nonstop Familjedag i Hallstahammar Mälarenergi nr 3-08

Transkript

1 nonstop Mälarenergi nr 3-08 Mälarenergi bjöd på mumsig stadsnätskabel Dags att stänga fritidshuset Vårt världsberömda Stadsnät Utomhusbelysning Kretsloppstänk på Tomta gård Familjedag i Hallstahammar Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd

2 Mälarenergi nonstop Kundtidning för koncernen Mälarenergi Box 14, Västerås Ansvarig utgivare Marie Christensson, Mälarenergi Redaktör Ove Fredriksson, Mälarenergi PRODUKTION Projektledning Lena Idh Agenti AB Form och original SNAP! Omslagsbild Lasse Fredriksson Repro Done, Västerås Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. HÄR FINNS VÅRA KUNDCENTER OM DU VILL NÅ OSS Västerås: Sjöhagsvägen 3 Köping: Mästaregatan 13 E-post: post@malarenergi.se BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN Vad är det värt? Många ropar det var bättre förr, inte minst Elen till en media. Och javisst, elpriset har gått upp. trerummare Sedan 1970 har det ökat cirka 8 gånger. Lite kostar idag mer än mjölken som ökat cirka 6 gånger cirka 14 kr/dag men betydligt mindre än bensinen som har mindre än gått upp hela 16 gånger. Elen till en trerummare kostar idag cirka 14 kr/dag mindre min favoritglass än min favoritglass Magnum Mandel. Magnum Mandel Just nu läser jag en del i media om energibranschen och elpriset. Samtidigt händer mycket positivt på Mälarenergi. Omställningen till miljö vänligare produktion pågår för fullt, vi har bland annat köpt ett vindkraftverk nära Ockelbo och våra kunder i Västerås kan glädjas åt att de har bland de lägsta kostnaderna för värme, vatten och el i Sverige, läs om det på På jobbet har vi en avdelning, Krafthandel, som dagligen köper och säljer el över Nord Pool för framtida leveranser. För att kunna göra det samlar de in information om saker som påverkar elpriset. Det är allt från väderprognoser och klimatutveckling, råvarupriser på kol, olja och biobränslen till politik och utbyggnadsplaner i hela Europa. Det är komplext och energimarknaden är idag internationell. När det gäller el är det speciellt. Den el som används nu måste produceras samtidigt, den går inte att lagra. Därför gör vi prognoser på hur stor förbrukning våra kunder kommer att ha timme för timme kommande dygn. När du slår på diskmaskinen måste elen produceras just då. Därför krävs ett smart styrsystem. Grunden är att starta den billigaste produktionen vid ökat behov och stoppa den dyraste vid minskat behov för att få lägsta inköpskostnad. Då kan det vara billigare att starta ett kraftverk i Finland i stället för ett svenskt med högre kostnad. På tal om kostnader. En dosa snus kostar idag 26 gånger mer än 1970, enligt Statistisk årsbok. Snus kan man vara utan, men utan el blir livet lite besvärligare. Jan Andhagen, Elhandelschef och ickesnusare Jan funderar över Lyckad familjedag i Hallstahammar 4-5 Innehåll Sätt fritidshuset i vila 6-7 Utomhusbelysning 8-9 Lokalproducerat hos Carlströms Vad tyckte Robert, Emma och Robin om sitt sommarjobb? Det nappade vid Trångfors smedja Världens bästa Stadsnät Sommarjobbarna Nonstop Utomhusbelysning - en växande trend Smått och gott 18 Frågor kring ändrad förfallodag 19 Alltid redo när det händer Certifierat slam på Tomta gård 22 Smått och gott 23 Mälarkrysset Varför osten har blivit så mycket dyrare. En bit som kostade 49 kr för något år sedan kostar nu ca 89 kr. Om Stockholmarna vet att de har 60 procent högre fjärrvärmepris än Västeråsarna. Kretsloppstänk på Tomta gård På Carlströms Kött & Chark tänker man lokalproducerat Varför så många vill ha vindkraftsel samtidigt som väldigt få vill ha vindkraftverk i sitt närområde. 2 Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd

3 Det är kul att fiska med farmor, säger Sebastian Bergman, 13 år. Han har precis fångat sin första regnbåge. Den väger nog drygt ett kilo, tror Basse. Farmor Inger nickar instämmande. Mums, smaskigt med stadsnätsfiber, sa Marcus Pyykkö och Marit Olsson. Blivande stadsnätskunder kanske? Ja, vi letar just nu hus, och visst vill vi ha en snabb uppkoppling i vår framtida bostad. Mälarenergi i Hallstahammar Mälarenergi har sitt kontor på Industri gatan. Här jobbar sju personer, totalt har Mälarenergi ett 30-tal anställda i kommunen. Fjärrvärme Numera levereras fjärrvärmen från Västerås, och Mälarenergi har ca fjärrvärmekunder i Hallstahammar och Kolbäck, varav 850 bor i villa. Aktuellt projekt i år är att ansluta ca 80 villor på Näs, och ytterligare 200 villor framöver. Familjedagen lockade var tionde Hallstabo Mängder av Hallstabor kom till Mälarenergis familjedag vid Trångfors smedja den 13 september. Höstfärgerna speglades i vattnet, värmande gladjazztoner spred feststämning och det låg förväntan i luften när 300 kilo regnbågslax släpptes ut i kanalen. Vi vill ge våra kunder i Hallstahammar och Kolbäck det där lilla extra idag. Vi är ju ett lokalt företag, så varför inte bjuda våra kunder på kalas helt enkelt, säger Mats Lindberg, Mälarenergi i Hallstahammar. Heikki Hentunen är inte bara Mr Fjärrvärme i Hallsta hammar, han är också expert på fiske och delade med sig av fisk- och fjärrvärmetips till metarna. Hans bästa TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson tips för dagen var: passa på att konvertera från direktel till fjärrvärme nu när du får statligt stöd! Även Stadsnät gör nu sitt intåg i Hallstahammar. Vi ska ta Hallstahammar till den digitala världen i rekordfart, sa Mälarenergi Stadsnäts VD Adam Brännström. Det blir telefoni, TV och bredband plus alla nya tjänster som kommer i framtiden. Gå runt och prata med dina grannar, uppmanade Adam. Blir ni 60 procent i området som vill ha Stadsnät så ansluter vi. Med tanke på att så många Hallstabor fanns på plats blev det en hel del diskussioner om både fjärrvärme och stadsnätsanslutningar under dagen. Med nyfiken blick mötte vi Sune Karlsson på väg till stadsnätstältet. Vi bor i bostadsrätt och är fjärrvärmekunder hos Mälarenergi, berättar han. Stadsnät? Ja, det blir nog något att diskutera i föreningen. Liv Storbjörk, fyra månader, är på Familjedagen tillsammans med mamma Soile, pappa Johann och storasyster Bea, som passar på att få en fin ansiktsmålning medan Liv charmar fotografen. Vinnare i Familjedagens tävlingar Tipspromenad 1:a pris Kastspö, Torbjörn Stenius, Surahammar 2:a pris Deluxe pick-nick-set, Ulf Strömberg, Hallstahammar 3:e pris Pick-nick-set, Ola Jönsson, Eskilstuna Thomas Bergström och Sofia Wilhelmsson med sönerna Gabriel, sex år, och Linus, 4,5 år, brukar vara ute och fiska. Men på familjedagen fanns mycket annat att göra också. Linus passade på att få en häftig ansiktsmålning, och sen gick hela familjen och lyssnade på Pettson i kolhusladan. Stefan och Cecilia Kanterfors med dottern Emelie var laddade med fiskespö och maskburk. Emelie gillar fisk, särskilt rosa (lax) och allt annat rosa också. Teckningstävling Lina Andersson, 8 år, Västerås Felicia Wilhelmsson, 6 år, Hallstahammar Tjejerna vann biobiljetter. Vattenkraftstationer Mälarenergi har fyra vattenkraftstationer i Hallstahammars kommun, Ålsätra, Hallstahammar, Sörstafors och Västerkvarn. De har en effekt på 19,2 MW och producerar ett normalår ca 65 GWh el. Den äldre vattenkraftstationen i Trångfors tjänar som museum. Elnät Mälarenergi Elnät har ca kunder i Hallstahammars kommun. För att förbättra leveranssäkerheten ersätts just nu luftledningar norr om Hallstahammar med markledning. Stadsnät Utbyggnaden av Stadsnät har nått Hallstahammar. I första steget an sluts kommunala fastigheter och Hallstahems hyresfastigheter. Därefter kommer nätet att marknadsföras och byggas ut mot den privata marknaden, en utbyggnad som beräknas pågå fram till Utbyggnaden sker i samverkan mellan Hallstahammars kommun, Mälarenergi Elnät AB och Mälarenergi Stadsnät AB. Nätet kommer att ägas och förvaltas av Hallstahammars kommun. Stadsnätet i Hallstahammar blir, liksom i Västerås, ett öppet nät där kunden själv väljer de tjänster och leverantörer som passar bäst för det egna behovet. 4 Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd

4 Sätt fritidshuset i vila Lika underbart som det är att öppna stugan för säsongen, lika vemodigt är det att bomma igen den inför den kalla årstiden. Men om du gör det med omsorg så slipper du obehagliga överraskningar när vårsolen tittar fram igen. Stefan ger dig tips och råd så att du slipper frysskador, mögellukt och objudna gäster. INFÖR VINTERN MED STEFAN I det här höstnumret av Nonstop får du goda råd och omtänksamma tips av Mälarenergis energirådgivare Stefan Nilsson när det gäller att ge sommarstugan en skön vintervila och dig själv en bra start på nästa stugsommar. Tips med Hasse och Stefan är ett återkommande uppslag med energirådgivning och smarta tips. De här områdena tar vi upp i år: Nr 1: Inomhusmiljö Nr 2: Vatten Nr 3: Inför vintern Nr 4: Belysning och elsäkerhet Varje avsnitt följs upp på Klicka på energirådgivning, där hittar du mer detaljerad information om respektive område och andra smarta tips. Du som inte kommer åt informationen på webben är välkommen att ringa till Kundcenter på telefon , så hjälper vi dig. TEXT: Kristina Grefberg FOTO: Lasse Fredriksson och MostPhotos Undvik frysskador Enligt försäkringsbolagen är frysskador ett av de vanligaste problemen i fritidshus under vintern. Många skador uppkommer på grund av för låg temperatur inomhus och för att vattnet inte är urtappat. Men om man frostsäkrar vattenpumpen, tömmer varmvattenberedaren, slår av vattnet och tappar ur systemet förhindrar man att rör, pumpar, termostater, blandare samt disk- och tvättmaskiner fryser sönder. Även om man tömt ur vattnet måste stugan hållas varm. En kombination av termostatstyrt el-element och luftvärmepump blir en energieffektiv sommarstugevakt. Pumpen kan dimensioneras för att passa rummets storlek, prata med en fackhandlare om en lösning som passar ditt hus. Det finns luftvärmepumpar som kan fjärrstyras via telefonen så att man kan skifta mellan normaltemperatur, 21 grader, och underhållsvärme, 10 grader. Med ett särskilt system kan fukthalten regleras automatiskt. En fuktsensor känner av fukten och ger signaler till värmepumpen att öka värmen så att fuktnivån blir korrekt. Förebygg unken lukt Stuglukten, den unkna mögellukten som kan kännas när stugan premiäröppnas för säsongen, vill vi helst slippa. Lukten sätter sig i stoppade möbler och annan textil som finns kvar i huset under den kalla årstiden. Därför är det viktigt att tömma huset på sängkläder och annat som kan tas hem för vinterförvaring. Det är fukten som är boven i dramat, kondens som inte syns. Fukten kommer från varm luft som avkyls och lämnar överskottsvatten på kalla ytor, fönster och väggar. Problemet med fukt och lukt kan undvikas med underhållsvärme i stugan, men det räcker oftast inte med de fyra, fem grader som brukar rekommenderas. Tio grader eller något mer är att föredra. Men mycket värme ger hög energiförbrukning. Ett annat, och mer energisnålt sätt att slippa lukt och fukt är att skaffa en bra luftavfuktare som fungerar i låga temperaturer. Ju varmare det är desto mindre avfuktning krävs det. Mer information om en lämplig luftfuktare kan du få hos fackhandlaren. Att värma upp exempelvis ett förråd för att kunna förvara färgrester och dylikt är däremot slöseri med energi och kan resultera i dyra elräkningar. Ta hellre med burkarna hem eller köp ny färg, det blir förmodligen billigare. Förhindra objudna gäster Skogsmössen söker sig gärna in i sommarstugor på hösten för att få lite värme och föda inför vintern. Mössen gnager på det mesta som de kommer åt. Den största risken är att de kan ställa till med kortslutningar eftersom de gärna gnager på elledningar. I värsta fall kan skadorna ge upphov till brand. Töm alla skåp på matvaror och städa rent från lockande smulor och matrester. Stearin och tvålar är mums för möss, liksom hårdplast, så plocka med allt hem eller förvara i plåtburkar. Ju renare du lämnar stugan på hösten desto mindre är risken att skadedjuren söker sig in. Se till att minimera möjligheterna för djuren att ta sig in, täta runt avloppet i köket och se över tätningslister. Tänk på att mössen kan smita in genom en öppning mindre än en