Tillsynsrapport Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsynsrapport 2013. Hälso- och sjukvård och socialtjänst"

Transkript

1 Tillsynsrapport 2013 Hälso- och sjukvård och socialtjänst

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad april

3 Förord Socialstyrelsen ska tillvarata och sprida kunskap från sin tillsyn, vilket framgår av myndighetens instruktion samt patientsäkerhetslagen, PSL. Regleringsbrevet för 2013 anger också att Socialstyrelsen skriftligt ska redovisa 2012 års arbete som genomförts inom ramen för tillsynen av hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt tillsynen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Tillsynsrapporten ska vara ett informations- och beslutsunderlag för regering och riksdag. Rapporten ska också kunna användas av ansvariga på olika nivåer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt vara ett underlag för fortsatt planering inom tillsyn, kunskap och normering. Årets tillsynsrapport tar upp de viktigaste iakttagelserna inom valda områden från Tillsynsrapporten 2013 är den sista tillsynsrapport som tas fram av Socialstyrelsen då riksdagen har fattat beslut om att bilda en ny inspektionsmyndighet. Den 1 juni 2013 bildas Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Rapporten har utarbetats av Kerstin Hammar, projektledare, med underlag och stöd av projektgruppen som har bestått av: Margaretha Addén Mårtensson, Anita Bashar Aréen, Marianne Cleland, Brittmarie Fagerlund, Lena Fyhr och Gunilla Westerdahl. Lars-Erik Holm generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Mer fokus på det systematiska kvalitetsarbetet 7 Skyldighet att både utreda och anmäla 8 Rättssäkerheten måste garanteras för den enskilde 9 Inledning 10 Uppdraget 10 Om Socialstyrelsens tillsyn 10 Omfattning och avgränsningar 10 Metod 11 Anmälningar enligt lex Sarah 12 Genomförd tillsyn 12 Iakttagelser i tillsynen 13 Slutsatser 17 Anmälningar enligt lex Maria 18 Genomförd tillsyn 18 Iakttagelser i tillsynen 19 Slutsatser 27 Klagomål på hälso- och sjukvården 28 Genomförd tillsyn 28 Iakttagelser i tillsynen 29 Slutsatser 33 Klagomål på socialtjänsten 34 Genomförd tillsyn 34 Iakttagelser i tillsynen 35 Slutsatser 40 Anordnare av personlig assistansverksamhet 41 Genomförd tillsyn 41 Iakttagelser i tillsynen 41 Slutsatser 44 Tillsyn av verksamheter för barn och ungdomar 45 5

6 Genomförd tillsyn 45 Tillsyn av HVB 49 Tillsyn av de särskilda ungdomshemmen 57 Tillsyn av bostäder med särskild service för barn eller ungdomar 60 Nationell tillsyn av bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS 65 Genomförd tillsyn 65 Iakttagelser i tillsynen 66 Slutsatser 70 Tillsyn av kommunernas arbete med ej verkställda beslut enligt LSS och SoL 72 Genomförd tillsyn 72 Iakttagelser i tillsynen 72 Slutsatser 74 Genomförda uppföljningsseminarier av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning 75 Genomförd tillsyn 75 Iakttagelser i tillsynen 75 Slutsatser 77 Referenser 78 6

7 Sammanfattning Den här tillsynsrapporten redovisar de viktigaste iakttagelserna som Socialstyrelsen gjorde inom ramen för tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten under Tillsynens uppgift är att uppmärksamma och påtala brister i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tillsynen ska granska att verksamheterna uppfyller lagens krav, håller en god kvalitet och är säker för den enskilde patienten och brukaren. Det finns många exempel på att hälso- och sjukvården och socialtjänsten fungerar mycket bra, men tillsynsrapporten redovisar enbart iakttagna risker och brister i verksamheterna. I det följande ges exempel på hur bristerna kan te sig och vilka konsekvenser det får för patienter och brukare, men också vilka förändringar som vårdgivarna och huvudmännen måste göra för att förbättringar ska komma till stånd. Socialstyrelsen vill med denna rapport fästa uppmärksamheten på vårdgivarnas och huvudmännens ansvar enligt gällande författningar. De tre största bristområdena som Socialstyrelsen identifierat och som hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver förbättra och utveckla är: det systematiska kvalitetsarbetet skyldigheten att utreda och anmäla händelser rättssäkerheten för den enskilde Mer fokus på det systematiska kvalitetsarbetet Vårdgivare och huvudmän inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten tar inte sitt fulla ansvar när det gäller kvalitetsarbetet. Det framgår av patientsäkerhetslagen att vårdgivarna ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete som uppfyller kravet på god vård i hälsooch sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till en hög patientsäkerhet. Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade anger också att kvaliteten i verksamheterna ska utvecklas och säkras. Personalen är också i dessa verksamheter skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att vårdgivare och huvudmän ska ansvara för att det finns ett ledningssystem i verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheternas kvalitet. Vårdgivare och huvudmän ska bland annat beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamheternas kvalitet. De ska också fastställa rutiner som beskriver tillvägagångssättet för hur en aktivitet ska utföras och också ange hur ansvaret för utförandet är fördelat inom verksamheten. Vårdgivare och huvudmän ansvarar för att utöva egenkontroll och säkerställa att verksamhetens perso- 7

8 nal arbetar enligt de fastställda processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår alltså att vårdgivare och huvudmän ska ansvara för och också följa upp att all personal har kunskap om de lagar och regler som styr verksamheten. De har också ansvar för att det finns rutiner och riktlinjer som är kända och tillämpas av all personal. För det enskilda barnet som är placerat i samhällsvård, kan det få livsavgörande konsekvenser om socialtjänstens skyldighet att följa upp placeringen inte tilllämpas om det skulle visa sig att det råder missförhållanden i barnets boende. Likaså kan konsekvenserna bli omfattande för den enskilde patienten som får en felaktig diagnos och behandling inom hälso- och sjukvården. Många av de krav som Socialstyrelsen ställer på verksamheterna handlar om att åtgärda brister i rutiner och riktlinjer. Det handlar inte enbart om att det är nya rutiner som ska tas fram, utan även att se till att medarbetarna följer redan befintliga rutiner och riktlinjer. Vårdgivarna och huvudmännen behöver därför utveckla sin egenkontroll och därmed följa upp sitt kvalitetsarbete på ett mycket tydligare sätt än de gör i dag. Socialstyrelsen har under en rad år sett att det förekommer brister i dokumentationen, vilket också framkommit i de två tillsynsrapporterna från 2011 och Vårdgivarna och huvudmännen måste komma till rätta med dessa brister som kan innebära risker för såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för den enskilde. Skyldighet att både utreda och anmäla Syftet med både lex Maria och lex Sarah är att vårdgivarna och huvudmännen själva ska upptäcka risker för allvarliga händelser och missförhållanden i verksamheterna. De ska också själva utreda och identifiera förbättringsåtgärder. Om händelserna och missförhållandena är allvarliga ska vårdgivarna och huvudmännen anmäla detta till Socialstyrelsen och bifoga den interna utredningen. Anmälningarna enligt lex Maria har ökat kraftigt de senaste tio åren. Socialstyrelsen tolkar detta som att vårdgivarna arbetar med sitt patientsäkerhetsarbete genom att identifiera risker och brister och utreda dessa för att förbättra hälso- och sjukvården. Trots detta kan Socialstyrelsen konstatera att vårdgivarna många gånger inte har lyckats hitta anledningen till en allvarlig händelse i sina utredningar. Konsekvensen blir att de heller inte upptäcker vilka förbättringar som behöver göras. Det förekommer framför allt stora brister i primärvårdens utredningar. Inom socialtjänsten har huvudmännen ansvar för att bestämmelserna om lex Sarah följs. Den som bedriver en verksamhet ska utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Lex Sarah är en relativt ny bestämmelse. I tillsynen har det framkommit att verksamheterna inte har tillräckliga kunskaper om sina skyldigheter i arbetet med lex Sarah. Det visar sig bland annat i de interna utredningarna som oftast inte sätter händelsen i ett helhetsperspektiv och därmed inte utreder vad som brustit inom hela verksamheten. Utredningarna pekar i stället 8

9 ofta ut en enskild medarbetare som orsak för den inträffade händelsen, vilket alltså är tvärt emot syftet med lex Sarah. Socialstyrelsen konstaterar att många av anmälningarna enligt både lex Maria och lex Sarah inte håller måttet. Framför allt saknar utredningarna en redovisning av om något liknande inträffat i verksamheten tidigare och en bedömning av risken för att något liknande skulle kunna inträffa igen. Bristfälliga utredningar som inte identifierar de bakomliggande orsakerna kan innebära uppenbara risker för att liknande händelser upprepas igen. Det drabbar i slutändan den enskilde patienten och brukaren som kan utsättas för allvarliga vårdskador och missförhållanden. I vårdgivarnas skyldighet att bedriva ett patientsäkerhetsarbete ingår att ta emot och utreda klagomål från enskilda och deras närstående. Många av de klagomål som kommer till Socialstyrelsen handlar om att patienter och närstående upplevt att de blivit illa bemötta. Sådana klagomål både kan och ska tas om hand av vårdgivarna och huvudmännen själva. Socialstyrelsen överlämnar ofta dessa klagomål till verksamheterna eller till patientnämnderna för utredning. För den enskilde patienten och brukaren hade det varit bättre om verksamheterna redan från början tagit hand om klagomålet. Rättssäkerheten måste garanteras för den enskilde Tillsynen 2012 visar på flera brister inom socialtjänstområdet när det gäller den enskildes rättssäkerhet. Det gäller såväl i verksamheternas handläggning av biståndsansökningar och barnärenden som i hur vården eller insatsen genomförs. Bestämmelserna i socialtjänstlagen och förvaltningslagen styr hur handläggningen ska gå till av exempelvis en ansökan om bistånd eller av en anmälan om att ett barn misstänks fara illa. Det får konsekvenser för den enskilde om man inte tillämpar dessa regler som ska säkerställa den enskildes rättssäkerhet. Alltför långa handläggningstider kan till exempel innebära att en person med ett allvarligt missbruk inte får vård eller att ett barn inte får nödvändig hjälp eller skydd. En förklaring till bristerna i myndighetsutövningen kan vara att det saknas tillräcklig kunskap om de lagregler som gäller. Det förekommer att enskilda kommuner utvecklar sina egna tolkningar av lagstiftningen som stöd för sin rättstillämpning. Ett sådant fall kan exempelvis vara när individuella behovsprövade insatser ges i form av service utan att beslut fattas i det aktuella ärendet. I dessa sammanhang kan den enskildes rättssäkerhet sättas ur spel års tillsyn visar också exempel på hur huvudmännen åsidosätter den enskildes rättigheter. Det kan bland annat röra sig om inskränkande åtgärder i gruppbostäder för vuxna och i verksamheter för barn och ungdomar. Det gäller till exempel att den enskilde inte får tillgång till gemensamma lokaler i sin gruppbostad eller att en HVB-verksamhet utför drogtester utan samtycke från den unge och dess vårdnadshavare. 9

10 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen ska tillvarata och sprida kunskap från den tillsyn som myndigheten har genomfört. Regleringsbrevet för 2013 anger att Socialstyrelsen skriftligt ska redovisa 2012 års arbete som genomförts inom ramen för tillsynen av hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt tillsynen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Tillsynsrapporten ska vara en informationskälla och ett beslutsunderlag för regeringen och riksdagen. Den ska också kunna användas av ansvariga på olika nivåer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Om Socialstyrelsens tillsyn Tillsynens uppgifter är att uppmärksamma och påtala brister som kan påverka säkerheten för den enskilde samt kontrollera att verksamheterna uppfyller alla lagstadgade krav och håller en god kvalitet. Vidare ska Socialstyrelsen ge information, råd och vägledning till verksamheter inom ramen för tillsynen. Socialstyrelsen ska ta tillvara och sprida kunskap från tillsynsverksamheten både inom myndigheten och till dem som omfattas av tillsynen. Socialstyrelsens tillsynsansvar omfattar verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, frågor som rör alkohol och missbruksmedel samt Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner. Omfattning och avgränsningar Årets rapport omfattar: anmälningar enligt lex Sarah anmälningar enligt lex Maria klagomål på hälso- och sjukvården klagomål på socialtjänsten tillsyn av anordnare av personlig assistans tillsyn av verksamheter för barn och ungdomar tillsyn av bostäder med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS tillsyn av kommunernas arbete med ej verkställda beslut enligt LSS och SoL redovisning av genomförda uppföljningsseminarier av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. 10

11 Tillsynsrapporten innehåller inte något specifikt avsnitt om äldre. Socialstyrelsen har ett treårigt regeringsuppdrag, Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre, där en slutrapport kommer att publiceras senast den 1 oktober i år. Metod Socialstyrelsen har hämtat underlaget för rapporten ur statistik, beslut, anmälningar och klagomål inom tillsynen. Befolkningsuppgifter har hämtats från Statistiska centralbyrån. 11

12 Anmälningar enligt lex Sarah Om lex Sarah Lex Sarah är benämningen på de bestämmelser som finns i 14 kap. 2 7 och 7 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), SoL och i 24 a 24 g och 23 e lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Bestämmelserna reglerar personalens skyldighet att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden. När en rapport är mottagen ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för missförhållanden. Om missförhållandet är allvarligt eller om det föreligger en påtaglig risk för allvarligt missförhållande ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla detta till Socialstyrelsen. Till anmälan bifogas den utredning som gjorts inom verksamheten. Skyldigheten gäller både verksamhet i offentlig regi och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt inom Statens institutionsstyrelse, SiS. Efter inkommen anmälan granskar Socialstyrelsen om verksamheten utrett händelsen i tillräcklig omfattning, identifierat orsakerna samt vidtagit relevanta åtgärder. Syftet med bestämmelserna är att upptäcka och komma till rätta med brister i den egna verksamheten samt förebygga och förhindra att liknade missförhållanden uppkommer igen. De nya bestämmelserna trädde i kraft den1 juli 2011 och omfattar hela socialtjänsten, inklusive verksamhet vid SiS och verksamhet som bedrivs enligt LSS. Tidigare bestämmelser gällde enbart inom områdena äldreomsorg och funktionsnedsättning. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah beskriver hur verksamheterna ska göra en sådan anmälan och vad den ska innehålla. Genomförd tillsyn Socialstyrelsen fick under 2012 in anmälningar enligt lex Sarah och fattade under året beslut i 837 sådana ärenden. De flesta inkomna anmälningarna rörde äldreomsorgen, följt av verksamheter för funktionshindrade (enligt LSS och SoL). Det var mindre vanligt med anmälningar som rör individ- och familjeomsorgen (barn- och familj, ekonomiskt bistånd, familjerätt och missbruk). Detta avspeglar verksamhetsområdenas volym samt hänger ihop med att bestämmelserna om lex Sarah inte har gällt lika länge inom individ- och familjeomsorgsområdet. Under verksamhetsområdet funktionsnedsättning, LSS, är personlig assistans den enskilda insats som fick flest anmälningar enligt lex Sarah. Vid en jämförelse med klagomålen inom socialtjänsten inklusive LSS, var det däremot flest klagomål inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg, medan klagomålen inom äldreomsorgen utgjorde en mindre del. 12

13 Tabell 1. Beslut enligt lex Sarah under Verksamhetsområde Procent av beslut Barn och familj 10 Ekonomiskt bistånd 1 Funktionsnedsättning LSS 31 Funktionsnedsättning SoL 4 Missbruk 2 Äldreomsorg 52 Källa: Socialstyrelsens DHS Anmälningarna enligt lex Sarah kom i huvudsak från verksamheter i kommunens i egen regi. När det gäller anmälningar från privat enskild verksamhet rör det knappt 20 procent. Verksamheternas ansvar att utreda anmälningar enligt lex Sarah I nästan hälften av de inkomna anmälningarna enligt lex Sarah har Socialstyrelsen funnit att verksamheternas utredningar inte varit kompletta. Det är också vanligt att enskilda medarbetare pekas ut som ansvariga för händelsen och man missar ofta i utredningarna att se till vad som brustit i hela verksamheten. Myndigheten har krävt in kompletteringar i drygt en tredjedel av dessa anmälningar för att kunna göra en bedömning och fatta ett beslut. I cirka en fjärdedel av anmälningarna behövde verksamheterna: belysa om något liknande har inträffat i verksamheten förut bedöma om något liknande skulle kunna inträffa igen. I mindre omfattning behövde verksamheterna komplettera utredningarna med: beskriva de identifierade orsakerna till missförhållandet eller risken för ett missförhållande dokumentera de åtgärder som har vidtagits i det aktuella missförhållandet för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet dokumentera åtgärderna för att förhindra att ett liknande missförhållande ska uppstå på nytt dokumentera sitt ställningstagande om huruvida det förelåg ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande i samband med avslutad utredning. Iakttagelser i tillsynen Brister i kommunikation, information och rutiner vanliga orsaker till ett allvarligt missförhållande Orsakerna till anmälda missförhållanden är: brister i kommunikation och information till eller mellan personal 13

14 brister som rör rutiner ibland saknas rutiner och riktlinjer, ibland känner personalen inte till dem och ibland följer personalen inte verksamhetens rutiner och riktlinjer kunskaps- och kompetensbrister brister i rekryteringsprocessen eller i introduktionen avsaknad av handledning och/eller kompetensutveckling brister i bemanning, arbetsledning och planering okunskap om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Flest anmälningar inom äldreomsorgen Inom äldreomsorgen gäller många anmälningar att en beviljad insats inte har blivit utförd eller att den har utförts på ett felaktigt sätt. Anmälningarna kan handla om att hjälpen har uteblivit trots att den äldre personen använt trygghetslarm eller att personer har blivit kvarglömda på till exempel toaletten. Andra anmälningar gäller opassande språkbruk, bristande tillsyn, hårdhänthet och vårdslösa förflyttningar eller att den äldre blivit utsatt för ekonomiska övergrepp i form av stölder. Vanligt i anmälningarna att personer med funktionsnedsättning inte fått beviljad insats utförd Anmälningar som rör personer med funktionsnedsättning gäller framförallt beviljade insatser som inte har utförts eller blivit felaktigt utförda samt om brister i bemötandet. I en mindre andel av anmälningarna rör det sig om fysiskt våld eller övergrepp, psykiska övergrepp eller kränkningar från personal. Många anmälningar rör personlig assistans Personlig assistans enligt LSS är den enskilda insats inom området funktionsnedsättning som har flest anmälningar enligt lex Sarah. Under 2012 fattade Socialstyrelsen beslut i 95 sådana anmälningar, varav drygt hälften från kommunal verksamhet och resterande från privata assistansbolag. Anmälningarna handlar exempelvis om brister i omsorgen, brister i bemötandet samt om fysiskt och psykiskt våld gentemot den assistansberättigade. I cirka hälften av anmälningarna kom verksamheterna fram till att händelsen beror på brister hos den enskilda assistenten. I huvudsak har verksamheterna kommit fram till att det rör sig om personal som på olika sätt är olämplig för uppdraget och/eller saknar relevant kunskap och kompetens. Brister i rättsäkerheten vanligt i anmälningar inom individ- och familjeomsorgen Inom individ- och familjeomsorgen handlar cirka en tredjedel av anmälningarna om brister i rättssäkerheten. I övrigt rör det sig om en beviljad insats som inte har utförts eller blivit felaktigt utförd, om fysiskt våld eller övergrepp från någon medboende, om sexuellt övergrepp från en medboende samt om fysiskt våld eller övergrepp från personal. Merparten av 14

15 anmälningarna inom individ- och familjeomsorgen rör barn- och familj, och då främst placerade barn och ungdomar. Brister i myndighetsutövningen Vissa brister gäller myndighetsutövningen, och i en del fall har enskilda personers rättssäkerhet blivit åsidosatt. Exempelvis har det saknats beslut för omedelbart omhändertagande, sekretesshandlingar har kommit bort eller hamnat fel, ärenden har blivit bortglömda, anmälningar om barn som far illa har missats i handläggningen och pågående ärenden har inte följts upp enligt gällande regler och rutiner. Socialstyrelsen har i anmälningarna sett att dessa brister bland annat lett till att barn och ungdomar har varit frihetsberövade utan gällande beslut, barn som behövt någon form av skydd har fått vänta oskäligt länge på stöd och hjälp från socialtjänsten, umgänget mellan barn och föräldrar har förhindrats samt oegentligheter och brister i familjehem har kunnat fortgå under en längre tid. Brister i utförande verksamheter Ungefär en tredjedel av anmälningarna inom individ- och familjeomsorgen handlar om brister i de utförande verksamheterna, exempelvis HVB. De flesta kommer från verksamheter i privat regi. Anmälningarna handlar om bråk mellan ungdomar, någon form av sexuellt utnyttjande eller sexuellt umgänge mellan ungdomarna. Problemen beror på att konflikter uppstår, att ungdomarna tillåts vara i varandras rum samt att personlen brister i sin uppsikt. Det kan röra sig om ungdomar som har uppträtt hotfullt, skadat sig själva eller tagit droger. Orsaken är till exempel brister i informationsöverföring mellan den placeringsansvariga och den utförande verksamheten, men också interna informationsbrister i verksamheten samt brister i tillsyn. Det handlar också om problem i personalens agerande, till exempel bristande bemötande och omdöme, och i vissa fall fysiska övergrepp som vanligtvis har skett i samband med en konflikt med ungdomen. Brister i SiS-institutioner En del anmälningar kommer från statlig verksamhet, SiS-institutioner och de gäller oftast verksamheter som riktar sig till ungdomar. Även här handlar anmälningarna om konflikter mellan ungdomarna, men också om rymningar och felplacerade ungdomar. Vissa anmälningar gäller våld och bristande bemötande från personalen. Åtgärder som vidtagits i verksamheterna Verksamheterna har vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med de missförhållanden som har framkommit i deras utredningar. Åtgärderna gäller information och kommunikation samt utbildning och kompetens angående till exempel rutiner, rapporteringsskyldigheten, bemötandefrågor och värdegrund. Andra åtgärder kan gälla att ta fram och föra in rutiner och riktlinjer i verksamheterna. Socialstyrelsen har också sett att verksamheterna 15

16 sett över sin organisation och gjort ändringar i scheman och i bemanningen. Verksamheterna har också åtgärdat brister som rör säkerheten runt larmanordningar, lokaler och annan utrustning. Dokumentationsbrister kan vara en bakomliggande orsak Klagomålsärenden och Socialstyrelsens inspektioner visar att det ofta finns brister i dokumentationen inom flera verksamhetsområden. Sådana dokumentationsbrister kan vara en bakomliggande orsak till de händelser som har anmälts enligt lex Sarah, även om verksamheterna inte själva upptäcker dem i sina utredningar. Åtgärdskrav I drygt 6 procent av samtliga beslutade lex Sarah-ärenden ställde Socialstyrelsen krav på åtgärder under Sådana krav är vanligast inom äldreomsorgs- och funktionsnedsättningsområdena och dessa områden har också flest anmälningar. Socialstyrelsens krav på åtgärder kan gälla att verksamheterna ska: upprätta och införa rutiner för att hantera lex Sarah-bestämmelser upprätta, fastställa och införa rutiner vidta åtgärder för att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden inte ska uppstå igen. Följsamhet till besluten De flesta av Socialstyrelsens beslut med krav på åtgärd under 2012 är avslutade. Efter att ha tagit del av huvudmännens svar har Socialstyrelsen bedömt att verksamheternas åtgärder är tillräckliga i samtliga beslut med krav på åtgärd. Verksamheterna har många frågor om lex Sarah Lex Sarah-bestämmelsen omfattar numera hela socialtjänsten inklusive verksamheten vid Statens institutionsstyrelse och verksamheten enligt LSS. Det har inneburit att många fler verksamheter och personalgrupper blivit tvungna att sätta sig in i den nya bestämmelsen och dess innebörd. Socialstyrelsen har fortsatt att hantera ett stort antal frågor, varav de flesta gäller tillämpningen av regelverket i enskilda ärenden från anmälningsskyldiga verksamheter. Många frågor handlar om: behovet av och innehållet i utredningen i anmälan gränsdragningen mellan ett missförhållande och ett allvarligt sådant definitionen av snarast när det gäller att skicka in anmälan till Socialstyrelsen när utredningen är färdig gränsdragningen mellan en avvikelse eller olycka och ett missförhållande. 16

17 Socialstyrelsen har nu tagit fram en handbok om lex Sarah. Den är efterfrågad av huvudmännen och den kommer att vara ett viktigt komplement när det gäller att sprida kunskap om och införa bestämmelserna om lex Sarah. Sannolikt kan handboken också bidra till att utveckla verksamheternas utredningar och förklara regelverket samt underlätta för verksamheterna att göra självständiga avvägningar. Det är troligt att anmälningarna ökar i takt med att kunskapen om lex Sarah-bestämmelserna sprids, särskilt inom individ- och familjeomsorgen, där lex Sarah enbart har funnits sedan den 1 juli Slutsatser Socialstyrelsen drar följande slutsatser av anmälningarna enligt lex Sarah: Huvudmännen måste ta ett större ansvar för kvalitetsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. De behöver i högre grad inrikta sina insatser på att införa befintliga rutiner i stället för att ta fram nya och vidareutveckla sin egenkontroll för att följa upp att rutinerna efterlevs. Det förekommer brister i införandet av lex Sarah-bestämmelsen inom alla verksamhetsområden. Dessutom finns det brister både när det gäller kunskap och förståelse om syftet med lex Sarah. De utredningar som verksamheterna ska göra är inte alltid fullständiga. Det saknas ofta både en redovisning av om något liknade har inträffat i verksamheten tidigare samt en bedömning av om något liknade skulle kunna inträffa igen. De flesta utredningarna bygger på att en enskild medarbetare pekas ut som orsak till en händelse i stället för att beskriva vad som har brustit inom hela verksamheten eller organisationen. 17

18 Anmälningar enligt lex Maria Om lex Maria Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL ska vårdgivare anmäla händelser till Socialstyrelsen som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Med vårdskada avses, enligt PSL, lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Socialstyrelsen ska säkerställa att händelser som har anmälts till myndigheten, enligt 3 kap. 5 PSL, har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. Socialstyrelsen ska också sprida information till vårdgivare om risker och i övrigt vidta de åtgärder som en anmälan motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria beskriver hur vårdgivaren ska göra en sådan anmälan och vad den ska innehålla. Genomförd tillsyn Under 2012 fick Socialstyrelsen in anmälningar enligt lex Maria. De senaste 10 åren har antalet anmälningar enligt lex Maria mer än fördubblats, vilket framgår av tabellen nedan. Tabell 2. Inkomna och avslutade anmälningar enligt lex Maria år År Inkomna Beslutade Uppgången under 2006 kan bero på att Socialstyrelsens föreskrift om lex Maria ändrades den 1 februari samma år. Förändringen innebar att vårdgivare är skyldiga att anmäla alla självmord som patienter begår i anslutning till någon kontakt med hälso- och sjukvården. Mellan 2008 och 2009 syns också en ökning. Socialstyrelsen fokuserade mycket på patientsäkerhetsfrågor under 2009 och informerade om detta på webben och i olika publikationer. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och andra aktörer inom vårdsektorn bedrev också ett aktivt arbete kring patientsäkerhetsfrågan, där anmälan enligt lex Maria ingår. Socialstyrelsen tolkar ökningen av anmälningar enligt lex Maria som att vårdgivarna arbetar med sitt patientsäkerhetsarbete och identifierar allvarliga vårdskador eller risker för allvarliga vårdskador. Alltsedan patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011 har vårdgivaren en skyldighet att informera patienter om inträffade vårdskador, 18

inspektionen for vård och omsorg

inspektionen for vård och omsorg n\ inspektionen for vård och omsorg Varmt välkomna till dialogmöte Äldreomsorg och funktionshinderområdet SoL och LSS Kommunal hälso-och sjukvård Dagens program 10.00-10.20 Välkomna, presentation, praktisk

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Forum Carpe 4 juni 2014 Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se

Läs mer

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården

Kommunikation ett förbättringsområde. Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Kommunikation ett förbättringsområde Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah

Riktlinjer för rapportering, utredning och anmälan enligt SoL och LSS Lex Sarah RIKTLINJER Sid: 1 (15) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Samtliga medarbetare VOF 6 2015-09-07 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Avdelningschef myndighets- och specialistfunktion 5 2014-10-14 Beslutande

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Lex Sarah. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Lex Sarah Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Avdelningen för analys och utveckling

Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se Handläggningen hos IVO Anmälningar verksamhetsområde VERKSAMHETSOMRÅDE

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Välkomna! Information om IVO Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Sedan den 1 juni 2013 är det myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl.

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl. I II Landstinget DALARNA ~ILAGA ~6 ~ 33 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum 2013-03-25 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3

Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS 3 LEX SARAH Riktlinje och rutiner för handläggning av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Enligt 14 kap 2-7 SoL samt 24 a 24 g LSS. Innehållsförteckning Riktlinje och rutiner för

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM)

Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) Citat och kommentarer som framkommit vid inspektioner på akutmottagningar (AKM) AT-läkare tvingas arbeta för självständigt på AKM Fel patienter och ökad tillströmning på AKM Brist på vårdplatser leder

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Lex Maria. 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada

Lex Maria. 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada Lex Maria 1 kap. 5 6 patientsäkerhets- lag (2010:659) Definition av vårdskada Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Personlig assistans en insats med kvalitet?

Personlig assistans en insats med kvalitet? Personlig assistans en insats med kvalitet? Resultatsammanställning Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer