TÄNKA FÖRST OCH HANDLA SEDAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TÄNKA FÖRST OCH HANDLA SEDAN"

Transkript

1 UTVECKLINGSCENTRUM S E P T E M B E R TÄNKA FÖRST OCH HANDLA SEDAN DYNAMISK KONSEKVENSANALYS INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN LARS ODD PETERSEN SVEN OREDSSON THOMAS LUNDQUIST BERTIL LINDSTRÖM

2 Utgiven av Region Skåne, Utvecklingscentrum, 2008 Kontaktperson: Bertil Lindström, Grafisk formgivning: Metaform AB ISBN:

3 Förord Ansträngningarna för att förbättra hälso- och sjukvården pågår ständigt. Förbättringsarbetena drivs oftast av entusiaster och eldsjälar i verksamheten. Syftet är alltid att förbättra för patienter och brukare i det dagliga mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Ledningens stöd och engagemang är nödvändigt för att goda idéer och förslag ska uppmuntras och genomföras. Vetskapen om förbättringsarbete som komplement till den professionella kunskapen är idag väl spridd och etablerad. Båda kunskapsområdena måste också utvecklas ständigt för att hälsooch sjukvården ska kunna verka som den kunskapsorganisation den är. Fördjupat kunnande inom hela organisationen måste öka, liksom insikten om hur de olika delarna måste samverka för att ge god vård för vårdtagarna. Syftet med det pilotprojekt som rapporten beskriver, var att studera om dynamisk konsekvensanalys som verktyg kan bidra till en större förståelse om vad som faktiskt händer inom ett sjukvårdssystem. Det vill säga förstå hur de olika delarnas agerande påverkar varandra och hur flödena faktiskt ser ut inom ett sjukhus. Möjligheterna att simulera effekter innan beslut om förändringar tas och implementeras lockade förstås också. Den praktiska bakgrunden var ett förändrat uppdrag för lasarettet i Helsingborg och de effekter som det medfört, bland annat för möjligheterna att planera verksamheten som tidigare. Rapporten omfattar en beskrivning av pilotprojektet, en idémässig inledning till systemtänkande och en beskrivning av metodiken. Dessutom beskrivs hur metoden efter pilotprojektets avslutning använts för att planera för en ny akutmottagning vid lasarettet. Några samlade erfarenheter har sammanfattats och erfarenheter från andra sjukvårdssystem redovisas i avslutningen. Erfarenheter från Storbritannien och Danmark finns redovisade i de artiklar som förtecknas bland referenslitteraturen. Projektet har som framgår i rapporten drivits med stöd från SKL. I det samlade projektet har också Västerbottens läns landsting medverkat. Kunskapen kring metodiken och praktiskt handhavande av simuleringsverktyget har Lars Odd Petersen, senior projektledare vid DSI i Köpenhamn, stått för. Utan hans medverkan, ett helhjärtat stöd från ledningsgruppen vid lasarettet i Helsingborg och idogt arbete från medförfattarna till rapporten, Thomas Lundquist ekonomichef vid lasarettet i Helsingborg och Sven Oredsson, verksamhetschef på Akutcentrum vid lasarettet i Helsingborg, hade erfarenheterna och lärdomarna blivit betydligt ringare. Bertil Lindström, Direktör Utvecklingscentrum Region Skåne 3 tänka först och handla sedan

4 Den komplexa organisationen Dagens komplexa kunskapsorganisationer kräver ett annorlunda ledarskap och nya redskap och metoder för att utveckla och förbättra verksamheten och organisationen. Det finns flera faktorer som påverkar hälsooch sjukvårdens framtida utveckling. Brukare och medborgare ställer allt större krav på medverkan, samband och begriplighet. Ny kunskap och teknologi i vården ökar möjligheterna till diagnos och behandling samtidigt som det ju försvårar överblick. Ledningen på olika nivåer inom vården har att hantera dessa faktorer samtidigt som det alltid måste ske med hänsyn till effektivitetskrav och ekonomiska restriktioner Förutsättningarna gör det svårt att bedöma effekterna av ledningens beslut. Ett ställningstagande i en del i organisationen kan leda till att problemen bara förflyttas till en annan del av organisationen. Kunskap om komplexitetsteori och systemdynamik blir då viktig för att förstå sammanhangen. Komplexa organisationer behöver ha en förmåga att ifrågasätta, utmana och förändra. Den behöver hitta nya tankemönster och genom dessa skapa nya möjligheter. Ledningen måste förstå att utnyttja den resurs som finns i organisationen i form av alla medarbetares samlade kunskap och engagemang. I boken Den femte disciplinen 1 beskrivs det ledningstänkande som behövs för att vägleda företag och organisationer in i kunskapssamhällets kaos och komplexitet. Den beskriver hur man kan bygga upp en lärande organisation med hjälp av fem discipliner, vilka är gemensamma visioner, tankemodeller, personligt mästerskap, teamlärande och systemtänkande. Var för sig kan dessa discipliner göra organisationen mer framgångsrik, men det är först när de fungerar i samspel med varandra, som de utgör den lärande organisationen. Tillsammans blir de till integrerade delar i det nya ledarskapet. Systemtänkandet fogar samman de andra fyra disciplinerna till en helhet av teori och praktik. Systemtänkandet skapar överblick och är en disciplin för att se helheten och ger en möjlighet att uppfatta hur komplexa företeelser hänger ihop och påverkar varandra. Det hjälper oss att se sambanden mellan olika företeelser i stället för att se dem som skilda ting, att se förändringsprocesser och mönster i stället för stillbilder. Operationssalar, medarbetare, vårdplatser, röntgen, laboratorier med mera påverkar varandra, men ofta betraktar vi delarna som isolerade system eller stuprör. Vi måste se hela processen för att kunna förändra och förbättra en verksamhet. Motsatsen kallas stuprörstänkande och innebär att varje enhet optimerar sin egen effektivitet utan att ta hänsyn till vad förändringen får för konsekvenser på andra enheter. På ytan har man löst problemet, men i verkligheten har man bara förflyttat flaskhalsen till en annan del av organisationen. I dag behövs systemtänkandet mer än någonsin eftersom våra organisationer blir alltmer komplexa. En alltmer svårförståelig tillvaro inverkar negativt på självförtroendet och kreativiteten i olika tankemönster: Det här är alldeles för svårt för mig, Det finns ingenting jag kan göra, allt styrs av någon annan. Systemtänkandet hjälper oss att se de bakomliggande strukturerna i komplexa situationer och samtidigt visa vilka insatser som ger liten respektive stor hävstångseffekt. Systemdynamiken ger metoder och möjligheter att beskriva processer och förstå sambanden mellan delarna, men också att testa effekterna av enskilda beslut. 1 Senge, P tänka först och handla sedan