centimeter. Full kontroll med nya elmätaren Med de nya fjärravlästa elmätarna som Mälarenergi installerar hos alla kunder blir det lätt att hålla koll på elförbrukningen. I och med fjärrinsamlingen av mätvärden kan du få en tidig signal ifall stugan drar onödigt med energi, eller tvärtom, ifall förbrukningen är så låg att man kan misstänka att något fel uppstått. Du kan också kontrollera elförbrukningen under olika utomhustemperaturer för att hitta den effektivaste nivån för just ditt fritidshus. Genom att öppna ett webbkonto hos Mälarenergi, enkelt och kostnadsfritt, får du tillgång till flera funktioner som fakturainformation, avläsningsoch förbrukningshistorik samt avbrottsinformation via SMS. Om ditt fritidshus ligger utanför Mälarenergis distributionsområde kan du kontrollera med det lokala nätbolaget om du kan få samma tjänster där. Checklista utomhus: - Ta in vattenslangar och elkablar. - Se över dörrar och fönster, se till att tätningslisterna är hela. - Se till att det finns regnskydd på skorstenen om du har öppen spis. - Rensa hängrännor från löv. Stopp riskerar att vatten tränger in i huset. - Led bort regnvatten från huset genom rännor eller slangar vid stuprören. - Se över taket så att pannor ligger korrekt och rensa vinkelplåtar från barr och löv. - Täta håligheter så att skadedjur inte kan ta sig in. - Ta för vana att åka ut och kontrollera tak etc efter kraftigt blåsväder. Checklista inomhus - Dra ur alla elkontakter. - Stäng av varmvattenberedaren och vattnet och töm vattensystemet. - Städa och torka rent. - Ta hem livsmedel, textil och annat som inte kan vinterförvaras i stugan. - Lägg undan stearinljus, tvålar och annat som mössen gillar. - Se till att ha godkända lås på dörrarna. 6 Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd

5 testa Rätt ljus på rätt plats Det lönar sig att prova ut belysningen innan den fasta installationen görs. Ta med några enklare lampor och rejält med förlängningssladd och gå ut i skymningen. Prova att slå upp ljus i äppelträdet eller bakom buskarna. Experimentera med att sätta lampor på olika höjd och gömma dem bakom stenar eller buskage. Fundera på vilken effekt du är ute efter. Tänk på att det är ljuset som ska synas, inte lamporna. Utomhusbelysning - en ökande trend Det kan egentligen tyckas märkligt att belysning utomhus så länge varit synonymt med en slentrianmässig standardlykta vid entrédörren i ett land där vi lever i mörker stora delar av året. Men nu växer intresset och det finns idag ett stort utbud av stilar och material. Vi har samlat några inspirerande tips och konkreta råd som hjälper dig i valet av utebelysning. Planera Tänk inte lampa, tänk ljus Fundera en stund över hur din trädgård ser ut. Var vill du att det ska vara ljust? Och var vill du att det ska vara mörkt? Hela effekten ligger i kontrasten mellan ljus och mörker, säger arkitekten Margareta Diedrichs. I en del trädgårdar har man samma ljusnivå överallt och alldeles för många lampor. Ofta är det bättre att vara sparsam och använda olika sorters ljus för att få en mer dynamisk effekt. Gör en skiss över huset och trädgården och tänk igenom hur den används. Var måste du kunna se bra i mörkret? Entrén och garageuppfarten bör ha ett mjukt och välkomnande ljus som är Text Sara Wennerström Foto Katarina Adler, Photografen tillräckligt starkt för att visa vägen, men utan att blända. Nästa steg är att belysa de delar av trädgården man vill lyfta fram. Dolda spotlights i buskar ger en fin effekt både på nakna vintergrenar och i sommargrönska. När du planerar utomhusbelysning är det viktigt att tänka på hur det kommer att se ut inifrån huset. Se trädgården som en förlängning av rummen. Sitter man vid köksbordet kanske man vill ha en lampa på rhododendronbusken lite längre bort. Något annat man bör tänka igenom är hur ljuset ska styras. Skymningsrelä, rörelsevakt, dimmer det finns oändliga möjligheter. Snåla inte heller med kontakter runt om i trädgården. Det gör att du i framtiden kan ansluta fler lampor, eller tillfällig belysning till jul eller kräftskivan. Om du ska bygga ett nytt hus och planera trädgård se till att utomhusbelysning finns med på ritningarna och i budgeten från början. Det blir både dyrare och besvärligare att dra fram kablarna i efterhand. KÖPA Hitta rätt bland stolpar och lyktor Idag finns ett stort utbud av utomhusbelysning i alla möjliga färger, former och material. Det är viktigt att välja en stil som passar huset. Krusidulliga lyktor i antik herrgårdsstil kan bli helt fel till ett vanligt radhus eller en stram sextiotalsvilla. När du köper är det viktigt att tänka på att välja rätt kvalitet till rätt pris. Enligt Christer Andersson på Ljusexperten i Västerås får man precis det man betalar för. Ofta gör kunderna misstaget att välja en billigare lampa. Sedan kommer de tillbaka några månader senare när färgen flagar och köper en ny av lite bättre kvalitet, berättar han. De hade sparat in både tid och pengar om de hade valt en kvalitetslampa från början. Det är inte lätt att byta lampa heller, ofta behövs en behörig elektriker och det kostar också. Fråga alltid i butiken om armaturen verkligen fungerar för det ändamål du har tänkt dig. INSTALLERA Sätt säkerheten framför allt Det ställs höga krav på material och installation i utomhusmiljö. Anlita därför alltid en behörig elektriker. Installerar du själv riskerar du inte bara livet utan även framtida problem med försäkringsbolag om en skada skulle uppstå. Det är viktigt att du är helt färdig med planering och ritning när det är dags att börja gräva kabeldiken. Alla kablar till permanent utomhusbelysning måste ligga i marken på centimeters djup. Grunden för installationen är en gul slang som kablarna ska ligga i. Vill man spara pengar går det bra att gräva ner den själv. När slangen väl är på plats är det bara för elektrikern att dra själva kablarna. Ljusstyrningen kan man göra i princip hur komplicerad som helst med olika styrning för varje armatur. Det viktiga är att du tänkt igenom hur du vill att det ska fungera och att alla delar finns på plats, t ex skymningsrelä, timer och rörelsedetektor när elektrikern kommer för att utföra installationen. UNDERHÅLLA Så får du ljuset att räcka länge Se över kablar, strömbrytare och lampor i din utomhusbelysning med jämna mellanrum. Rengör armaturerna minst två gånger per år, särskilt de låga. Kolla så inga skador har uppstått. Och vill du spara energi - se till att välja låg energilampor eller energisnål LED-belysning. INNAN DU GRÄVer - kontakta Mälarenergi! Innan du sätter spaden eller grävskopan i marken är det viktigt att veta var led ningar och kablar för el, värme, vatten och avlopp samt eventuell stadsnätsfiber ligger. Ledningsvisning är helt gratis när det gäller Mälarenergis ledningar och kablar. För telefon, tv-kablar etc måste du vända dig till respektive leverantör. Du beställer via Mälarenergis webb eller på telefon Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd

6 Lokalproducerad korv med lokalproducerad el Vi konsumenter blir allt mer medvetna och nogräknade med vad vi stoppar i oss. Man vill veta var produkterna är producerade, av vem och hur. För Carlströms Kött & Chark i Västerås har det alltid varit viktigt att arbeta med lokala råvaror. Så när Mälarenergi erbjöd el producerad främst i de lokala vattenkraftstationerna var inte Micael Carlström, vd för bolaget, sen att skriva på elavtalet. TEXT: Ulf Westberg FOTO: Lasse Fredriksson Jag tycker det känns bra att veta att elen är lokalproducerad och miljövänlig. Det ligger liksom lite närmare oss själva och vårt sätt att se på saker och ting. Det räcker med att säga Carlströms för att de flesta västeråsarna ska förstå att det är Carlströms Kött & Chark som avses. Det hela började 1935 när Edgar Carlström öppnade en mjölkbutik på Malmaberg i Västerås. Butiken kompletterades senare med egen produktion av charkvaror. Verksamheten växte stadigt och i slutet på 50-talet hade man vuxit ur lokalerna och flyttade till Slakterigatan. Och i de lokalerna finns man fortfarande. På 50-talet var området helt oexploaterat men på andra sidan gatan låg slakteriet där man hämtade råvarorna till produktionen, det vill säga kött från nöt, gris, kalv och lamm. Inne hos Carlströms blev de till charkvaror som korv, skinka och styckningsdetaljer. Precis som idag. Vi har alltid arbetat med lokala råvaror som hämtats från närmaste slakteri, berättar Lennart Carlström, Micaels pappa. Idag är dock slakteriet på andra sidan gatan borta så vi köper allt kött från Swedish Quality Meat i Rättvik. Närmare än så går det inte att komma. Butiken blev en succé I samband med att Micael Carlström tog över företaget för 15 år sedan började man på allvar undersöka möjligheterna att öppna en butik i anslutning till fabriken. Själva upprinnelsen var att vi tog emot och rökte kött åt jägare, berättar Micael. Nästan alla frågade om de inte kunde få köpa med sig lite korv och annat gott på samma gång. Eftersom jag alltid har varit intresserad av butiks försäljning och av att träffa folk, ja då gjorde vi slag i saken. Succén var omedelbar och idag står butiksförsäljningen för cirka 50 procent av omsättningen. Den andra halvan utgörs av försäljning till förskolor, gatukök, restauranger samt till livsmedelsbutiker under eget varumärke. Dessutom, och det är ganska nytt för oss, hjälper vi några små gårdsslakterier med tillverkning av korv som de sedan säljer till butiker. Det är också glädjande att vi får fler och fler förfrågningar från butiker som vill sälja våra färdigpaketerade produkter, säger Micael. Livsmedelshantering kräver effektiva kylanläggningar För några år sedan byggdes lokalerna ut och moderniserades. Detta för att uppfylla alla nya krav som ställs vid livsmedelshantering men också för att göra dem mer energi effektiva. Och det behövs för det är en energikrävande verksamhet som bedrivs. För att klara kraven på separering av bland annat råvaror och färdiga produkter, har man byggt inte mindre än 14 olika kylutrymmen. Micael har precis tecknat ett 3-årigt elavtal med Mälarenergi. Han har dessutom kompletterat elavtalet med att ursprungscertifiera elen. Det innebär att den, så långt det är möjligt, produceras i Mälarenergis 41 egna småskaliga vattenkraftstationer i Västmanland och Värmland. Jag tycker det känns bra att veta att elen är lokalproducerad och miljövänlig. Det ligger liksom lite närmare oss själva och vårt sätt att se på saker och ting, avslutar Micael. 10 Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd

7 Världens bästa Stadsnät You are on the moon, we are in Zagreb. Så utryckte sig en kroatisk politiker på besök i Västerås. Det vi tar för givet ter sig fortfarande utopiskt i många länder. Vi syftar förstås på Mälarenergi Stadsnät, som är världsledande och väcker både häpnad och nyfikenhet hos utländska delegationer. Text Kristina Grefberg finansiering. Det här är ju en dyrbar investering. Hur kan det gå runt? Hur får man intäkter? Hur ska och vill kunderna betala? Hur kommer det sig att Mälarenergi Stadsnät har blivit så omtalat över hela världen? Självklart lobbar vi för vår idé, och vår huvudleverantör av hårdvara och programvara lyfter ofta fram oss som ett bra referensnät, det bästa faktiskt! Mälarenergi Stadsnät deltar också i internationella mässor, och så finns det flera kommersiella och samhälleliga organisationer som kartlägger, rapporterar och bedömer stadsnät, och där ligger vi alltid bra till. Vad betyder det här intresset för västeråsarna? Om flera nät och nätägare i världen anammar vår idé och lösning betyder det att allt fler tjänster som går att använda i höghastighetsnät kommer fram; t ex HDTV, 3DTV, interaktiv TV m m. Idag sker den här utvecklingen främst i Östasien, Sydkorea och Japan. Tack vare utvecklingen kommer västeråsarna att tidigt få ta del av nya tjänster i nätet; tjänster som inte går att applicera i TeliaSoneras ADSLnät. Vi kommer att kunna ansluta internationella tjänsteleverantörer med helt nya idéer och lösningar i samverkan med andra svenska stadsnät. I många länder, särskilt i Baltikum, tar man ett stort kliv direkt från en gammal teknik till moderna system med fiber och radio, och detta går snabbt! I Zagreb, Kroatien, har man börjat titta på fiber, och förvaltningen har där sett ut ett område med nyproduktion som skulle kunna vara ett bra pilotområde. De hade många frågor och funderingar, så vi erbjöd att hjälpa dem att komma igång. Det var när jag fick kommentaren You are on the moon, but we are in Zagreb som jag insåg vilket stort steg det här var för dom! Med vår hjälp kommer steget att kunna kortas med flera år. Mälarenergi Stadsnät har placerat Västerås på världs kartan. Under förra året kom politiker och tjänstemän från hela 32 länder till Västerås för att få se och höra om vårt Stadsnät. Vi träffade Alf Edgren, teknikutvecklingschef på Mälarenergi Stadsnät, för att ta reda på vad det är som alla imponeras av. Varför är intresset så stort för just stadsnätskonceptet i Västerås? Det är framför allt själva idén med ett öppet stadsnät som lockar internationella besökare. Eftersom Mälarenergi Stadsnät, till skillnad mot de slutna operatörsbundna bredbandsnäten, bygger på full konkurrens ökar slutanvändarnas frihet. Ökad konkurrens leder till fler tjänster och billigare priser. Besökarna imponeras av den finansieringsmodell vi använder och av att vårt stadsnät är byggt på fiber, vilket betyder att vi kan leverera högre prestanda. Det går åt mycket bandbredd bara för TV, så det krävs annan kvalitet än koppar. Dessutom förvånas besökarna av att mer än 60 procent av invånarna i Västerås nu är stadsnätsuppkopplade. Ingen annanstans i världen är en så hög andel av invånarna uppkopplade till ett fiberoptiskt nät som klarar både dagens och morgondagens kommunikationsbehov. Hur ser det ut i andra länder? I Europa har avregleringen inte slagit igenom fullt ut. I USA samt i vissa andra länder har stora operatörer byggt upp infrastrukturen som de äger, dominerar och delar upp mellan sig och på så sätt bildar ett slags monopol. I de flesta länder använder man till exempel ADSL över telenätet eller kabeltevenätet. Vilka är de vanligaste frågorna? Frågorna kretsar ofta kring hur det kan fungera att bygga separat infrastruktur och separata tjänster. Hur man får tjänsteleverantörerna att gå med? Hur avtalen skrivs? En ständigt återkommande fråga handlar om Hallå där, varför har du besökt Mälarenergi Stadsnät? Henrik Ekblom, Finland VD på Karis Telefon AB Vad är det Mälarenergi Stadsnät kan lära er? Vi är ett privatägt telefon/bredbandsbolag och har nu även börjat leverera FTTH (fiber to the home), vilket var orsaken till vårt besök på Mälarenergi Stadsnät. Mest intressant var Mälarenergis praktiska erfarenheter av att bygga fiber to the home. Speciellt frågorna kring ett öppet nät och konstaterandet att det behövs ett visst kritiskt kundunderlag innan utomstående tjänsteleverantörer blir intresserade av att leverera sina tjänster över det lokala stadsnätet. Kommer du att ha någon praktiskt nytta av informationen? Definitivt, vi fick värdefull information. Mälarenergi Stadsnät har kommit betydligt längre än i Finland gällande FTTH och öppna nät och kan därför dela med sig av sina erfarenheter. Nu när kontakten är etablerad kan vi säkert återkomma när vår egen utbyggnad framskrider. Steve Fuller, Nya Zeeland VD, Christchurch City Network Hur kommer det sig att du reste från andra sidan jorden för ett studiebesök på Mälarenergi Stadsnät? Sverige är känt över hela världen för att vara ledande när det gäller utvecklingen av fiberoptisk infrastruktur. Det var affärskontakter som gjorde oss uppmärksammade på Mälarenergi Stadsnät som ett företag som kommit långt i arbetet med att bygga upp en lokal fiberinfrastruktur som tillåter serviceföretag att erbjuda kunder sina tjänster. Många av idéerna som diskuterades vid besöket kommer att hjälpa oss som organisation att erbjuda fiberservice i vårt samhälle. Även om idéerna i Västerås inte är unika, så är utförandet det allra mest imponerande. Frankrike Island Tyskland Irland Nya Zeeland Förenade arabemiraten Tjeckien Österrike Kroatien Spanien Hol- 12 Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ land Finland USA Hong Kong Grekland Cypern Sydkorea Canada Jordanien Japan England Skottland NORGE Nonstop 3-08 Done.indd

8 Sommarjobbarna - kanske Mälarenergis framtida personal Varje sommar får mellan 70 och 100 gymnasieelever och högskolestudenter möjlighet att sommarjobba inom Mälarenergi. Vi ser det lite som att alla vinner på det här. Vi tar ett samhällsansvar och ger studenter möjlighet att tjäna lite extrapengar. Samtidigt ser vi det som ett utmärkt tillfälle att visa upp Mälarenergi och våra många verksamheter, berättar Camilla Hadarsson, skolsamordnare på Mälarenergi. Mälarenergi står inför en av sina svåraste utmaningar någonsin att ersätta alla medarbetare som går i pension inom de närmaste åren. Därför tar vi vara på alla möjligheter att visa poten tiella medarbetare vilka mångsidiga och spännande arbetsuppgifter vi kan erbjuda. Att tillhandahålla sommarjobb är en viktig del i detta arbete. Tekniska utmaningar, våra miljösatsningar och möjlighet att utvecklas i olika roller, gör att vi hoppas att vi ska få dela vår framtid med många nya medarbetare, säger Camilla Hadarsson. Av de nära hundra ungdomar som sommarjobbat på Mälarenergi har Nonstop pratat med tre stycken. Om vad de arbetat med, om deras utbildning, drömmar och ambitioner. Emma Platesjö läser miljöteknik på Mälardalens högskola. När vi träffas har hon precis börjat sitt andra år av utbildningens 4,5 år. Emma sommarjobbade på kemilabbet på kraftvärmeverket där hon tog prover på processvattnet, bränsleprover, mätte askhalter m m. TEXT: Ulf Westberg FOTO: Lasse Fredriksson Inte riktigt det jag pluggar till men det gav en bra inblick och en nyttig erfarenhet. Jag fick dessutom möjlighet att prata med Mälarenergis miljöutvecklare. Hennes arbetsupp gifter är definitivt något jag själv kan tänka mig att arbeta med. Som civilingenjör kommer fokus att hamna på tekniken och Emma ser en framtid i att kombinera miljöfrågor och vattenrening. På frågan om hon kan tänka sig att jobba på Mälarenergi kommer svaret blixtsnabbt, absolut! Robert Johansson läser energiteknik fjärde året på Mälardalens högskola Robert har tillbringat sommaren i ett av kraftvärmeverkets sex skiftlag. Han fick bland annat rengöra brännare som sotat igen, se till att pumpar och kylsystem fungerade som de skulle. Han fick också utföra olika revisionsarbeten, som att göra rent, byta ut delar och smörja pumpar, fläktar och annat, det vill säga ett slags löpande underhållsarbete som fördelats ut på varje skiftlag. Arbetsuppgifterna var inte riktigt vad jag läser till men jag ser jobbet som en praktik och har lärt mig att verkligheten ibland fungerar annorlunda än vad teorierna föreskriver. Robert läser med inriktning på kraftvärme men vill gärna ha ett bredare arbetsfält, t ex förnybara energikällor. Det gör Mälarenergi till en tänkbar arbetsgivare då de arbetar med biobränslen, tittar på alternativa energikällor och står i begrepp att bygga en förgasare för att ta till vara energin i sopor. Robin Brolin läser andra året på Rudbeckianska Gymnasiet, naturvetenskaplig linje. Under sommaren har jag klippt gräsmattor, målat och rengjort filter på Hässlö vattenverk. Jag trivdes väldigt bra, personalen där är jättetrevliga. Det var ett kanonbra sommarjobb som jag hoppas kunna få nästa år igen. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra i framtiden, fortsätter Robin. Men jag har två år till på gymnasiet att fundera på det. Genom sommarjobbet har Robin insett att rent vatten ur kranen är ett resultat av många människors arbete och kunskap, något som man inte tänker på när man vrider på kranen. Jag ser en framtid i att kombinera miljöfrågor och vattenrening Emma Platesjö. Miljöteknik på Mälardalens högskola. Jag har lärt mig att verkligheten ibland fungerar annorlunda än vad teorierna föreskriver Robert Johansson. Energiteknik på Mälardalens högskola. Jag har insett att rent vatten ur kranen är ett re sultat av många människors arbete och kunskap Robin Brolin. Naturvetenskaplig linje på Rudbeckianska Gymnasiet. 14 Mälarenergi Nonstop 3/2008 Mälarenergi Nonstop 3/ Nonstop 3-08 Done.indd