TÄNKA FÖRST OCH HANDLA SEDAN
|
|
- Alexander Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVECKLINGSCENTRUM S E P T E M B E R TÄNKA FÖRST OCH HANDLA SEDAN DYNAMISK KONSEKVENSANALYS INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN LARS ODD PETERSEN SVEN OREDSSON THOMAS LUNDQUIST BERTIL LINDSTRÖM
2 Utgiven av Region Skåne, Utvecklingscentrum, 2008 Kontaktperson: Bertil Lindström, Grafisk formgivning: Metaform AB ISBN:
3 Förord Ansträngningarna för att förbättra hälso- och sjukvården pågår ständigt. Förbättringsarbetena drivs oftast av entusiaster och eldsjälar i verksamheten. Syftet är alltid att förbättra för patienter och brukare i det dagliga mötet mellan vårdgivare och vårdtagare. Ledningens stöd och engagemang är nödvändigt för att goda idéer och förslag ska uppmuntras och genomföras. Vetskapen om förbättringsarbete som komplement till den professionella kunskapen är idag väl spridd och etablerad. Båda kunskapsområdena måste också utvecklas ständigt för att hälsooch sjukvården ska kunna verka som den kunskapsorganisation den är. Fördjupat kunnande inom hela organisationen måste öka, liksom insikten om hur de olika delarna måste samverka för att ge god vård för vårdtagarna. Syftet med det pilotprojekt som rapporten beskriver, var att studera om dynamisk konsekvensanalys som verktyg kan bidra till en större förståelse om vad som faktiskt händer inom ett sjukvårdssystem. Det vill säga förstå hur de olika delarnas agerande påverkar varandra och hur flödena faktiskt ser ut inom ett sjukhus. Möjligheterna att simulera effekter innan beslut om förändringar tas och implementeras lockade förstås också. Den praktiska bakgrunden var ett förändrat uppdrag för lasarettet i Helsingborg och de effekter som det medfört, bland annat för möjligheterna att planera verksamheten som tidigare. Rapporten omfattar en beskrivning av pilotprojektet, en idémässig inledning till systemtänkande och en beskrivning av metodiken. Dessutom beskrivs hur metoden efter pilotprojektets avslutning använts för att planera för en ny akutmottagning vid lasarettet. Några samlade erfarenheter har sammanfattats och erfarenheter från andra sjukvårdssystem redovisas i avslutningen. Erfarenheter från Storbritannien och Danmark finns redovisade i de artiklar som förtecknas bland referenslitteraturen. Projektet har som framgår i rapporten drivits med stöd från SKL. I det samlade projektet har också Västerbottens läns landsting medverkat. Kunskapen kring metodiken och praktiskt handhavande av simuleringsverktyget har Lars Odd Petersen, senior projektledare vid DSI i Köpenhamn, stått för. Utan hans medverkan, ett helhjärtat stöd från ledningsgruppen vid lasarettet i Helsingborg och idogt arbete från medförfattarna till rapporten, Thomas Lundquist ekonomichef vid lasarettet i Helsingborg och Sven Oredsson, verksamhetschef på Akutcentrum vid lasarettet i Helsingborg, hade erfarenheterna och lärdomarna blivit betydligt ringare. Bertil Lindström, Direktör Utvecklingscentrum Region Skåne 3 tänka först och handla sedan
4 Den komplexa organisationen Dagens komplexa kunskapsorganisationer kräver ett annorlunda ledarskap och nya redskap och metoder för att utveckla och förbättra verksamheten och organisationen. Det finns flera faktorer som påverkar hälsooch sjukvårdens framtida utveckling. Brukare och medborgare ställer allt större krav på medverkan, samband och begriplighet. Ny kunskap och teknologi i vården ökar möjligheterna till diagnos och behandling samtidigt som det ju försvårar överblick. Ledningen på olika nivåer inom vården har att hantera dessa faktorer samtidigt som det alltid måste ske med hänsyn till effektivitetskrav och ekonomiska restriktioner Förutsättningarna gör det svårt att bedöma effekterna av ledningens beslut. Ett ställningstagande i en del i organisationen kan leda till att problemen bara förflyttas till en annan del av organisationen. Kunskap om komplexitetsteori och systemdynamik blir då viktig för att förstå sammanhangen. Komplexa organisationer behöver ha en förmåga att ifrågasätta, utmana och förändra. Den behöver hitta nya tankemönster och genom dessa skapa nya möjligheter. Ledningen måste förstå att utnyttja den resurs som finns i organisationen i form av alla medarbetares samlade kunskap och engagemang. I boken Den femte disciplinen 1 beskrivs det ledningstänkande som behövs för att vägleda företag och organisationer in i kunskapssamhällets kaos och komplexitet. Den beskriver hur man kan bygga upp en lärande organisation med hjälp av fem discipliner, vilka är gemensamma visioner, tankemodeller, personligt mästerskap, teamlärande och systemtänkande. Var för sig kan dessa discipliner göra organisationen mer framgångsrik, men det är först när de fungerar i samspel med varandra, som de utgör den lärande organisationen. Tillsammans blir de till integrerade delar i det nya ledarskapet. Systemtänkandet fogar samman de andra fyra disciplinerna till en helhet av teori och praktik. Systemtänkandet skapar överblick och är en disciplin för att se helheten och ger en möjlighet att uppfatta hur komplexa företeelser hänger ihop och påverkar varandra. Det hjälper oss att se sambanden mellan olika företeelser i stället för att se dem som skilda ting, att se förändringsprocesser och mönster i stället för stillbilder. Operationssalar, medarbetare, vårdplatser, röntgen, laboratorier med mera påverkar varandra, men ofta betraktar vi delarna som isolerade system eller stuprör. Vi måste se hela processen för att kunna förändra och förbättra en verksamhet. Motsatsen kallas stuprörstänkande och innebär att varje enhet optimerar sin egen effektivitet utan att ta hänsyn till vad förändringen får för konsekvenser på andra enheter. På ytan har man löst problemet, men i verkligheten har man bara förflyttat flaskhalsen till en annan del av organisationen. I dag behövs systemtänkandet mer än någonsin eftersom våra organisationer blir alltmer komplexa. En alltmer svårförståelig tillvaro inverkar negativt på självförtroendet och kreativiteten i olika tankemönster: Det här är alldeles för svårt för mig, Det finns ingenting jag kan göra, allt styrs av någon annan. Systemtänkandet hjälper oss att se de bakomliggande strukturerna i komplexa situationer och samtidigt visa vilka insatser som ger liten respektive stor hävstångseffekt. Systemdynamiken ger metoder och möjligheter att beskriva processer och förstå sambanden mellan delarna, men också att testa effekterna av enskilda beslut. 1 Senge, P tänka först och handla sedan
