Rutschbanan, klätterställningen och gungbrädan ett tema med skolgården som klassrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutschbanan, klätterställningen och gungbrädan ett tema med skolgården som klassrum"

Transkript

1 Rutschbanan, klätterställningen och gungbrädan ett tema med skolgården som klassrum Följande tema riktar sig till elever i åk 1-3 men kan säkert anpassas till såväl äldre som yngre elever. Skolgården utgör inte bara en plats för lek, spel och rekreation under raster och fritidstid. Här finns också många möjligheter till lärande. Även om skolgårdar kan se väldigt olika ut finns förhoppningsvis möjligheter till diverse undersökningar och experiment för nyfikna och vetgiriga barn. I följande tema försöker vi ge exempel på hur man kan arbeta med fysik och teknik kring några lekredskap som vi tror finns på många av våra skolgårdar. Tanken är att eleverna ska arbeta i små grupper när de genomför sina försök. Man kan också tänka sig att man gör försöken tillsammans i klassen. Elevuppgifterna i första delen av temat kan tyckas vara väldigt styrda. De är dock mera tänkta som förslag. Här kan man plocka och lägga till efter behov och önskemål. Låt elevernas nyfikenhet och kreativitet vara i centrum. Syftet med temat är att eleverna ska utveckla sina förmågor att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, (Lgr 11) 1

2 Temat är uppdelat i tre delar där hävstångsprincipen, friktion och tyngdkraft undersöks med hjälp av skolgårdens lekredskap. Temat ska också ge utrymme för eget skapande och uppfinningsrikedom när eleverna får tillverka en prototyp av ett lekredskap till sin drömlekplats. Då temat även innehåller moment av dokumentation och eget skapande är det ämnesövergripande och innefattar moment av såväl svenska som matematik och bild. Följande moment ur det centrala innehållet i Lgr 11 berörs: Kraft och rörelse: Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Material och ämnen i vår omgivning: Materials egenskaper. Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av. Tekniska lösningar: Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar: Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö: Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning (Lgr 11) 2

3 3

4 Fakta om friktion Friktion kommer av det latinska ordet fri'co som betyder gnida. Friktion är gnidningsmotstånd. När två ytor glider mot varandra brukar man beskriva friktionen som ojämnheter som fastnar i varandra. Ju större ojämnheter desto större friktion. Om man vill undersöka hur friktionen ändras kan man gnida olika grova sandpapper mot varandra. Friktionen ökar om man pressar ytorna hårdare mot varandra. Det märker man tydligt om man gnider handflatorna mot varandra med olika stort tryck. De elektromagnetiska krafterna mellan atomerna i de material som gnids mot varandra har också stor betydelse. När två kroppar är i nära kontakt håller atomerna fast vid varandra och verkar då i motsatt riktning mot rörelsen. På så sätt omvandlas rörelseenergin till värmeenergi. Detta utnyttjas t ex i vanliga tändstickor. Olika material har olika friktion. Gummi kan ha en slät yta men ändå ha hög friktion medan en slät isbit har låg friktion. Om ytorna är i rörelse eller vila i förhållande till varandra påverkar också friktionens storlek. För fasta kroppar ger lim den ena ytterligheten med enorm friktion medan olja leder till den andra ytterligheten med nästan ingen friktion. Tack vare friktionen kan vi göra olika saker som att gå och skriva. Ibland är friktionen för hög. Då kan man försöka göra ytorna slätare eller smörja dem. Ibland är friktionen för låg. Då försöker man få ytorna att lättare fastna i varandra. Ett exempel på detta är när man sandar hala vintervägar. Källor: Wikepedia, Illustrerad vetenskap nr , Nationalencyklopedin, Dino skolverkets diagnosmaterial i naturvetenskap och teknik Friktion - vi åker rutschbana (elevuppgifter) 4

5 I det här uppdraget lär du dig vad friktion är. Det ska du få undersöka vid rutschbanan på skolgården. Du lär dig också att göra observationer och undersökningar samt hur man dokumenterar och gör förutsägelser. När uppdraget är klart ska du kunna använda begreppet friktion i samtal kring lek och rörelse. Det här behöver du ta med dig ut till rutschbanan: papper penna sudd skrivunderlag en gympasko ett vedträ ett plastlock en nyckel ett mjukisdjur en kloss Undersökning: 1. Åk nerför rutschbanan. Jämför hur fort det går. Går det lika fort för alla? Om det går långsammare för någon - vad beror det på? Kan man påverka farten på något sätt? Försök att åka långsammare. Hur gör du då? Hur kan du få mer fart? Vad beror det på? Låt någon ta på sig ett par regnbyxor och åka ner för rutschbanan. Går det snabbare eller långsammare? Varför? Samtala i gruppen. Skriv ner resultaten och era tankar. 2. Gör tabell på ert papper där ni redovisar vilka av följande saker som glider fortast på rutschbanan. Börja med att skriva upp de saker ni undersöker. T ex sko vedträ plastlock nyckel nalle träkloss Vilken sak i varje par kommer först ner om man släpper dem samtidigt längst upp på rutschbanan? Stryk under de alternativ du tror vinner. 3.Släpp två saker i taget. OBS! Ge ingen extra fart. Ringa in den sak som kom ner snabbast vid varje försök. 5

6 4. Gör en tävling mellan de saker som vann i första omgången. Vilken sak kommer fortast ner av alla saker du haft med i försöket? Vilken sak blir tvåa o s v. Numrera dem i tabellen. 5. Pröva med några saker du hittar på skolgården t ex kottar, pinnar, stenar Vilka olika material är sakerna är gjorda av? Spelar materialet någon roll för friktionen? Påverkas friktionen om sakerna är släta eller ojämna på ytan? Påverkar tyngden friktionen? Samtala i gruppen om detta! 7. Samla ihop alla saker du haft med ut och bär in dem i klassrummet. Klassrumssamtal Testa olika grova sandpapper för att känna på friktionen. Vad har vi för nytta av friktion i vår vardag? Ge exempel på situationer där det är bra med friktion. Ge också exempel på situationer då man vill ha så lite friktion som möjligt. Hur kan man göra för att få det? Filmtips: Gnomens guide till fysiken friktion (UR) Fakta om gravitation eller tyngdkraft och fritt fall Redan Aristoteles, född år 384 f Kr, funderade på tyngdkraft och rörelse. Han trodde att världsaltet bestod av fem element som var indelade i 8 olika sfärer. Fyra av elementen finns i den innersta sfären, det vill säga på, runt och i jorden. Dessa element är jord, luft, eld och vatten. Jorden är tyngst och har en naturlig rörelse som strävar nedåt. Elden är lätt och har en naturlig rörelse som strävar uppåt. Vatten är "ganska tungt" och luft är "ganska lätt". Dessa båda rör sig normalt i sidled (som floder, havsvågor och vindar), utom i förhållande till varandra. Ordet gravitation kommer av det latinska ordet gravis som betyder tung. Ett annat ord för gravitation är tyngdkraft. Massor drar till sig, attraherar, varandra. Detta skapar det vi kallar massans tyngd. Denna kraft håller kvar månarna runt planeterna och planeterna i sina banor 6

7 runt solen. Månens gravitation orsakar tidvattnet här på vår planet. Det är gravitationen som gör att planeterna är runda. Gravitationen håller oss kvar på jorden. Den gör att föremål som vi tappar faller ner på golvet. Gravitationen är en av de mindre utforskade krafterna. Den är mycket svag och svår att utforska i laboratorier. Icke desto mindre är den en av de viktigaste naturkrafterna i universum då den är den enda kraft som enbart är attraherande. Ju större och tyngre ett föremål är desto större gravitation har det. Eftersom månen är mindre än jorden väger allting mindre på månen. Om man köper ett hundra kilo guld vid nordpolen och reser hem till ekvatorn har guldet blivit ett halvt kilo lättare. Gravitationen eller tyngdkraften varierar beroende på var du befinner dig på jorden. Det beror dels på avståndet till jordens centrum och dels på vad som finns i jordskorpan under dig. När man flyger och befinner sig några kilometer upp i luften väger man mindre än om man står på marken. Finns det järn eller andra malmer i berggrunden blir gravitationen större än om berggrunden består av kalksten t ex. För att lösa detta problem skapades det så kallade världskilot i Frankrike år Referensvikter, baserade på detta världskilo, används när vågar ska kalibreras så att de stämmer var i världen man än befinner sig. Galileo Galileo, den naturvetenskapliga metodens fader lär ha släppt två olika tunga kanonkulor från lutande tornet i Pisa för att se vilken som accelererade snabbast. Resultatet blev överraskande. Undersökningarna i detta experiment strider, liksom Galileos försök, mot våra vardagsföreställningar om vad som faller fortast. Rent spontant tror vi att tyngre föremål faller fortare. Men i verkligheten är det så att alla föremål accelereras lika fort mot marken. Luftmotståndet påverkar däremot nerfarten för lättare föremål med stor yta. Detta utnyttjas t ex när man använder fallskärmar. Referenser: Passagen, Unga Fakta, Wikepedia, Vad faller fortast? (Elevuppgifter) I det här uppdraget lär du dig vad gravitation och fritt fall är. Det ska du få undersöka vid klätterställningen på skolgården. Du lär dig också att göra observationer och undersökningar samt hur man dokumenterar och gör förutsägelser. När uppdraget är klart ska du kunna använda begreppet gravitation och fritt fall i samtal kring lek och rörelse. Det här behöver du ha med dig ut till klätterställningen: 2 olika stora studsbollar Litet gosedjur och stort gosedjur 7

8 2 pet-flaskor med olika mycket vatten 1 tunt papper 1 ritpapper en bit garn 2 legofigur Tejp Tre muffinsformar Papper att dokumentera på Penna och sudd Kottar, pinnar och stenar i olika storlekar (hämta på skolgården) Undersökning: 1. Nu ska du få undersöka vilka saker som faller fortast om du släpper dem från toppen av klätterställningen. Först ska du göra en förutsägelse. Ta fram pappret som du ska dokumentera på. Gör en lista på alla de saker du ska jämföra. T ex stor boll - liten boll flaska med lite vatten - flaska med mycket vatten litet gosedjur - stort gosedjur stor kotte - liten kotte stor sten - liten sten stor pinne - liten pinne 2. Gissa vilket alternativ i varje par som kommer att nå marken först om du släpper dem samtidigt från toppen av klätterställningen. Stryk ett streck under det alternativ du tror når marken först. Tror du att båda sakerna når marken samtidigt skriver du ett S efter paret. 3. Prova nu och se vad som händer. Prova ett par i taget. Är du osäker kan du prova flera gånger. Det är viktigt att du släpper båda föremålen samtidigt. Ringa in det föremål i varje par som når marken först. Om båda når marken samtidigt skriver du ett S efter paret (om du inte redan har skrivit det). 8

9 4. Skriv en teckenförklaring under din undersökning. = når marken först, tror jag = nådde marken först S = nådde marken samtidigt 5. Gör så att det blir lika mycket vatten i de båda petflaskorna. Släpp nu ner den ena flaskan stående och den andra liggande. Släpp dem samtidigt. Vilken flaska når marken först? Dokumentera på ditt papper. 6. Släpp ner ett av de tomma pappren och en av studsbollarna samtidigt. Vad når marken först? Dokumentera på ditt papper. 7. Skrynkla ihop pappret så att det blir till en boll, ungefär lika stor som en av studsbollarna. Släpp ner pappersbollen och studsbollen samtidigt. Vilken boll når marken först? Dokumentera på ditt papper. 8. Tillverka en fallskärm av ett papper och lite garn. Tejpa fast trådarna på en av legobitarna. Släpp ner båda legobitarna samtidigt. Vilken bit når marken först? Dokumentera. Varför blev det så? 9. Välj två ungefär lika stora stenar. Sätt fallskärmen på en av stenarna. Släpp ner dem samtidigt. Vilken sten når marken först? Dokumentera. Varför blev det så? 10. Släpp ner en ensam muffinsform samtidigt med två formar som sitter i varandra. Hur går det? Dokumentera. Varför tror du att det blev så? Att diskutera i klassrummet: Vad har du lärt dig av försöken? Vad är det som påverkar resultatet? Storlek? Tyngd? Material? Hur påverkade fallskärmen resultatet? Vad kan man ha för nytta av den kunskapen? Sammanfatta genom att titta på filmen om tyngdkraft på följande länk: 9

10 Andra länkar och filmer som berör ämnet: / Gnomens guide till fysiken tyngdkraft (UR) Fakta om hävstångsprincipen Människan hade använt hävstänger av olika slag sedan urminnes tider. Arkimedes ansåg att det är möjligt att flytta en tyngd, hur stor den än är, med hjälp av en kraft, hur liten den än är. Man citerar ofta hans ord: "Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden". Hävstången är en av de sex enkla maskinerna (lutande planet, skruven, kilen, hjulet, blocket och hävstången). Hävstångsprincipen innebär att du förlänger avståndet mellan kraften du använder och det som ska flyttas. Hävstången använder mekanikens gyllene regel: "Det man vinner i kraft förlorar man i väg". Vridningspunkt kallas den punkt där hävstången vrider sig. Med hävarm menar man avståndet mellan kraften och vridningspunkten. Ju längre hävarm en hävstång har, desto mindre kraft behöver man. Man skiljer på enarmade och tvåarmade hävstänger. 10

11 En gungbräda är en tvåarmad hävstång. En hävstång är i jämvikt om vridmomentet som vill vrida hävstången åt ett håll är lika stort som vridmomentet som vill vrida åt rakt motsatt håll. Källor: Wikepedia, Gungbrädan I det här uppdraget ska du få undersöka hävstångs-principen. Redan på stenåldern kunde man ta hjälp av en lång käpp eller stav för att flytta tex en tung sten. Käppen blev en hävstång som gjorde att det behövdes mindre kraft för att flytta den tunga stenen. Fågeln använder sin näbb som en hävstång när den ska bända upp skalet på en nöt. Kroppens skelett hos människor och djur består av olika hävstänger. När du kastar iväg något använder du armen som hävstång. Det finns två sorters hävstänger enarmade och tvåarmade. Spettet och skottkärran är exempel på enarmade hävstänger. Gungbrädan är exempel på en tvåarmad hävstång. Den har sin vridpunkt (där brädan vrider sig) mellan föremålet som ska flyttas och den kraft som ska flytta föremålet (se bilden). I uppdraget får du lära dig om några vanliga föremål där hävstänger används. Du får också lära dig om tyndpunkt och jämvikt samt hur man gör enkla naturvetenskapliga undersökningar och hur man dokumenterar sina undersökningar med text och bild. Det här behöver du: 11

12 Papper att dokumentera på Hävstång Tunt papper att knöla ihop till en boll Penna och sudd Skrivunderlag 1. Leta rätt på en gren. Håll ditt finger under grenen och försök hitta tyngdpunkten. Det finns bara en punkt där grenen är i balans. Då är tyngdpunkten på grenen rakt över ditt finger. Grenen är i jämvikt. 2. Sätt dig på gungbrädan. Låt en kamrat sitta på andra sidan. Försök få jämvikt. Hur kan man påverka jämvikten? Rita eller skriv ned dina tankar. Pröva sedan dina förslag. 3. Försök att lyfta en kompis och känn efter hur mycket kraft det går åt. Låt sedan kompisen sitta på ena sidan av gungbrädan. Lyft din kompis genom att trycka ner andra änden av gungbrädan. Jämför hur mycket kraft du behöver. När känns det lättast? Skriv ner dina upptäckter. 4. Försök pressa ner gungbrädan närmare vridningspunkten. Blir det lättare eller tyngre att lyfta kompisen då? Varför blir det så? Skriv ner dina tankar. 5. Knöla ihop det tunna pappret till en boll. Kasta iväg det med hela armen som hävstång. Lås sedan fast armbågen vid kroppen och kasta pappret med bara underarmen som hävstång. Blir det någon skillnad i resultatet? Varför blir det så? Skriv ner dina tankar. 12

