Förbättringsledarprogrammet omgång 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättringsledarprogrammet omgång 11"

Transkript

1 Förbättringsledarprogrammet omgång 11 April 2012 Utvecklingscentrum

2 Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas. 2

3 Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell en så kallad lärcykel eller PGSA hjul (PGSA: Planera- Göra-Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? A P MÄTA IDÉER Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? S G Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. På vilket sätt arbetar vi? Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs. 3

4 Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en universalförbättring som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? - Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? 4

5 När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken. Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. Arbetsgången i programmet Programtiden är begränsad och består av ett antal Lärandeseminarier och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Under lärandeseminarierna, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort. 5

6 Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Utvecklingscentrum eller läs mer på vår hemsida 6

7 Kontaktlista Förbättringsledarprogrammet 10 Marie Johnsson E-post: Programansvarig Fredrik Wiberg E-post: Programansvarig Agneta Lindberg E-post: Handledare Brita Larsson E-post: Handledare Eleni Ikonomidou E-post: Handledare Mats Wennsting E-post: Handledare Claudia Varga E-post: Programadministratör Deltagande organisation Teamdeltagare E-post Handledare Kommunförbundet Skåne Kristina Privér Jeanette Heilmann Towe Bildtgård Daniel Smedberg Neuropsykiatriskakliniken/SUS Rozita Torkpoor Vård o omsorg Ola Winquist Landstinget Blekinge Rebecca Welander Maria Kusagård Marie-Louise Gustavsson Omsorgshuset Susanne Holmquist Äldreförvaltningen Ronneby Olofströms kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Sölvesborgs kommun Bodil Evaldsson Jennie Tillberg Stefan Berntsson Eva Sunesson Christina Sigvant Janet Svensson Anne Gröndahl-Peterson Marcus Ekelöf Pettersson Mona Pernilla Madrusan

8 FÖRBÄTTRINGSRAPPORT Kommun: Stödstrukturen för evidensbaserad vård och omsorg Syfte hur vill vi ha det i framtiden: Alla kommuner i Skåne ska vara anslutna till Senior alert och arbeta aktivt med evidensbaserad vård och omsorg. Boende, arbetsplats och ansvarig person: Utvecklingsledare: Jeanette Heilman Daniel Smedberg Towe Bildtgård Kristina Privér Bakgrund: Få kommuner är anslutna till kvalitetsregisterna i Skåne. Fem utvecklingsledare är anställda för att stimulera/motivera de skånska kommunerna att ansluta sig till Senior alert samt att aktivt arbeta med förbättringsarbete. För året 2011 är målet att 75 % av alla kommuner i Skåne ska ha anslutit sig till Senior alert. Mål: 1) 75 % av Skånes kommuner ska vara anslutna till Senior alert 31 december 2011 Mått: ta ut statistik en gång per månad. 2) 2 av de anslutna kommunerna ska ha påbörjat förbättringsarbete 29/ baserat på arbetet med Senior alert, Förändringar och idéer som testats/pgsa: Inga tester enligt PGSA är gjorda för tillfället

9 Aktiviteter: Avseende mål 1 Avsiktsförklaringen. Vi har ett dokument som båda parter kan luta sig mot. Personliga möten, genomgångar och motivationsarbete riktat mot ledningspersoner och -grupper Uppstartsaktiviteter för att formulera förbättringsområde, utarbeta konkreta handlingsplaner och målbilder, tex. future café Avseende mål 2 Personliga möten med enhetschefer för att diskutera förutsättningar, resurser mm och hur de ska komma igång med förbättringsarbete. Utbildning av personal tillsammans med Senior- Alert coacherna. Regelbundna möten/uppföljningar med chefer och övriga medarbetare. Flexibelt arbetssätt, både i hur vi möter olika verksamheter och stödet i hur de kommer igång. Viktigt att det sker utifrån varje enhets egna förutsättningar. Resultat: 9

10 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi ser att det är ett långsiktigt arbete med kommunerna kring båda målen. På sikt ser vi stora förutsättningar att båda målen uppfylls, men i nuläget är det för tidigt att kunna utvärdera ett förbättringsarbete. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Styrkor: Det ger oss stöd att arbeta strukturerat med kommunerna. Kunskap kring olika verktyg ger oss också stöd att bättre kunna coacha kommunerna i deras förbättringsarbete. - Nackdelar: Ibland händer det att kommunerna har sitt invanda sätt att arbeta med förbättringsarbete vilket gör att man inte är mottaglig för nytt sätt att arbete. I dessa lägen måste vi anpassa oss till detta men samtidigt försöka föra in förbättringskunskapen på något lämpligt sätt. - Mest givande: Att kunna omvandla den teoretiska kunskapen i praktiken, dvs. använda förbättringskunskapen i kommunerna. - Svårast: Att motivera varför det är viktigt att mäta för att kunna veta om man når upp till målen. Det finns en stor kunskapsbrist kring mått och mätning i kommunerna. - Lärdomar: Eftersom vi har valt att lägga vårt förbättringsarbete på en övergripande nivå och följer mål som är satta för stödstrukturen innebär det att vi inte ha kunnat använda oss av olika verktyg. Framtiden: Hur sprider ni ert arbete Vi har fått ökad kunskap kring förbättringsarbete och olika verktyg som vi tar med oss i vårt arbete med kommuner, privata vårdgivare och primärvården. 10

11 PROGRAMRAPPORT Förbättringsprogram och Team/deltagare: Förbättringsledarutbildning omgång 11 Rozita Torkpoor, Kunskapscentrum för demenssjukdomar, Minneskliniken, Malmö SUS Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Förbättra vården för Rozita Torkpoor, leg. Sjuksköterska, utländsk födda personer som har eller misstänks ha en demenssjukdom. Bakgrund/problem: I klinikens verksamhet och i flera av de projekt som drivs på kliniken/kunskapscentrum har vi fått återkoppling på att antalet utländskt födda patienter som söker för minnesproblem är avsevärt lägre än förväntat baserat på totalantalet medborgare i denna kategori. Ett exempel från vården är vårdcentralen Kirseberg i Malmö som under perioden augusti 2008 till april 2011 tagit emot 110 patienter med minnesproblem. Av dessa var sju av utländsk bakgrund (6%), att jämföra med att andelen utrikes födda, 65 år och äldre, i Kirseberg är 23% (befolkningsstatistik från avd. för samhällsplanering, Malmö stad). Det finns vetenskapliga studier från andra länder som pekar på att detta är en existerande problematik. Dessutom vet vi att påverkan av andra faktorer som t.ex. språket, kulturen, kognitiva tester som man använder sig av vid utredningar kan också bidra till att vården/omvårdnaden ges inte med samma villkor och förutsättning till dessa invånare som övriga. För att möjliggöra anpassning av vården till patienter med utländsk bakgrund har kliniken sökt och beviljats medel för ett samarbetsprojekt med Nationalt Videnscenter for Demens i Köpenhamn: Migrationsskola för demensvården i Öresundsregionen. Projektets mål är att etablera utbildningar för vårdpersonal i såväl omvårdnad och bemötande som utredning och diagnostik av patienter från Öresundsregionens största invandrargrupper. Eftersom kunskapsläget på området är mycket bristfälligt kommer projektet också att lägga mycket kraft på kartläggning och utveckling av nya arbetssätt. Kartläggning är uppdelad till olika grupper som kommer att jobba med. - Gränshinder - Patient- och befolkningsstatistik - Vårdkvalitet 11

12 - Diagnostiska metoder - Pilotprojekt Mål: Övergripande mål: Patienter och anhöriga, oavsett etnisk bakgrund, skall känna trygghet i sitt möte med demensvården. Detta vill vi gemensamt åstadkomma genom att de förändringar som måste till inom vården sker på brukarnas villkor. Målet ska vara uppnått till 80 % till slutet av projektet, Delmål: Öka kunskapen om demenssjukdom/demensvård för utländsk födda patienter och deras anhöriga. Samt öka kunskapen om målgruppens eventuella särskilda behov för vårdpersonalen. Målet ska vara uppnått till 90 % till Mått: För att kunna erbjuda optimal demensvård krävs en god förståelse och inblick i de äldres upplevelser, hur de uppfattar sin hälsa och livssituation, vilka kunskaper de har om vård och omsorg i Sverige och vilka förväntningar de har på sjukvården och socialtjänsten. För att uppnå detta har vi till att börja med valt att arbeta i ca ett år med en fokusgrupp som består av ett antal äldre iranier. Med hjälp av olika enkäter till både målgruppen och vårdpersonalen kommer denna upplevda kunskapsnivå mätas i framtiden när projektet har närmat sig sitt mål. Kunskapen borde dessutom bidra till en ökat utredning och diagnostik hos äldre utländsk födda. Den här förändringen/ förbättringen ska man kunna lätt följa och utvärdera. Hur gjordes mätningarna? Med hjälp av fokusgruppen kommer vi att samla in den kunskap och information som vi behöver för en god förståelse om målgruppens särskilda behov. Cirka en gång per månad träffar vi fokusgruppen. Vi har haft och kommer att ha olika tema för våra träffar. Enkäter, gruppdiskussioner med brainstorming och enskilda intervjuer har använts och kommer att användas. Diskussionerna kommer även vara till fördel för gruppen då de får möta tankar och uttalanden från de andra deltagarna. Efter samtycke med gruppen har vi även filmat under tiden som diskussionerna har varit igång. Fiskben kommer att användas vid kartläggning av problem. Förändringar som testats/pgsa: Genom ökad kunskap hos målgruppen om sjukdomen och sjukvården och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal om målgruppen, kommer vi att kunna bidra till förbättringar i vården för utländsk födda äldre i Sverige och deras anhöriga. Arbetet kommer att utvärderas under olika tidsintervaller, på olika sätt. Information kommer att spridas bland annat genom olika utbildningar som vi kommer att anordna till vårdpersonal. 12

13 Arbetet har inte kommit så långt än så att man kan se något resultat. Projektets mål i stort är att ordna utbildningar för vårdpersonalen i öresundsregionen, och att öka samarbetet kring dessa patienter över gränser. Maximal användning av den kompetens som finns utan att gränser ska vara ett hinder för att erbjuda en bättre vård till dessa patienter. En webb-utbildning på persiska utvecklas parallellt. Utbildningen riktar sig mot alla intresserade, patient/anhöriga. Detta kommer så småningom att även översättas till andra språk som polska m fl. Aktiviteter: Kontakter med iranska fokusgruppen och information om projektet till fokusgruppen Filmvisning för fokusgruppen (Jag är Aghdas, jag är glömsk), om en iransk kvinna med demenssjukdom i Iran. Denna ledde till en gruppdiskussion om demensvård i Iran och demensvård i Sverige - fördelar och nackdelarna. Vad man anser som en god demensvård och vad har man som förväntningar själv. Spridning av information och kunskap om demenssjukdom till allmänheten. Information om projektet till allmänhet och vårdpersonal. Sammanställning av viktig information/utbildning till patient och anhöriga. Webb-utbildning på olika språk. Filmar under arbetets gång för en dokumentärfilm om projektet. Kontakt med andra i landet som arbetar/forskar med samma mål som vårt projekt. Träffar/ kommunikation med våra kollegor i Köpenhamn för utbyte av information om nuläget i projektet, samt olika typ av samarbete. Samarbete/samverkan med andra huvudmän (kommunen) vid utredning och omvårdnads- frågor för målgruppen. Ex. en stadsdel i Malmö kommer att ingå i en studie där stadsdel och vårdcentralen samarbetar kring utredning och vård/ omvårdnaden för utländsk födda personer med demenssjukdom. Information om projektet till kollegor vid Kunskapscentrum och Minnesklinken. Resultat: Projektet har väckt ett stort intresse hos många, både hos andra som arbetar eller forskar med samma frågor och hos de berörda i fokusgruppen, olika föreningar som arbetar med utländsk födda invånare samt Alzheimers förening. Jag har gjort en enkät med frågor till äldre iranier om kontakter med sjukvården i Sverige till att börja med, men har inte kommit så långt med gruppen för att lämna den till dem. I enkäten vill jag ta reda på målgruppens upplevelse om sjukvården i Sverige, vad de upplever som en god respektive dålig vård o.s.v. 13

14 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi är långtifrån att ha uppnått vårt mål. Projektet är stort och mycket övergripande och detsamma gäller delmålen. Men var och ens roll i det hela har blivit mer klarlagd, vi har skaffat oss en del kunskap och kontakter för att arbeta vidare i rätt riktning.vårt arbete kommer säkerligen att skapa mer värde för den målgrupp som vi arbetar med eftersom vi utgår hela tiden från det som de upplever som problem och behov. Då en bra vård grundar sig i respekt, lyhördhet och bejakande av känslor och upplevelsen. Vi har skapat kundinflytande genom den direkt kontakt vi och dialog vi haft med fokusgruppen. De har visat ett stort intresse och tacksamhet över att ha kommit i kontakt med oss. Som vi trodde är behovet av kunskap och inblick både om sjukdomen och av kontakter med sjukvården stort hos målgruppen. Detta arbetssätt som vi har valt kommer att ge delaktighet och inflytande hos kunden. Vi har skapat delaktighet på hemmaplan genom regelbundna möte och kontinuerlig information om nuläget! Detta har bl a skett på arbetsplatsträffar. Vi har även haft möten samt löpande kommunikation med kollegor i Danmark. Resultatet av träffarna med fokusgruppen har löpande delgivits styrgruppen och projektledaren för inblick i nuläget samt för att samla in tips och idéer för fortsatt arbete. Information och kontakt med forskargruppen på kliniken för andra pilotprojekt som kommer att göras vid sidan om vårt projekt med samma mål och målgrupp. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete: - Fördelar: Allas delaktighet, gemenskap och inflytande, struktur, reflektioner - Nackdelar: Kan inte se någon nackdel med dem! - Mest givande: Olika kompetens används, olika synvinklar - Svårast: - Lärdomar: Klar och tydlig definition av ett problem leder till en optimal lösning/ förbättringsåtgärd! Lyhördhet och reflektioner är mycket viktigt. Framtiden: Öresunds gemensamma utbildningar kommer att komma i gång. Översättningar av olika information och utbildningar ska göras. Webb-utbildningar på olika språk. Utbildningarna kommer även till nytta för människor i andra länder än i Sverige Utvärderingar kommer att göras. Statistiken på antalet äldreinvandrare som har genomgått demensutredningar visar förhoppningsvis bättre resultat. Förbättringsarbetet har bidragit till en bättre demensvård för utländskt födda äldre med misstänkt demens/demenssjukdom. VÄLKOMMEN TILL IRANSK SVENSKA FÖRENINGEN I MALMÖ 14

15 Filmvisning och diskussion kring filmen Jag heter Aghdas - Jag är glömsk. En dokumentärfilm om demenssjuka i Iran. Tid: Fredag 13 april kl Plats: ISFs lokaler, Ystadvägen 44, vån 3 Medverkande: Javad Ghanad, Rozita Torkpoor Universitetssjukhuset i Lund & Malmö- Minneskliniken & Iransk - Svenska föreningen i Malmö Mer info 15

16 نام من اقدس است. Jag heter Aghdas! Och jag är glömsk! من دچار فراموشی هستم! ديدن اين فيلم چه احساسی را در من به وجود ا ورد Hur känns det efter att ha sett filmen? اگر اقدس در سوي د زندگی می کرد چه شرايطی داشت Hur tror du att Aghdas hade det om hon hade bott i Sverige? اگر من دراينجا (سوي د) دچار يک بيماری دمانس شوم چه شرايطی خواهم داشت Hur kommer jag att ha det om jag drabbas av en demens sjukdom här i Sverige? اگر من دراينجا (سوي د) دچار يک بيماری دمانس شوم چه خواسته ها و توقعاتی از نزديکان خود و از مسوولين امر دارم Vilka förväntningar har jag i så fall av mina närmaste och anhöriga samt av sjukvården? 16