5 Dynamisk konsekvensanalys med systemdynamik Sjukvården är en komplex, lärande organisation med många olika processer och med varierande kompetenser som samverkar. Utveckling och förändring av såväl kvalitet som produktivitet inom sjukvården kräver att hela patientflödet beaktas. Isolerade förändringar kan resultera i suboptimering av hela processen. Det är också viktigt att ta hänsyn till de variationer som förekommer. Även om flöden av akuta patienter är delvis förutsägbara och det finns standardiserade vårdprogram för att bedöma dessa, visar det sig att det i den dagliga verksamheten förekommer betydande svängningar i omhändertagandet av patienter. Stora variationer finns i patientflödet och i tidsåtgången för de diagnostiska och behandlande momenten även för relativt likartade patientgrupper. Att balansera kapaciteten mellan enheter med inriktning att säkra diagnostik respektive behandling är således en komplex uppgift när det gäller att optimera patientprocesserna. Det finns ett stort behov inom sjukvården att genomföra analyser utifrån ett systemtänkande med användning av både hårda och mjuka data. Dokumentationen av resultaten vid olika analyser med hjälp av systemdynamik växer. I en rapport från bland andra US Academy of Engineering 2 finns systemdynamiken på listan över de verktyg som rekommenderas att användas vid förändringsarbete i den amerikanska sjukvården,liksom i rapporter inom NHS i Storbritannien och Danmark Systemdynamik För att förstå systemdynamik måste man känna till tre centrala begrepp: I. Mentala modeller Det första begreppet avser förmågan att förändra våra tankemodeller. Våra tankemodeller håller oss kvar i invanda tankebanor och beteendemönster och man måste börja med att granska sig själv och ifrågasätta det man försvarar. De mentala modellerna utgör organisationens erfarenheter och kunskaper men även den informella strukturen i organisationen. De mentala modellerna kan vara komplexa och omfattas ofta både av mätbara parametrar och subjektiva aspekter av verkligheten som är svåra att kvantifiera. Ett problem för organisationer idag är att man ofta sitter med olika mentala modeller om hur verkligheten är beskaffad. Därigenom kan det uppstå ovetenskapliga, instabila och felaktiga ideal. Genom att konstruera en gemensam bild av sin organisation med tillräcklig detaljrikedom och med relevanta faktorer, får man en tydlig plattform att utgå ifrån. Denna del av analysarbetet måste genomföras tillsammans av medarbetare och chefer som känner systemets och organisationens problem och utmaningar. II. Feedbak Loops Det andra begreppet är feedback loops. De förekommer i alla system och beskrivs ofta i så kallade kausaldiagram. Tillämpade i sjukvården visar dessa diagram oftast patientströmmar och de variabler som styr patientströmmarna - till exempel tillgänglig kapacitet och hur kapaciteten utnyttjas. Se exempel nedan i figur 1. III. Simulering Det tredje begreppet beskriver användandet av datorsimulering. Den mänskliga hjärnan är bra på att identifiera och upptäcka strukturer och loopar i system. Å andra sidan saknar vi förmågan att förstå och bedöma effekterna över tid när flera variabler i ett system påverkar varandra. Detta är datorn i gengäld bra på. Därför används datorsimuleringar för att illustrera systemets förväntade utveckling över tid under olika förhållanden. Diagram I systemdynamiken används diagram för att förtydliga, sammanfatta och kommunicera de flöden och sammanhang som finns i organisationen. Det är genom diagrammen som de anställdas mentala modeller införlivas i analyserna och systemets feedback loopar identifieras. Två typer av diagram används inom systemdynamiken - Causal loop diagram (CLD) och Stock-flow diagram (SFD). Genom dessa diagram kan man förklara systemet och dess funktion med en kausal modell (teori) och därefter används denna modell/teori för att utvärdera effekten av idéer och förslag till förbättringar. Causal loop diagram Figur 1 visar ett Causal loop diagram (CLD). Här beskrivs konsekvenserna av inflödet av planerade och akuta patienter till en vårdavdelning. Inflödet av planerade och akuta patienter ökar antalet belagda vårdplatser. Pilen visar en påverkan och tecknet + markerar att de två variablerna varierar i samma riktning. Med en given sängkapacitet kommer beläggningsprocenten (kapacitetsutnyttjandet) också att öka. När användningen av sängar överstiger antalet tillgängliga sängar kommer man att behöva låna vårdplatser på andra avdelningar. I fall det är möjligt att få låna extra vårdplatser ökar kapaciteten och beläggningsprocenten kommer att sänkas. Tecknet - indikerar att de två variabler varierar i motsatt riktning. 2 Reid,PP et al. (ed), tänka först och handla sedan

6 Figur 1. Planerade patienter - Akut patienter + ( - ) Belagda + + sängar - ( - ) + Utskrivningar - + Extra sängar Beläggnings- ( - ) procent + Sängkapacitet - - Normal klinisk Faktisk planerad vårdtid vårdtid + Figur 1: Exempel på kausaldiagram (Causal Loop Diagram - CLD) Om sängkapaciteten ökar, så minskar beläggningsprocenten, och om sängkapaciteten minskar kommer beläggningsprocenten att öka. Figuren visar även att i stället för att låna vårdplatser på andra avdelningar kan man minska antalet planerade patienter eller tidigarelägga utskrivningen av patienter. En tidigare utskrivning innebär en minskning av vårdtiden. Figur 1 är ett exempel på användning av såväl hårda som mjuka data. Den hårda datan utgörs av mätbara data. Den mjuka - men ändå kvantifierabara - datan beskriver vad som sker på vårdavdelningen när utnyttjandet av sängkapaciteten når en oacceptabel nivå. Figuren visar fyra feedback loopar. Dessa är: Planerade patienter k Belagda sängar k Beläggningsprocent k Planerade patienter Belagda sängar k Beläggningsprocent k Faktisk vårdtid k Utskrivningar k Belagda sängar Beläggningsprocent k Extra sängar k Sängkapacitet k Beläggningsprocent Belagda sängar k Utskrivningar k Belagda sängar I figuren är tre loopar markerade med (-). Det uttrycker att loopen är stabiliserande eller balanserande. Det betyder att när vårdavdelningen är under tryck (i form av en hög beläggningsgrad) så reagerar den på ett eller flera sätt för att kompensera för trycket. Figur 2. Planerade patienter Beläggningsprocent Extra sängar Akuta patienter Belagda sängar Sängkapacitet Extra sängar Utskrivningar Faktiskt vårdtid Normal klinisk planerad vårdtid Figur 2: Exempel på Stock and Flow Diagram (SFD) 6 tänka först och handla sedan

7 Stock-flow diagram Figur 2 visar ett Stock-flow diagram (SFD). I dessa diagram beskrivs tre typer av variabler. Den första variabeln kallas för stock och är en tillståndsvariabel som enbart påverkas av den andra variabeln flow som beskriver ett flöde in och ut från stocken över tid. Den tredje variabeln är en så kallad hjälpvariabel. I figuren beskrivs hur akuta patienter strömmar in (flow). Detta innebär att nivån på belagda sängar växer (stock). Efter att ha vistats där en tid - hur mycket avgörs av vårdtiden (hjälpvariabel) - skriva patienterna ut. Vårdtiden kan förändras när användningen av sängar (beläggningsprocenten) blir för hög. De andra två sätten att stabilisera systemet beskrivs även i Figur 2 (normal vårdtid och verklig vårdtid). Belagda sängar och Sängkapacitet är båda representerade av en stock-symbol (fyrkant). Flow-symbolen (ventil) används för att beskriva patientströmmen till och från vårdavdelningen ( Belagda sängar ). Extra sängar visas också som en flödesvariabel, som antingen ökar eller minskar kapaciteten. De andra variabelerna är hjälpvariabler och representeras av cirklar. De innehåller den logik eller information som gör att systemet fungerar och som har beskrivits av organisationens medarbetare. En systemdynamisk analys måste göras i samspel mellan medarbetare i den dagliga verksamheten och ledningen. Arbetsgruppen ska beskriva, värdera och bedöma aktiviteter, flöden, organisation, kapacitet, tidsåtgång med mera. Fakta hämtas från administrativa system och från arbetsgruppens egen kunskap och erfarenhet. Arbetsgruppens resultat arbetas in i simuleringsmodellen med hjälp av systemdynamiska diagram så att den visar nuvarande praxis och kan beräkna konsekvenserna av de förslag till förändringar som övervägs. Det är viktigt för medarbetarna att vara delaktiga då det dessutom ger dem en chans att se på verksamheten från ett nytt perspektiv. Det finns stora utvecklingsmöjligheter även för den enskilda individen genom att synliggöra sin egen roll och kopplingen till hela organisationen. Initialt har alla olika bilder av verkligheten. Det är först när man blir medveten om vilka mentala tankemodeller som finns hos organisationen och individen som man kan förändra dem. 7 tänka först och handla sedan

8 Pilot i Region Skåne 3 Projektet genomfördes parallellt med ett likartat projekt i Västerbottens läns landsting. I december 2005 startade Utvecklingscentrum i Region Skåne och Sveriges Kommuner och Landsting ett utvecklingsprojekt tillsammans med Helsingborgs lasarett. Syftet med projektet var att bygga kunskap kring hur systemdynamik skulle kunna användas som ett analysverktyg vid problemställningar inom hälsooch sjukvården 3. Bakgrunden var att genomförda strukturförändringar i Region Skåne (Skånsk Livskraft) hade resulterat i en kraftigt ökad andel akut verksamhet på Helsingborgs lasarett och därmed minskad flexibilitet genom en mindre andel planerade patienter. Detta ledde till ökad beläggning på akutavdelningarna vilket i sin tur medförde sekundära överflyttningar till elektiva avdelningar. Man misstänkte att man härigenom förlorade vårddagar och därmed effektivitet. Frågan om optimal fördelning av vårdplatser mellan akutavdelningar och elektiva avdelningar hade väckts. Utöver att vara en genomlysning av vårdplatsfördelningen på sjukhuset genomfördes projektet för att sjukhusets ledningsgrupp skulle lära sig metoden. Ledningsgruppen genomförde analysen i samarbete med nyckelpersoner från de olika vårdavdelningarna. Teoretisk kunskap om systemdynamik förmedlades av vägledare från Danske Sundhedsinstitut (DSI) och Universitetet i Bergen. Projektet genomfördes mellan januari och april 2006 och verksamheten beskrevs utifrån följande fokusområden: beskrivning av patienternas väg inom medicin och kirurgi patientströmmarnas storlek ledtiderna, det vill säga den tid olika delar i processen tog resursförbrukning i förhållande till kapaciteten Med dessa grundfakta kompletterat med erfarenhet och kunskap från deltagarna skapades en simuleringsmodell som beskrev några av sjukhusets största patientströmmar och förflyttningar av patienter mellan olika avdelningar/vårdplatser. Modellen visas i diagramform i figur 3. Här används systemdynamikens symboler ( stock respektive flow ) för att beskriva patientströmmarna. Modellen visar att merparten av akuta patienter anländer via akutmottagningen (till vänster i diagrammet). Här fattas beslut om inläggning eller hemgång. Inläggning sker antingen till akutvårdsavdelning (AVA), intensivvårdsavdelning (IVA/HIA) eller vanlig vårdavdelning. De flesta patienter som blev inlagda på AVA skrevs ut härifrån men i en ganska stor omfattning överflyttades patienter från AVA till annan vårdavdelning för att skapa platser för nya akutpatienter. Fyrkanterna i figuren ( stocks ) beskriver antalet patienter i en given situation exempelvis antalet patienter som väntar på inläggning, uppehåller sig på en vårdavdelning eller väntar på utskrivning. Ventilerna ( flow ) illustrerar patientströmmar från ett läge till ett annat exempelvis patienter som skrivs ut från en avdelning. Figur 3. Avvakta utskrivn från IVA IVA Klar till utskrivn från IVA Utskriv från IVA Akuta till IVA Överf från IVA Plan inläggn Akuta pat ankomst Akutmott Akuta till inläggning Akut avv inläggn Akut till vårdavd Vårdavd Klar till utskrivn Avvakta utskrivn Utskrivn från vårdavd Hem från akutmottagn Akuta till AVA Överför från AVA AVA Utskrivn från AVA AVA klar till utskrivn Avakta utskrivn från AVA Figur 3: Övergripande patientströmmar på Helsingborgs lasarett. 8 tänka först och handla sedan

9 Den totala modellen speglar den konkreta vardagen på sjukhuset utifrån olika förutsättningar. Bilden som växte fram bekräftade att beläggningen av vårdplatser generellt är mycket hög men med betydande variation mellan olika avdelningar. För varje avdelning noterades också stor variation över tiden. Med simuleringsmodellen som grund kunde man konkretisera och beräkna konsekvenser av olika förslag till förändringar av vårdplatsfördelning och arbetssätt. Ett av förslagen som värderades var att försöka påskynda (tidigarelägga) utskrivningen av patienterna från vårdavdelningarna. Analysen visade emellertid att effekten på beläggningsprocenten blev ganska liten. Den genomsnittliga beläggningen reducerades med 6 % på den avdelning som noterade den största effekten. För hela sjukhuset skulle antalet överbeläggningstimmar reduceras med 10 % genom en sådan åtgärd. Det är allmänt vedertaget att vårdtiden för en patient förlängs med upp till ett dygn om patienten måste byta vårdavdelning och därmed läkare och personal under sin vårdtid. Av denna anledning analyserades också hur många ytterligare vårdplatser som måste tillföras AVA för att minimera överflyttningarna från AVA till vanlig vårdavdelning. För den kirurgiska akutvårdsavdelningen bidrog analysresultatet till att man under 2007 utökade antalet vårdplatser vilket i sin tur minskade antalet överflyttningar. Utöver fördjupad insikt i den specifika frågeställningen angav deltagarna även följande resultat av piloten: större förståelse för dynamiken och komplexiteten i organisationen ett mer strukturerat sätt än tidigare att använda de data som redan finns i organisationen en utmaning av de mentala bilder som fanns i ledningsgruppen, det vill säga vissa problem som uppfattades som stora fick en mer neutral belysning ett bra sätt att testa olika lösningar i organisationen ett bra sätt att analysera varför föreslagna rutinförändringar inte alltid fungerade, det vill säga hur organisationens dynamik svarade på förändringar ( policy resistance ) 9 tänka först och handla sedan

10 Ny akutmottagning på Helsingborgs lasarett - Dynamisk konsekvensanalys som hjälp vid dimensionering För att öka kapaciteten och samla all akutsjukvård till en mottagning förberedde olika aktörer inom vården under 2006 och 2007 en ombyggnad av akutmottagningen på Helsingborgs lasarett. Målsättningen var att primärvård, psykiatri och övrig somatisk vård skulle arbeta tillsammans så att alla patienter anlände via en och samma dörr. Dynamisk konsekvensanalys användes för att dimensionera lokalerna och värdera olika sätt att organisera patientflödet. Bakgrund Helsingborgs lasarett är ett av fyra akutsjukhus i Skåne med uppdrag att ansvara för specialiserad akutsjukvård inom såväl somatik som psykiatri för hela Nordvästra Skåne (ca inv). Helsingborgs lasarett har också i uppdrag att tillsammans med primärvården ansvara för närsjukvården inom Helsingborgs närområde (ca inv). Adaptivt processtriage ett nytt arbetssätt Patientflödet genom en akutmottagning karaktäriseras av stor tröghet och mycket väntan. För att ge patienter med allvarlig sjukdom eller skada snabb handläggning har olika prioriteringssystem införts, så kallat triage. Ett stort problem är att olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare) arbetar alltför mycket var för sig vilket skapar onödig väntetid mellan olika moment. Ett annat problem är att de utredningar som flertalet patienter måste genomgå, framförallt röntgen och blodprovstagning, skapar ytterligare köer och väntetider vilket i sin tur leder till bristande överblick. För att förbättra logistiken på akutmottagningar runt om i världen prövas ständigt nya triagesystem och Totalt antal patienter varav närsjukvård Jourcentralen (primärvården Psykiatriska akutmottagningen Vanliga akutmottagningen (medicin, kirurgi, ortopedi, öron) Tabell 1 Aktuella patientvolymer Totalt Drygt 65% av akutbesöken (ca patienter) faller inom närsjukvård. Av dessa omhändertas idag drygt hälften (ca patienter) på jourcentralen. Fördelningen av patienter under dygnet illustreras i figur 4. Av denna framgår att antalet patienter är lägst efter midnatt och högst under eftermiddag och kväll. Varje dygn omhändertas ca 220 patienter. Med i genomsnitt 2 timmars handläggningstid innebär detta att det vid varje tidpunkt vistas mellan 10 och 40 patienter på enheten med toppar uppemot patienter 4. arbetssätt. Gemensamt för flera av dessa är att man genom triage delar in patienterna i grupper med lika behov (samma grad av komplexitet) så att varje grupp kan handläggas i en och samma process. Samtidigt betonas teamarbete för att öka effektiviteten. ADAPT står för adaptivt processtriage och bygger på principen att man, utifrån vitalhistoria och vitalstatus (blodtryck, puls, andningsfrekvens mm), delar upp alla patienter i fem prioritetsgrupper/processer 5. Två Figur Uppgifterna är hämtade från 2006 års patientregister, Helsingborgs Lasarett Närakut Spec. akut Totalt Näraku Spec. a Totalt Konceptet utvecklat 2006 av Dr Sven Lethvall, överläkare, Akutkliniken, UMASt Figur 4:. Antal patienter under dygnet 10 tänka först och handla sedan

11 av prioritetsgrupperna handläggs på den specialiserade akuten och övriga tre prioriteter på närakuten. Psykatriska patienter sorteras till den psykatriska akuten. Dynamisk konsekvensanalys För att dimensionera de nya lokalerna vid Helsingborgs lasarett utifrån framtida behov och ett nytt arbetssätt användes dynamisk konsekvensanalys. En arbetsgrupp med representanter från primärvården, vanliga akutmottagningen och psykiatriska akutmottagningen tog tillsammans fram faktaunderlaget för analysen. I ett första steg beskrevs det förväntade patientflödet till de tre huvudprocesserna specialiserad akut, psykiatrisk akut och närakut (figur 5b). Av figuren framgår att man på den nya akuten förväntade en väsentlig förenkling av patientflödet, jämför figur 5a. I nästa steg adderades tidsdata och dimensioneringsunderlag utifrån uppmätt fakta och förväntande volymsförändringar. Några av de använda variablerna var: Antal läkare och sjuksköterskor vid olika tider på dygnet Antal patienter som ankommer vid olika tider på dygnet Fördelning mellan olika dagar i veckan Antal undersökningsrum för närakut, psykakut respektive specialakut Antal patienter som anländer med ambulans Fördelning efter triage (hem respektive till olika processer) Andel till röntgen Andel till inläggning Tidsförbrukning för triage, undersökning, röntgen, observation mm Utifrån den mentala patientflödesmodellen (figur 5b) och inhämtade data byggdes en simuleringsmodell upp (figur 6). Stock-variabeln UB och OBS representerar antalet patienter som genomgår undersökning, observeras eller väntar. Denna variabel rymmer flera dimensioner varför man kan säga att modellen består av flera lager. Figur 5a Primärvårdens Jourcentral (DLC) ( / 8-23) Vänta Vänta Sjuksk. Sektr Akutmottagningen Sekr. Triage (sjuksk.) Us./behandl. (läka) Vänta Hem Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) Akutmottagningen gynekologi plan 2 Vänta Akutmottagningen barn plan 1 Vänta Röntgen Vänta Triage (sjuksk.) Triage (sjuksk.) Avd. inläggn. Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) 1Hem Inläggning Avd. inläggn. 1 1 Psyk. akutmottagningen Hem Vänta Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) Avd. inläggn. Figur 5a:. Patientflöde före införade av nytt arbetssätt 11 tänka först och handla sedan

12 Figur 5b. Triage i amb. Hem Annan akutmottagning Specialakut Somatisk Psykiatrisk 1 Vänta Triage Sekr./ Avd. (sjuksk.) vänta inläggn. inläggn. Röntgen Hem Närakut Figur 5b:. Patientflöde efter införade av nytt arbetssätt Figur 6. Vänta på triage Till annan mottagning Triage Pat ank gående Till triage Till UB 1 Hem 1 Väntande till UB Hem 2 Till UB 3 UB och Obs Retur till UB Röntgen Till röntgen Till inläggning Liggande pat ank fördelat på prior Vänta på inläggning Inläggning Figur 6: Simuleringsmodell. I figur 7 visas exempel på beräkningar utifrån simuleringsmodellen. Under 4 veckor visas för varje tidspunkt: Antal patienter som väntar på triage (a) Antal aktiva och bemannade triagerum (b) Antal patienter som väntar i väntrum och undersökningsrum (c) Antal aktiva undersökningsrum, läkarbemanning och antal patienter som observeras (d) Antal undersökningsrum och hur många av dessa som är upptagna (e) Med hjälp av simuleringsmodellen kunde väntetider för olika moment tas fram i förhållande till antal tillgängliga undersökningsrum och befintlig personal. Erhållna resultat användes därefter som planeringsunderlag i det fortsatta arbetet. 12 tänka först och handla sedan

13 (a) (b) Figur Väntande på Triage W2 06 W3 06 W4 06 Aktiva triagerum (grå) och normal bemanning (röd) W2 06 W3 06 W4 06 (c) Väntande på UB (röd) och Väntande på us_rum (grön) W2 06 W3 06 W4 06 Aktiva us_rum (röd), läkarbemanning (svart) och obs.pat. (blå) (d) W2 06 W3 06 W Upptagna us_rum (röd), antal us_rum (grön) (e) W2 06 W3 06 W4 06 Resultat Simulering med varierande antal patienter/tidsenhet, i sin tur baserat på känd besöksstatistik, gav information om hur många av triagerummen som måste vara bemannade vid olika tider på dygnet. Den totala vistelsetiden på en akutmottagning är i grova drag beroende av antal undersökningsrum, antal personal, fördelningen mellan olika yrkeskategorier och tidsåtgången för specifika undersökningar som röntgen och blodprovsanalys. Med dynamisk konsekvensanalys är det möjligt att variera dessa parametrar och utifrån fördelningen av patienter till olika processer hitta den optimala lösningen. Analysen visade att flödestiderna kunde kortas genom att patienter i enlighet med ADAPT fördelades utifrån behovet av specifika insatser. Detta betyder att enkla och okomplicerade fall bör handläggas i en process som är skiljd från patienter med komplexa tillstånd. Patienter med livshotande tillstånd måste också ha sin egen process med snabb vidaretransport till andra specialenheter på sjukhuset tex operation och intensivvård. Slutligen kunde antalet undersökningsrum beskrivas utifrån de olika processernas behov. I första steget fastställdes antalet undersökningsrum för närakuten respektive den specialiserade akuten Sammanfattning Med hjälp av dynamisk konsekvensanalys kan logistiska effekter av nya arbetssätt studeras och beskrivas. Genom simulering kan optimal dimensionering av bemanning och antal undersökningsrum fastställas. För att hitta den optimala lösningen är det viktigt att analyserna baseras på korrekt fakta och att en gemensam och verklighetsförankrad tankemodell tas fram i arbetsgruppen. Analysens objektivitet underlättar helhetssyn och nytänkande vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete. 13 tänka först och handla sedan

14 Erfarenheter och lärdomar Pilotprojektet där lasarettet i Helsingborg deltog drevs under en ganska kort period. Det kan därför vara svårt att dra allt för långtgående slutsatser av vilka erfarenheter som gjorts hittills. Eftersom metodiken och simuleringsverktyget använts vid planering av ny akutmottagning vid lasarettet därefter och dessutom prövats vid psykiatriska kliniken på UMAS i Malmö, ökar efter hand kunskapen och erfarenheterna inom Regionen. Arbetet har lett till en ökad kunskap om och förståelse för hur sammanhangen inom ett sjukvårdssystem ser ut ur ett process- och helhetsperspektiv. Hur ser våra patientflöden egentligen ut och vad påverkas de av? Hur kan verksamheten och vården bli effektivare genom samverkan för patientens och helhetens bästa? Det blir synliggjort att en förändring i en del av systemet inte nödvändigtvis leder till bättre samlad effekt vare sig för patienten eller för verksamheten på hela sjukhuset. Deltagarna i arbetet har fått ny kunskap om systemdynamiken som sådan och vilka begrepp som man rör sig med. Begreppen och tankesättet kändes ganska främmande för många från början. Det behövs en grundlig introduktion i metodik och begrepp för att ge deltagarna en god förståelse för hur system, processer och flöden beskrivs. Det IT-baserade verktyg som användes uppfattades som komplext. Det kräver djup kunskap och träning för att kunna bemästra. Det bekräftas av den utbildningssatsning som gjorts i Utvecklingscentrums regi Pilotprojektet som sådant var helt beroende av att konsulten bidrog med denna kompetens. Datainsamlingen krävde mycket tid och kraft, vilket gjorde att tiden för simulering begränsades. Sättet att beskriva verksamheten i processform kräver delvis nya data som beskriver tidsförhållanden och volymer. Samtidigt ger just det helt andra möjligheter att effektivisera flöden, patientförlopp och resultat för vårdtagarna. En del av den information som samlas idag kan ju också ifrågasättas utifrån vad den egentligen ger kunskap om. Samtidigt ledde datainsamling och datasäkring i pilotprojektet till att man kunde avveckla en del myter och invanda föreställningar om hur verkligheten såg ut. Möjligheterna att se faktiska förhållanden ökar när man betraktar helheten ur ett mera komplett, neutralt flödesperspektiv och när volymer och tidsförhållanden faktiskt samlas in och används. Ledningsgruppens engagemang i pilotprojektet var stort och nödvändigt. Frågan om vårdplatsernas antal och fördelning berörde ju alla kliniker. På olika sätt medverkade många inom organisationen i projektet. Allmänt kan man nog säga att det är nödvändigt att engagera de som är berörda av det man vill beskriva och pröva i systemdynamiska termer. Det är ju för övrigt alltid nödvändigt i allt förändringsarbete och inte unikt för detta projekt! Slutligen kan noteras att det behövs mera erfarenheter och kunskaper inom området systemdynamik inom Region Skåne men också i svensk hälso- och sjukvård nationellt. Erfarenheterna från pilotprojektet och det som gjorts därefter i Regionen är under alla omständigheter lovande! 14 tänka först och handla sedan

15 Andra exempel och relevant litteratur» Dagens Medicin. De har fået styr på patientstrømmen. Dagens Medicin Nr. 34, 2000» Homer, J., Hirsch, G., Minniti, M., Pierson, M. Models for collaboration: how system dynamics helped a community organize cost-effective care for chronic illness. System Dynamics Review 20.3 (2004): » Lane, D.C. Diagramming conventions in system dynamics. Journal of the operational Research Society 51 (2000): » Lane, D. C. & Huseman, E. System Dynamics mapping of acute patients flow. Journal of Operational Research Society 59 (2008): » Lane, D. C., Monefeldt, C. & Rosenhead, J.V.. Looking at the wrong place for healthcare improvements: A system dynamics study of an accident and emergency department. Journal of the operational Research Society 51 (2000): » Lattimer, V., Brailsford, S., Turnbull, T., Tarnaras, P., Smith, H., George, S., Gerard, K., & Maslin-Prothero, S. Reviewing emergency care system I: insights from system dynamics modelling. Emergency Medicine Journal 21 (2004): » Leading Edge: The potential of system dynamics - A new era of strategic planning? November En publikationsserie från NHS» Ravn, H & Petersen, L.O. Balancing the surgical capacity in a hospital. International journal of Healthcare Technology and Management 8.6 (2007): » Reid, P.P., Compton, D., Grossmann, J.H. & Fanjiang,G. (ed) Building a better delivery system: A new engineering/health care partnership, Committee on Engineering and the Health Care System, National Academy of Engineering, Institute of Medicine, National Academies Press, 2005» Senge, P. Den femte disciplinen, Thomas Fakta, 1995» Sterman, J. Learning from Evidence in a Complex World. American Journal of Public Health 96 (2006): » Tjoflot, G. K., Waaler, H.T. & Iversen, T.. Simulering av ventetid og effektivitet i sykehus. Tidskrift for Norsk Lægeforening (2005): » Waaler, H.T. & Iversen, T. Køer som resultat av statistiske tilfeldigheder. Tidskrift for Norsk Lægeforening (1998): tänka först och handla sedan

16 Utvecklingscentrum Region Skåne Kristianstad Telefon

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer)

Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Sammanfattning av boken Den femte disciplinen (Peter M Senge, 1995) samt en kort introduktion

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Hälsa och samhälle. Cirklar av påverkan EN B-UPPSATS OM DYNAMISK KONSEKVENSANALYS. Holmberg Sara Kjäll Jessica Thune Elisabeth

Hälsa och samhälle. Cirklar av påverkan EN B-UPPSATS OM DYNAMISK KONSEKVENSANALYS. Holmberg Sara Kjäll Jessica Thune Elisabeth Hälsa och samhälle Cirklar av påverkan EN B-UPPSATS OM DYNAMISK KONSEKVENSANALYS Holmberg Sara Kjäll Jessica Thune Elisabeth Abstract Vi har i vår uppsats valt att försöka förklara och beskriva dynamisk

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Lean Healthcare. Strategiska staben

Lean Healthcare. Strategiska staben Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna

Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna Marie Persson Institutionen för datavetenskap och kommunikation Blekinge Tekniska Högskola marie.persson@bth.se Krisjanis Steins Institutionen

Läs mer

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.

Läs mer

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Förbättringskunskap Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Lean i offentlig verksamhet

Lean i offentlig verksamhet Lean i offentlig verksamhet Erfarenheter och tankar med utgångspunkt i Länsstyrelsen utvecklingsarbete Kontaktuppgifter: Magnus Langendoen Tfn 090-10 82 69 magnus.langendoen@lansstyrelse.se Vad ska jag

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1.

Lean Healthcare. Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem. Albert Einstein. Strategiska staben. ver 1. Lean Healthcare Strategiska staben ver 1.5 Vi kan inte lösa problem med samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem Albert Einstein Några tidiga resultat Ablation: 44% kapacitetsökning + frigjord

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Karolinskas flödes- och förbättringsarbete. Tomas Movin Akutdivisionen

Karolinskas flödes- och förbättringsarbete. Tomas Movin Akutdivisionen Karolinskas flödes- och förbättringsarbete Tomas Movin Akutdivisionen Door-to-doctor Learning by doing 1993-2011 Referral to first assessment Labour pains Maternity ward A D a y s Outpatient Clinic Dpt

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig. Den sjuka vården Ekerlids Förlag, juni 2003 Författare: Redaktör: Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig OH-bilder finns på www.renstig.com Mail: monica@renstig.com

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Simulering för bättre beslut och policies

Simulering för bättre beslut och policies Simulering för bättre beslut och policies Paul Holmström, fil.mag, IT-universitetet i Göteborg Stefan Hallberg, civilingenjör, IT-universitetet i Göteborg Hans Björnsson, professor, Chalmers Tekniska Högskola

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Satsa på Alingsås lasarett! - Det lagom stora sjukhuset Vad Hur Varför Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus Framtidens närsjukhus Närsjukhus med specialistuppdrag

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) 2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik

Läs mer

2013-04-15. Svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande ISM 2012-425 13

2013-04-15. Svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande ISM 2012-425 13 Koncernkontoret Avd för produktionsstyrning Lars Kristensson Produktionsdirektör 2013-04-15 1 (19) Arbetsmiljöverket Svar på Arbetsmiljöverkets föreläggande ISM 2012-425 13 1. Bakgrund Arbetsmiljöverket

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 2015-10-19

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild 2015-10-19 1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-19 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 BAKGRUND Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbete och gott patientomhändertagande är noggrann, systematisk och strukturerad bedömning

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet. 2007-06-12 Kerstin Sjöström

Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet. 2007-06-12 Kerstin Sjöström Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet Ögonkliniken, UMAS i siffror 2006 32 874 läkarbesök 13 284 sjukvårdande behandlingar 6 000 rådgivning 3 500 operationer 783 dygn/209 tillfällen

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Granskning av akutmottagningarna

Granskning av akutmottagningarna Revisionsrapport Granskning av akutmottagningarna Region Halland Rebecca Lindström Jean Odgaard December 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

OPTIMERING AV VÅRDPLATSER

OPTIMERING AV VÅRDPLATSER inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 december 2012 TALARE FRÅN Helsingborgs lasarett Kjell Ivarsson Chef Akutcentrum Södersjukhuset Gerd Lärfars Verksamhetschef Internmedicin Centralsjukhuset i

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport

BRA MOTTAGNING. Nulägesrapport BRA MOTTAGNING Nulägesrapport Arbetsgruppen, Bra Mottagning Februari 2004 Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län Bra mottagning inom Landstinget i Kalmar län startade på allvar i samband med att

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Att bygga hållbara förändringar

Att bygga hållbara förändringar Att bygga hållbara förändringar Jag jobbar med individer, team och organisationer i förändring. Min roll är coachande. Jag utgår från att jag inte är svarsleverantör. Ni är specialisterna i er verksamhet.

Läs mer