrupp för några få starka grupper där invandrare och unga icke behöver göra sig besvär. Facket ska vara den rörelse som bär med sig budskapet om solidaritet mellan unga och gamla, mellan sjuka och friska, mellan arbetslösa och dem som är i arbete. Det var en hundålder sedan mobiltelefonen kom. Nu finns många andra hjälpmedel, till exempel GPS, som enligt Lars kan ha problematiska bieffekter. I sin nya roll kommer han därför att prioritera arbetet med integritetsfrågorna Han talar också om den svåra balansgången med att stå upp och försvara sina kollektiva ideal i en individualistisk tid där facket inte längre attraherar yngre. Han ser facket som ett kraftfält, långt större och än sina medlemmar. Men kollektivet ska finnas för individen, inte tvärtom. Som facklig företrädare blir man något av en galjonsfigur. Jag vill, i alla forum som jag har tillgång till, använda det till att stå upp och tala för dem som har det sämst och som är mest utsatta i vårt samhälle, säger Lars. Tillbaka till det internationella: Lars uppdrag som sekreterare i lokalavdelningen i Helsingborg hann leda ända till arbete som internationell sekreterare i Stockholm innan uppdraget som ordförande tog vid. Det märks. Lars Lindgren är mycket oroad över de främlingsfientliga tendenser han ser både i och utanför organisationen. Drömmen är ett internationellt, eller åtminstone europeiskt, fackförbund, även om Lars ser hur småpåvar i fackföreningar i olika länder effektivt motsätter sig en sådan utveckling. Transport är internationellt till sin natur och det internationella arbetet kommer alltid att ha en framskjuten plats i förbundets arbete, säger Lars. text oskar schönning foto ryno quantz 6 snabba Ålder 52 Bor Bjuv i Skåne Familj Fru och två utflugna pojkar Senast lästa Al-Qaida och vägen till den 11 september av Lawrence Wright Längsta tripp (i lastbil) Till Tunis Kortaste tripp Några hundra meter lokalt i (också i lastbil) Helsingborg som 23-åring 16 17

10 maskinkonferens TYA+BYN=sant Maria Themptander från TYA tillsammans med Bert Hagberg. Kan man kvalitetssäkra maskininstruktörer? Svaret är jajamensan, åtminstone när TYA och BYN slår sig ihop. TYANYTT besökte deras gemensamma maskinutbildarkonferens i Eskilstuna. Om ni saknar transport tillbaka till hotellet så samlar vi ihop er och ordnar det, säger, Ing-Marie Andersson Wik från BYN under introduktionen. Det är oklart om Ing-Marie tänker använda en grävlastare eller teleskoptruck för frakten. Det är också oklart om det blir några överblivna överhuvudtaget. Många av konferensdeltagarna skulle hellre komma nakna än utan ett rejält fordon. Han var för jävla underbar, 180:n, säger någon vid kaffet. Platsen är Volvo Customer Center i Eskilstuna, 75 hektar anläggning med 60 sprillans nya mobila maskiner ur Volvos entreprenadprogram. Det hela är som när lärarna i högstadiet åkte på studiedag och du själv fick ledigt. De åkte någonstans du fick aldrig veta var och slipade på vad de själva skulle lära ut. Dina högstadielärare åkte inte till Volvo Customer Center. Men det gör maskininstruktörerna. Arrangörer är TYA och BYN tillsammans. Det är inte en tillfällighet. BYN står för Byggnadsindustrins Yrkesnämnd och är TYA:s motsvarighet inom byggbranschen. Ett samverkansorgan med uppdrag från både fack och arbetsgivare att hålla i utbildnings- och säkerhetsfrågor. Och precis som inom transportbranschen har byggbranschen krav på utbildning inskrivet i kollektivavtalen. Denna utbildning sköts av olika utbildningsgivare, skolor och företag, och ges med hjälp av material som TYA respektive BYN har tagit fram. Utbildningen leder till ett yrkesbevis utfärdat i TYA:s eller BYN:s namn. Men vissa maskinslag är gemensamma i de två branscherna. Och för att inte individer som arbetar både inom bygg- och transportsektorn ska behöva skaffa sig två olika utbildningar för samma maskin har TYA och BYN och deras respektive parter (fack och arbetsgivare) kommit överens om 18 19

11 Handbok för digitala färdskrivare - Vad innebär de digitala färdskrivarna för åkeriet/föraren? - Hur gör man manuell inmatning och vad ska man lägga in? - Hur tyder man utskrifterna? - Hur använder man företagskortet? - Förklaringar för båda Siemens VDO 1381 och Stoneridge SE5000 Ing-Marie andersson Wiik från BYN. ADR Jörgen på svenska, Lindström. L accord européen relatif au transport international des marchandises dangereuses par route på franska... att erkänna varandras yrkesbevis. Men det finns problem. Anders Jonzon från TYA förklarar: Eftersom utbildningsgången är olika beroende på vilken utbildning man väljer finns risk för ett ömsesidigt misstroende. Sundsvall Stockholm Malmö Förutom att maskininstruktörerna får uppdatera sig på de senaste maskinerna finns alltså ett annat värde med att träffas tillsammans. Man får chansen att öka likvärdigheten och kvaliteten i utbildningarna. Därför har vi kvalitet och kvalitetssäkring som tema på konferensen, säger Anders. Anders berättar att TYA och BYN historiskt sett har haft en lång och god tradition av samarbete. Varje år har man en endagsutbildning och vart fjärde år en längre konferens som nu, med seminarier och möjlighet till fördjupade diskussioner. På senare tid har samarbetet kring yrkesbevisen blivit fördjupat och formaliserat med ett avtal som upprättades under Det är undertecknat av alla parter. Det är en helt annan tyngd nu när fack och arbetsgivare deltar aktivt, säger Anders. Ute på testfältet träffar TYANYTT Jörgen Lindström och Bert Hagberg. Båda bedriver egen näringsverksamhet med uppdrag åt bygg- och transportföretag. Både som förare och utbildare, både åt TYA och BYN. Jörgen Lindström har även en tjänst som gymnasielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad. De talar om samma problematik som TYA:s Anders Jonzon, men tycker att konferensen tyder på en medvetenhet om problemen. Precis som fler TYANYTT pratat med efterlyser de en gemensam grund när det gäller utbildningen. Helst skulle jag vilja att man slog ihop TYA och BYN till en gemensam utbildningsnämnd, säger Jörgen. Då hade vi fått kvalitet på utbildningarna utan risk för kryphål. Den som hade koll på att det åtminstone inte fanns några kryphål i konferensschemat var TYA:s nygamla medarbetare Maria Themptander. Hon började på TYA 1984 och har nu återvänt. Förutom att ha hunnit orientera sig grundligt i frågorna har Maria även hållit i det mesta av det praktiska kring konferensen. Förutom att rotmoset tog slut är hon nöjd under konferensens första lunch. Jag tror verkligen att sådana här konferenser kan göra skillnad, säger hon. De har en praktisk betydelse, men även ett symbolvärde. Hopslagna eller inte, är det någonstans samarbetet mellan BYN och TYA fungerar utmärkt så är det just mellan tjänstemännen Maria Themptander på TYA och Ing-Marie Andersson Wik på BYN. Båda är påtagligt imponerade över den andras insatser och verkar ha haft ordentligt kul under konferensförberedelserna. Förhoppningsvis ett bra tecken. text michael hancock foto magnus pehrsson mer info anders.jonzon@tya.se tel

12 TYA for dummies Så funkar TYA Vad är egentligen TYA och vad gör vi? Nu startar vi en serie där vi i några av de kommande numren berättar om TYA:s olika delar. För enkelhetens skull ser vi TYA som en parkeringsplats. När det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö har fack och arbetsgivare gemensamma intressen. Därför finns TYA. Med uppdrag att säkra. Kurser och projekt är vår basverksamhet, säger VD Bill Rehn. Projekt- och utvecklingsavdelningen arbetar brett, berättar Bill. Rekrytering, utveckling av arbetsmiljöprojekt och skolfrågor hör hit. Likaså kontakter med myndigheter och olika beslutande församlingar. Till denna avdelning är också TYA:s regionala projektledare knutna. Dessutom utvecklar projekt- och utvecklingsavdelningen de kurser som TYA-skolan (se separat artikel) använder. Hamn- och stuveriskolan påminner om TYA-skolan, men har en mera fristående ställning då den är separat finansierad av Sveriges hamnar. Hamn- och stuveriskolan har en egen styrgrupp och håller även själva i en del utveckling. Och så finns informationsavdelningen. Den publikation du håller i din hand, TYANYTT, och hemsidan är två av alla de informationskanaler där TYA:s medarbetare informerar om verksamheten. text oskar schönning illustration johnny dyrander 22 23

13 tya for dummies del TYA-skolan TYA-skolan är en av TYA:s grundpelare som varit med från start. Sedan dess har verksamheten vuxit efter branschens behov. Nu står den inför en av de största utmaningarna i sin historia. Utbildning är en av TYA:s huvuduppgifter och därför har TYA-skolan varit med sedan starten Många TYA-företag är småföretag och hade inte möjlighet att klara detta på annat sätt säger Anders Jonzon, idag skolchef för TYA-skolan. Två utbildningsbehov har gått hand i hand genom hela TYA-skolans historia: arbetsmiljöutbildning och yrkesfortbildning. Vi började med att utbilda chefer/arbetsledare och skyddsombud så att de blev en resurs för hela arbetsplatsen, säger Anders Jonzon. Jag minns själv att det verkligen fanns farligt arbete på den tiden. Till exempel fanns det manuell betjäning på alla bensinstationer. Att stå och fylla en bil med 40 liter bensin innebar att man andades in 40 liter gas. En av de första kurserna 1975 var just femdagarskursen Bättre arbetsmiljö. Sedan dess har både branschen och TYA-skolan utvecklats enormt. Idag finns ett 60-tal kursertyper och varje år hålls 250 kurser personer utbildas via TYA-skolan årligen. Lärare på TYA:s skyddsombudskurser är regionala skyddsombud och på övriga kurser en blandning av kompetenta och professionella föreläsare, som kan vara projektledare från TYA eller anlitade konsulter. Kurserna hålls på Scandic eller Choice Hotell. Dessutom finns möjligheten att få skräddarsydda företagsutbildningar. Christer Johansson, transportchef på Schenker Åkeri i Halmstad, har använt den möjligenheten. Enligt honom hade företaget inte kunnat utbilda personalen på samma sätt utan TYA-skolan. Schenker har också utbildat APL-handledare via TYA-skolan. Det är en otrolig styrka för Schenker som arbetsgivare. Särskilt som Arbetsförmedlingen nu kräver APL-praktik i sina vuxenutbildningar. Det är också en möjlighet att erbjuda våra anställda en karriärmöjlighet som handledare eller instruktör, vilket uppskattas av väldigt många. TYA-skolans stora fördel för företagen är också att det är väldigt billigt att gå kurserna. Faktum är att många kurser kostar ingenting. Istället finansieras kurserna genom medlemsavgiften. Skyddsombudskurserna, PAM-kurserna, får företagen till och med bidrag för att gå. Det är för att det ska vara möjligt för folk. Det är små marginaler för företag idag, säger Anders Jonzon. TYA:s utbildningspolitik är att göra det som branschen behöver och som ingen annan kan göra. Många av våra kurser skulle inte finnas om inte TYA-skolan gjorde dem. Tillgodoses behovet på marknaden ändrar vi inriktning. Då flyttar TYA-skolan, som Jonzon säger högre upp i pyramiden och gör utbildningsmaterial, kursplaner och lärarutbildningar för att säkra kvalitén. Idag finns också en hel del webbkurser i TYA-skolan. Men nu står TYA-skolan inför sin största utmaning hittills. I år införs EU:s krav på yrkes- Anders Jonzon. kompetensbevis, YKB. Det innebär att alla förare i transportbranschen måste göra en fortbildning på 35 timmar om året. Eller en delkurs på sju timmar per år. På förare blir det lika många utbildningsdagar per år. Utbildningen ska vara genomförd Hela denna volym kan förstås inte TYA ta. Vi ska öka med utbildningsdagar om året. Sedan ska vi utbilda lärare och ta fram kursplaner, säger Anders Jonzon. Genom att fortbilda sina APL-instruktörer hoppas TYA-skolan indirekt klara närmare utbildningsdagar om året. Då har vi klarat en tredjedel. Sedan får marknaden sköta resten. text ulrika fjällborg foto tya mer info anders.jonzon@tya.se tel

14 Guld Truckbowling visade sig vara en av de mer publikfriande inslagen. Domare kontrollerar att höjdhoppsribban inte backas ner. guld guld! TYA:s fem regionfinaler i transportteknik har nyligen avslutats. Som vanligt har man tävlat i olika former av manöverkörning samt i lastsäkring. TYANYTT ställde den klassiska sportfrågan till vinnaren i Uddevalla; Adam Thunstedt. Hur känns det? Riktigt roligt! Första halvan gick bra, men sen blev jag lite övermodig och gjorde misstag. Då trodde jag inte ens att jag skulle hamna på pallen så jag var ju lite grinig innan resultaten kom. Patrik Lissåker, Gustav Anzén och Stefan Erlandsson Elin Liljeqvist från Avesta får instruktioner inför grenen Fordonsmonterad kran. Vinnarna i alla 5 finalerna Sjöbo Uddevalla Norrköping Mattias Eriksson, Nils Holgerssongymnasiet, Sjöbo Adam Thunstedt, Elof Lindälvs Gymnasium, Kungsbacka Jens Klevstedt, Trafikcenter Scantec AB, Kumla Adam Thunstedt. Inne i TYAs trailer kunde man testköra kransimulator. Stor precision krävs i Manöverkörning med lastbil. Uppsala Patrik Lissåker, Naturbruksgymnasiet, Älvdalen Vännäs Henrik Drugge, Björknäsgymnasiet, Boden 26 27

15 posttidning Sverige porto betalt B Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan) till: TYA, Box 1826, Solna. Del av årets kursutbud 2009 Juni datum kurs dagar Lastsäkring 1 1 Örnsköldsvik kursnr: Luleå kursnr: Piteå kursnr: Skellefteå kursnr: Umeå kursnr: 217 Gruppledarutbildning, steg Stockholm kursnr: 272 Augusti datum kurs dagar PAM* 2 Landtransport Umeå kursnr: (Steg 1: maj) September datum kurs dagar Gruppledarutbildning, steg Stockholm kursnr: 270 PAM* 1 Landtransport Jönköping kursnr: (Steg 2: okt) Bärgningsteknik Borås kursnr: 202 Lastsäkring 1 8 Ronneby kursnr: Värnamo kursnr: Ljungby kursnr: Helsingborg kursnr: 217 PAM* 1 Landtransport Helsingborg kursnr: (Steg 2: 3 5 nov) Lastsäkring 1 21 Jönköping kursnr: Norrköping kursnr: Stockholm kursnr: Stockholm kursnr: Stockholm kursnr: 217 Gruppledarutbildning, steg Stockholm kursnr: 271 Din arbetsmiljö för tjänstemän Göteborg kursnr: 319 Lastsäkring för hamnoch stuveriarbetare Stockholm kursnr: 200 Depåteknikerutbildning Stockholm kursnr: 209 PAM* 1 Landtransport 3 29 sep Uppsala kursnr: okt (Steg 2: nov) PAM* 1 Petroleum och Däck 3 29 sep Helsingborg kursnr: okt (Steg 2: nov) PAM* 1 Flyg 3 29 sep Stockholm kursnr: okt (Steg 2: 3 5 nov) PAM* 1 Hamn och Stuveri 3 29 sep Norrköping kursnr: okt (Steg 2: nov) Oktober datum kurs dagar Lastsäkring 1 6 Falun kursnr: Eskilstuna kursnr: Linköping kursnr: Jönköping kursnr: 217 Packmästare Stockholm kursnr: 211 Tankbilsförare petroleumtransporter Kalmar kursnr: 205 SAM-arbete för arbetsgivare 1 7 Stockholm kursnr: 341 PAM* 1 Flyg Stockholm kursnr: (Steg 2: nov) Lastsäkring 1 20 Skövde kursnr: Trollhättan kursnr: Göteborg kursnr: Göteborg kursnr: Göteborg kursnr: 217 Gruppledarutbildning, steg Stockholm kursnr: 270 Tempererade transporter Helsingborg kursnr: 206 PAM* Repetition Stockholm kursnr: 360 Trafiksäkerhetsutbildning 1 27 Göteborg kursnr: 243 PAM* Påbyggnad 1 27 Uppsala kursnr: 350 Tankbilsförare petroleumtransporter Göteborg kursnr: 205 Färdtjänstförare Sundsvall kursnr: 229 Säkerhetsvakt vid lossning av tankfartyg Stockholm kursnr: 233 Säkerhetsvakt vid lossning av tankfartyg, repetitionsutbildning 1 29 Stockholm kursnr: 232 November datum kurs dagar PAM* 2 Landtransport Helsingborg kursnr: (Steg 1: sep) PAM* 2 Flyg Stockholm kursnr: (Steg 1: 29 sep 1 okt) Lastsäkring 1 4 Helsingborg kursnr: Malmö kursnr: Trelleborg kursnr: Helsingborg kursnr: 217 Må bra på jobbet om psykosocial arbetsmiljö 1 5 Stockholm kursnr: 325 Om arbetsmiljön är god trivs de anställda och då finns alla förutsättningar för att de tjänster företaget erbjuder håller hög kvalitet. Gerhard Wendt, kursledare för kursen SAM-arbete för arbetsgivare. PAM* 2 Landtransport Uppsala kursnr: (Steg 1: 29 sep 1 okt) PAM* 2 Hamn och Stuveri Norrköping kursnr: (Steg 1: 29 sep 1 okt) Krisstöd 1 17 Stockholm kursnr: 330 Arbetsmiljö och ekonomi 1 19 Stockholm kursnr: 321 PAM* Påbyggnad 1 19 Göteborg kursnr: 350 Gruppledarutbildning, steg Stockholm kursnr: 272 PAM* Påbyggnad 1 24 Malmö kursnr: 350 PAM* 2 Landtransport Göteborg kursnr: (Steg 1: okt) PAM* 2 Petroleum och Däck Helsingborg kursnr: (Steg 1: 29 sep 1 okt) December datum kurs dagar Psykosocial hälsa och ohälsa om din stress och andras Stockholm kursnr: 331 PAM* 1 Landtransport Örebro kursnr: (Steg 2: nov) PAM* 1 Landtransport Göteborg kursnr: (Steg 2: nov) PAM* 2 Flyg Stockholm kursnr: (Steg 1: okt) Tankbilsförare petroleumtransporter Norrköping kursnr: 205 PAM* 2 Landtransport Jönköping kursnr: (Steg 1: 1 3 sep) PAM* 2 Landtransport Örebro kursnr: (Steg 1: sep) *PAM Praktisk arbetsmiljöutbildning. Med reservation för ändringar. Du kan ladda ner kurs- och branschmaterial som pdf på tya.se För mer information och beställning av kursfoldrar och branschkataloger kontakta TYA på 28 telefon eller besök vår hemsida tya.se.