17 PROGRAMRAPPORT Förbättringsledarutbildning 11 Team: Utvecklingsledarna Blekinge kompetenscentrum Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Syftet är att prova en metod för implementering av kvalitetsregistret Senior Alert på två boenden i Olofströms kommun. Teammedlemmar/deltagare: Mia Gustavsson, Utvecklingsledare Maria Kusagård, Utvecklingsledare Rebecca Welander, Utvecklingsledare Bakgrund/problem: I utvecklingsledarnas uppdrag ingår det att stödja Blekinges kommuner och landsting i implementeringen av kvalitetsregistret Senior Alert. Det är ett processregister för personer som är 65 år eller äldre, där man arbetar preventivt med att undvika fall, trycksår och undernäring. Vi upplever att vi inte funnit det optimala arbetssättet och vi inte har identifierat vilka vi ska vända oss till i den aktuella verksamheten för att implementeringsarbetet ska få störst effekt. För att komma fram till problemets kärna och definiera arbetet användes fiskbensdiagram och multiröstning. Mål: 90 % av de boende på två särskilda boenden i Olofström ska ha fått en riskbedömning, och vid behov, planerade förebyggande åtgärder Båda boendena ska ha nått steg 6 i processmåttet för Senior Alert Mått: Registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert. Processmått för kvalitetsregistret Senior Alert 17

18 Hur gjordes mätningarna? Månadsvis utdatarapport från kvalitetsregistret Senior Alert Bedömning enligt processmått vid baseline , samt Förändringar som testats/pgsa: Metod för implementering: Uppstartsmöte med enhetscheferna: Uppstartsmöte tillsammans med enhetscheferna för säbo J och E där de fick information om vad som krävs för att deras säbo ska kunna arbeta enl processen i kvalitetsregistret Senior Alert. Vid det tillfället planerades hur många implementeringsmöten som skulle genomföras, i stora drag vad som skulle tas upp och vilka som skulle ingå i implementeringsarbetet. Implementeringsmöte 1: Öka kunskapen om vad Senior Alert är och förståelsen för vad arbetsätten kan bidra med till de äldre på boendena, personalen, verksamheten och samhället. Planering för hur arbetsgruppen ska komma igång med arbetet. Rutiner och ansvarsfördelning. Implementeringsmöte 2: Struktur för teamträffar, fortsatt arbete med rutinerna. Diskussion utifrån var arbetsgruppen befinner sig i processen och vad de har för behov. Implementeringsmöte 3: Vikten av att man tar fram och synliggör resultat. Upprättande av handlingsplaner. Sammanställa förslag på rutiner gällande Senior Alert för hela kommunen utifrån de erfarenheter som kommit fram i arbetet i arbetsgruppen. PGSA-hjulet har använts för att arbeta fram teamrutiner. Nya rutiner har planerats, testats och efter utvärdering implementerats på båda boendena. Fortsatt arbete pågår med att ta fram dagordning för teamträffarna. Handlingsplaner har tagits fram för att ge struktur åt det fortsatta implementeringsarbetet av Senior Alert. SWOT-analys planeras för att få en bild av nuläget inför boendenas fortsatta implementeringsarbete. Aktiviteter: Efter information till samtliga enhetschefer inom äldreomsorgen i Olofström visade två enhetschefer ett intresse till för att låta oss prova en metod för implementering av kvalitetsregistret Senior Alert på deras boenden. I teamet från varje boende ingår enhetschef, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut. De två teamen sattes därefter samman till en arbetsgrupp. Tillsammans med cheferna planerades 3 implementeringsmöten gällande kvalitetsregistret Senior Alert för arbetsgruppen. På implementeringsmötena har vi arbetat med att öka kunskapen och förståelsen för 18

19 arbetssättet, ta fram arbetsrutiner och tydliggöra ansvarsfördelning, titta på och arbeta med resultaten, omstrukturera av teamträffar och upprätta handlingsplaner. Fokus har lagts på att följa processen i Senior Alert, vilket innebär att om man gjort en riskbedömning som utfallit med risk ska man även sätta in åtgärder. När tre implementeringsmöten var genomförda bad arbetsgruppen om ytterligare två möten då man kände att man behövde ytterligare tid på sig att få ovanstående på plats. Resultat: Antal registreringar på Säbo J i kvalitetsregistret Senior Alert under perioden Säbo J 2011 nov 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mar 2012 apr Andel av de boende som fått riskbedömning 18% 59% 76% 88% 88% 88% Processmått kvalitetsregistret Senior Alert Enhet/team Ansvar för uppdat. Inte börjat Anslutning gjord och reg. påbörjad Förstår arbetssättet Säbo 2 (J) Utv ledarna Har kunskap om processen, arbetar med att få till rutiner samt att strukturera teamträffarna. Förbättrade arbetssätt Förbättringar hos vårdtagare Genomgripande förbättringar 19

20 Antal registreringar på Säbo E i kvalitetsregistret Senior Alert under perioden Säbo E 2011 nov 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mar 2012 apr Andel av de boende som fått riskbedömning 0% 0% 0% 12% 12% 12% Processmått för kvalitetsregistret Senior Alert Enhet/team Ansvar för uppdat. Inte börjat Anslutning gjord och reg. påbörjad Förstår arbetssättet Förbättrade arbetssätt Förbättringar hos vårdtagare Genomgripande förbättringar Säbo 1 (E) Utv ledarna (anslutning gjord men inga reg) Har kunskap om processen, arbetar med att få till rutiner samt att strukturera teamträffarna. 20

21 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vår upplevelse är att organisationens uppbyggnad, utifrån lagrum och organisationsstruktur, skapar motsättningar mellan professionerna. Detta kan försvåra förändringsarbete där samtliga yrkesprofessioner är involverade. Det blir oklart vem som har det yttersta ansvaret för att bedömning, planerad förebyggande åtgärd och uppföljning blir utfört i Senior Alert. Implementeringsarbete är en process som löper över tid. I arbetsgruppen har teamet från säbo E förflyttat sig från steg 0 till 4 i processmåttet och teamet från säbo J förflyttat sig från steg 2 till 4 i processmåttet. Under perioden till har säbo E har riskbedömt och satt in åtgärder för 12% ( 1 av 8 ) av sina boende. Säbo J har under samma period riskbedömt 94% ( 15 av 16 ) av sina boende och är igång med processen att sätta in åtgärder. Teamen har omstrukturerat sina rutiner för teamträffar och beslutat om ansvarsfördelning vilket är en förutsättning för att komma vidare i processen med ett vårdpreventivt arbetssätt enligt kvalitetsregistret Senior Alert. De har också arbetat fram ett förslag till reviderade arbetsrutiner till stöd för arbetet för hela kommunen. Detta visar på ett ökat intresse som vi tror är en bra grund för ett hållbart och långsiktigt arbete. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Mätbara och utvärderingsbara resultat, målen blir synliga så att alla jobbar för samma mål. - Nackdelar: Kräver resurser, det finns inget redskap att mäta och få reda på hur förändringsbenägen en grupp är samt hur man hanterar det. - Mest givande: Att man har tillgång till redskap att använda när man går in i ett systematiskt förbättringsarbete. - Svårast: Att jobba systematiskt, motivera arbetsgruppen till att ta steget från teori till praktiskt förbättrings- och förändringsarbete. - Lärdomar: Involvera cheferna i högre grad, utvärdera vårt eget arbete oftare. Se till så att hela arbetsgruppen får information inför och kontinuerligt under ett förändringsarbete. Framtiden: I dagläget upplever arbetsgruppen att de kan hålla i det fortsatta förbättringsarbetet på egen hand och inte behöver fortsatt stöd från utvecklingsledarna. Mätningar enligt plan kommer att ske i oktober för att se måluppfyllelse. 21

22 PROGRAMRAPPORT Årliga hjälpmedelsuppföljningar Förbättringsprogram och Team/deltagare: Förbättringsledarutbildning omgång 11 Susanne Holmquist Omsorgshuset Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Susanne Holmquist Syftet med Arbetsterapeut Susanne Holmquist förbättringsarbetet: Att alla vårdtagare som bor på Söder i Helsingborg ska Arbetsterapeut Eva Björk och sjukgymnast Eva Persson ha funktionsdugliga och har ingått i teamet som utfört förbättringsarbetet säkra hjälpmedel som är utprovade efter deras behov. Bakgrund/problem: Omsorgshuset är ett företag som bedriver olika verksamheter på olika orter i Sverige och har cirka 1100 anställda, huvudkontoret är placerat i Stockholm. Verksamheterna består av personlig assistans, hemtjänst, HVB-hem, ledsagarservice, boendestöd och hemvård. I Helsingborg bedriver Omsorgshuset hemvård dvs. hemsjukvård enligt HSL och hemtjänst enligt SOL i områdena Söder, Planteringen, Miatorp, Lussebäcken och Högasten. Verksamheten i Helsingborg har cirka 70 anställda. De anställda arbetar i team bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor. Dessa team är knutna till ett hemvårdsområde. Som arbetsterapeut/sjukgymnast i hemsjukvård har man varierande arbetsuppgifter såsom bostadsanpassningar, hemrehabilitering/habilitering och hjälpmedelsordination. Som hjälpmedelsordinatör ansvarar man för att göra årliga hjälpmedelsuppföljningar då man ser över hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning. I denna bedömning ingår även att ta ställning till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. Uppföljningen ska dokumenteras och vid uppföljningen bör också vägas in om ytterligare insatser krävs. Denna viktiga arbetsuppgift bortprioriteras av olika anledningar. Den senaste årliga uppföljningen gjordes hösten 2008 då man under cirka 2 månader anställde en arbetsterapeut som endast arbetade med att göra dessa uppföljningar. Eftersom arbetsuppgiften under senare tid inte har utförts är uppföljningsarbetet kraftigt eftersatt. Mål: Resultatmål: Alla vårdtagare ska få sina hjälpmedel uppföljda en gång om året. Målet är att alla hjälpmedel ska vara uppföljda i december Processmål: Att upprätta en arbetsmetod som säkerställer att årliga hjälpmedelsuppföljningar utförs. 22

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Att vara handledare i förbättringsarbete

Att vara handledare i förbättringsarbete Att vara handledare i förbättringsarbete Förbättringsledarutbildning 8 LS 3 Höör 13 oktober 2010 Marie Johnsson Programledare Programdesign Handledare/Medledare Programadministratör Kontaktperson i teamet

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9

SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Kvalitetssäkring av kostnader för 3 aktiviteter som bedrivs i Utvecklingscentrums regi

Kvalitetssäkring av kostnader för 3 aktiviteter som bedrivs i Utvecklingscentrums regi Kvalitetssäkring av kostnader för 3 aktiviteter som bedrivs i Utvecklingscentrums regi Anne Abrahamsson Utvecklingscentrum Region Skåne Syfte Syftet med deltagandet i programmet är att: kvalitetssäkra

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Trygghetslarm Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Ansökan av trygghetslarm Du som har behov av trygghetslarm kan ansöka om det med hjälp av förenklad biståndsbedömning.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Rutin. Hantering av trygghetslarm. Diarienummer: Verkställighet/genomförande. Gäller från: 2014-05-21

Rutin. Hantering av trygghetslarm. Diarienummer: Verkställighet/genomförande. Gäller från: 2014-05-21 Diarienummer: Verkställighet/genomförande Rutin Hantering av trygghetslarm Gäller från: 2014-05-21 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Ansvarig

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr Larmet troget Vad är ett trygghetslarm? Trygghetslarm är till för dig vars hälsotillstånd gör att du kan behöva hjälp omedelbart, och där du har svårt att tillkalla hjälp på annat sätt. Är du 75 år eller

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Giltig fr.o.m. Ersätter. 140901 Ansvarig för framtagande MAS/MAR/SAS. 20140324 Informationsansvarig Christina Löf, MAR

Giltig fr.o.m. Ersätter. 140901 Ansvarig för framtagande MAS/MAR/SAS. 20140324 Informationsansvarig Christina Löf, MAR Rutin. Rev 140901 Utarbetad för förvaltning Vård och omsorg Ämne/område hantering Fastställd av MAS/MAR/SAS Vem avser riktlinjen/rutinen Vård och omsorg Lokal anpassning ska finnas Ja Nej Utgåva 3 Giltig

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet FÖRSTUDIE Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet Projektledare: Olof Hammar Beslutad av revisorskollegiet 2012-10-17 RAPPhemtjänst2_kvalitet-kontinuitet Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer