Rutschbanan, klätterställningen och gungbrädan ett tema med skolgården som klassrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutschbanan, klätterställningen och gungbrädan ett tema med skolgården som klassrum"

Transkript

1 Rutschbanan, klätterställningen och gungbrädan ett tema med skolgården som klassrum Följande tema riktar sig till elever i åk 1-3 men kan säkert anpassas till såväl äldre som yngre elever. Skolgården utgör inte bara en plats för lek, spel och rekreation under raster och fritidstid. Här finns också många möjligheter till lärande. Även om skolgårdar kan se väldigt olika ut finns förhoppningsvis möjligheter till diverse undersökningar och experiment för nyfikna och vetgiriga barn. I följande tema försöker vi ge exempel på hur man kan arbeta med fysik och teknik kring några lekredskap som vi tror finns på många av våra skolgårdar. Tanken är att eleverna ska arbeta i små grupper när de genomför sina försök. Man kan också tänka sig att man gör försöken tillsammans i klassen. Elevuppgifterna i första delen av temat kan tyckas vara väldigt styrda. De är dock mera tänkta som förslag. Här kan man plocka och lägga till efter behov och önskemål. Låt elevernas nyfikenhet och kreativitet vara i centrum. Syftet med temat är att eleverna ska utveckla sina förmågor att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (Lgr 11) 1

2 Temat är uppdelat i tre delar där hävstångsprincipen, friktion och tyngdkraft undersöks med hjälp av skolgårdens lekredskap. Temat ska också ge utrymme för eget skapande och uppfinningsrikedom när eleverna får tillverka en prototyp av ett lekredskap till sin drömlekplats. Då temat även innehåller moment av dokumentation och eget skapande är det ämnesövergripande och innefattar moment av såväl svenska som matematik och bild. Följande moment ur det centrala innehållet i Lgr 11 berörs: Kraft och rörelse: Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Material och ämnen i vår omgivning: Materials egenskaper. Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av. Tekniska lösningar: Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar: Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö: Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning (Lgr 11) 2

3 3

4 Fakta om friktion Friktion kommer av det latinska ordet fri'co som betyder gnida. Friktion är gnidningsmotstånd. När två ytor glider mot varandra brukar man beskriva friktionen som ojämnheter som fastnar i varandra. Ju större ojämnheter desto större friktion. Om man vill undersöka hur friktionen ändras kan man gnida olika grova sandpapper mot varandra. Friktionen ökar om man pressar ytorna hårdare mot varandra. Det märker man tydligt om man gnider handflatorna mot varandra med olika stort tryck. De elektromagnetiska krafterna mellan atomerna i de material som gnids mot varandra har också stor betydelse. När två kroppar är i nära kontakt håller atomerna fast vid varandra och verkar då i motsatt riktning mot rörelsen. På så sätt omvandlas rörelseenergin till värmeenergi. Detta utnyttjas t ex i vanliga tändstickor. Olika material har olika friktion. Gummi kan ha en slät yta men ändå ha hög friktion medan en slät isbit har låg friktion. Om ytorna är i rörelse eller vila i förhållande till varandra påverkar också friktionens storlek. För fasta kroppar ger lim den ena ytterligheten med enorm friktion medan olja leder till den andra ytterligheten med nästan ingen friktion. Tack vare friktionen kan vi göra olika saker som att gå och skriva. Ibland är friktionen för hög. Då kan man försöka göra ytorna slätare eller smörja dem. Ibland är friktionen för låg. Då försöker man få ytorna att lättare fastna i varandra. Ett exempel på detta är när man sandar hala vintervägar. Källor: Wikepedia, Illustrerad vetenskap nr , Nationalencyklopedin, Dino skolverkets diagnosmaterial i naturvetenskap och teknik Friktion - vi åker rutschbana (elevuppgifter) 4

5 I det här uppdraget lär du dig vad friktion är. Det ska du få undersöka vid rutschbanan på skolgården. Du lär dig också att göra observationer och undersökningar samt hur man dokumenterar och gör förutsägelser. När uppdraget är klart ska du kunna använda begreppet friktion i samtal kring lek och rörelse. Det här behöver du ta med dig ut till rutschbanan: papper penna sudd skrivunderlag en gympasko ett vedträ ett plastlock en nyckel ett mjukisdjur en kloss Undersökning: 1. Åk nerför rutschbanan. Jämför hur fort det går. Går det lika fort för alla? Om det går långsammare för någon - vad beror det på? Kan man påverka farten på något sätt? Försök att åka långsammare. Hur gör du då? Hur kan du få mer fart? Vad beror det på? Låt någon ta på sig ett par regnbyxor och åka ner för rutschbanan. Går det snabbare eller långsammare? Varför? Samtala i gruppen. Skriv ner resultaten och era tankar. 2. Gör tabell på ert papper där ni redovisar vilka av följande saker som glider fortast på rutschbanan. Börja med att skriva upp de saker ni undersöker. T ex sko vedträ plastlock nyckel nalle träkloss Vilken sak i varje par kommer först ner om man släpper dem samtidigt längst upp på rutschbanan? Stryk under de alternativ du tror vinner. 3.Släpp två saker i taget. OBS! Ge ingen extra fart. Ringa in den sak som kom ner snabbast vid varje försök. 5

6 4. Gör en tävling mellan de saker som vann i första omgången. Vilken sak kommer fortast ner av alla saker du haft med i försöket? Vilken sak blir tvåa o s v. Numrera dem i tabellen. 5. Pröva med några saker du hittar på skolgården t ex kottar, pinnar, stenar Vilka olika material är sakerna är gjorda av? Spelar materialet någon roll för friktionen? Påverkas friktionen om sakerna är släta eller ojämna på ytan? Påverkar tyngden friktionen? Samtala i gruppen om detta! 7. Samla ihop alla saker du haft med ut och bär in dem i klassrummet. Klassrumssamtal Testa olika grova sandpapper för att känna på friktionen. Vad har vi för nytta av friktion i vår vardag? Ge exempel på situationer där det är bra med friktion. Ge också exempel på situationer då man vill ha så lite friktion som möjligt. Hur kan man göra för att få det? Filmtips: Gnomens guide till fysiken friktion (UR) Fakta om gravitation eller tyngdkraft och fritt fall Redan Aristoteles, född år 384 f Kr, funderade på tyngdkraft och rörelse. Han trodde att världsaltet bestod av fem element som var indelade i 8 olika sfärer. Fyra av elementen finns i den innersta sfären, det vill säga på, runt och i jorden. Dessa element är jord, luft, eld och vatten. Jorden är tyngst och har en naturlig rörelse som strävar nedåt. Elden är lätt och har en naturlig rörelse som strävar uppåt. Vatten är "ganska tungt" och luft är "ganska lätt". Dessa båda rör sig normalt i sidled (som floder, havsvågor och vindar), utom i förhållande till varandra. Ordet gravitation kommer av det latinska ordet gravis som betyder tung. Ett annat ord för gravitation är tyngdkraft. Massor drar till sig, attraherar, varandra. Detta skapar det vi kallar massans tyngd. Denna kraft håller kvar månarna runt planeterna och planeterna i sina banor 6

7 runt solen. Månens gravitation orsakar tidvattnet här på vår planet. Det är gravitationen som gör att planeterna är runda. Gravitationen håller oss kvar på jorden. Den gör att föremål som vi tappar faller ner på golvet. Gravitationen är en av de mindre utforskade krafterna. Den är mycket svag och svår att utforska i laboratorier. Icke desto mindre är den en av de viktigaste naturkrafterna i universum då den är den enda kraft som enbart är attraherande. Ju större och tyngre ett föremål är desto större gravitation har det. Eftersom månen är mindre än jorden väger allting mindre på månen. Om man köper ett hundra kilo guld vid nordpolen och reser hem till ekvatorn har guldet blivit ett halvt kilo lättare. Gravitationen eller tyngdkraften varierar beroende på var du befinner dig på jorden. Det beror dels på avståndet till jordens centrum och dels på vad som finns i jordskorpan under dig. När man flyger och befinner sig några kilometer upp i luften väger man mindre än om man står på marken. Finns det järn eller andra malmer i berggrunden blir gravitationen större än om berggrunden består av kalksten t ex. För att lösa detta problem skapades det så kallade världskilot i Frankrike år Referensvikter, baserade på detta världskilo, används när vågar ska kalibreras så att de stämmer var i världen man än befinner sig. Galileo Galileo, den naturvetenskapliga metodens fader lär ha släppt två olika tunga kanonkulor från lutande tornet i Pisa för att se vilken som accelererade snabbast. Resultatet blev överraskande. Undersökningarna i detta experiment strider, liksom Galileos försök, mot våra vardagsföreställningar om vad som faller fortast. Rent spontant tror vi att tyngre föremål faller fortare. Men i verkligheten är det så att alla föremål accelereras lika fort mot marken. Luftmotståndet påverkar däremot nerfarten för lättare föremål med stor yta. Detta utnyttjas t ex när man använder fallskärmar. Referenser: Passagen, Unga Fakta, Wikepedia, Vad faller fortast? (Elevuppgifter) I det här uppdraget lär du dig vad gravitation och fritt fall är. Det ska du få undersöka vid klätterställningen på skolgården. Du lär dig också att göra observationer och undersökningar samt hur man dokumenterar och gör förutsägelser. När uppdraget är klart ska du kunna använda begreppet gravitation och fritt fall i samtal kring lek och rörelse. Det här behöver du ha med dig ut till klätterställningen: 2 olika stora studsbollar Litet gosedjur och stort gosedjur 7

8 2 pet-flaskor med olika mycket vatten 1 tunt papper 1 ritpapper en bit garn 2 legofigur Tejp Tre muffinsformar Papper att dokumentera på Penna och sudd Kottar, pinnar och stenar i olika storlekar (hämta på skolgården) Undersökning: 1. Nu ska du få undersöka vilka saker som faller fortast om du släpper dem från toppen av klätterställningen. Först ska du göra en förutsägelse. Ta fram pappret som du ska dokumentera på. Gör en lista på alla de saker du ska jämföra. T ex stor boll - liten boll flaska med lite vatten - flaska med mycket vatten litet gosedjur - stort gosedjur stor kotte - liten kotte stor sten - liten sten stor pinne - liten pinne 2. Gissa vilket alternativ i varje par som kommer att nå marken först om du släpper dem samtidigt från toppen av klätterställningen. Stryk ett streck under det alternativ du tror når marken först. Tror du att båda sakerna når marken samtidigt skriver du ett S efter paret. 3. Prova nu och se vad som händer. Prova ett par i taget. Är du osäker kan du prova flera gånger. Det är viktigt att du släpper båda föremålen samtidigt. Ringa in det föremål i varje par som når marken först. Om båda når marken samtidigt skriver du ett S efter paret (om du inte redan har skrivit det). 8

9 4. Skriv en teckenförklaring under din undersökning. = når marken först, tror jag = nådde marken först S = nådde marken samtidigt 5. Gör så att det blir lika mycket vatten i de båda petflaskorna. Släpp nu ner den ena flaskan stående och den andra liggande. Släpp dem samtidigt. Vilken flaska når marken först? Dokumentera på ditt papper. 6. Släpp ner ett av de tomma pappren och en av studsbollarna samtidigt. Vad når marken först? Dokumentera på ditt papper. 7. Skrynkla ihop pappret så att det blir till en boll, ungefär lika stor som en av studsbollarna. Släpp ner pappersbollen och studsbollen samtidigt. Vilken boll når marken först? Dokumentera på ditt papper. 8. Tillverka en fallskärm av ett papper och lite garn. Tejpa fast trådarna på en av legobitarna. Släpp ner båda legobitarna samtidigt. Vilken bit når marken först? Dokumentera. Varför blev det så? 9. Välj två ungefär lika stora stenar. Sätt fallskärmen på en av stenarna. Släpp ner dem samtidigt. Vilken sten når marken först? Dokumentera. Varför blev det så? 10. Släpp ner en ensam muffinsform samtidigt med två formar som sitter i varandra. Hur går det? Dokumentera. Varför tror du att det blev så? Att diskutera i klassrummet: Vad har du lärt dig av försöken? Vad är det som påverkar resultatet? Storlek? Tyngd? Material? Hur påverkade fallskärmen resultatet? Vad kan man ha för nytta av den kunskapen? Sammanfatta genom att titta på filmen om tyngdkraft på följande länk: 9

10 Andra länkar och filmer som berör ämnet: / Gnomens guide till fysiken tyngdkraft (UR) Fakta om hävstångsprincipen Människan hade använt hävstänger av olika slag sedan urminnes tider. Arkimedes ansåg att det är möjligt att flytta en tyngd, hur stor den än är, med hjälp av en kraft, hur liten den än är. Man citerar ofta hans ord: "Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden". Hävstången är en av de sex enkla maskinerna (lutande planet, skruven, kilen, hjulet, blocket och hävstången). Hävstångsprincipen innebär att du förlänger avståndet mellan kraften du använder och det som ska flyttas. Hävstången använder mekanikens gyllene regel: "Det man vinner i kraft förlorar man i väg". Vridningspunkt kallas den punkt där hävstången vrider sig. Med hävarm menar man avståndet mellan kraften och vridningspunkten. Ju längre hävarm en hävstång har, desto mindre kraft behöver man. Man skiljer på enarmade och tvåarmade hävstänger. 10

11 En gungbräda är en tvåarmad hävstång. En hävstång är i jämvikt om vridmomentet som vill vrida hävstången åt ett håll är lika stort som vridmomentet som vill vrida åt rakt motsatt håll. Källor: Wikepedia, Gungbrädan I det här uppdraget ska du få undersöka hävstångs-principen. Redan på stenåldern kunde man ta hjälp av en lång käpp eller stav för att flytta tex en tung sten. Käppen blev en hävstång som gjorde att det behövdes mindre kraft för att flytta den tunga stenen. Fågeln använder sin näbb som en hävstång när den ska bända upp skalet på en nöt. Kroppens skelett hos människor och djur består av olika hävstänger. När du kastar iväg något använder du armen som hävstång. Det finns två sorters hävstänger enarmade och tvåarmade. Spettet och skottkärran är exempel på enarmade hävstänger. Gungbrädan är exempel på en tvåarmad hävstång. Den har sin vridpunkt (där brädan vrider sig) mellan föremålet som ska flyttas och den kraft som ska flytta föremålet (se bilden). I uppdraget får du lära dig om några vanliga föremål där hävstänger används. Du får också lära dig om tyndpunkt och jämvikt samt hur man gör enkla naturvetenskapliga undersökningar och hur man dokumenterar sina undersökningar med text och bild. Det här behöver du: 11

12 Papper att dokumentera på Hävstång Tunt papper att knöla ihop till en boll Penna och sudd Skrivunderlag 1. Leta rätt på en gren. Håll ditt finger under grenen och försök hitta tyngdpunkten. Det finns bara en punkt där grenen är i balans. Då är tyngdpunkten på grenen rakt över ditt finger. Grenen är i jämvikt. 2. Sätt dig på gungbrädan. Låt en kamrat sitta på andra sidan. Försök få jämvikt. Hur kan man påverka jämvikten? Rita eller skriv ned dina tankar. Pröva sedan dina förslag. 3. Försök att lyfta en kompis och känn efter hur mycket kraft det går åt. Låt sedan kompisen sitta på ena sidan av gungbrädan. Lyft din kompis genom att trycka ner andra änden av gungbrädan. Jämför hur mycket kraft du behöver. När känns det lättast? Skriv ner dina upptäckter. 4. Försök pressa ner gungbrädan närmare vridningspunkten. Blir det lättare eller tyngre att lyfta kompisen då? Varför blir det så? Skriv ner dina tankar. 5. Knöla ihop det tunna pappret till en boll. Kasta iväg det med hela armen som hävstång. Lås sedan fast armbågen vid kroppen och kasta pappret med bara underarmen som hävstång. Blir det någon skillnad i resultatet? Varför blir det så? Skriv ner dina tankar. 12

13 6. Leta upp en sten som är så tung att du knappt kan flytta den med händerna. Pröva att sticka under hävstången och försök flytta stenen med den. Beskriv skillnaden. Att diskutera i klassrummet: Hur kunde du påverka jämvikten på gungbrädan? Vilken betydelse har hävstångens längd när man ska flytta något tungt? Drömskolgården Nu ska ni, tillsammans i gruppen, få tillverka en modell av ett lekredskap som ni skulle vilja ha på skolgården. 1. Diskutera vilken typ av lekredskap det ska vara, hur ni kan använda den kunskap ni fått genom skolgårdsförsöken, hur säkerheten ska garanteras och så vidare. 2. Gör en enkel skiss som visar hur lekredskapet ska se ut. Tänk igenom vilket material ni behöver. Välj av det som finns tillgängligt i klassrummet eller som du kan ta med hemifrån. 3. Bygg tillsammans en modell av lekredskapet. Alla ska hjälpa till. 4. Förbered er för att redovisa resultatet för era klasskamrater. Ni ska beskriva hur ni kom fram till vad ni skulle göra, vilket material ni har använt och vilket material man kan använda vid tillverkningen av det riktiga lekredskapet, hur man kan göra redskapet säkert, vilka tekniska mekanismer som finns, hur det fungerar m m. Alla i gruppen ska medverka vid redovisningen. Lista över saker som ska finnas i temalådan: 13

14 olika grova sandpapper limmade på klossar gympaskor vedträn plastlock nycklar träklossar olika stora studsbollar små och stora gosedjur pet-flaskor legobitar tejp garn tunna papper ritpapper muffinsformar Slinky hävstång Stenar, kottar, grenar m m som behövs för experimenten räknar vi med att var och en kan ordna själva. Bakgrundförklaring- koppling till litteraturen Helldén mfl. (2011) skriver i sin bok om uteundervisning. De menar att utomhus finns större ytor att röra sig på och barnen har ingen bänk där man sitter stilla så det kan vara svårt att få barnen att koncentrera sig. De citerar Cornell som använder sig av ett system som kallas för Flow Learning. Cornell menar att läraren måste vara entusiastisk och måste se till att elevernas tankar är i nuet. Elfström mfl (2011) har ett helt kapitel som handlar om tyngdkraft och friktion. De menar att just mekanikdelen inte är så prioriterad inom lärarutbildningen och de tycker den är särskilt viktig då just den delen är mansdominerad. Har då läraren kunskaper inom området kan det 14

15 påverka även flickor att utforska och undersöka mekaniken i vardagen (s. 153). De menar att just tyngdkraft, friktion och hävstångslagen är något barnen ofta experimenterar med när de är ute. Elfström mfl (2011) skriver också att om läraren har mer kunskap inom just dessa områden kan han/hon ställa bra produktiva frågor som gör att barnen utvecklar sitt undersökande. Bedömningsunderlag Observationer vid diskussioner och redovisningar. Dokumentation med kamera och ljudinspelningar. Elevanteckningar från experimenten. Skolverket: Dino > Förmågan att genomföra systematiska undersökningar > uppg 5. Gungbrädan Skolverket: Dino >Förmågan att beskriva och förklara > Åka rutschbana Egen diagnos enligt nedan: Här är Pelle och Eva. De står uppe i ett torn. De vill veta om Evas boll eller Pelles järnklot kommer att nå marken först om de släpper dem samtidigt. Vad tror du? 15

16 _ Varför? Försök förklara så noga du kan. Hur skulle de kunna göra för att få t ex bollen att falla ner långsammare? Beskrivning av arbetet i elevgruppen Detta arbete har genomförts i en 2-3:a med 15 elever. Vi gjorde detta i par, alla gjorde detta samtidigt men vi var uppdelade på olika stationer. Vi började med att göra försöken för att sedan samla ihop oss och diskutera vad som hade hänt och varför. De fick alltså faktan i efterhand. Eleverna gjorde detta med stor entusiasm, men de tyckte det var svårt att läsa och följa instruktioner på egen hand. De är ganska vana vid att göra en hypotes så det gjorde de ganska enkelt. De motiverade till och med i paren varför de trodde som de gjorde. När de sedan gjorde försöken vid rutschbanan och klätterställningen så visade det sig ganska svårt att avgöra vilket som kom ner först för en del. De fick göra om sina nedsläpp ett par gånger, och i vissa par behövdes hjälp då man måste ha full fokus med blicken ner i backen för att hinna se vilket föremål som landar först. Något som förvånade mig lite var hur mycket de redan kunde om både tyngdkraft, balans och jämvikt. Friktion däremot var ett helt nytt ord för alla, men de visste ju ändå mycket om rutschbanan och hur det fungerar med olika klädesplagg. 16

17 Man märker ju att detta är något eleverna tycker är roligt och som alla har någon slags erfarenhet av. De var väldigt vetgiriga och intresserade av att göra egna försök med alla möjliga saker. Det slutade med att de försökte få hela klassen att sitta på gungbrädan och få den i balans. Diskussion Vi valde ju att göra försöken först och ge fakta och förklaringar i efterhand. Detta tycker vi var ett lyckat val då det blev många bra diskussioner kring orsaker. När vi gör detta igen kommer jag göra en del i taget och med en mindre grupp. Det beror ju helt på vad man har för grupp och hur mycket de är vana vid att arbeta självständigt efter instruktioner. Den här gruppen är inte vana vid det och vill gärna ha bekräftelse på allt de gör. Däremot gick det över förväntan att ha en lektion utomhus. Helldén mfl (2011) menar ju att det är svårare att få barnen att hålla koncentrationen när man är utomhus, men vi håller nog med Cornell som de citerar i sin bok. Han säger ju att om läraren är entusiastisk och får eleverna att vara i nuet så kan man ha en lyckad uteundervisning. Det här arbetet var verkligen något som eleverna tyckte var kul, och alla var engagerade och med. Det sista klassen gjorde ute vid gungbrädan var att försöka få jämvikt på gungbrädan med hela klassen på. I den diskussionen som blev märkte man verkligen vilka som hade förstått hur det fungerade, de kom med förslag på vem som skulle sitta var och vilka som skulle byta plats o.s.v. Referenslista Lgr 11 Kommentarmaterial till kursplanen i teknik Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didaktisk belysning; Gustav Helldén, Gunnar Jonsson, Inger Karlefors och Anna Vikström, Liber AB 2011 Barn; och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära; Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner och Christina Wehner-Godée, Liber

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013). Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. arbetsområdet Lekplatsen En lärare som undervisar i årskurs 3 har planerat och genomfört ett arbetsområde i sin klass som handlade om lekredskap på en lekplats. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

MEKANIK. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

MEKANIK. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! MEKANIK För vem: Skolår 5-9 När: mars-dec Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson

Läs mer

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Övergripande mål En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Gravitationen Hävarmar

Gravitationen Hävarmar elastningar Gravitationen Som bekant är gravitationen, tyngdlagen, ständigt närvarande här på jorden. Släpper vi ett äpple ur handen faller det ner på marken. Detta är självklar kunskap idag som är svår

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande

Fördjupningsmaterial till filmen Medforskande I filmen Medforskande möter vi förskollärare som utforskar naturvetenskap och teknik tillsammans med barn och låter nyfikenheten och upptäckarglädjen styra. I det här materialet finns kommentarer till

Läs mer

Lilla lyckohjulet Lina

Lilla lyckohjulet Lina Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv

Läs mer

Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N.

Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten newton. Enheten newton förkortas med stort N. Ugglans NO Fysik - Mekanik Mekanik är en av fysikens äldsta vetenskaper. Den handlar om rörelse och jämvikt och vad som händer när föremål utsätts för krafter. Kunskap om mekanik är nödvändig och grundläggande

Läs mer

Opalens Förskoleklass

Opalens Förskoleklass Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 43 Denna vecka har hela skolan haft en gemensam temavecka där alla klasser har fått fördjupat sig i matematik och fysik genom olika aktiviteter och utmaningar.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2014-2015 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Flaxande fjärilen Frida

Flaxande fjärilen Frida Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng

Läs mer

Vi i Vintergatan. Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2

Vi i Vintergatan. Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2 Vi i Vintergatan Ett projektarbete om rymden som arbetstema i årskurs 1 och 2 Linneuniversitetet Lärarlyftet Naturorienterande ämnen och teknik för lärare 2LU09U Mia Skoglund och Lotta Ohlin-Andersson

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?... MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor

Läs mer

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? Uppgift 1. Om stenar kunde tala 1 a. Leta reda på en sten du tycker om. - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? 1 b. Presentera Presentera din sten. Använd

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik

Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-71-4 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5

Läs mer

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Föreningsträdet Individen i centrum Handledning Aktiva 11 år Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp

Läs mer

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK Yvonne Hyltse-Eckert HLK, Högskolan i Jönköping KomTekboken Teknik? Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik har alltid funnits Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik löser ett behov

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

TITTA! JAG KAN BALANSERA!

TITTA! JAG KAN BALANSERA! TITTA! JAG KAN BALANSERA! Naturvetenskapligt utforskande i förskolan ur ett transdisciplinärt perspektiv. ANN-SOPHIE PETERSEN ann-sophie.petersen@nacka.se ABSTRACT I denna text kommer jag att resonera

Läs mer

Smidiga stegsnurraren Sonja

Smidiga stegsnurraren Sonja Smidiga stegsnurraren Sonja När Sonja ställs på stegens översta pinne kommer hon att snurra sig ner, pinne för pinne, tills hon når marken. Se en film på produkten: http://youtu.be/oza5sjk3jyw Vilket material

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Tummen upp! Teknik åk 3

Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Genomföra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H] 9.15-10.15 Översikt: Den första uppgiften är en undersökning av linje, kant och yta. I den skall du försöka skapa något intressant

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att: Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan

Läs mer

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr. Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning

MITT I RYMDEN. Lärarhandledning MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de

Läs mer

Spåra djur. Förskoleklass åk 6 LÄRARHANDLEDNING. En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson.

Spåra djur. Förskoleklass åk 6 LÄRARHANDLEDNING. En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson. SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Spåra djur En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson. Förskoleklass åk 6 Innehåll Introduktion... 1 Före besöket... 1 Klassrums prat...

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Fokusområden: - Driva - Passa - Mottagning - Vändning - Riktningsförändring - Avslut - Väggspel - Spelbarhet, Spelavstånd Spelarens mognad Fysisk utveckling Lugn tillväxtperiod

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV VÅGA VILJAS MÅNADSBREV OKTOBER 2012 Hösten är här för att stanna och vi njuter av klar luft, sol, regn, vattenpölar och all den roliga lek som oktober erbjuder på gården och i omgivningarna! Vi vill be

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

9 Rörelse och krafter 2

9 Rörelse och krafter 2 9 Rörelse och krafter 2 Tvådimensionell rörelse Kaströrelse 1 Ett horisontellt hållet gevär avfyras mot en måltavla som befinner sig 150 m bort. Måltavlans centrum ligger på samma höjd som geväret. Skottet

Läs mer