5 Dynamisk konsekvensanalys med systemdynamik Sjukvården är en komplex, lärande organisation med många olika processer och med varierande kompetenser som samverkar. Utveckling och förändring av såväl kvalitet som produktivitet inom sjukvården kräver att hela patientflödet beaktas. Isolerade förändringar kan resultera i suboptimering av hela processen. Det är också viktigt att ta hänsyn till de variationer som förekommer. Även om flöden av akuta patienter är delvis förutsägbara och det finns standardiserade vårdprogram för att bedöma dessa, visar det sig att det i den dagliga verksamheten förekommer betydande svängningar i omhändertagandet av patienter. Stora variationer finns i patientflödet och i tidsåtgången för de diagnostiska och behandlande momenten även för relativt likartade patientgrupper. Att balansera kapaciteten mellan enheter med inriktning att säkra diagnostik respektive behandling är således en komplex uppgift när det gäller att optimera patientprocesserna. Det finns ett stort behov inom sjukvården att genomföra analyser utifrån ett systemtänkande med användning av både hårda och mjuka data. Dokumentationen av resultaten vid olika analyser med hjälp av systemdynamik växer. I en rapport från bland andra US Academy of Engineering 2 finns systemdynamiken på listan över de verktyg som rekommenderas att användas vid förändringsarbete i den amerikanska sjukvården,liksom i rapporter inom NHS i Storbritannien och Danmark Systemdynamik För att förstå systemdynamik måste man känna till tre centrala begrepp: I. Mentala modeller Det första begreppet avser förmågan att förändra våra tankemodeller. Våra tankemodeller håller oss kvar i invanda tankebanor och beteendemönster och man måste börja med att granska sig själv och ifrågasätta det man försvarar. De mentala modellerna utgör organisationens erfarenheter och kunskaper men även den informella strukturen i organisationen. De mentala modellerna kan vara komplexa och omfattas ofta både av mätbara parametrar och subjektiva aspekter av verkligheten som är svåra att kvantifiera. Ett problem för organisationer idag är att man ofta sitter med olika mentala modeller om hur verkligheten är beskaffad. Därigenom kan det uppstå ovetenskapliga, instabila och felaktiga ideal. Genom att konstruera en gemensam bild av sin organisation med tillräcklig detaljrikedom och med relevanta faktorer, får man en tydlig plattform att utgå ifrån. Denna del av analysarbetet måste genomföras tillsammans av medarbetare och chefer som känner systemets och organisationens problem och utmaningar. II. Feedbak Loops Det andra begreppet är feedback loops. De förekommer i alla system och beskrivs ofta i så kallade kausaldiagram. Tillämpade i sjukvården visar dessa diagram oftast patientströmmar och de variabler som styr patientströmmarna - till exempel tillgänglig kapacitet och hur kapaciteten utnyttjas. Se exempel nedan i figur 1. III. Simulering Det tredje begreppet beskriver användandet av datorsimulering. Den mänskliga hjärnan är bra på att identifiera och upptäcka strukturer och loopar i system. Å andra sidan saknar vi förmågan att förstå och bedöma effekterna över tid när flera variabler i ett system påverkar varandra. Detta är datorn i gengäld bra på. Därför används datorsimuleringar för att illustrera systemets förväntade utveckling över tid under olika förhållanden. Diagram I systemdynamiken används diagram för att förtydliga, sammanfatta och kommunicera de flöden och sammanhang som finns i organisationen. Det är genom diagrammen som de anställdas mentala modeller införlivas i analyserna och systemets feedback loopar identifieras. Två typer av diagram används inom systemdynamiken - Causal loop diagram (CLD) och Stock-flow diagram (SFD). Genom dessa diagram kan man förklara systemet och dess funktion med en kausal modell (teori) och därefter används denna modell/teori för att utvärdera effekten av idéer och förslag till förbättringar. Causal loop diagram Figur 1 visar ett Causal loop diagram (CLD). Här beskrivs konsekvenserna av inflödet av planerade och akuta patienter till en vårdavdelning. Inflödet av planerade och akuta patienter ökar antalet belagda vårdplatser. Pilen visar en påverkan och tecknet + markerar att de två variablerna varierar i samma riktning. Med en given sängkapacitet kommer beläggningsprocenten (kapacitetsutnyttjandet) också att öka. När användningen av sängar överstiger antalet tillgängliga sängar kommer man att behöva låna vårdplatser på andra avdelningar. I fall det är möjligt att få låna extra vårdplatser ökar kapaciteten och beläggningsprocenten kommer att sänkas. Tecknet - indikerar att de två variabler varierar i motsatt riktning. 2 Reid,PP et al. (ed), tänka först och handla sedan
6 Figur 1. Planerade patienter - Akut patienter + ( - ) Belagda + + sängar - ( - ) + Utskrivningar - + Extra sängar Beläggnings- ( - ) procent + Sängkapacitet - - Normal klinisk Faktisk planerad vårdtid vårdtid + Figur 1: Exempel på kausaldiagram (Causal Loop Diagram - CLD) Om sängkapaciteten ökar, så minskar beläggningsprocenten, och om sängkapaciteten minskar kommer beläggningsprocenten att öka. Figuren visar även att i stället för att låna vårdplatser på andra avdelningar kan man minska antalet planerade patienter eller tidigarelägga utskrivningen av patienter. En tidigare utskrivning innebär en minskning av vårdtiden. Figur 1 är ett exempel på användning av såväl hårda som mjuka data. Den hårda datan utgörs av mätbara data. Den mjuka - men ändå kvantifierabara - datan beskriver vad som sker på vårdavdelningen när utnyttjandet av sängkapaciteten når en oacceptabel nivå. Figuren visar fyra feedback loopar. Dessa är: Planerade patienter k Belagda sängar k Beläggningsprocent k Planerade patienter Belagda sängar k Beläggningsprocent k Faktisk vårdtid k Utskrivningar k Belagda sängar Beläggningsprocent k Extra sängar k Sängkapacitet k Beläggningsprocent Belagda sängar k Utskrivningar k Belagda sängar I figuren är tre loopar markerade med (-). Det uttrycker att loopen är stabiliserande eller balanserande. Det betyder att när vårdavdelningen är under tryck (i form av en hög beläggningsgrad) så reagerar den på ett eller flera sätt för att kompensera för trycket. Figur 2. Planerade patienter Beläggningsprocent Extra sängar Akuta patienter Belagda sängar Sängkapacitet Extra sängar Utskrivningar Faktiskt vårdtid Normal klinisk planerad vårdtid Figur 2: Exempel på Stock and Flow Diagram (SFD) 6 tänka först och handla sedan
7 Stock-flow diagram Figur 2 visar ett Stock-flow diagram (SFD). I dessa diagram beskrivs tre typer av variabler. Den första variabeln kallas för stock och är en tillståndsvariabel som enbart påverkas av den andra variabeln flow som beskriver ett flöde in och ut från stocken över tid. Den tredje variabeln är en så kallad hjälpvariabel. I figuren beskrivs hur akuta patienter strömmar in (flow). Detta innebär att nivån på belagda sängar växer (stock). Efter att ha vistats där en tid - hur mycket avgörs av vårdtiden (hjälpvariabel) - skriva patienterna ut. Vårdtiden kan förändras när användningen av sängar (beläggningsprocenten) blir för hög. De andra två sätten att stabilisera systemet beskrivs även i Figur 2 (normal vårdtid och verklig vårdtid). Belagda sängar och Sängkapacitet är båda representerade av en stock-symbol (fyrkant). Flow-symbolen (ventil) används för att beskriva patientströmmen till och från vårdavdelningen ( Belagda sängar ). Extra sängar visas också som en flödesvariabel, som antingen ökar eller minskar kapaciteten. De andra variabelerna är hjälpvariabler och representeras av cirklar. De innehåller den logik eller information som gör att systemet fungerar och som har beskrivits av organisationens medarbetare. En systemdynamisk analys måste göras i samspel mellan medarbetare i den dagliga verksamheten och ledningen. Arbetsgruppen ska beskriva, värdera och bedöma aktiviteter, flöden, organisation, kapacitet, tidsåtgång med mera. Fakta hämtas från administrativa system och från arbetsgruppens egen kunskap och erfarenhet. Arbetsgruppens resultat arbetas in i simuleringsmodellen med hjälp av systemdynamiska diagram så att den visar nuvarande praxis och kan beräkna konsekvenserna av de förslag till förändringar som övervägs. Det är viktigt för medarbetarna att vara delaktiga då det dessutom ger dem en chans att se på verksamheten från ett nytt perspektiv. Det finns stora utvecklingsmöjligheter även för den enskilda individen genom att synliggöra sin egen roll och kopplingen till hela organisationen. Initialt har alla olika bilder av verkligheten. Det är först när man blir medveten om vilka mentala tankemodeller som finns hos organisationen och individen som man kan förändra dem. 7 tänka först och handla sedan
8 Pilot i Region Skåne 3 Projektet genomfördes parallellt med ett likartat projekt i Västerbottens läns landsting. I december 2005 startade Utvecklingscentrum i Region Skåne och Sveriges Kommuner och Landsting ett utvecklingsprojekt tillsammans med Helsingborgs lasarett. Syftet med projektet var att bygga kunskap kring hur systemdynamik skulle kunna användas som ett analysverktyg vid problemställningar inom hälsooch sjukvården 3. Bakgrunden var att genomförda strukturförändringar i Region Skåne (Skånsk Livskraft) hade resulterat i en kraftigt ökad andel akut verksamhet på Helsingborgs lasarett och därmed minskad flexibilitet genom en mindre andel planerade patienter. Detta ledde till ökad beläggning på akutavdelningarna vilket i sin tur medförde sekundära överflyttningar till elektiva avdelningar. Man misstänkte att man härigenom förlorade vårddagar och därmed effektivitet. Frågan om optimal fördelning av vårdplatser mellan akutavdelningar och elektiva avdelningar hade väckts. Utöver att vara en genomlysning av vårdplatsfördelningen på sjukhuset genomfördes projektet för att sjukhusets ledningsgrupp skulle lära sig metoden. Ledningsgruppen genomförde analysen i samarbete med nyckelpersoner från de olika vårdavdelningarna. Teoretisk kunskap om systemdynamik förmedlades av vägledare från Danske Sundhedsinstitut (DSI) och Universitetet i Bergen. Projektet genomfördes mellan januari och april 2006 och verksamheten beskrevs utifrån följande fokusområden: beskrivning av patienternas väg inom medicin och kirurgi patientströmmarnas storlek ledtiderna, det vill säga den tid olika delar i processen tog resursförbrukning i förhållande till kapaciteten Med dessa grundfakta kompletterat med erfarenhet och kunskap från deltagarna skapades en simuleringsmodell som beskrev några av sjukhusets största patientströmmar och förflyttningar av patienter mellan olika avdelningar/vårdplatser. Modellen visas i diagramform i figur 3. Här används systemdynamikens symboler ( stock respektive flow ) för att beskriva patientströmmarna. Modellen visar att merparten av akuta patienter anländer via akutmottagningen (till vänster i diagrammet). Här fattas beslut om inläggning eller hemgång. Inläggning sker antingen till akutvårdsavdelning (AVA), intensivvårdsavdelning (IVA/HIA) eller vanlig vårdavdelning. De flesta patienter som blev inlagda på AVA skrevs ut härifrån men i en ganska stor omfattning överflyttades patienter från AVA till annan vårdavdelning för att skapa platser för nya akutpatienter. Fyrkanterna i figuren ( stocks ) beskriver antalet patienter i en given situation exempelvis antalet patienter som väntar på inläggning, uppehåller sig på en vårdavdelning eller väntar på utskrivning. Ventilerna ( flow ) illustrerar patientströmmar från ett läge till ett annat exempelvis patienter som skrivs ut från en avdelning. Figur 3. Avvakta utskrivn från IVA IVA Klar till utskrivn från IVA Utskriv från IVA Akuta till IVA Överf från IVA Plan inläggn Akuta pat ankomst Akutmott Akuta till inläggning Akut avv inläggn Akut till vårdavd Vårdavd Klar till utskrivn Avvakta utskrivn Utskrivn från vårdavd Hem från akutmottagn Akuta till AVA Överför från AVA AVA Utskrivn från AVA AVA klar till utskrivn Avakta utskrivn från AVA Figur 3: Övergripande patientströmmar på Helsingborgs lasarett. 8 tänka först och handla sedan
9 Den totala modellen speglar den konkreta vardagen på sjukhuset utifrån olika förutsättningar. Bilden som växte fram bekräftade att beläggningen av vårdplatser generellt är mycket hög men med betydande variation mellan olika avdelningar. För varje avdelning noterades också stor variation över tiden. Med simuleringsmodellen som grund kunde man konkretisera och beräkna konsekvenser av olika förslag till förändringar av vårdplatsfördelning och arbetssätt. Ett av förslagen som värderades var att försöka påskynda (tidigarelägga) utskrivningen av patienterna från vårdavdelningarna. Analysen visade emellertid att effekten på beläggningsprocenten blev ganska liten. Den genomsnittliga beläggningen reducerades med 6 % på den avdelning som noterade den största effekten. För hela sjukhuset skulle antalet överbeläggningstimmar reduceras med 10 % genom en sådan åtgärd. Det är allmänt vedertaget att vårdtiden för en patient förlängs med upp till ett dygn om patienten måste byta vårdavdelning och därmed läkare och personal under sin vårdtid. Av denna anledning analyserades också hur många ytterligare vårdplatser som måste tillföras AVA för att minimera överflyttningarna från AVA till vanlig vårdavdelning. För den kirurgiska akutvårdsavdelningen bidrog analysresultatet till att man under 2007 utökade antalet vårdplatser vilket i sin tur minskade antalet överflyttningar. Utöver fördjupad insikt i den specifika frågeställningen angav deltagarna även följande resultat av piloten: större förståelse för dynamiken och komplexiteten i organisationen ett mer strukturerat sätt än tidigare att använda de data som redan finns i organisationen en utmaning av de mentala bilder som fanns i ledningsgruppen, det vill säga vissa problem som uppfattades som stora fick en mer neutral belysning ett bra sätt att testa olika lösningar i organisationen ett bra sätt att analysera varför föreslagna rutinförändringar inte alltid fungerade, det vill säga hur organisationens dynamik svarade på förändringar ( policy resistance ) 9 tänka först och handla sedan
10 Ny akutmottagning på Helsingborgs lasarett - Dynamisk konsekvensanalys som hjälp vid dimensionering För att öka kapaciteten och samla all akutsjukvård till en mottagning förberedde olika aktörer inom vården under 2006 och 2007 en ombyggnad av akutmottagningen på Helsingborgs lasarett. Målsättningen var att primärvård, psykiatri och övrig somatisk vård skulle arbeta tillsammans så att alla patienter anlände via en och samma dörr. Dynamisk konsekvensanalys användes för att dimensionera lokalerna och värdera olika sätt att organisera patientflödet. Bakgrund Helsingborgs lasarett är ett av fyra akutsjukhus i Skåne med uppdrag att ansvara för specialiserad akutsjukvård inom såväl somatik som psykiatri för hela Nordvästra Skåne (ca inv). Helsingborgs lasarett har också i uppdrag att tillsammans med primärvården ansvara för närsjukvården inom Helsingborgs närområde (ca inv). Adaptivt processtriage ett nytt arbetssätt Patientflödet genom en akutmottagning karaktäriseras av stor tröghet och mycket väntan. För att ge patienter med allvarlig sjukdom eller skada snabb handläggning har olika prioriteringssystem införts, så kallat triage. Ett stort problem är att olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare) arbetar alltför mycket var för sig vilket skapar onödig väntetid mellan olika moment. Ett annat problem är att de utredningar som flertalet patienter måste genomgå, framförallt röntgen och blodprovstagning, skapar ytterligare köer och väntetider vilket i sin tur leder till bristande överblick. För att förbättra logistiken på akutmottagningar runt om i världen prövas ständigt nya triagesystem och Totalt antal patienter varav närsjukvård Jourcentralen (primärvården Psykiatriska akutmottagningen Vanliga akutmottagningen (medicin, kirurgi, ortopedi, öron) Tabell 1 Aktuella patientvolymer Totalt Drygt 65% av akutbesöken (ca patienter) faller inom närsjukvård. Av dessa omhändertas idag drygt hälften (ca patienter) på jourcentralen. Fördelningen av patienter under dygnet illustreras i figur 4. Av denna framgår att antalet patienter är lägst efter midnatt och högst under eftermiddag och kväll. Varje dygn omhändertas ca 220 patienter. Med i genomsnitt 2 timmars handläggningstid innebär detta att det vid varje tidpunkt vistas mellan 10 och 40 patienter på enheten med toppar uppemot patienter 4. arbetssätt. Gemensamt för flera av dessa är att man genom triage delar in patienterna i grupper med lika behov (samma grad av komplexitet) så att varje grupp kan handläggas i en och samma process. Samtidigt betonas teamarbete för att öka effektiviteten. ADAPT står för adaptivt processtriage och bygger på principen att man, utifrån vitalhistoria och vitalstatus (blodtryck, puls, andningsfrekvens mm), delar upp alla patienter i fem prioritetsgrupper/processer 5. Två Figur Uppgifterna är hämtade från 2006 års patientregister, Helsingborgs Lasarett Närakut Spec. akut Totalt Näraku Spec. a Totalt Konceptet utvecklat 2006 av Dr Sven Lethvall, överläkare, Akutkliniken, UMASt Figur 4:. Antal patienter under dygnet 10 tänka först och handla sedan
11 av prioritetsgrupperna handläggs på den specialiserade akuten och övriga tre prioriteter på närakuten. Psykatriska patienter sorteras till den psykatriska akuten. Dynamisk konsekvensanalys För att dimensionera de nya lokalerna vid Helsingborgs lasarett utifrån framtida behov och ett nytt arbetssätt användes dynamisk konsekvensanalys. En arbetsgrupp med representanter från primärvården, vanliga akutmottagningen och psykiatriska akutmottagningen tog tillsammans fram faktaunderlaget för analysen. I ett första steg beskrevs det förväntade patientflödet till de tre huvudprocesserna specialiserad akut, psykiatrisk akut och närakut (figur 5b). Av figuren framgår att man på den nya akuten förväntade en väsentlig förenkling av patientflödet, jämför figur 5a. I nästa steg adderades tidsdata och dimensioneringsunderlag utifrån uppmätt fakta och förväntande volymsförändringar. Några av de använda variablerna var: Antal läkare och sjuksköterskor vid olika tider på dygnet Antal patienter som ankommer vid olika tider på dygnet Fördelning mellan olika dagar i veckan Antal undersökningsrum för närakut, psykakut respektive specialakut Antal patienter som anländer med ambulans Fördelning efter triage (hem respektive till olika processer) Andel till röntgen Andel till inläggning Tidsförbrukning för triage, undersökning, röntgen, observation mm Utifrån den mentala patientflödesmodellen (figur 5b) och inhämtade data byggdes en simuleringsmodell upp (figur 6). Stock-variabeln UB och OBS representerar antalet patienter som genomgår undersökning, observeras eller väntar. Denna variabel rymmer flera dimensioner varför man kan säga att modellen består av flera lager. Figur 5a Primärvårdens Jourcentral (DLC) ( / 8-23) Vänta Vänta Sjuksk. Sektr Akutmottagningen Sekr. Triage (sjuksk.) Us./behandl. (läka) Vänta Hem Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) Akutmottagningen gynekologi plan 2 Vänta Akutmottagningen barn plan 1 Vänta Röntgen Vänta Triage (sjuksk.) Triage (sjuksk.) Avd. inläggn. Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) 1Hem Inläggning Avd. inläggn. 1 1 Psyk. akutmottagningen Hem Vänta Undersökn./behandl. (sjuksk./läka) Avd. inläggn. Figur 5a:. Patientflöde före införade av nytt arbetssätt 11 tänka först och handla sedan
12 Figur 5b. Triage i amb. Hem Annan akutmottagning Specialakut Somatisk Psykiatrisk 1 Vänta Triage Sekr./ Avd. (sjuksk.) vänta inläggn. inläggn. Röntgen Hem Närakut Figur 5b:. Patientflöde efter införade av nytt arbetssätt Figur 6. Vänta på triage Till annan mottagning Triage Pat ank gående Till triage Till UB 1 Hem 1 Väntande till UB Hem 2 Till UB 3 UB och Obs Retur till UB Röntgen Till röntgen Till inläggning Liggande pat ank fördelat på prior Vänta på inläggning Inläggning Figur 6: Simuleringsmodell. I figur 7 visas exempel på beräkningar utifrån simuleringsmodellen. Under 4 veckor visas för varje tidspunkt: Antal patienter som väntar på triage (a) Antal aktiva och bemannade triagerum (b) Antal patienter som väntar i väntrum och undersökningsrum (c) Antal aktiva undersökningsrum, läkarbemanning och antal patienter som observeras (d) Antal undersökningsrum och hur många av dessa som är upptagna (e) Med hjälp av simuleringsmodellen kunde väntetider för olika moment tas fram i förhållande till antal tillgängliga undersökningsrum och befintlig personal. Erhållna resultat användes därefter som planeringsunderlag i det fortsatta arbetet. 12 tänka först och handla sedan
13 (a) (b) Figur Väntande på Triage W2 06 W3 06 W4 06 Aktiva triagerum (grå) och normal bemanning (röd) W2 06 W3 06 W4 06 (c) Väntande på UB (röd) och Väntande på us_rum (grön) W2 06 W3 06 W4 06 Aktiva us_rum (röd), läkarbemanning (svart) och obs.pat. (blå) (d) W2 06 W3 06 W Upptagna us_rum (röd), antal us_rum (grön) (e) W2 06 W3 06 W4 06 Resultat Simulering med varierande antal patienter/tidsenhet, i sin tur baserat på känd besöksstatistik, gav information om hur många av triagerummen som måste vara bemannade vid olika tider på dygnet. Den totala vistelsetiden på en akutmottagning är i grova drag beroende av antal undersökningsrum, antal personal, fördelningen mellan olika yrkeskategorier och tidsåtgången för specifika undersökningar som röntgen och blodprovsanalys. Med dynamisk konsekvensanalys är det möjligt att variera dessa parametrar och utifrån fördelningen av patienter till olika processer hitta den optimala lösningen. Analysen visade att flödestiderna kunde kortas genom att patienter i enlighet med ADAPT fördelades utifrån behovet av specifika insatser. Detta betyder att enkla och okomplicerade fall bör handläggas i en process som är skiljd från patienter med komplexa tillstånd. Patienter med livshotande tillstånd måste också ha sin egen process med snabb vidaretransport till andra specialenheter på sjukhuset tex operation och intensivvård. Slutligen kunde antalet undersökningsrum beskrivas utifrån de olika processernas behov. I första steget fastställdes antalet undersökningsrum för närakuten respektive den specialiserade akuten Sammanfattning Med hjälp av dynamisk konsekvensanalys kan logistiska effekter av nya arbetssätt studeras och beskrivas. Genom simulering kan optimal dimensionering av bemanning och antal undersökningsrum fastställas. För att hitta den optimala lösningen är det viktigt att analyserna baseras på korrekt fakta och att en gemensam och verklighetsförankrad tankemodell tas fram i arbetsgruppen. Analysens objektivitet underlättar helhetssyn och nytänkande vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt förändringsarbete. 13 tänka först och handla sedan
14 Erfarenheter och lärdomar Pilotprojektet där lasarettet i Helsingborg deltog drevs under en ganska kort period. Det kan därför vara svårt att dra allt för långtgående slutsatser av vilka erfarenheter som gjorts hittills. Eftersom metodiken och simuleringsverktyget använts vid planering av ny akutmottagning vid lasarettet därefter och dessutom prövats vid psykiatriska kliniken på UMAS i Malmö, ökar efter hand kunskapen och erfarenheterna inom Regionen. Arbetet har lett till en ökad kunskap om och förståelse för hur sammanhangen inom ett sjukvårdssystem ser ut ur ett process- och helhetsperspektiv. Hur ser våra patientflöden egentligen ut och vad påverkas de av? Hur kan verksamheten och vården bli effektivare genom samverkan för patientens och helhetens bästa? Det blir synliggjort att en förändring i en del av systemet inte nödvändigtvis leder till bättre samlad effekt vare sig för patienten eller för verksamheten på hela sjukhuset. Deltagarna i arbetet har fått ny kunskap om systemdynamiken som sådan och vilka begrepp som man rör sig med. Begreppen och tankesättet kändes ganska främmande för många från början. Det behövs en grundlig introduktion i metodik och begrepp för att ge deltagarna en god förståelse för hur system, processer och flöden beskrivs. Det IT-baserade verktyg som användes uppfattades som komplext. Det kräver djup kunskap och träning för att kunna bemästra. Det bekräftas av den utbildningssatsning som gjorts i Utvecklingscentrums regi Pilotprojektet som sådant var helt beroende av att konsulten bidrog med denna kompetens. Datainsamlingen krävde mycket tid och kraft, vilket gjorde att tiden för simulering begränsades. Sättet att beskriva verksamheten i processform kräver delvis nya data som beskriver tidsförhållanden och volymer. Samtidigt ger just det helt andra möjligheter att effektivisera flöden, patientförlopp och resultat för vårdtagarna. En del av den information som samlas idag kan ju också ifrågasättas utifrån vad den egentligen ger kunskap om. Samtidigt ledde datainsamling och datasäkring i pilotprojektet till att man kunde avveckla en del myter och invanda föreställningar om hur verkligheten såg ut. Möjligheterna att se faktiska förhållanden ökar när man betraktar helheten ur ett mera komplett, neutralt flödesperspektiv och när volymer och tidsförhållanden faktiskt samlas in och används. Ledningsgruppens engagemang i pilotprojektet var stort och nödvändigt. Frågan om vårdplatsernas antal och fördelning berörde ju alla kliniker. På olika sätt medverkade många inom organisationen i projektet. Allmänt kan man nog säga att det är nödvändigt att engagera de som är berörda av det man vill beskriva och pröva i systemdynamiska termer. Det är ju för övrigt alltid nödvändigt i allt förändringsarbete och inte unikt för detta projekt! Slutligen kan noteras att det behövs mera erfarenheter och kunskaper inom området systemdynamik inom Region Skåne men också i svensk hälso- och sjukvård nationellt. Erfarenheterna från pilotprojektet och det som gjorts därefter i Regionen är under alla omständigheter lovande! 14 tänka först och handla sedan
15 Andra exempel och relevant litteratur» Dagens Medicin. De har fået styr på patientstrømmen. Dagens Medicin Nr. 34, 2000» Homer, J., Hirsch, G., Minniti, M., Pierson, M. Models for collaboration: how system dynamics helped a community organize cost-effective care for chronic illness. System Dynamics Review 20.3 (2004): » Lane, D.C. Diagramming conventions in system dynamics. Journal of the operational Research Society 51 (2000): » Lane, D. C. & Huseman, E. System Dynamics mapping of acute patients flow. Journal of Operational Research Society 59 (2008): » Lane, D. C., Monefeldt, C. & Rosenhead, J.V.. Looking at the wrong place for healthcare improvements: A system dynamics study of an accident and emergency department. Journal of the operational Research Society 51 (2000): » Lattimer, V., Brailsford, S., Turnbull, T., Tarnaras, P., Smith, H., George, S., Gerard, K., & Maslin-Prothero, S. Reviewing emergency care system I: insights from system dynamics modelling. Emergency Medicine Journal 21 (2004): » Leading Edge: The potential of system dynamics - A new era of strategic planning? November En publikationsserie från NHS» Ravn, H & Petersen, L.O. Balancing the surgical capacity in a hospital. International journal of Healthcare Technology and Management 8.6 (2007): » Reid, P.P., Compton, D., Grossmann, J.H. & Fanjiang,G. (ed) Building a better delivery system: A new engineering/health care partnership, Committee on Engineering and the Health Care System, National Academy of Engineering, Institute of Medicine, National Academies Press, 2005» Senge, P. Den femte disciplinen, Thomas Fakta, 1995» Sterman, J. Learning from Evidence in a Complex World. American Journal of Public Health 96 (2006): » Tjoflot, G. K., Waaler, H.T. & Iversen, T.. Simulering av ventetid og effektivitet i sykehus. Tidskrift for Norsk Lægeforening (2005): » Waaler, H.T. & Iversen, T. Køer som resultat av statistiske tilfeldigheder. Tidskrift for Norsk Lægeforening (1998): tänka först och handla sedan
16 Utvecklingscentrum Region Skåne Kristianstad Telefon
Inte störst men bäst. Det är vår vision.
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef
Läs merPsykiatri Malmö akut- och slutenvård
Psykiatri Malmö akut- och slutenvård - en systemdynamisk analys av patientflödet När vi är under press fokuserar vi på att klara av vår egen verksamhet. När långtidseffekterna av detta slår tillbaka skyller
Läs merAtt på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.
Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Målbild
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan
Läs merLean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken
Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna
Läs merWhitepaper sekundärtriage Region Skåne
Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merÖkad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården
Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs mer2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen
2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken
Läs merTeoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer)
Teoretisk utgångspunkt för systemisk kunskap-systemiskt tänkande-systemiska möten (lärande organisationer) Sammanfattning av boken Den femte disciplinen (Peter M Senge, 1995) samt en kort introduktion
Läs merEtt bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT
Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs
Läs merCapio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv
Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet
Läs merUppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merNya akutkliniken i Växjö. Informationsavdelningen januari Länssjukvården
Nya akutkliniken i Växjö Informationsavdelningen januari 2010 Länssjukvården Modern akutsjukvård Arbetet med att planera en total ombyggnad av akutkliniken i Växjö har pågått sedan 2004. Det är en genomgripande
Läs merSå vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015
Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa
Läs merFö rä ndringsärbete pä Sö dersjukhusets ö gönmöttägning En pöpulä rvetenskäplig sämmänfättning
Fö rä ndringsärbete pä Sö dersjukhusets ö gönmöttägning En pöpulä rvetenskäplig sämmänfättning Jan van Eimern och David Sahlin Institutionen för Teknisk Ekonomi och logistik Avdelningen för Produktionsekonomi
Läs merProcesser Vad är processer? Processhierarki
Processer All verksamhet sker i processer och intresset för processarbete inom hälso- och sjukvård leder till att behovet av kunskap inom området ökat. Syftet med processarbete är att öka effektiviteten
Läs merAtt avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se
Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska
Läs merMats Kihlgren Enhetschef
Mats Kihlgren Enhetschef Ambulansenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset Telefon: 031-3432601, 0736-889394 mats.kihlgren@vgregion.se www.sahlgrenska.se/su/ambulans Gårda Brandstation VT 2006 Diskussionspunkter
Läs merKvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merSunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet
Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merSvar på interpellation 2016:1544 av Håkan Jörnehed (V) angående det hårda patienttrycket och arbetsbelastningen på Södersjukhusets akutmottagning
Sjukvårdslandstingsråd Marie Ljungberg Schött (M) INTERPELLATIONSSVAR 2017-02-09 1 (5) LS 2016-1544 Svar på interpellation 2016:1544 av Håkan Jörnehed (V) angående det hårda patienttrycket och arbetsbelastningen
Läs merNorrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv
Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merLärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande?
Lärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande? Synen på implementering bygger traditionellt på en planering-styrningkontroll logik med fokus på likformig införande av förbättringar
Läs merOmställningsarbete HSF
Omställningsarbete HSF 1. Vårdplatser och dimensionering av dessa 2. KK, barn, akuten och An/Op/IVA 3. Specialistmottagningar, dimensionering, produktivitet och gränsdragning mot primärvården 4. Jourlinjer
Läs merÖverbeläggningsplan för somatisk slutenvård i Region Kronoberg Gäller för: Kirurgi- kvinno- och barncentrum, Medicin- och akutcentrum
Riktlinje Process: 3.0.3 RGK Organisera Område: Administrativt stöd Giltig fr.o.m: 2018-06-11 Faktaägare: Madelene Johannisson, vårdplatskoordinatorer Medicin- och akutcentrum Fastställd av: Per-Henrik
Läs merKarlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25
Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs
Läs merDokumentation i vården
Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,
Läs merLean Healthcare. Strategiska staben
Lean Healthcare Strategiska staben En dag på Universitetssjukhuset i Lund 870 inneliggande patienter 2 900 patienter besöker olika mottagningar varav 180 uppsöker akut mottagningen 710 patienter röntgas
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merProduktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland
Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Region Östergötland Giltig fr o m: 2016-08-19 Sida 1/11 [Metadata::Informationsklassning] Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare
Läs merSimulering av sjukvårdsverksamhet
Simulering av sjukvårdsverksamhet Att vården är ett oerhört viktigt område i vårt samhälle råder det knappast några som helst tvivel om. Man arbetar dagligen med frågor som har människors liv som insats
Läs merSammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid
Läs merUtvecklingsprojekt i Lund
Utvecklingsprojekt i Lund Johan Lundberg Medicinsk Enhetschef, Centraloperation Verksamhetsområde Intensiv- och Perioperativ vård SUS - Lund 1 Suboptimal perioperativ sjukvård Röntgen Kö Avdelning Kö Kö
Läs merFramtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008
Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som
Läs merBESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Läs merFramtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merHälsa och samhälle. Cirklar av påverkan EN B-UPPSATS OM DYNAMISK KONSEKVENSANALYS. Holmberg Sara Kjäll Jessica Thune Elisabeth
Hälsa och samhälle Cirklar av påverkan EN B-UPPSATS OM DYNAMISK KONSEKVENSANALYS Holmberg Sara Kjäll Jessica Thune Elisabeth Abstract Vi har i vår uppsats valt att försöka förklara och beskriva dynamisk
Läs merAkutsjukvård-simulering
Akutsjukvård-simulering Botnia Atlantica projekt 2011-2014 Europeiska unionen har delfinansierat utveckling av simuleringssystem för akutmottagningarna vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Sverige
Läs merSite visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus
Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav
Läs merSå väljer jag mina experter eller kanske hur utvecklar vi oss till experter.. SFAI 21 september 2015 Britta Wallgren, VD Capio S:t Görans sjukhus
Så väljer jag mina experter eller kanske hur utvecklar vi oss till experter.. SFAI 21 september 2015 Britta Wallgren, VD Capio S:t Görans sjukhus Upplägg Min bakgrund och vårt uppdrag på olika nivåer Vad
Läs merAkuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
Läs merArbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.
Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är
Läs merUppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg
Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande
Läs mermoderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI
AN 1"SÖRN1 1.AND Ank.der, 2016-05- 3 ont/j---( /( moderaterna SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation om den akuta sjukvården i Sörmland Landstingsstyrelsens ordförande Monica Johansson Den akuta
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merVårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.
BESLUT 2017-11-30 Dnr 8.5-8460/2017-13 1(6) Södersjukhuset AB Chefläkaren 118 83 Stockholm Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB. Ärendet Tillsyn
Läs merDen femte disciplinen Den lärande organisationens konst
Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande
Läs merTime Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merEffektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Läs merFörslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merAktivitets- och tidplan för omställningsarbetet per
Aktivitets- och tidplan för omställningsarbetet per 090216 Förutsättningar enligt beslut HSN 080624 1. Neddragning av antal vårdplatser på Visby lasarett från 180 till 158 2. Förtätning av vårdavdelningar
Läs merResursbrist -har det någon bäring på säkerhet och kvalitet?
Resursbrist -har det någon bäring på säkerhet och kvalitet? Pelle Gustafson Docent, chefläkare Löf Medicinsk redaktör, Läkartidningen Ja och nej och det beror på vad vi menar med resursbrist (alla resurser
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merFörberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
Läs merKortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna
Kortare väntetider, bättre utnyttjande av operationssalarna Marie Persson Institutionen för datavetenskap och kommunikation Blekinge Tekniska Högskola marie.persson@bth.se Krisjanis Steins Institutionen
Läs merBäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt
Bäst i test när vi standardiserar vårt arbetssätt Oskarshamns sjukhus Akut förbättring Dåliga flödestider på akuten Start av eget Projekt Akut medicinska spåret Akut förbättring ett nationellt projekt
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-03-19 Dnr 1800275 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Regional satsning på akutsjukvård
Läs merAkademisering i primärvård - från teori till klinik. Håkan Uvhagen Doktorand, KI, LIME Eva Henriksen Verksamhetschef APC/AVC
Akademisering i primärvård - från teori till klinik Håkan Uvhagen Doktorand, KI, LIME Eva Henriksen Verksamhetschef APC/AVC Därför behövs akademiskt förhållningssätt i primärvården Patientcentrerad vård,
Läs merVägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus. Redovisning av åtgärdsplaner 20 september 2012
Vägen mot ETT Redovisning av åtgärdsplaner 20 september 2012 Närsjukvård Beskrivning: Uppdraget sammanfaller delvis med ledningskraft, närsjukvårdsarbetet och vårdsamverkan där målformulering, mått och
Läs merPrognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser
Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merAtt bygga hållbara förändringar
Att bygga hållbara förändringar Jag jobbar med individer, team och organisationer i förändring. Min roll är coachande. Jag utgår från att jag inte är svarsleverantör. Ni är specialisterna i er verksamhet.
Läs merEffektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt
Effektivare sjukvård Time Care 171124 Göran Stiernstedt Kris i vården? Sjukvården i framtiden Samhällsutveckling (framtidens patient), medicinteknisk utveckling och demografi på verkar långsiktigt mer
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning
Läs merGer skattemedlen full valuta?
Ger skattemedlen full valuta? Sjukvårdens finansiering och kostnader i Region Skåne FORUM FOR HEALTH POLICY 30 JANUARI 2019 GÖRAN STENBERG Finansiering, kostnader och resultat 2011-2017 2 Procent Förändring
Läs merFrågor och information 16 april
Frågor och information 16 april Vårdplatser och kompetensförsörjning - Utskrivningsklara patienter - Avtal om externa vårdplatser Organisationsarbetet - Närsjukvård och länsverksamheter - Länskliniker
Läs merMotion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS
Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS 2017-0730 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0730 Landstingsstyrelsen Motion 2017:16
Läs merNÅGRA TANKAR OM FACILITERING
NÅGRA TANKAR OM FACILITERING Praktiskt taget varje individ besitter unik information som kan nyttjas endast med hans/ hennes aktiva samarbete Förmågan att få medarbetarna att tänka tillsammans kanske är
Läs merFörbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län
Förbättringskunskap Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister
Läs merSvar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun och region
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-01-18 RS170273 Regionkontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Thomas Lindén Chefläkare Regionstyrelsen Svar på motion om Korttidsboende i samverkan mellan kommun
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merFrågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:
Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merInformation till dig som är patient på Akutmottagningen
Information till dig som är patient på Akutmottagningen När du kommer till Akutmottagningen blir du mottagen, inskriven och kort bedömd av en sjuksköterska eller undersköterska. De ställer några kontrollfrågor
Läs merUppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna
Läs merEffektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt
Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104)
Läs merRemissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten
Läs merVision för Alingsås Lasarett
Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs merSvår sepsis/septisk chock i Sverige 2015
1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret
Läs merUtvecklingsplan för NU-sjukvården
Beslutad av: styrelsen för NU-sjukvården, 2017-06-22 Diarienummer: NU-2016-00609 Giltighet: från 2017-07-01 till 2020-07-01 2017-08-28 Plan Utvecklingsplan för NU-sjukvården 2017-2026 Planen gäller för:
Läs merFör en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016
För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur
Läs mer