Förbättringsledarprogrammet omgång 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förbättringsledarprogrammet omgång 11"

Transkript

1 Förbättringsledarprogrammet omgång 11 April 2012 Utvecklingscentrum

2 Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av ett förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar och faktabaserade beslut och samverkan. Ny kunskap tillförs ständigt och verksamheten anstränger sig till det yttersta för att möta upp mot alla krav och förväntningar, men det finns ofta ett gap mellan dokumenterad kunskap och hur vi gör. Ständig utveckling är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ny kunskap och nya erfarenheter och att använda dessa i det dagliga arbetet. Offensiv verksamhetsutveckling innebär att allt förbättringsarbete så långt det är möjligt utgår från medborgarens/vårdtagarens behov och förväntningar. Det innebär också en utvecklad processorientering samt att oönskade variationer, risker och icke värdeskapande aktiviteter reduceras i alla processer. Ledningens engagemang, allas delaktighet och helhetssyn är nödvändiga förutsättningar för att förbättringsarbete skall lyckas. 2

3 Hur förbättrar man? En förutsättning för att lyckas med förbättringsarbete är att man använder sig av en problemlösningsmodell en så kallad lärcykel eller PGSA hjul (PGSA: Planera- Göra-Studera-Agera). Lärcykeln har använts ett drygt sekel och kan ses som själva kärnan i allt förbättringsarbete. MÅL Vad vill vi uppnå? A P MÄTA IDÉER Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättring? S G Källa: Institute for Health Care Improvement, Boston Viktiga förutsättningar Ledningens engagemang är en förutsättning för att lyckas med förbättringsarbetet. Ledningen måste tydliggöra verksamhetens uppgift och mål, berömma goda insatser och efterfråga resultat. Ledaren måste vara en förebild, visa öppenhet, delegera och hela tiden stödja förbättringsarbetet. En annan princip i förbättringsarbetet är allas delaktighet. Detta innebär att alla skall ha förutsättningar att var involverad i arbetet, aktivt kunna påverka och få ta del av resultaten. Det betyder också att var och en har ett ansvar för att helheten skall fungera. I ett förbättringsarbete måste deltagarna ha kunskap om sin omgivning och den verksamhet som kan komma att beröras. Utgångspunkten bör vara att varje del av processen förbereds så väl som möjligt och att det finns en strävan att arbetet löper över professions- och verksamhetsgränserna. Det är viktigt att alla berörda känner delaktighet eftersom kedjan inte blir starkare än dess svagaste punkt. På vilket sätt arbetar vi? Med Genombrottsmetoden som grund arbetar vi med processorientering och systemiskt tänkande. Med process avses en kedja av aktiviteter som är kopplade till varandra, som upprepas över tid och har till syfte att skapa värde åt kunden. Att arbeta med processer innebär att se verksamheten i sin helhet och genom att identifiera, kartlägga och ständigt förbättra, optimeras verksamheten och kvaliteten höjs. 3

4 Det systemiska tänkandet bygger på hur individen agerar i systemet och att varje individ påverkar och påverkas av systemet. Genombrottsmetodiken bygger på tanken att det inte går att hitta en universalförbättring som löser allt, utan att istället hitta många små förändringar som leder till att det i förväg uppsatta målet nås. Varje liten förändring testas och utvärderas för att sedan implementeras om denna utfallit väl. Det inledningsvis fastställda målet för förändringsarbetet följs regelbundet upp och visualiseras i diagram över tid, där även slutmålet finns angivet. Det systematiska arbetssättet genomsyrar Genombrottsmetoden, oavsett om programmet är tidsbegränsat eller om det är ständigt pågående, genom tre frågor som alltid ställs: - Vad vill vi uppnå? - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? - Vilka förändringar kan vi göra som leder till förbättringar? 4

5 När frågorna är besvarade testas förändringarna genom PGSA-metodiken. Viljan till förändring och förändringstryck hos de som ska utföra förbättringen, det vill säga de som har problemet i sin vardag, är förbättringsarbetets viktigaste hörnstenar. Behovet av förändring ökar ju större gapet mellan kunskap och praxis är. För att skapa förändringstryck måste det finnas en medvetenhet om hur verkligheten ser ut. Deltagarna måste känna till sina processer och vilja göra något åt de problem som identifierats. Arbetsgången i programmet Programtiden är begränsad och består av ett antal Lärandeseminarier och mellanliggande arbetsperioder, se bild nedan. Under lärandeseminarierna, som kan vara fyra eller flera, träffas samtliga team för att arbeta dels inom teamet dels i tvärgrupp för att skapa kunskapsutbyte. De mellanliggande arbetsperioderna används för att testa förändringar och sprida de förändringar som visat sig leda till förbättringar. När utbildningsprogrammet är över inträder en ny fas som är viktig för att arbetet som lagts ner inte ska vara förgäves. De uppnådda målen och de (ny)införda rutinerna måste behållas, samtidigt som man inte heller får glömma bort det systematiska arbetssättet för spridning av förbättringsarbete i organisationen. När förbättringsarbetet utvecklas och enheten fokuserar på ett nytt arbetsområde, är det viktigt att kartlägga kunskapsområdet och hitta goda förebilder som kan dela med sig av sina erfarenheter och hur de gjort. 5

6 Organisationens ledning är av avgörande betydelse för förbättringsarbetets fortlevnad och spridning. Att driva förbättringsarbete kräver kunskap, energi, tålamod och tid. Det är viktigt att ledningen ger team som arbetar med förbättringsarbete stöd och uppmuntran i sitt fortsatta arbete. Ledningen har även ett ansvar för att förvalta den kunskap som teamet skaffat sig under programmet Det finns en rad olika förbättringsmetodiker. Om ni vill läsa mer eller hålla er uppdaterade om vad som händer på området, tveka inte att kontakta Utvecklingscentrum eller läs mer på vår hemsida 6

7 Kontaktlista Förbättringsledarprogrammet 10 Marie Johnsson E-post: Programansvarig Fredrik Wiberg E-post: Programansvarig Agneta Lindberg E-post: Handledare Brita Larsson E-post: Handledare Eleni Ikonomidou E-post: Handledare Mats Wennsting E-post: Handledare Claudia Varga E-post: Programadministratör Deltagande organisation Teamdeltagare E-post Handledare Kommunförbundet Skåne Kristina Privér Jeanette Heilmann Towe Bildtgård Daniel Smedberg Neuropsykiatriskakliniken/SUS Rozita Torkpoor Vård o omsorg Ola Winquist Landstinget Blekinge Rebecca Welander Maria Kusagård Marie-Louise Gustavsson Omsorgshuset Susanne Holmquist Äldreförvaltningen Ronneby Olofströms kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Sölvesborgs kommun Bodil Evaldsson Jennie Tillberg Stefan Berntsson Eva Sunesson Christina Sigvant Janet Svensson Anne Gröndahl-Peterson Marcus Ekelöf Pettersson Mona Pernilla Madrusan

8 FÖRBÄTTRINGSRAPPORT Kommun: Stödstrukturen för evidensbaserad vård och omsorg Syfte hur vill vi ha det i framtiden: Alla kommuner i Skåne ska vara anslutna till Senior alert och arbeta aktivt med evidensbaserad vård och omsorg. Boende, arbetsplats och ansvarig person: Utvecklingsledare: Jeanette Heilman Daniel Smedberg Towe Bildtgård Kristina Privér Bakgrund: Få kommuner är anslutna till kvalitetsregisterna i Skåne. Fem utvecklingsledare är anställda för att stimulera/motivera de skånska kommunerna att ansluta sig till Senior alert samt att aktivt arbeta med förbättringsarbete. För året 2011 är målet att 75 % av alla kommuner i Skåne ska ha anslutit sig till Senior alert. Mål: 1) 75 % av Skånes kommuner ska vara anslutna till Senior alert 31 december 2011 Mått: ta ut statistik en gång per månad. 2) 2 av de anslutna kommunerna ska ha påbörjat förbättringsarbete 29/ baserat på arbetet med Senior alert, Förändringar och idéer som testats/pgsa: Inga tester enligt PGSA är gjorda för tillfället

9 Aktiviteter: Avseende mål 1 Avsiktsförklaringen. Vi har ett dokument som båda parter kan luta sig mot. Personliga möten, genomgångar och motivationsarbete riktat mot ledningspersoner och -grupper Uppstartsaktiviteter för att formulera förbättringsområde, utarbeta konkreta handlingsplaner och målbilder, tex. future café Avseende mål 2 Personliga möten med enhetschefer för att diskutera förutsättningar, resurser mm och hur de ska komma igång med förbättringsarbete. Utbildning av personal tillsammans med Senior- Alert coacherna. Regelbundna möten/uppföljningar med chefer och övriga medarbetare. Flexibelt arbetssätt, både i hur vi möter olika verksamheter och stödet i hur de kommer igång. Viktigt att det sker utifrån varje enhets egna förutsättningar. Resultat: 9

10 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi ser att det är ett långsiktigt arbete med kommunerna kring båda målen. På sikt ser vi stora förutsättningar att båda målen uppfylls, men i nuläget är det för tidigt att kunna utvärdera ett förbättringsarbete. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Styrkor: Det ger oss stöd att arbeta strukturerat med kommunerna. Kunskap kring olika verktyg ger oss också stöd att bättre kunna coacha kommunerna i deras förbättringsarbete. - Nackdelar: Ibland händer det att kommunerna har sitt invanda sätt att arbeta med förbättringsarbete vilket gör att man inte är mottaglig för nytt sätt att arbete. I dessa lägen måste vi anpassa oss till detta men samtidigt försöka föra in förbättringskunskapen på något lämpligt sätt. - Mest givande: Att kunna omvandla den teoretiska kunskapen i praktiken, dvs. använda förbättringskunskapen i kommunerna. - Svårast: Att motivera varför det är viktigt att mäta för att kunna veta om man når upp till målen. Det finns en stor kunskapsbrist kring mått och mätning i kommunerna. - Lärdomar: Eftersom vi har valt att lägga vårt förbättringsarbete på en övergripande nivå och följer mål som är satta för stödstrukturen innebär det att vi inte ha kunnat använda oss av olika verktyg. Framtiden: Hur sprider ni ert arbete Vi har fått ökad kunskap kring förbättringsarbete och olika verktyg som vi tar med oss i vårt arbete med kommuner, privata vårdgivare och primärvården. 10

11 PROGRAMRAPPORT Förbättringsprogram och Team/deltagare: Förbättringsledarutbildning omgång 11 Rozita Torkpoor, Kunskapscentrum för demenssjukdomar, Minneskliniken, Malmö SUS Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Förbättra vården för Rozita Torkpoor, leg. Sjuksköterska, utländsk födda personer som har eller misstänks ha en demenssjukdom. Bakgrund/problem: I klinikens verksamhet och i flera av de projekt som drivs på kliniken/kunskapscentrum har vi fått återkoppling på att antalet utländskt födda patienter som söker för minnesproblem är avsevärt lägre än förväntat baserat på totalantalet medborgare i denna kategori. Ett exempel från vården är vårdcentralen Kirseberg i Malmö som under perioden augusti 2008 till april 2011 tagit emot 110 patienter med minnesproblem. Av dessa var sju av utländsk bakgrund (6%), att jämföra med att andelen utrikes födda, 65 år och äldre, i Kirseberg är 23% (befolkningsstatistik från avd. för samhällsplanering, Malmö stad). Det finns vetenskapliga studier från andra länder som pekar på att detta är en existerande problematik. Dessutom vet vi att påverkan av andra faktorer som t.ex. språket, kulturen, kognitiva tester som man använder sig av vid utredningar kan också bidra till att vården/omvårdnaden ges inte med samma villkor och förutsättning till dessa invånare som övriga. För att möjliggöra anpassning av vården till patienter med utländsk bakgrund har kliniken sökt och beviljats medel för ett samarbetsprojekt med Nationalt Videnscenter for Demens i Köpenhamn: Migrationsskola för demensvården i Öresundsregionen. Projektets mål är att etablera utbildningar för vårdpersonal i såväl omvårdnad och bemötande som utredning och diagnostik av patienter från Öresundsregionens största invandrargrupper. Eftersom kunskapsläget på området är mycket bristfälligt kommer projektet också att lägga mycket kraft på kartläggning och utveckling av nya arbetssätt. Kartläggning är uppdelad till olika grupper som kommer att jobba med. - Gränshinder - Patient- och befolkningsstatistik - Vårdkvalitet 11

12 - Diagnostiska metoder - Pilotprojekt Mål: Övergripande mål: Patienter och anhöriga, oavsett etnisk bakgrund, skall känna trygghet i sitt möte med demensvården. Detta vill vi gemensamt åstadkomma genom att de förändringar som måste till inom vården sker på brukarnas villkor. Målet ska vara uppnått till 80 % till slutet av projektet, Delmål: Öka kunskapen om demenssjukdom/demensvård för utländsk födda patienter och deras anhöriga. Samt öka kunskapen om målgruppens eventuella särskilda behov för vårdpersonalen. Målet ska vara uppnått till 90 % till Mått: För att kunna erbjuda optimal demensvård krävs en god förståelse och inblick i de äldres upplevelser, hur de uppfattar sin hälsa och livssituation, vilka kunskaper de har om vård och omsorg i Sverige och vilka förväntningar de har på sjukvården och socialtjänsten. För att uppnå detta har vi till att börja med valt att arbeta i ca ett år med en fokusgrupp som består av ett antal äldre iranier. Med hjälp av olika enkäter till både målgruppen och vårdpersonalen kommer denna upplevda kunskapsnivå mätas i framtiden när projektet har närmat sig sitt mål. Kunskapen borde dessutom bidra till en ökat utredning och diagnostik hos äldre utländsk födda. Den här förändringen/ förbättringen ska man kunna lätt följa och utvärdera. Hur gjordes mätningarna? Med hjälp av fokusgruppen kommer vi att samla in den kunskap och information som vi behöver för en god förståelse om målgruppens särskilda behov. Cirka en gång per månad träffar vi fokusgruppen. Vi har haft och kommer att ha olika tema för våra träffar. Enkäter, gruppdiskussioner med brainstorming och enskilda intervjuer har använts och kommer att användas. Diskussionerna kommer även vara till fördel för gruppen då de får möta tankar och uttalanden från de andra deltagarna. Efter samtycke med gruppen har vi även filmat under tiden som diskussionerna har varit igång. Fiskben kommer att användas vid kartläggning av problem. Förändringar som testats/pgsa: Genom ökad kunskap hos målgruppen om sjukdomen och sjukvården och ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal om målgruppen, kommer vi att kunna bidra till förbättringar i vården för utländsk födda äldre i Sverige och deras anhöriga. Arbetet kommer att utvärderas under olika tidsintervaller, på olika sätt. Information kommer att spridas bland annat genom olika utbildningar som vi kommer att anordna till vårdpersonal. 12

13 Arbetet har inte kommit så långt än så att man kan se något resultat. Projektets mål i stort är att ordna utbildningar för vårdpersonalen i öresundsregionen, och att öka samarbetet kring dessa patienter över gränser. Maximal användning av den kompetens som finns utan att gränser ska vara ett hinder för att erbjuda en bättre vård till dessa patienter. En webb-utbildning på persiska utvecklas parallellt. Utbildningen riktar sig mot alla intresserade, patient/anhöriga. Detta kommer så småningom att även översättas till andra språk som polska m fl. Aktiviteter: Kontakter med iranska fokusgruppen och information om projektet till fokusgruppen Filmvisning för fokusgruppen (Jag är Aghdas, jag är glömsk), om en iransk kvinna med demenssjukdom i Iran. Denna ledde till en gruppdiskussion om demensvård i Iran och demensvård i Sverige - fördelar och nackdelarna. Vad man anser som en god demensvård och vad har man som förväntningar själv. Spridning av information och kunskap om demenssjukdom till allmänheten. Information om projektet till allmänhet och vårdpersonal. Sammanställning av viktig information/utbildning till patient och anhöriga. Webb-utbildning på olika språk. Filmar under arbetets gång för en dokumentärfilm om projektet. Kontakt med andra i landet som arbetar/forskar med samma mål som vårt projekt. Träffar/ kommunikation med våra kollegor i Köpenhamn för utbyte av information om nuläget i projektet, samt olika typ av samarbete. Samarbete/samverkan med andra huvudmän (kommunen) vid utredning och omvårdnads- frågor för målgruppen. Ex. en stadsdel i Malmö kommer att ingå i en studie där stadsdel och vårdcentralen samarbetar kring utredning och vård/ omvårdnaden för utländsk födda personer med demenssjukdom. Information om projektet till kollegor vid Kunskapscentrum och Minnesklinken. Resultat: Projektet har väckt ett stort intresse hos många, både hos andra som arbetar eller forskar med samma frågor och hos de berörda i fokusgruppen, olika föreningar som arbetar med utländsk födda invånare samt Alzheimers förening. Jag har gjort en enkät med frågor till äldre iranier om kontakter med sjukvården i Sverige till att börja med, men har inte kommit så långt med gruppen för att lämna den till dem. I enkäten vill jag ta reda på målgruppens upplevelse om sjukvården i Sverige, vad de upplever som en god respektive dålig vård o.s.v. 13

14 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vi är långtifrån att ha uppnått vårt mål. Projektet är stort och mycket övergripande och detsamma gäller delmålen. Men var och ens roll i det hela har blivit mer klarlagd, vi har skaffat oss en del kunskap och kontakter för att arbeta vidare i rätt riktning.vårt arbete kommer säkerligen att skapa mer värde för den målgrupp som vi arbetar med eftersom vi utgår hela tiden från det som de upplever som problem och behov. Då en bra vård grundar sig i respekt, lyhördhet och bejakande av känslor och upplevelsen. Vi har skapat kundinflytande genom den direkt kontakt vi och dialog vi haft med fokusgruppen. De har visat ett stort intresse och tacksamhet över att ha kommit i kontakt med oss. Som vi trodde är behovet av kunskap och inblick både om sjukdomen och av kontakter med sjukvården stort hos målgruppen. Detta arbetssätt som vi har valt kommer att ge delaktighet och inflytande hos kunden. Vi har skapat delaktighet på hemmaplan genom regelbundna möte och kontinuerlig information om nuläget! Detta har bl a skett på arbetsplatsträffar. Vi har även haft möten samt löpande kommunikation med kollegor i Danmark. Resultatet av träffarna med fokusgruppen har löpande delgivits styrgruppen och projektledaren för inblick i nuläget samt för att samla in tips och idéer för fortsatt arbete. Information och kontakt med forskargruppen på kliniken för andra pilotprojekt som kommer att göras vid sidan om vårt projekt med samma mål och målgrupp. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete: - Fördelar: Allas delaktighet, gemenskap och inflytande, struktur, reflektioner - Nackdelar: Kan inte se någon nackdel med dem! - Mest givande: Olika kompetens används, olika synvinklar - Svårast: - Lärdomar: Klar och tydlig definition av ett problem leder till en optimal lösning/ förbättringsåtgärd! Lyhördhet och reflektioner är mycket viktigt. Framtiden: Öresunds gemensamma utbildningar kommer att komma i gång. Översättningar av olika information och utbildningar ska göras. Webb-utbildningar på olika språk. Utbildningarna kommer även till nytta för människor i andra länder än i Sverige Utvärderingar kommer att göras. Statistiken på antalet äldreinvandrare som har genomgått demensutredningar visar förhoppningsvis bättre resultat. Förbättringsarbetet har bidragit till en bättre demensvård för utländskt födda äldre med misstänkt demens/demenssjukdom. VÄLKOMMEN TILL IRANSK SVENSKA FÖRENINGEN I MALMÖ 14

15 Filmvisning och diskussion kring filmen Jag heter Aghdas - Jag är glömsk. En dokumentärfilm om demenssjuka i Iran. Tid: Fredag 13 april kl Plats: ISFs lokaler, Ystadvägen 44, vån 3 Medverkande: Javad Ghanad, Rozita Torkpoor Universitetssjukhuset i Lund & Malmö- Minneskliniken & Iransk - Svenska föreningen i Malmö Mer info 15

16 نام من اقدس است. Jag heter Aghdas! Och jag är glömsk! من دچار فراموشی هستم! ديدن اين فيلم چه احساسی را در من به وجود ا ورد Hur känns det efter att ha sett filmen? اگر اقدس در سوي د زندگی می کرد چه شرايطی داشت Hur tror du att Aghdas hade det om hon hade bott i Sverige? اگر من دراينجا (سوي د) دچار يک بيماری دمانس شوم چه شرايطی خواهم داشت Hur kommer jag att ha det om jag drabbas av en demens sjukdom här i Sverige? اگر من دراينجا (سوي د) دچار يک بيماری دمانس شوم چه خواسته ها و توقعاتی از نزديکان خود و از مسوولين امر دارم Vilka förväntningar har jag i så fall av mina närmaste och anhöriga samt av sjukvården? 16

17 PROGRAMRAPPORT Förbättringsledarutbildning 11 Team: Utvecklingsledarna Blekinge kompetenscentrum Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Syftet är att prova en metod för implementering av kvalitetsregistret Senior Alert på två boenden i Olofströms kommun. Teammedlemmar/deltagare: Mia Gustavsson, Utvecklingsledare Maria Kusagård, Utvecklingsledare Rebecca Welander, Utvecklingsledare Bakgrund/problem: I utvecklingsledarnas uppdrag ingår det att stödja Blekinges kommuner och landsting i implementeringen av kvalitetsregistret Senior Alert. Det är ett processregister för personer som är 65 år eller äldre, där man arbetar preventivt med att undvika fall, trycksår och undernäring. Vi upplever att vi inte funnit det optimala arbetssättet och vi inte har identifierat vilka vi ska vända oss till i den aktuella verksamheten för att implementeringsarbetet ska få störst effekt. För att komma fram till problemets kärna och definiera arbetet användes fiskbensdiagram och multiröstning. Mål: 90 % av de boende på två särskilda boenden i Olofström ska ha fått en riskbedömning, och vid behov, planerade förebyggande åtgärder Båda boendena ska ha nått steg 6 i processmåttet för Senior Alert Mått: Registreringar i kvalitetsregistret Senior Alert. Processmått för kvalitetsregistret Senior Alert 17

18 Hur gjordes mätningarna? Månadsvis utdatarapport från kvalitetsregistret Senior Alert Bedömning enligt processmått vid baseline , samt Förändringar som testats/pgsa: Metod för implementering: Uppstartsmöte med enhetscheferna: Uppstartsmöte tillsammans med enhetscheferna för säbo J och E där de fick information om vad som krävs för att deras säbo ska kunna arbeta enl processen i kvalitetsregistret Senior Alert. Vid det tillfället planerades hur många implementeringsmöten som skulle genomföras, i stora drag vad som skulle tas upp och vilka som skulle ingå i implementeringsarbetet. Implementeringsmöte 1: Öka kunskapen om vad Senior Alert är och förståelsen för vad arbetsätten kan bidra med till de äldre på boendena, personalen, verksamheten och samhället. Planering för hur arbetsgruppen ska komma igång med arbetet. Rutiner och ansvarsfördelning. Implementeringsmöte 2: Struktur för teamträffar, fortsatt arbete med rutinerna. Diskussion utifrån var arbetsgruppen befinner sig i processen och vad de har för behov. Implementeringsmöte 3: Vikten av att man tar fram och synliggör resultat. Upprättande av handlingsplaner. Sammanställa förslag på rutiner gällande Senior Alert för hela kommunen utifrån de erfarenheter som kommit fram i arbetet i arbetsgruppen. PGSA-hjulet har använts för att arbeta fram teamrutiner. Nya rutiner har planerats, testats och efter utvärdering implementerats på båda boendena. Fortsatt arbete pågår med att ta fram dagordning för teamträffarna. Handlingsplaner har tagits fram för att ge struktur åt det fortsatta implementeringsarbetet av Senior Alert. SWOT-analys planeras för att få en bild av nuläget inför boendenas fortsatta implementeringsarbete. Aktiviteter: Efter information till samtliga enhetschefer inom äldreomsorgen i Olofström visade två enhetschefer ett intresse till för att låta oss prova en metod för implementering av kvalitetsregistret Senior Alert på deras boenden. I teamet från varje boende ingår enhetschef, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut. De två teamen sattes därefter samman till en arbetsgrupp. Tillsammans med cheferna planerades 3 implementeringsmöten gällande kvalitetsregistret Senior Alert för arbetsgruppen. På implementeringsmötena har vi arbetat med att öka kunskapen och förståelsen för 18

19 arbetssättet, ta fram arbetsrutiner och tydliggöra ansvarsfördelning, titta på och arbeta med resultaten, omstrukturera av teamträffar och upprätta handlingsplaner. Fokus har lagts på att följa processen i Senior Alert, vilket innebär att om man gjort en riskbedömning som utfallit med risk ska man även sätta in åtgärder. När tre implementeringsmöten var genomförda bad arbetsgruppen om ytterligare två möten då man kände att man behövde ytterligare tid på sig att få ovanstående på plats. Resultat: Antal registreringar på Säbo J i kvalitetsregistret Senior Alert under perioden Säbo J 2011 nov 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mar 2012 apr Andel av de boende som fått riskbedömning 18% 59% 76% 88% 88% 88% Processmått kvalitetsregistret Senior Alert Enhet/team Ansvar för uppdat. Inte börjat Anslutning gjord och reg. påbörjad Förstår arbetssättet Säbo 2 (J) Utv ledarna Har kunskap om processen, arbetar med att få till rutiner samt att strukturera teamträffarna. Förbättrade arbetssätt Förbättringar hos vårdtagare Genomgripande förbättringar 19

20 Antal registreringar på Säbo E i kvalitetsregistret Senior Alert under perioden Säbo E 2011 nov 2011 dec 2012 jan 2012 feb 2012 mar 2012 apr Andel av de boende som fått riskbedömning 0% 0% 0% 12% 12% 12% Processmått för kvalitetsregistret Senior Alert Enhet/team Ansvar för uppdat. Inte börjat Anslutning gjord och reg. påbörjad Förstår arbetssättet Förbättrade arbetssätt Förbättringar hos vårdtagare Genomgripande förbättringar Säbo 1 (E) Utv ledarna (anslutning gjord men inga reg) Har kunskap om processen, arbetar med att få till rutiner samt att strukturera teamträffarna. 20

21 Sammanfattning kring måluppfyllelse: Vår upplevelse är att organisationens uppbyggnad, utifrån lagrum och organisationsstruktur, skapar motsättningar mellan professionerna. Detta kan försvåra förändringsarbete där samtliga yrkesprofessioner är involverade. Det blir oklart vem som har det yttersta ansvaret för att bedömning, planerad förebyggande åtgärd och uppföljning blir utfört i Senior Alert. Implementeringsarbete är en process som löper över tid. I arbetsgruppen har teamet från säbo E förflyttat sig från steg 0 till 4 i processmåttet och teamet från säbo J förflyttat sig från steg 2 till 4 i processmåttet. Under perioden till har säbo E har riskbedömt och satt in åtgärder för 12% ( 1 av 8 ) av sina boende. Säbo J har under samma period riskbedömt 94% ( 15 av 16 ) av sina boende och är igång med processen att sätta in åtgärder. Teamen har omstrukturerat sina rutiner för teamträffar och beslutat om ansvarsfördelning vilket är en förutsättning för att komma vidare i processen med ett vårdpreventivt arbetssätt enligt kvalitetsregistret Senior Alert. De har också arbetat fram ett förslag till reviderade arbetsrutiner till stöd för arbetet för hela kommunen. Detta visar på ett ökat intresse som vi tror är en bra grund för ett hållbart och långsiktigt arbete. Att arbeta med systematiskt förbättringsarbete - Fördelar: Mätbara och utvärderingsbara resultat, målen blir synliga så att alla jobbar för samma mål. - Nackdelar: Kräver resurser, det finns inget redskap att mäta och få reda på hur förändringsbenägen en grupp är samt hur man hanterar det. - Mest givande: Att man har tillgång till redskap att använda när man går in i ett systematiskt förbättringsarbete. - Svårast: Att jobba systematiskt, motivera arbetsgruppen till att ta steget från teori till praktiskt förbättrings- och förändringsarbete. - Lärdomar: Involvera cheferna i högre grad, utvärdera vårt eget arbete oftare. Se till så att hela arbetsgruppen får information inför och kontinuerligt under ett förändringsarbete. Framtiden: I dagläget upplever arbetsgruppen att de kan hålla i det fortsatta förbättringsarbetet på egen hand och inte behöver fortsatt stöd från utvecklingsledarna. Mätningar enligt plan kommer att ske i oktober för att se måluppfyllelse. 21

22 PROGRAMRAPPORT Årliga hjälpmedelsuppföljningar Förbättringsprogram och Team/deltagare: Förbättringsledarutbildning omgång 11 Susanne Holmquist Omsorgshuset Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Teammedlemmar/deltagare: Susanne Holmquist Syftet med Arbetsterapeut Susanne Holmquist förbättringsarbetet: Att alla vårdtagare som bor på Söder i Helsingborg ska Arbetsterapeut Eva Björk och sjukgymnast Eva Persson ha funktionsdugliga och har ingått i teamet som utfört förbättringsarbetet säkra hjälpmedel som är utprovade efter deras behov. Bakgrund/problem: Omsorgshuset är ett företag som bedriver olika verksamheter på olika orter i Sverige och har cirka 1100 anställda, huvudkontoret är placerat i Stockholm. Verksamheterna består av personlig assistans, hemtjänst, HVB-hem, ledsagarservice, boendestöd och hemvård. I Helsingborg bedriver Omsorgshuset hemvård dvs. hemsjukvård enligt HSL och hemtjänst enligt SOL i områdena Söder, Planteringen, Miatorp, Lussebäcken och Högasten. Verksamheten i Helsingborg har cirka 70 anställda. De anställda arbetar i team bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor. Dessa team är knutna till ett hemvårdsområde. Som arbetsterapeut/sjukgymnast i hemsjukvård har man varierande arbetsuppgifter såsom bostadsanpassningar, hemrehabilitering/habilitering och hjälpmedelsordination. Som hjälpmedelsordinatör ansvarar man för att göra årliga hjälpmedelsuppföljningar då man ser över hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning. I denna bedömning ingår även att ta ställning till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. Uppföljningen ska dokumenteras och vid uppföljningen bör också vägas in om ytterligare insatser krävs. Denna viktiga arbetsuppgift bortprioriteras av olika anledningar. Den senaste årliga uppföljningen gjordes hösten 2008 då man under cirka 2 månader anställde en arbetsterapeut som endast arbetade med att göra dessa uppföljningar. Eftersom arbetsuppgiften under senare tid inte har utförts är uppföljningsarbetet kraftigt eftersatt. Mål: Resultatmål: Alla vårdtagare ska få sina hjälpmedel uppföljda en gång om året. Målet är att alla hjälpmedel ska vara uppföljda i december Processmål: Att upprätta en arbetsmetod som säkerställer att årliga hjälpmedelsuppföljningar utförs. 22

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man arbetsblad 1. Risk- och sannolikhetsanalys Delprocess risker Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa kvinna man kvinna man kvinna man Skala för bedömning av allvarlighetsgrad: 1. Mindre, 2. Måttlig, 3. Betydande,

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Förbättringsarbete Varagårdens äldreboende, Bjuv

Förbättringsarbete Varagårdens äldreboende, Bjuv Förbättringsarbete Varagårdens äldreboende, Bjuv Maj 2011 Utvecklingscentrum Inledning Förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet skall vara

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Förbättringsprogram PROGRAMRAPPORT Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement) Teammedlemmar/deltagare Enhetschef: Mia Löfgren, mia.lofgren@gotland.se Omvårdnadsansvarig

Läs mer

Kulturförändring med Senior alert

Kulturförändring med Senior alert Kulturförändring med Senior alert Susanne Lundblad och Maria Johansson Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Agneta Bakir, Töreboda kommun Hur går det? Blir det bättre? Zackarias Lundblad

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd 1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,

Läs mer

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan FÖRBÄTTRINGSARBETE BPSD SJÖGLÄNTAN VINSLÖV 2015/2016 Enhetschef Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Teamledare BPSD Admin Anna-Lena Eriksson Håkan Nilsson Ingrid Nilsson Agneta Levander Jakobsson

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Vad ska en coach kunna?

Vad ska en coach kunna? Vad ska en coach kunna? Coacherna ska skapa förutsättningar för: ett kund- och patientorienterat arbetssätt ett livslångt lärande en hållbar utveckling delaktighet och samverkan ständiga förbättringar

Läs mer

Systematisk förbättringsarbete

Systematisk förbättringsarbete Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål Demens ABC Stöd till handledare Demens ABC är ett utmärkt verktyg för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen. För att få diplom måste man självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (6) Vård-och omsorgsförvaltningen, kvalitetsenheten Elisabeth Fagerström/Linda Svensson 046-35 55 58/35 64 55 elisabeth.fagerstrom@lund.se/linda.svensson@lund.se

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Skellefteå kommuns äldreomsorg. Kristina Nordmark, verksamhetsutvecklare

Skellefteå kommuns äldreomsorg. Kristina Nordmark, verksamhetsutvecklare Skellefteå kommuns äldreomsorg Kristina Nordmark, verksamhetsutvecklare Leva live t Leva livet bäst möjligt och Jag vill kunna klara m ig själv Verksam hetsplan 2016 I verksamhetsplanen för 2016 finns

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Välkomna! Bild från Trollhättan??? Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret 2015-2016 Titel på förbättringsarbetet Teammedlemmar Beskriv er enhet kort samt bakgrunden till ert förbättringsarbete BPSD Förbättringsarbete Dalängens

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Att vara handledare i förbättringsarbete

Att vara handledare i förbättringsarbete Att vara handledare i förbättringsarbete Förbättringsledarutbildning 8 LS 3 Höör 13 oktober 2010 Marie Johnsson Programledare Programdesign Handledare/Medledare Programadministratör Kontaktperson i teamet

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga

Läs mer

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Alice i underlandet och katten

Alice i underlandet och katten SYFTE OCH MÅL Alice i underlandet och katten Alice: - Kan du säga mig vilken väg jag skall ta? Katten: - Det beror på vart du ska gå. Alice: - Det vet jag inte Katten: - Då spelar det ingen roll vilken

Läs mer

Kvalitetssäkring av kostnader för 3 aktiviteter som bedrivs i Utvecklingscentrums regi

Kvalitetssäkring av kostnader för 3 aktiviteter som bedrivs i Utvecklingscentrums regi Kvalitetssäkring av kostnader för 3 aktiviteter som bedrivs i Utvecklingscentrums regi Anne Abrahamsson Utvecklingscentrum Region Skåne Syfte Syftet med deltagandet i programmet är att: kvalitetssäkra

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Eva Erikson ALN Planerad avtalsuppföljning vid Nyby hemvård, utförare Vård och Omsorg

Handläggare Datum Diarienummer Eva Erikson ALN Planerad avtalsuppföljning vid Nyby hemvård, utförare Vård och Omsorg Uppsala T»KOMMUN ÄLDREFÖRVALTNINGEN 3.0 Handläggare Datum Diarienummer Eva Erikson 2015-01-30 ALN-2014-0354.30 Äldrenämnden Planerad avtalsuppföljning vid Nyby hemvård, utförare Vård och Omsorg Förslag

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Riktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring

Riktlinjer, beställning av insatser samt informationsöverföring Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinjer Biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, chef, vårdpersonal, boendesamordnare,

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun

Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun Fredrik Ottosson September 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Bakgrund...2 2.1. Revisionsfråga...2

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland

Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland NYHETSBREV NOVEMBER 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Sörmland Har det preven va arbetet blivit en del av kulturen på arbetsplatsen? I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en enkät som följer upp förbä

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier för vård och omsorg i Kumla kommun Införande av värdighetsgarantier Socialnämnden beslutade i januari om att anta värdighetsgarantierna Väntar på socialstyrelsens godkännande

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer