Först i Sverige Melody-metoden möjliggör hjärtklaffbyte genom kateterisering SID 12-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Först i Sverige Melody-metoden möjliggör hjärtklaffbyte genom kateterisering SID 12-13"

Transkript

1 NR ETT NYHETSMAGASIN A SI N FRÅN MEDTRONIC SVERIGE Först i Sverige Melody-metoden möjliggör hjärtklaffbyte genom kateterisering SID TEMA: Utbildning SID 4-11 Ryggmärgsstimulering effektiv vid kronisk smärta SID Ny studie om läkemedelsavgivande stent SID 17 1

2 E LEDARE: PER SKÖLD Utbildning ett viktigt verktyg i Medtronics strävan att förbättra människors hälsa Nya studier har visat att många fler patienter skulle kunna få; både ett längre liv och en högre livskvalitet, med hjälp av hjärtsviktspacemakers och implanterbara defibrillatorer. Men för att varje patient skall få bästa möjliga vård krävs att kunskapen om de förändrade behandlingsriktlinjerna sprids även till öppenvården, så att rätt patienter kan remitteras till behandling med hjärtimplantat. Detta har Medtronic tagit fasta på och satsar därför denna höst på att hjälpa till att sprida information till läkarna längst ut i vårdkedjan. Fredrik Gadler, kardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset berättar i Medley, bland annat, hur han ser på informationsbehovet kring arytmivården. Men det är givetvis inte bara inom området för arytmier som Medtronic vill sprida information och verka som en långsiktig samarbetspartner. IMPACT (Improving the Management of Patients through Continued Medical Training), heter ett utbildningsprogram sammansatt av europeiska experter inom neurologi. Läs gärna om hur man genom detta utbildningsprogram önskar vidga gruppen av patienter som får tillgång till behandlingar inom området för kronisk smärta och rörelse rubbningar. I artikeln om kompetensutveckling för operationssköterskor, under Nordic Nurse Academy i Köpenhamn, får vi också ta del av affärsområdet för spinalkirurgis strävan att optimera patientnyttan av sina produkter. En betydelsefull allians har nyligen ingåtts mellan Biosense Webster och Medtronic. Detta nya samarbete med Biosense Webster omfattar produktutveckling, forskning och utbildningsprogram inom området för elektrofysiologi där våra respektive produkter kompletterar varandra. Vi ser den här alliansen som mycket strategiskt viktigt inför den väntade stora ökningen av ablationer inom de närmaste åren. Sextonårige Anton har en medfödd missbildning på sin pulmonalisklaff. Patienter med denna typ av hjärtfel kan behöva byta hjärtklaff 3-4 gånger under livet och Antons bröstkorg har redan öppnats ett flertal gånger, med stora påfrestningar som följd. Men med hjälp av en unik kateteriseringsprocedur från Medtronic, där klaffbytet utförs via ljumsken, kunde Anton denna gång gå hem redan dagen efter hjärtklaffbytet! Min förhoppning är att pågående utbildningsprogram och nuvarande och framtida allianser skall leda till fler historier som den om Anton. Det är alltid i dessa situationer, när vi känner att vi kan göra skillnad och förbättra människors hälsa, som arbetsglädjen och motivation är som störst för oss. Jag hoppas att ni skall hitta mycket av intresse i detta nummer som, som alltid, innehåller en blandning av vad Medtronics olika affärsområden har att erbjuda!» FÖR ATT VARJE PATIENT SKALL FÅ BÄSTA MÖJLIGA VÅRD KRÄVS ATT KUNSKAPEN SPRIDS SÅ ATT RÄTT PATIENTER KAN REMITTERAS FÖR BEHANDLING MED HJÄRT IMPLANTAT«Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medleyprenumeration. Ansvarig utgivare: Per Sköld Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom. 2

3 Paolo Raffaelli, Medtronic. Medtronic och Biosense Webster heltäckande inom ablation Vårt nya samarbete med Biosense Webster omfatta produktutveckling, forskning, utbildningsprogram, workshops och seminarier, säger marknadschef Paolo Raffaelli, Medtronic CRDM. Vi kommer in på alla nivåer inom elektrofysiologin. Det är viktigt inför den stora ökningen av abla - tioner som väntas de närmaste åren. Ulrika Köhler, Biosense Webster. mappningsystem kan man kartlägga olika områden i hjärtat och skapa en tredimensionell bild som visar den elektriska aktivi teten. Bilden kan användas för att göra ablation lättare och snabbare. Efter ingreppet kan man mappa ytterligare för att se resultatet av ingreppet. ANTAL FLIMMERABLATIONER ÖKAR KRAFTIGT En ablation är en minimi-invasiv procedur där man kan stoppa oönskade elektriska impulser i hjärtat som orsakar arytmier. Antalet ablationer för behandling av förmaksflimmer beräknas växa rejält de kommande åren. Enligt de preliminära rikt linjerna från Socialstyrelsen, som presenterades den 12 september ska patienter med återkommande flimmerepisoder behandlas med ablation. År 2006 gjordes 362 flimmer ablationer i Sverige men enligt de nya riktlinjerna behöver cirka 2000 patienter denna behandling varje år säger Ulrika Köhler, marknadschef för Biosense-Webster i Norden. KOMPLETT SYSTEM FÖR ABLATION Medtronic är en ledande aktör inom implanterbara dosor som pacemakers, ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) och CRT-D (Cardiac Resynchronization Therapy Defibrillator). Efter ablationsingreppet sätter man ibland in en tvåkammar-pacemaker, som tar över synkroniseringen mellan förmak och kammare. I och med alliansen med Biosense Webster skapas nu förutsättningar för en kom plett lösning för att mäta den elektriska konduktionen, utföra ablation och även kontrollera resultatet efter ingreppet, säger Paolo. Med hjälp av CARTO tredimensionella MONITORERING Det kan även vara så att patienten inte har några tydliga symptom på förmaksflimmer, trots att förmaksflimmer kan leda till allvarliga problem som stroke. Medtronic lanserar nu också Reveal XT, en liten monitor liknade ett USB minne som implanteras under huden för att kontinuerligt övervaka EKG-signaler upp till 3 år. Reveal XT gör det möjligt att detektera arytmier i förmaket och skulle därmed kunna användas för att kontrollera resultatet av en behandling som ablation. 3

4 E TEMA: UTBILDNING E Fredrik Gadler Det skulle även vara värdefullt med en öppen, synlig debatt för att se hur olika regioner och sjukhus hanterar arytmivård. E Malin Johansson CRT och ICD ökar överlevnaden och CRT ger dessutom bättre livskvalitet och färre sjukhusinläggningar. E Caroline Wassberg Syftet med våra informationsträffar är att deltagarna ska få större kunskap om vad behandling med CRT och ICD innebär. 4

5 Nya riktlinjer öppnar för device - terapi i bredare patientgrupper Vad kommer Socialstyrelsens preliminära nya riktlinjer för CRT- och ICD-terapier att innebära? Vilka förändringar kommer de att leda till för implanterande och remitterande läkare? Vi pratade med Fredrik Gadler, kardiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset. Fredrik har implanterat CRT och ICD i många år, och har stor erfarenhet inom området. behöver granskas. Min erfarenhet är att när patienter får fullständig information, visar det sig att mer än nio patienter av tio vill ha ICD. De patienter som fått ett tillslag är ofta väldigt tacksamma, eftersom de inser att det har räddat deras liv. Jag tror att vi implanterande läkare undan för undan kommer att lägga in allt fler CRT och ICD, säger Fredrik Gadler. Efter implanta tionen följer vi upp patienterna två gånger första året, och sedan en eller två gånger per år. De flesta implanterande kliniker kan kanske ta in ytterligare patienter i sina operationsprogram, men det ökade behovet av uppföljning kräver utökade resurser. Fredriks patienter kommer idag från verksamheten på Karolinska, och från remitterande sjukhus. Väldigt få patienter kommer från öppenvården. När primärpreventiv behandling med ICD nu prioriteras upp kan jag tänka mig att vi i första hand får fler patienter från öppenvården, säger Fredrik. OJÄMN KUNSKAPSNIVÅ Kunskapen om CRT- och ICD-terapier är i allmänhet ganska god hos hjärtmedicinkliniker, men väldigt ojämn i öppenvården. Det finns en inställning på en del håll att riktlinjer bara är just riktlinjer, och inget man behöver följa. Det finns också en viss mot sättning mellan oss som sysslar med apparater och dem som inte gör det. En uppfattning kan vara att man ska undvika apparater, att det är ett stort ingrepp med risk för komplikationer och att patienten inte vill ha ICD trots att han eller hon inte blivit tillfrågad. På Pacemakerregistrets hemsida kan man se att implantationsfrekvensen för ICD skiljer sig väldigt mycket från region till region. Jag tror att individuella och lokala tolkningar av riktlinjerna är största hindret för en ökad behandling med ICD. Det kan bero på lokal tradition och ekonomiska restriktioner. Enheter kan ha beslutat att prioritera andra områden istället. KOSTNAD/NYTTA FÖR OLIKA BEHANDLINGS- ALTERNATIV Fredrik har föreläst mycket om deviceterapi och då mött många intresserade läkare. Förutom ett stort intresse för själva terapierna, kan även frågor om höga initialkostnader komma upp. Kostnad/nytta för medicinsk behandling diskuteras däremot inte så mycket. Här kan det vara på sin plats att vidga perspektivet och se ekonomin på lång sikt för olika behandlingar. Medicinering kan ju bli väldigt dyr i längden. Jag menar också att argumentet att ICD är livskvalitetssänkande inte håller, och UPPLYSNING OCH DEBATT BEHÖVS I första hand bör man nu driva upplysningskampanjer inom öppenvården, där de flesta nya patienter finns hos de läkare som sköter hjärtsvikt efter hjärtinfarkter. Det skulle även vara värdefullt med en öppen, synlig debatt för att se hur olika regioner och sjukhus hanterar arytmivård och hur man ser på primärpreventiv ICD-behandling. Mitt grundbudskap är att vi alla på olika sätt ska ta till oss aktuell vetenskap och sätta oss in i vilka möjligheter som öppnas med nya riktlinjer. ICD-behandling är faktiskt inte speciellt dyr, och man behöver inte behandla särskilt många patienter för att rädda ett liv! FAKTA: E ICD- Implantable Cardioverter Defibrillator; Används för att minska risken för plötslig hjärtdöd hos patienter som löper en ökad risk att drabbas av detta. E CRT Cardiac Resynchronization Therapy; Används för att få hjärtats kamrar att arbeta mer effektivt hos patienter med hjärtsvikt och sk. mekanisk dyssynkroni 5

6 E TEMA: UTBILDNING Nya rön ökar utbildningsbehovet för CRT- och ICD-indikationer Sedan länge har Medtronic arbetat mot de kliniker i Sverige som implanterar och följer upp pacemakers, hjärtsviktspacemakers (CRT) och implanterbara defibrillatorer (ICD). Nya studier, främst på hjärtsviktspatienter, har visat att många fler patienter än de som idag får behandling skulle kunna bli hjälpta till ett både längre och bättre liv med hjälp av CRT och ICD. Resultatet av studierna har lett till förändringar i behandlingsriktlinjerna vilket i sin tur har ökat behovet av information till de läkare som tar hand om dessa patienter längst ut i vård - kedjan. För att varje patient skall få bästa möjliga vård krävs att kunskapen sprids så att rätt patienter kan remitteras för behandling med hjärt implantat. Detta har Medtronic tagit fasta på och hjälper nu till att sprida information även till inremitterande kliniker ute i landet. Från att man tidigare nästan bara kunnat behandla hjärtsviktspatienter med läkemedel finns nu ett komplement i form av en hjärtsviktspacemaker (CRT), säger Malin Johansson, ansvarig för marknadsutveckling inom hjärtsvikt och plötslig hjärtdöd på Medtronic. Nya studier visar att många hjärtsviktspatienter kan ha stor nytta av dessa terapier som effektiviserar hjärtats arbetsförmåga. Kombinationsbehandling CRT + ICD skyddar dess utom mot plötsligt hjärtstopp, som är den vanligaste dödsorsaken hos hjärtsviktpatienter. CRT och ICD ökar överlevnaden och ger dessutom både en högre livskvalitet och färre sjukhusinläggningar, säger Malin. VIKTIGT FÖR REMITTERANDE LÄKARE Då nya kategorier av patienter nu är aktuella för terapierna har behovet av information till inremmiterande läkare ökat. För att fler patienter ska få tillgång till behandlingen är det viktigt att även icke-implanterande läkare får del av de nya studierna och informationen för att förstå nyttan och kunna identifiera de patienter som passar för behandling med CRT och ICD. De implanterande läkarna vet att patienterna finns därute, men eftersom de nya rönen inte fått önskvärd spridning remitteras fortfarande alltför få patienter. Det är bakgrunden till att vi nu även informerar remitterande läkare, säger Malin. Vi vänder oss till kardiologer, medicinare och till viss del primärvårdsläkare. Genom att besöka sjukhus och vårdcentraler runt om i landet får vi direktkontakt med de remitterande läkarna som nu blir en ny viktig målgrupp för information om våra terapier inom området. En lärorik halvtimme om CRT och ICD Vad är CRT och ICD? Vilken nytta gör terapierna och vilka nya patientgrupper är aktuella i Socialstyrelsens preliminära riktlinjer? Våra konsulter Caroline Wassberg och Ola Göransson gör över hundra besök var i år hos kardiologer och internmedicinare på sjukhus och i primärvården för att informera om modern deviceterapi. Syftet med våra korta informationsträffar på en halvtimme eller lite mer, är att deltagarna ska få större kunskap om vad behandling med CRT och ICD innebär, vilka patienter som är aktuella och vilken nytta terapierna för med sig, berättar Caroline Wassberg. För att kunna hålla en givande information är det viktigt att åhörarna är delaktiga i diskus sionerna och även ger oss sin bild av verkligheten. Tanken är att informationen ska klarlägga vad CRT- och ICD-behandling innebär, vilka effekter terapin har samt redogöra för indikationer och därmed vilka patienter som är aktuella för behandlingen. Beroende på vilka önskemål som kommer från grupperna, kan Caroline och Ola även gå igenom klinisk dokumentation som visar vad behandlingen bidrar med för patienten, läkaren och i sin tur samhället. De två viktigaste studierna i sammanhanget är Care-HF som bland annat ligger till grund för breddade indikationer för CRT-behandling, och SCD- HeFT, den största primärpreventiva ICDstudien, som både inkluderar ischemiska och icke-ischemiska patienter. Genomgången brukar ta en halvtimme till en timme. Frågorna brukar vara många och intresset är stort. Detta kanske beror på att kunskapsnivån är skiftande, och många deltagare vill veta mer. Därför erbjuder vi också heldagsutbildningar på vårt kontor i Kista. Dessa utbildningar har tidigare endast riktats mot implanterande läkare. I och med de nya riktlinjerna vänder vi oss nu även till remitterande läkare med heldagsutbildningen. 6

7 IMPACT - evidensbaserad utbildning med fokus på behandlingmöjligheter vid kronisk neuropatisk smärta Thomas Axelsson, Medtronic. Trots olika typer av farmakologisk behandling har många patienter med kronisk neuropatisk smärta inte en tillfredsställande vardag. Nu har en grupp av sjutton europeiska experter satt samman utbildnings programmet IMPACT (Improving the Management of Patients through Continued Medical Training). Syftet är att hitta en behandling som kan ge än fler patienter en smärtfri vardag. Första utbildningen genomfördes i Göteborg under november. Det är en stor klinisk utmaning att ge patienter med kronisk smärta ett bra liv, säger Thomas Axelsson, nordisk marknadsutvecklingschef för smärta på Medtronic. Smärtan innebär även långa sjukskrivningar och höga kostnader för såväl patienterna som samhället. Cirka hälften av patienterna är inte hjälpta av farmakologisk behandling. Nu har en grupp av sjutton europeiska experter på området neurologer, neurokirurger, anestesio loger och smärtläkare, skapat ett evidens baserat utbildningsprogram för att möta problemet. Gruppen leds av två svenska delegater, Per Hansson, professor och överläkare vid smärtcentrum, och Bengt Linderoth, professor och överläkare, neurokirurgiska kliniken, båda verksamma vid Karolinska Universitetssjukhuset. Kliniker som behandlar långvarig neuropatisk smärta behöver en samlad informationskälla om tillgängliga terapeutiska alternativ, såväl farmakologiska strategier som neuromodulering, säger professor Per Hansson, vid Karolinska Universitetssjukhuset. Det aktuella utbildningsprogrammet tar ett helhetsgrepp avseende detta och fokuserar särskilt på vilka möjligheter som står till buds när medikamentell behandling inte ger tillräcklig lindring eller är behäftad med oacceptabla biverkningar. NY KUNSKAP I NYA NÄTVERK Programmet skapar och sprider ny kunskap, dialog och nätverk inom området, berättar Thomas Axelsson. Den europeiska expertgruppen har gjort ett digert evidensbaserat kursprogram innehållande fyra moduler. En stor fördel är att utbildningen kan skräddarsys utifrån lokala behov. Utbildningen tar upp väsentliga områden som definition, klassificering, epidemilogi, verkningsmekanismer och diagnoskriterier vid neuropatisk smärta. Programmet omfattar även farmakologisk behandling. RYGGMÄRGSSTIMULERING VIKTIGT ALTERNATIV TILL FARMAKA Utbildningen tar slutligen upp ryggmärgsstimulering, frågor kring implantationsteknik samt reder ut vilken effekt och säkerhet som finns vid ryggmärgsstimulering. En viktig fråga är hur man kan hjälpa de patienter som gått igenom ryggkirurgi, men fortfarande lider av kronisk smärta, FBSS (Failed Back Surgery Syndrom). Ytterligare en indikation är CRPS, (Complex Regional Pain Syndrom). Den europeiska expertgruppen har även hunnit med att utbilda europeiska läkare som är verksamma inom området, inbjudna av Medtronic. I dagsläget finns fem Impactutbildade föreläsare i Norden, varav två i Sverige, neurokirurgen Kliment Gatsinzky, och algologen Peter Dahm. Tillsammans med dessa läkare kommer Medtronic att genomföra Impactutbildningar för de smärtläkare neurologer, neuro kirurger, anestesiologer, ryggkirurger och övrig sjukvårdspersonal som behandlar patienter med kroniska smärtor, säger Thomas. Vi utbildar både i själva programmet och i praktiska frågor kring undersökningar, patientinformation och remittering. TRE NORDISKA UTBILDNINGSDAGAR I VINTER Medtronics första lokala utbildning genomfördes i Göteborgsregionen i början av november under ett fyratimmarspass, inklusive patientfall. Nu planerar vi ytterligare två nordiska utbildningar i vinter, en i Danmark och en i Norge, säger Thomas. Vi arbetar även för att få utbildningen certifierad av en oberoende instans. 7

8 E TEMA: UTBILDNING IMPACT MD ökar kunskapen om DBS Internationella undersökningar bland neurologer har visat att det finns behov av ökad kunskap om DBS-behandling för Parkinsonpatienter. Hos implantationscentra finns en önskan att patienterna ska remit teras tidigare, innan de hunnit bli för gamla eller för starkt mentalt påverkade. Medtronic valde då att starta ett rådgivande forum, IMPACT MD, för att samla kunskap, erfarenhet och utarbeta undervisnings material inom området, berättar Anna Lena Törnqvist, DBS-sjuksköterska och Dr i Med.Vet. vid Lunds Universitetssjukhus. Det rådgivande forumet (advisory board) består av tio europeiska neurologer, en neurokirurg och två DBS-sköterskor, varav Anna Lena Törnqvist är en. Gruppen har nu arbetat fram ett utbildningspaket bestående av fem moduler. Tre moduler är redan klara och två under utveckling, berättar Anna Lena. Modulerna är Patient Selection, DBS Programming/Trouble Shooting, Long Term Care, Shared Care (d v s vad neurologen utanför implantationscentrat kan utföra av DBS-behandlingen), och en DBS-nursingmodul. Nursingmodulen innehåller modeller och undervisningsmaterial på olika nivåer, så att innehållet för DBSsjuksköterskan kan anpassas utifrån de europeiska ländernas olika behov och sjukvårdsorganisationer. Utbildningen baseras på de fem modulerna, och genomförs nu av Champions i Sverige och många andra Europeiska länder. De svenska utbildarna, neurolog Jan Linder i Umeå och Håkan Widner professor i neurologi i Lund, har redan börjat utbilda neurologer, geriatriker, Parkinson-sjuksköterskor och andra vårdgivare som kommer i kontakt med Parkinsonpatienter och patienter med andra rörelserubbningar som behandlas med DBS. Utbildningsmaterialet kommer att uppdateras kontinuerligt genom att ny kunskap hela tiden tillkommer och förs in, säger Anna Lena. Jag tror att IMPACT MD kan öka kännedomen om DBS, och ge ett viktigt bidrag till en bättre och säkrare vård inom området. Neurocentrum i Umeå först ut med IMPACT MD Jan Linder, neurolog vid Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, är först i Sverige att föreläsa med stöd av det nya utbildningspaketet IMPACT MD. Vilka är de första erfarenheterna? Jag föreläste för ett tiotal neurologer, geriatriker och internmedicinare från norra regionen i september, berättar Jan Linder. Jag gick igenom hela IMPACT MD-materialet. Regionala förhållanden varierar så jag anpassade föreläsningen till våra egna förutsättningar. Neurokirurg Patric Blomstedt förläste om senaste nytt inom DBS-området, bland annat nya mål för DBS. DBS som behandlingsalternativ för rörelserubbningar är inte så välkänt hos alla läkare som arbetar med Parkinsonbehandling. Jag gick igenom de kriterier som beskrivs i IMPACT MD för att lättare identifiera de patienter som kan vara hjälpta av DBS. Det är viktigt att patienterna remitteras så tidigt som möjligt när vanlig tablettbehandling inte ger resultat och patientens livskvalitet börjar försämras. Om patienterna hinner bli allt för dåliga fungerar inte heller DBS. Jag beskrev även hur vi på Neurocentrum arbetar med dessa patienter. Remitterande läkare behöver inte själva ta ställning till lämplig behandling, det viktiga är att de remitterar patienterna när tablettbehandlingen sviktar. När vi får en patient på remiss gör vi en ut redning och ser till att patienterna får adekvat behandling, ibland kan det handla om att optimera tablettbehandlingen. Det finns flera avancerade behandlingsmöjligheter, dels DBS och dels två olika läkemedelspumpar. DBS och läkemedelspumparna har i stort sett liknande effekt men DBS har en överlägset god effekt på tremor. DBS-implantation kan förvärra en begynnande demens, och därför är noggrann neuropsykologisk testning en mycket viktig del i den pre-operativa utredningen. Tidigare har Jan Linder föreläst om ämnet med sitt egenhändigt producerat material. Nu underlättas hans föreläsningar med det nya utbildningsmaterialet. IMPACT MD är ett bra verktyg. Det fungerar bra för att öka kunskapen hos de läkare som först träffar patienterna och som kan behöva remittera dem till oss. Föreläsningen med IMPACT MD fick bra respons. Deltagarna angav vid utvärdering att föreläsningen ökat deras kunskap gällande DBS och att innehåll och presentation var bra eller mycket bra. Nu är målet att alla Sveriges läkare som har hand om Parkinsonpatienter ska erbjudas utbildningen. 8

9 STIMULUS ger stöd för rätt remittering av Parkinsonpatienter Det finns tillfällen där evidens och terapiråd för en viss behandling inte räcker för säker patientbedömning och eventuell remittering. Avancerad neurokirurgi för Parkinsonpatienter är ett sådant område. Då gäller istället det komplexa begreppet klinisk erfarenhet. Med dataprogrammet STIMULUS kan man jämföra sin Parkinsonpatient mot ett stort antal patientprofiler bedömda av en europeisk expertgrupp. Håkan Widner, professor i neurologi och överläkare på neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund har med en grupp av 14 europeiska experter arbetat fram dataprogrammet STIMULUS. Syftet har varit att skapa ett effektivt lättanvänt verktyg för värdefullt och pålitligt beslutsstöd för eventuell remittering av Parkinsonpatienter, berättar Håkan Widner. Vi började arbeta med projektet 2005 och kunde presenta resultatet på två stora konferenser hösten Stimulus är ett litet kompakt dataprogram som ger indikation om en Parkinsonpatient är lämplig för funktionell neurokirurgi, DBS. Tanken är att programmet ska ge samma resultat som om en expertpanel skulle ha i undersökt patienten redan hos den remitterande läkaren. Programmet bygger på en vetenskaplig standardmetod, den s k RAND tillämplighetsmetoden. Metoden kan simulera svårtolkade situationer med komplex bakgrundsinformation och många valmöjligheter. Metoden tillämpas i cirka 120 medicinska sammanhang, där evidensbaserad medicin inte ger tillräcklig vägledning. STOR KUNSKAPSPOOL FRÅN EUROPEISKA EXPERTER STIMULUS ger tillgång till erfarenhet från en rad experter, med kunskap som inte finns utanför de specialiserade klinikerna. Kunskaps poolen gör det lättare att identifiera patienter som kan vara lämpliga för DBS, och minska överremitteringen av olämpliga patienter. Vi har arbetat med litteratur, terapiråd och mer eller mindre bra evidensstudier, sammanställt informationen och gjort statistiska beräkningar. Utifrån detta arbete har vi slutligen genererat cirka 900 hypotetiska patientfall, lämpliga för DBS. Några viktiga kriterier för patientfallen är att man ska ha Parkinssons sjukdom, tillräcklig grad av besvär, allvarliga symptom som stör funktionen och en bevarad medicineffekt. Patienten får inte ha demenssymptom. Varje hypotetiskt patientfall har bedömts för sig. När överensstämmelsen väger över åt ena eller andra hållet, kan man dra slutsatsen att patienten är lämplig eller olämplig för remittering. Den statistiska signifikansen visade sig ha en träffsäkerhet på cirka 93 %. Valideringen har skett genom att oberoende experter och remittenter lämnat in ett trettiotal genuina patientprofiler som testats i programmet och visat väldigt hög sannolikhet. Allt har validerats och lagts in i dataprogrammet. SVAR INOM NÅGRA MINUTER STIMULUS är väldigt lättanvänt. Läkaren lägger in fem nyckelparametrar om sin patient, och får snabbt svar av programmet. I nästa steg läggs uppgifter in om ålder, hur länge patienten haft sjukdomen, vissa nyckelsymptom inklusive kognitiva symptom. Programmet jämför den aktuella patienten med de 900 fiktiva och redan bedömda patientprofilerna och resultatet ger beslutsstöd för om patienten bör remitteras eller inte. Programmet provas nu kliniskt och en intressant observationsstudie pågår ute i Europa. Det har varit en rolig och lärorik process att utveckla STIMULUS, säger Håkan. Nu presenteras programmet i olika sammanhang, senast i september av neurolog Jan Linder i Umeå, och hos oss här i Lund i november. FAKTA: Håkan Widner. Mer info på På finns nedladdningsbara terapiråd, där SweModis, den svenska profes sionella yrkesorganisationen för bland annat Parkinsons sjukdom, även gått igenom evidensen för DBS sett med svenska ögon. 9

10 E TEMA: UTBILDNING E AKTUELLT: 6 DECEMBER 2007 Vintermötet för interventionell karidiologi World Trade Center, Stockholm JANUARI 2008 Medtronics Januarimöte med aktuella ämnen inom pace, CRT och ICD World Trade Center, Stockholm 29 MAJ 1 JUNI th Annual and 1st Interactive Congress of the Scandinavian Neurosurgical Sociery in Stockholm, Grand Hotell Stockholm Uppskattat Nordic Nurse Academy Under två dagar i mitten av september samlades operationssköterskor inom ryggkirurgi i Köpenhamn för kompetensutveckling. 25 sköterskor från hela Norden hade anmält sig till Medtronics återkommande Nordic Nurse Academy, som blev mycket uppskattat av deltagarna Medtronic-kurser i Medtronics lokaler i Kista, våren 2008: 6 FEBRUARI Introduktionskurs ICD. Modul 4 20 FEBRUARI Grundkurs i enkammarsstimulering. Modul 1. 2 APRIL Grundkurs i tvåkammarsstimulering. Modul APRIL Fortsättningskurs ICD. Modul MAJ Reveal DX/XT. Modul MAJ Adapta-Versa-Sensia-träning. Modul 3. NYA HÄLSOEKONOMER TILL MEDTRONIC Anna Sohlberg och Gustaf Befrits är nyanställda hälsoekonomer på Medtronic. Deras uppdrag är att hjälpa kunder att hitta den bästa lösningen för att uppnå så mycket hälsa som möjligt för sina investeringar. Anna har arbetat som projektledare på Socialstyrelsen med bland annat nationella rikt linjer för bröstcancer. Gustaf kommer från ett läke medelsföretag där han arbetade som produkt specialist och hälsoekonom. Anna och Gustaf blir ett starkt team med värdefulla kontaktnät från både den offentliga sidan och läkemedelsindustrin. PAOLO RAFFAELLI ÅTER I NORDEN Efter en tid i USA som Global Marketing Director för affärsområdet: Medtronic Peripheral Vascular, har Paolo Raffaelli nu återvänt till den nordiska och nordeuropeiska marknaden. I sin nya roll som Marketing Director CRDM Benelux & Nordic arbetar Paolo med marknadsstrategier inom området för diagnos och behandling av arytmier. Hans Tropp, föreläsare. En av föreläsarna var docent Hans Tropp, som är överläkare och sektionsansvarig för ryggkirurgin på Universitetssjukhuset i Linköping. Han gick igenom deformiteter i ryggen och vilka operationsmetoder som kan användas för att korrigera dem. För att kunna anpassa kirurgin efter sjukdomen måste man förstå mekanismerna bakom de olika formerna av deformiteter. Han förklarade de olika grundorsakerna till kongenitala, idiopatiska och neuromuskulära skolioser och hur kirurgin på bästa sätt kan anpassas efter dessa. Enkelt uttryckt vill man motverka den mekanism som gör att kröken uppstår. Exempelvis kan en kongenital skolios åtgärdas genom att man låser tillväxten i den del av kotpelaren som växer asymmetriskt. Har den växt alltför mycket på ena sidan får man i stället korrigera kröken innan man fixerar den och stoppar tillväxten. Det är tacksamt att föreläsa för operations sköterskor, tycker Hans Tropp. Många av dem har lång erfarenhet och kan mycket om åkomman. De har oftast sett många olika operations metoder men vet inte alltid bakgrunden till kirurgens olika beslut, eftersom de inte har samma kunskap om bakomliggande ortopedi och sjukdomslära. En nackdel med att hålla föreläsningarna på engelska är att det inte blir så mycket frågor efteråt så är det även när man föreläser för läkare. Vi nordbor förstår medicinsk engelska mycket bra men har svårt att föra en konversation. Övriga föreläsare var danske läkaren Benny Dahl, som inledde mötet med att beskriva bakgrunden till sjukdomarna, samt Medtronics Colin Sanctuary som gick igenom olika biomaterial. Dessutom visades instrumentarier vid en avslutande workshop. STORT UTBYTE PÅ MÅNGA SÄTT Jag tycker att det var ett väldigt bra möte, säger operationssköterskan Lena Fransson, som i vanliga fall återfinns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och som har arbetat med ryggkirurgi och ortopedi länge. Hon ger hela arrangemanget högsta betyg, välordnat och med mycket duktiga föreläsare. Vi ska just börja använda nya instrumentarier och det var utmärkt att få en ny genomgång inför det. För övrigt är det nyttigt med en bra genomgång på det här viset, det var mycket som föll på plats under de här två dagarna. Lena Fransson uppskattar också samvaron med andra operationssköterskor från olika länder. Norge, Danmark, Finland och Island var 10

11 representerade utöver Sverige. Det fanns mycket att diskutera om både jobbsituationen och professionen. Det är roligt att utbyta erfarenheter och inse att man kan göra saker på olika sätt, men det är rätt ändå. Hon har deltagit i ganska många utbildningar under åren och konstaterar att man med tiden får andra krav, som vid det här tillfället uppfylldes gott och väl. MEDTRONIC SOM MÖTESARRANGÖR Nordic Nurse Academy arrangerades i år för andra gången och tanken är att det ska vara årligen återkommande med olika teman varje gång. Det är generellt ett stort behov av utbildning, säger Hans Tropp. Tyvärr är den fortbildning som finns inom landstinget inte av särskilt hög kvalitet, dessutom är det ofta svårt att finna utrymme att delta man har helt enkelt inte tid. Operationsköterskor är en bristvara på alla sjukhus, särskilt på de stora sjukhusen som bedriver ryggkirurgi, och man vill inte släppa ifrån sig personalen. Han förklarar också att bristen på personal inom ryggkirurgi, både läkare och sjuksköterskor, gör utbildning och PR extra viktigt för att visa att det är ett intressant område. Medtronic har helt andra möjligheter att arrangera utbildningar med hög kvalitet och under trevliga former, vilket gör det intressant att delta och man tar sig tid. Dessutom är det förstås en fördel för företaget att sköterskorna blir kunniga på just deras produkter. Han konstaterar att man på senare år tagit fram nya regler för hur företag får arrangera möten och utbildningar. I det här fallet är det inga problem eftersom en så stor del av mötet är undervisning samt att en avgift tas ut av deltagarnas arbetsgivare.» VI SKA JUST BÖRJA ANVÄNDA NYA INSTRUMENTARIER OCH DET VAR UTMÄRKT ATT FÅ EN NY GENOMGÅNG INFÖR DET.«Lena Fransson, deltagare. 11

12 Melody första hjärtklaffbytet i Sverige genom katetrisering Sextonårige Anton har en medfödd missbildning på sin pulmonalisklaff. Ett öde han delar med många andra barn. Antons bröstkorg har redan öppnats ett flertal gånger på grund av att biologiska ersättningsklaffar än så länge måste bytas ut. Melody TM är en kateteriseringsprocedur från Medtronic där klaffbytet utförs via ljumsken och som medförde att Anton kunde gå hem redan dagen efter hjärtklaffbytet. Barnhjärtkirurgen Sune Johansson på Lunds Universitetssjukhus har drivit projektet som ledde fram till att Anton nyligen kunde opereras med Melody-metoden. Själva hjärtklaff bytet utfördes av Peter Hochbergs, röntgenläkare, och Erkki Pesonen, barnkardiolog. Tekniken är ett alternativ till öppen kirurgi och går ut på att hjärtklaffen med hjälp av en kateteriseringsprocedur förs via femoral och nedre hålvenen på plats i utrymmet mellan höger kammare och lungartären. Därefter fixeras hjärtklaffen med ballongvidgning. Ingreppet har gjorts över 300 gånger runt om i världen. INTE MINDRE RISKER, MEN BÄTTRE FÖR PATIENTEN Jag tycker att idén bakom Melody är lysande, säger Sune Johansson. Den gör att vi undviker ett antal öppna operationer på varje patient och därmed de fysiska och psykiska aspekter de innebär för patienten. Anton bävade för att opereras igen och såg detta som ett bra alternativ. En patient som Anton behöver säker ligen ytterligare klaffbyten under sitt liv. Genom katetrisering undviker man minst hälften av dem. Med tekniken kan man lägga en ny klaff i en gammal klaff man tränger helt enkelt undan den gamla stenten eller conduiten genom ballongvidgning. Detta kan man enligt Medtronic göra två till tre gånger. Idag kan vi inte säga att riskerna är mindre vid katetrisering än vid öppen kirurgi, säger Sune. Ett ingrepp innebär alltid risker. Blödningsrisken förefaller dock mindre vid den här metoden än vid kirurgi. Vid en kirurgisk operation delar man bröstbenet, och efter att ha opererats ett antal gånger växer hjärtat fast bakom bröstbenet. Risken är till slut att man sågar sig in i hjärtat och får en katastrofal blödning. 12 Peter Hochbergs, röntgenläkare; Sune Johansson, barnhjärtkirurg och Erkki Pesonen, barnkardiolog.

13 Vi tänker oss framöver att vi kan operera patienter med sämre allmäntillstånd eftersom katetrisering inte medför lika stora påfrestningar för kroppen, säger Sune. SNABB ÅTERHÄMTNING Det är spännande att få vara med i något som jag tror kommer att bli stort, säger Erkki Pesonen. Ingreppet på Anton gjordes på en fredag och han gick hem redan dagen efter. När jag undersökte honom på fredagskvällen berättade han att inte ens ljumsken var öm. Barn återhämtar sig fortare än vuxna, fortsätter Erkki. Men både barn och vuxna kan normalt gå hem efter en dag efter en katetrisering med minimal eller ingen sjukskrivning som följd. Efter öppen kirurgi behöver patienten följas två dagar på intensivvårdsavdelningen och därefter vara på vårdavdelningen en vecka. Väl hemma blir en vuxen patient sjukskriven i minst två till tre månader. Att undvika detta är givetvis av stort värde för patienten, och måste också sägas vara viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. OPERATION OCH FÖRBEREDELSER Samma vecka som ingreppet var Erkki, Sune och jag i London och träffade Professor Philipp Bonhoeffer, Great Ormond Street Hospital, som tillsammans med Medtronic utvecklat systemet, säger Peter Hochbergs. Han redogjorde för de problem som han stött på, och han visade vad vi skulle tänka på. Under Antons operation hade vi med oss en rådgivare från Medtronic som har utfört ett stort antal liknande ingrepp. Det så kallade deliverysystemet är inte komplicerat men det är alltid väldigt värdefullt när man tillämpar nya procedurer att ha med någon som gjort det tidigare. Det förhindrar enkla misstag och ibland dyker det upp någon liten detalj som vi inte har förstått. Som interventionist måste man alltid vara beredd på överraskningar. Själva ingreppet gick som vi hade tänkt oss, säger Peter. Enda avvikelsen var att konduiten som satt sedan tidigare hade fjädrat tillbaka, vilket gjorde att vi fick sätta in några vanliga stent innan vi satte in den nya hjärtklaffen. Ingreppet tog cirka 2,5 timmar, vilket kan jämföras med öppen kirurgi som ligger på minst fem timmar.» DET HÄR ÄR BÖRJAN PÅ EN NY ERA AV HUR MAN BEHANDLAR KLAFFSJUKDOMAR«BÖRJAN AV EN NY ERA Det här är början på en ny era av hur man behandlar klaffsjukdomar, säger Erkki Pesonen. På Anton satte vi in en ny pulmonalisklaff. Den patientgruppen är liten om man jämför med den stora massan av patienter som behöver en ny aortaklaff. Katetriseringstekniker kommer att bli ett komplement till kirurgin när man ska stänga hål i hjärtat, byta klaffar och vidga förträngningar. Kirurgi kommer dock hela tiden att vara den viktigaste metoden men vi försöker utveckla tekniker som gör det enklare för patienten. Idén bakom Melody ligger helt i linje med sjukhusets ambition att följa utvecklingslinjer som förenklar för patienten. I framtiden kan patienter söka vård fritt inom EU, och då blir det konkurrens om patienterna, säger Erkki. Vi vill självklart att Lunds Universitetssjukhus ska ligga i framkant av utvecklingen i Sverige. Ska vi vara den exportvara som vi tycker att Lund bör vara, så måste vi satsa på metoder som gör det enklare och bättre för patienten. Att vår sjukhuschef Bent Christensen gett oss möjligheten att satsa på Melody är ett led i denna strävan. E NÅGRA ORD FRÅN CHRISTINA, ANTONS MAMMA "Självklart var vi skeptiska och rädda innan Anton opererades. Tekniken var ju ny i Sverige skulle Anton vara försökskanin? Men vi fick väldigt bra stöttning från det underbara läkarteamet i Lund som gjorde att vi vågade, och alternativet var inte roligt att öppna Antons bröstkorg igen. Nu är vi jätteglada att den här metoden har utvecklats. Anton säger att han inte märker någonting efter operationen. Förut tog rehabili teringen lång tid." 13

14 Per Hansson. Ryggmärgsstimulering effektiv vid kronisk smärta Resultat från den största kontrollerade studien hittills av ryggmärgstimulering har nu publicerats. Den visar att ryggmärgstimulering vid kronisk neuropatisk smärta som tillägg, ger en signifikant bättre smärtlindring och ökad livskvalitet jämfört med enbart traditionell medicinsk behandling 1. Samtidigt har EFNS (The European Federation of Neurological Societies) tagit fram riktlinjer där tekniken bedömts som effektiv vid nervrotsmärta den nervsmärta som oftast uppkommer vid diskbråck 2. Även om ryggmärgsstimulering är en teknik som använts i smärtbehandling länge är det först nu på senare tid som kontrollerade studier visat på dess effektivitet vid neuropatisk smärta. Att det dessutom tagits fram riktlinjer för denna typ av behandling är ett viktigt framsteg. Det ger hopp om teknikens effekt även vid andra typer av neuropatiska smärttillstånd än nervrotssmärta och stimulerar till ytterligare forskning, säger Per Hansson, professor och överläkare, vid Smärtcentrum, Karolinska universitetssjukhuset, Solna och en av författarna bakom EFNS nya riktlinjer. En fördel som lyfts fram i de nya europeiska riktlinjerna, förutom att tekniken är effektiv, är att ryggmärgsstimulering inte ger några av de biverkningar som läkemedel är förenade med. STÖRSTA STUDIEN HITTILLS Studien heter PROCESS och har publicerats online i den internationella medicinska tidskriften PAIN. Studien visar att personer med neuropatisk smärta i benen med hjälp av ryggmärgsstimulering i kombination med traditionell medicinsk behandling efter sex månader fick signifikant bättre smärtlindring, livskvalitet och funktionsförmåga jämfört med enbart traditionell medicinsk behandling, (i detta fall läkemedel i tablettform, kortison via epiduralinjektion, nervblockad, sjukgymnastik, psykoterapi och/eller behandling av kiropraktor). Studien visade även att dessa patienter var betydligt mer nöjda med sin behandling än de som enbart hade fått traditionell medicinsk behandling. Bensmärtan minskade med minst 50 procent hos 48 procent av de patienter som fick ryggmärgsstimulering och traditionell medicinsk 14

15 Bengt Linderoth.» ATT DET TAGITS FRAM RIKTLINJER FÖR DENNA TYP AV BEHANDLING ÄR ETT VIKTIGT FRAMSTEG. DET GER HOPP OM TEKNIKENS EFFEKT ÄVEN VID ANDRA TYPER AV NEURO PATISKA SMÄRTTILLSTÅND ÄN NERVROTSSMÄRTA OCH STIMULERAR TILL YTTERLIGARE FORSKNING«behandling, att jämföra med 9 procent av de patienter som fick enbart traditionell medicinsk behandling (p<0,001). Patienter med nervsmärta i rygg och ben som kraftigt försämrar funktionen är en av de mest svårbehandlade patientgrupperna. Denna nya studie visar att ryggmärgs stimulering kan lindra dessa patienters smärta i högre grad än enbart traditionell medicinsk behandling. Vi som arbetar med tekniken vet att den fungerar och ger patienterna både bättre livskvalitet och funktionsförmåga. Fler bör få tillgång till denna teknik som rutin mässigt bör övervägas som behandlings alternativ för lämpliga patienter, säger Bengt Linderoth, professor och överläkare, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna. I undersökningen ingick 100 patienter från elva universitetssjukhus i Europa och ett i Australien. Patienterna fördelades slumpmässigt i två grupper och följdes i sex månader med långtidsuppföljning vid 24 månader. FAKTA: E Ryggmärgsstimulering utvecklades på 1970-talet av Medtronic i samarbete med läkare. Mer information om tekniken på: REFERENSER: 1. Kumar K et al. Spinal cord stimulation versus conventional medical management for neuro pathic pain: A multicentre randomised controlled trial in patients with failed back surgery syndrome, Pain, 132: , Cruccu G, Aziz TZ, Garcia-Larrea L, Hansson P, Jensen TS, Lefaucheur JP, Simpson BA, Taylor RS, EFNS guidelines on neurostimulation therapy for neuropathic pain, European Journal of Neurology, 9 september

16 Lovande CGMS-studie om dykning och diabetes I våras påbörjades en världsunik studie om dykning och diabetes. Under en helg utfördes en serie fält experiment där CGMS-mätare från Medtronic användes. Nu börjar resultaten bli färdiga och därmed klarnar sikten i ett tidigare grumligt vatten. I förra numret av Medley, nr , beskrev vi upplägget kring de dyk övningar som var grunden för studien som Peter Adolfsson, Johan Jendle och Hans Örnhagen bedriver om huruvida CGMS-mätning kan ge säkrare dyk för dykare med typ 1-diabetes. Vi ringde upp Peter Adolfsson för att få veta mer om hur det har gått med utvärderingen av resultaten. Vilka resultat har ni fått fram? Resultaten ser väldigt lovande ut mer än så vill vi inte säga i nuläget, säger Peter. Vi håller på att färdigställa resultaten och skriva en artikel. Förhoppningsvis hinner vi skicka in denna under hösten. Under riksstämman kommer vi också att diskutera resultaten med initierade kollegor. Det vi kan konstatera nu är att CGMSmätning har varit till stor nytta före själva dyken, fortsätter Peter. Det finns rekommenda tioner om att blodsockervärdet inte ska ligga för lågt före dykning och det har visat sig att CGMS-mätning definitivt är ett bra verktyg för att upptäcka omedvetna hypo glykemier. På så sätt har man bra kontroll och kan se att man inte har upprepade hypoglykemier före dyket, vilket skulle kunna leda till en hypoglykemi med försämrad hormonell motreglering under själva dyket. Att vara välreglerad före dyk är därför av stor vikt. Vad vill ni uppnå med studien? Synen på diabetes och dykning skiljer sig runt om i världen, säger Peter. Som diabetiker får du till exempel lov att dyka i Norden, Europa och USA, men inte i Australien och på Nya Zeeland. Deras dykmedicinska läkare skrev nyligen om att de kanske behöver omvärdera sitt ställningstagande. De är mycket väl medvetna om att deras aktuella ställningstagande hittills varit mer byggt på tro och tyckande än egentlig vetenskap. Så vi hoppas förstås på att det i framtiden ska bli möjligt för diabetiker världen runt att dyka på ett tryggt och säkert sätt. Hur kommer ni att gå vidare? Efter publiceringen av resultaten vill vi fortsätta våra undersökningar, säger Peter. Dels vill vi göra en mer teknisk studie i tryckkammare, och dels en studie under tuffare dyk förhållanden. Det är av stor vikt att studera kolhydratförbrukningen under vatten och att där se hur till exempel strömhastighet, djup och vattentemperatur påverkar förbrukningen. Vår förhoppning är att kontinuerlig glukosmätning ska kunna bidra till att påvisa hur mycket kolhydrater man måste äta både före och under dyket för att man ska kunna upprätthålla ett bra glukosvärde. Vi vill gärna utveckla samarbetet med Medtronic. Drömmen vore förstås en vattentät Guardian-mätare där dykaren till exempel kan se glykosvärdet i sin dykdator jämte larm om låga eller höga glukosnivåer. Då kan man verkligen säga att man närmar sig mer säker och trygg dykning. FAKTA: DYKSTUDIE E Forskningsstudien är ett samarbete mellan Värmlands läns landsting och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. E Johan Jendle är överläkare vid endokrinoch diabetscentrum på Centralsjukhuset i Karlstad, och dykläkare inom marinen. E Peter Adolfsson (bilden ovan) är före detta förbundsläkare för damlandslaget i fotboll och barnläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Dykstudien ska bli en del av hans doktors avhandling där användandet av CGMS- mätare vid olika fysiska aktiviteter prövas. Medley kommer att följa upp resultatet av dykstudien. E Hans Örnhagen är sportdykarförbundets förbundsläkare. E Pernilla Skotte och Catarina Andreasson från Medtronic respektive Novo Nordisk stod för provtagningen. Även Aidera, Oxygene Adventure och Dykmagasinet i Karlstad har bidragit till studien. 16

17 » HELA VÄRLDEN LYSSNAR PÅ OSS OCH DET ÄR ROLIGT ATT SVERIGE KAN VARA SÅ LÅNGT FRAM. DET ÄR EN UNIK REDO- GÖRELSE AV LÅNGTIDSEFFEKTERNA AV LÄKEMEDELSAVGIVANDE STENTAR«Kärlbehandling med läkemedelsavgivande stent inte skadlig Stefan James. Behandling med läkemedelsavgivande stent minskade kraftigt efter indikationer på en ökad risk för hjärtinfarkt hos patienterna. Nu visar resultat från världens största studie, baserad på svenska patienter, att risken för att dö inte är större jämfört med patienter som behandlats med metallstent. Medicinsk expertis över hela världen har under en tid noga studerat data från långtidsuppföljningen av patienter i det svenska coronarangiografi- och angioplastikregistret (SCAAR). Långtidsuppföljningen som presenterades av forskare från Uppsala kliniska forskningscentrum vid den europeiska kardiolog - kongressen i Wien i september, har rönt stor uppmärksamhet. Hela världen lyssnar på oss och det är roligt att Sverige kan vara så långt fram. Det är en unik redogörelse av långtidseffekterna av läkemedelsavgivande stentar, där vi i fyra år har följt upp samtliga patienter i Sverige som har behandlats med stent under tidsperioden , berättar Stefan James, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum och överläkare vid Akademiska sjukhuset. Uppsalaforskarna menar att läkemedelsbelagda stentar inte längre kan anses vara skadliga, men att de ska användas med försiktighet med hänsyn till den ändå ganska måttliga nyttan med stenten hos patienter med låg risk för återförträngning, samt patientens möjlighet att tolerera behandling med blodproppshämmande medicin under lång tid. Trots att dessa nya stentar i viss mån förefaller öka risken för akut blodproppsbildning som kan leda till hjärtinfarkt resulterar detta inte i någon ökad risk för dödlighet på lång sikt. Detta är glädjande resultat, framför allt för alla miljontals patienter som redan har dessa stent implanterade, konstaterar Stefan James. DES-ANVÄNDNINGEN VÄNTAS ÖKA I SVERIGE 2006 gick Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ut med ett gemensamt uttalande och uppmanade den svenska sjukvården att vara återhållsamma med användning av läkemedelsavgivande stentarna. Detta sedan SCAAR-registret visat indikationer på en möjlig ökad risk för hjärtinfarkt. Men risken tonas nu alltså ned av uppsalaforskarna. Ur medicinsk risksynpunkt finns det ingen anledning att ha kvar restriktionerna i Sverige, men Socialstyrelsen tar även hänsyn till det ekonomiska perspektivet, säger Stefan James. Vår bedömning är att användningen av DES kommer att öka något. Här på Akademiska sjukhuset låg vi under genomsnittet före restriktionerna, nu ligger vi över genomsnittet, upp till 30 procent av patienterna behandlas med DES. I en TV-intervju i samband med kardiologkongressen TCT i Washington, berättade Stefan James att man även undersökt om DES är farligare "off-label", det vill säga vid behandling av kärl där DES inte lika väl studerats. Inte heller här ser uppsalaforskarna någon skillnad mellan DES och metallstent, i nuläget KAN BLI AKTUELLT ATT SPÅRA ENSKILDA FALL På frågan om olika märken av DES skiljer sig från varandra ur behandlingssynpunkt, svarar han: Det går inte att se någon signifikant skillnad. Det kan bli aktuellt att gå tillbaka i tiden och se om vi kan spåra underrapporterade fall för att få en bättre bild av säkerheten för olika stentfabrikat, säger Stefan James. En annan slutsats är att vi inte kan betrakta ett stent utifrån ett annat, de måste jämföras var och en för sig. Medtronics läkemedelsavgivande stent Endeavors säkerhet ser ut att hålla i sig över tiden, sett till patologiska och anatomiska studier, säger han och fortsätter: Vi bör dock undersöka både säkerhet och effektivitet för varje enskilt stent i stora prospektiva randomiserade studier för att få tydliga svar. Under TCT i Washington presenterades även den pågående amerikanska studien Endeavor IV, en randomiserad jämförelse mellan Endeavor och Taxus Liberté från Boston Scientific. Studien inkluderar nästan patienter med 800 patienter i varje grupp. Vid 12 månaders uppföljning visade studien ingen signifikant skillnad mellan stenten när data för kardiell död, hjärtinfarkt och restenos sammanvägts. Studieresultatet visade 7,7 procent för Endeavor och 9,4 procent för Taxus. Studien visade inte heller nåon signifikant skillnad gällande restenos för diabetiker. 17

18 Det lönar sig att använda Reveal DX Användningen av Reveal DX för att diagnostisera synkope, oförklarade svimnings anfall, har gett mycket positiva resultat. Patienter som i åratal har levt i osäkerhet om orsaken till anfallen har därmed kunnat få adekvat behandling. Nu finns en analys som visar att metoden även är kostnadseffektiv. Reveal DX är en ICM (Insertable Cardiac Monitor) som används för att utreda synkope. Som komplement till de goda diagnosresultaten gav Medtronic konsultföretaget i3 Innovus i uppdrag att göra en kostnadseffektivitetsanalys. De valde att jämföra traditionella diagnosmetoder med mervärdet hur många fler diagnoser som kan ställas och merkostnaden för att använda Reveal DX. Resultatet visar att kostnaden för varje ytterligare korrekt diagnos som kan ställas är ytterst rimlig. INTERNATIONELL STUDIE MED SVENSKA SIFFROR Man utgick från en klinisk studie (Farwell D.J et al. Use of implantable loop recorders in the diagnosis and management of syncope, European Heart Journal (2004) 25, ) där hälften av patienterna diagnostiserats på vanligt sätt och den andra hälften med Reveal. Antalet korrekta diagnoser var i denna studie 4 procent för den första gruppen och 33 procent för Reveal, det vill säga en ökning med 29 procentenheter. Det kan nämnas att de flesta andra studier kommer fram till betydligt högre andel diagnoser för Reveal, ända upp till 88 procent. Skillnaden beror främst på hur många och vilka tester som har genomförts när Reveal börjar användas. Svensk klinisk expertis har bekräftat att de diagnosmetoder som använts i den undersökta studien är jämförbara med dem som används i Sverige. Resursförbrukningen för de båda grupperna har därefter räknats om till aktuella svenska förhållanden. Inte oväntat blev kostnaden för Revealgruppen något högre, en ökning med ungefär kronor per patient. KOSTNADSEFFEKTIVT Den ökade kostnaden har ställts mot hur Mattias Ekman på konsultföretaget i3 Innovus har utfört en kostnadseffektivitetsanalys av diagnosverktyget Reveal DX. många fler som kunde diagnostiseras, resultatet blev att varje ytterligare korrekt diagnos kostade svenska kronor. För att få ett mått på om den kostnaden är rimlig kan den jämföras med kostnaden för en akut inläggning av en patient som drabbats av synkope kostnaden är täckt redan efter första sjukhusinläggningen. Vår slutsats är att kostnaden för att använda Reveal DX för utredning av synkopepatienter är rimlig, förklarar Mattias Ekman på i3 Innovus. Och vi bedömde att den här metoden att utgå från en klinisk prövning som stämmer överens med svenska förhållanden och sedan räkna om den till svenska kostnader var den mest tillförlitliga. ANDRA VÄRDERINGAR Man kan alltså konstatera att kostnaden per korrekt diagnos är något högre för Reveal, men hälsoekonomiskt helt försvarbar. Det finns ju många andra aspekter utöver de rent ekonomiska, säger hälsoekonomen Anna Sohlberg på Medtronic, som är beställare av utredningen. Utöver det som den här analysen visar kan man konstatera att det kan vara livsavgörande för patienten att få rätt diagnos så att rätt behandling kan sättas in och ytterligare tester och sjukhusvistelser kan undvikas. Sammantaget vill jag påstå att använd andet av Reveal DX för att utreda synkope patienter är mycket kostnads effektivt, avslutar hon. FAKTA: REVEAL ICM E Reveal ICM övervakar kontinuerligt patien tens EKG och kan därmed ge besked om svimningarna kan relateras till patientens hjärtrytm. Hjärtutlöst svimning har dålig prognos som kraftigt kan för bättras om rätt behandling sätts in. En snabb diagnos kan vara livsavgörande för dessa patienter. 18

19 E PLOCK: MEDTRONIC CARELINK FJÄRRUPPFÖLJNING I HEMMILJÖ MED CONEXUS TRÅDLÖS TELEMETRI Conexus trådlös telemetri för Medtronics senaste ICD och CRT-D tar distansuppföljning till nästa nivå. Den trådlösa telemetrin erbjuder automatisk informations sändning och klinikanpassade alerts, allt för att förbättra omhändertagandet av patienten. Med trådlös avläsning kan rutinuppföljningar ske under natten när patienten sover. Monitorn tar då själv kontakt med hjärt implantatet och sänder informationen automatiskt utan att patienten märker att det sker. E E E XPS SHAVER OCH BORRSYSTEM FÖR ÖRON- NÄSA-HALS XPS 3000 nya kraftfulla enhet från Medtronic Xomed i kombination med olika handstycke används med fördel vid olika kirurgiska ingrepp i öron-näsa-hals regionen. M4 shaverhandstycke används för att på ett oblodigt och effektivt sätt ta bort exempelvis polyper i näsan eller papillom i halsregionen. Urval av blad är stort och den senaste generationen av blad med roterbar tipp ger en utökad flexibilitet. Visao borrhandstycke används för att effektivt med stor precision borra i mellanörat. Denna produkt marknadsförs och distribueras av vår ÖNH-distributör Stille. NERVMONITORERING OCH STIMULERING I HUVUD/HALSREGIONEN Det är viktigt att lokalisera och identifiera motoriska nerver som löper risk för att påverkas vid olika kirurgiska ingrepp i huvudhals regionen. NIM Pulse (2-kanalig), NIM Response (4-kanalig) och NIM Neuro (8-kanalig) är avsedda för intraoperativ användning vid operationer då en motorisk nerv löper risk för oavsedd manipulering. NIM registrerar EMGaktivitet kontinuerligt från de muskler nerven försörjer och ger kirurgen tidigt en varning om nerven skulle påverkas. Denna produkt marknadsförs och distribueras av vår ÖNH-distributör Stille. LÄNGRE LÄKEMEDELSAVSÖNDRING MED ENDEAVOR RESOLUTE Medtronic lanserade i oktober ett nytt läkemedelstent; Endeavor Resolute, som kommer att komplettera det befintliga Endeavor stentet. Nyheten med Endeavor Resolute är en biokompatibel polymer, BioLinx. BioLinx skiljer sig från andra polymerer genom att det yttre lagret är hydrofil (vattenvänligt), vilket gör den biokompatibelt, medan det inre lagret av polymeren är hydrofob, vilket hjälper läkemedlet att avsöndras under en förlängd tid från stentet ut i kärl väggen. Detta för att hjälpa till vid den förlängda läknings processen som ofta associeras med patienter med komplexa medicinska tillstånd. VÄRLDSREKORD I PACEMAKERS I LUND Kardiolog Thomas Fåhraeus har lagt in pacemakers sedan 1986 på Universitetssjukhuset i Lund. De första tio åren gjorde Thomas och hans kollega Hans Schüller cirka 300 implan tationer var per år. Sedan mitten av 1990-talet görs nu cirka 1000 pacemaker- och ICD-implan tationer av fyra läkare i Lund och Malmö, som tillsammans betjänar hela Skåne. Thomas lägger in cirka en tredjedel av dessa. Det innebär att han totalt lagt in över pace makers och ICD:er under drygt tjugo år. I Europa och USA fördelas ingreppen på betydligt fler läkare, så vi tar oss friheten att utnämna Thomas till världsmästare i pacemakerimplantat. Ett hjärtligt grattis till dig Thomas! ÅRETS JULGÅVA Medtronic vill passa på att önska er en inte alltför stressig december månad, en god jul och ett gott nytt år! Även i år går vår julgåva till BRIS och Rädda Barnen. 19

20 B-POST PORTO BETALT Diabetiker som elitsatsar på rodd går det? Andreas Stensson. Andreas Stensson i Malmö är ett levande bevis på att det går alldeles utmärkt att göra en elitsatsning inom idrott även för en diabetiker. Han vägrar att se sin diabetes som ett hinder. Det kan till och med vara positivt att tvingas ha bra koll på vad man äter och hur kroppen mår. Jag gör det här för att jag tycker att det är så kul. Det blir faktiskt roligare för var dag, även om det ibland är tunga pass. Drömmen för Andreas är OS 2012 eller Första målet är att klara kvaltiderna för Svenska Roddförbundets satsning. RODD OCH DIABETES SAMTIDIGT Andreas började med rodd när han kom till gymnasiet och i samma veva fick han diagnosen diabetes typ 1. Jag är en person som vill vara duktig och klara av allt, men visst har det funnits perioder då jag inte varit vän med min diabetes. Jag mår så mycket bättre om jag bestämmer mig för att göra det bästa av situationen, och det underlättar förstås att jag har bra hjälpmedel. Sedan 2003 har Andreas insulinpump, nyligen fick han en Paradigm REAL-Time. Han ser till att ha god koll på sin diabetes och gör en del blodsockertest så att han kan anpassa insulintillförseln. I somras fick han möjlighet att testa kontinuerlig glukosmätning (CGM) i kombination med den för CGM förberedda insulinpumpen. Jag använde den främst vid tävlingar, det var kanonhäftigt. Det händer mycket i kroppen och jag kunde kolla blodsockret ända in på startlinjen. Jag såg om det var på väg upp eller ner och visste om jag skulle ta druvsocker eller inte. Han har också testat att ladda upp sina värden och generera rapporter via nätet med hjälp av CareLink, ett nytt webbaserat mjukvaruprogram, och konstaterar att det var enkelt och smidigt att göra. Det kan vara till stor hjälp att flera parter ser samma sak när man diskuterar, exempelvis min tränare, läkare och jag själv. Det kommer vi säkert att använda oss av. RODDKARRIÄREN Från långlopp i lagbåt under gymnasietiden satsar Andreas nu på en singelkarriär där meter är den normala distansen. Lite som att börja om från början, men har gått enligt planerna. Han går tredje året på idrottsvetenskapligt program på Malmö Högskola och tränar ungefär 20 timmar varje vecka. Det blir träning varje dag och dubbla pass på helgerna, både styrka och uthållighet är viktigt. På sommaren försöker jag vara på vatten så mycket som möjligt. När han är klar med sin utbildning i vår funderar han på att åka utomlands för att träna samtidigt som han läser några kurser, men har också fått erbjudande om jobb i Malmö. Det är viktigt att det jag gör går att kombinera med mycket träning, för jag vill verkligen satsa på rodden! 20

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Bolla Diabetestankar konferens 2015 Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Arrangörer: Sandra Emanuelsson, Västerås Linda Gustavsson, Katrineholm Josefin Johansson, Flen Konferensens syfte Vi vill tillhandahålla

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Effektiv och kostnadseffektiv! Biventrikulär pacemakerbehandling vid hjärtsvikt sid 4-7

Effektiv och kostnadseffektiv! Biventrikulär pacemakerbehandling vid hjärtsvikt sid 4-7 Effektiv och kostnadseffektiv! Biventrikulär pacemakerbehandling vid hjärtsvikt sid 4-7 N Y H J Ä R T K L A F F G E R V I O L A A N D R U M S I D 8 O S T I N D I E F A R A R E N S E G L A R S Ä K E R T

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Juni 2014 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den sockersjuke

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik Föreläsningskompendium Implantat och Biomaterial Inledning Transplantationer en kort historik och statistik Den första transplantationen av hornhinna gjordes 1907. Det blev en etablerad behandlingsmetod

Läs mer