13 6. Leta upp en sten som är så tung att du knappt kan flytta den med händerna. Pröva att sticka under hävstången och försök flytta stenen med den. Beskriv skillnaden. Att diskutera i klassrummet: Hur kunde du påverka jämvikten på gungbrädan? Vilken betydelse har hävstångens längd när man ska flytta något tungt? Drömskolgården Nu ska ni, tillsammans i gruppen, få tillverka en modell av ett lekredskap som ni skulle vilja ha på skolgården. 1. Diskutera vilken typ av lekredskap det ska vara, hur ni kan använda den kunskap ni fått genom skolgårdsförsöken, hur säkerheten ska garanteras och så vidare. 2. Gör en enkel skiss som visar hur lekredskapet ska se ut. Tänk igenom vilket material ni behöver. Välj av det som finns tillgängligt i klassrummet eller som du kan ta med hemifrån. 3. Bygg tillsammans en modell av lekredskapet. Alla ska hjälpa till. 4. Förbered er för att redovisa resultatet för era klasskamrater. Ni ska beskriva hur ni kom fram till vad ni skulle göra, vilket material ni har använt och vilket material man kan använda vid tillverkningen av det riktiga lekredskapet, hur man kan göra redskapet säkert, vilka tekniska mekanismer som finns, hur det fungerar m m. Alla i gruppen ska medverka vid redovisningen. Lista över saker som ska finnas i temalådan: 13

14 olika grova sandpapper limmade på klossar gympaskor vedträn plastlock nycklar träklossar olika stora studsbollar små och stora gosedjur pet-flaskor legobitar tejp garn tunna papper ritpapper muffinsformar Slinky hävstång Stenar, kottar, grenar m m som behövs för experimenten räknar vi med att var och en kan ordna själva. Bakgrundförklaring- koppling till litteraturen Helldén mfl. (2011) skriver i sin bok om uteundervisning. De menar att utomhus finns större ytor att röra sig på och barnen har ingen bänk där man sitter stilla så det kan vara svårt att få barnen att koncentrera sig. De citerar Cornell som använder sig av ett system som kallas för Flow Learning. Cornell menar att läraren måste vara entusiastisk och måste se till att elevernas tankar är i nuet. Elfström mfl (2011) har ett helt kapitel som handlar om tyngdkraft och friktion. De menar att just mekanikdelen inte är så prioriterad inom lärarutbildningen och de tycker den är särskilt viktig då just den delen är mansdominerad. Har då läraren kunskaper inom området kan det 14

15 påverka även flickor att utforska och undersöka mekaniken i vardagen (s. 153). De menar att just tyngdkraft, friktion och hävstångslagen är något barnen ofta experimenterar med när de är ute. Elfström mfl (2011) skriver också att om läraren har mer kunskap inom just dessa områden kan han/hon ställa bra produktiva frågor som gör att barnen utvecklar sitt undersökande. Bedömningsunderlag Observationer vid diskussioner och redovisningar. Dokumentation med kamera och ljudinspelningar. Elevanteckningar från experimenten. Skolverket: Dino > Förmågan att genomföra systematiska undersökningar > uppg 5. Gungbrädan Skolverket: Dino >Förmågan att beskriva och förklara > Åka rutschbana Egen diagnos enligt nedan: Här är Pelle och Eva. De står uppe i ett torn. De vill veta om Evas boll eller Pelles järnklot kommer att nå marken först om de släpper dem samtidigt. Vad tror du? 15

16 _ Varför? Försök förklara så noga du kan. Hur skulle de kunna göra för att få t ex bollen att falla ner långsammare? Beskrivning av arbetet i elevgruppen Detta arbete har genomförts i en 2-3:a med 15 elever. Vi gjorde detta i par, alla gjorde detta samtidigt men vi var uppdelade på olika stationer. Vi började med att göra försöken för att sedan samla ihop oss och diskutera vad som hade hänt och varför. De fick alltså faktan i efterhand. Eleverna gjorde detta med stor entusiasm, men de tyckte det var svårt att läsa och följa instruktioner på egen hand. De är ganska vana vid att göra en hypotes så det gjorde de ganska enkelt. De motiverade till och med i paren varför de trodde som de gjorde. När de sedan gjorde försöken vid rutschbanan och klätterställningen så visade det sig ganska svårt att avgöra vilket som kom ner först för en del. De fick göra om sina nedsläpp ett par gånger, och i vissa par behövdes hjälp då man måste ha full fokus med blicken ner i backen för att hinna se vilket föremål som landar först. Något som förvånade mig lite var hur mycket de redan kunde om både tyngdkraft, balans och jämvikt. Friktion däremot var ett helt nytt ord för alla, men de visste ju ändå mycket om rutschbanan och hur det fungerar med olika klädesplagg. 16

17 Man märker ju att detta är något eleverna tycker är roligt och som alla har någon slags erfarenhet av. De var väldigt vetgiriga och intresserade av att göra egna försök med alla möjliga saker. Det slutade med att de försökte få hela klassen att sitta på gungbrädan och få den i balans. Diskussion Vi valde ju att göra försöken först och ge fakta och förklaringar i efterhand. Detta tycker vi var ett lyckat val då det blev många bra diskussioner kring orsaker. När vi gör detta igen kommer jag göra en del i taget och med en mindre grupp. Det beror ju helt på vad man har för grupp och hur mycket de är vana vid att arbeta självständigt efter instruktioner. Den här gruppen är inte vana vid det och vill gärna ha bekräftelse på allt de gör. Däremot gick det över förväntan att ha en lektion utomhus. Helldén mfl (2011) menar ju att det är svårare att få barnen att hålla koncentrationen när man är utomhus, men vi håller nog med Cornell som de citerar i sin bok. Han säger ju att om läraren är entusiastisk och får eleverna att vara i nuet så kan man ha en lyckad uteundervisning. Det här arbetet var verkligen något som eleverna tyckte var kul, och alla var engagerade och med. Det sista klassen gjorde ute vid gungbrädan var att försöka få jämvikt på gungbrädan med hela klassen på. I den diskussionen som blev märkte man verkligen vilka som hade förstått hur det fungerade, de kom med förslag på vem som skulle sitta var och vilka som skulle byta plats o.s.v. Referenslista Lgr 11 Kommentarmaterial till kursplanen i teknik Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didaktisk belysning; Gustav Helldén, Gunnar Jonsson, Inger Karlefors och Anna Vikström, Liber AB 2011 Barn; och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära; Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner och Christina Wehner-Godée, Liber

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Skisser, ritningar och modeller Centralt innehåll Lgr11 årskurs 1-9 Tekniska lösningar 1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 4-6: Ord och begrepp för att benämna

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? Uppgift 1. Om stenar kunde tala 1 a. Leta reda på en sten du tycker om. - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen? 1 b. Presentera Presentera din sten. Använd

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Tema 1-11 tränar delar av nedanstående naturvetenskapliga och tekniska förmågor: Använda kunskaper för

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. En dag står det en bil, från Lokal-teve, utanför Max hus. Man har sett mystiska

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Artinventering och bygga näringskedjor

Artinventering och bygga näringskedjor Artinventering och bygga näringskedjor Laila Erlandsson-Skough Gunilla Karlsson Naturorienterande ämnen och teknik för lärare, F-3, 15 hp Examinator: 2013-05-17 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Spåra djur. Förskoleklass åk 6 LÄRARHANDLEDNING. En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson.

Spåra djur. Förskoleklass åk 6 LÄRARHANDLEDNING. En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson. SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Spåra djur En lektion i samarbete mellan Skansen, Leif Gustavsson och Pernilla Josefsson. Förskoleklass åk 6 Innehåll Introduktion... 1 Före besöket... 1 Klassrums prat...

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

TILLVERKA ETT EGET FORDON

TILLVERKA ETT EGET FORDON TILLVERKA ETT EGET FORDON Övningens mål Eleverna vet att alla transportmedel behöver energi för att ta sig fram, och att olika energikällor kan användas, med varierande effekt på miljön. Eleverna förstår

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Anteckningar Teknik åk 7. Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik?

Anteckningar Teknik åk 7. Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik? Anteckningar Teknik åk 7 Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik? E"ersom a* det mesta av det vi gör i vår vardag (för a* överleva) bygger på a* vi använder oss av någon

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1

LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 LEKTION PÅ GRÖNA LUND, GRUPP 1 JETLINE Tåget är 9,2 m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Två gånger

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare.

1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man knådar kroppen så att musklerna blir mjukare. 3. Göra så att något blir svagare. Att förstå ord hjälper dig att förstå text. Vad betyder orden? Skriv siffran vid rätt ord. 5 4 6 3 2 1 kämpa uppmuntran SPA dämpa massage buffé 1. Ett bord med flera maträtter eller drycker. 2. När man

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok. SCOUTMÖTET JAG SJÄLV, INUTI OCH UTANPÅ Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna fundera kring sådant som finns inuti oss och påverkar vårt beteende,

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer